9789147114726

Att förstå externredovisning––

övningsbok – Begrepp, samband, logik och teknik

Gunnar Eriksson Peter Johansson Upplaga 3

Att förstå extern redovisning ISBN 978-91-47-11472-6 © 2014 Gunnar Eriksson, Peter Johansson och Liber AB Förläggare : Helga Laurin Omslag : Fredrik Elvander Upplaga 3:1 Tryck: Egypten 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll uppgifter

Bokens bakgrund och särdrag

lösningar

5

1. Begrepp och logik

9

279

2. Kontosystem

31

301

3. Kredit som problem

55

321

4. Interimsposter

79

341

5. Moms-relaterat

101

357

6. Egen skatt och personal

123

373

7. Omsättningstillgångar

145

391

8. Anläggningstillgångar

165

407

9. Eget kapital och skulder

189

427

10. Dispositioner och skatt

207

443

11. Kassaflödesanalys

235

471

12. Räkenskapsanalys

261

491

Övningarna består regelmässigt av delfrågor, där var och en markeras med prickar, som anger svårighetsgrad. Även övningen som helhet beskrivs med hjälp av ett antal prickar: Måste uppnås Godkänt Väl godkänt Mycket väl godkänt

   

När en övning anges med exempelvis () betyder det att delfrågor ligger på nivån G men där enskilda uppgifter ligger på nivå VG (eller att en helt riktig lösning ligger på VG-nivå). Övningen kan således med fördel användas på G-nivå. 

Bakgrund och särdrag

3

Bokens bakgrund och särdrag Bakgrunden till den här övningsboken är att vi vid Linköpings universitets ekonomutbildning tidigare hade använt utländsk litteratur i den första externredovisningskursen. Under många år gällde den amerikanska boken Accounting Text and Cases av Robert Anthony och James Reece som första redovisningsbok. Orsaken var att just den boken uppfyllde högt ställda krav när det gäller begreppsklarhet, logikprecision och pedagogik. Högt kravställande är viktigt eftersom studenternas fortsatta kunskapsbyggande inom området underlättas och stimuleras om det första mötet med ämnet kan skapa en exakt, klar och tydlig förståelse. Detta förutsätter att begrepp, samband och logik framställs så distinkt och konsekvent som det bara går – och då urvalet av utländsk litteratur är stort, har vissa utländska böcker ett definitivt försteg i detta sammanhang. Nackdelen med utländsk litteratur är dock språket. Det är oerhört svårt att lära sig en ny ickevardagsspråklig terminologi, utan stöd i en svensk begreppsram och problemet har varit att en begreppsklar och logikprecis utländsk bok inte har kunnat förstås med hjälp av svenska grundläggande böcker. Detta har inneburit pedagogiska problem eftersom en svenskspråkig student har en naturlig preferens för svensk terminologi och där finns en del övrigt att önska: Den som har varit i kontakt med externredovisningens svenska terminologi brukar komma på att det är något konstigt redan från början. Många är de studenter som har funderat mycket över begreppen inkomst och utgift, vilka är så grundläggande att man brukar säga att den periodiserande redovisningen bygger på just inkomster och utgifter. När man konterar för första gången finns det alltid en maskinanskaffning bland de första enkla transaktionerna. Maskinanskaffning innebär att en utgift uppkommer (vilket är pedagogiskt enkelt att slå fast) och under det första övningstillfället, då den i Sverige vanliga BAS-kontoplanen introduceras, kommer alla studenter att helt korrekt kontera denna anskaffning enbart i kontoklass 1 (om anskaffningen sker kontant) eller i klass 1 och 2 (om anskaffningen sker på kredit). Det som då verkar konstigt för studenten är att begreppet inkomst och utgift i BASplanen används som kategorisering av vad som (bl.a.) kan konteras i kontoklasserna 3 (inkomster), 4 (utgifter), 5 (utgifter), 6 (utgifter), 7 (utgifter) och 8 (utgifter och inkomster). De enda kontoklasser i BAS-planen där begreppet inkomst eller utgift inte återfinns är i klasserna 1 och 2 och det är just där man konterar maskinanskaffningen (som faktiskt innebär att det uppkommit en utgift)?!

Detta gör att studenten blir osäker. Antingen är konteringen riktig, men det konterade är ingen utgift. Kanske innebär maskinanskaffningen inte att det uppkommer en utgift. Eller är det kanske något fel på BAS-planen. Utgifter och inkomster kanske inte ska finnas i klasserna 3–8 utan istället i klasserna 1 och 2. Eller kanske kan man kontera inkomster och utgifter i alla kontoklasser.

Problemet ovan uppkommer därför att begreppen inkomst och utgift är mycket svårhanterliga i det svenska språket. Det förekommer en mängd bestämningar, av vilka vissa är motstridiga och andra överlappande. Med mångtydigheten kommer otydligheten, men detta fenomen problematiseras inte i svenska grundböcker. Istället anges ofta överförenklade och oprecisa bestämningar av typ att en utgift är: ”värdet av anskaffade resurser” eller: ”det som ett företag lämnar eller kommer att lämna”, samtidigt som begreppet utgift i vissa böcker även kopplas till begreppsparet debet/kredit – och då till debet.

Eftersom utgiften faktiskt har med anskaffningstillfället att göra ligger det nära till hands att istället använda det svenska begreppet ”anskaffningsvärde” när man vill beteckna ”värdet av anskaffade resurser” eller för det belopp som ”företag lämnar eller kommer att lämna”. Dock, om begreppet utgift sammanfaller med det beloppsorienterade begreppet anskaffningsvärde, behövs inte båda begreppen. Studenten får då gärna en aha-upplevelse när hon/ han finner att man i utländska böcker använder just begreppet ”anskaffningsvärde” som benämning eller synonym för ”värdet av anskaffade resurser” samtidigt som begreppet utgift definierar och benämner något helt annat . . . och att detta andra därtill är kopplat till kredit och inte till debet! Mot en sådan bakgrund framstår det som självklart att det inte finns några inkomster eller utgifter i BAS-kontoklasserna 3–8, utan enbart i klass 1 och 2, vilket gör att studenten blir fullkomligt trygg i sin intuitivt självklara kontering av en kontant maskinanskaffning i kontoklass 1.

Med den här övningsboken löser vi bl.a. detta begreppsproblem, eftersom vi baserar grundbegrepp och logik på Robert Anthonys terminologi. I en svensk kontext betyder det att vi begreppsligt väljer en av flera möjliga bestämningssätt och undviker en situation där begrepp är flertydiga och därför obestämda och otydliga. Vi försvenskar därmed Anthonys begreppsram, som är entydig och begreppsklar, men detta betyder enbart att vi (när det gäller inkomst- och utgiftsbegreppet) återaktiverar klassiska svenska begreppsdefinitioner som återfinns hos exempelvis Nils Västhagen. Anthonys begreppsram, som är mycket effektiv för att lära sig redovisning på ett distinkt och exakt sätt, finns således redan på svenska, men används inte i svenska grundläggande läroböcker. Därför är det den här övningsboken som gör det möjligt att med bibehållna höga krav på begreppsklarhet och logikprecision frångå utländsk litteratur på den första kursen i externredovisning, vilket innebär en mängd fördelar, inte minst pedagogiska.

Bakgrund och särdrag

5

Vad är bokens särdrag?

Nu är det inte bara begreppsklarheten som är viktig i denna övningsbok. Boken har sammanlagt nio utmärkande drag:         

Begreppsklarhet Integrerad kassaflödesanalys Uppgifter med svårighetsgradsmarkering (fyra nivåer) Utvecklade och välbeskrivna lösningar Resonerande illustrationer Behandlar klassiska svårbegripligheter Avläsningsteknik vid T-kontering Läroboksoberoende Pedagogiskt tänkt

I utländsk redovisningslitteratur lyfts kassaflödesanalysen fram på ett helt annat sätt än vad som är vanligt i svenska grundläggande böcker. Balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen kompletterar varandra informationsmässigt och bildar en begreppsligt integrerad och sammanhållen helhet. Den som har god redovisningskunskap har god kunskap om sambanden mellan dessa rapporter, och speciellt god logikprecision har den som kan rekonstruera betalningsflödet med utgångspunkt i resultaträkningen och förändringarna på övriga icke-likvida balanskonton (genom att använda kassaflödesanalysens indirekta metod). När kassaflödesanalysen inte behandlas i ett sammanhang med balansräkningen och resultaträkningen framstår den som något av det svåraste i redovisningen. Av detta skäl har kassaflödesanalysen inte bara ett eget kapitel utan är integrerad i samtliga kapitel, fr.o.m. de vanliga affärshändelserna i kapitel 3: Kredit som problem. Det är bl.a. kreditaffärerna som ger skillnad mellan resultat och betalningar och det är denna skillnad som hanteras i kassaflödesanalysens indirekta metod.

Det tredje särdraget betonar det viktiga i att övningsböcker innehåller varierade frågeställningar och att frågorna har olika svårighetsgrad. En övningsbok med övervägande enkla och likformigt ställda frågor är aldrig bra. Den som inte har kommit i kontakt med redovisning tidigare förleds då att tro att en förmåga att lösa en stor mängd enkla uppgifter betyder att man uppnått en kunskap på nivån ”Väl godkänd”. Samtidigt ger sådana övningar inget mervärde för den som tidigare har läst redovisning. Uppgifterna har därför inordnats i en gruppering med fyra nivåer för svårighetsgrad (Måste uppnås, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd) samtidigt som uppgifterna ofta är uppbyggda av delfrågor, med ökande svårighetsgrad. Boken lämpar sig därför för såväl den som saknar kunskaper i redovisning som den som har goda kunskaper från tidigare studier. Den varierade svårighetsgraden gör att den som sedan tidigare har en kunskap på nivå Väl godkänd alltid har möjlighet att uppnå nivån Mycket väl godkänd!

Den här typen av kurs har en färdighetstränande karaktär och ställer stora krav på lärarstöd. Ett sätt att underlätta studentinlärningen och även lärarstödet är att ha utvecklade och välbeskrivna lösningar till uppgifterna. Övningsboken fungerar då även som lärobok och studenten kan själv reflektera över lösningstexten istället för att enbart betrakta sifferlösningar med begränsad förklaringstext. För att ge ytterligare inlärningsstöd finns 40 resonerande illustrationer som bl.a. behandlar sådant som studenter normalt uppfattar som svårt. Detta handlar inte enbart om att klargöra begreppen inkomst och utgift och vilka konsekvenser detta har för debet-kredit-tänkandet och synen på kontoplanens kategorier. Det handlar också om att problem med schablonmässiga bokföringstekniker (som nettometoden och bruttometoden för interimsposter) diskuteras och klargörs (med hjälp av den pedagogiskt motiverad begreppskorrekta normalmetoden), semesterlöner helårskonteras med de tre metoderna, momslogiken vid kundförluster behandlas, införsel och import beskrivs, bokslutsdispositioner och logiken kring företagets egen skatt har egna illustrationer, den lika behandlingen av realiserade och orealiserade valutakursdifferenser i kassaflödesanalysens indirekta metod klargörs etc. Övningsboken tar därmed upp och förtydligar det som för studenter är klassiska svårbegripligheter och detta gäller inte minst med tanke på den ingående behandlingen av kassaflödesanalys. Boken innehåller sammanlagt 40 uppgifter kopplade till kassaflödesanalys, samtidigt som vi använder en speciell och särskilt enkel metodik för att beskriva och förklara omräkningen av alla resultat- och balansräkningsposter till kassaflöde.

Den som undervisar i externredovisning vet att en användning av s.k. T-konton har stora pedagogiska fördelar. När man använder sådana konton används ofta utjämningsteknik vid kontoavslutning. Detta är en kvarleva från den manuella bokföringens tid för 30–35 år sedan. I takt med att den datorbaserade redovisningen blivit etablerad praxis framstår denna utjämningsteknik som allt mer konstig eftersom den är icke-intuitiv och inte heller används vid datorbaserad bokföring. Det som för 35 år sedan var en pedagogisk poäng kan idag vara ett hinder för inlärning och i övningsboken använder vi istället T-konton (som fortfarande har en stor pedagogisk poäng) med en avläsningsinspirerad kontoavslutning. Denna typ av T-kontoavslutning gör det lättare för studenten att förstå den logik som gäller när kontosystem automatiskt avläses och avslutas i ett datoriserat bokföringsprogram. I övningsboken blandas därtill användningen av T-konto och normal datoranpassad radorienterad grundbokskontering.

6 Att förstå externredovisning

Det finns en lärobok som är anpassad till den här övningsboken. Övningsbokens många illustrationer och exempel gör dock att den i mycket är läroboksoberoende, dvs. kan användas tillsammans med andra läroböcker. Övningsboken bär i sig själv det kunskapsinnehåll som är kritiskt för att studenter ska ha goda förutsättningar att hantera den nästkommande fortsättningskursen i externredovisning (som vid Linköpings universitet är en kurs där man helt enkelt läser FARs Samlingsvolym tillsammans med IFRS-volymen) och fördjupningskurser. Övningsboken innehåller den utvecklade beskrivning av begrepp, samband, logik och teknik som behövs för att i kommande kurser (med behållning) studera externredovisningens normgivning/regelverk, diskutera hur redovisningsprinciper/konventioner påverkar redovisningen och hantera mer komplicerad kontoföring. Avslutningsvis är hela boken, med sitt innehåll och sin uppläggning, pedagogiskt tänkt. De nio utmärkande dragen har alla ett pedagogiskt motiv och övningsbokens tillblivelse och successiva utveckling har skett och sker i det studentnära sammanhanget. Uppgifter har lagts till, tagits bort och omformulerats, lösningarna har utvecklats och arbetats om som följd av studenternas frågor och synpunkter, illustrationernas figurer och formuleringar har löpande förändrats för att uppnå en allt högre grad av precision i begrepp och logik. I denna upplaga har det skett pedagogiskt motiverade förändringar på 220 sidor och 40 gamla uppgifter har ersatts med nya.

Boken fungerar samtidigt utmärkt i faktisk undervisning. Externredovisningskursen där boken används har fått pedagogikpris av ELIN (Ekonomföreningen vid Linköpings universitet). Utmärkelsen gällde ”Årets mest pedagogiska kursupplägg” och de ”pedagogiska övningsuppgifterna” fick speciellt omnämnande. Vi som har skrivit boken har också fått ELINs pedagogikpris med motiveringen: ”Med stor tydlighet levereras ett välplanerat kursupplägg där alla har möjlighet att förstå. Genom stark pedagogisk förmåga och anpassningsbarhet så är det självklart att Ni är utsedda till Årets pedagog 2012. Det är på grund av Er som utbildningen kan upprätta en av Sveriges högsta standard, Grattis!”

Kapitelstrukturen Övningsbokens struktur är traditionell med begrepp, logik och kontosystem inledningsvis. Därefter s.k. vanliga affärshändelser i kapitel 03–06 och sedan balansräkningen runt, dvs. omsättningstillgångar, anläggningstillgångar samt eget kapital och skulder. Slutligen bokslutsdispositioner och skatt plus ett särskilt kapitel om kassaflödesanalys och ett om räkenskapsanalys. Övningsboken har således nedanstående kapitelstruktur: 01.

02.

03.

04.

05.

06.

Begrepp och logik Kontosystem Kredit som problem Interimsposter Moms-relaterat Egen skatt och personal

07.

08.

09.

10.

11.

12.

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Eget kapital och skulder Bokslutsdispositioner och skatt Kassaflödesanalys Räkenskapsanalys

Kapitelstrukturen är anpassad för en fem veckors universitetskurs om 7,5 hp, med 12 föreläsningar. Efter 1,5 vecka börjar studenterna lämpligen med en parallell inlämningsuppgift och det är detta som motiverar poängterandet av interimsposter, moms och s.k. egen skatt under vecka två. En verklighetsanpassad inlämningsuppgift, där man konterar vanliga affärshändelser fr.o.m. 1 januari och gör bokslut 31 december, har alltid sin första affärshändelse i att ”på lämpligt sätt hantera de interimsposter som finns i föregående års balansräkning”. Under första delen av januari erhålls sedan en skattsedel som gäller företagets egen preliminärskatt och senare under januari sker normala betalningar av skatter och avgifter. Dock är övningsbokens kapitelstruktur inte ett utmärkande drag, som gör skillnad i förhållande till andra böcker. Det särpräglade ligger istället i innehållet och i de nio dimensioner som diskuterats här!

Slutligen en kommentar kring den kompakta formen. En pedagogisk huvudtanke har varit att göra enskilda uppgifter förhållandevis omfattande och samtidigt samla så mycket text som möjligt i omedelbar anslutning till respektive uppgift. Ett problem är då att utvecklade och bra förklaringar kräver mycket text och utrymme. Vi har då valt att göra texten kompakt snarare än att göra flersidiga uppgifter med stor och gles text. Det finns nackdelar med detta, men vår erfarenhet efter många många kursvärderingar är att pedagogik och innehållslig kvalitet är det allt överskuggande viktiga. För några är sedan stor och luftig text parallellt med flera sidor något positivt, men för de flesta är bokens kompakthet inte en nackdel, snarare tvärtom.

Bakgrund och särdrag

7

Begrepp och logik 01.01 01.02 01.03 01.04 01.05 01.06

Firma Lånab 8 affärshändelser som T, S och EK  Firma städprodukter 13 affärshändelser som T, S och EK () Trappstäd AB 10 affärshändelser med problem () Balanspåverkan T, S och EK som affärshändelser () Balansräknande affärshändelser som TLM + TÖVR = S + EKRES + EKKAP Balansräknande påverka balansekvationen ()

01.07 01.08 01.09 01.10 01.11

Avkastning att mäta avkastning/lönsamhet/räntabilitet () Balansanalys finansiell stabilitet och lönsamhet () Balansekvationen två ger den tredje () Sex balanskonton tillämpa balansekvationen  Tolv balanskonton tillämpa balansekvationen några gånger till ()

01.12 01.13 01.14 01.15 01.16 01.17 01.18 01.19 01.20

Begreppsdefinitioner kapitaltransaktioner och rörelsetransaktioner Begreppsdefinitioner kategorisering av affärshändelser () Begreppsdefinitioner finansiell nytta och uppoffring () Inkomster, inbetalningar och intäkter tre begrepp i tiden  Inkomster, inbetalningar och intäkter rätt eller fel () Utgifter, utbetalningar och kostnader tre begrepp i tiden  Utgifter, utbetalningar och kostnader rätt eller fel () Tidsskillnader vad är det för typ av tillfälle? () Ordfront AB de tre begreppsparen ()

01.21 01.22 01.23 01.24 01.25 01.26

Periodisering utgift, anskaffningsvärde, tillgång och kostnad  Periodisering inkomst, försäljningsvärde, skuld och intäkt  Begreppet utgift behovet av klara och tydliga definitioner () Begreppet inkomst behovet av klara och tydliga definitioner () Sant eller falskt om transaktionstyper () Sant eller falskt om utgifter och inkomster ()

1

()

()

1. Begrepp och logik

9

Begrepp och logik Ett sätt att fånga den enkla grundlogiken i externredovisningens centrala rapport (balansräkningen) är att se hur man räknar en privatpersons förmögenhet, dvs. personens egna kapital (EK). En förmögen person har mycket av ekonomiska resurser eller tillgångar (T) och ju mer av T ju mer av EK. Dock kan personen även ha skulder (S) och då är inte hela tillgångsvärdet det egna, utan en viss del tillhör långivarna. Förmögenheten kan därför tecknas som: EK = T – S. Detta enkla samband bygger upp externredovisningens viktiga balansräknande och det finns ett konto som alltid ska balansera: balanskontot. I balanskontot förtecknas tillgångar (T), eget kapital (EK) och skulder (S) och de ska balansera i enlighet med den s.k. balansekvationen: T = EK + S. T är de tillgångar eller resurser som finns i företaget, medan EK och S representerar ägare och långivare, dvs. de som kan göra anspråk på företagets resurser. Balansekvationen säger därmed enbart att resurser = resursanspråk. Detta gäller alltid. Alla resurser tillhör någon och det kan inte finnas mer anspråk på resurser än det finns resurser. Anledningen är att EK som anspråk är speciellt. Om skulderna är givna, kommer ägarna att kunna göra anspråk på alla ökningar i tillgångar, på motsvarande sätt som alla minskningar i tillgångar drabbar ägarna; deras möjliga anspråk i eller på företagets tillgångar minskar.

Balanskontot visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Beroende på hur denna ställning ser ut och hur den har förändrats mellan två tidpunkter kan man bedöma om företagets ekonomi är bra eller mindre bra. I uppgifterna tydliggörs begreppet lönsamhet/avkastning och hur soliditet, resultat och lönsamhet kan bedömas med hjälp av balanskontot. Denna bedömning är viktig för redovisningen och bestämmer vad som ska registreras i bokföringen. Detta är s.k. affärshändelser eller ekonomiska händelser, vilket definieras som de händelser vilka påverkar den ekonomiska ställningen, dvs. T, S och EK. Balansekvationen innehåller tre variabler och detta betyder att man genom att känna till två av dessa kan beräkna den tredje. I uppgifterna tränas denna typ av balansräknande.

När balanskontots logik är klarlagd och du är väl införstådd med hur olika typer av affärshändelser påverkar balanskontot, tydliggörs skillnaden mellan kapitaltransaktioner och rörelsetransaktioner samt (kopplat till de senare) de tre begreppspar som är de mest centrala i externredovisningen: Inkomst / utgift Inbetalning / utbetalning Intäkt / kostnad Begreppen intäkt och kostnad visar att redovisningen är en s.k. periodiserande redovisning med resultaträknande.

Resultatet (intäkter minus kostnader) under en period visar skillnaden mellan värdet av det som presterats och värdet av den resursförbrukning man haft för att åstadkomma prestationerna. Dessa värden är inte helt enkla att fastställa, eftersom de ofta grundas på bedömningar. Samtidigt är beloppen för periodens intäkter och kostnader oftast andra än beloppen för in- och utbetalningar. Balansräkningen, som visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt, kompletteras därmed med två periodrapporter – en resultaträkning för periodens intäkter och kostnader och en kassaflödesanalys som visar samma periods in- och utbetalningar.

Skillnaden mellan begreppen har att göra med att redovisningen bygger på s.k. bokföringsmässig grund, vilket bl.a. innebär att affärshändelser registreras när de inträffar, snarare än när betalning sker. Köper företaget en maskin på kredit uppkommer en betalningsskyldighet vid anskaffningstillfället (detta är utgiften och en ökning i leverantörsskulder). Kreditinköpet innebär senarelagda betalningar; betalningstidpunkten är en annan än anskaffningstidpunkten.

Därtill ska maskinen kanske användas/förbrukas under de kommande fem åren. För att räkna resultat rätt ska maskinens anskaffningsvärde i så fall fördelas som kostnad på de kommande fem perioderna/åren; vilket betyder en senarelagd periodisering. Det finns således tidsmässiga skillnader mellan tillfällena för utgiften vid anskaffningstillfället, utbetalningen vid betalningstillfället och kostnaden vid förbrukningstillfället. Ibland sammanfaller tidpunkterna för utgift och utbetalning medan kostnaden kommer senare. Ibland kommer kostnaden före utbetalningen och ibland sammanfaller tidpunkterna för alla tre. Detta ger i början upphov till förvirring, men att koppla begreppen till de olika tidpunkterna brukar underlätta begreppsförståelsen. I uppgifterna tränas förmågan att se dessa tidsmässiga skillnader, vilket även är en träning i det periodiseringstänkande som är redovisningslogikens kärna.

Bland det som brukar vara mest svårt i början är att hålla rätt på de olika begreppen och begreppsdefinitionerna.

Testet för begripandet är att i ord kunna förklara varför, eller varför inte, en inte helt trivial affärshändelse innebär exempelvis en utgift (eller en inkomst). Detta får du träna på i uppgifterna och begreppssäkerheten övas ytterligare i ett antal uppgifter med påståenden som du ska veta huruvida de är sanna eller falska.

10

Att förstå externredovisning

01.01 Firma Lånab

8 affärshändelser som T, S och EK Nedan anges några affärshändelser i Firma Lånab. Ange hur dessa affärshändelser påverkar T, S och EK i balansboxen. Ange påverkan med plus (+) eller minus (–).

Tillgångar

6 rätt

Affärshändelser

7-8 rätt



Eget kapital / Skulder



1

Ägarna sätter in pengar i företaget

2

Hälften av de insatta pengarna används för ett fastighetsköp

3

En del av de kvarvarande pengarna lånas ut till en affärspartner

4

Ett större banklån erhålls

5

En del av de lånade pengarna placeras i aktier

6

Två mindre banklån erhålls

7

En del av pengarna enl. 6 går åt för att amortera lånet enl. 4

8

Ägarna tillskjuter ytterligare kapital

T

EK

S

01.02 Firma Städprodukter 13 affärshändelser som T, S och EK

Ange hur nedanstående affärshändelser i Firma Städprodukter påverkar T, S och EK i balansboxen. Ange påverkan med plus (+) eller minus (–).

Affärshändelser

9 rätt

10-11 rätt



12-13 rätt



1

Företaget erhåller ett banklån

2

En maskin anskaffas kontant

3

Varor för försäljning köps in på kredit

4

Pengar flyttas från bankkonto till plusgirokonto

5

Varor för försäljning köps in kontant

6

Man betalar de varor som köptes in under punkt 3

7

Ägarna tillskjuter ytterligare kapital

8

Hyra betalas kontant

9

Utförda städtjänster säljs kontant

10

Utförda städtjänster säljs på kredit

11

Banklånet amorteras ( betalas tillbaka )

12

Lön betalas till två anställda ( arbetet är utfört )

13

Maskinen har använts/förbrukats under ett år



Tillgångar

T

Eget kapital / Skulder

EK

S

1. Begrepp och logik

11

01.03 Trappstäd AB

10 affärshändelser med problem Nedan anges tio affärshändelser för de två första månaderna i Trappstäd AB. Ange hur affärshändelserna påverkar T, S och EK i tabellen. Ange beloppen med plus- eller minustecken. Skriv in ökning med plustecken och minskning med minustecken (plus plus ger plus och plus minus ger minus, jfr uppgift 01.14)!

Affärshändelser

7 rätt



8-10 rätt



T

=

+ 100 000

S

+

EK

=

+

+ 100 000

1

Ägarna sätter in 100 000

2

Företaget erhåller ett banklån 120 000

=

+

3

Städmaterial köps in kontant 32 000 ( förbrukningsmaterial )

=

+

4

14 kunder köper utförda städtjänster kontant för 40 000

=

+

5

Lokalhyra betalas kontant 14 000

=

+

6

60 000 betalas i förskott till en leverantör av städmaskiner

=

+

7

Löner betalas till anställda 35 000 ( arbetet är utfört )

=

+

8

Bilhyra betalas kontant 12 000

=

+

9

Städmaterial köps in på kredit 36 000 ( förbrukningsmaterial )

=

+

=

+

=

+

=

+

Summa I: 10

Det visar sig att man blivit lurad när det gäller städmaskinerna. Det finns ingen sådan firma och man har helt enkelt blivit utsatt för en bedragare som nu är försvunnen!

Summa II:

När du summerat ska du rita två balansboxar. Rita en balansbox som visar hur T, S och EK förhåller sig till varandra efter affärshändelse 9 och en som visar hur det ser ut efter affärshändelse 10! 

01.04 Balanspåverkan

T, S och EK som affärshändelser

Ge exempel på en affärshändelse som: 1

12

14 rätt

15-17 rätt



ökar eget kapital

6

ökar balansomslutningen



18-20 rätt



2

minskar tillgångarna

7

lämnar balansomslutningen oförändrad

3

inte påverkar skulderna

8

inte påverkar resultatet

4

påverkar resultatet

9

minskar skulderna

5

ökar skulderna

10

ökar tillgångarna

11

enbart påverkar tillgångarna

16

påverkar tillgångar och eget kapital

12

innebär en utbetalning

17

inte innebär vare sig inbetalning eller utbetalning

13

påverkar både tillgångar och skulder

18

ökar eget kapital och är en inbetalning

14

ökar tillgångar och skulder

19

innebär en intäkt men ingen inbetalning

15

minskar tillgångar och eget kapital

20

minskar eget kapital men inte är en kostnad

Att förstå externredovisning

01.05 Balansräknande

affärshändelser som TLM + TÖVR = S + EKRES + EKKAP I uppgift 01.03 använde du den enkla balansekvationen T = S + EK. Nu utvecklas denna något genom att det görs skillnad på likvida medel (TLM) och andra tillgångar (TÖVR) respektive sådant eget kapital som kommer från ägarnas insättning (EKKAP) och sådant som härrör från rörelseverksamheten. Det senare är resultatposter, dvs. intäkter och kostnader (EKRES). Denna uppdelning gör att man kan se hur balansräkningen förhåller sig till resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Fyll i tabellen nedan (ange minskningar med minustecken men du kan, om du vill, utelämna plustecken för ökningar), summera kolumnerna och notera skillnaden mellan likvida medel (TLM) och resultat (EKRES) när redovisningsperioden är slut!

9 rätt

Affärshändelser



10-12 rätt



13-15 rätt



1 Ägarna tillskjuter kapital 100 000

10

Kunder betalar för fakturerade tjänster 320 000

2 Hyra betalas kontant 40 000

11

Banklånet amorteras 40 000

3 Ett banklån tas upp 200 000

12

Lagervaror med anskaffningsvärdet 10 000 blir stulna

4 En maskin anskaffas på kredit 160 000

13

Lön utbetalas 300 000 ( arbetet är utfört )

5 Varor ( för försäljning ) köps in på kredit 90 000

14

Årets ränta på lånet är 20 000 och ska betalas nästa år

6 Utförda tjänster faktureras 350 000

15

Förskott från en kund – för senare leverans 30 000

7 Den under punkt 4 inköpta maskinen ( del ) betalas 60 000

16

Avskrivningar på maskinen bokförs 40 000

8 Sålda/levererade varor faktureras till kunder 190 000

17

De sålda varornas anskaffningsvärde är 50 000

9 Diverse kontanta utgifter kopplade till löpande drift 80 000

Kassaflödesanalys

Resultaträkning

TLM

+

1

100 000

+

=

+

2

– 4 0 000

+

=

+

3

+

=

+

+

4

+

=

+

+

5

+

=

+

+

6

+

=

+

+

7

+

=

+

+

8

+

=

+

+

9

+

=

+

+

10

+

=

+

+

11

+

=

+

+

12

+

=

+

+

13

+

=

+

+

14

+

=

+

+

15

+

=

+

+

16

+

=

+

+

17

+

=

+

+

Σ

+

=

+

+

TÖVR

=

S

+

EKRES

– 4 0 000

+

EKKAP

+

100 000

+

Balansräkning

1. Begrepp och logik

13

01.06 Balansräknande påverka balansekvationen

Nu ska du, utan att titta på föregående uppgift, ange tre affärshändelser som: (01–03) (04–06) (07–09) (10–12)

enbart påverkar balansboxens tillgångssida, minskar balansboxens tillgångssida och samtidigt är resultatposter, ökar balansekvationens vänster- och högerled lika mycket och inte påverkar balansboxens tillgångssida.

Notera affärshändelserna med belopp och skriv in dem i balansekvationstabellen nedan (minskning med minus och ökning med plus (eller ökning utan tecken)). Hår påverkas resultat och kassaflöde?

8 rätt

Affärshändelser 1

7

2

8

3

9

4

10

5

11

6

12

Kassaflödesanalys

TLM

+

TÖVR

=

S

+

EKRES

+

1

+

=

+

+

2

+

=

+

+

3

+

=

+

+

4

+

=

+

+

5

+

=

+

+

6

+

=

+

+

7

+

=

+

+

8

+

=

+

+

9

+

=

+

+

10

+

=

+

+

11

+

=

+

+

12

+

=

+

+

Σ

+

=

+

+

Att förstå externredovisning

9-10 rätt

Resultaträkning

Balansräkning

14



EKKAP



11-12 rätt





01.07 Avkastning

att mäta avkastning/lönsamhet/räntabilitet Antag att du har pengar på banken. Du har inte gjort några insättningar eller uttag och det enda som har hänt mellan tidpunkt 1 och tidpunkt 2 är att periodens ränta lagts till det ingående saldot. Beräkna den avkastning dina pengar haft genom att vara insatta på de aktuella kontona. Beräkna hur stor räntan är i procent jämfört med beloppet som fanns på kontot vid tidpunkt 1.  Konto

Saldo tidpunkt 1

Ränta

Saldo tidpunkt 2

1

12 000

180

12 180

2

46 000

920

46 920

3

77 000

770

77 770

Summa:

135 000

1 870

136 870

Avkastning



Antag att du istället har satsat dina pengar i börsnoterade aktier hos en nätmäklare och för de aktuella krontalen köpt andelar i de tre nedanstående aktierna till de kurser som gällde vid tidpunkt 1. Vid tidpunkt 2 har börskurserna ändrats och de aktuella aktiernas värde framgår nedan. Beräkna värdeförändring och procentuell avkastning i förhållande till din investering vid tidpunkt 1.

Aktie

Värde tidpunkt 1

Förändring

Värde tidpunkt 2

BOLIDEN

12 000

22 909

SSAB B

46 000

98 719

ERICSSON A

77 000

63 250

Summa:

135 000

184 878

Avkastning



Är avkastningen bra eller dålig i de båda fallen? Vilka faktorer är viktiga att beakta när man gör en bedömning av vad som är bra eller dåligt i dessa fall? 

Poängen ovan är att pengar kan placeras på olika sätt och erhålla större eller mindre avkastning. Poängen är också att man ska göra skillnad mellan realiserad och orealiserad vinst och mellan riskfria och riskfyllda placeringar.

Eget kapital i företag fungerar på i princip samma sätt. Ägarna tillskjuter (risk)kapital och går verksamheten bra blir resultatet en vinst och det egna kapitalet ökar. Periodens resultat är avkastningen på ägarkapitalet, och ur ägarnas synvinkel definieras avkastning/räntabilitet som periodens resultatet i förhållande till ägarkapitalet vid periodens början alternativt som resultatet i förhållande till det genomsnittliga ägarkapitalet: (ägarkapital vid tidpunkt 1 + ägarkapital vid tidpunkt 2) / 2.

Beräkna avkastningen/räntabiliteten på eget kapital hos de nedanstående företagen.

Eget kapital tidpunkt 1

Periodens resultat

Eget kapital tidpunkt 2

Hunden HB

250 000

200 000

450 000

Bilbyter AB

1 280 000

64 000

1 344 000

Firma Ilbud

450 000

180 000

630 000

Företag



Avkastning på Eget kapital vid tidpunkt 1

Avkastning på genomsnittligt Eget kapital

Betrakta värdena ovan – varför är det ibland viktigt att beräkna räntabilitet på genomsnittligt eget kapital?



1. Begrepp och logik

15

01.08 Balansanalys

finansiell stabilitet och lönsamhet Antag att de två balanskontona nedan tillhör två företag som har likartad verksamhet och ungefär samma storlek.

Skillnaden mellan företagen ligger i att strecket mellan EK och S har olika placering. Vad innebär detta? Är det ena företaget bättre än det andra? Om så – i vilken mening och varför? Ledning: Vad är finansiell stabilitet?  A

T

EK

T

EK

S

S

De två balanskontona nedan visar den ekonomiska ställningen vid två tidpunkter för ett företag; i början resp. i slutet av en redovisningsperiod. Mellan de två tidpunkterna har T och EK förändrats och periodens resultat har ökat EK i det högra balanskontot. Ekonomisk ställning är en sak och resultat är en annan. Frågan är dock om detta är ett lönsamt företag. Vad är lönsamhet och är företaget ett lönsamt företag? 

B

T T

EK

Resultat EK

S S

Balanskontona nedan visar återigen de två företagen överst på sidan. Nu ges tilläggsinformationen att båda företagen också har samma resultat. Vad innebär detta? Är det ena företaget bättre än det andra? Om så – i vilken mening och varför? 

C

T

Resultat EK

T

Resultat EK

S

S

16

Att förstå externredovisning

01.09 Balansekvationen två ger den tredje Tillämpa T = S + EK! 7 rätt

8-9 rätt





10-11 rätt

(det underlättar att rita upp en balansbox och skriva in de kända beloppen) 12-13 rätt





1 T är 900 000 och S är 800 000. Vad är EK? 2 EK är 450 000 och S är 550 000. Vad är T? 3 T är 600 000 och EK är 100 000. Vad är S? 4 T har ökat med 700 000 och S har minskat med 100 000. Hur har EK förändrats?

5 T har minskat med 500 000 och S har minskat med 200 000. Hur har EK förändrats?

6

T har ökat med 400 000, S har ökat med 200 000 och ägarinsättningen har varit 100 000. Hur stort är resultatet?

7

T har ökat med 600 000, S har minskat med 200 000 och resultatet har varit en förlust på 200 000.

Vilka är ägartransaktionerna?

8 EKIB är 500 000, ägarinsättning är 100 000 och resultatet är en vinst på 300 000. Vad är EKUB? 9

EKIB är 900 000, ägarinsättning är 900 000, utdelning till ägarna är 200 000 och EKUB är 1 400 000. Vad är resultatet?

10 EKUB är 500 000, ägarinsättning är 100 000 och resultatet är en vinst på 300 000. Vad är EKIB? 11 12

Om EKUB > EKIB och inga ägarinsättningar, ägaruttag eller uppskrivningar har gjorts, är periodens resultat då självklart en vinst?

Om EKUB > EKIB och ägarinsättning > ägaruttag, är periodens resultat då självklart en vinst?

( i nga uppskrivningar har gjorts och detta gäller även i nedanstående uppgift 13 )

13 Om EKUB > EKIB och ägarinsättning < ägaruttag, är periodens resultat då självklart en vinst?

01.10 Sex balanskonton tillämpa balansekvationen

Fyll i nedanstående tabell. Inga ägartillskott eller ägaruttag har förekommit och inte heller några uppskrivningar av anläggningstillgångar. Du ska komma så många år som möjligt utan att göra något fel!

3 år rätt  4-5 år rätt  20X2

20X3

20X4

20X5

20X6

20X7

1 050 000

1 210 000

1 120 000

620 000

Tillgångar

900 000

Eget kapital

520 000

580 000

570 000

Skulder

380 000

380 000

480 000

590 000

Intäkter

200 000

250 000

240 000

280 000

Kostnader

180 000

190 000

250 000

20 000

60 000

30 000

Resultat

320 000 280 000 – 2 0 000

1. Begrepp och logik

17

01.11 Tolv balanskonton

tillämpa balansekvationen några gånger till Fyll i nedanstående tabell. Inga ägartillskott eller ägaruttag har förekommit och inte heller några uppskrivningar av anläggningstillgångar. Du ska komma så många år som möjligt utan att göra något fel i de 13 tomma rutorna!

3 år rätt



4-5 år rätt



20X2

20X3

Tillgångar

600 000

720 000

Eget kapital

120 000

Skulder

480 000

Intäkter

800 000

Kostnader

780 000

850 000

20 000

20 000

Resultat

20X4

20X5

20X6

720 000

770 000

220 000

120 000 580 000

600 000

20X7

600 000

900 000

480 000

1 100 000 950 000

1 200 000

1 000 000 50 000

Fyll i nedanstående tabell. Inga ägartillskott eller ägaruttag har förekommit och inte heller några uppskrivningar av anläggningstillgångar. Du ska komma så många år som möjligt utan att göra något fel. Nu är det 15 tomma rutor!

3-4 år rätt



5 år rätt



20X2

20X3

1 000 000

1 180 000

Eget kapital

500 000

600 000

Skulder

500 000

Intäkter

2 000 000

Kostnader

1 820 000

Tillgångar

Resultat

18

180 000

Att förstå externredovisning

20X4

20X6

1 000 000

580 000

1 800 000

20X5

600 000

1 500 000 1 650 000

1 650 000

20X7 1 000 000

550 000

1 900 000

2 000 000

1 700 000

2 100 000

01.12 Begreppsdefinitioner

kapitaltransaktioner och rörelsetransaktioner Det är viktigt att kunna skilja på kapitaltransaktioner, rörelsetransaktioner, inkomster, utgifter, omedelbara och senarelagda betalningar samt omedelbara och senarelagda periodiseringar.

Definiera dessa sex begrepp och beskriv hur de hänger ihop. Använd sex boxar, som representerar respektive begrepp, och gör en figur som visar hur begreppen hänger ihop. Dina definitioner och din figur ska vara sådana att du kan avgöra vilka av nedanstående påståenden som är falska och varför de är falska. Markera de falska påståendena med ett kryss och förklara varför de är falska!

Påståenden

max två fel

alla rätt



1

En senarelagd periodisering kan vara en kapitaltransaktion

2

En senarelagd betalning är en rörelsetransaktion

3

En senarelagd periodisering är en konsekvens av att anskaffningstillfället är skilt från försäljningstillfället

4

En kapitaltransaktion kan vara en rörelsetransaktion

5

En utgift uppkommer alltid vid anskaffningstillfället

6

En utgift är aldrig en senarelagd betalning

7

Inkomster uppkommer alltid före inbetalningen

8

En rörelsetransaktion kan vara en inbetalning

9

En inkomst uppkommer ibland före intäkten

10

Vid kreditinköp är betalningen senarelagd och uppkommer samtidigt med kostnaden

11

En senarelagd betalning kan aldrig vara en utgift eller inkomst

12

En senarelagd periodisering är alltid en kostnad eller intäkt

13

En inkomst uppkommer alltid vid prestationstillfället

14

En inkomst uppkommer aldrig vid betalningstillfället

15

En senarelagd betalning kan aldrig vara en kapitaltransaktion

16

Det gäller alltid att en rörelsetransaktion antingen ökar eller minskar balanskontots tillgångssida

17

En senarelagd betalning kan uppkomma samtidigt som en senarelagd periodisering

18

En senarelagd betalning är en rörelsetransaktion

19

Vid kreditinköp är utgiften senarelagd

20

En kapitaltransaktion kan vara en inbetalning



Falskt

1. Begrepp och logik

19

01.13 Begreppsdefinitioner kategorisering av affärshändelser

När du nu har grepp om vad kapitaltransaktioner, rörelsetransaktioner, inkomster, utgifter, omedelbara och senarelagda betalningar samt omedelbara och senarelagda periodiseringar är, så kan du också kategorisera olika affärshändelser med hjälp av dessa begrepp. Nedan finns 20 affärshändelser uppräknade. Markera med kryss i tabellen huruvida respektive affärshändelse är en kapitaltransaktion och/eller en rörelsetransaktion och/eller en inkomst etc.!

13-14 rätt

Affärshändelser



15-18 rätt

19-20 rätt





1 Ägarna tillskjuter kapital

11

Banklånet amorteras

2 Hyra betalas kontant

12

Lagervaror blir stulna

3 Ett banklån tas upp

13

De anställda har arbetat och lön utbetalas ( under samma period )

4 En maskin anskaffas på kredit

14

Årets ränta på lånet bokförs men betalning ska ske först nästa år

5 Varor ( för försäljning ) köps in på kredit

15

Inbetalning av ett förskott från en kund – för senare leverans

6 Utförda tjänster faktureras

16

Maskinens förbrukning/avskrivning bokförs

7 Den under punkt 4 inköpta maskinen ( del ) betalas

17

De sålda varornas anskaffningsvärde redovisas vid årets slut

8 Sålda/levererade varor faktureras till kunder

18

Ägarna erhåller utdelning

9 Diverse kontanta utgifter kopplade till löpande drift

19

En lånfristig skuld omvandlas till en kortfristig skuld

20

Leverans av de varor som förskottet enl. punkt 15 avser

10 Kunder betalar för fakturerade tjänster

1

2

Kapitaltransaktion Rörelsetransaktion Inkomst Utgift Senarelagd betalning Senarelagd periodisering

20

Att förstå externredovisning

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

01.14 Begreppsdefinitioner finansiell nytta och uppoffring

I föregående uppgift definierade du kanske inte begreppet inkomst och utgift fullständigt, eftersom detta inte krävdes för att lösa uppgiften. Inkomsten är den finansiella nyttan företaget får när man säljer det man producerat och utgiften är den finansiella uppoffring företaget gör när man anskaffar resurser. Nu ska du dock definiera begreppen inkomst och utgift på ett mer utvecklat och fullständigt sätt genom att tala om vad en finansiell uppoffring och finansiell nytta är i detta sammanhang.

Definiera begreppen och markera i nedanstående uppställning vilka poster som är inkomster respektive utgifter!



Som du vet skrivs ökningar och minskningar in med plus- och minustecken i balansekvationsuppställningar av nedanstående typ. Plustecken kan dock utelämnas, eftersom det inte påverkar tecknen i ekvationen. Det är minustecknet som ger teckenväxlingen och det är ”minus minus = plus” som några brukar ha svårt för. Har du problem med det så betrakta differenserna i följande talserie, där ett större och större tal dras från ett givet tal (differensen minskar): 5–(+4) = 1, 5–(+5) = 0, 5–(+6) = –1, 5–(+7) = –2, 5–(+8) = –3, 5–(+9) = –4, 5–(+10) = –5, 5–(+11) = –6 respektive ett mindre och mindre tal dras från samma givna tal (differensen ökar): 5–(+4) = 1, 5–(+3) = 2, 5–(+2) = 3, 5–(+1) = 4, 5–(0) = 5, 5–(–1) = 6, 5–(–2) = 7, 5–(–3) = 8, 5–(–4) = 9 Ställs balansekvationen upp enligt nedan uppkommer inte fallet med ”minus minus = plus”, vilket det gör om formuleringen istället är T – S = EK. Affärshändelse 16 nedan ger då: ”–60 000 – (–60 000) = 0”.

Affärshändelser

max tre fel

max två fel



alla rätt





T

=

EK

+

S

1

Ägarna tillskjuter kapital 300 000

+ 300 000

=

+ 300 000

2

Hyra betalas kontant 50 000 ( hyresrätten utnyttjas i samma period)

– 50 000

=

– 50 000

3

Ett banklån tas upp 500 000

+ 500 000

=

+

+ 500 000

4

En maskin anskaffas på kredit 300 000

+ 300 000

=

+

+ 300 000

5

Varor ( för försäljning ) köps in på kredit 100 000

+ 100 000

=

+

+ 100 000

6

Utförda tjänster faktureras 250 000

+ 250 000

=

7

Den under punkt 4 inköpta maskinen ( del ) betalas 150 000

– 150 000

=

+

– 150 000

8

Varuförsäljning på kredit 210 000 ( v aruleverans i samma period )

+ 210 000

=

+ 210 000

9

Diverse kontanta utgifter kopplade till löpande drift 30 000

– 30 000

=

– 30 000

+

+ 20 000

10

Kunder betalar för fakturerade tjänster 220 000

11

Förskott till en leverantör betalas 18 000

12

Lagervaror med anskaffningsvärdet 25 000 blir stulna

13

Lön utbetalas 240 000 ( arbetet utförs i samma period )

14

Årets ränta på lånet är 20 000 och ska betalas nästa år

15

Förskott från en kund – för senare leverans 35 000

16

+ 220 000 – 220 000 – 18 000 + 18 000 – 25 000 – 240 000

+ 250 000

=

= =

– 25 000

= – 240 000 =

– 20 000

+ 35 000

=

+

+ 35 000

Banklånet amorteras 60 000

– 60 000

=

+

– 60 000

17

Man erhåller de ( f örbruknings ) varor förskottet enl. punkt 11 avser 18 000

– 18 000

=

– 18 000

18

Leverans av de varor som förskottet enligt punkt 15 avser 35 000

=

+ 35 000

+

– 35 000

19

Avskrivningar på maskinen bokförs 30 000

– 30 000

=

– 30 000

20

De sålda varornas anskaffningsvärde är 92 000

– 92 000

=

– 92 000

1 000 000

=

290 000

+

710 000

Summa:

1. Begrepp och logik

21

01.15 Inkomster, inbetalningar och intäkter tre begrepp i tiden

A Firma HIT och DIT är ett bussbolag som i början av juni kör en skolklass från Linköping till Göteborg. Skolresan betalas kontant med 44 000.

B I mitten av juni kör man en pensionärsgrupp till Mariefred. 15 000 faktureras till kunden i slutet av juni och man får betalt i juli.

C I slutet av juni får man ett förskott på 122 000 från en förening med fotbollssupporters. Förskottet avser en resa som genomförs i augusti.

I vilken månad uppkommer beloppen för inkomst, intäkt och inbetalning?

De tre grundtyperna

A 

B 

C 

juni

Inkomst



Inbetalning



Intäkt



Inkomst



Inbetalning



Intäkt



Inkomst



Inbetalning



Intäkt



juli

augusti

Det är alltid en god träning att lägga in affärshändelserna med belopp i en balansbox!

01.16 Inkomster, inbetalningar och intäkter rätt eller fel

Påståenden

5 rätt

6-7 rätt



8 rätt





Rätt

Fel

1

När ägarna tillskjuter kapital uppkommer inbetalningen samtidigt med inkomsten





2

När man erhåller ett förskott från en kund uppkommer intäkten samtidigt med inkomsten





3

Vid kreditförsäljning av levererade tjänster uppkommer inkomsten först medan intäkten uppkommer när kunden betalar





4

Vid kontantförsäljning är inkomsten en inbetalning





5

När kunder betalar för fakturerade varor uppkommer inkomsten och inbetalningen samtidigt





6

Vid leverans av den vara eller tjänst som en kund har betalat förskott för uppkommer en inkomst





7

När företaget erhåller ett banklån uppkommer ingen inkomst





8

En inkomst kan vara en skuldminskning





22

Att förstå externredovisning

01.17 Utgifter, utbetalningar och kostnader tre begrepp i tiden

A Under resan med skolklassen till Göteborg (juni) tankas bussen och chauffören betalar 4 500 kontant.

B Under uppehållet i Göteborg (juni) passar man på att göra en genomgång av bussens luftkonditionering och verkstaden fakturerar 6 000 i juli. Firma HIT och DIT får fakturan i juli och pengarna (6 000) betaldes i augusti.

C Under juni betalar man 32 000 som ett förskott till en reklambyrå för att de ska utforma ett reklammaterial.

Materialet levereras i augusti, då kampanjen genomförs.

I vilken månad uppkommer beloppen för utgift, kostnad och utbetalning i dessa tre fall?

De tre grundtyperna

A

Utgift

juni



Kostnad



Utgift



Utbetalning



Kostnad



Utgift





B 

C

 Utbetalning



Kostnad







augusti



 Utbetalning



juli

Du kommer att ha mycket god hjälp av din balansboxträning när du ska lära dig dubbel italiensk bokföring!

01.18 Utgifter, utbetalningar och kostnader rätt eller fel

Påståenden

4 rätt



5 rätt

6 rätt





Rätt

Fel

1

Vid anskaffning av en maskin uppkommer utgiften och kostnaden samtidigt





2

Vid kreditanskaffning av en vara eller tjänst uppkommer utgiften i samband med utbetalningen





3

Vid kontant anskaffning av en vara/tjänst av förbrukningskaraktär uppkommer kostnaden före utgiften





4

Vid betalning av leverantörsskulder uppkommer ingen utgift





5

Vid avskrivning av en maskin uppkommer ingen kostnad





6

När ett förskott lämnas till en leverantör uppkommer en utgift och en utbetalning men inte en kostnad





1. Begrepp och logik

23

01.19 Tidsskillnader

vad är det för typ av tillfälle?

Som framgått har skillnaden mellan begreppen inkomst, inbetalning och intäkt respektive utgift, utbetalning och kostnad med tidsskillnader att göra. Rörelsetransaktioner i periodiserande redovisning, byggd på bokföringsmässig grund, hanterar dessa två tidsskillnader. Den första har att göra med att vissa (de flesta) affärer sker på kredit, vilket betyder senarelagd betalning (ger skillnad mellan inkomst och inbetalning respektive mellan utgift och utbetalning).

Den andra tidsskillnaden har att göra med fenomenet att tidpunkten för försäljning kan vara skild från tidpunkten för prestation på samma sätt som tidpunkten för anskaffning kan vara skild från tidpunkten för förbrukning. I detta fall handlar det om senarelagd periodisering (ger skillnad mellan inkomst och intäkt respektive mellan utgift och kostnad).

Detta gör att man i redovisningen har anledning att håller reda på vilket tillfälle en affärshändelse berör. Är det:

•

ett försäljningstillfälle (inkomst), ett betalningstillfälle (inbetalning) eller ett prestationstillfälle (intäkt)

•

ett anskaffningstillfälle (utgift), ett betalningstillfälle (utbetalning) eller ett förbrukningstillfälle (kostnad)

Håller man (1) reda på vad som är rörelsetransaktioner och sedan (2) vad det är för typ av tillfälle, är det lätt att hålla isär begreppen. Här får du tillfälle att träna mer på detta med de olika tillfällena. Markera med symbol i tabellen nedan om det handlar om tillfället för försäljning/anskaffning, tillfället för in-/utbetalning eller tillfället för prestation/ förbrukning. Observera att du endast ska göra markeringar för det som är rörelsetransaktioner och att uppgiftens poäng är visandet att det ibland är en markering per rad, ibland två och ibland tre markeringar per rad (är det inte en rörelsetransaktion ska det inte vara någon markering på raden)!

max fem fel

max tre fel



alla rätt





Affärshändelser 1

Förskott till en leverantör betalas

2

Varor ( för försäljning ) köps in på kredit

3

Ett banklån tas upp

4

Sålda/levererade varor faktureras till kunder

5

Förskott från en kund – för senare leverans

6

Utförda tjänster faktureras

7

Lön utbetalas ( a rbetet är utfört )

8

Kunder betalar för fakturerade tjänster

9

Diverse kontanta utgifter kopplade till löpande drift

10

Ägarna tillskjuter kapital

11

En maskin anskaffas på kredit

12

Lagervaror blir stulna

13

Hyra betalas kontant ( i samma period som man hyrt/

utnyttjat lokalen)

14

Årets ränta på lånet bokförs men ska betalas nästa år

15

Man erhåller de( f örbruknings ) varor förskottet enl. punkt 1 avser

16

Den under punkt 11 inköpta maskinen ( del ) betalas

17

Banklånet amorteras

18

Leverans av de varor som förskottet enligt punkt 5 avser

19

Avskrivning på maskinen bokförs

20

I samband med lagerinventering bokförs de sålda varornas anskaffningsvärde

24

Att förstå externredovisning

Prestation 

Försäljning 

Inbetalning 

alternativt

alternativt

alternativt

Anskaffning 

Utbetalning 

Förbrukning 

01.20 Ordfront AB de tre begreppsparen

Det är viktigt att hålla reda på vad som är inkomst/utgift, intäkt/kostnad och inbetalning/utbetalning. Nedan visas några affärshändelser i Ordfront AB. Fundera på vad som är vad bland affärshändelserna och fyll i tabellen!

Affärshändelser

20X3

20X4

20X5

Kontant försäljning

1 300

1 500

1 700

Kontanta driftsutgifter

1 000

1 100

1 200

1 jan år 20X3

Kontant inköp av maskin

1 200

1 jan år 20X3

Företaget erhåller ett lån från banken

1 100

31 dec resp. år

Återbetalning av lån

550

550

0

31 dec resp. år

Betalning av ränta på lånet

110

55

0

Tidpunkter

14 april resp. år

Utdelning till aktieägarna

40

40

40

31 dec resp. år

Avskrivning på maskinen

120

120

120

20X3

20X4

20X5

Total: 20X3 – X5 Inkomster Utgifter 

Inkomst – utgiftsnetto Inbetalningar Utbetalningar



Nettobetalningar Intäkter Kostnader



Resultat

Har det gått bra för Ordfront AB under treårsperioden? Vilka är de viktiga skillnaderna mellan de tre nettobeloppen?

Varför är det viktigt att hålla isär de tre begreppsparen?

För de mest enkla affärshändelserna (kontanta försäljningar och kontanta inköp för löpande drift) sammanfaller inkomst, inbetalning och intäkt resp. utgift, utbetalning och kostnad. Som du såg i uppgiften om tidsskillnader är det oftast inte så enkelt. Det vanliga är att en affärshändelse omfattar enbart en eller två av kategorierna; exempelvis enbart utgift eller enbart utbetalning alternativt enbart utgift och utbetalning eller enbart utgift och kostnad. Ange en affärshändelse som svarar mot beskrivningarna i 1–10 nedan!

5 rätt

6-8 rätt





9-10rätt 

1

innebär en kostnad men ingen utgift

6

innebär en inkomst men inte en inbetalning

2

innebär inte vare sig inkomst eller utgift

7

innebär en inkomst men inte en intäkt

3

innebär en utgift men ingen utbetalning

8

innebär inte inkomst, utgift, intäkt eller kostnad

4

innebär en inkomst och en inbetalning

9

är en utgift och påverkar kundfordringar

5

innebär en utgift men ingen kostnad

10

är en inkomst och skuldförändring

1. Begrepp och logik

25

01.21 Periodisering

utgift, anskaffningsvärde, tillgång och kostnad Om företaget betalar 60 000 för en försäkring i september år 20X3 är detta en utgift (T–) och anskaffningsvärdet kommer in i redovisningen.

Om premien avser perioden 1/11 20X3 till 31/10 20X4 är 2/12 av 60 000 (10 000) en kostnad för 20X3. 10/12 av 60 000 (50 000) är vid bokslutet år 20X3 en fordran på försäkringsbolaget (T+).

A

Företaget köper en maskin för 100 000 på kredit i början av år 20X3.

Maskinen används under år 20X3 och man räknar med att använda den ytterligare 4 år. Om man betraktar maskininköpet vid bokslutet år 20X3, vad är utgift, anskaffningsvärde, tillgång och/eller kostnad?

B



Företaget har under år 20X3 köpt (lager)varor för 400 000. Under året har man sålt varor vars anskaffningsvärde varit 360 000. Om man betraktar dessa varuinköp vid bokslutet år 20X3, vad är utgift, anskaffningsvärde, tillgång och/eller kostnad?

C



Företaget har under år 20X3 betalat ett förskott till en reklambyrå.

Beloppet är 50 000 och avser arbetet med en reklamkampanj som ska genomföras under 20X4. Om man betraktar detta förskott vid bokslutet år 20X3, vad är utgift, anskaffningsvärde, tillgång och/eller kostnad?

D



Företaget har under år 20X3 betalat 10 000 kontant för prenumerationer på några tidskrifter. Prenumerationsperioderna är sådana att 75 % av summan avser år 20X4. Om man betraktar dessa prenumerationer vid bokslutet år 20X3, vad är utgift, anskaffningsvärde, tillgång och/ eller kostnad?

E



Företaget har under år 20X3 köpt kopieringspapper till sina färgskrivare. Beloppet är 8 000 och papperet är en förbrukningsvara. Om man betraktar dessa pappersinköp vid bokslutet år 20X3, vad är utgift, anskaffningsvärde, tillgång och/eller kostnad?

F



Företaget har under år 20X3 köpt förbrukningsmaterial från ELKOMP AB för 12 000. Man betalar dock inga pengar eftersom ELKOMP samtidigt är kund till företaget och man har en kundfordran på – ELKOMP. Som alternativ till att betala kvittas denna fordran bort.

Vad är utgift, anskaffningsvärde, tillgång och/eller kostnad?

G

26

Att förstå externredovisning

UTGIFT (T – alt S+ )

ANSKAFFNINGSVÄRDE

TILLGÅNG ( T+ )

KOSTNAD ( EK–)



01.22 Periodisering

inkomst, försäljningsvärde, skuld och intäkt Om företaget under år 20X3 säljer varor kontant för 20 000 uppkommer inkomsten (T+) vid försäljningstillfället och försäljningsvärdet 20 000 kommer in i redovisningen. Om varorna levereras under år 20X3 kommer hela beloppet också att vara en intäkt under år 20X3. I och med att företaget har presterat allt som ska presteras, har man vid bokslutet 20X3 ingen skuld till kunden!

A

Under år 20X3 säljer företaget tjänster för 40 000 på kredit. Tjänsterna har levererats/fullgjorts under år 20X3. Om man betraktar denna försäljning av tjänster vid bokslutet år 20X3, vad är inkomst, försäljningsvärde, skuld och/eller intäkt?

B



Under år 20X3 säljer företaget tjänster som ska levereras under 20X4.

Vid försäljningen erhåller man ett förskott på 30 000. Om man betraktar detta förskott vid bokslutet år 20X3, vad är inkomst, försäljningsvärde, skuld och/eller intäkt?

C



Under år 20X3 har företaget fått ett förskott på 60 000 för varuleveranser. Varuleveranserna har skett, men enbart delvis – under 20X3 har kunden erhållit leveranser motsvarande 70 % av förskottet. Om man betraktar detta förskott vid bokslutet år 20X3, vad är inkomst, försäljningsvärde, skuld och/eller intäkt?

D



Företaget hyr ut lokaler och en hyresgäst har under år 20X3 betalat 15 000 i hyra. 10 000 avser hyra under 20X3 och resterande belopp avser hyra under 20X4. Om man betraktar denna hyra vid bokslutet år 20X3, vad är inkomst, försäljningsvärde, skuld och/eller intäkt?

E



Företaget har under år 20X3 hyrt ut en lagerlokal. Den som hyr har betalat 42 000 av den hyra som avser år 20X3. Hyresgästen har dock fått anstånd med betalningen av 6 000 som avser hyra under december år 20X3. Om man betraktar dessa hyror vid bokslutet år 20X3, vad är inkomst, försäljningsvärde, skuld och/eller intäkt?

F



Företaget har under år 20X3 sålt tjänster för 24 000 till kunden AXNERS EL. Tjänsterna är levererade men företaget erhåller inga pengar från kunden. Kunden är dock samtidigt leverantör till företaget som har en skuld på just 24 000 till AXNERS EL för gjorda elreparationer.

Istället för betalning från AXNERS kvittar man bort denna skuld. Vad är inkomst, försäljningsvärde, skuld och/eller intäkt?

G



INKOMST (T+ alt S– ) FÖRSÄLJNINGSVÄRDE

SKULD ( S+ )

INTÄKT ( EK+ )

1. Begrepp och logik

27

01.23 Begreppet utgift

behovet av klara och tydliga definitioner Begreppen utgift och inkomst är något svårfångade. Har man ingen klar definition av begreppen har man svårt att i ord förklara varför eller varför inte en viss affärshändelse innebär exempelvis en utgift. Nedan finns 12 affärshändelser och du ska (1) notera huruvida en utgift uppkommer och (2) i ord förklara varför detta gäller – eller inte gäller!

Sedan ska du göra motsvarande med de nio affärshändelserna i nästa uppgift, som handlar om inkomster!

5-6 rätt ( i nkl. förklaring)



7-8 rätt ( i nkl. förklaring)

 

9-10 rätt ( inkl. förklaring)

Medför följande affärshändelser en utgift? Motivera varför eller varför inte!

Uppkommer en utgift?

1

Kontant inköp av kontorsmaterial

Ja

2

Lån tas upp och sätts in på företagets bankkonto

Nej

3

Betalning av utdelning till ägare

4

Inköp av en maskin på kredit

5

Amortering av lån

6

Betalning av leverantörsskuld

7

Kassamedel förs över till bankkonto

8

Företaget bokför periodens räntor på banklån. Man har ännu inte erhållit någon faktura från banken och har vid redovisningstillfället inte gjort någon utbetalning

9

Maskiner har använts/förbrukats och periodens avskrivning bokförs

10

Företaget lånar ut 100 000

11

I samband med inköp, och som alternativ till att betala, sätter företaget ner en kundfordran man har på leverantören

12

En del av de utlånade pengarna återbetalas

01.24 Begreppet inkomst

behovet av klara och tydliga definitioner Medför följande affärshändelser en inkomst? Motivera varför eller varför inte!

28

Uppkommer en inkomst?

1

Kreditförsäljning av varor

Ja

2

Inbetalning av ägartillskott

Nej

3

Lån tas upp och sätts in på företagets bankkonto

4

Kundfordringar betalas

5

Företaget erhåller en gåva

6

Företaget erhåller ränta på pengar man lånat ut. Dessa räntor har inte tidigare fakturerats eller 3-4 rätt ( inkl. förklaring)    bokförts på annat sätt

7

Företaget får ett förskott som gäller tjänster som ska utföras om tre månader

8

Företaget levererar ovan nämnda tjänster

9

I samband med försäljning, och som alternativ till att få betalt, sätter företaget ner en leveran6-7 rätt ( inkl. förklaring)  törsskuld man har ( till kunden man sålt till )

Att förstå externredovisning

 

01.25 Sant eller falskt om transaktionstyper

7 rätt

Är nedanstående påståenden sanna eller falska?

8-9 rätt



10-11 rätt





Sant

Falskt

1

Kapitaltransaktioner är normalt betalningstransaktioner





2

Kapitaltransaktioner kan minska eget kapital





3

Kapitaltransaktioner utgör inkomster eller utgifter





4

Rörelsetransaktioner innebär att de totala tillgångarna ökar eller minskar





5

Kapitaltransaktioner innebär normalt att de totala tillgångarna ökar eller minskar





6

En kapitaltransaktion kan aldrig vara en rörelsetransaktion





7

Rörelsetransaktionerna ger upphov till utgifter och inkomster





8

Rörelsetransaktioner gör att tillgångarna antingen ökar eller minskar





9

En senarelagd betalning uppkommer som följd av kreditaffärer





10

En senarelagd betalning är en rörelsetransaktion som påminner mycket om en kapitaltransaktion





11

En senarelagd periodisering är en periodisering som uppkommer i samband med anskaffningstillfället





Sant

Falskt

01.26 Sant eller falskt

om utgifter och inkomster

Är nedanstående påståenden sanna eller falska?

7 rätt

8-10 rätt





11-12 rätt



1

Intäkten kan uppkomma före inkomsten





2

Kostnaden kan uppkomma före utbetalningen





3

Utgiften är värdet på anskaffade resurser





4

Utgiften uppkommer vid anskaffningstillfället





5

Normalt blir alla utgifter till slut kostnader





6

Intäkter är ökningar i eget kapital





7

Inbetalning och inkomst är samma sak





8

När utgiften uppkommer minskar samtidigt eget kapital





9

Om inkomsterna ökar, ökar samtidigt intäkterna





10

Under en period kan kostnaderna vara större än utgifterna





11

Inkomster är tillgångsökningar eller skuldminskningar





12

Utgifter är tillgångsminskningar eller skuldökningar





1. Begrepp och logik

29

Kontosystem 02.01 02.02 02.03 02.04 02.05 02.06 02.07

Balanskontot och beräkningskonton öknings- och minskningssida  Debet och kredit vänster, höger och skillnaden är saldo  Eget kapital och resultat resultatposter kan bokföras direkt på eget kapital  Eget kapital och resultatkonto resultatposter kan bokföras direkt på resultatkonto Utjämningsmetod debet-kredit-avslutning vid manuell bokföring illustration Beräkningskonton öknings- och minskningssida på T-konto () Beräkningskonton debet och kredit på olika konton ()

02.08 02.09 02.10 02.11

De tre begreppsparen bokföring på beräkningskonton för tio balansposter () Särskilda konton för intäkter och kostnader bokföring på intäkts- och kostnadskonton Udda konteringar kredit där det vanligen är debet och tvärtom  Ibland blir det fel flytta belopp mellan konton 

02.12 02.13 02.14 02.15 02.16 02.17

Resultatkontot utjämnas från resultatkontot till eget kapital illustration BAS-planen vilka kontogrupper?  BAS-planen vilka konton?  Balansräkningen avsnitt i BR  Resultaträkningen resultatnivåer  Resultaträkningen beräkna resultat på olika nivåer 







02.18 02.19 02.20 02.21 02.22 02.23

BAS-planen bokföring på beräkningskonton – med en utjämningskontering () AMANO snickare AB bokföring och bokslut i BAS-planen () Korrektivkonton konto med kreditsaldo på balanskontots debetsida illustration Glasbolaget grundbokföring på T-konton () Intertrade AB grundbokföring utan T-konton () Sant eller falskt om kontosystem ()

2

2. Kontosystem

31

Kontosystem Även mindre företag kan ha tusentals affärshändelser per år och bokföringen kräver därför ordning och systematik.

Sådan ordning ger ett kontosystem. Kontosystemet är en samling konton som ordnats/grupperats på ett visst sätt och som har vissa bestämda relationer till varandra. Vilka kontona är, hur de grupperas och hur de hänger ihop beskrivs i kontoplanen och kontoplaner kan se ut på många olika sätt. Olikheterna framkommer speciellt vid en internationell jämförelse, men trots olikheter har alla kontosystem och kontoplaner som hanterar balansräknande och periodiserande redovisning samma grundform och grundlogik.

Bokförandets logik är att debitera och kreditera och att debet = kredit. Kontotekniskt har begreppen enbart betydelsen vänster och höger och att debitera/kreditera är att bokföra till vänster och till höger. Därtill ska belopp till vänster vara lika stora som belopp till höger. Till höger och vänster om vad? Det har med balanskontot att göra och att detta konto har en vänster- och en högersida, vilket förvisso inte betyder att man alltid ska bokföra på balanskontots båda sidor.

När du har bokfört genom att skriva in ökningar och minskningar (plus- och minusbelopp) i balansboxen, har du ibland bokfört enbart på en sida. När du bokförde en kontant maskinanskaffning minskade och ökade balanskontots vänstersida med samma belopp och balansekvationens identitet var fortfarande giltig. Poängen är då att inte bara balansekvationen T = S + EK gäller, utan att även T = S + EK gäller!

Mot bakgrund av kopplingen till förändring och plus/minus, har debet/kredit och vänster/höger med ökning/minskning att göra. Detta beror på att man i kontosystemet ersätter inskrivningen av plus-/minus-belopp i balansboxen med inskrivning av ökningar och minskningar på olika sidor av ett T-format beräkningskonto. På ett sådant konto betyder notering på ena sidan om det lodräta strecket i T plusbelopp och belopp på andra sidan betyder minusbelopp.

Det finns enbart två typer av konton: (1) balanskontot (som inte har någon öknings- eller minskningssida) och (2) alla övriga konton (som kallas beräkningskonton och som har en öknings- och en minskningssida). Vad som är ökningsoch minskningssida på beräkningskonton beror på vilken sida av balanskontot de befinner sig. Tillgångar finns till vänster och beräkningskonton för alla tillgångsslag (maskiner, lager, kassa, plusgiro, kundfordringar etc.) har sin ökningssida till vänster och sin minskningssida till höger. Detta betyder att en kontantanskaffning av en maskin ökar beräkningskontot för maskiner till vänster och minskar beräkningskontot för kassan till höger. Vänster = höger, debet = kredit och T = S + EK. Å andra sidan har alla beräkningskonton för skulder och eget kapital sin ökningssida till höger (och minskningssida till vänster). När ägarna tillskjuter kapital ökar tillgången kassa till vänster, samtidigt som eget kapital ökar till höger. Vänster = höger, debet = kredit och T = S + EK. Eftersom alla konton för prestationer och resursförbrukning, dvs. intäkter och kostnader, är eget-kapital-konton så ökar alla intäktskonton till höger (positiva eget-kapital-poster) och alla kostnadskonton ökar till vänster (negativa eget-kapital-poster). Just det sista är svårt att se för många, vilket kan kräva en viss övning. Ett annat problem brukar vara att många gärna uppfattar resultaträkningen som någonting skilt från balansräkningen. Som rapport är resultaträkningen enbart en specifikation av vilka intäkter och kostnader som bygger upp det resultat som ger en förändring i balansräkningens egna kapital. Detta på samma sätt som kassaflödesanalysen enbart är en specifikation av vilka in- och utbetalningar som bygger upp förändringen av tillgången likvida medel.

När man insett denna debet/kredit-logik inser man lätt att begreppen inkomst och utgift är kopplade till detta (T–/S+ för utgifter är kredit och T+/S– för inkomster är debet). Det är då heller inga svårigheter att inse att alla kontosystem enbart behöver två kontoklasser. Alla nödvändiga beräkningskonton är kopplade till balanskontot och ett kontosystem behöver endast gruppera konton i en klass för tillgångar och en för eget kapital och skulder. Alla kontosystem har denna grunduppbyggnad. Vill man sedan särskilja resultaträknandet med speciella konton för intäkter och kostnader, behöver man två kontoklasser till. En för intäkter och en för kostnader. Fyra kontoklasser är således det som behövs och alla kontoplaner är variationer på denna två- eller fyrklassiga grundstruktur. En vanlig redovisningsplan i Sverige är BAS-planen och har två klasser för balanskonton, men expanderar de två resultatklasserna till sex kontoklasser (en med enbart intäkter, fyra med enbart kostnader och en blandklass med både intäkter och kostnader).

Det intressanta med BAS-planen är dock inte dess kontoklasser utan att den är anpassad till datorbaserad bokföring. I BAS-planen används därför s.k. avläsningsteknik för att saldera (beräkna skillnaden mellan debet- och kreditbelopp) och avsluta kontot vid bokslut eller andra tillfällen då man vill upprätta balans- och resultaträkningar. För 30 år sedan, när man bokförde manuellt, avslutades konton med utjämningsteknik, men en användning av sådan teknik brukar numera mest skapa förståelseproblem. I denna boks uppgifter används därför enbart en avläsningsinspirerad saldering av konton. I uppgifterna blandas dock den bildmässiga T-konteringen, som har stora pedagogiska poänger, med den radorienterade debet/kredit-kontering, som man använder praktiskt vid löpande grundbokföring i ett datorprogram (där för övrigt begreppet ”dubbel italiensk bokföring” syftar just på att i bokföringen använda såväl en grundbok (för kronologisk bokföring) som en huvudbok (för sammanställning konto för konto).

32

Att förstå externredovisning

02.01 Balanskontot och beräkningskonton öknings- och minskningssida Balanskontot har ingen plus eller minussida – det har enbart plussidor. T = EK + S och såväl T som EK och S är positiva storheter. Just därför gäller balansekvationen. Beräkningskonton däremot har en plus- och en minussida. Plussidan är ökningssida och minussidan är minskningssida. Vilken som är vilken beror på huruvida beräkningskontot finns på balanskontots vänster- eller högersida. Bokför affärshändelserna 2–6 både inne i balansboxen (med plus- och minusbelopp) och på beräkningskontona! + +

Maskiner / Inventarier

+ Tillgångar

–

Eget kapital / Skulder

–

Eget kapital

+ 200 000

T

+ 200 000

EK

1

+ 200 000

S +

Kassa / Bank

1

–

–

Långfristiga skulder

+

200 000

Affärshändelser 1

Ägarna tillskjuter kapital 200 000

2

Ett banklån tas upp 300 000

3

En maskin anskaffas kontant 100 000

4

Lånet amorteras 20 000

5

Det finns ett fel på maskinen och leverantören betalar tillbaka 10 000

6

Återbetalning till ägarna 50 000

Summera de båda sidorna i balansboxen och fyll i de gråa fälten!

Beräkna skillnaden mellan sidorna på beräkningskontona och fyll i de gråa fälten (detta kallas att avläsa kontot)!

02.02 Debet och kredit vänster, höger och skillnaden är saldo Fyll i de saknade orden



( ringa in rätt svar )

1

Vänstersidan på ett konto är debet- / kreditsida och högersidan är debet- / kreditsida

2

Tillgångskonton ökar på . . . . . . . . . . . . . . -sidan och minskar på . . . . . . . . . . . . . . . . . -sidan

3

Eget-kapital-konton ökar på . . . . . . . . . . . . . . -sidan och minskar på . . . . . . . . . . . . . . . . . -sidan

4

Skuldkonton ökar på . . . . . . . . . . . . . . -sidan och minskar på . . . . . . . . . . . . . . . . . -sidan

5

Skillnaden mellan debet och kredit på ett beräkningskonto kallas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Vilken typ av konton har normalt ett debetsaldo?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Vilken typ av konton har normalt ett kreditsaldo?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Kontosystem

33

02.03 Eget kapital och resultat resultatposter kan bokföras direkt på eget kapital I början av år två har företagets balanskonto nedanstående IB-värden (IB = Ingående balans). Nu bedriver man rörelse och producerar tjänster – som man säljer. Samtidigt förbrukar man vissa resurser. Bokför affärshändelserna 1–5 i balansboxen och på kontona!

Affärshändelser



Summera de båda sidorna i balansboxen, avläs saldot på respektive konto och notera dessa på balansräkningen (BR)!

1

Utförda tjänster säljs kontant till kunder 700 000

2

Lånet amorteras 80 000

3

Löner intjänas och betalas kontant 450 000

4

Diverse kontanta driftsutgifter 135 000

5

Maskinen har en livslängd på 6 år och den har nu använts i ett år

Hur förändras EK? Hur stort är resultatet?

( a ntag att maskinen tas i bruk först år 2 )

+ +

Maskiner / Inventarier

IB

90 000

+ Tillgångar

–

(det behövs skrivutrymme i EK – därför placeringen av strecket mellan EK och S)

Eget kapital / Skulder

–

Eget kapital

+ 150 000

IB

430 000

150 000

UB

UB

+

IB

IB

IB

Kassa / Bank

–

– 280 000

340 000

Långfristiga skulder

IB

280 000

+

IB

UB

UB

Balansräkning ( UB )

+ Maskiner / Inventarier Kassa / Bank

+ Eget kapital Långfristiga skulder

Notera att det görs en avläsning av kontona ovan. Avläsningen sker konto för konto och saldot överförs till en balansräkning (BR) som av pedagogiska skäl visas i kontoform. Överföringen till balansräkningen sker automatiskt när du arbetar med datorbaserad bokföring. Begreppsligt brukar man skilja ut räkenskapsårets första BR-uppställning som den ingående balansen (IB) och den sista BR-uppställningen som den utgående balansen (UB). I det följande används beteckning UB och Balansräkning (UB) om det är viktigt att betona bokföringens hela avslutning. Om detta inte är viktigt används beteckningen BR och Balansräkning (BR) när konton avläses till balansräkningen/-kontot.

34

Att förstå externredovisning

02.04 Eget kapital och resultatkonto resultatposter kan bokföras direkt på resultatkonto Det finns ett behov av att inte blanda ihop kapitaltransaktioner och resultatposter på kontot för eget kapital. Av detta skäl tillförs kontoplanen nu ett särskilt resultatkonto. Bokför de fem affärshändelserna igen, summera sidorna i balansboxen, avläs och skriv in saldona på beräkningskontona och för över dessa till UB-kontot.

Affärshändelser



1

Utförda tjänster säljs kontant till kunder 700 000

2

Lånet amorteras 80 000

3

Löner intjänas och betalas kontant 450 000

4

Diverse kontanta driftsutgifter 135 000

5

Maskinen har en livslängd på 6 år och den har nu använts i ett år

(det behövs skrivutrymme i EK – därför placeringen av strecket mellan EK och S)

+ +

Maskiner / Inventarier

IB

90 000

+ Tillgångar

–

IB

Eget kapital / Skulder

430 000

150 000

–

Eget kapital – ägarkapital 150 000

IB

IB

IB

UB

UB

+

+

Kassa / Bank

–

– 280 000

340 000

Eget kapital – resultat

+

IB

UB

UB

–

Långfristiga skulder 280 000

+

IB

UB

Balansräkning ( UB )

+ Maskiner / Inventarier Kassa / Bank

+ Eget kapital – ägarkapital Eget kapital – resultat Långfristiga skulder

2. Kontosystem

35

02.05 Utjämningsmetod

illustration

debet-kredit-avslutning vid manuell bokföring Avläsningsmetoden vid kontoavslutning är en följd av att datorbaserad redovisning infördes för 30 år sedan. Använder man datorn gör man debet-kredit-bokföring på beräkningskontona och vid bokslutet sker en automatisk avläsning av kontonas saldon. Därefter skriver datorprogrammet lika automatiskt ut en rapport. Det som här kallas Balansräkning (UB) hanteras av bokföringsprogrammets rapportgenerator och själva överföringen till UB-kontot innebär inga konteringar. Pilarna nedan indikerar användningen av en avläsningsbetonad metod och denna typ av enkel kontoavslutning används i övningsbokens alla exempel. Dock, förr i tiden (innan det fanns datorer +

Maskiner / Inventarier

–

IB

90 000

5

UB

75 000

+

15 000

Kassa / Bank

–

IB

340 000

80 000

2

1

700 000

450 000

3

135 000

4

UB

och bokföringsprogram) kunde man ha hundratals konton som skulle avslutas manuellt. Ville man då vara säker på att inte glömma bort några konton, användes den s.k. utjämningsmetoden vid kontoavslutningen. Med denna metod flyttas saldon mellan konton med hjälp av vanlig debet-kredit-logik, enligt nedan, varefter kontot formellt avslutas.

När dator används idag finns det en viss kontering som avviker från alla andra och denna kontering är en utjämnande kontering. Denna speciella kontering behandlas i senare uppgifter. speciella kontering behandlas i se-

375 000

90 000

15 000

2

80 000

Eget kapital – resultat

200 000

Långfristiga skulder

UB

90 000

340 000

80 000

2

1

700 000

450 000

3

135 000

4

375 000

UB

1 040 000

100 000

UB +

280 000

IB

200 000

UB

450 000

När kontot Maskiner / Inventarier avslutas förs dess debetsaldo 75 000 till UBkontot genom att kontot krediteras med detta belopp. Motsvarande debitering görs på UB-kontot. Maskinkontots debetsaldo flyttas på så sätt till debetsidan på UBkontot.

Kontot för maskiner är därmed utjämnat – båda sidorna är lika stora och de kan räknas ner som kontroll. 90 000 skrivs i såväl debet som kredit och kontot är därmed avslutat.

Denna debet-kredit-procedur görs konto för konto tills samtliga saldon är överförda till UB-kontot.

Att förstå externredovisning

1

+ 100 000

75 000

+

700 000

Långfristiga skulder

375 000

IB

36

135 000

5

Kassa / Bank

Kassa / Bank

1 040 000

4

Eget kapital – ägarkapital

5

UB

450 000

150 000

15 000

150 000

3

75 000

Maskiner / Inventarier

IB

Eget kapital – resultat

–

+

150 000

–

Maskiner / Inventarier

450 000

90 000

Eget kapital – ägarkapital

Balansräkning ( UB )

+

IB

–

Eget kapital – ägarkapital

UB

150 000

150 000

150 000

150 000

IB

Eget kapital – resultat 3

450 000

4

135 000

5

15 000

UB

100 000 700 000

700 000

1

700 000

Långfristiga skulder 2

80 000

UB

200 000 280 000

280 000

280 000

IB

02.06 Beräkningskonton öknings- och minskningssida på T-konto Poängen med balanskontot är att det balanserar. Totalbeloppet på den ena sidan är lika stort som totalbeloppet på den andra. Balansekvationen gäller. T på debetsidan (vänstersidan) är lika med EK + S på kreditsidan (högersidan) och alla affärshändelser påverkar balanskontot så att denna balansekvation upprätthålls (i annat fall har man bokfört fel och debet  kredit).

Vill man inte skriva plus och minus i en balansbox kan man använda beräkningskonton och skriva plusposter på den ena sidan och minusposter på den andra. Detta har du gjort i de tidigare uppgifterna. Vilket som är öknings- och minskningssida är något som redovisare kan svara reflexmässigt på – efter viss träning. Ange på nedanståFinansiella anläggningstillgångar Kundfordringar ende konton vilken sida som är ökningssida (+) och vilken som är minskningssida ( – )! 20 rätt  24 rätt



26 och fler rätt



Aktiekapital

Kassa / Bank

Intäkter – försäljning av tjänster

Kortfristiga placeringar

Förutbetalda intäkter

Maskiner / inventarier

Resekostnader

Övriga kortfristiga fordringar

Realisationsvinst

Skatteskulder

Förutbetalda kostnader

Avskrivningar enligt plan

Riskkostnader

Personalkostnader

Räntekostnader

Immateriella anläggningstillgångar

Valutakursvinster

Fastigheter

Förlust vid avyttring av anläggningstillgång

Årets resultat

Leverantörsskulder

Inteckningslån

Ränteintäkter

Lokalkostnader

Kostnad sålda varor

Varulager

Extraordinära intäkter

2. Kontosystem

37

02.07 Beräkningskonton debet och kredit på olika konton När du använder ett datorbaserat bokföringsprogram konterar du inte på T-konton utan använder ett radorienterat skrivsätt. Inspireras av de konton som finns i föregående uppgift och skriv in på vilka konton du gör debitering respektive kreditering för nedanstående affärshändelser!

16 rätt



18 rätt

20 rätt





Affärshändelse 1

Inköp av fastighet på kredit

2

Kunder betalar utestående fordringar

3

Avskrivning på maskin bokförs

4

Varor avsedda för försäljning anskaffas kontant

5

Banken beviljar ett inteckningslån

6

Utförda tjänster säljs kontant

7

Levererade varor faktureras (säljs på kredit )

8

En faktura på lokalhyra för mars månad erhålls

9

Intjänad lön bokförs i samband med utbetalning

10

Företaget köper två större poster börsaktier. Aktierna är avsedda att innehas långsiktigt

11

Leverantörsskulder betalas

12

Ägarna tillskjuter ytterligare (aktie)kapital

13

Företaget köper en utgivningsrättighet kontant

14

En affärspartner har lånat pengar av företaget som nu i samband med fakturering bokför ränta

15

Företaget har mycket likvida medel och köper en mindre post aktier (ej för långsiktigt innehav)

16

Inköp av en maskin på kredit

17

Det bokförda beloppet för avskrivningen enl. punkt 3 blev fel. Det bokförda beloppet ska minskas.

18

Företaget har en skatteskuld som nu betalas

19

En utländsk kund betalar en kundfordran och på grund av valutakursförändring erhåller man ett större belopp än vad som är bokfört som fordran

20

En gammal maskin säljs kontant och man får in mer pengar än vad som är maskinens redovisade värde

21

I december betalas en tidningsprenumeration kontant. Prenumerationen avser nästkommande år

22

Vid bokslutet görs en lagerinventering och man finner att lagret minskat

38

Att förstå externredovisning

Debet

Kredit

Fastighet

Leverantörsskuld

Kassa / Bank

Kundfordringar

02.08 De tre begreppsparen bokföring på beräkningskonton för tio balansposter Var har de 17 affärshändelserna sina debet- och kreditnoteringar: i T, EK eller S? Ange även huruvida den enskilda debiteringen och krediteringen är inbetalning, utbetalning, inkomst, utgift, intäkt eller kostnad. Observera att en notering inte behöver tillhöra någon av de sex kategorierna (kreditnoteringen för 1 och 3 nedan). Markera särskilt de konteringar som är inkomster och utgifter!

10 rätt

12 rätt



14 rätt





Affärshändelser 1

Ägarna tillskjuter kapital 100 000

2

Hyra betalas kontant 40 000 ( då hyresrätten utnyttjas )

3

Ett banklån tas upp 200 000

4

En maskin anskaffas på kredit 160 000

5

Varor ( för försäljning ) köps in på kredit 90 000

6

Utförda tjänster faktureras 350 000

7

Inköpt maskin ( del ) betalas 70 000

8

Sålda varor faktureras till kunder 190 000 ( vid leverans )

9

Diverse kontanta utgifter kopplade till löpande drift 70 000

10

Kunder betalar för tidigare fakturerade tjänster 320 000

11

Banklånet amorteras 40 000

12

Lagervaror med anskaffningsvärdet 10 000 blir stulna

13

Lön intjänas ( dvs. arbete utförs ) och lön utbetalas 300 000

14

Årets ränta på lånet är 20 000 och ska betalas nästa år

15

Förskott från en kund – för senare leverans 30 000

16

livslängd antas vara 4 år ) 40 000

17

De sålda varornas anskaffningsvärde är 50 000

DEBET

KREDIT

inbetalning

T

EK

kostnad

EK

T

inbetalning

T

S

utgift

Avskrivningar på maskinen enl. punkt 4 bokförs ( maskinens

Vad gäller för inkomster respektive utgifter – om man ser till debet och kredit?

Bokför de 17 affärshändelserna på de konton som finns på nästa sida! Observera att den använda kontoplanen enbart har två kontoklasser, men har beräkningskonton för samtliga konton som behövs i uppgiften.

2. Kontosystem

39

02.08 De tre begreppsparen

forts.

bokföring på beräkningskonton för tio balansposter Helt rätt



( 2 XXX ) Eget kapital – ägarkapital

( 1 XXX ) Maskiner / Inventarier

100 000

( 2XXX ) Banklån 1

200 000

( 2XXX ) Leverantörsskulder

( 2 XXX ) Eget kapital – resultat

( 1 XXX ) Lager 2

40 000

( 1XXX ) Kundfordringar

( 2 XXX ) Skuld – förskott från kunder

( 2XXX ) Skuld – obetald ränta

( 1 XXX ) Kassa / Bank 1

100 000

3

200 000

40 000

3

2

Balansräkning ( UB ) Maskiner / Inventarier Lager Kundfordringar Kassa / Bank

Eget kapital – ägarkapital Eget kapital – resultat Banklån Leverantörsskulder Skuld – förskott från kunder Skuld – obetald ränta

40

Att förstå externredovisning

Saldera och avläs beräkningskontona till UBkontot (balansräkningen)!

02.09 Särskilda konton för intäkter och kostnader bokföring på intäkts- och kostnadskonton Det spelar ingen roll om man bokför resultatposter direkt på eget kapital eller på ett särskilt resultatkonto. Man kan också, vilket är det normala, använda särskilda konton för intäkter och kostnader. Bokför resultatposterna från uppgift 02.04 på nedanstående konton för intäkter och kostnader. Avläs kontonas saldon till Resultaträkning (RR).

Affärshändelser

+



–

Kassa / Bank

1

Utförda tjänster säljs kontant till kunder 700 000

IB

340 000

80 000

2

2

Lånet amorteras 80 000

1

700 000

450 000

3

3

Löner intjänas och betalas kontant 450 000

135 000

4

4

Diverse kontanta driftsutgifter 135 000

5

Maskinen har en livslängd på 6 år och den har nu använts i ett år

–

I uppgift 02.04 använde du ett enda konto för resultat Eget kapital – resultat Nu ska du bokföra samma sak, men på särskilda konton för intäkter och kostnader

UB

Eget kapital – resultat

3

450 000

4

135 000

5

15 000

700 000

100 000

Lönekostnader

375 000

+ 1

UB

Intäkter

Om man använder särskilda intäkts- och kostnadskonton – på vilken sida ökar och minskar dessa?

RR

RR Diverse kostnader

När man använder konton för intäkter och kostnader kan man göra en resultaträkning som visar hur resultatet framkommit. Intäkter och kostnader måste dock föras till Eget kapital vid bokslutet.

Hur detta hanteras bokföringstekniskt behandlas i illustration 02.12!

RR Avskrivningar

RR

Resultaträkning ( R R )

– Lönekostnader

+ Intäkter

Diverse kostnader Avskrivningar

2. Kontosystem

41

02.10 Udda konteringar kredit där det vanligen är debet och tvärtom Ibland behöver man göra krediteringar på konton där det vanligen görs debiteringar och tvärtom. Fundera på vad som kan ligga bakom följande konteringar: Kontering

4 rätt



5 rätt



1 Den ena konteringen är en kreditering på kontot för anläggningstillgångar 2 Den ena konteringen är en debitering på kontot för försäljningsintäkter 3 Den ena konteringen är en kreditering på kontot för utbildningskostnader 4 Den ena konteringen är en debitering på kontot för ränteintäkter 5 Den ena konteringen är en kreditering på kontot för lönekostnader

02.11 Ibland blir det fel flytta belopp mellan konton Bergdahls konsult verkar inom byggbranschen och ibland kör det ihop sig och det mesta blir fel, vilket gör att man har anledning att korrigera sin bokföring. Nedanstående sju affärshändelser har med felaktigheterna att göra. Bokför dessa affärshändelser på berörda konton!

Affärshändelser

6 rätt



7 rätt



1

Konsulttjänster säljs för 3 000 kontant ( kund A ) och för 9 000 kr på kredit ( kund B )

2

En telefonräkning erhålls 1 000

3

Man erhåller en elräkning på 800 och en räkning för fjärrvärme på 1 200

4

Kund B klagar på fakturan eftersom man kommit överens om priset 8 300. Rätta detta!

5

Telefonbolaget har debiterat fel och man får en ny faktura med det riktiga beloppet 900

6

Elräkningen konterades fel. I själva verket var räkningens belopp 750. Rätta detta!

7

Även värmeräkningen blev felkonterad. Det riktiga beloppet är 1 400. Rätta detta!

( T ) Kundfordringar

( T ) Kassa

42

Att förstå externredovisning

( S ) Leverantörsskulder

( K ) Telefonkostnader

( I ) Försäljningsintäkter

( K ) El- och värmekostnader

02.12 Resultatkontot utjämnas

illustration

från resultatkontot till eget kapital Här bokförs (återigen) affärshändelserna 1–5 och bokslut görs enligt konstens alla regler, dvs. enligt (1), (2) och (3)!

Affärshändelser Ingående balans ( IB ) 1 januari 20X2 Maskiner

90 000

150 000

Eget kapital

Kassa / Bank

340 000

280 000

Långfristiga skulder

430 000

430 000

Maskiner 90 000

UB

75 000

IB

340 000

80 000

2

1

700 000

450 000

3

135 000

4

15 000

5

Kassa / Bank

UB

3

Diverse kontanta driftsutgifter 135 000

4

Maskinen har en livslängd på 6 år och den har nu använts i ett år

5

Intäkter

450 000

700 000

150 000

UB

RR

450 000

700 000 RR

4

135 000

RR

135 000

UB

Avskrivningar

280 000

IB

5

200 000

UB

RR

15 000



15 000

Balansräkning ( UB ) 31 december 20X2

Intäkts- och kostnadskonton avläses till resultatkontot.

Vid vinst är det ett kreditsaldo på resultatkontot. Vid förlust är det ett debetsaldo.

Därefter avläses samtliga beräkningskonton för balansposter till Utgående balans (UB)

Resultaträkning ( R R )

Maskiner

75 000

150 000

EK – ägarkapital

Kassa / Bank

375 000

100 000

EK – resultat

200 000

Långfristiga skulder

450 000

1

Diverse kostnader

Långfristiga skulder



Löner intjänas och betalas kontant 450 000

3

100 000

80 000

2

IB

100 000

2

Lånet amorteras 80 000

150 000

EK – resultat från RR

375 000

1

Lönekostnader

EK – ägarkapital

IB

Utförda tjänster säljs kontant till kunder 700 000

Lönekostnader

450 000

Diverse kostnader

135 000

Avskrivningar

15 000

700 000

Intäkter

450 000



Årets resultat förs till eget kapital genom en utjämningskontering. Vid vinst (som här) flyttas kreditsaldot på resultatkontot till eget kapital genom konteringen debet resultatkontot och kredit eget kapital. Därmed är beloppen på resultatkontots båda sidor lika stora!

600 000

700 000

Årets resultat till Eget kapital ( utjämning av RR ) 100 000

700 000

700 000

2. Kontosystem

43

02.13 BAS-planen vilka kontogrupper?

Till vilken kontogrupp i BAS-planen hör nedanstående konton: 

Konto

Kontogrupp

1

Aktiekapital

2

Kortfristiga placeringar

3

Resekostnader

4

Skatteskulder

5

Varulager

6

Immateriella anläggningstillgångar

7

Förlust vid avyttring av anläggningstillgång

8

Reklamkostnader

9

Kostnad sålda varor

10

Kundfordringar

11

Kassa / Bank

12

Inteckningslån

13

Övriga kortfristiga fordringar

14

Leverantörsskulder

15

Personalkostnader

16

Årets resultat

17

Försäljningsintäkter

18

Ränteintäkter

19

Avskrivningar

20

Finansiella anläggningstillgångar

02.14 BAS-planen vilka konton?

Benämning



Konto

1

1010

11

5010

2

1640

12

5800

3

1920

13

5900

4

2081

14

6310

5

2099

15

7210

6

2440

16

7610

7

2960

17

7830

8

3010

18

8300

9

3970

19

8910

10

4010

20

8999

44

Att förstå externredovisning

Konto

Benämning

02.15 Balansräkningen avsnitt i BR Balansräkningens uppställning innebär att den innehåller olika avsnitt. Det finns olika typer av tillgångar, eget kapital och skulder. Nedan finns ett antal poster med belopp. Använd dessa och ställ upp en balansräkning med de fem avsnitt som antyds i tabellen nedan (två typer av tillgångar, två typer av skulder och en typ av eget kapital). Skriv in avsnittens namn i de gråade fälten och summera balanskontots båda sidor. Har du gjort rätt är det balans, dvs. balanskontots båda sidor har samma belopp!

Poster

Belopp

1

Skatteskulder

2

Poster

Belopp

7 000

11

Upplupna kostnader

Aktiekapital

400 000

12

Lager

48 000

3

Banklån

800 000

13

Årets resultat

40 000

4

Personalskatt

90 000

14

Erhållna aktieägartillskott

5

Kundfordringar

780 000

15

Förskott till leverantörer

6

Leverantörsskulder

230 000

16

Finansiella instrument

200 000

7

Plusgiro

142 000

17

Varumärken

200 000

8

Osäkra kundfordringar

80 000

18

Pågående arbeten

120 000

9

Maskiner / Inventarier

400 000

19

Förskott från kunder

12 000

20

Inteckningslån

10

Förutbetalda kostnader

BALANSRÄKNING

31/12

3 000

100 000 18 000

30 000 300 000

Helt rätt

2. Kontosystem



45

02.16 Resultaträkningen resultatnivåer BAS-planens kontoklassindelning följer den logik som gäller för balans- och resultaträkningens uppställning. Balansräkningen skapas av de konton som finns i klasserna 1–2 och resultaträkningen av kontona i klasserna 3–8. För resultaträkningen brukar man använda ett antal summeringsnivåer och nedan finns några sådana nivåbenämningar. Din uppgift är att ordna dessa nivåbegrepp hierarkiskt på ett lämpligt sätt: Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Resultat före extraordinära poster Bruttovinst Nettovinst Resultat före finansiella intäkter och kostnader Rörelseresultat Resultat före bokslutsdispositioner

Helt rätt



02.17 Resultaträkningen beräkna resultat på olika nivåer Nu ska du göra en resultaträkning med hjälp av nedanstående poster. Det är inte säkert att samtliga 16 poster hör hemma på resultaträkningen, men för dem som gör det, gäller att belopp utan tecken är intäkter och belopp med minustecken är kostnader. Använd raderna till höger och gör en resultaträkning där du beräknar resultatet på sex nivåer!

Helt rätt 

Poster

Belopp

1

Sjuklöneförsäkring

– 18 000

2

Räntekostnader

– 21 000

3

Skatt på årets resultat

– 40 000

4

Försäljningsintäkter

5

Avskrivningar

6

Representation

7

Extraordinära kostnader

8

Avsättning till periodiseringsfond

( b okslutsdisposition )

1 372 000 – 14 000 – 27 000 – 100 000

-18 000

9

Företagsförsäkringar

10

Kostnad sålda varor

11

Förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar

12

Löner till tjänstemän

– 540 000

13

Fastighetskostnader

– 50 000

14

Förutbetalda hyreskostnader

– 22 000

15

Erhållna aktieägartillskott

250 000

16

Ränteintäkter

17

Resekostnader

46

Att förstå externredovisning

– 12 000 – 410 000 – 10 000

8 000 – 20 000



02.18 BAS-planen bokföring på beräkningskonton – med en utjämningskontering I BAS-planen finns åtta kontoklasser, varav sex används för resultaträkning. Detta betyder att det normalt finns två obalanser i kontosystemet när det läses av löpande. Det finns ett saldo på såväl BR/balanskontot (de samlade balanskontona) som på RR/resultatkontot (de samlade resultatkontona). Exempelvis kan det se ut som nedan. Om du är osäker på detta så gör uppgiften nedan!

Balanskonton klass 1 T

Resultatkonton klass 2

EK + S

Klass 4-7 och 8

Klass 3 och 8

Kostnader

Intäkter

Detta är ”avståndet mellan linjerna”!

A Ange i tabellen hur avståndet mellan de två linjerna påverkas när du bokför nedanstående 17 affärshändelser i

”boxarna”! Om du var osäker ovan – vad betyder det att det finns ett debetsaldo på balanskontot och ett kreditsaldo på resultatkontot?

Affärshändelser

B

10 rätt



12 rätt



14 rätt



1

Ägarna tillskjuter kapital

100 000

2

Hyra betalas kontant

3

Ett banklån tas upp

4

En maskin anskaffas på kredit 160 000

5

Varor köps in på kredit

6

Utförda tjänster faktureras

7

Den enl. punkt 4 inköpta maskinen ( del ) betalas

8

Sålda varor faktureras till kunder 190 000

9

Diverse kontanta utgifter kopplade till löpande drift

Avståndet påverkas ej

40 000

minskar

200 000

påverkas ej

90 000 350 000 70 000 70 000

10

Kunder betalar för fakturerade tjänster

11

Banklånet amorteras

320 000

12

Lagervaror med anskaffningsvärdet 10 000 blir stulna

13

Lön intjänas och utbetalas

14

Årets ränta på lånet är 20 000 och ska betalas nästa år

15

Förskott från en kund – för senare leverans

16

Avskrivningar på maskinen bokförs

17

Sålda varors anskaffningsvärde är 50 000

40 000 300 000 30 000

40 000

Bokför affärshändelserna på de BAS-konton som finns på nästa sida och hantera den avslutande utjämningskonteringen på lämpligt sätt! Nu ser kontoplanen ut som i verkligheten och innehåller 18 beräkningskonton!

2. Kontosystem

47

( 2 XXX ) Eget kapital – Aktiekapital

( 1 XXX ) Maskiner / Inventarier

100 000

( 3 XXX ) Intäkter – försäljning av tjänster 1

( 2 099 ) Eget kapital – Årets resultat

( 1 XXX ) Lager

( 3 XXX ) Intäkter – varuförsäljning

 ( 4 XXX ) Kostnad sålda varor

( 2 XXX ) Banklån 200 000

( 1 XXX ) Kundfordringar

3

( 2 XXX ) Leverantörsskulder

( 5 XXX ) Hyreskostnader 2

40 000

( 1 XXX ) Kassa / Bank 1

100 000

3

200 000

40 000

2 ( 5 XXX ) Diverse kostnader ( 2 XXX ) Skuld – förskott från kunder

( 7 XXX ) Lönekostnader ( 2 XXX ) Skuld – obetald ränta

( 7 XXX ) Avskrivningar enl. plan



Balansräkning ( UB )

Maskiner / Inventarier Lager Kundfordringar Kassa / Bank

( 8 XXX ) Räntekostnader Eget kapital – Aktiekapital Eget kapital – Årets resultat Banklån Leverantörsskulder



Skuld – förskott från kunder Skuld – obetald ränta

02.18 BAS-planen forts.

48

Att förstå externredovisning

Helt riktig lösning

 

( 8 999 ) Årets resultat ( till Eget kapital )

02.19 AMANO snickare AB bokföring och bokslut i BAS-planen AMANO snickare AB har nedanstående ingående balans år 20X3. För årets verksamhet gäller affärshändelserna 1–17.

För in aktuella IB-värden på kontona, bokför affärshändelserna och avsluta redovisningen enligt 1 , 2 och 3 .

Ingående balans 20X3 Maskiner / Inventarier

120 000

110 000

Eget kapital – Aktiekapital

Lager

30 000

160 000

Banklån

Kundfordringar

220 000

180 000

Leverantörsskulder

Kassa / Bank

130 000

30 000

Skuld – förskott från kunder

20 000

Skuld – obetald ränta

500 000

Affärshändelser

500 000



1

Ägarna tillskjuter ytterligare kapital

100 000

2

De snickeriarbeten som kunden redan har betalt ( 3 0 000 ) utförs

3

Räntor som avser föregående år betalas

4

Ett parti inredningsdetaljer köps in kontant – läggs på lager

5

Inredningsarbete på ett ishockeyhallsbygge faktureras

6

En begagnad transportbil anskaffas på kredit 120 000

7

Inköp av diverse förbrukningsmaterial betalats kontant

8

Hyra och bilomkostnader betalas kontant

9

Installation av kök har fakturerats till kunderna

20 000 90 000

240 000

90 000

52 000 resp. 160 000 380 000

10

Leverantörsskulder betalas

220 000

11

Sålda varor ( inredningsdetaljer) faktureras till kunder

12

Kundfordringar betalas

13

Löner intjänas och betalas

14

Banklånet amorteras

15

Årets ränta på lånet är 18 000 och ska betalas nästa år

16

Avskrivningar på maskin och transportbil bokförs

17

Anskaffningsvärdet på sålda varor är

190 000

790 000 320 000

20 000

Deluppgifternas svårighetsgrad ligger på nivå avslutning har nivå  

70 000

80 000



och



men en fullständigt korrekt kontering och

2. Kontosystem

49

Att förstå externredovisning – övningsbok – Begrepp, samband, logik och teknik

För att kunna utveckla sina kunskaper i externredovisning är det viktigt att det första mötet med ämnet ger en bra förståelse av begrepp, samband och logik. Den här boken uppfyller högt ställda krav på precision, logikbeskrivning och pedagogik. Begreppsbestämningar problematiseras och diskuteras utförligt i boken. Kassaflödesanalys är integrerad i bokens samtliga kapitel. Övningsboken behandlar klassiska svårbegripligheter och uppgifterna har olika svårighetsnivåer, vilket gör att boken lämpar sig såväl för nybörjare som för den som har goda kunskaper i redovisning.

I denna tredje upplaga har innehållet uppdaterats och nya uppgifter tillkommit, bl.a. uppgifter som behandlar produktionslager. Boken har också genomgått en pedagogisk översyn.

Gunnar Eriksson och Peter Johansson är verksamma vid Linköpings universitet.

Best.nr 47-11472-6 Tryck.nr 47-11472-6