BLOCK 1. SAMHÄLLE
HUR DOMSTOLARNA ARBETAR KAPITEL 2
Arrende- och hyresnämnder finns på åtta orter i landet (se kapitel 12). Nämndernas beslut kan överklagas till Svea hovrätt i Stockholm. Regionala mark- och miljödomstolar finns i Umeå, Östersund, Nacka, Vänersborg och Växjö. Markoch miljödomstolen är en del av tingsrätten och ska behandla olika typer av ansökningsärenden enligt 21 kap miljöbalken, till exempel tillstånd till vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Domar kan överklagas till Svea hovrätt, som är utsedd till Mark- och miljööverdomstol. Däremot dömer en mark- och miljödomstol inte i miljöbrott enligt 29 kap miljöbalken. Ett miljöbrott kan även vara överträdelse av regler som bestämts av kommun eller länsstyrelse, exempelvis nedskräpning. Men brottet kan också anses som allmänfarlig vårdslöshet (se sidan 65), till exempel ett klorutsläpp. I dessa fall är det en allmän domstol som dömer i ett brottmål.
Specialdomstolar • Arbetsdomstolen • Patent- och marknadsdomstolen • Arrende- och hyresnämnder • Mark- och miljödomstolar
Juridisk hjälp Både vid tvistemål och brottmål är det oftast nödvändigt att anlita juridisk hjälp, biträde. I samband med brottmål kallas denne försvarare och i tvistemål har man ett så kallat ombud. Biträdet bör vara en universitetsutbildad jurist, vanligen advokat. Advokat får bara den kalla sig som är ledamot (medlem) i Advokatsamfundet, vilket ska se till att medlemmarna arbetar på ett korrekt sätt enligt samfundets stadgar. Den advokat som missköter sig kan få en varning eller bli utesluten ur Advokatsamfundet. Det är under vissa förutsättningar möjligt att få bidrag till en del av kostnaderna för juridisk rådgivning och juridiskt biträde. Detta regleras i lagen om rättshjälp. Bidragets storlek är beroende av den sökandes årsinkomst, underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning. Rättshjälpen täcker enbart det som rättsskyddet i en persons hemförsäkring, villaförsäkring, trafikförsäkring och liknande inte ersätter. När det gäller brottmål kan man få en form av rättshjälp genom att domstolen utser en så kallad offentlig försvarare. Denne får betalt av staten. Om den misstänkte döms som skyldig till brott måste han vanligen ersätta staten för en del av kostnaden för offentlig försvarare. Hur mycket den dömde ska betala bestäms på samma sätt som vid allmän rättshjälp. Rättegångsförfarandet är dock helt kostnadsfritt, både för en tilltalad i ett brottmål och för parterna i ett tvistemål. Käranden (den som framställer yrkande) i ett tvistemål måste dock betala en ansökningsavgift på 900 kronor för förenklade tvistemål (se sidan 35) och på 2 800 kronor för övriga tvistemål (2018).
Juridisk hjälp • Rättshjälp (statligt bidrag, inkomstprövat) – Juridisk rådgivning – Ombud i tvistemål (i vissa mål) – Offentlig försvarare • Rättsskydd (ingår i hem-/villaförsäkring)
Rättegång När en allmän domstol ska avgöra ett mål kallas det för rättegång. En rättegång är vanligen offentlig. Det innebär att vem som helst får närvara vid sammanträden, så kallade förhandlingar, under rättegången. Detta är en del av offentlighetsprincipen (se kapitel 1) och är en gammal tradition i den svenska rättsordningen. Ibland kan dock rättegången genomföras utan att allmänheten får närvara. Detta kan vara fallet om det skulle försvåra rättegången eller om
31
Book 1.indb 31
08/07/18 2:37 PM