9789164205841

Av Sara Lövestam: Udda 2009 I havet finns så många stora fiskar 2011 Tillbaka till henne 2012 Hjärta av jazz 2013 Grejen med verb 2014 Sanning med modifikation 2015 Önska kostar ingenting 2015 Luften är fri 2016 Grejen med substantiv och pronomen 2017 Finns det hjärterum 2017 På Lilla Piratförlaget: Som eld 2015 Skarven 2016 Gruvan 2018 Läs mer om Piratförlagets böcker och författare på www.piratforlaget.se ISBN 978-91-642-0584-1 © Sara Lövestam 2018 Utgiven av Piratförlaget Illustrationer Sara Lövestam Omslag Jerry Lasota Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2018

Innehåll

Förord

9

Satsdelar Predikat = verb Finita och infinita verb Subjekt Helt vanliga subjekt Formella och egentliga subjekt Andra subjekt utan innehåll Komplement Objekt Predikativ Adverbial Satsadverbial Den vattentäta adverbialskiljarformeln Satsdelarna som de sju små dvärgarna

13 17 20 23 24 28 31 33 33 35 41 44 47 50

Satser i allmänhet

53

Huvudsatser Positionsschemat Kul med positionsschemat för hela familjen Frågor Platshållartvång Sagan om vilden i Positionsschemat Konjunktionerna – att lägga en kabel

59 64 69 70 72 74 78

Bisatser – en kärlekshistoria 83 Satshierarki 89 Vilken personlighetstyp är du?

89 Matrissatsen – satsen du tror är huvudsats 90 Terapi för den som inte vill att bisatsen ska vara en del av huvudsatsen 94 Bisatsers fason 96 Att nämna något i en bisats 96 Vad en bisats är 97 BIFF-regeln – att känna igen en bisats 98 Bisatsens positionsschema 100 Adverbiella bisatser 104 Nominala bisatser 106 Relativa bisatser 108 Underförstådda bisatser – ett drama 113

Att lära sig allt det här Tåget Jerrys alternativa förklaringsmodeller

115 120 125

Olydnad i leden Ord som faller bort Parasitisk lucka Annex Final dubblering Dislokation Fria annex – frifräsarna Inskott Efter punkten Det mystiska men hjälpsamma så:et Den poetiska aspekten Julrimsaspekten Den lättpåverkade verbpartikeln Satsflätor Hävdad bisats Bisatser som ser ut som frågor Annan olydnad

137 140 145 149 150 152 154 155 156 158 161 163 164 167 169 172 174

Efterord

177

Förord Grejen med ordföljd är 1) att den är olika i olika språk och 2) att just svenskans ordföljd är både komplicerad och rigid, vilket ställer till det för samtliga sfi-elever jag någonsin undervisat. Det som känns naturligt för någon, till exempel att säga ”i morgon jag måste vattna min cissus”, framstår för någon annan som höjden av språklig inkompetens. Och för den stackare som blandar ihop det så att ”Är inte det här ett stup?” blir ”Det här är inte ett stup” kan syntaxen få katastrofala följder.

Ja, grejen med ordföljd heter syntax eller satslära, och det är därför du kan ropa ”SYNTAX ERROR” när din sjuksköterska säger: ”Nu du kan komma in.”1 Jag är så lycklig över att äntligen få skriva den här boken. Verb och substantiv i all ära, men ni måste ändå hålla med mig när jag säger att satsläran (alltså syntaxen) är det absolut mest tillfredsställande inom 1 Jag avråder starkt från detta, såväl som all annan språkpolisverksamhet vars enda syfte är att poängtera den egna språkriktigheten. Särskilt om det gäller situationer där du som ordpolis är i ett fysiskt utsatt läge, såsom hos doktorn, på restaurangen eller under slagsmål.

9

grammatiken. Om ordklasserna är grammatiska nedslag på enskilda ord, så är satsläran hela systemet. Om ordklasserna är ett gäng olika hus så är satsläran stadsplanering. Om ordklasserna är mjöl, salt, ägg, mjölk och smör, så är satsläran ett pannkaksrecept.

(Om ordklasserna är växter så är satsläran ekosystemet. Om ordklasserna är vattendroppar så är satsläran regn. Om ordklasserna är manliga styrelser så är satsläran patriarkatet. Om ordklasserna är glykoproteiner så är satsläran slem.)

Satsläran (alltså syntaxen) är helt enkelt det som gör att språket hänger ihop.

Syntax (alltså satslära) går att berätta om i sju enheter, som får sin funktion i relation till varandra. De är som de sju dvärgarna i Snövit. Ifall de sju dvärgarna hade haft en regel som sa att de bara fick stå på vissa bestämda platser i den där skogsstugan, som vi kan kalla positionsschemat2.

Satsläran påminner om själva livet. Inte bara på så sätt att den gör livet värt att leva (ni har alla varit med om 2 Se avsnittet om sagodvärgarna på sidan 50 och positionsschemat på sidan 66.

10

att vakna en grå morgon med lätt sendrag och plötsligt kommit att tänka på satsadverbialets besynnerliga placering i bisats, varpå en ömhet och en värme spridit sig i era kroppar som ett ljus), utan också på så sätt att den helst ska upplevas i en viss ordning. Man måste lära sig krypa innan man lär sig gå. Man behöver ha koll på satsdelarna innan man kan förstå hur de ordnas. Därför ska vi börja med att ta ut några satsdelar och begrunda dem. Det börjar redan på nästa sida!

Sara Lövestam

11

Satsdelar

Förr i tiden älskade de att ta ut satsdelar. De hade inga Iphones då och inte ens tamagotchi, så det de hade att välja på var att typ karda torv eller ta ut satsdelar. I ett vanligt svenskt hem kunde det låta ungefär så här: ”Ska vi ta ut satsdelar, Arvid?” ”Jaa! Låt mig börja!” ”Låt gå för det. Ta ut satsdelarna i meningen Vi har inget smör!” ”Nej, så lustigt! Det stämmer ju, vi har inget smör!

Då säger jag att Vi är subjekt, har är predikat och inget smör är objekt.” ”Det var rätt!” ”Hurra! Så roligt vi har det!” ”Det har vi sannerligen.” ”Jag älskar att leva förr i tiden.” ”Jag med.”

15

Det är på grund av det här som gamla människor ofta är bra på att ta ut satsdelar (och älskar smör).

Att ta ut en satsdel är ungefär som att ta ut ett organ ur en kropp: • Vissa av dem kan vara svåra att skilja från varandra, men fyller i slutänden helt olika funktioner.

• Om man tar ut och isolerar dem från sitt sammanhang tappar de sin funktion.

• De går ofta att plocka ut och ersätta med en av samma sort.

Och på samma sätt som Leonardo da Vinci förstod människokroppen bättre genom att ta ut organ och studera dem, så kan vi bättre förstå vad som gör att vi förstår varandra, när vi tagit ut våra satsdelar.

16

Predikat = verb Den som trodde att jag överdrev angående människors entusiasm inför satslösning förr i tiden erbjuds här ett tillfälle att bita i gräset. Låt mig presentera predikatet medelst detta entusiastiska utdrag ur Svenska språkövningar för folkskolan (1907) av Hedda Andersson.

17

(Om någon tycker att entusiasmen i utdraget ändå verkar måttlig, ska man komma ihåg att folk var mycket bättre på att lägga band på sig förr i tiden. Men ”giv mig flera exempel, Anna!” talar för sig själv.)

Att predikat betyder verb, som rubriken till det här avsnittet antyder, är en förenkling, men jämfört med allt annat som det hade kunnat betyda är det ändå väldigt rättvisande. Ibland finns det ett verb, ibland fem, som i meningen Jag skulle vilja försöka sluta sniffa i mina grannars brevlådor, där skulle vilja försöka sluta sniffa är predikatet. Vi roar oss med att plocka ut predikaten ur några andra meningar!

Ibland undrar hon hur långt ut i rymden hon kan tänka. undrar = predikat i huvudsatsen3 kan tänka = predikat i bisatsen4

3 Om du undrar vad huvudsats är, gå genast till kapitlet Huvudsatser på sidan 59.

4 Om du undrar vad bisats är, gå genast till kapitlet Bisatser på sidan 83.

18

Torbjörn är så rädd för råttor i vattenledningarna att han har opererat in en kamera i ena skinkan. är = predikat i huvudsatsen har opererat in = predikat i bisatsen Jag har förlorat mig i fantasier om Kanadas curlingherrar. har förlorat mig = predikat ”Vänta nu”, kanske du säger eftersom du redan kan väldigt mycket grammatik, ”in och mig är väl inga verb?”

Förvisso, men predikatet är ungefär som en bil. Det kan vara bara en bil. Men det kan också vara en bil som kommer med en husvagn, ett flak eller varför inte en piffig antennsvans? Exakt på samma sätt kan ett finit verb komma med ett infinit verb (till exempel tänka i kan tänka), en partikel (in i opererat in) eller reflexivt pronomen (mig i förlorat mig). Tillsammans bildar de det lilla ekipage som kallas predikat.

19

Finita och infinita verb Kära Sara!

Jag har en lärare som vill tvinga mig att skilja mellan finita och infinita verb. Varför gör han så här mot mig, och hur kan jag bjuda motstånd mot det här beteendet?

Vänligen Viola Kära Viola!

Det är inte av elakhet som svensklärare över hela landet tvingar sina elever att skilja mellan finita och infinita verbformer. De finita verben är nödvändiga för satsens existens, medan de infinita verben bara fyller på den. Tänk dig själv om du var en sats. Folk omkring dig skulle kanske säga ”äh, satser kan väl bygga på alla möjliga sorters verbformer, det är inte så noga”, och där skulle du sitta, UPPBYGGD av ett finit verb som en oersättlig bit av din själ. Du skulle bli förtvivlad över människors okunnighet, eller hur?

Allt du behöver lära dig är egentligen att det i en sats måste finnas ett verb i presens, preteritum eller imperativ. Det här verbet har en intim relation med

20

subjektet, på så sätt att de båda är obligatoriska satsdelar och i regel står bredvid varandra, och det är det här verbet som kallas finit verb. Verbformer som supinum och infinitiv däremot, är inte en del av satsens kärna, och de kräver i sig att det redan finns ett finit verb att förlita sig på. Titta här: Louise sjunger en hymn. I den här meningen finns det ett verb, och det är i presens, vilket gör det till ett finit verb.5 Louise sjunga en hymn. I den här meningen finns det ett verb i infinitiv, vilket blir helt fel. Här har vi ett försök till en sats, vars verb inte är finit. Vad tror du att din lärare gör om han ser den, Viola?

Louise brukar sjunga en hymn. I den här meningen finns det ett finit verb igen: brukar. Visst känns det skönt, Viola? Visst mår vi bättre av att ha ett finit verb i vår sats, och blir genast generösa mot allehanda verb i infinitiv som också vill stå med?

5 Är det verkligen det faktum att det är i presens som gör att det är finit? Eller får det presens-/preteritum-/imperativform för att det är finit? Välkomna till grammatikernas version (en av alla versionerna) av hönan och ägget.

21

Alltså: Ett finit verb står i presens, preteritum eller imperativ, och det krävs för att skapa en sats. Ett infinit verb står i infinitiv eller supinum, och kompletterar ofta ett hjälpverb. Det är det här din lärare försöker lära dig, troligtvis av ren godhet. Det finns många som vill förstöra för dig i livet, Viola, men tro mig: Din lärare är inte en av dem.

Med vänliga hälsningar Sara Lövestam

22