9789127435964 by Smakprov Media AB

God skrivutveckling i praktiken

KONKRETA EXEMPEL, METODISKA TIPS OCH KOPIERINGSUNDERLAG Agneta Hedenfalk Lena Munck Annika Palm

God skrivutveckling i praktiken _cover.indd 1

2014-12-18 11:14

god skrivutveckling i praktiken.indd 1

2014-12-18 11:32

Innehåll Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Till dig som undervisar i skrivning . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Om boken God skrivutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1 Stavning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Kopieringsunderlag 1–8

2 Meningsbyggnad och textform . . . . . . . 37 Kopieringsunderlag 9–13

3 Funktionell skrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Kopieringsunderlag 14–17

4 Skapande skrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Kopieringsunderlag 18

5 Intresse och motivation för skrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Elevtexter med kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

god skrivutveckling i praktiken.indd 3

2014-12-18 11:32

Inledning ”Möjligheterna att tidigt bryta onda cirklar ökar väsentligt om man noga övervakar varje elevs skrivutveckling.” Ur förordet till God skrivutveckling

Till dig som undervisar i skrivning Processen med att ta fram God skrivutveckling i praktiken har varit både lång och mödosam, men nu finns en bok för dig som har ett särskilt ansvar för elevens skrivutveckling. Eftersom det inte går att kartlägga skrivutveckling på samma sätt som läsutveckling, är upplägget i denna bok annorlunda – här ligger tyngdpunkten på metodiska tips. Materialet utgår från boken God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning av professor Ingvar Lundberg. Vi rekommenderar att du noggrant studerar innehållet i boken God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning innan du börjar använda God skrivutveckling i praktiken. Vi har kopplat dimensioner och faser i skrivutvecklingsschemat till målen för skrivning i Lgr 11. Vi vill poängtera att undervisning i skrivande pågår under hela skoltiden; särskilt fokus på elevernas framsteg läggs förstås under de första skolåren. Samtalet i klassrummet är grunden för att skrivandet ska komma igång och utvecklas. Bokens huvudmottagare är lärare i grundskolan, men vi vill lyfta fram att förskolan gör ett viktigt förberedande arbete med att fånga in och stimulera de barn som visar intresse för bokstäver och skrivande. Vår erfarenhet är att barnen har passerat de första 6 faserna i dimensionen Stavning när de kommer till skolan. Med boken vill vi ge dig ett verktyg som underlättar för dig att följa varje elevs väg mot ett uttrycksfullt skriftspråk. Vår förhoppning är att du ska få nya tankar och tips om hur du kan vägleda och stimulera elevers skrivutveckling. Skolvärlden är i ständig förändring både vad gäller den pedagogiska och den tekniska utvecklingen. Datorn har kommit för att stanna men stegen i skriftspråksutvecklingen är desamma. Lycka till! Agneta Hedenfalk Lena Munck Annika Palm

god skrivutveckling i praktiken.indd 4

2014-12-18 11:32

Om boken God skrivutveckling Boken God skrivutveckling – Kartläggning och undervisning är en grundlig och konkret kurs i skrivutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Här får du det redskap som gör det möjligt för dig att följa varje barns skrivutveckling och individuellt hjälpa varje barn vidare. Författare är Ingvar Lundberg, professor i psykologi och framstående läsforskare. Utvecklingen av skrivförmågan innefattar fem dimensioner: Stavning, Meningsbyggnad och textform, Funktionell skrivning, Skapande skrivning samt Intresse och motivation för skrivning. Dimensionerna löper mer eller mindre parallellt. Utvecklingsperspektivet innebär inte att barnen först lär sig skrivandets teknik, sedan lär sig att beskriva och berätta och först långt senare att argumentera, analysera och utreda. Barns tidiga skrivande inrymmer alla dimensionerna från början men de blir alltmer sammansatta och sofistikerade med tiden. Varje elevs skrivutveckling synliggörs genom att framstegen markeras på ett kartläggningsschema. Schemat finns som kopieringsunderlag samt i digital form som nås via inloggningsuppgifter du får i boken (från sjunde tryckningen). Studiehandledning till God skrivutveckling. Fortbildning i grupp är ett häfte tänkt för studiecirklar om fem träffar. Här får du möjlighet att tillsammans med kollegor studera, diskutera och integrera nya ELEVENS SKRIVUTVECKLING insikter. Författare är Anna Strid, Meningsbyggnad Funktionell Skapande Stavning skrivning och textform skrivning språkpedagog med bakgrund som förskollärare, grundskollärare och lärarutbildare. Har en öppen, flexibel strategi för att stava ett ord – använder sig av ljudning, regler, analogi och visuell kontroll (18)

Kan skriva en text som står helt på egna ben och visa att man kan föreställa sig mottagarens förutsättningar (14)

Kan bearbeta sin text och arbeta medvetet med språket för att anpassa texten till tänkt mottagare och syfte (21)

Kan direkt plocka fram ord eller åtminstone delar av ord ur minnet (på väg mot automatiserad skrivning) (17)

Kan föreställa sig mottagaren och avpassa textens utformning till mottagare och syfte (13)

Kan skriva en faktatext med egna ord och med samordning av fakta från olika källor (20)

Gör sällan särskrivningar av ord (16) Kan avstava ord (15) Kan skriva ord med ljudstridig stavning, t ex sj-ljud, tj-ljud, ofta också j-ljudets olika varianter (14) Klarar ofta dubbelteckning (13) Klarar ljudbaserad skrivning av två- och ibland flerstaviga ord (12) Klarar ljudbaserad skrivning av enstaviga ord (11) Blandar inte stora och små bokstäverd (10) Har upptäckt mellanrum mellan orden (9) Skriver ord med påhittad stavning, ofta med utelämning av vokaler (t ex LFT för elefant, STR i stället för Ester) (8) Klarar ofta att skriva begynnelsebokstaven i ord (7)

Kan skriva en längre framställning med röd tråd, rubriker och avslutning (12) Kan skriva på dator och utnyttja ordbehandlingsprogrammets vanligaste funktioner (11) Kan berika texten med nyanserande adjektiv (10) Visar automatisering och flyt i skrivandet och kan skriva längre texter, ibland berättelser på flera sidor (9) Kan skapa sammanhang mellan meningar (kohesiva band) (8) Varierar ordval och undviker avsiktligt stereotypier (7) Varierar meningsbyggnaden med långa och korta meningar. Visar begynnande förmåga att revidera sitt skrivande (6) Kan få med bisatser eller inskjutna bestämningar (5)

Kan skriva en redogörelse av ett studiebesök el dyl (19) Kan formulera frågor inför intervju med någon yrkesutövare eller pensionär (18) Kan planera faktaskrivande och använda stödord eller tankekartar (17) Kan skriva referat från möte (16) Kan skriva en recension av en läst bok (15) Kan skriva svar på instuderingsfrågor i läromedel (14) Kan skriva dagbok (13) Kan skriva en lapp till anslagstavlan (12) Kan skriva ett meddelande till klassen om ett evenemang (11)

Kan skriva några riktiga bokstäver (5)

Börjar kunna sätta punkt och stor bokstav (3)

Skriver slumpmässiga sekvenser av bokstäver – pseudotext (4)

Kan skriva en kortare mening med enkel meningsbyggnad med subjekt, predikat och objekt. Talspråksvändningar är dock vanliga (2)

Kan skriva meddelanden till övriga familjen, t ex på kylskåpsdörren (5)

Kan skriva enstaka ord, men ofta med talspråkiga reduktioner (1)

Kan skriva enkelt vykort med bara hälsningsfraser (4)

Låtsasskriver med klotter (1)

Skriver ofta med lust och glädje (7) Skriver dagbok (6) Skriver gärna mejl (5)

Ger målande och detaljerade beskrivningar av miljö och människor (8) Kan skriva en övertygande dialog (7)

Skriver ganska ofta spontant (gärna vykort, hälsningar, meddelanden) (4)

Kan bygga en berättelse med struktur (6)

Visar ibland något intresse för skrivning och skriver då spontant (3)

Skriver mer utbroderade fantasier om påhittade personer och händelser (5)

Skriver sällan men kanske någon gång spontant (2)

Kan skapa en kort, enkel men mer sammanhängande berättelse. 20–35 ord (4)

Vill gärna diktera små berättelser eller historier (1)

Kan återberätta en enkel händelse i skrift. Mindre än 20 ord (3) Kan komplettera en teckning med skriftliga markeringar (2) Kan berätta en liten historia muntligt som läraren skriver ned, men kan ännu inte själv formulera sig i skrift (1)

Kan skriva ett enkelt brev till någon i familjen eller någon man känner väl (9)

Kan skriva det egna namnet på teckningar (6)

Arrangerar klottret i rader (2)

Kan skapa spänning eller humor (9)

Visar stor lust och glädje i skrivandet, skriver länge och intensivt (8)

Kan skriva ett tackbrev (10)

Har i stort sett korrekt meningsbyggnad, ökad längd på meningarna och ganska varierat ordval (4)

Skriver pseudobokstäver (som liknar riktiga bokstäver) (3)

Kan skriva dikt som framkallar stämningar (11)

Kan uttrycka känslor, både egna och andras, i skrift (10)

Intresse och motivation för skrivning

Kan skriva ett vykort med några rader berättande text om vad man varit med om (8)

Obs! Skrivutvecklingen är individuell och förlöper inte alltid i den ordning som presenteras här.

Kan skriva korta SMS (7) Kan skriva enkla meddelanden på dator (6)

Kan skriva minneslapp inför inköp eller önskelista (3) Kan skriva skyltar till det egna rummet (2) Kan sätta sitt namn på teckningar (1)

Elevens namn

Använd olika färger vid de olika kartläggningstillfällena – använd t ex överstrykningspenna. Markera de tomma rutorna ovan med samma färg så att du skiljer på de olika kartläggningstillfällena. Skriv datum bredvid rutan.

Kopieringsunderlag 1 © Ingvar Lundberg och Natur & Kultur, God skrivutveckling ISBN 978-91-27-41258-3

god skrivutveckling schemaA4_.indd 1

2014-11-04 10:21

god skrivutveckling i praktiken.indd 5

2014-12-18 11:32

Stavning 3

3. Skriver pseudobokstäver (som liknar riktiga bokstäver) Barnet skriver egna påhittade bokstäver men blandar ofta in riktiga bokstäver. Man kan säga att barnet ritar bokstäverna. Nu tar barnet ut svängarna och gör medvetna val när det gäller att skapa/härma bokstäver. Ofta kan vi med lite fantasi se vilka bokstäver barnet försöker skriva. Vi kan även se att barnet hittar på egna sätt att skriva och forma bokstäverna. Förskolan • Omge barnen med texter och alfabeten uppsatta på väggen och med böcker som barnen själva lätt kan ta fram. När de blir intresserade, upptäcker de hur mycket bokstäver och text det finns i deras omedelbara närhet. • Pennfattning: Det är vanligt att små barn lägger sig till med en felaktig pennfattning. Visa gärna hur man håller pennan för att kunna skriva fint och inte bli trött i handen. Att tidigt visa barnet hur en bra pennfattning ska vara, underlättar barnets framtida skrivande; det kan vara svårt att i skolåldern ändra ett felaktigt penngrepp. Trots allt finns det elever som skriver snyggt även med ett felaktigt grepp. Tips Var noga vid valet av tjocklek på penna och graden av hårdhet på pennstift. Det är ofta lättare att skriva med en penna som har ett mjukare stift. Det är också lättare att skriva fint med en stiftpenna, eftersom den aldrig blir trubbig och barnet lär sig att hålla och trycka lagom hårt när det skriver. Ytterligare tips För att få rätt penngrepp – lägg pennan framför barnet med udden riktad mot barnets mage och be barnet ta upp pennan. När barnet tar pennan, blir det ett naturligt penngrepp.

Stavning 18. Har en öppen, flexibel strategi för att stava ett ord – använder sig av ljudning, regler, analogi och visuell kontroll 17. Kan direkt plocka fram ord eller åtminstone delar av ord ur minnet (på väg mot automatiserad skrivning) 16. Gör sällan särskrivningar av ord 15. Kan avstava ord 14. Kan skriva ord med ljudstridig stavning, t ex sj-ljud, tj-ljud, ofta också j-ljudets olika varianter 13. Klarar ofta dubbelteckning 12. Klarar ljudbaserad skrivning av två- och ibland flerstaviga ord 11. Klarar ljudbaserad skrivning av enstaviga ord 10. Blandar inte stora och små bokstäver 9. Har upptäckt mellanrum mellan orden 8. Skriver ord med påhittad stavning, ofta med utelämning av vokaler (t ex LFT för elefant, STR i stället för Ester) 7. Klarar ofta att skriva begynnelsebokstaven i ord 6. Kan skriva det egna namnet på teckningar 5. Kan skriva några riktiga bokstäver 4. Skriver slumpmässiga sekvenser av bokstäver – pseudotext 3. Skriver pseudobokstäver (som liknar riktiga bokstäver) 2. Arrangerar klottret i rader 1. Låtsasskriver med klotter

• I förskolan arbetar pedagogerna med barnens namn och visar därmed att bokstäver ger information. Barnen lär sig känna igen namnen och koppla till rätt person. Sätt upp tydliga skyltar med barnens namn, vad de olika rummen kallas (lekrum, toalett, samlingsplats osv). Här är det viktigt att ni pedagoger är eniga om att antingen använda versaler eller gemener.

god skrivutveckling i praktiken.indd 10

2014-12-18 11:32

Stavning 4

4. Skriver slumpmässiga sekvenser av bokstäver – pseudotext Barnet låtsasskriver hela ”ord” men förstår ännu inte hur ljud och bokstäver hänger ihop och har svårt för att skilja på innehåll och form: När barnet ser bilden av ett tåg, som är långt, är det nära till hands att tro att ordet ”tåg” har många bokstäver. Ett barn som börjar uppfatta bokstäverna i sin omgivning, vill gärna härma det han/hon ser och skriva. Oftast utgår barnet då från sitt eget namn. Det bästa är naturligtvis om barnen får lära sig skriva och forma bokstäverna rätt från början. Dessvärre är det inte alltid möjligt, då barnen tidigt börjar skriva bokstäver i hemmet eller förskolan eftersom det är spännande att pröva själv. Förskolan • Svara på barnens frågor. Ofta vill de veta vad de har skrivit. Läs precis som det står så uppstår diskussion om vad som saknas – hur gör vi då? Lärandet har börjat! Många gånger vill barnet ha det rätt skrivet. Skriv på ett papper så barnet får kopiera/skriva av. • När den vuxne visar bokstäver, är det önskvärt att bokstäverna skrivs rätt. Alltför många elever formar bokstäver på sitt eget sätt och lär in fel. För att kunna skriva snyggt och snabbt behöver man kunna forma bokstäverna rätt. Se kopieringsunderlag 1. Ett bra sätt är att pedagogen visar eleverna och samtidigt ger muntligt stöd: A börja uppifrån – dra ner – och ner igen – sätt ihop bokstaven. R börja uppifrån – dra ner ett rakt streck – börja uppifrån – runt mot strecket – ut ifrån. • Använd dataprogram och appar där man övar på att forma bokstäver rätt. På www.kunskapsplattan.se och www.pappasappar.se hittar du förteckningar över appar. • Öva att skriva bokstäver i sand, med våt svamp/penna på tavlan eller forma bokstäver med hjälp av en färgglad garnbit, ca 40 cm lång.

god skrivutveckling i praktiken.indd 11

2014-12-18 11:32

Stavning 4

Kopieringsunderlag 1

god skrivutveckling i praktiken.indd 12

2014-12-18 11:32

Stavning 5

5. Kan skriva några riktiga bokstäver När barn lär sig bokstäver, lär de sig bokstavsnamnen först; ljuden kommer senare vid läsinlärningen. Förskola och skola • Nu gläds barnet över att kunna skriva en del ”på riktigt” och att våga ta ut svängarna. Det gäller att vi vuxna uppmuntrar och är positivt inställda till det som barnen producerar. • När barn börjar skriva sina första ord, ljudar de oftast samtidigt som de skriver. Ibland ser vi hur eleven hör ett ljud men inte vet vilken bokstav ljudet representerar. Uppmuntra dem att fråga! • Låt barnen skriva och uttrycka sig och känna glädje! Rättning och pekpinnar kan förstöra den nyvunna känslan av att producera texter. Gå därför inte in och rätta i barnens arbetsmaterial under pågående process. Fundera alltid över syftet med uppgiften: Är det skrivglädjen eller stavningen? Vid den allra första rättningen ska naturligtvis hänsyn tas till elevens kunskaper och de krav som kan ställas.

Cornelia, 5 år 13

god skrivutveckling i praktiken.indd 13

2014-12-18 11:32

Meningsbyggnad och textform 3

3. Börjar kunna sätta punkt och stor bokstav Eleverna skriver gärna berättelser, det kan vara ett stort flöde, helt utan stor bokstav och punkt. När läraren introducerar punkt, kan det bli punkter efter varje ord – eleven har således inte förstått principen. Eleven måste förstå att en mening berättar något och har ett innehåll. Övningar i att skriva meningar bör föregås av att eleven skriver meningar till bilder. Se fas 2. • Ett utmärkt sätt att öva är LTG-metoden: Skriva gemensamt och kommentera texten, skriva stor bokstav och sätta punkt. I dagens skola är det lätt att skriva tillsammans, då pedagogen kan använda digitala hjälpmedel för att visa på tavlan (dator och projektor, dokumentkamera, interaktiv tavla eller smartboard). • När eleven läser sin egen text högt, är det lättare att upptäcka var en mening börjar och slutar. Eleven behöver göra paus ibland och då kan man (oftast) sätta punkt där. Ett tips är att eleverna läser sina texter för varandra och samtalar om var de ska sätta punkt och när det ska vara stor bokstav. • Ett sätt att öva kan vara att ge eleverna en enkel text utan punkter och stor bokstav som de får ”rätta”. Så småningom kan texterna utvecklas och även innehålla namn och platser – allt för att eleven ska utmanas! Se kopieringsunderlag 9 A–B.

Meningsbyggnad och textform 14. Kan skriva en text som står helt på egna ben och visa att man kan föreställa sig mottagarens förutsättningar 13. Kan föreställa sig mottagaren och avpassa textens utformning till mottagare och syfte 12. Kan skriva en sammanhängande, längre framställning med röd tråd, med rubriker och avslutning 11. Kan skriva på dator och utnyttja ordbehandlingsprogrammets vanligaste funktioner 10. Kan berika texten med nyanserande adjektiv 9. Visar automatisering och flyt i skrivandet och kan skriva längre texter, ibland berättelser på flera sidor 8. Kan skapa sammanhang mellan meningar (kohesiva band) 7. Varierar ordval och undviker avsiktligt stereotypier 6. Varierar meningsbyggnaden med långa och korta meningar. Visar begynnande förmåga att revidera sitt skrivande 5. Kan få med bisatser eller inskjutna bestämningar 4. Har i stort sett korrekt meningsbyggnad, ökad längd på meningarna och ganska varierat ordval 3. Börjar kunna sätta punkt och stor bokstav 2. Kan skriva en kortare mening med enkel meningsbyggnad med subjekt, predikat och objekt. Talspråksvändningar är dock vanliga 1. Kan skriva enstaka ord, men ofta med talspråkliga reduktioner

Flicka, åk 2

god skrivutveckling i praktiken.indd 40

2014-12-18 11:32

Meningsbyggnad och textform 3

Stor bokstav och punkt Skriv av texten. Använd stor bokstav och punkt.

i dag lyser solen vi går en runda ner till sjön jag har saft och bullar med mig det kommer att smaka gott vi sätter oss i det gröna gräset nu ska vi använda de gröna muggarna det finns inget kvar av matsäcken vi går hem mätta och nöjda

Kopieringsunderlag 9A

God skrivutveckling i praktiken

god skrivutveckling i praktiken.indd 41

2014-12-18 11:32

God skrivutveckling i praktiken

KONKRETA EXEMPEL, METODISKA TIPS OCH KOPIERINGSUNDERLAG God skrivutveckling i praktiken är direkt kopplad till Ingvar Lundbergs bok God skrivutveckling – kartläggning och undervisning. Genom att kartlägga alla elever, upptäcker du dem som stannat upp i sin skrivutveckling. Det är dock först när kartläggningen följs upp med de rätta åtgärderna som den blir meningsfull. God skrivutveckling i praktiken innehåller metodiska tips, övningar och kopieringsunderlag överskådligt samlade steg för steg inom de fyra dimensionerna Stavning, Meningsbyggnad och textform, Funktionell skrivning och Skapande skrivning. För att belysa de olika faserna i skrivutvecklingen finns även kommenterade elevtexter. Agneta Hedenfalk, Lena Munck och Annika Palm är lärare i Alvesta kommun. Författargruppen har en samlad lång erfarenhet av pedagogiskt arbete på grundskolans samtliga stadier, såväl som klasslärare, speciallärare och som specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivsvårigheter.

ISBN 978-91-27-43596-4

9 789127 435964

God skrivutveckling i praktiken _cover.indd 2

2014-12-18 11:15