9789177410805

John Steinberg är fil. dr i pedagogik, författare och föreläsare.

Han har bland annat skrivit böckerna Lärarskicklighet, Att vända en klass, Fyrtio minuter, hundratals beslut och senast även Uppdrag vikarie, en version av Ledarskap i klassrummet som riktar sig till vikarier.

ISBN 978-91-7741-080-5

9

789177 410805

JOHN STEINBERG LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Hur får jag elevernas uppmärksamhet i början av ett arbetspass?

Kan jag slippa ständiga förhandlingar om ordningsfrågor? Hur anpassar jag ledarskapet till gruppens mognadsnivå?

Många lärare vill individualisera undervisningen och träna eleverna i att arbeta självständigt. Utmaningen är att ändå behålla ledarskapet och tydligheten i vilka regler och förhållningssätt som gäller.

Ledarskap i klassrummet har använts som cirkel- och fortbildningsbok i hundratals skolor. Den här upplagan har reviderats och uppdaterats efter Lgr 11 och innehåller bland annat ett nytt förord och nya exempel.

Boken består av tjugo korta kapitel och är upplagd som en praktisk handbok med diskussionsfrågor och övningsuppgifter att arbeta med på egen hand eller tillsammans med kollegor.

JOHN STEINBERG

LEDARSKAP I KLASSRUMMET Handbok för arbetsro och effektivt lärande

Ledarskap i klassrummet

JOHN STEINBERG

LEDARSKAP I KLASSRUMMET Handbok för arbetsro och effektivt lärande

© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-080-5 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Margareta Majchrowska Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Omslagsfoto: Shutterstock Tredje upplagan, första tryckningen Den första upplagan utkom 2005 Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll Förord ......................................................................................... 7 1. Inledning................................................................................. 11 2. Ledarskap................................................................................ 15 3. Demokrati och delaktighet...................................................... 19 4. Öka sannolikheten för att det fungerar .................................. 24 5. Makt eller inflytande?.............................................................. 31 6. Klassrumskultur......................................................................37 7. De första minuterna ............................................................... 42 8. Barn och föräldrar som utmanar ........................................... 46 9. Formell eller informell?............................................................ 51 10. Värdegrund och artighet........................................................54 11. Val av metod ..........................................................................57 12. Spelregler...............................................................................61 13. Övergången ...........................................................................65 14. Rollfördelning i gruppen ...................................................... 69 15. Metakognition .......................................................................73 16. Oberoende och självständighet ............................................. 76 17. Gruppen och individen......................................................... 80 18. Att leda till uppmärksamhet .................................................. 85 19. Att förstärka med tecken........................................................88 20. Komma-vidare-råd................................................................ 91 Fler uppgifter om du vill arbeta vidare........................................93 Referenser och lästips..................................................................95

Förord Richard Thaler, Nobelpristagare i ekonomi 2017, och Daniel Kahneman, Nobelpristagare i ekonomi 2002, har skapat ett nytt forskningsfält som heter beteendeekonomi. Det bygger på studier om hur vi människor fattar beslut. Det grundar sig i ett ifrågasättande av en traditionell ekonomisk forskning som säger att vi människor i grunden är väldigt rationella. Nej, säger den nya forskningen. Vi fattar ofta beslut under inflytande av våra känslor. Vi är emotionella varelser. Många gånger, menar de, är det miljön, trenderna, grupptrycket och annat som påverkar oss i stället för att vi fattar medvetna och genomtänkta beslut.

Ett av Thalers främsta begrepp heter ”beslutsarkitektur”. Han menar att sättet på vilket vi designar olika miljöer och olika rutiner till stor del påverkar våra beslut utan att vi ens tänker på att vi fattar ett beslut. Ett exempel från skolvärlden är att om man placerar grönsakerna i början av skollunchbuffén ökar sannolikheten att fler elever kommer att äta mer grönt och mindre av annan mat. Om man gör den eventuella efterrätten lite mer svåråtkomlig, minskar det mängden socker som eleverna konsumerar. Hur matsalen är arrangerad påverkar alltså allt från ljudnivån till hur länge eleverna stannar för att äta och hur mycket de äter.

En del av en ledares uppdrag är att designa förutsättningarna.

Med andra ord: beslutsarkitektur, som Richard Thaler kallar det.

Begreppet omfattar rutiner, ritualer, den fysiska miljön och så mycket av den psykosociala miljön som det är möjligt att organisera för arbetsrons och lärandets skull. Design handlar också om lektionens dramaturgi och upplägg, val av undervisningsmetodik, koordination av lektionens ”spelregler” och hur många beslut man tar samt hur många och vilka beslut som diskuteras med eleverna. Som ledare i klassrummet ställs du hela tiden inför frågan: ”Hur kan jag öka sannolikheten för att det blir mer arbetsro och effektiv inlärning?”

7

Denna fråga är en i allra högsta grad relevant fråga och bör ställas i mängder av situationer: • Hur kan jag öka sannolikheten för att alla kommer i tid?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna har allt material med sig?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att vi kan komma igång inom två minuter?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna lyssnar på instruktionerna?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna ställer ­kvalificerade frågor om innehållet i stället för frågor som: ”Kommer detta på provet?”, ”Vad ska vi göra?”, ”Måste jag lära mig detta?”

• Hur kan jag öka sannolikheten för att eleverna kommer snabbt igång med sitt arbete eller med grupparbetet?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att ansvar delas lika bland dem som deltar i ett grupparbete?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att det vi gör bidrar till en djupare förståelse?

• Hur kan jag öka sannolikheten för att fler föräldrar kommer till ett föräldramöte?

Som pedagog och ledare spelar du ett sannolikhetsspel för din grupp.

De färdigheter, principer och idéer som finns i denna bok löser inte 8

alla utmaningar du ställs inför som pedagog. Eleverna har med sig sina ”ryggsäckar” och elever i dag har andra intressen, andra bekymmer och annat som påverkar dem. Skolan är för många inte det centrala i deras liv. Men du vet att skolan kan vara en central plats inte bara för lärande utan även för mognad, utveckling, ansvarsträning och förmågan att samarbeta med andra.

Din uppgift är därför att skapa en arbetsmiljö som underlättar lärande, mognad, utveckling, ansvar och samarbete. Det gör du genom att noggrant fundera på hur du agerar som ledare. Vad gör du som person för att öka sannolikheten att eleverna vill följa dig?

Den första upplagan av den här boken kom ut 2005 och sedan dess har mycket hänt både inom skolan och vad gäller mina egna erfarenheter av att föreläsa om pedagogiskt ledarskap. I möten med mina lyssnare, samt genom att observera den moderna skolan, har jag upplevt att det inte enbart är det personliga agerande som är avgörande för att få med sig eleverna, även om denna bok mest fokuserar på detta. Annat som påverkar är till exempel en mängd externa faktorer som jag tar upp i kapitel 4, som i den här upplagan har utvidgats med nya insikter och lärdomar.

Jag hoppas att den nya och reviderade upplagan av min bok Ledarskap i klassrummet kommer att komma till nytta för ännu fler lärare, skolledare och andra skolanställda som arbetar och verkar i dagens skola. Olika projekt, olika lojaliteter, olika krav och, som vanligt, barn med extremt olika bakgrunder och behov – det har inte direkt blivit lättare eller mindre komplext att arbeta i skolan.

Mer än någonsin är det värt att fundera på hur ens ledarskap och bemötande kan bidra till att skapa följsamhet, koncentration, arbetsglädje och arbetsro.

Ni har inte bara ett viktigt yrke, utan ett komplext yrke där framgång handlar mycket om er förståelse för helheten som ni medverkar i och det ansvar för de små detaljer som ingår i ert sätt att agera. Allt detta bidrar till att hjälpa eleverna att fatta flera avgörande beslut: 9

1. Här vill jag vara eftersom de vuxna vill mig väl.

2. Hos denna ledare kommer jag att finna ro, trygghet och glädje.

3. Jag ska anstränga mig för att göra mitt bästa.

4. Jag ska vara en konstruktiv medlem i gruppen.

5. Det finns hopp om min framtid.

Lycka till!

Sigtuna i mars 2018 John Steinberg

10

1. Inledning • Vill du ägna mer tid åt undervisning och mindre tid åt ordningsfrågor?

• Vill du utveckla dina undervisningsmetoder och pröva nya vägar till inlärning?

• Vill du lättare nå fram till och engagera dagens ofta lustdrivna barn och underlätta deras motivation?

• Vill du ägna mer tid åt att diskutera pedagogik och ledarskap med dina kollegor?

Om du har svarat ja på de här frågorna kan denna bok hjälpa dig.

Den är upplagd som en handbok och den har ledarskap som tema.

Varför? Jo, därför att ledarskap är nyckeln till framgång i alla barn-, ungdoms- och vuxengrupper du möter som pedagog.

Du har valt ett ledarskapsyrke. Får du ditt ledarskap att fungera kommer du att kunna ägna mer tid åt innehållet och åt att utveckla din pedagogik. Om ledarskapet inte fungerar blir du allt mer upptagen av ordningsfrågor, förhandlingar och tillsägelser. Visst – allt beror inte på dig. Samhällsstrukturerna och vad eleverna har med sig i bagaget spelar förstås stor roll, men sannolikheten att du ska få din pedagogiska situation att fungera ökar dramatiskt ju bättre du fungerar som ledare.

I den här boken kommer vi att diskutera utmanande begrepp som ledarskap, ansvar, värdegrund, demokrati, krav och konsekvenser.

Du kommer att lära dig mer om praktiska verktyg som kan hjälpa dig, till exempel spelregler, icke-verbalt ledarskap och inflytande kontra makt. Boken börjar med de övergripande frågorna, och allt eftersom kommer vi in på jordnära, praktiska exempel som visar hur 11

du faktiskt kan göra. Du kommer att uppmanas att prova olika sätt att gå, tala, titta, gestikulera, pausa och placera dig i rummet. Allt i syfte att göra dig uppmärksam på hur ditt uppträdande och dina praktiska handlingar som ledare påverkar gruppen.

Denna bok ger en introduktion till temat och är upplagd som en cirkelbok för att underlätta diskussioner och kollegialt lärande. Den vänder sig framför allt till yrkesverksamma lärare som vill utvecklas i sitt yrkesutövande. En version av den här boken som riktar sig särskilt till vikarier med ansvar för att leda olika grupper heter Uppdrag vikarie: ledarskap i klassrummet. Det är oerhört utmanande att vara vikarie i dag och uppdraget omfattar många olika detaljer som behöver komma på plats för att få arbetsro i sina grupper.

Jag har skrivit flera böcker som anknyter till temat ledarskap. Vill du ha en mer fördjupad syn finns boken Lärarskicklighet: metoder för framgångsrikt ledarskap. Se även Att vända en klass: från oro till fokus som jag har skrivit tillsammans med Åsa Sourander, samt en bok tillägnad nyutexaminerade pedagoger som heter Fyrtio minuter, hundratals beslut: handbok för nya pedagoger och går igenom alla möjliga beslut som äger rum under en vanlig lektion. Alla dessa böcker finns hos Gothia Fortbildning. På min webbplats (www. steinberg.se) kommer det även att finnas online-kurser i detta och andra kompletterande teman, allt i syfte att hjälpa dig att lyckas med ditt uppdrag som pedagog.

Nya läroplaner I början av 2010-talet fick alla skolformer, från förskolan till och med vuxenutbildningen, nya läroplaner som nyligen har reviderats med skrivningar om digital kompetens. I läroplanerna finns det mycket intressant att diskutera i samband med frågor som handlar om le­ darskap, elevinflytande och demokrati i skolan. Här och var i boken gör jag därför nedslag i läroplanerna och försöker problematisera skrivningarna och hur de kan omsättas praktiskt i vardagen.

12

Hur ni arbetar med boken Den här boken riktar sig till pedagoger som ansvarar för grupper inom förskola, särskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och alla vuxenutbildningar. Kan man göra en och samma bok relevant för en så pass stor målgrupp, undrar du kanske? Jag vill påstå det, eftersom jag anser att de pedagogiska utmaningar som finns i dag är av generell karaktär. I det praktiska arbetet med boken hoppas jag därefter att du och dina kollegor kan diskutera detaljer och til�lämpningar som gäller för just den specifika barn- eller elevgrupp som ni jobbar med.

Boken är upplagd så att du kan arbeta med den antingen på egen hand eller i grupp, till exempel inom ditt arbetslag. Arbeta gärna med den i studiecirkelform. Då kan det vara lämpligt att gå igenom ett kapitel varje eller varannan vecka. Ett annat alternativ är att organisera några separata studiedagar kring innehållet.

De allra flesta kapitel i boken innehåller följande delar: • Inledande text: en presentation av innehållet i kapitlet.

• Att göra: förslag på praktiska övningar som du kan göra på egen hand. Ofta får du även instruktioner om hur övningarna kan följas upp tillsammans med en eller flera kollegor. Markeras med följande symbol: • Att diskutera eller berätta om: förslag på frågor att diskutera eller berätta om tillsammans med kollegor (eller andra studiekamrater). Markeras med följande symbol: Du är hjärtligt välkommen att arbeta med boken och göra vad jag hoppas är en meningsfull och värdefull satsning av din tid och kraft!

13

Att göra Skaffa dig en loggbok, det vill säga ett kollegieblock eller något liknande, som du använder endast för arbetet med den här boken.

För gärna anteckningar i loggboken i anslutning till de frågor som finns i slutet av varje kapitel.

Att diskutera eller berätta om 1. Vad har du (eller du och dina kollegor om ni är flera som arbetar med boken tillsammans) för förhoppningar på arbetet med boken? Vad vill ni främst lära er?

2. Vilka är de största utmaningar som du ställs inför som pedagog i dag? Vilka av dessa tycker du själv har med ditt uppdrag som ledare att göra?

3. Ge exempel på några saker som du tycker att du kan påverka för att hjälpa dig själv i ditt arbete som pedagog. Ge exempel på några saker som är viktiga för din arbetssituation med eleverna, men som du tycker är svårare att påverka själv.

14

2. Ledarskap I den avslutande frågan i förra kapitlet bad jag dig att fundera över vad du tycker att du själv kan påverka i ditt möte med dina förskolebarn, elever och vuxenstuderande och vad som är svårare att påverka.

Jag ställde frågan eftersom det är viktigt att skilja ut vad ditt ansvar som pedagog är.

Det finns många faktorer som påverkar eleverna (framöver använder jag genomgående begreppet elev och inkluderar då även förskola, fritidshem och andra skolformer) och deras uppförande, motivation och lärande. Detta faktum ska vi inte blunda för. Det kan röra sig om samhällsförändringar (till exempel omvälvningar på arbetsmarknaden och demografiska förändringar), samhällsstrukturer (till exempel förändringar av bostads- och invandringspolitiken) eller elevernas egen familjesituation. Det kan också handla om vissa barns medicinska behov och diagnoser, eller om hur hög status skolan som institution har bland föräldrarna. Vi får inte heller glömma att de fysiska faktorerna påverkar elevernas uppförande, motivation och lärande, till exempel ventilationen, korridorerna, möbleringen och färgsättningen – för att inte tala om elevernas sovvanor, matvanor och rörelsevanor.

Ytterligare en faktor som vi bör vara medvetna om är att skolan knappast har samma status och pedagogerna inte samma självklara auktoritet som förr i tiden. I dag finns det många andra platser där man kan hämta kunskaper och få kompetens. Skolan har fått allt fler uppdrag av samhället och har, kan man säga, tappat sitt fokus på det traditionella uppdraget som kunskapsförmedlare (även om det i skolans styrdokument och den allmänna samhällsdebatten finns tecken på en återgång till att tydligare betona skolans kunskapsuppdrag).

Pedagogerna har fått fler uppgifter än att bara undervisa och skolans roll som ”social inrättning” har blivit allt mer framträdande. I läroplanerna speglas detta förändrade uppdrag i skrivningar som handlar 15

om bland annat individualisering, demokratiska arbetsformer och omsorg om den enskilda individens välbefinnande, utveckling och ”unika egenart”.

Ingen förnekar att dagens pedagoger ställs inför allt större utmaningar. En tidigare tydlig roll som kunskapsförmedlare och ett uttalat uppdrag att främja ordning och anpassning till samhället har bytts mot en mångfacetterad pedagogroll och ett mångfacetterat uppdrag i ett samhälle där individuell utveckling blir allt viktigare än anpassning till gruppen. Pedagogerna kläms mellan det nya (att anpassa undervisningen till varje elevs behov, lärstil och intressen) och det traditionella uppdraget (att få gruppen att fungera).

Du som läser har säkert, liksom jag, en mängd förklaringar till att skolan har utvecklats som den har gjort över tid. Men oavsett analyserna så kvarstår ändå utmaningen. Hur får jag allt detta att gå ihop? Hur kan jag som pedagog få mitt uppdrag – att underlätta både inlärning och varje individs egen utveckling – att fungera, samtidigt som jag får gruppen att fungera?

Börja med att erkänna att det finns förhållanden som är svårare för dig att påverka (till exempel samhällsutvecklingen, skolans ekonomi, ventilationssystemet, skolans organisation eller upptagningsområdets karaktär). Koncentrera dig därefter i stället på sådant som du faktiskt kan påverka.

Sådant som du själv kan påverka Det finns avgörande saker som du själv kan påverka i ditt arbete: • Din attityd. Du kan påverka din motivation, lust och entusiasm och din syn på vad som är möjligt. Det handlar om hur du möter dina elever varje dag och vad du gillar i ditt uppdrag.

• Ditt beteende. Du kan påverka hur du fysiskt möter dina elever varje dag, det vill säga din röst, ditt tempo, dina gester, din 16

placering i rummet samt ditt sätt att instruera, följa upp och träna till ansvar.

• Din kompetens som pedagog. Du kan påverka din egen kompetens som pedagog genom att bli medveten om vad du kan påverka i din arbetssituation. Det innebär att du inser vilka faktorer som faktiskt hjälper, till exempel tydliga spelregler och inflytandemetoder i stället för maktmetoder. Ja, och så kan du givetvis påverka din kunskap om dina ämnen och ditt ”innehåll”.

Jag är fullt medveten om att sådant som är svårt för den enskilda att påverka är viktigt. Mycket viktigt! Även de sakerna ska du förstås försöka göra något åt. Men i arbetet med den här boken ber jag dig att fokusera på din attityd och ditt eget beteende, i syfte att höja din kompetens som pedagog och som ledare.

Under arbetets gång kommer du att få nyttiga insikter i hur ditt eget beteende påverkar elevernas beteende. På så sätt kommer du förhoppningsvis också att bli mycket mer medveten om hur ditt beteende påverkar ditt resultat med eleverna. Den här medvetenheten kommer i sin tur att bidra till att du blir en bättre ledare, och därmed även en bättre pedagog.

Att göra Observera en ledare. Leta reda på en person som du känner eller har hört talas om och som har rykte om sig att vara en god ledare. Det kan till exempel vara en kollega, en fritidspedagog, en idrottsledare, en ledare inom ett samfund, en arbetsledare eller en politiker.

Du kan även leta fram exempel på tv eller film. När du observerar personen, försök då koppla bort vad hon eller han gör och betrakta i stället hur personen gör det. Hur skapar personen goda relationer 17

och hur pratar hon eller han med folk? Hur tydlig är personen i sitt budskap? Hur använder hon eller han inflytande i stället för makt?

(Om personen bara använder makt är hon eller han inte en så god ledare, vilket vi ska återkomma till.)

Att diskutera eller berätta om 1. Berätta om dina observationer av en god ledare. Vad väckte de för tankar?

2. Berätta om goda ledare som du har upplevt som barn, elev och som anställd. Vad var gemensamt hos dessa personer?

3. Vad gör en ledare till en god ledare, till skillnad från en mindre god?

4. Vad är din egen definition av ledarskap?

18

20. Komma-vidare-råd Som framgått av den här boken finns det några delar i ditt arbete som pedagog som du själv kan förändra relativt snabbt. Det handlar om dina attityder, ditt beteende och din kompetens. Om du tycker att idéerna i den här boken har varit värdefulla har jag följande råd för att du ska kunna komma vidare.

Det första rådet är att titta på dina attityder och att allvarligt fundera över din roll som ledare. Jag har, som framgått, en provokativ syn på pedagogiskt ledarskap. Jag hävdar att du har det absolut största ansvaret för arbetsmiljön i förskolan, skolan och fritidshemmet. Jag förnekar inte elevernas roll och samhällets påverkan, jag säger bara att du kan påverka mer än du tror. Tänk noga igenom de föreställningar du har om ledarskap, ansvar, demokrati, krav och lärande. Varifrån har du fått dina föreställningar? Hur har din utbildning påverkat dig?

Hur har din egen skoltid påverkat dig? Hur har goda ledare påverkat dig? Hur har arbetet med den här boken påverkat dig? Dina attityder är med andra ord bra att utgå från om du vill utvecklas.

Det andra rådet är att studera hur ditt beteende påverkar dina resultat i ditt arbete. Ta mer ansvar för ditt eget beteende – det har varit ett av bokens huvudbudskap. Studera andras beteenden. Var observant på din egen, och andras, klassrumskultur. Se hur eleverna reagerar på det du gör. Undersök vad som fungerar och bidrar till arbetsro och försök komma underfund med vad som inte hjälper dig att bygga ett konstruktivt klimat för lärande. Vad kan du påverka och vad har du svårare att påverka? Sätt igång med det som är lättast att påverka – nämligen dig själv.

Avslutningsvis är det viktigt att fördjupa din kompetens. Det gör du till exempel genom att läsa och arbeta med den här boken.

Diskutera med kollegor. Skaffa en erfaren och ”lyckad” pedagog som mentor. Jobba ständigt med din personlighet och din metodik.

Utvärdera dina resultat. Lär av dina misstag och lär av dina fram91

gångar. Våga spela in korta delar av dina lektioner för att se, höra och uppleva hur du agerar. Det kan låta skrämmande, men det är otroligt nyttigt. Med en mobiltelefon är det lätt att göra inspelningar och en kollega eller en elev kan hjälpa till med att spela in.

Rom byggdes som bekant inte på en dag. Fokusera på eller träna på en sak per vecka. Gör medvetet fel för att sedan pröva på ett sätt som jag föreslår. Analysera därefter skillnaden i resultat. Fokusera i analysen på resultatet, inte på metoden. Gör det som fungerar. Det behöver inte nödvändigtvis vara vad jag eller någon annan säger.

Varje pedagogisk situation är unik. Hjälp dig själv med ständiga utvärderingar. Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Hur kan jag hjälpa mig själv ännu mer? Skaffa dig återkoppling från eleverna.

Gör eleverna ännu mer medvetna om vad du vill åstadkomma, hur du vill leda och undervisa och om hur lärandet går till. Sök dig till samförståndslösningar, bort från maktutövning. Ha den moderna pedagogens mantra i åtanke, det vill säga uppföljning, uppföljning och åter uppföljning.

Ha slutligen ett livslångt perspektiv i ditt lärande. Alla elever ”landar” inte hos dig. Vissa grupper har svårare att fungera än andra, hur medvetet och skickligt du än leder dem. Det finns annat som påverkar elevernas koncentration och motivation än det du gör. Jag vill bara att du ska påverka det som är möjligt att påverka: ditt ledarskap.

Lästips Inspiration till många av tankarna i den här boken, till exempel idén om skillnaden mellan makt och inflytande, har jag fått från den amerikanske skolkonsulten Michael Grinder. Gå gärna in på www.michaelgrinder.com för att läsa mer om hans aktuella kurser och böcker.

92

John Steinberg är fil. dr i pedagogik, författare och föreläsare.

Han har bland annat skrivit böckerna Lärarskicklighet, Att vända en klass, Fyrtio minuter, hundratals beslut och senast även Uppdrag vikarie, en version av Ledarskap i klassrummet som riktar sig till vikarier.

ISBN 978-91-7741-080-5

9

789177 410805

JOHN STEINBERG LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Hur får jag elevernas uppmärksamhet i början av ett arbetspass?

Kan jag slippa ständiga förhandlingar om ordningsfrågor? Hur anpassar jag ledarskapet till gruppens mognadsnivå?

Många lärare vill individualisera undervisningen och träna eleverna i att arbeta självständigt. Utmaningen är att ändå behålla ledarskapet och tydligheten i vilka regler och förhållningssätt som gäller.

Ledarskap i klassrummet har använts som cirkel- och fortbildningsbok i hundratals skolor. Den här upplagan har reviderats och uppdaterats efter Lgr 11 och innehåller bland annat ett nytt förord och nya exempel.

Boken består av tjugo korta kapitel och är upplagd som en praktisk handbok med diskussionsfrågor och övningsuppgifter att arbeta med på egen hand eller tillsammans med kollegor.

JOHN STEINBERG

LEDARSKAP I KLASSRUMMET Handbok för arbetsro och effektivt lärande