Page 1

Vårt samhälle Samhällskunskap 1, 2 och 3 Vårt samhälle är en läromedelsserie i samhällskunskap för gymnasieskolan. Målet med serien är att väcka engagemang och debatt i klassrummet genom ett rakt och enkelt språk, tydliga exempel, färgstarka bilder och utmanande uppgifter. Olika synsätt och värderingar åskådliggör hur komplext samhället är. Det finns även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som förklarar nuet och ger perspektiv på dagens samhälle. Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker.

Vårt samhälle Samhällskunskap 1, 2, 3

Vårt samhälle

Samhällskunskap 1, 2 och 3 Gunilla Rundblom Leif Berrg

Gunilla Rundblom Leif Berg

Best.nr 47-10789-6 Tryck.nr 47-10789-6

omslag vårt samhälle 1, 2, 3.indd 1

2014-04-08 08.07


Gunilla Rundblom Leif Berg

2 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 2

2014-04-08 13.16


Makt och politik

Samh채llskunskap 1, 2 och 3

3 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 3

2014-04-08 13.16


ISBN 978-91-47-10789-6 © 2014 Gunilla Rundblom, Leif Berg och Liber AB Redaktör: Per Granath Byrmo och Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Anna Hild och Nette Lövgren Bildredaktör: Mattias Josefsson Tecknare: Johnny Dyrander Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Egypten 2014

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 4

2014-04-08 13.16


Bildförteckning 8–9 14 15 16 18 19 22 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 37 39 40 41 42 43 45.1 45.2 45.3 48 49 50 52 53 54 55 57 58 60 64 67 69 72 (1) 72 (2) 72 (3) 72 (4) 73 (1)

iStock/Thinkstock/Getty Images Leif Berg Jonas Ekströmer/TT Pressens Bild/TT Fredrik Sandberg/TT Leif R Jansson/TT Pascal Le Segretain/Getty Maj-Britt Rehnström/TT Adam Ihse/TT Johan Alp/Johnér Johan Alp/Johnér SPL/TT Maskot/Getty Images Elliot Elliot/Johnér Ulf Huett Nilsson/Johnér Sverigedemokraterna Kenneth Bengtsson/ Naturbild/Johnér Kenneth Bengtsson/Naturbild/ Johnér Okänd/Rättigheter utgångna Shutterstock Shutterstock Interfoto/IBL Okänd/Rättigheter utgångna Lebrecht/IBL Sovfoto/UIG/Getty Images Sovfoto/UIG/Getty Images SVT Bild/TT Tim Draper/Dorothy Kindersley/Getty Bonnier Arkiv/TT Bettmann/Corbis/TT Svenska folktyper The Granger Collection/TT SVT Bild/TT Magnus Jönsson/TT Xavierarnau/Getty Images Riksdagen Leif Berg Henrik Montgomery/TT Leif Berg Jack Mikrut/TT TT Dagens Nyheter/TT Svenskt Pressfoto/TT Sven-Erik Sjöberg/Dagens Nyheter/TT

47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 463

73 (2)

Bengt O Nordin Bon/ SVT Bild/TT 73 (3) Regeringen 74 Pontus Lundahl/TT 76 Pontus Lundahl/TT 78 (1) Claudio Bresciani/TT 78 (2) Jonas Ekströmer/TT 80 Leif Berg 83 Corbis/Johnér 84 Karl Melander/TT 86 Adam Ihse/TT 88 (1) Gunilla Rundblom 88 (2) Rolf Christensen/TT 91 Leif Berg 95 Ingrid Dahlbäck/TT 97 Pressens Bild/TT 99 Leif Berg 101 Mahmud Turkia/AFP/TT 102 Anwar Hussein/Getty Images 104 Jacques Langevin/Sygma/ Corbis/TT 105 SFC/Shutterstock 106 Mandel Ngan/AFP/TT 108 L. Engberg/Pressens Bild/TT 111 Michel Renaudeau/AGE/IBL 113 Dagmar Richardt/IBL 115 Jonathan Kitchen/Getty Images 117 Ben Pruchnie/Getty Images 118 Försvarmakten 119 Leif Berg 120 Georges Gobet/AFP/Scanpix 123 Leif Berg 124 Dimitar Dilkoff/AFP/TT 128 Carmen Taylor/AP/TT 130 Norbert Schiller/EPA/TT 132 Felipe Trueba/EPA/TT 134 Leif Berg 136 Roger Turesson/Dagens Nyheter/TT 138 Leif Berg 139 Erik Pendzich/Rex/TT 140 AFP/TT 142 Trons/Scanpix 143 Mohsin Raza/Reuters/TT 144 Yoshikazu Tsuno/AFP/TT 145 Krigsmuséet/Fotoarkivet, Belgrad 146 Nick Ut/AP/TT 147 Leif Berg 152–153 John/Johnér 154 Susanne Kronholm/Johnér 155 Susanne Walström/Johnér

159 (1) 159 (2) 160 162

LAPI/Viollet Collection/IBL LAPI/Viollet Collection/IBL Michael Löwa/DPA/TT Jörgen Hagelqvist/Upsala Nya Tidning/TT 163 Fredrik Persson/TT 164 Fredrik Persson/TT 169 Jessica Gow/TT 170 Johan Nilsson/TT 172 Peter Krüger/TT 173 Sören Fröberg/TT 175 Lars Hedelin/TT 177 Trons/TT 178 Tomas Oneborg/SvD/Scanpix 183 Library of Congress/Everett Collection/IBL 186 (1) Kristoffer Wikström/ Expressen/TT 186 (2) Emilia Öije/Moderaterna 187 Björn Lindgren/Scanpix 191 Nils Petter Nilsson/Expressen/TT 192 The Granger Collection/TT 193 Susanne Walström/Johnér 194 Susanne Kronholm/Johnér 195 Lena Granefelt/Johnér 197 Peter Thomas/Reuters/TT 198 Pontus Lundahl/TT 199 Martin Gerten/DPA/TT 200 Leif R Jansson/TT 201 SVT 202 Suvad Mrkonjic/Expressen/TT 203 Leif Berg 206 Fredrik Persson/TT 207 NASA 208 Sonya Etchison/Shutterstock 209 Ulf Huett Nilsson/Johnér 214 Okänd/Rättigheter utgångna 216 Maj-Britt Rehnström/Scanpix 219 (1) Pete Souza/The White House/ New York Times/TT 219 (2) Scope Features/IBL 219 (3) Everett Kennedy Brown/ EPA/ Scanpix 222–223 Adam Haglund/Maskot/TT 224 KS 226 ABB 229 Leif Berg 230 Heiko Junge/NTB/TT 233 Jonas Ekströmer/TT 235 Okänd/Rättigheter utgångna 237 (1) Susanne Kronholm/Johnér 237 (2) Lena Granefelt/Johnér

2014-04-08 13.33


Bidlförteckning

237 (3) Trons/TT 237 (4) David Ebener/DPA/TT 242 Paul Hansen/ Dagens Nyheter/TT 245 Bertil Ericson/TT 249 Leif Berg 250 Marcelo del Pozo/Reuters/TT 251 Leif Berg 252 Fredric Alm/LKAB 253 Sandvik 254 Trons/TT 256 Jonas Lindkvist/ Dagens Nyheter/TT 259 Antony McAulay/Shutterstock 261 Anders Bergstedt/Maskot/TT 262 Fredrik Paulin 265 Julius Kielaitis/Shutterstock 266 (1) Vladnik/Shutterstock 266 (2) Leif Berg 266 (3) Leif Berg 267 (1) Peepoople 267 (2) Magnus Fond/Expressen/TT 272–273 Jonas Ekströmer/TT 273 Leif Berg 276 (1) Susanne Walström/Johnér 276 (2) Trons/TT 278 Susanne Walström/Johnér 281 Denny Lorentzen/TT 282 Jörgen Hildebrandt/ Expressen/TT 283 Ferrari Press Agency/TT 285 Ola Torkelsson/TT 287 Statoil 288 Okänd/Rättigheter utgångna 289 Hasse Holmberg/TT 291 KCNA/AFP/TT 292 Keystone/Getty Images 293 DeAgostini/Getty Images 294 NASA/AP/TT 295 Lionell Cironneau/AP/TT 296 Sovfoto/UIG/Getty Images 297 Ulf Palm/TT 299 APN/TT 300 Education Images/UIG/ Getty Images 301 The Granger Collection/TT 302 Leif Berg 304 Ulf Palm/TT 305 IBL 307 Kim Kyung-Hoon/Reuters/TT 309 Stan Honda/AFP/TT 310 Fredric Alm/LKAB

47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 464

312 313 315 316 317 321 325 327 328 330 333 335:1 335:2 335.3 335:4 335:5 335:6 337 339 342 343 345 346 347 349 351.1 351.2 354 356 357 359.1 359.2 360 362 364 366 367 366 369 370 372 375 376 377 378 383.1 383.2 383.3 384

Juliana Wiklund/Johnér TT David McNew/Getty Images Ulf Palm/TT Fredrik Sandberg/TT Cornelia Nordström/ Expressen/TT Shutterstock Tobbe Nilsson/TT Mårten Adolfson/Johnér IBL Riksbanken Jessica Gow/TT Roger Tillberg/TT Hasse Holmberg/TT Ingvar Karmhed/SvD/TT Leif R Jansson/TT Sören Andersson/TT Jonas Ingerstedt/Johnér Pontus Lundahl/TT Lars Pehrson/SvD/TT New York Times/TT Jan E Carlsson/TT Trons/TT Leif R Jansson/TT Hasse Holmberg/TT Desmond Boylan/Reuters/TT Tobbe Nilsson/TT Rolls Press/Popperfoto/ Getty Images Mary Evans/IBL The Granger Collection/TT SVT Bild/TT Okänd/Rättigheter utgångna TT Charles Walker/TopFoto/TT Robin Olin/SR SVT Bild/TT Susanne Walström/Johnér SVT Bild/TT Jeppe Gustafsson/TT Peter Mazel/Sunshine/IBL Pontus Lundahl/TT Thomas Johansson/ Aftonbladet/IBL Skanska China Photos/Getty Images Yves Herman/Reuters/TT Fredrik Sandberg/TT Michael Steinberg/TT IBL SVT Bild/TT

385 (1) Lina Alriksson/ Dagens Nyheter/TT 385 (2) IBL 387 Leif Berg 389 Plattform/Johnér 392 Rolf Christensen/TT 393 Jamie Grill/JGI/Getty Images 394 Plattform/Johnér 398 Robert Betzehag/TT 399 Elliot Elliot/Johnér 400 Paper Boat Creative/Lifesize/ Getty Images 402 Håkan Sandbring/Sydpol/IBL 403 Maja Suslin/TT 410-411 Felix Pharand-Deschen/SPL/IBL 414 Jenny Leyman/Sydsvenskan/TT 415 Alister Doyle/Reuters/TT 416 (1) Erik De Castro/Reuters/TT 416 (2) Mikael Dubois/Johnér 418 Alexander Joe/AFP/TT 419 Gunilla Rundblom 421 Ola Jennersten/Naturfotograferna/IBL 423 Pontus Lundahl/TT 427 Ola Myrin/Malmö Muséer/IBL 436 Everett Kennedy Brown/ EPA/TT 437 Roine Magnusson/IBL 438 Jay Directo/AFP/TT 441 Michael S. Nolan/ Robert Harding/Corbis/TT 446 Leif Berg 447 (1) Okänd/Rättigheter utgångna 447.2 (2) Okänd/Rättigheter utgångna 449 (2) Leemage/Getty Images 449 (2) Okänd/Rättigheter utgångna 451 Alister Doyle/Reuters/TT

2014-04-08 13.33


Makt och politik

Innehåll

Några ord till läsaren 7 Att skapa ett örike 8

Makt och politik 12 Hur styrs Sverige? 14 De politiska partierna 24 De stora ideologierna 38 Sveriges riksdag 60 Regeringen 67 Kommun och landsting 80 Sveriges försvar 95 Hur styrs andra länder? 99 De nordiska länderna i krig och fred 112 Europas förenta stater? 114 Konflikter i världen 128 Mänskliga rättigheter 139

Ekonomi 270 Vad är ekonomi? 274 Marknadsekonomins osynliga hand 278 Planekonomi 291 Offentliga sektorn i Sverige 304 Välfärdssamhället Sverige 312 Ekonomisk politik 320 Kreditmarknaden 330 Pengar, inflation och skatter 342 Tillväxt och konjunkturer 351 I en globaliserad värld 372 Företagens ekonomi 381 Vår privata ekonomi 389

Befolkning 408 Jordens befolkning 412 Sveriges befolkning 421

Att leva i samhället 150 Vad är viktigast i livet? 154 Leva tillsammans 158 Brott och straff 164 Att invandra till Sverige 183 En av oss 191 Massmedier 207

Vår hotade miljö 434 Vad är vetenskap? 444 Vetenskap och vetenskapligt tänkande 446 Register 460

Arbete och näringsliv 220 Arbetslivet 224 Arbetsmarknadens organisationer 234 Arbetet och samhället 240 Sveriges näringsliv 247

5 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 5

2014-04-08 13.16


6 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 6

2014-04-08 13.16


Makt och politik

Några ord till läsaren

Den här boken innehåller fakta om viktiga samhällsområden. Men den innehåller också en mängd frågor. Ibland har frågorna ett givet svar, ibland inte. Vi vill stimulera läsaren till att tänka efter, diskutera, ta ställning och våga stå upp för sin ståndpunkt. Första kapitlet, ”Att skapa ett örike”, är avsett som en tankeväckande inledning. Men det är också bra som avslutning, som sammanfattning av hela ämnet samhällskunskap. Den här boken innehåller även fördjupande avsnitt inom olika områden. Det gäller särskilt sidorna med rubriken Undersök, som har mer krävande uppgifter där det gäller att tänka noggrant och vetenskapligt. Det ger bra övning för kommande studier. Gunilla Rundblom

Leif Berg

7 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 7

2014-04-08 13.16


Att skapa ett örike

Är Sverige ett bra land att leva i? Är du nöjd med politikerna, polisen, skolan och så vidare? Varför ser Sverige ut som det gör? Varför har vi riksdag, regering och kommunstyrelser? Är demokrati bäst? Varför måste alla barn gå i skolan? Det Sverige som vi har i dag formades under århundraden av krig, konflikter och politisk kamp. Likt ett hus som ständigt byggs om fortsätter förändringen av Sverige. Vi påverkas i allt högre grad av andra länder, eftersom vi nu är med i EU. Men hur skulle vi skapa vårt samhälle om vi fick börja helt från början? Om vi inte hade någon tyngande historia och ingen gammal samhällsordning att behöva ta hänsyn till? Den här övningen ger en sådan möjlighet, om än bara i fantasin.

8 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 8

2014-04-08 13.16


Makt och politik

Efter en framtida katastrof ‌ 9 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 9

2014-04-08 13.16


Skräcken spred sig i världen. Det tredje världskriget närmade sig. Varje dag talade man i radio och tv i alltmer desperata tonfall om uppladdningen. Den ena nationen efter den andra gjorde sig beredd att gå till angrepp. Flera länder ansågs ha väldiga mängder av kemiska och biologiska stridsmedel, som snabbt skulle spridas över världen i samma ögonblick som någon startade kriget. Dessutom fanns förstås kärnvapen burna av missiler. Det stod klart att ett krig skulle innebära slutet för mänskligt liv. De flesta verkade förlamade av rädsla och hoppades att det hemska ändå inte skulle hända. Men några försökte tänka ut sätt att komma undan. I Göteborg började en man sälja biljetter till en båtresa. Han ägde ett fraktfartyg och tänkte försöka ta sig till någon avlägsen ö i Stilla Havet. De flesta fnyste åt pratet om någon slags modern Noaks ark. Men andra tog chansen. De sålde allt de ägde, köpte biljett och gick ombord. När 500 biljetter var sålda gav sig fartyget iväg. Tre veckor senare brakade vanvettet löst. Det var skeppets nattvakt som hörde nyheten på sin kortvågsradio. Hela världen stod i brand. Två dygn senare hade alla sändare tystnat. Hela jorden var tydligen tyst och död. Men kring flyktingarnas skepp var allt lugnt. En morgon siktades en ö vid horisonten, och några fick ta sig i land för att se om det var möjligt att slå sig ner där. Ön visade sig vara ungefär 30 kilometer lång och 15 kilometer bred, och ingen människa tycktes någonsin ha bott där. Men där fanns sötvatten, fruktträd, en slätt med fruktbar jord, en skog med en del djur och ett område med höga berg. I havet runt ön vimlade det av fisk. De 500 överlevande bestämde sig för att stanna på ön. Fartyget kördes i full fart mot en sandbank och så tog sig alla i land. Genast började några bygga enkla hus och tillverka verktyg av metalldelar från fartyget. Andra gjorde fiskeredskap eller började anlägga åkrar. Men snart blev det hetsiga diskussioner. Det fanns olika meningar om vad som skulle göras. En del ansåg att alla skulle få frihet att göra vad de ville. Andra menade att man tillsammans måste bestämma hur det blivande öriket skulle styras och formas. De ville snabbt skapa ett fungerande samhälle, för att gruppen skulle kunna växa och få en bra framtid. Kanske skulle människorna så småningom åter börja befolka jorden?

10 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 10

2014-04-08 13.16


Att skapa ett örike

Hur vill vi ha det på vår ö?

Hur vill vi ha det på vår ö?

5. Ska det finnas skolor?

Er uppgift är att hjälpa de 500 båtflyktingarna att överleva på sin ö. Föreställ er att ni i klassen är med bland flyktingarna. Vad beslutar ni? Här följer åtta viktiga områden att besluta om.

Bland de 500 finns smeder, ingenjörer, professorer och andra med olika sorters kunskaper och erfarenheter. Hur ska vi på bästa sätt se till att deras kunskaper bevaras? Ska alla barn gå i skola? Vem ska betala dem som undervisar? Vad ska eleverna få lära sig?

1. Hur ska vårt örike se ut? Ska livet på ön vara lugnt och enkelt utan fabriker, vägar, bilar och så vidare? Eller ska vi satsa allt för att bygga upp ett tekniskt avancerat samhälle med sjukhus, mediciner, modernt jordbruk, fiskebåtar och så vidare? Hur ska bebyggelsen se ut i framtiden?

6. Vilka ska få hjälp? Hur ska små barn, gamla och sjuka tas om hand? Ska det byggas sjukhus? Ska vi hjälpa människor som inte kan eller vill arbeta?

7. Vilka regler ska finnas? 2. Vem ska bestämma? Ska alla vara med och bestämma om allt? Eller ska en grupp av särskilt kloka och erfarna personer väljas och få rätt att besluta om viktiga frågor? Ska en klok och kunnig person ha hela makten? Vad ska vi besluta om gemensamt, och vad ska var och en få besluta själv?

3. Vilka ska arbeta med vad? Måste alla arbeta? Ska alla arbeta lika mycket? Hur ska vi göra för att få tillräckligt med mat? Tänk om ingen vill göra de tunga och smutsiga jobben …

4. Ska alla ha det lika bra? Ska alla i princip ha det lika bra? Eller ska den som är särskilt flitig och påhittig få ha det bättre? Ska det finnas pengar och banker? Vem ska äga mark, byggnader och så vidare?

Vilka lagar och regler ska finnas? Vad ska hända om någon bryter mot lagarna? Ska vi ha poliser? Hur ska vi göra med dem som stjäl, förstör, misshandlar eller kanske mördar?

8. Om det kommer fiender? Hur ska vi göra om det plötsligt dyker upp andra överlevande i en båt? De kanske har vapen och försöker erövra vår ö? Ska vi försvara oss? Ska vi förbereda oss och tillverka vapen? Fundera på frågorna i mindre grupper. Försök sedan få alla i klassen att diskutera fram en gemensam hållning i de olika frågorna. Kanske gör ni en stor väggkarta över er ö och ritar ut hur ön ska se ut om tjugo år, med vägar, bebyggelse, hamn och så vidare? Eller kanske gör ni en stor utredning? En bunt papper med till exempel kartor, vägar, bostäder och industriområden. Till detta gör ni beskrivningar om hur samhället ska styras och formas i detalj.

11 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 11

2014-04-08 13.16


Makt och politik

12 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 12

2014-04-08 13.16


Makt och politik Makt och politik

USA:s kongressbyggnad i Washington. De beslut som fattas här har stor betydelse fÜr hela världen.

13 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 13

2014-04-08 13.16


Hur styrs Sverige?

Sverige är i dag en demokratisk monarki. Det betyder att vi har en kung eller drottning men att de inte har någon politisk makt. Folket väljer sina representanter till riksdagen, som bestämmer över lagar, skatter och mycket annat. Så har det varit i ungefär 100 år. Hur var det tidigare?

Kungen – en diktator På 1500-talet gjorde kung Gustav Vasa vårt land till ett starkt och enat rike. Han lade grunden till det moderna Sverige. Kung Gustav såg sig själv som en god landsfader, som ordnade allt till det bästa för sitt land och sitt folk. Men i själva verket var kungen en hård och hänsynslös härskare. För att få pengar till staten krävde han att folket skulle betala höga skatter och att kyrkorna skulle lämna ifrån sig guld- och silverföremål och den näst största kyrkklockan i varje församling. När människor i Dalarna protesterade lät kungen avrätta deras ledare. I Gustavs Sverige skrämdes folket till tystnad. Sverige var en diktatur. Redan på Gustav Vasas tid samlades män från olika delar av Sverige till riksdag, där man beslutade om skatter och andra viktiga frågor. Men riksdagen samlades bara under några dagar, kanske vart femte år, och riksdagsmännen tillhörde de rika familjerna i landet. Adelsmännen hade stor makt och stod nära kungen. Oftast beslutade riksdagen på det sätt som kungen önskade. Det var kungen och adeln som bestämde. Så fortsatte det att vara under flera hundra år. Gustav Vasa var van att få som han ville. Här skäller han ut biskopen Peder Jacobson, som senare avrättades på kungens befallning.

14 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 14

2014-04-08 13.16


Till höger i bilden syns det kungliga slottet. Under tusen år var det kungen som styrde i Sverige. Men för ungefär hundra år sedan förlorade kungen makten, och en folkvald riksdag fick rätt att bestämma över hur Sverige ska styras och vem som ska regera. Rakt fram i bilden finns riksdagshuset.

Riksdagen och regeringen vinner kampen om makten Under slutet av 1800-talet utvecklades industrierna snabbt i Sverige. Folk fick det bättre och de flesta barn fick gå i skola. Det bidrog till att kraven på demokrati växte, allt fler ville få rösträtt och vara med och besluta om hur landet skulle styras. Människor bildade politiska partier för att gemensamt arbeta för ett rättvisare Sverige. Det var särskilt de som kallade sig liberaler som drev på utvecklingen. Adeln, kungen och prästerna sa nej. Men de tvingades ge med sig och allt fler fick rätt att rösta i valen till riksdagen. Och riksdagen fick ökad makt och betydelse. Sedan gammalt hade kungen en grupp rådgivare eller statsråd, som hjälpte honom att regera. Statsråden, regeringen, ökade steg för steg sin makt medan kungen försvagades. Vid första världskrigets början, 1914, hade kungen förlorat nästan hela sin politiska makt. Nu var det regeringen, med statsministern i spetsen, som styrde Sverige. Men bara riksdagen hade rätt att besluta om lagar, och regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra landet.

15 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 15

2014-04-08 13.16


Socialdemokraterna håller möte på Norra Bantorget i Stockholm.

Förstamajdemonstration på Gärdet i Stockholm 1902. På fanan står det ”Allmän rösträtt”.

Långt ifrån alla hade rätt att rösta. Man måste vara man och dessutom rik för att få rösta i riksdagsvalen. Bara en liten del av befolkningen hade alltså rösträtt. Protesterna mot detta växte, särskilt bland liberalerna och bland arbetarna och deras parti, socialdemokratiska arbetarepartiet. Allt fler blev hotfulla och talade om att göra revolution, som arbetarna hade gjort i Ryssland. Det skrämde många och så småningom gav den mäktiga, konservativa högern med sig. År 1921 infördes allmän rösträtt, för både män och kvinnor. Därmed hade Sverige fått det demokratiska styresskick som vi har fått i arv. Hur kan man tänka sig att Sverige hade sett ut i dag, om kungen hade haft kvar makten?

Hur väljer vi dem som ska styra? ”Jag tänker inte rösta. Det spelar ingen roll vad just jag röstar på. En röst hit eller dit ändrar ingenting. Och partierna är i alla fall så lika varandra. Det kvittar vilka som vinner.”

16 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 16

2014-04-08 13.16


Makt och politik Hur styrs Sverige?

”Politikerna bara ljuger, man kan inte lita på dem.” ”Jag vet för lite om politik. Det är lika bra att låta andra bestämma.” Ungefär så kan man ibland höra människor säga. Har de rätt eller är det gnäll? Betyder min röst något? Spelar det någon roll vilket parti som har makten? Varför röstar vi på partier? Demokrati betyder att medborgarna i ett land styr. Men alla kan inte bestämma om allting. Alla kan inte sitta i riksdagen eller i kommunfullmäktige. Vi måste utse några personer som vi har förtroende för och låta dem fatta beslut åt oss. Det är dessa förtroendevalda politiker som vi väljer i allmänna val vart fjärde år. Fast vi röstar inte främst på personer utan på partier. Varför det? Om politikerna arbetade var för sig och alla drev sina egna frågor, skulle det bli rörigt och omöjligt att arbeta i riksdagen och i kommunfullmäktige. De politiskt intresserade, som har ungefär samma åsikter i viktiga frågor, går därför ihop och bildar partier. I valet röstar vi på något av de politiska partierna. Men vem som helst får bilda ett politiskt parti och försöka få röster i valet. Tre olika val I Sverige är det val den tredje söndagen i september, vart fjärde år. Då väljer vi politiker till tre olika styrande församlingar: • Riksdagen – som styr hela landet. • Kommunfullmäktige – som styr den kommun vi bor i. • Landstinget – som styr i vissa frågor där kommunerna behöver samarbeta, främst sjukvård och kollektivtrafik. Vem får rösta? För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år och svensk medborgare. EU-medborgare har rätt att rösta i kommun- och landstingsval om de är folkbokförda i kommunen. Andra utländska medborgare som har bott i Sverige i minst tre år, har också rösträtt i kommun- och landstingsval. Vem kan bli vald? Alla som har rösträtt har också rätt att ställa upp som kandidater i de tre valen.

17 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 17

2014-04-08 13.16


Röstsedlar i tre olika färger.

Personval De flesta som röstar i valen brukar bara rösta på ett visst parti. Om partiet kommer in till exempel i riksdagen, tas ledamöterna ut i den ordning som de står uppsatta på partiets valsedlar. Men man kan också välja att kryssa för något namn på listan för att visa att det är just den kandidaten man vill rösta på. Om fem procent eller fler av de röstande i valkretsen kryssat för samma namn i ett parti, flyttas den personen upp på listan och kommer in före sådana som partiet satt högre upp. Det händer allt oftare. Hur går det till att rösta? Den som har rösträtt får ett röstkort med posten i god tid före valet. Där står det vilken vallokal man ska gå till på valdagen. Det går också att förtidsrösta. I varje kommun finns minst en vallokal som man kan gå till om man vill rösta innan valdagen. Utanför vallokalen brukar det stå representanter för de olika partierna och dela ut valsedlar. Det finns också valsedlar för alla partierna inne i själva röstlokalen. Högst upp på valsedeln står partiets namn och därefter följer en lista med de personer som ställer upp för partiet. Den som står högst upp på listan har större chans att bli invald än de som står längre ner. Det är här man har möjlighet att personrösta, genom att sätta ett kryss bredvid något av namnen på listan.

18 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 18

2014-04-08 13.16


Makt och politik Hur styrs Sverige?

Eftersom det är tre olika val, används tre olika valsedlar: • gul för riksdagsvalet • vit för kommunvalet • blå för landstingsvalet. När man röstar, ska man lägga de tre valsedlarna i olika kuvert och klistra igen dem. Sedan lämnar man över kuverten till dem som sköter valet, valförrättarna. De tar emot kuverten och lägger ner dem i den så kallade valurnan. Samtidigt prickar de av väljaren i en lista, vallängden. Det är ju viktigt att se till att ingen röstar mer än en gång. Hemlig röstning I en demokrati är valhemligheten en viktig princip. Ingen behöver tala om för någon annan hur han eller hon röstade. I vallokalen finns det alltid skärmar som man ställer sig bakom när man ska lägga ner de olika valsedlarna i kuverten.

Clara röstar för första gången. Hon står bakom en skärm och klistrar igen ett av kuverten med röstsedeln i.

1. Vilka kan det ha varit som ville införa demokrati? Vilka var motståndare? 2. Varför är det viktigt att rösta i valen? 3. En del säger att det inte spelar någon roll vad man röstar på. Vad skulle du svara en som sa så?

Diskutera 1. Varför håller vi i Sverige så hårt på valhemligheten? Spelar det någon roll om andra vet vad man röstar på? 2. Somliga tycker att vi borde införa personval, så att man alltid röstar på en person och inte på ett parti. Vilka vore fördelarna med ett sådant system? Vilka vore nackdelarna?

19 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 19

2014-04-08 13.17


Makt och politik Hur styrs Sverige?

Valresultat för moderater och socialdemokrater 2010

Andel röster för Moderaterna i procent

Andel röster för Socialdemokraterna i procent

38,5 - 40,0

42,2 - 51,9

29,8 - 38,5

35,6 - 42,2

26,7 - 29,8

30,5 - 35,6

21,6 - 26,7

25,2 - 30,5

16,4 - 21,6

20,9 - 25,2

Moderaterna är starkare i stora städer och i södra Sverige. Socialdemokraterna är starkast i norr. Vad kan det bero på?

Hur väljs ledamöterna till riksdagen? Sverige har ett proportionellt valsystem. Ett parti som får 20 procent av alla röster i landet bör alltså få ungefär 20 procent av mandaten, platserna i riksdagen. Landet är indelat i 29 valkretsar som ungefär följer länsindelningen. Riksdagen har 349 ledamöter. Man har valt ett ojämnt antal för att alla frågor ska kunna avgöras utan att lika många röstar för och emot. Ett parti måste få minst fyra procent av alla röster i hela landet för att komma in i riksdagen. Om partiet inte klarar denna fyraprocentspärr, men får minst 12 procent av rösterna i en valkrets, kan ändå en kandidat från det partiet komma in i riksdagen.

20 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 20

2014-04-08 13.17


Makt och politik Hur styrs Sverige?

Det är inte alltid den kandidat som partiet satt överst på valsedeln som kommer in i riksdagen. En annan kandidat kan väljas in genom att många människor sätter ett kryss vid hans/hennes namn på röstsedeln. Har politikerna för bra villkor? De allra flesta politiker har vanliga yrken och arbetar med politik bara på fritiden. Det gäller alla som arbetar med kommunpolitik eller landstingspolitik, utom ett fåtal heltidsanställda kommunal- och landstingsråd. De så kallade fritidspolitikerna får ersättning för sammanträdena, men inte för den tid de ägnar åt förberedelser eller diskussioner med sina partikamrater. De flesta har betydligt lägre timlön för sitt politiska arbete än de har för sitt ordinarie arbete. Riksdagsledamöter ägnar sig åt politik på heltid och de har lön och resor till hemorten betalda. De får också ersättning för att de tvingas bo både i Stockholm och på sin hemort. Riksdagsledamöterna, särskilt regeringsmedlemmarna, har relativt hög lön. Men många tjänstemän och framför allt direktörer har betydligt högre lön än någon politiker, inklusive statsministern. Borde vi ha fler folkomröstningar? Indirekt, eller representativ demokrati, betyder att folket väljer representanter, som fattar besluten och styr landet under en period. Det är denna form av demokrati som de flesta västländer har. Den grekiska antika demokratin är exempel på det som kallas direkt demokrati. Där samlades alla fria män på torget för att besluta. Det är förstås omöjligt i stora stater. Men också moderna folkomröstningar i konkreta frågor, som till exempel de svenska folkomröstningarna om kärnkraften eller om medlemskap i EU, är exempel på direkt demokrati. Hittills har det hållits sex folkomröstningar i Sverige. I princip är de rådgivande och inte beslutande, men politikerna kan besluta att folkets röst ska avgöra en viss fråga. Så var det med EMU-valet 2003. Då röstade folket nej, och Sverige avstod från att gå med i det europeiska valutasamarbetet.

21 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 21

2014-04-08 13.17


Sverige har inte gått med i den europeiska valutaunionen EMU. År 2003 hölls en folkomröstning i frågan, där majoriteten röstade nej. Här firar motståndare till svenskt medlemskap segern.

Är det bra med folkomröstningar? Borde vi ha sådana oftare? Ska de alltid vara beslutande? Är folket tillsammans klokare än politikerna? Många svarar ja och tycker att det vore bra och demokratiskt att fråga medborgarna i de viktiga frågorna. Då skulle folket verkligen tvingas sätta sig in i politiken. Andra menar att det skulle bli rörigt och att många frågor är för komplicerade för att var och en ska kunna sätta sig in i dem. Vissa tror att det skulle skapa ett hårt och oföränderligt samhälle. Kanske skulle vi då få dödsstraff i Sverige och kanske skulle vi också få en hård invandringspolitik. De flesta invånare har heller inte tid att skaffa sig de kunskaper som krävs för att kunna fatta rätt beslut. Skeptikerna kan hänvisa till folkomröstningen år 1955 som varnande exempel. Då gällde frågan om Sverige skulle övergå till högertrafik. Hela 82,9 procent av de röstande sa nej till förslaget. Så småningom struntade riksdagen i folkets vilja, och högertrafik infördes 1967. Hade det varit bättre om politikerna följt folkets åsikt? I dag svarar säkert 99 procent av folket nej.

22 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 22

2014-04-08 13.17


Makt och politik Hur styrs Sverige?

1. Vad menas med proportionellt valsystem? 2. Har politikerna för hög lön? a) Ta reda på hur mycket en vanlig politiker i din hemkommun får ut i ersättning för sitt arbete. Är det en rimlig summa? b) Vilken lön har riksdagsledamöterna? Statsministern? Borde de ha mer eller mindre? 3. Ska politiker tjäna lika mycket som företagsledare inom statligt ägda företag? I dag tjänar cheferna för exempelvis Trafikverket och Systembolaget betydligt mer än statsministern. Vad kan det bero på?

Diskutera 1. Är demokrati bättre än diktatur? Varför, i så fall? 2. Demokrati betyder att det är folket som har makten. Motsatsen är envälde eller diktatur. Under de senaste årtiondena har demokratin gått segrande fram i världen, även om många diktaturer lever kvar. Nästan alla demokratier har indirekt eller representativ styrelseform. Det betyder att medborgarna väljer representanter i beslutande organ. Vilka kan fördelarna vara med a) direkt demokrati b) representativ demokrati? Vilka är nackdelarna? 3. I Sverige är folkomröstningar generellt rådgivande. a) Borde vi i stället ha beslutande omröstningar, som man har i Schweiz? Med hjälp av internet skulle det inte behöva vara så svårt. b) Skulle Sverige styras på ett klokare sätt om folket hade den direkta makten i alla viktiga frågor?

23 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 23

2014-04-08 13.17


De politiska partierna

Sedan länge har de svenska partierna delats in i en borgerlig grupp och en socialistisk. Man brukar kalla grupperna för block. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet tillhör det borgerliga blocket. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hör till det socialistiska blocket. Länge fanns inga partier i riksdagen som stod utanför blocken. Men så kom Miljöpartiet in 1988, och i valet 2010 kom Sverigedemokraterna in i riksdagen. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna anser sig stå utanför blocken, även om Miljöpartiet samarbetade med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inför valet 2010. Vilken är då skillnaden mellan de borgerliga och de socialistiska partierna?

De borgerliga partierna Gemensamt för de borgerliga partierna är att de vill sätta den enskilda människan i centrum. Var och en ska ha möjlighet att bestämma så mycket som möjligt över sina liv. Staten ska inte syssla med sådant som människorna själva kan bestämma över. De fyra partierna har ganska lika syn på de stora samhällsfrågorna. Här är några exempel på gemensamma krav: • Företagen ska ägas av privatpersoner. Det ska vara lätt för människor att starta egna företag. Staten och kommunen ska inte driva företag som bättre kan skötas av enskilda medborgare. • Medborgarna ska ha så stor valfrihet som möjligt. Därför bör det inte enbart finnas kommunalt ägda förskolor, skolor och sjukhus. Privatpersoner eller företag som anser att de kan sköta till exempel en förskola eller ett sjukhus bättre än kommunen och landstinget, ska ha rätt att starta och driva egna förskolor och sjukhus. Det är bara nyttigt med konkurrens, anser de borgerliga partierna. • Skatterna ska hållas så låga som möjligt. Medborgarna ska själva få bestämma hur de vill använda sina pengar. • Människor ska så långt möjligt arbeta i stället för att leva på bidrag.

24 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 24

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

De socialistiska partierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har också samma åsikter i många frågor. De betonar betydelsen av samarbete och gemensamma lösningar. Ordet socialism betyder ungefär gemensam. Några exempel: • Rättvisa och jämlikhet är viktigt. Män och kvinnor ska ha samma möjligheter. De ska dela på föräldraledigheten, och löneskillnaderna ska inte vara stora mellan olika grupper. Det ska finnas bostäder åt alla till rimliga kostnader. • Förskolor, sjukhus och skolor ska helst inte vara privata. Man ska inte kunna köpa sig förbi köer eller få en bättre vård än andra, bara därför att man har råd med det. Alla ska ha samma rätt till vård och omsorg på samma villkor. • De anställda ska ha stora möjligheter att påverka företagen. En anställd ska ha starkt skydd, och det ska vara svårt för företagen att säga upp folk. • Alla människor ska ha rätt till ett arbete. Men trots att de har mycket gemensamt, finns det också en hel del som skiljer partierna inom de två blocken. Annars hade de ju kunnat gå ihop och bilda ett parti.

Fram till 2010 var det inte tillåtet för privata företag att starta apotek eller att sälja läkemedel. Den borgerliga regeringen ändrade på detta och bestämde att det statliga Apoteksbolaget inte längre skulle få ha ensamrätt på att sälja mediciner. De socialistiska partierna tyckte att man borde ha behållit det statliga monopolet.

25 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 25

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Socialdemokraterna (S) Socialdemokratiska arbetarepartiet är Sveriges äldsta politiska parti. När det bildades år 1889, fanns ingen allmän rösträtt i Sverige. En liten, förmögen överklass hade all makt i samhället. Arbetarepartiet bildades av arbetare men också av andra som ville skapa ett socialistiskt Sverige. Fackföreningar var förbjudna och nu krävde arbetarna, genom sitt parti, att det skulle bli tillåtet att bilda fackföreningar. Arbetarpartiet krävde dessutom att allmän rösträtt skulle införas, så att alla skulle kunna vara med och påverka politiken. Ett av deras första krav var också att man skulle införa åtta timmars arbetsdag. Arbetarna hade blivit många när industrierna växte fram runt om i Sverige. Men de hade inga rättigheter. Det var fabriksägarna som bestämde om löner, arbetstidens längd och om vilka regler som skulle gälla på arbetsplatsen. Arbetsdagen var lång, man arbetade sex dagar i veckan och det fanns ingen semester. Socialdemokraterna och fackföreningarna ville förbättra förhållandena för arbetarna och skapa ett mer demokratiskt och rättvist Sverige. Sedan 1930-talet har Socialdemokraterna varit Sveriges största parti i riksdagen och haft regeringsmakten under större delen av tiden. Det betyder att Socialdemokraterna haft huvudansvaret när det moderna Sverige skapats – med höga skatter, stor offentlig sektor, lika möjlighet till utbildning och sjukvård för alla. Man har infört barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och så vidare. Socialdemokraternas viktigaste frågor i dag är till exempel: • klyftorna mellan människor ska minska genom att alla solidariskt delar på samhällets resurser • alla ska ha rätt till ett arbete • välfärden ska byggas ut så att alla har rätt till en god vård och omsorg • arbetsmiljön och vår fysiska miljö ska ständigt förbättras. Första maj är traditionellt arbetarnas högtidsdag. Då ordnar de socialistiska partierna demonstrationståg runt om i landet. Här är partiledaren Stefan Löfven på väg för att hålla tal efter demonstrationen.

26 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 26

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Moderaterna (M) Moderaterna hette från början Högerpartiet. Det bildades i början av 1900-talet av konservativa personer som ville bevara Sverige sådant det var. (Konservativ betyder ungefär samhällsbevarande.) Förändringar skulle ske försiktigt. Högerpartiet var länge motståndare till den allmänna rösträtten som arbetarrörelsen och liberalerna stred för. Högern trodde inte att vanliga arbetare, lantarbetare, hembiträden och andra fattiga och lågutbildade skulle klara av att ta ansvar för hur landet skulle styras. Högern ville bevara så mycket som möjligt av det gamla samhället med kungamakt, starkt försvar, statskyrka och oinskränkt makt för fabriksägarna. Om Socialdemokraterna var arbetarnas parti, så var Högern de rikas och mäktigas parti. Nu för tiden har partiet en helt annan inställning i många frågor än när det bildades. Människor från alla samhällsklasser röstar numera på Nya Moderaterna, som de brukar kalla sig i dag. Moderaterna vill öka den enskilda människans frihet att bestämma över sig sitt liv. Den frågan genomsyrar deras ställningstaganden i de flesta frågor. Staten ska inte styra och ställa med människor i detalj, utan bara lägga sig i när det behövs, anser Moderaterna. Moderaternas viktigaste frågor är till exempel att: • det ska löna sig att arbeta, det ska inte vara mer lönsamt att leva på bidrag • förbättra villkoren för företagen så att de får möjligheter att utvecklas och på så sätt skapa fler jobb • tillåta och uppmuntra fler privata lösningar på olika områden • satsa mer resurser på polisen och rättsväsendet i kampen mot brott.

Moderaterna betonar att det måste löna sig att arbeta. ”Vi är det nya arbetarpartiet”, säger de.

27

47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 27

2014-04-15 13.31


Makt och politik De politiska partierna

Folkpartiet liberalerna (FP) Det liberala partiet bildades 1895. Liberal kommer av latinets ord för fri. Liberalerna har alltid verkat för frihet på olika områden, till exempel inom handel, industri, politik och religion. Bland de liberaler som bildade partiet fanns bland annat journalister, jurister, affärsmän och andra som trots lång utbildning och god ställning i samhället inte hade någon politisk makt. De ville avskaffa det orättvisa klassamhället och ersätta det med ett fritt, demokratiskt samhälle. Med tiden tog de namnet Folkpartiet liberalerna. Inom många områden hade de samma mål som Socialdemokraterna. Om Socialdemokratierna var arbetarnas parti och Högern överklassens, så var Folkpartiet medelklassens parti. Efter andra världskriget har partiet kallats social-liberalt. Det innebär att man vill ha konkurrens och fri företagsamhet men också ett socialt skyddsnät för alla människor. De frågor som Folkpartiet anser vara särskilt viktiga är: • Människor ska ha valfrihet till exempel när det handlar om bostad, arbete, barnomsorg, läkare, hemtjänst, äldreboende och arbetstid. Var och en vet bäst själv hur han eller hon vill ordna sitt liv. • Vårdköerna måste avskaffas. Alla ska ha rätt till egen husläkare, och man ska kunna välja mellan landstingsägda och privata alternativ. • Generös flyktingpolitik, men också krav på flyktingarna/invandrarna. • Skolfrågorna är mycket viktiga för Folkpartiet. De anser att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skapade en stökig ”flumskola” med låga krav och för lite stöd till dem som behöver det. Liberalerna vill återskapa en kunskapsskola med ordning och reda, och skolan ska anpassas efter varje elevs förutsättningar. Eleverna ska få betyg tidigare, så att duktiga elever får en uppmuntran och så att de som behöver hjälp också kan få det i tid. • Ja till kärnkraft. Skolfrågorna har varit viktiga för Folkpartiet under många år. Partiledaren Jan Björklund blev skolminister i den borgerliga regering som vann valet 2006. Han satte genast igång med att reformera skolan.

28 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 28

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Vänsterpartiet (V) Vänsterpartiet hette från början Sveriges kommunistiska parti. Det bildades 1917 när en grupp socialdemokrater bröt sig ur sitt parti och bildade ett nytt. De ansåg att Socialdemokraterna inte var tillräckligt revolutionära och att de gick för fegt och långsamt fram med att införa socialismen, alltså att staten ska äga de flesta industrier och företag. Länge hade Kommunistpartiet en socialistisk revolution som mål. Arbetarklassen skulle resa sig och ta makten, med våld om så behövdes, och omvandla samhället efter sovjetisk modell. Under lång tid hade Kommunistpartiet samarbete med andra kommunistpartier i Europa, och de trodde att det bara var en tidsfråga innan alla världens länder hade ”befriats”. Numera är tanken på revolution övergiven. Partiet arbetar med att omforma Sverige med demokratiska medel, precis som de andra partierna. Man har strukit kommunism ur namnet och kallar sig Vänsterpartiet för att visa att man står till vänster om Socialdemokraterna. I dag samarbetar Vänsterpartiet ofta med Socialdemokraterna och har nästan alltid gett socialdemokratiska regeringar stöd i viktiga frågor. Viktiga frågor för Vänsterpartiet: • Arbete åt alla. Förkorta arbetstiden. Minska löneskillnaderna. Löntagarna ska få bestämma mer över sina arbetsplatser. • Jämställdhet. Vänsterpartiet anser att kvinnor underordnas män och därför saknar verklig makt i samhället. • Miljön. Övergång till ett kretsloppssamhälle. Kärnkraften ska ersättas med förnybara energikällor. • En rättvis ekonomisk världsordning. Nej till rasism, ja till en generös flyktingpolitik. • Sverige bör gå ur EU.

Den offentliga sektorn är viktig för Vänsterpartiet. Man är bestämt emot privatisering av bland annat sjukvården, äldreomsorgen och skolan.

29 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 29

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna betonar särskilt familjens betydelse och vill att föräldrarna ska kunna vara hemma länge med sina barn.

På 1960-talet hade Sverige blivit allt mer sekulariserat (förvärldsligat, icke-religiöst). Kristendomskunskapen, som en gång var det viktigaste skolämnet, ersattes av ämnet religionskunskap. Man undervisade inte längre i en viss religion, utan om religioner i allmänhet. Många kristna i Sverige protesterade mot detta. De ville behålla kristendomsämnet och de kristna etiska och moraliska värdena. En omfattande namninsamling för mer kristendom i skolorna startades. Ur den insamlingen bildades ett nytt politiskt parti, Kristen demokratisk samling. Man ville samla människor från olika kristna kyrkor under ett politiskt paraply. En annan tidig huvudfråga för partiet var familjen. Den ökande brottsligheten, drogmissbruket och den sviktande moralen i samhället berodde enligt Kristdemokraterna till en del på att båda föräldrarna allt oftare arbetade utanför hemmet och att barn och ungdomar fick driva vind för våg. Kristdemokraterna engagerade sig också starkt i frågan om fri abort, som de var motståndare till. Så fort ägget befruktats, är det fråga om en människa, vars liv man inte har rätt att ta, menade abortmotståndarna. Med tiden har en del av partiets ståndpunkter förändrats och namnet har bytts till Kristdemokraterna. Några av Kristdemokraternas hjärtefrågor i dag: • Familjen. Den viktigaste mänskliga gemenskapen finns i familjen. I den kan man få möta kärlek men också ställas inför krav och ta ansvar. Familjen ska gynnas på alla sätt. • Människovärdet ska gälla som högsta princip i politiken. Människolivet får inte kränkas och alla människor har samma, unika värde. Många inom Kristdemokraterna är kritiska till aborter. • Människan har ett ansvar att bruka och bevara, inte förbruka och förstöra. Detta gäller på alla områden i samhället. • Frihet och ansvar. Den enskilda människan ska ha större möjligheter att forma sin tillvaro. Men hon ska också ta moraliskt ansvar och se till andra människors och hela samhällets behov.

30 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 30

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Centerpartiet (C) Centerpartiet hette från början Bondeförbundet. Det bildades 1913 av jordbrukare som inte tyckte att vare sig socialdemokraterna, högern eller liberalerna intresserade sig tillräckligt för frågor om lantbruk och landsbygdens bevarande. Från 1950-talet avfolkades landsbygden i snabb takt. Partiet ville bredda sig och också locka väljare i tätorterna. Man bytte då namn till Centerpartiet, för att markera att man varken hörde till högern eller vänstern. Under 1970-talet hade centern en stark roll i Folkkampanjen mot kärnkraft och då lockade man många miljöintresserade väljare även i städerna. Senare har partiet försvagats, särskilt i städerna. Centerpartiet har fortsatt att hålla en mellanställning i svensk politik, och under 1900-talet medverkade det i borgerliga regeringar och regerade dessutom tillsammans med Socialdemokraterna. Två perioder på 1970- och 80-talen hade Sverige en centerpartistisk statsminister, Torbjörn Fälldin. Några viktiga centerfrågor i dag: • Livskraft. Människor måste få större möjligheter än i dag att utvecklas och ta ansvar för sig själva och varandra.

Ända från början har Centerpartiet varit jordbrukarnas och landsbygdens parti.

• Livskvalitet åt alla. Hälsa och välbefinnande i livets olika skeden är förutsättningar för livskvalitet. Den enskilda individen ska ges makt över sin vardag. Alla har rätt till en sund livsmiljö. • Självbestämmande. Politiken ska underlätta för medborgarna att bestämma hur de vill utforma sitt liv och sitt samhälle. • Hela landet ska leva, också landsbygden. Företag, industrier och myndigheter kan flyttas ut till orter runt om i landet. Kommunerna ska ha mer att säga till om mot riksdag och regering.

31 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 31

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Miljöpartiet (MP) Miljöpartiet bildades 1981 och skiljer sig på flera punkter från alla de andra partierna. Miljöpartiet vill inte tillhöra höger- eller vänsterblocket. De hävdar att alla andra partier har ett ökat materiellt välstånd som mål. Själva vill de sätta stopp för detta tänkande och i stället skapa ett samhälle som bygger på kretsloppstänkande och hushållning av naturresurser. Det är viktigare att jorden som helhet överlever än att ett fåtal människor i de rika länderna får det ännu bättre materiellt, säger de. Att Miljöpartiet bildades berodde på att man året innan hade haft en omröstning om kärnkraftens vara eller inte vara i Sverige. Nej-sidan förlorade knappt. Men många av dem som engagerat sig ville fortsätta att arbeta för en bättre miljö, något som de inte tyckte att de befintliga partierna tog på tillräckligt stort allvar. Partiets viktigaste mål är ett samhälle där miljöfrågorna genomsyrar alla politiska beslut. Man vill också att alla människor på jorden ska få sina grundläggande behov tillfredsställda och möjlighet att utvecklas som individer i fred, frihet och social gemenskap. Miljöpartiet grundar sin ideologi på vad de kallar ”de fyra solidariteterna”: • solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet • solidaritet med kommande generationer • solidaritet med världens folk • solidaritet med människor i vårt eget land. Liksom Vänsterpartiet har Miljöpartiet under ett antal år samarbetat nära med Socialdemokraterna. Tidigare har Miljöpartiet ansett att Sverige bör lämna EU. Men trots att man fortfarande är kritisk till mycket inom EU, har man tagit bort kravet att Sverige ska lämna unionen.

Miljöpartiet ogillar bilismen och vill gärna att så många som möjligt åker buss eller tåg eller ännu hellre cyklar.

32 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 32

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Sverigedemokraterna (SD) Sverigedemokraterna bildades 1988. En del av partiets grundare var personer som tidigare arbetat inom nationalistiska och rasistiska partier och organisationer. År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger. Den ersattes nu av en blåsippa. Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att det inte var detsamma som 10–15 år tidigare och att detta måste visas också i yttre symboler. I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 procent av rösterna och kom in i riksdagen för första gången. Samtliga övriga riksdagspartier hade då före valet förklarat att de inte på några villkor tänkte samarbeta med dem. Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti som sätter kulturella värden högt på den politiska dagordningen. Partiet vill värna om svenskheten och de traditioner som partiet ser som svenska; traditioner man menar idag håller på gå förlorade. Viktiga frågor för Sverigedemokraterna: • Minska invandringen. Kritiserar det mångkulturella samhället och vill värna om det nationella arvet. Partiet vill att kraven för medborgarskap ska skärpas. Det ska krävas tio års boende i landet, dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas.

På sin valaffisch har Sverigedemokraterna valt att visa två rågblonda barn, klädda i vitt, som går på en grusväg. Varför har de valt just det här motivet? Och vad kan de mena med texten?

• Strängare straff och minska möjligheterna till villkorlig frigivning och permission. Verkliga livstidsstraff bör införas och ett offentligt register över pedofiler inrättas. • Förbud mot samkönade par att adoptera barn, slopa det ekonomiska stödet vid utlandsadoption, förbud mot insemination för lesbiska kvinnor och nej till samkönade äktenskap.

33 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 33

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Partier utanför riksdagen Det finns partier som är så små att de inte får sitta med i riksdagen. För det krävs att man fått minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet eller att partiet fått minst 12 procent av rösterna i en valkrets. De flesta av de mindre partierna är inriktade på en särskild fråga som de driver mer än andra. Några exempel: Piratpartiet

Partiet står för personlig integritet, fri kultur och begränsning av upphovsrätt och patent. De tar inte ställning i andra frågor. Piratpartiet fick uppmärksamhet i media i samband med debatten om FRA-lagen, Ipredlagen och Pirate Bay-målet 2008, och senare fick partiet ett mandat i Europaparlamentet. Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ utgår i sin politik från teorin om könsmaktsordningen. Med det menas att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp i vårt samhälle, trots att lagen säger att vi är jämställda. FI vill arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män genom att till exempel införa jämställda löner, förkorta arbetstiden och göra föräldraförsäkringen individuell, så att både män och kvinnor tvingas ta ut barnledighet. Junilistan

Junilistan är kritiskt till det allt tätare EU-samarbetet och är motståndare till ett Europas förenta stater. Sveriges pensionärers intresseparti

Partiet engagerar sig i frågor som rör pensionärer och funktionshindrade.

34 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 34

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Vad säger partierna om varandra? Här är utdrag ur två längre insändare, en skriven av en vänsterpartist, den andra av en moderat. Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan dem? En välregisserad omänsklig politik Svenska folket har valt en regering som lever under devisen: Privatiseringar och avregleringar löser allt. Nu ska busstrafiken privatiseras oavsett vilka konsekvenser detta kan få. Vi har fått en regering som slår rekord i privatiseringar av den samhälleliga servicen och den grundläggande trygghet som vi har trott var självklar. Denna ojämlika omänskliga politik leder till ett allt hårdare klimat på arbetsplatserna, i skolan, på gator och torg. Vi ser hur allt fler människor far illa och vår medkänsla avtrubbas, vi slutar bry oss samtidigt som otryggheten sprider sig. Om vi ska få ett mänskligare samhälle måste vi förstå vad som händer och varför. Det som händer i dag är inte en improviserad politik. Det är ett välplanerat scenario där varje del är regisserad in i minsta detalj. Allt detta för att slå sönder det välfärdssamhälle som Sverige en gång var och som vi skulle ha kunnat utveckla framåt istället för att som nu avveckla. Ett allt hårdare klimat skapar motsättningar, ökad kriminalitet, rädslor för okända kulturer och en grogrund för populistiska och främlingsfientliga partier. Det finns bara ett recept mot denna omänskliga politik. Vi måste få en politik som vågar stå upp för rättvisa, jämlikhet och alla människors lika värde. Vänsterpartiet kommer aldrig att sluta slåss för detta. Och det är därför jag är vänsterpartist. Christina Snell-Lumio (V) Piteå-tidningen

Moderaterna är Sveriges nya arbetarparti Som moderater och fackligt aktiva vet vi att det är moderaternas politik som kommer att gynna oss som arbetar och våra organisationer mest. Och vi tycker att det borde vara den viktigaste frågan för fackföreningsrörelsen att få fler i jobb och minska arbetslösheten. Ungdomar och invandrare måste få möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Kvinnor måste få arbeta under rimliga förhållanden till en bra lön. Vi vet också att moderaterna inte vill ha några låglönejobb. I själva verket kommer moderaternas politik att stärka kollektivavtalen, för när arbetslösheten minskar ökar fackens förhandlingsstyrka. Det blir också lättare att förhandla fram förbättringar på arbetsplatserna i en ekonomi som fungerar väl. Fler jobb ger ökad trygghet för flera. Fackföreningsrörelsen har under första maj demonstrerat i 115 år. Nu är det dags att någon lyssnar. Det gör moderaterna. Genom att föra en politik som leder till fler jobb och fler människor som därmed får tillgång till arbetskamrater, trygga villkor och en lön man kan leva på. Socialdemokraterna som en gång förstod att arbete var fundamentet i samhället har blivit ett bidragsparti. Sverige behöver ett nytt arbetarparti och det partiet är idag moderaterna. Peter Friberg (M), Tidaholm

35 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 35

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Håller du med? Här är fyra olika inlägg i den politiska debatten. Vad tycker du om deras åsikter och argument?

En sak är säker: Sverigedemokraterna har skrämt slag på Sveriges politiska elit. Det är i sig lite underhållande. Och partipolitiskt otrogen som jag är kan jag tycka att det behöver röras om i grytan lite. Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti, men de står i mångt och mycket för saker som redan representeras i riksdagen och som folk tycker ute i stugorna. Folkhemsideal. Begränsad invandring. Att alla ska anpassa sig till det svenska samhället. Låt Sverige förbli Sverige. Det är i sig inte särskilt kontroversiella åsikter om du tar dig en titt på vad vanliga svenska väljare tycker. Hans Li Egnell, redaktör tidningen Nyliberalen

Man kan konstatera att det finns en klar skiljelinje mellan oss liberaler och kommunister som Kalle Larsson. Vi liberaler vill först och främst ge individer möjlighet att leva fria liv, medan för vänstern är människor relevanta endast i sin kollektiva tillhörighet. Alla Rosengårdsbor och invandrare ses därför som ett kollektiv. Nyamko Sabuni (FP), f.d. integrationsminister

Genom att göra det mer lönsamt att arbeta samt starta och driva företag kan vi lägga en grund för nya jobb. Fler som arbetar är det som säkrar viktiga skattefinansierade välfärdsuppgifter. Med Vänsterpartiets förslag blir det mindre lönsamt att jobba och det blir dyrare och krångligare att anställa. Tror du att det blir fler eller färre jobb med Vänsterpartiets politik? Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot, Göteborg

Man skall inte få göra vinst på skattepengar genom att driva skola (eller vård) Det finns många olika åsikter om friskolorna och framförallt finns det otroligt många hållbara argument emot dem. Bristen på insyn och kontroll, svårigheten att planera antalet skolplatser kommunerna måste tillhandahålla inför terminsstarterna, osv. Det finns ett och annat bra argument för också, att det händer att skolor faktiskt anpassar sig mer efter olika elevers behov och nya pedagogiker används. Dock har jag aldrig hört ett enda bra argument för att företag skall få göra vinst genom att driva skolor. Det är helt absurt att våra gemensamma skattepengar skall kunna ge utdelning i någons aktieportfölj. Vi får inte acceptera att skattepengar tas från elever och ges till aktieinnehavare. De nuvarande reglerna är så absurda för mig att jag nästan inte tror att det är sant! Emilia Bjuggren, bloggare

36 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 36

2014-04-08 13.17


Makt och politik De politiska partierna

Alla bönder röstar förstås inte på Centerpartiet, men det är ändå på landet partiet har sitt starkaste fäste.

Hur röstar olika yrkesgrupper? Är arbetarna socialdemokrater och direktörerna moderater? Förr i tiden röstade de flesta på det viset. I stort sett alla arbetare var socialdemokrater eller kommunister. Under senare årtionden har de gamla mönstren brutits upp. Man röstar mer efter åsikt än klass. Men vissa trender finns. En höginkomsttagare röstar troligen på Moderaterna eller Folkpartiet. Den typiske Sverigedemokraten är en ung man med kort utbildning. Centern har många väljare på landet. Moderaterna är starkast i stora städer. Socialdemokraterna är starkast på orter med industri. Vänsterpartiet har starkt stöd bland kvinnor i offentliga sektorn.

Offentliga sektorn är sådana verksamheter som ägs och styrs av staten, kommunerna eller landstingen.

1. Vad är en politiker? Behövs politiker? 2. Skulle du själv kunna tänka dig att bli politiker? Varför/varför inte? 3. Vad är det första du skulle ändra på om du hade den politiska makten i Sverige? 4. Vad handlar de politiska valen om? 5. Vad menar man när man säger att vi i Sverige har en blockpolitik? 6. Nämn tre viktiga politiska frågor för vart och ett av de politiska partierna. 7. Gör ett eget ”partiprogram”, som i ett antal punkter beskriver hur du eller ni vill forma ert Sverige i framtiden.

37 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 37

2014-04-08 13.17


De stora ideologierna

Hur ska samhället organiseras? Hur ser det goda och lyckliga samhället ut? Vad ska vi människor åstadkomma tillsammans, och vad är varje människa bäst på att ta hand om själv? Är människan i grunden god eller ond? Frågor som de här får olika svar beroende på vad den som svarar har för ideologisk grundsyn. Politiska ideologier är idéer om hur idealsamhället ska se ut, till exempel när det gäller vad som ska organiseras gemensamt. Ideologierna bottnar i olika syn på hurdan människans grundläggande natur är. Dessutom skiljer sig synen på de medel man kan tänka sig använda för att uppnå sina mål. Vill man förverkliga målen lugnt och systematiskt genom gradvisa förändringar? Eller kan man tänka sig att kasta allt det gamla över bord och genomdriva en revolution av samhällsordningen, kanske med våld? De tre första och största ideologierna är liberalismen, konservatismen och socialismen. Men även nazismen, feminismen och de så kalllade gröna har uttalade ideologier. När ideologierna växte fram Man kan säga att de politiska ideologierna har sitt ursprung i upplysningstiden och franska revolutionen på 1700-talet. Då föddes liberalismens tankar om varje individs rätt till största möjliga frihet. Franska revolutionens paroll var ”Frihet, jämlikhet och broderskap”. Den nya medelklassen som växte sig allt starkare under senare delen av 1700-talet, var missnöjd med att all makt och alla privilegier fanns hos kyrkan och adeln. Nu ville de ha del i makten och förändra samhället. Revolutionens motståndare, de konservativa, ville bevara det mesta i samhället. Enligt konservatismen skulle man visa respekt för det som förfäderna byggt upp och bara ändra sådant som var nödvändigt. Socialismen kom senare. Den växte fram under slutet av 1800-talet. Då reste sig den växande skaran av fattiga industriarbetare och krävde

38 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 38

2014-04-08 13.17


Makt och politik Hur styrs Sverige?

Den 14 juli inleddes franska revolutionen. Det skedde genom att en folkmassa stormade fästningen Bastiljen i centrala Paris. Fästningen revs senare.

att få vara med och styra och forma samhället på ett rättvisare sätt. De som blev socialister ansåg att den privata äganderätten borde avskaffas och ersättas med ett gemensamt ägande. Socialismen utformades visserligen av filosofer och andra teoretiker, men de ansåg sig tala för de fattiga och utnyttjade arbetarna, främst inom den framväxande industrin. Att man ibland talar om “höger” och “vänster” inom politiken, kommer från franska revolutionen. I franska nationalförsamlingen (parlamentets andra kammare) fanns det nämligen två grupper av politiker. De som motsatte sig förändringar och försvarade kungen och adeln, satt till höger i salen. De som ville avskaffa kungamakten och minska eller ta bort adelns och kyrkans privilegier, satt på vänstra sidan av salen. Både liberaler och socialister är arvtagare till denna vänster.

39 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 39

2014-04-08 13.17


Makt och politik De stora ideologierna

Liberalismen Liberalismens paroll ”Frihet, jämlikhet, broderskap”, utropades alltså för första gången under franska revolutionen. Ordet liberalism kommer från det latinska ordet liber, som betyder fri. Varje människa ska vara fri att göra vad hon vill, bara det inte skadar någon annan, hävdade liberalerna. Staten ska inte vara starkare än nödvändigt. Den ska skydda medborgarna mot yttre fiender, men i övrigt inte hindra de enskilda människornas frihet. För liberaler står den enskilda människan alltid i centrum. Om man inte utgår ifrån individen, är det omöjligt att förstå samhällsutvecklingen eller historien, hävdar de. Allt som händer beror på vad individer gör, enligt liberalerna. Om de enskilda människorna får största möjliga frihet så frigörs en skaparkraft som utvecklar välstånd. Samtidigt formas en fredlig och harmonisk ordning i världen. Därför ska vem som helst ha rätt att starta företag. Konkurrensen mellan företagen ska vara fri, och handeln mellan länderna ska inte hindras av tullar eller statlig styrning. Den osynliga handen Ekonomin och ordningen i samhället upprätthålls enligt liberalerna genom något som brukar kallas “den osynliga handen” (mer om detta på s. 278). Den leder till att utvecklingen ständigt går framåt. Det som inte är bra för människor kommer automatiskt att försvinna. Ett exempel: Ett litet företag i Småland börjar tillverka möbler som köparen får montera ihop själv. Detta gör att möblerna blir billigare och att många

40 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 40

2014-04-08 13.17


Makt och politik De stora ideologierna

har råd att köpa dem. Är möblerna tillräckligt billiga och bra, börjar allt fler köpa dem. Det leder i sin tur till att företaget kan växa. Då upptäcker andra företag att det är lönsamt att sälja möbler i platta paket, och börjar själva tillverka sådana möbler för att konkurrera med det svenska företaget. När konkurrensen ökar, måste det svenska företaget göra ännu bättre och billigare möbler för att behålla sin marknad. Konkurrensen är bra för alla. Den ser till att produkterna blir bättre och billigare. De företag som inte klarar konkurrensen försvinner. Detta är “den osynliga handens” verk. Samma sak gäller för människor. Vi bjuder också ut oss på en marknad, på arbetsmarknaden. Om vi är duktiga och efterfrågade inom vårt område, så blir lönen hög. Det är tillgång och efterfrågan som styr lönerna. Om lönen är tillräckligt hög, kommer andra att upptäcka det och vilja utbilda sig till samma yrke. Då kommer det efter ett tag att finnas så många med samma utbildning att efterfrågan minskar och lönerna sänks. När idéer och produkter som uppkommer visar sig vara dåliga, vill ingen ha dem. Då kommer de att försvinna. Marknaden sanerar sig själv. Liberalismen har en positiv och optimistisk syn på framtiden. Samhällsutvecklingen går ständigt framåt. Genom “trial and error” prövas nya tankar, varor och tjänster. Och de som inte håller måttet sorteras bort.

Frihetsgudinnan, symbol för frihet och liberalism, står vid hamninloppet i New York. Statyn skänktes av Frankrike.

41

47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 41

2014-04-08 15.44


Makt och politik De stora ideologierna

John Stuart Mill John Stuart Mill (1806–1873) var 1800-talets store liberale förgrundsgestalt. Han var brittisk ekonom och filosof och gav ut en rad böcker. En av dem blev den ledande läroboken i ekonomi under slutet av 1800talet. Som filosof var Mill anhängare av utilitarismen. Den hävdar att en handling är moraliskt riktig endast om den leder till mer lust eller lycka än varje alternativ handling. Slagordet löd: Största möjliga lycka för största möjliga antal! I boken “On Liberty” argumenterade Mill för att det ska vara tillåtet att begränsa en individs frihet endast i syfte att skydda andra, inte för att skydda individen själv.

Socialliberalism Särskilt de tidiga liberalerna hävdade individens absoluta frihet och rättigheter. Statens makt skulle vara ytterst svag, man brukar tala om en ”nattväktarstat”. I en sådan upprätthåller staten lag och ordning och sköter försvaret mot fiender utifrån. Alla andra funktioner i samhället ordnas av individerna själva. Men ganska snart växte det fram liberala grupper som menade att den “rena” liberalismen drabbade vissa människor alltför hårt. I Englands gruvor och industrier blev många sjuka och lemlästade och kunde inte klara sig själva. Dem kunde staten inte bara lämna åt sitt öde, utan de hade rätt att få statens stöd. Också andra rättigheter ansågs vara viktiga. Alla barn borde ha rätt att gå i skolan, och alla människor skulle ha en inkomst som det gick att leva på. För att uppnå allt detta måste staten ta in skatter och driva skolor, sjukhus och andra vårdinrättningar. Också Mill själv tog avstånd från den rena nattväktarstaten. För att samhället ska fungera effektivt och smidigt måste staten ingripa ibland, menade han. Detta synsätt, som brukar kallas socialliberalism, kom att dominera bland liberaler världen över. 1800-talet blev liberalismens stora århundrade. Även i vår tid har liberala tankar fått stor betydelse i de flesta länder, hand i hand med demokratins segertåg i världen. I dag är de allra flesta politiska partier i Sverige och andra länder påverkade av liberalismens tankar. En folkpartist uttryckte det nyligen så här: ”Problemet för oss liberaler är att vi har segrat överallt, alla kallar sig nu liberaler.”

42 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 42

2014-04-08 13.18


Makt och politik De stora ideologierna

Nyliberalism Som en motreaktion till socialliberalismen och socialismen uppstod i slutet av 1900-talet en politisk strömning som har kallats nyliberal. De nyliberala ansåg att staten hade fått alltför stor makt över enskilda människors liv. Staten borde dra sig tillbaka och begränsa sina uppgifter till polis, militär och domstolsväsende, ansåg de. Många av de nyliberala har förfäktat åsikter som att droger och vapen borde släppas fria. Argumenten för detta är dels att det ska vara vars och ens ensak om de vill använda droger eller inte, dels att man har rätt att försvara sin egendom. Även in- och utvandring i världens alla länder borde vara fri, enligt vissa nyliberaler. Ingen ska ha rätt att bestämma var någon annan ska bo, anser de, förutsatt att var och en tar hand om sin egen försörjning.

Konservatismen

Kapitalism är ett ekonomiskt system där staten ska äga så lite som möjligt och där privat ägande anses vara bästa grunden för ekonomisk framgång. Affisch från den amerikanska tidningen Industrial Worker, 1911. Vad vill den visa?

43 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 43

2014-04-08 13.18


Makt och politik De stora ideologierna

Konservatism kommer från det latinska ordet conservare, som betyder bevara. De konservativa hävdar att man ska tänka sig för mycket noga, innan man förändrar något i samhället. Det samhälle vi har i dag är resultatet av många generationers arbete och tankemöda. Det är fel och farligt att tro att vi som lever nu per automatik vet bättre än våra förfäder. Därför måste den som vill förändra något först kunna visa att det leder till någonting bättre. Enligt konservatismen har samhället spontant uppstått och långsamt utvecklats till vad det är i dag. Det har växt fram genom flera generationers arbete. Därför kan det vara skadligt med alltför snabba förändringar. ”Det tar ett århundrade att bygga en katedral, men den brinner ner på en natt”, säger den konservative. De andra politiska ideologierna leder ofta till att man börjar förändra för förändringens egen skull, ofta utan att något i slutänden förbättras. De andra ideologierna omkullkastar kultur och tradition utan att begripa värdet i att något långsamt får växa fram. För den konservative är marknadsekonomin det bästa ekonomiska systemet. Marknadsekonomi innebär bland annat att priset på varor och tjänster styrs av tillgång och efterfrågan. Men det finns områden där pengarna inte ska få bestämma. Staten kan till exempel inte tillåta att oersättliga värden, som naturresurser eller gamla vackra byggnader, förstörs av penninghunger. Girigheten ska inte få styra ett land. I dag spelar konservativa tankar och partier stor roll i många länder, kanske särskilt i Latinamerika. Där har konservatismen traditionellt haft starkt stöd av katolska kyrkan. Men även i exempelvis USA och Storbritannien har konservatismen stor politisk betydelse. Värdekonservatism Konservatismen handlar inte enbart om att bevara det som finns i dag. Det gäller också att återskapa värden som har försvunnit, anser många konservativa. Detta kallas för värdekonservatism. En del anser till exempel att åtskilliga av de värden som bidrar till ett tryggt och gott samhälle, har gått förlorade i Sverige och övriga västvärlden. Hit hör den kristna moralen och etiken, frågor om barnuppfostran, respekten för äldre och auktoriteter liksom bevarandet av den traditionella kärnfamiljen. Så här kan en konservativ person se på samhället och utvecklingen: ”De moderna strömningar som följde efter franska revolutionen präglades av tro på förnuftet och vetenskapen. Man hade en föreställning om att all förändring var till det bättre. I dagens samhälle är förändringstakten alltför hög. Vi hinner inte tänka efter och värdera nymodigheterna

44 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 44

2014-04-08 13.18


Makt och politik De stora ideologierna

Edmund Burke Edmund Burke (1727–1797) var en ledande konservativ tänkare. Han kom ursprungligen från Irland och var ledamot i det brittiska parlamentet. Burke var en mycket stark motståndare till franska revolutionen. Att göra revolution stred både mot Guds och naturens lagar, ansåg han. Samhället kan endast förändras långsamt och eftertänksamt, hävdade Burke. Samhället är inte bara här och nu, det är en länk mellan tidigare generationer och kommande generationer. En generation har inte rätt att bryta den länken genom att kasta allt gammalt över bord, vilket man gjorde under franska revolutionen, sa Burke.

innan vi har infört dem och försökt anpassa oss till dem. Vi har tappat kontrollen över förändringarna och låter oss styras av dem. Denna hysteriskt snabba förändringstakt gör det omöjligt för traditionella värden och referenspunkter att existera. Familjen mister sin betydelse. Skillnaderna mellan könen suddas ut. Nationalkänslan blir oviktig, och det lilla närsamhället självstyre ersätts av en gigantisk stat som styr och ställer över minsta detalj i våra liv.”

Socialismen

Sovjetiska affischer med politisk propaganda.

Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder bundsförvant, kamrat. Socialismen bygger bland annat på de tankar som filosofen Karl Marx utvecklade under andra halvan av 1800-talet.

45 47107896_inlaga_Samhalle 1, 2,3 C.indd 45

2014-04-08 13.18


Vårt samhälle Samhällskunskap 1, 2 och 3 Vårt samhälle är en läromedelsserie i samhällskunskap för gymnasieskolan. Målet med serien är att väcka engagemang och debatt i klassrummet genom ett rakt och enkelt språk, tydliga exempel, färgstarka bilder och utmanande uppgifter. Olika synsätt och värderingar åskådliggör hur komplext samhället är. Det finns även fördjupande texter, intervjuer och historiska glimtar som förklarar nuet och ger perspektiv på dagens samhälle. Författarna Leif Berg och Gunilla Rundblom har arbetat många år som lärare och har skrivit en lång rad läroböcker.

Vårt samhälle Samhällskunskap 1, 2, 3

Vårt samhälle

Samhällskunskap 1, 2 och 3 Gunilla Rundblom Leif Berrg

Gunilla Rundblom Leif Berg

Best.nr 47-10789-6 Tryck.nr 47-10789-6

omslag vårt samhälle 1, 2, 3.indd 1

2014-04-08 08.07

Profile for Smakprov Media AB

9789147107896  

9789147107896  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded