Gruppstärkande lekar och övningar för fk–åk 3

BYGG DIN GRU P P TRYG G

Emma Widegren Bygg din grupp trygg_omslagFk_3.indd 1

2018-03-21 17:42

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 4

2018-03-21 17:39

Del 1 Bakgrund & teori

COMING TOGETHER IS A BEGINNING; KEEPING TOGETHER IS PROGRESS; WORKING TOGETHER IS SUCCESS. HENRY FORD, GRUNDARE FORD MOTOR COMPANY

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 5

2018-03-21 17:39

Sammanhållning – ett framgångsrecept! stark social sammanhållning och många vänskapsband gynnar både gruppen och individen. Gruppen arbetar bättre tillsammans och gruppmedlemmarna hjälper varandra att utvecklas och nå sina egna mål. När individen känner sig trygg i gruppen sjunker stressnivån, tillfredsställelsen ökar och man får större möjligheter att utveckla färdigheter och förmågor. Att arbeta ihop gruppen är med andra ord en nödvändighet för harmoniska elever, välfungerande grupper och lärande i förskolan och skolan. När en klass sätts samman är det en grupp väldigt olika individer som ska bli en enhet, oftast med grundförutsättningen att de är ungefär lika gamla och bor relativt nära varandra. Eleverna har inte alltid så mycket annat gemensamt, och ändå är det just denna process som vi ibland lämnar åt slumpen. Vi tänker att de hinner lära känna och bli trygga med varandra under arbetets gång, istället för att systematiskt arbeta med att skapa och stärka gruppen innan andra lärprocesser sätts igång. Om vi börjar med att fokusera på sammanhållning, jag-utveckling och vi-känslan i gruppen skapas istället ett sammanhang och en vilja att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta, leka och genomföra dramaövningar i olika konstellationer skapas vänskapsband och trygghet, samtidigt som individen stärker sin identitet och sociala förmåga. De följande avsnitten handlar om individ- och grupputveckling, om beröringens betydelse för mående och lärande samt om hur lek och särskilt dramalek kan bidra till starkare grupper och lärande. VÄLFUNGERANDE GRUPPER MED

Förutsättningar för inlärning Studier visar att vissa faktorer mer än andra påverkar elevernas prestationer och möjlighet till inlärning. Det är till exempel strukturerad undervisning, insatser som minskar störande beteenden i klassrummet, stöd till elever med inlärningssvårigheter och goda relationer mellan elever och lärare.

Skolans kraftfullaste effekter har att göra med funktioner inom skolan, som klassrumsklimatet, kamratpåverkan och avsaknaden av störande elever i klassrummet. De är alla effekter som tillåter elever och lärare att göra fel, bli kända för att vara bra på att lära och inbjuder till att lära. HAT TIE (2014)

6

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 6

2018-03-21 17:39

TEORI

Med förtroende, engagemang, respekt, optimism och avsiktlighet i vår undervisning engagerar vi eleverna och skapar förutsättningar för lärande. Förtroende genom att övertyga, inte tvinga, eleverna att engagera sig i viktiga och värdefulla övningar. Respekt när vi uppträder omtänksamt och respektfullt i vårt möte med andra. Optimism när vi söker unika förmågor och outnyttjad potential hos våra elever, och avsiktlighet genom att arbeta med strukturerad undervisning som bjuder in till lärande. Lärarens viktigaste bidrag är, förutom hög kvalitet på undervisningen och högt ställda förväntningar på eleverna, öppenhet, fokus, ett vänligt klassrumsklimat samt att skapa engagemang hos alla elever (Novak & Purkey, 2001).

Gruppklimat I en grupp med gott klimat vågar fler elever ta plats och dela med sig av tankar, kunskaper och åsikter. Fler elever vågar säga ifrån om någon annan eller den själv blir illa behandlad. Att våga betyder mycket för självkänslan och skapar trygghet. Trygga elever som talar om när något känns fel ger en god grund till vuxna som också vågar stå upp för sig själva. Att arbeta målmedvetet och strukturerat med gruppens sociala utveckling, med hur medlemmarna i gruppen förhåller sig till varandra och med öppenhet och kommunikation gynnar samspel och utveckling.

Identitet Identitet är en självklar känsla av och uppfattning om sin egen person med tankar, åsikter, egenskaper och personlighet. Det är alltså en känsla av att vara sig själv och trygg i sig själv. När vi bygger vår identitet jämför vi oss med omvärlden och börjar reflektera över vad vi tycker är viktigt, vad vi står för, vad vi tycker om eller ogillar, vad som är själva jaget. Att bli sedd och bekräftad av andra människor stärker ens självbild, och särskilt viktigt är det förstås att bli sedd och bekräftad av de personer som har störst betydelse i ens liv, eftersom det är vad de tycker och tänker som påverkar mest.

Relationers betydelse för identitetsskapande På frågan om vad som gör livet värt att leva är det många som svarar att det är just nära och goda relationer med andra människor. Att känna sig älskad, omtyckt och behövd, att respekteras för sin egen person och att känna tillhörighet är viktiga komponenter för vårt välbefinnande.

Det är i mötet med andra som vi finner oss själva. […] Människan handlar, och i andras reaktioner och attityder till denna handling ”speglar hon sig” och formar ett jag. 

BJÖRN NILSSON (2009)

7

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 7

2018-03-21 17:39

Möta elever Möt upp eleverna i dörren och hälsa dem välkomna. Du kommer alltid att träffa elever som känner oro eller obehag innan de är trygga i sig själva och i vad som kommer att hända. Du kan enkelt bygga trygghet genom att vara glad, lugn och avslappnad, och visa att det är något roligt som kommer. Var noga med ditt kroppsspråk och din röst. I en del grupper kan det vara bra att spela låg musik redan när eleverna kommer in, på så sätt skapas ett lugn redan i dörröppningen och det blir lättare att tyst gå till sin plats och sätta sig i lugn och ro.

Struktur Varje lektion bör följa samma upplägg så att eleverna blir trygga genom igen­ känning. Arbetsgången som presenteras nedan gäller framförallt för dramalek och samarbetsövningar. Massagepassen ser lite annorlunda ut eftersom ni där börjar med att sätta er i grupper och sedan masserar. Vid passets start krävs en inledning och uppvärmning för att komma igång och väcka positiva associationer. Fortsätt med huvudövningar och avslutning. Instruera huvudövningen tydligt och långsamt, stå gärna i cirkelns mitt och visa med kroppen hur övningen går till. Fråga om lov innan du ber en elev att hjälpa dig att visa. Efter att du instruerat är det viktigt att fråga om någon undrar över något. Fråga inte: ”Har alla förstått?” eftersom det kan få den som inte har förstått att känna sig dum. Alla frågor är bra frågor! Om du får en fråga säger du exempelvis: ”Bra att du frågar; jag var inte så tydlig”, så att de förstår att en fråga om förtydligande är något positivt. Du som ledare har ansvar för att alla förstår. Det ska inte vila hos eleverna! Innan ni börjar med själva övningen, ställ den enkla frågan ”Är ni redo?” som signal. Här ska alla vara fokuserade på uppgiften, inget småprat, bus eller lek. uu INLEDNING – Samlas i en cirkel på golvet, eventuellt på fasta platser om det behövs. Börja med att prata om vad ni ska göra och låt barnen berätta om sina funderingar. Fördela ordet genom att dra glasspinnar, skicka runt en talsten eller liknande (se s. 23). Se till att den som talar inte blir avbruten och att de andra är uppmärksamma. uu UPPVÄRMNING – Fortsätt med typiska uppvärmningsövningar; de ger utlopp för spring i benen och höjer flåset! Exempel på denna typ av lekar kan vara ”Elden är lös”, ”Fruktsallad eller ”Alla som”. uu HUVUDÖVNING – Välj övning utifrån vad din grupp behöver arbeta med. Är det trygghet, kommunikation, samarbete eller något annat? Exempel på övningar hittar du på s. 45–70. uu AVSLUTNING – Runda av och samlas i cirkeln. Ta emot elevernas tankar och upplevelser om hur övningarna kändes. De är viktiga att bygga vidare på, och eleverna blir också medvetna om sitt eget ansvar för att grupprocessen ska bli givande. Det går också utmärkt att avsluta med en kort avslappningsövning eller en stunds massage.

22

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 22

2018-03-21 17:39

Det finns många sätt skapa relationer mellan elever som i vanliga fall inte umgås. Ett av dem är att arbeta medvetet med gruppindelning när eleverna ska arbeta, laborera, promenera eller leka och spela spel tillsammans. När du har en tanke kring vilka elever som bör arbeta tillsammans är det viktigt att vara tydlig med att det är en struktur ni arbetar efter. Genom att konkretisera instruktionerna med text eller bilder blir arbetsgången tydlig efter muntlig instruktion och gruppindelning. uu GLASSPINNAR – Ett enkelt och effektivt sätt att dela in grupper på är att skriva elevernas namn på glasspinnar. Då kan du dra precis så många glasspinnar som behövs till varje grupp. Att använda glasspinnarna vid samlingar, genomgångar och lektioner är också ett bra sätt att få överblick över hur frågor och talutrymme fördelas i gruppen. Dessa träpinnar finns i en uppsjö av färger i hobbybutiker vilket gör att det går att ha olika färger för olika grupper om man till exempel har eleverna indelade i halvklasser.

RÅD & TIPS

Gruppindelning

uu VYKORTET – En annan metod är att klippa ett vykort i två, tre eller fyra delar, (beroende på hur många deltagare du vill ha i grupperna), blanda ihop dem, låta eleverna dra en ”pusselbit” och leta upp kompisarna som har resten av pusslet. uu APPAR – Det finns flera appar som hjälper dig att slumpa elever. Sök på "random", "slump", "slumpgenerator" eller liknande. uu KLASSIKERNA – att dela in efter de som har ett randigt klädesplagg, de som har en lillebror, en katt och så vidare. Detta går att variera i det oändliga.

Pratgrupper I vissa övningar kommer det att stå ”prata tillsammans” eller ”diskutera ihop”. Det kan betyda att ni väljer att sitta i en cirkel och låter alla komma till tals, men det kan också betyda att ni använder er av smågrupper. Dela in eleverna i mindre grupper om tre eller fyra och ställ en fråga. Be dem att kort prata med varandra och dra sedan lott om vilken grupp som ska få svara. Det är inte alltid möjligt att låta alla elever svara på samma fråga, men genom att dela in dem i små ”pratgrupper” får alla säga sitt. En person i gruppen får ansvar för att berätta vad som sagts i gruppen. Låt så många grupper svara som känns lämpligt och ställ sedan en ny fråga som en annan grupp får besvara. Om ni vet att det kan bli mycket att komma ihåg eller om ni ska arbeta vidare med frågorna kan du låta eleverna anteckna.

23

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 23

2018-03-21 17:39

Skapa Bygga torn med och utan ritning Den här övningen har två varianter, eleverna ska arbeta två och två i båda. I den första varianten ska eleverna göra en ritning av ett bygge av klossar. Sedan ska de byta ritningar med varandra, och testa att bygga det som kompisen har ritat. Den andra varianten går till på samma sätt frånsett att ni först bestämmer hur många klossar som får ingå i ritningen, till exempel fem eller tio stycken, lite beroende på gruppens ålder och sammansättning. Eleverna får inte titta på varandras ritningar. De ska sitta på golvet med ryggarna mot varandra. Den ena eleven har klossar framför sig medan den andra eleven har sin egen ritning. Nu ska eleven förklara sin egen ritning för kompisen så att den kan bygga en likadan. Inför genomförandet av den här övningen kan det vara en god idé att först prata om hur man kan underlätta för kompisen genom att använda färger, former och lägesord som bredvid, över, under, framför, bakom, till vänster och till höger.

Fingerträd Alla är unika och det är våra olikheter vi ska ta tillvara. Fråga eleverna om de vet att deras fingeravtryck är unika, att ingen annan har ett likadant. Även om någon skulle resa jorden runt och be alla de mötte att lämna ett fingeravtryck skulle de ändå aldrig hitta någon som har ett likadant! Genom att göra ett fingerträd kan ni göra en gemensam tavla som speglar just hur unika ni är tillsammans. Rita ett träd eller använd kopierings­ underlaget på s. 90. Låt eleverna doppa sina fingertoppar i till exempel flask- eller fingerfärg. Tryck sedan fingret på en gren och låt fingeravtrycket bli ett löv på ert gemensamma klassträd.

40

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 40

2018-03-21 17:39

Handtavla

VI-KÄNSLA

Ett avtryck av allas händer kan ni använda till mycket! Använd flask- eller vattenfärg och gör handavtryck som eleverna sedan får klippa ut. Avtrycken kan klistras upp på ett papper som en utställning, användas som ram runt en skylt med klassens namn eller trivselregler, eller också kan de monteras som ballonger i knippen. Här är det bara fantasin som sätter gränser för ert gemensamma skapande!

Klasspussel I en klass är alla unika, precis som pusselbitar. Precis som pusselbitar passar vi också ihop och bildar en helhet tillsammans. Genom att göra ett gemensamt klasspussel synliggör man detta. Det går att variera teman i det oändliga: saker vi vill lära oss under terminen, våra favoritböcker, favoritsysselsättningar, roliga sporter eller något som berättar om oss själva. Använd kopieringsunderlaget på s. 91 och dela ut en pusselbit till varje barn. Låt dem rita och måla utifrån ert tema, till exempel favoritböcker. Sätt sedan upp ert klasspussel.

41

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 41

2018-03-21 17:39

Uppvärmning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

ALLA EKORRAR BYTER BO (15 MIN.) BANANKULL (5–15 MIN.) AMBULANSKULL (5–15 MIN.) ELDEN ÄR LÖS (15 MIN.) FRUKTSALLAD (10 MIN.) KEDJEKULL (5–10 MIN.) SPEGELKULL (5–15 MIN.) TUNNELKULL (15 MIN.) KRAMKULL (5–15 MIN.) ÄLVOR OCH SLAJM (10–15 MIN.)

Namnlekar 11. 12. 13. 14. 15.

FÖRVIRRAD NAMNLEK (5 MIN.) NAMNFLÄTAN (15–20 MIN.) BOLLEN (10–20 MIN.) SPINDELNÄTET (15–20 MIN.) SÄG DITT NAMN (10 MIN.)

Lära känna och våga ta plats 16. 17. 18. 19. 20. 21.

ALLA SOM (5–10 MIN.) DEN HEMLIGA SYMBOLEN (5–15 MIN.) DIRIGENTEN (10–15 MIN.) PLATS PÅ SCEN (10–20 MIN.) HÄLSA PÅ (5–10 MIN.) GOD DAG, GOD DAG (5 MIN.)

Koncentration och uppmärksamhet 22. 23. 24. 25.

BLINKLEKEN (5–10 MIN.) VAD ÄR ÄNDRAT? (15–20 MIN.) JOHN BLUND (10–20 MIN.) DIRIGENTEN OCH DETEKTIVEN (10–20 MIN.)

Kommunikation och samarbete CIRKELBOLL (5 MIN.) FALLANDE BRON (5–15 MIN.) LILLA FLYGANDE MATTAN (5–10 MIN.) MAGISKA RINGEN (5–15 MIN.) FLYGANDE MATTAN (5–10 MIN.) GULDSKATTEN (5–15 MIN.) HAJARNA KOMMER (15 MIN.) HÅLLA IHOP (5 MIN.) KANELBULLEN (5–10 MIN.) KLIPPIGA BERGEN (10–15 MIN.) SAK BAK RYGG (5–10 MIN.) ROBOTEN (5–10 MIN.) LERKLUMPEN (10–20 MIN.) SPEGELN (5 MIN.) 40. TÅ MOT TÅ (5 MIN.) 41. VÄNDA PANNKAKA (5 MIN.) 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39.

Rollspel, gestaltning och improvisation 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49.

BERÄTTA EN SAGA (5–15 MIN.) BILEN (5 MIN.) FLYGRESAN (5 MIN.) GESTALTA – DJUR, YRKE, SPORT (10–20 MIN.) KÄNSLOPROMENAD (5–15 MIN.) POMPERIPOSSA (10–20 MIN.) STATY (20–30 MIN.) TROLLSTAVEN (5–10 MIN.)

Avslappning 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57.

ISSKULPTUREN (5 MIN.) REGNSÅNGEN (5–15 MIN.) SPAGETTI (5–10 MIN.) BALLONGEN (5–10 MIN.) SAGA: DEN VANDRANDE PRICKEN (5–15 MIN.) SAGA: VITSIPPAN (5–15 MIN.) SAGA: STRANDEN (5–15 MIN.) SAGA: SKOGEN (5–15 MIN.)

44

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 44

2018-03-21 17:39

Uppvärmning Det här är lekar med högre tempo, perfekta för att starta upp ett pass eftersom de snabbt får deltagarna att slappna av och bli sugna på att arbeta vidare.

1. ALLA EKORRAR BYTER BO (CA 15 MINUTER) ATT TÄNKA PÅ Se

till så att inte samma barn blir utropare flera gånger i rad, utan att fler får chans att testa den rollen. FÖRBEREDELSER Ni behöver ganska stor yta att leka på, leken passar också utomhus. GENOMFÖRANDE

u Utse en första utropare eller var utropare själv. u Dela in eleverna i grupper om tre. Två av eleverna ska hålla varandra i händerna så att utrymmet mellan deras armar bildar ett lagom stort bo åt en kompis som är ekorre. u Sprid ut ekorrarna och deras bon i rummet så att det finns utrymme att springa på.

ÖVNINGAR

u Utroparen ska ropa ”Alla ekorrar byter bo” varvid de barn som är bon ska lyfta upp armarna så att ekorrarna kan springa ut. Alla ekorrar inklusive utroparen ska hitta ett nytt bo så snabbt som möjligt. När de hittat ett nytt bo och sprungit in där ska kompisarna sänka armarna igen. Den ekorre som blir utan bo är ny utropare i nästa omgång.

2. BANANKULL (CA 5–15 MINUTER) ATT TÄNKA PÅ ”Skala”

försiktigt, dra inte i någons armar. FÖRBEREDELSER Ni behöver en fri yta att leka på. GENOMFÖRANDE

u Det är dags att skala banan! Utse en tagare som ska springa runt för att ta (nudda) sina kamrater. u Den som blir tagen ska stå alldeles stilla med händerna ihop och armarna upp i luften, helt plötsligt är den tagne nämligen en förstenad banan. u Kompisarna som är fria kan befria den förstenade bananen genom att ”skala” den: ställa sig framför kompisen, ta tag i händerna och försiktigt föra armarna nedåt. När bananen är skalad kan båda springa vidare.

45

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 45

2018-03-21 17:39

Kommunikation och samarbete För att träna på samarbete i gruppen behöver man också kunna sätta ord på och kommunicera vad man gör och hur man ska lösa en uppgift tillsammans. Här finns övningar som på ett roligt sätt tränar just dessa förmågor.

26. CIRKELBOLL (CA 5 MINUTER) ATT TÄNKA PÅ Förklara

i förväg hur viktigt det är att alla samarbetar och är

delaktiga. FÖRBEREDELSER

Ta fram en boll. Frigör golvyta så att ni kan sitta i en cirkel.

GENOMFÖRANDE

uu Alla elever sätter sig i en cirkel med fötterna mot mitten, håll sedan händerna bakom ryggen. uu Ta en boll och lägg den i knät på en elev och låt sedan barnen förflytta den hela varvet runt med hjälp av fötterna och benen, men utan att nudda bollen med händerna.

27. FALLANDE BRON (CA 5–15 MINUTER) ATT TÄNKA PÅ Utan

samarbete går det inte att lyckas. Heja på varandra! FÖRBEREDELSER Se till att ni har gott om golvyta att röra er på. Ta fram ett antal plattor (sittunderlag, hopvikta tidningar eller dyl.) och lägg dem på rad. Berätta att plattorna föreställer en fallande bro och att barnen måste samarbeta för att inte riskera att falla ner till hajarna i vattnet långt därnere! GENOMFÖRANDE

uu Alla barn ska stå på ett led och ta sig från plattornas utlagda startposition till en punkt som du har bestämt, till exempel till motsatt sida av rummet. uu Eleverna måste bege sig ut på den fallande bron, men eftersom det inte finns en platta var att stå på måste de hjälpa till att hålla i varandra så att ingen faller ner. De måste även se till att den sista plattan i bron lyfts upp, skickas via alla kompisar i ledet, och hamnar längst fram så att ledet kan flytta sig framåt ett steg i taget.

56

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 56

2018-03-21 17:39

28. LILLA FLYGANDE MATTAN (CA 5–10 MINUTER) ATT TÄNKA PÅ Kontrollera

underlaget så att det inte är halt. Ta fram sittunderlag eller tidningar. Frigör golvyta så att ni har gott om plats. Dela in eleverna i par och ge varje par ett underlag som genast förvandlas till en flygande matta. FÖRBEREDELSER

GENOMFÖRANDE

uu När eleverna står på den flygande mattan berättar du att de är ute och flyger i en magisk öken, högt över pyramider och den spännande sfinxen! uu För att komma hem igen måste de lyckas att vända på mattan så att den kan flyga åt andra hållet! Se upp så att ingen trampar utanför eller trillar ned, det är långt att falla om man tappar balansen när den flygande mattan svävar i luften!

29. MAGISKA RINGEN (CA 5–15 MINUTER) FÖRBEREDELSER

Ta fram en rockring. Frigör golvyta och ställ er i en cirkel.

GENOMFÖRANDE

uu Häng rockringen över någons arm. uu Låt sedan eleverna ta varandras händer och sluta cirkeln. Den magiska ringen ska förflyttas runt hela cirkeln utan att cirkeln bryts. De behöver alltså hjälpas åt att hålla i rockringen och krypa igenom den en i taget.

ATT TÄNKA PÅ Att

hålla balansen på en flygande matta är en riktig utmaning som kräver samarbete och fantasi! FÖRBEREDELSER Se till att ni har gott om plats att röra er på. Använd en yogamatta, trasmatta eller dylikt som en grupp barn ställer sig på.

ÖVNINGAR

30. FLYGANDE MATTAN (CA 5–10 MINUTER)

GENOMFÖRANDE

uu Berätta för barnen att de är ute och flyger högt uppe över pyramider och sfinxen i en magisk öken! För att komma hem igen måste de lyckas vända mattan upp och ned; det är bara så flygande mattor kan åka åt andra hållet. Se upp så att inte någon kompis råkar falla av mattan, det är långt att falla om man tappar balansen!

57

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 57

2018-03-21 17:39

arg

Alla mina känslor – när jag är arg NÄR JAG ÄR

SÅ HÄR SER JAG UT NÄR JAG ÄR ARG.

82 Kopieringsunderlag © 2018 Emma Widegren och Natur & Kultur Bygg din grupp trygg – gruppstärkande övningar och lekar för fk–åk3. ISBN 978-91-27-45142-1

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 82

2018-03-21 17:39

Alla mina känslor – när jag är rädd

glad

JAG BLIR

AV ATT ...

RITA SAKER SOM DU BLIR GLAD AV ATT GÖRA.

85 Kopieringsunderlag © 2018 Emma Widegren och Natur & Kultur Bygg din grupp trygg – gruppstärkande övningar och lekar för fk–åk3. ISBN 978-91-27-45142-1

27451421_Bygg din grupp trygg.indd 85

2018-03-21 17:39

BYGG DIN GRUPP TRYGG

Gruppstärkande lekar och övningar för fk–åk 3 I den här boken får du konkreta tips på hur du kan genomföra enkla och gruppstärkande övningar tillsammans med dina elever. Målet med dessa är att eleverna ska känna sig trygga tillsammans, vilket i sin tur gynnar deras lärande. Boken består av en teoretisk bakgrund, handfasta råd och tips samt över 50 övningar för att träna exempelvis koncentration, kommunikation och avslappning. I slutet av boken finns även kopieringsunderlag. Emma Widegren är förskollärare och lärare för fk–åk 6 och har lång erfarenhet av arbete inom förskola och skola. Hon arbetar idag i förskoleklass.

ISBN 978-91-27-45142-1

9 789127 451421

Bygg din grupp trygg_omslagFk_3.indd 2

2018-03-21 17:42