9789144107530

2015

ERSÄTTNING VID PERSONSKADA

MADELEINE RANDQUIST (RED.) MAGNUS GRANLUND CHRISTER OLOFSSON OLA SCHÖNNING MICHAEL SJÖBERG LENNART STÉEN MARIE SVENDENIUS

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32378 ISBN 978-91-44-10753-0 Upplaga 21:1 © Författarna och Studentlitteratur AB 2007, 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Ensuper/Shutterstock.com Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2015

Förord

Studentlitteratur och författarna hälsar dig som använder Ersättning vid personskada välkommen till 2015 års upplaga av denna bok som med åren kommit att bli ett standardverk på området skadeståndsrättslig ersättning.

Framställningen är i första hand praktiskt inriktad och är tänkt som en hjälpreda för dig som arbetar professionellt med personskadeersättningar – som personskadereglerare eller som ombud för skadade. Boken kan också användas av dig som studerar ämnet eller av organisationer och företag som söker kvalificerade svar på olika frågeställningar inom sakområdet.

Varje skadefall är givetvis unikt i så måtto att det kräver en individuell bedömning. Samtidigt finns mycket som är gemensamt på personskadeområdet och som det är värdefullt att ha samlat på ett ställe. Boken kan läsas från första till sista sidan men den är i första hand skriven för att tjäna som uppslagsbok.

I boken sammanförs framställningar av flera olika författare. Arbetet med de olika kapitlen har fördelats enligt tabellen på följande sida.

I bokens bilagedel finns alla aktuella ersättningstabeller, vägledande cirkulärreferat från Trafikskadenämnden och annat material inklusive ett antal fördjupande textbilagor.

Lund i april 2015 Madeleine Randquist (red.), Magnus Granlund, Christer Olofsson, Ola Schönning, Michael Sjöberg, Lennart Stéen, Marie Svendenius

BOKDEL OCH KAPITEL

FÖRFATTARE

Förord och författarpresentation

gemensamt, alla förf.

SID

3–5

DEL 1 – INTRODUKTION

Inledning Nyheter och aktuella frågeställningar Grundläggande personskadekunskap Grundläggande ersättningskunskap

Madeleine Randquist gemensamt, alla förf.

Marie Svendenius & Ola Schönning Ola Schönning, Marie Svendenius & Lennart Stéen

13 – 22 23 – 30 31 – 78

Marie Svendenius & Ola Schönning Michael Sjöberg & Ola Schönning Ola Schönning & Marie Svendenius Marie Svendenius Ola Schönning & Marie Svendenius Marie Svendenius

123 – 190 191 – 218 219 – 248 249 – 308 309 – 338 339 – 354

Ola Schönning Ola Schönning Ola Schönning Ola Schönning Ola Schönning

357 – 378 379 – 394 395 – 412 413 – 420 421 – 428

Lennart Stéen Ola Schönning Magnus Granlund Magnus Granlund Marie Svendenius Ola Schönning

431 – 460 461 – 468 469 – 482 483 – 492 493 – 516 517 – 524

Försäkringar m.m. enligt lag och kollektivavtal Medicin i skaderegleringen Förkortningar Litteratur och andra resurser

Madeleine Randquist Christer Olofsson gemensamt, alla förf. gemensamt, alla förf.

527 – 570 571 – 640 641 – 644 645 – 651

BILAGOR

gemensamt, alla förf.

653 – 912

79 – 120

DEL 2 – ERSÄTTNING VID PERSONSKADA

Inkomstförlust Inkomstförlust – egna företagare Kostnader Ideell skada Dödsfall – ersättning till efterlevande Omprövning av ersättning DEL 3 – FLER ERSÄTTNINGSFRÅGOR

Preskription Jämkning på grund av medvållande Ränteberäkning vid personskadereglering Värdesäkring av skadeståndslivräntor Beskattning av personskadeersättning DEL 4 – HANDLÄGGNING

Praktiskt arbete med personskador Ombud och ombudskostnader Offentlighet och sekretess Utbetalning Nämndprövning, klagomål och tvist Handläggning av trafikskador utomlands DEL 5 – ÖVRIGT

För fat tarpresentation

Magnus Granlund arbetar med högskolefrågor på Utbildnings­departementet och tidigare bl.a. som verksjurist på Högskoleverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. Han är även författare till boken Förvaltningslagen samt, tillsammans med Olle Lundin, boken Kommunal ärendehandläggning.

Christer Olofsson är specialist i allmänmedicin, distriktsläkare och medicinskt ledningsansvarig. Tidigare försäkringsmedicinsk rådgivare vid Försäkrings­kassan och expertråd till Socialstyrelsen rörande det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Ordförande i Blekinge Läkarförening och styrelseledamot i Svenska Distriktsläkarföreningen.

Madeleine Randquist är bokens redaktör och verksam som konsult och fristående skribent inom områdena försäkring och pensioner.

Ola Schönning driver numera egen konsultverksamhet efter att tidigare ha arbetat som bl.a. domare och som chefsjurist med skadeståndsrätt som specia­litet i olika försäkringsbolag.

Michael Sjöberg är civilekonom och har en lång bakgrund på området skade­ståndsrättslig ersättning till företagare. Han arbetar på Trygg-Hansa som avbrottsspecialist och utbildar kontinuerligt i företagsekonomi och avbrott, bl.a. vid IFU/IFL. Lennart Stéen har arbetat som utredare och handläggare för LO-TCO Rättsskydd och som ansvars- och personskadereglerare på Folksam. Han arbetar numera som konsult med arbetsskador som specialitet.

Marie Svendenius, som är jurist, har arbetat med skadeståndsrättsliga frågor i över 25 år, varav 15 år på Trafikskadenämnden. Hon driver nu egen konsultverksamhet inom personskaderättens område.

Innehåll I N N EH Å L L DEL 1

Introduktion 11 Inledning 13 Ersättning vid personskada 2015 15 5 kap. SkL 15 Skadeståndslagen och försäkringarna 17 Så är boken upplagd 18 Digital utgåva av boken ingår 22

Nyheter och aktuella frågeställningar 23 Nyheter 23 Några aktuella frågeställningar 25

Grundläggande personskadekunskap 31 Om innehållet i detta kapitel 33 Vad är en personskada? 33 Orsakssamband (kausalitet) 41 Beviskrav och bevisvärdering 68

Grundläggande ersättningskunskap 79 Om innehållet i detta kapitel 81 Några viktiga principer m.m. 82 Det samlade ersättningssystemet vid personskada 85 Jämförelse mellan fyra ersättningssystem på SkL:s grund 92 Fler lagar som gäller vid personskada 117

DEL 2

Ersättning vid personskada 121 Inkomstförlust 123 Om innehållet i detta kapitel 125 Några utgångspunkter för beräkningen 126 Hur bestäms inkomstunderlaget? 130 Ersättning till barn och ungdomar 160 Arbetsskador (trafik) 168 Några olika frågeställningar 173 Samordning av förmåner 178

Ersättningens form – livränta eller engångsbelopp 183 Ersättning för pensionsförlust 185

Inkomstförlust – egna företagare 191 Om innehållet i detta kapitel 193 Allmänt om inkomst av näringsverksamhet 193 Företagsformer 194 Om inkomstunderlag i aktiebolag 197 Bokföring och redovisning 199 Analys av resultaträkningen 200 Ersättningsmodeller under akut sjuktid respektive invaliditetstid 205 Tredjemansskador 211 Jord- och skogsbruksrörelse 213 Skattefrågor 215 Samordningsförmåner 215 Checklista – Företagare 215

Kostnader 219 Om innehållet i detta kapitel 221 Allmänt om ersättning för kostnader i följd av skadan 221 Om olika slags kostnader 225 Hur bestäms ersättningen för kostnader? 243

Ideell skada 249 Om innehållet i detta kapitel 251 Allmänt om ersättning för ideell skada 251 Sveda och värk 253 Lyte och men – bestående skada 259 Ersättning för olägenheter 281 Ersättning för kränkning 295

Dödsfall – ersättning till efterlevande 309 Om innehållet i detta kapitel 311 Kostnader 311 Förlust av underhåll 314 Jämkning m.m. 322 Ersättning vid nära anhörigs dödsfall 322 Successionsfrågor 333

Omprövning av ersättning 339 Om innehållet i detta kapitel 341 Omprövningsrätten 341 Omprövning av ersättning för inkomstförlust 342 Omprövning av ersättning för inkomstförlust i skador före 1975 351 Omprövning av ideell ersättning och kostnader 351

DEL 3

Fler ersättningsfrågor 355 Preskription 357 Om innehållet i detta kapitel 359 Lagregler 360 Om försäkringsbolaget medger ersättningsskyldighet 373 Om det finns förbehåll 374 Preskription vid omprövning 375 Sent visad skadeföljd eller omprövning? 376

Jämkning på grund av medvållande 379 Om innehållet i detta kapitel 381 Förutsättningar för jämkning 381 Jämkningsgraden 387 Jämkningsreglerna – sammanfattning 391

Ränteberäkning vid personskadereglering 395 Om innehållet i detta kapitel 397 När ska ränta betalas? 397 Ränta på försäkringsersättning 398 Trafikskadeersättning och ersättning från ansvarsförsäkring 400 Skadestånd 403 Patientförsäkring 404 Läkemedelsförsäkring 405 Brottsskadeersättning 405 Utredningen 405 Ränteberäkning vid de olika ersättningsposterna 407 Mer om ränteberäkning 409

Värdesäkring av skadeståndslivräntor 413 Om innehållet i detta kapitel 415 Utgångspunkter för bestämmande av värdesäkringstilläggets storlek 415 Finansinspektionens uppdrag 417 Särskilt värdesäkringstillägg 418 Värdesäkring vid sidan av lagen om ändring av skadeståndslivräntor 418

Beskattning av personskadeersättning 421 Om innehållet i detta kapitel 423 Schematisk beskrivning av skattereglerna 423 Administrativa frågor 425

DEL 4

Handläggning 429 Praktiskt arbete med personskador 431 Om innehållet i detta kapitel 433 Ärendet och dess handläggning 433 Praktiskt arbete med samordningsförmåner enligt SFB 434 Praktiskt arbete med rehabilitering 444 Praktiskt arbete med arbetsskadeförsäkring enligt kollektivavtal 447

Ombud och ombudskostnader 461 Om innehållet i detta kapitel 463 Ersättning för ombudskostnader 463 Vem kan vara ombud? 464 Nödvändiga och skäliga ombudskostnader 465 Tvist avseende ombudsarvodet m.m. 466 Övriga försäkringar 467

Offentlighet och sekretess 469 Om innehållet i detta kapitel 471 Offentlighetsprincipen 471 Handlingsoffentligheten 471 Sekretess 475 Vanliga undantag från sekretess 477 Sekretess i skadereglering 479

Utbetalning 483 Om innehållet i detta kapitel 485 Utbetalning till rätt person 485 Belopp som överstiger ett prisbasbelopp 489 Utmätning 490

Nämndprövning, klagomål och tvist 493 Om innehållet i detta kapitel 495 Nämndprövning inom olika försäkringar 496 Prövning i domstol 512 Rådgivning och tillsyn 513

Handläggning av trafikskador som inträffat utomlands 517 Om innehållet i detta kapitel 519 Trafikolycka utomlands med svenskregistrerat fordon 519 Svenskt fordon och icke-svensk skadad 520 Trafikolycka utomlands men inte svenskt fordon 520 EU-direktiv har förenklat skaderegleringen 521

DEL 5

Övrigt 525 Försäkringar m.m. enligt lag och kollektivavtal 527 Om innehållet i detta kapitel 529 Försäkrad genom lag och avtal 530 Sjukdom 536 Arbetsskada 545 Övriga ersättningar och bidrag enligt lag 556 Dödsfall 561

Medicin i skaderegleringen 571 Om innehållet i detta kapitel 573 Den medicinska utredningen 573 Försäkringsmedicin 579 Medicinsk dokumentation och kommunikation 587 Anatomi och fysiologi 596 Allmän sjukdomsöversikt 607 Medicinsk litteraturförteckning 634

Förkortningar 641 Litteratur och andra resurser 645

Bilagor 653 Praktiskt skadereglerararbete 838 Gällande basbelopp 893 Rehabiliteringskedjan – modell för arbetsförmågebedömning 895 Arbetsskadeförsäkring enligt lag och kollektivavtal – en kort historik 900 Socialförsäkringsbalken (2010:110) 907

Sökordsregister 913

D el 1

Introduk tion Innehåll Inledning 13 Nyheter och aktuella frågeställningar 23 Grundläggande personskadekunskap 31 Grundläggande ersättningskunskap 79

Inledning Madeleine Randquist

Innehåll Ersättning vid personskada 2015 15 5 kap. SkL 15 Skadeståndslagen och försäkringarna 17 Så är boken upplagd 18 Nyheter i 2015 års upplaga 18 Del 1 – Introduktion 19 Del 2 – Ersättningar vid personskada 20 Del 3 – Fler ersättningsfrågor 20 Del 4 – Handläggningen 21 Del 5 – Övrigt 21 Bilagor 21

Digital utgåva av boken ingår 22

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Inledning | 15

Ersättning vid personskada 2015 Ersättning vid personskada 2015 är tänkt att fungera som ett referensverk och utbildningsmaterial vid och för beräkning av skadeståndsrättslig ersättning vid personskada.

Boken är praktiskt inriktad med teoretiska delar, aktuella fakta, beskrivningar av resonemang som kan föras kring olika ersättningsposter, konkreta exempel på avgöranden – och många olika hjälpmedel, bl.a. de mest relevanta hjälptabellerna. De finns visserligen även på internet och i de flesta försäkringsbolags interna arbetsmaterial, digitalt och i pappers­ form, men i många situationer är en tryckt bok fortfarande mest praktisk att hantera och transportera.

Framställningen utgår från reglerna i 5 kap. skadeståndslagen, SkL, som tillämpas vid reglering av t.ex. trafikskador.

5 kap. SkL Nedan citeras hela 5 kap. SkL. Av kapitlets sju paragrafer behandlas 1–5 §§ i ett flertal kapitel i denna bok. 6 § behandlas i det sista avsnittet i kapitlet Ideell skada. 7 §, som avser sakskada, ligger utanför denna boks framställ­ ning.

5 kap. Skadeståndets bestämmande 1 § Skadestånd till den som har tillfogats personskada omfattar ersätt­ ning för 1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegri­ pet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära, 2. inkomstförlust, 3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägen­heter till följd av skadan.

Ersättning för inkomstförlust motsvarar skillnaden mellan den inkomst som den skadelidande skulle ha kunnat uppbära, om han icke hade ska­ dats, och den inkomst som han trots skadan har eller borde ha uppnått eller som han kan beräknas komma att uppnå genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till tidigare utbildning och verksamhet, omskolning

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

16 | DEL 1 Introduk tion

eller annan liknande åtgärd samt ålder, bosättningsförhållanden och där­ med jämförliga omständigheter.

Med inkomstförlust likställs intrång i näringsverksamhet. Med inkomst likställs värdet av hushållsarbete i hemmet. Lag (2001:732).

2 § Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas för 1. begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet, 2. förlust av underhåll, 3. personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.

Ersättning för förlust av underhåll tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som på annat sätt var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller annars, på annat sätt än genom förmån som avses i 3 §, själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet. Lag (2001:732).

3 § Vid bestämmande av ersättning för inkomstförlust eller förlust av underhåll avräknas förmån som den skadelidande med anledning av för­ lusten har rätt till i form av 1. ersättning enligt socialförsäkringsbalken eller någon annan likartad förmån, 2. pension eller annan periodisk ersättning eller sjuklön, om förmånen betalas av en arbetsgivare eller på grund av en försäkring som är en anställningsförmån. Lag (2010:1213).

4 § Ersättning för framtida inkomstförlust eller förlust av underhåll fast­ ställes i form av livränta eller engångsbelopp eller som livränta jämte engångsbelopp. Är ersättningen av väsentlig betydelse för den skade­ lidandes försörjning, skall den utgå som livränta, om icke särskilda skäl talar däremot.

Fastställd livränta kan, om skäl föreligger, helt eller delvis utbytas mot engångsbelopp. (Lag 1975:404).

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Inledning | 17

5 § Sedan frågan om ersättning enligt 1 eller 2 § har avgjorts slutligt genom avtal eller dom, kan ersättningsfrågan omprövas, om förhållan­ den som enligt detta kapitel låg till grund för ersättningen har ändrats väsentligt. Ersättning som har fastställts i form av engångsbelopp kan dock inte sänkas.

Om ändring i skadeståndslivränta med anledning av förändringar i pen­ ningvärdet finns särskilda bestämmelser. Lag (2001:732).

6 § Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid skall särskilt beaktas om handlingen 1. haft förnedrande eller skändliga inslag, 2. varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, 3. riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, 4. inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller 5. varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.

Den som har gjort sig skyldig till ärekränkning eller dylik brottslig gär­ ning eller som annars är skadeståndsskyldig med anledning av sådant brott kan på yrkande av den kränkte i mål om gärningen efter omstän­ digheterna åläggas att bekosta tryckning i en eller flera tidningar av dom i målet. Lag (2001:732).

7 § Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för 1. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, 2. annan kostnad till följd av skadan, 3. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. (Lag 1975:404).

Skadeståndslagen och försäkringarna Denna bok handlar i första hand om ersättning på skadeståndslagens grund1, alltså det som kallas för utomobligatoriskt skadestånd. Eller som det står i SkL 1 kap. 1 §:

1 SkL 5 kap. 1–6 §§. Sakskador i 7 § SkL ligger utanför denna boks framställning.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

18 | DEL 1 Introduk tion

I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden.

För de flesta som arbetar med ersättning vid personskada vid exempelvis försäkringsbolag är det inte alltid själva skadeståndslagen som primärt används som ersättningsgrund, utan speciallagstiftning eller ett försäk­ ringsvillkor som i sin tur kan bygga på en annan lag. Exempel: trafikskade­ lagen, patientskadelagen, ersättningsbestämmelserna för läkemedelsför­ säkringen och villkoren för TFA/TFA-KL/PSA2.

Personskador som skaderegleras inom ramen för den obligatoriska tra­ fikförsäkringen är antalsmässigt de flesta. När det gäller bestämmande av ersättning hänvisar trafikskadelagen direkt till skadeståndslagen.

Skillnaden ligger endast i kvalifikationskravet, alltså enkelt uttryckt: ”Hur och under vilka förutsättningar har skadan uppstått?” Ingången till skadereglering inom trafikförsäkringen är om skadan har inträffat i följd av trafik med ett trafikförsäkringspliktigt motorfordon. När detta kvalifi­ kationskrav väl är uppfyllt, regleras skadan enligt skadeståndsrätten, efter­ som trafikskadelagen hänvisar direkt till skadeståndslagen när det gäller frågan om ersättning.

Så är boken upplagd NYHETER I 2015 ÅRS UPPLAGA

2015 års upplaga följer i huvudsak de senaste årens disposition. Fokus ligger på de kunskapsdelar och andra verktyg som behövs i praktiskt skaderegle­ ringsarbete. Vägledande domar som redovisas löpande i de olika kapitlen förtecknas också i slutet av respektive kapitel, direkt efter rutan med bi­lagor och litteratur.

En nyhet i 2015 års upplaga är att vi byggt ut nyhetskapitlet med en del som handlar om frågeställningar som fortfarande är ”öppna”. Om eller när berörda intressenter kommer till en slutsats, kan de mycket väl komma att ligga till grund för framtida nyheter i olika slags regelverk och praktisk handläggning.

Bokens bilagedel har som vanligt uppdaterats och byggts ut med nya och fler bilagor, bl.a. 2014 års nya cirkulärreferat från Trafikskadenämn­ den. Det förtjänar att påminnas om att den detaljerade innehållsförteck­ 2 Kollektivavtalade försäkringar vid arbetsskada respektive personskadeavtal på det stat­ liga avtalsområdet. Läs mer i kapitlet Försäkringar m.m. enligt lag och kollektivavtal.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Inledning | 19

ningen över bilagorna – med sidhänvisningar – ligger i början av bilage­ delen och inte i bokens huvudinnehållsförteckning.

Innehållsförteckningarna är utformade så att de ska stödja olika slags sökningar. Den innehållsförteckning som finns i början av boken upptar bara bokdelar, kapitel och huvudavsnitt. I gengäld återfinns i början av varje kapitel den mer detaljerade innehållsförteckningen, med kapitlets alla avsnitt förtecknade med sidhänvisningar ned till lägsta avsnittsnivå.

Slutligen en påminnelse om att sidhänvisningar av gängse slag saknas i boken. Hänvisningarna ges i ord i stället. Några exempel: Se kapitlet Kapitelnamn.

Se kapitlet Kapitelnamn (avsnittet Avsnittsnamn).

Se kapitlet Kapitelnamn (avsnittet Avsnittsnamn / Underavsnittsnamn / Under-underavsnittsnamn).

Se nedan i detta kapitel (avsnittet Avsnittsnamn / Underavsnittsnamn).

DEL 1 – INTRODUK TION

Del 1 består av detta introduktionskapitel, ett kapitel med en kort samman­ fattning av nyheter samt två kapitel som innehåller grundläggande kun­ skaper om personskador och ersättningar.

I kapitlet Grundläggande personskadekunskap genomgås vad en per­ sonskada är för något, hur man resonerar kring orsakssamband och hur beviskraven ser ut och hur bevis värderas.

I kapitlet Grundläggande ersättningskunskap beskrivs dels ett antal vik­ tiga principer och metoder (full ersättning, skadebegränsningsplikt m.m.), dels hur det samlade ersättningssystemet ser ut och vilka regler om sam­ ordning som tillämpas. En viktig erfarenhet från de senaste årens utveck­ ling är att den traditionella inbördes relationen mellan skadestånd och samordningsförmåner inte alltid är lika självklar som tidigare. Skadestån­ dets roll i den sammanlagda personskadeersättningen har ökat. Det är för tidigt att uttala sig om huruvida trenden blir bestående men den förtjänar att uppmärksammas.

De skadeståndsrättsliga ersättningarnas betydelse och därmed skade­ ståndslagens är stor också därför att skadeståndslagens ersättningskatego­ rier och synsätt ligger till grund även för de många speciallagar och försäk­ ringslösningar som gäller på personskadeområdet. Mycket står inte direkt i skadeståndslagen utan måste utläsas ur lagens förarbeten och ur den praxis som utvecklats i domstolar och, främst, Trafikskadenämnden.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

20 | DEL 1 Introduk tion

I detta kapitel finns också bl.a. ett längre och nu ytterligare utbyggt avsnitt där fyra ersättningssystem på SkL:s grund beskrivs översiktligt.

DEL 2 – ERSÄT TNINGAR VID PERSONSK ADA

Denna bokdel är inriktad på de ersättningar vid personskada som kan bli aktuella enligt skadeståndslagen. Ersättning för inkomstförlust behandlas huvudsakligen i de två kapitlen Inkomstförlust och Inkomstförlust – egna före­tagare. I det senare behandlas olika ersättningsfrågor som är specifika för skadade som är företagare.

I kapitlet Kostnader finns en genomgång av olika slags kostnader och hur de ersätts. Därnäst kommer kapitlet Ideell skada, som handlar om ersättningsreglerna för bl.a. sveda och värk, lyte och men samt olägenheter – samt även något om ersättning för kränkning. Till detta kapitel finns ett flertal bilagor med tabeller m.m. i bokens bilagedel. Kapitlet Dödsfall behandlar de ersättningar som kan betalas till efterlevande om den ska­ dade avlider samt även reglerna för succession.

Del 2 avslutas med kapitlet Omprövning av ersättning, som handlar om den möjlighet som den skadade (och även försäkringsbolaget) har att få ersättningsfrågan omprövad vid väsentligt ändrade förhållanden.

DEL 3 – FLER ERSÄT TNINGSFRÅGOR

I denna del av boken har vi samlat viktig information som hör till området ersättning men som är av mer administrativ-teknisk natur jämfört med kapitlen som behandlar ersättningsposter i Del 2. Det första kapitlet heter Preskription och behandlar såväl det regelverk som trädde i kraft den 1 ja­ nuari 2015 som de föregående reglerna – som i flera år framöver kommer att tillämpas i skador som inträffat före 2015. Övriga kapitel i Del 3 behandlar och heter Jämkning på grund av medvållande (vilket är sällsynt men förekommer, t.ex. räcker ringa vårdslöshet för att skadeståndet ska jämkas vid rattfylleri), Ränteberäkning vid personskadereglering (dröjsmålsränta är den vardagliga benämningen men det behöver inte handla om försummelse, utan det kan finnas högst legitima skäl för försäkringsbolaget att dröja med utbetalningen, varvid ränta ska beräknas), Värdesäkring av skadeståndslivräntor (livränta är en ersättning som vanligtvis betalas under lång tid, varför det behöver finnas mekanis­ mer för att se till att inflationen inte urholkar värdet) och Beskattning av personskadeersättning (all skadeståndsrättslig ersättning beskattas inte och

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Inledning | 21

i detta kapitel genomgås reglerna för vilka personskadeersättningar som beskattas – och hur – re­spektive vilka som inte beskattas).

DEL 4 – HANDLÄGGNING

Del 4 handlar om olika slags praktiska frågor kring handläggningen och den inleds med kapitlet Praktiskt arbete med personskador. Därefter följer kapitlet Ombud och ombudskostnader. De för personskadereglering viktiga frågorna om sekretess, tystnadsplikt m.m. och hur de hanteras i skadereg­ leringen behandlas i kapitlet Offentlighet och sekretess. Att utbetalning sker till rätt person är givetvis grundläggande och det, liksom frågor om full­ makt, utmätning m.m. behandlas i kapitlet Utbetalning. Kapitlet Nämndprövning, klagomål och tvist ägnas åt de skadades möjligheter att få ärendet prövat i en nämnd och/eller i domstol och om hur de olika försäkringarnas nämnder fungerar. Del 4 avslutas med ett kapitel om det i dagens ”rörliga” värld allt mer aktuella ämnet Handläggning av trafikskador som inträffat utomlands.

DEL 5 – ÖVRIGT

Denna bokdel innehåller två sakområdeskapitel samt en förkortningslista och förteckning över litteratur och användbara webbplatser.

Kapitlet Försäkringar m.m. enligt lag och kollektivavtal behandlar sam­ ordningsförmåner som ska avräknas från den skadeståndsrättsliga ersätt­ ningen. Kapitlet fokuserar på situationerna sjukdom, arbetsskada och dödsfall och ger en sammanhållen bild av förmåner genom lag respektive kollektivavtal.

Kapitlet Medicin i skaderegleringen innehåller försäkringsmedicinsk information om bl.a. sambands- och arbetsförmågefrågor, läkares och för­ säkringsmedicinska rådgivares roll samt utrednings- och dokumentations­ frågor. Därtill finns grundläggande medicinska begrepp (med illustratio­ ner) samt beskrivningar av sjukdomstillstånd, inklusive whiplash/WAD, kronisk smärta och utmattningssyndrom. Kapitlet avslutas med en relativt omfattande medicinsk litteraturlista, främst om whiplash/WAD. BILAGOR

I den omfattande bilagedelen har vi bl.a. samlat 2015 års aktuella hjälp­ tabeller samt ett flertal av Trafikskadenämndens cirkulärreferat som fun­ge­

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

22 | DEL 1 Introduk tion

rar som praxis när det gäller ersättningsberäkningen i många fall.3 Bi­ lagorna är huvudsakligen grupperade efter typ. Samtliga tabeller ligger först och därefter är bilagorna sorterade efter ämnesområde.

Digital utgåva av boken ingår För alla som köpt årets upplaga av Ersättning vid personskada ingår även bokens digitala utgåva på www.studentlitteratur.se/minasidor. Den digi­ tala utgåvan är fullt sökbar och går dessutom att arbeta med som en ”van­ lig” bok – d.v.s. stryka under, göra anteckningar och lägga in bokmärken i.

För att komma åt den digitala utgåvan registrerar man sig med sin e-post­ adress och den kod som finns på insidan av denna boks pärm.

HJÄLP OSS AT T GÖRA NÄSTA UPPLAGA ÄNNU BÄT TRE! Ett referensverk som Ersättning vid personskada måste hela tiden förändras för att hålla jämna steg med verkligheten och användarnas behov. Ambitionen är att redogöra för gällande rätt och – med redovisning av olika synpunkter – den skaderegleringspraxis som tillämpas utan uttalat stöd i HD-avgöranden.

Alltså ber vi dig som läser och använder Ersättning vid personskada 2015: Hör gärna av dig med synpunkter på innehåll, utformning och så vidare – i smått och i stort! Dina reaktioner och förslag till förbättringar hjälper oss att göra en ännu bättre Ersättning vid personskada 2016.

Skicka dina synpunkter till: Studentlitteratur AB Caroline Boussard Förläggare juridik och statsvetenskap Box 141 221 00 Lund caroline.boussard@studentlitteratur.se telefon +46-46-31 21 46

3 Bilagorna är ett urval. Fler dokument finns som pdf:er på Svensk Försäkrings portal www.forsakringsnamnder.se. Ett sakregister över cirkulärreferat fr.o.m. 1973 från Trafikskadenämnden finns i (den nedladdnings- och sökbara) pdf:en på www.trafikskadenamnden.se/globalassets/cirkularreferat/sakreg-2010_2_11.pdf.

De flesta cirkulärreferaten är försedda med klickbar länk till pdf eller inscannat dokument.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Nyheter och ak tuella frågeställningar

Nyheter Här följer en sammanfattning av de nyheter, främst från 2014, som funnits med i uppdateringen av boken inför 2015 års upplaga. Nyhetslistan är givetvis inte fullständig, men vi tror att den ändå kan vara av intresse.

• Högsta domstolen har i en dom i juni 20141 slagit fast att även den utdelning som ägaren har kunnat räkna med varje år ska ingå i inkomstunderlaget. Den civilrättsliga synen på vad som utgör förlust av arbetsinkomst påverkas enligt Högsta domstolen inte av vad som skatterättsligt är att hänföra till inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital.

• Några nya domar kom under 2014 från hovrätterna i sambandsfrågor.2 I några av domarna har frågan om betydelsen av den skadades befintliga skick vid tiden för olyckan framhållits i domskälen.

• Den första juli 2014 trädde den nya brottsskadelagen (2014:322) i kraft.

Till nyheterna hör att takbeloppet för kränkningsersättning har tagits bort och att Brottsoffermyndigheten inte längre kan besluta om en 1 NJA 2014 sid. 455. Läs mer i kapitlet Inkomstförlust – Företagare, (avsnittet Om inkomst­underlag i aktiebolag).

2 Se kapitlet Grundläggande personskadekunskap (avsnittet Orsakssamband (kausalitet) / Vad talar för respektive emot att samband finns? / Några hovrätts- och kammarrättsdomar från 2013 och 2014).

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

24 | DEL 1 Introduk tion

lägre ersättning än en domstol som dömt ut ett sakprövat belopp för kränkning.3 • Trafikskadenämndens fyra cirkulärreferat4 under 2014 handlar om jämkning, samordning av ersättning för ideell skada, samordning av förtida uttag av tjänstepension samt preskription. Därutöver reviderades riktlinjerna i cirkuläret 4-2013 om försäkringsbolagens handläggning av nämndärenden.5 • Trafikskadenämndens råd sammanträdde två gånger under verksamhetsåret 2014.6 Vid dessa rådsmöten fattades bl.a. beslut om inkomstförlust i barnskadeärenden samt ersättning vid ändrad invaliditetsgrad och temporär invaliditet. Arbetsgruppen som utreder pensionsförlust fortsatte sitt arbete under året. Rådet beslöt att inte tillsätta någon arbetsgrupp för att utreda frågan om ”dubbel ersättning” för sveda och värk.

• Belopp och procent 2015: –– Prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet har höjts med 100 kronor vardera i förhållande till 2014 års belopp. Inkomstbas­ beloppet har dock höjts med 1 200 kronor.7 –– Trafikskadenämndens tabell för sveda och värk-ersättning har oförändrade belopp i förhållande till 2014.

–– Ersättningsnivåerna i mentabellerna för ”nya” skador har räknats ned med 0,115 procent utifrån 2014 års oavrundade ersättnings­ nivåer med anledning av ett minskat konsumentprisindex.8 –– För ersättningsnivåerna vid anspänning i arbete (posten B i ABCmodellen när det gäller s.k. gamla skador) gäller samma belopp som under 2014.9

3 Se kapitlet Ideell skada (avsnittet Ersättning för kränkning / Lagstiftning).

4 Cirkulärreferat 1-2014, 2-2014, 3-2014 och 4-2014, se bilaga 73, 41, 25 och 70 i bilage­ delen i denna bok.

5 Se bilaga 77.

6 En mer detaljerad sammanfattning av rådets ärenden finns i kapitlet Nämndprövning, klagomål och tvist (avsnittet Nämndprövning inom olika försäkringar / Trafikskadenämnden / Trafikskadenämndens råd).

7 Samtliga aktuella basbelopp inklusive historisk tabell finns i bilaga 86.

8 Sedan 2013 har KPI minskat med 0,36, från 313,99 till 313,63.

9 Se bilaga 12.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Nyheter och ak tuella frågeställningar | 25

Några aktuella frågeställningar Sammanställningen av nyheter i föregående avsnitt är huvudsakligen av en tillbakablickande natur, eftersom det som redovisas är nyheter under det år som gått sedan bokens föregående upplaga. Detta nya avsnitt ägnas i gengäld åt sådant som ännu inte blivit nyheter, alltså frågeställningar som fortfarande är ”öppna”. Om eller när berörda intressenter kommer till en slutsats, kan de mycket väl komma att redovisas som nyheter i en kommande upplaga av boken.

UT VIDGAD RÄT T TILL ERSÄT TNING FÖR SÄRSKILDA OLÄGENHETER?

Frågeställningen gäller främst hög anspänning i arbete vid invaliditeter mellan 10 och 30 procent. Ändringarna i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 januari 2002 innebar att en ny ersättningspost infördes som hette ”särskilda olägenheter”. Den nya ersättningsposten har ett betydligt snävare innehåll (skulle bara lämnas undantagsvis) än den tidigare ersättningsposten ”olägenheter i övrigt”, som försvann i och med lagändringen. Samtidigt utvidgades ersättningsposten ”lyte och men” till att även omfatta den ersättning som tidigare ersattes under posten ”olägenheter i övrigt”. Genom men-ersättningen får de som skadats efter 2002 en schablonmässig engångsersättning som omfattar dels invaliditet, dels anspänning i det dagliga livet och i arbetet (om de är i arbete efter skadan). Därigenom är de skadade i de flesta fall kompenserade för sin ideella skada.

Systemet är lätt att använda eftersom de individuella bedömningarna har tagits bort. Den individuella ersättningsposten ”särskilda olägenheter” ska endast användas då denna schabloniserade ersättning för anspänning i arbete enligt mentabellerna inte ger de skadade full kompensation.

Syftet med lagändringarna 2002 var att ge de skadade en rättvis och lite högre ersättning. Frågan är om det inte blivit tvärtom vad gäller ersättning för anspänning i arbete?

I det gamla systemet lämnades ersättning för anspänning i arbete ut­ifrån fyra olika nivåer medan anspänning i det dagliga livet – tillsammans med kostnadsrisker – ersattes mer skönsmässigt.1 Efter en höjning av

1 Det gamla systemet redovisas mer i detalj i kapitlet Ideell skada (avsnittet Ersättning för olägenheter / Olägenheter i övrigt – ersättning i ”gamla” skador).

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

26 | DEL 1 Introduk tion

beloppen i mentabellerna (avsåg invaliditeter från 50 till 99 procent) år 2008 kom ersättningarna upp i en nivå som gjort att Trafikskadenämnden därefter inte har bedömt att någon ersättning för särskilda olägenheter bör lämnas för anspännig i det dagliga livet. Någon motsvarande höjning av ersättning för anspänning i arbete har inte gjorts. I 2015 års mentabeller, där ersättning för anspänning i arbete ingår, uppgår ersättningsbeloppet till 1 184 kr per år vid 5 procents invaliditet. Med stigande invaliditetsgrad stiger ersättningsbeloppet och uppgår till 4 734 kr per år vid 15 procents invaliditet. Därefter höjs inte ersättningsbeloppet mer utan ligger kvar där till 99 procents invaliditet.

Trafikskadenämndens råd har bestämt att ersättning för särskilda olägenheter skulle lämnas endast undantagsvis och lägst med 1 500 kr per år utöver den ersättning som lämnas enligt mentabellerna. Någon högsta gräns sattes inte. Den högsta ersättningen som hitintills lämnats är 5 000 kr per år. Skadade med 15 procents invaliditet eller mer arbetar oftast inte.

De som skadats före år 2002 och fått en invaliditet på mellan 15 och 30 procent fick ersättning enligt den s.k. nivå 3, vilket år 2015 ger en ersättning på 6 000 kr per år. Om man skadas efter 2002 så får man i allmänhet ingen ersättning för ”särskilda olägenheter” vid dessa invaliditetsgrader utan anses tillgodosedd med den ersättning för särskilda olägenheter som ingår i ersättningen för ”lyte och men” (4 734 kr per år vid 15 procents invaliditet).

I Trafikskadenämndens praxis har en person med en invaliditetsgrad på 19 procent fått ersättning för särskilda olägenheter med 1 500 kr per år. Det är hitintills den lägsta invaliditetgrad vid viken ersättning lämnats. Personer med lägre invaliditetsgrader har aldrig bedömts ha sådan särskild anspänning i arbete att de bedömts ha rätt till ersättning för särskilda olägenheter.

I spannet 20 till 30 procents invaliditet har de flesta inte fått någon ersättning. De som fått ersättning har i allmänhet bedömts ha en anspänning i arbete som motsvarar en ersättning på 1 500 kr per år. Personer med höga invaliditer som är i arbete helt eller delvis brukar få ersättning för särskilda olägenheter. I nämndens praxis finns bara en person med ett intellektuellt arbete som fått ersättning. Han ådrog sig en hjärnkontusion vid en trafik­ olycka. Han bedömdes ha 40 procents invaliditet och fick ersättning för särskilda olägenheter med 1 500 kr per år för sitt halvtidsarbete som vice VD.2 För att ersättningen till de skadade inte ska bli lägre än vad de skulle ha fått enligt den gamla ersättningsmodellen bör det i fall med 15 procents

2 Se Trafikskadenämndens cirkulärreferat 4-2008, bilaga 52.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Nyheter och ak tuella frågeställningar | 27

invaliditet – och i vissa fall lägre – undersökas om de skadade kan vara berättigade till ersättning för särskilda olägenheter. Det känns viktigt att de som verkligen försöker arbeta trots sin skada också får ersättning, i alla fall i nivå med vad de som skadats före 2002 fick.

Högsta domstolen och överrätterna har inte prövat frågan om ersättning för särskilda olägenheter. I den mån denna fråga prövats i underrätt känner vi inte till.

Ett särskilt problem är de personer som får psykiska besvär efter en trafikolycka. De psykiska invaliditeterna ligger oftast lågt; det är sällan man ser invaliditeter som är högre än 15 procent i Trafikskadenämndens praxis.

Att arbeta med psykiska besvär kan många gånger ge hög anspänning i arbetet, kanske speciellt i intellektuella arbeten. Det är lätt att glömma bort dessa människor när ersättningen för särskilda olägenheter bestäms. ÄR RÄNTEANTAGANDET FORTFARANDE FÖR HÖGT?

Livränta som betalas månadsvis i efterskott är huvudregeln när det gäller ersättning för inkomstförlust. Den skadade har dock en viss valfrihet mellan livränta och engångsbelopp och dessutom lämnas ersättningen för kortvariga framtida inkomstförluster ofta i form av ett engångsbelopp.3 Försäkringsbolagen förutsätter att de skadade vid engångsersättningar (kapitalisering av kostnader och inkomstförluster samt vid ideell ersättning för lyte och men) kan placera dessa så att de ger hög ränta. Den av bolagen antagna räntesatsen används för att reducera ersättning till de skadade i motsvarande mån.

Lyte och men ersättningen är avsedd att användas för att de skadade skall kunna söka kompensera sig för sin skada och t ex göra sådant som de annars inte hade kunnat göra. Ersättningen ska således kontinuerligt förbrukas. Detsamma är fallet vid kapitalisering av kostnader och inkomstförluster. Det handlar om årliga kostnader och årliga förluster.

Mellan 1999 och 2014 tillämpade försäkringsbolagen ett ränteantagande på 5 procent. En sådan ränta var inte en realistisk ränta som en skadad skulle kunna få genom att placera ett erhållet engångsbelopp och är det än mindre idag. Det kan knappast vara tanken att en skadad ska spekulera i högriskplaceringar på kapitalmarknaden med sitt ersättningsbelopp.

3 Läs mer i kapitlet Inkomstförlust (avsnittet Ersättningens form – livränta eller engångsbelopp).

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

28 | DEL 1 Introduk tion

Då det orimliga ränteantagandet aktualiserades (dock inte från bolagen själva) har försäkringsbolagen via sin samarbetsorganisation Svensk Försäkring från årsskiftet 2013/14 sänkt ränteantagandet till 4 procent. Inte heller ett sådant ränteantagande är rimligt och har också mötts av protester. Försäkringsbolagen har nu fattat beslut att på nytt se över denna fråga såväl vad avser ett rimligt ränteantagande som att redovisa hur beräkningarna går till. Enligt vår uppfattning vore det rimligt att sänka ränteantagandet ytterligare. Det handlar om stora belopp för försäkringsbolagens del men också om en viktig och rättvis ersättning till de skadade.

Anta att en årlig kostnad om 2 000 kr ska kapitaliseras. Personen är 20 år och kostnaden bedöms som livsvarig. Det blir 45 383 kr enligt 2014 års tabell. Samma belopp ett år innan och bedömd enligt 1999 års tabell var 38 138 kr. En minskning av ränteantagande med en procentenhet innebär således en förhöjd ersättning med drygt 7 000 kr. Med en framtida sänkning till 2 procent (ej orealistiskt) skulle ersättningen således öka med 14 000 kr, d.v.s. till nära 60 000 kr. Ett sådant sänkt ränteantagande skulle medföra en betydande höjning av ersättningen.

I ideell ersättning för lyte och men enligt 1999 års kapitaliseringstabell för en person som är 20 år gammal med 20 procents medicinsk invalditet var ersättningen 269 300 kr. Enligt 2014 års kapitaliseringstabell blir ersättningen 300 900 kr.

Skadade som erbjuds kapitalisering av kostnader och inkomstförluster bör dock tänka sig för. Ersättningen ska ju i exemplet ovan räcka i cirka 60 år framöver. Med en bankränta som, på sin höjd, motsvarar de årliga kostnadshöjningarna blir den faktiska ersättningen inte 2 000 kr utan 1 000 kr.

Om livränta istället väljs utbetalas 2 000 kr per år så länge personen lever och därtill basbeloppsjusteras det varje år för att kompensera för kostnadsökningar.

Mot denna bakgrund ser vi som en självklarhet att ränteantagandet sänks ytterligare, åtminstone till 2 procent.

DAGS AT T SE ÖVER TALEFÖRBUDET I ARBETSSK ADEFÖRSÄKRING?

I de kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna och motsvarande personskadeavtal finns ett s.k. taleförbud.4 I ett alldeles för stort antal fall

4 Läs mer i kapitlet Praktiskt arbete (avsnittet Praktiskt arbete med arbetsskadeförsäkring enligt kollektivavtal / Brister i försäkringsskyddet vid arbetsskada)

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Nyheter och ak tuella frågeställningar | 29

innebär det att skadeståndsberättigade varken kan få ersättning direkt från arbetsgivarna eller från deras ansvarsförsäkringar.

Taleförbudet tillkom redan i TFY-villkoret (kollektivavtalade yrkes­ skadeförsäkringen) 1973/74 och har därefter överförts till TFA (TFA-KL och PSA). Avsikten var ursprungligen att de skadade inte skulle kunna få ersättning från två håll – alltså både från den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen och som skadestånd från arbetsgivarnas ansvarsförsäkringar. Överenskommelsen om taleförbud mellan parterna innebar att arbetsgivarna skulle satsa på kollektiva avtalslösningar för att slippa rättsprocesser och även minska försäkringspremien i ansvars-försäkringarna.

Fram till 1993 var detta okontroversiellt eftersom fullgod ersättning lämnades både enligt lag och kollektivavtal (från TFA och motsvarande).

Den då kraftigt försämrade lagstadgade arbetsskadeförsäkringen gav upphov till luckor i försäkringsskyddet. Arbetsskadesjukpenningen slopades och förutsättningarna för prövning och ersättning vid bestående arbetsoförmåga och inkomstförlust med arbetsskadelivränta har successivt skärpts. Förutsättningen för arbetsskadelivränta och därmed även ersättning från TFA är att den skadade ska göra en framtida inkomstförlust om minst 1/15 och i minst ett år framåt.

Det är således inte den fysiska och/eller psykiska arbetsskadan i sig som berättigar till ersättning utan det är först när man gör en stadigvarande inkomstförlust som prövning av rätten till ersättning kan ske. Det finns visserligen ett undantag från denna huvudregel när det gäller TFA-ersättning för skador upptagna på en ILO-förteckning – men på denna lista finns varken de frekvent förekommande belastningsskadorna eller det stadigt ökande antalet psykiska skador.

För tjänstemannagrupperna är den psykiska ohälsan såväl skade- som ersättningsmässigt ett stort problem. Det handlar om mycket långa sjukskrivningar, t.ex. upp till två år, varefter den skadade ofta kan återgå i arbete och utan att göra sådan framtida inkomstförlust som skulle kunna berättiga till ersättning. Därmed kan skadan inte heller prövas.

Om taleförbudet inte hade funnits skulle åtskilliga arbetstagare direkt kunna vända sig till sina arbetsgivare för att kräva skadestånd i form av ersättning för inkomstförlust samt ideell ersättning. Den generella lydelsen i försäkringsvillkoret tolkas av arbetsgivarnas fackliga organisationer att rätt till ersättning inte föreligger ens för sådana skador som inte omfattas av försäkringssystemet. Med 1993/94 års villkorsförändringar synes den ursprungliga avsikten att de skadade inte skulle bli dubbelt kompenserade ha förvandlats till att många inte ska kompenseras alls.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Grundläggande personskadekunskap Marie Svendenius & O la Schönning

Innehåll Om innehållet i detta kapitel 33 Vad är en personskada? 33 Begreppet personskada 33 Vad är en ersättningsbar personskada? 34 Personskada i följd av trafik 35 Definitionen av ”i följd av trafik” 36 Högsta domstolen 37 Trafikskadenämnden 38 Skadeförsäkringens villkorsnämnd 38 Mer om skada i följd av trafik 40

Orsakssamband (kausalitet) 41 Allmänt om orsakssamband och bevisning 41 Sambandsärenden i Trafikskadenämnden 41 Behandling utomlands 43 Den medicinska utredningen 43 Bevisningen 45 Beviskravet ”klart mera sannolikt” 46 Vad talar för respektive mot att samband finns? 47 För samband 48 Mot samband 50 Ett par domar från Regeringsrätten 58 Några hovrättsdomar från 2011 och 2012 59 Några hovrätts- och kammarrättsdomar från 2013 och 2014 61 Samband mellan skada och arbetsoförmåga 66 Adekvat kausalitet 67 Förfarandet i nämnd respektive domstol i sambandsärenden 68

Beviskrav och bevisvärdering 68 Beviskrav – samband mellan olycka och skada 69 Beviskrav – samband mellan olycka och arbetsoförmåga 69 Beviskrav – inkomstförlust 71 Beviskrav – psykiska besvär till följd av nära anhörigs död 73 Cirkulärreferat 1-2012 om bevisbörda – beviskrav 74

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Grundläggande personskadekunskap | 33

Om innehållet i detta kapitel Detta kapitel innehåller en del grundläggande fakta om personskador och deras bedömning som inte finns med i skadeståndslagen utan som måste utläsas ur lagens förarbeten och ur den praxis som utvecklats i domstolar och, främst, Trafikskadenämnden. Innan det är meningsfullt att börja beräkna ersättningen måste det stå klart: • att det föreligger en personskada • att de följder av personskadan som den skadade åberopar har samband med den skadegörande händelsen • att den skadade kan bevisa att det förhåller sig så.

I dessa tre punkter, som motsvaras av delavsnitt i kapitlet, finns grunden för innehållet i denna bok.

Exemplen och resonemangen bygger i detta kapitel – liksom i övrigt i boken – i stor utsträckning på trafikskador och på Trafikskadenämndens praxis. Det beror dels på att skador i följd av trafik är den vanligaste typen av personskador som ersätts på skadeståndsrättslig grund i Sverige, dels på att den praxis som utvecklats i nämnden (inklusive tabellverk m.m.) används generellt även vid bestämmande av ersättning för andra skade­typer, t.ex. arbets­skador (av AFA Försäkring) eller skador uppkomna på annat sätt.

Av samma skäl har vi valt att använda den i skaderegleringssammanhang mycket vanliga skadetypen whiplashskada (som i allmänhet, men inte alltid, är en följd av trafikskada) för att exemplifiera vilka resonemang som kan föras och har förts, t.ex. i domstolar, kring samband mellan skadegörande händelse och följder av personskada. Motsvarande resonemang är – principiellt sett – överförbara till andra slags personskador.

Vad är en personskada?

BEGREPPET PERSONSK ADA

För att beräkning av ersättning över huvud taget ska bli aktuell ska det till att börja med föreligga en personskada. För att få en beskrivning av vad en personskada är kan man dock inte gå direkt till rättskällan, alltså skadeståndslagen. Där finns ingen definition av begreppet personskada. Lagens förarbeten och praxis, t.ex. i Högsta domstolens domar1, ger riklig infor1 HD-domar finns sammanställda i publikationsserien Nytt Juridiskt Arkiv, med förkortningen NJA – som läsaren av denna bok kommer att stöta på ofta i både text och fotnoter.

© F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Boken är skriven av en expertgrupp bestående av Magnus Granlund, Christer Olofsson, Madeleine Randquist (som även är bokens redaktör), Ola Schönning, Michael Sjöberg, Lennart Stéen och Marie Svendenius.

ERSÄTTNING VID PERSONSKADA 2015 Fakta, aktuell praxis, alla tabeller samt expertkommentarer till samtliga ersättningsposter Ersättning vid personskada är det klassiska standardverket för beräkning av skadeståndsrättslig ersättning vid personskada enligt 5 kap. SkL. Med sin praktiskt inriktade framställning, och med samtliga aktuella tabeller och relevanta cirkulärreferat i bilagedelen, fungerar boken som referensverk, utbildningsmaterial och handläggningsstöd för alla som arbetar med skadeståndsrättslig ersättning vid personskada: personskadereglerare, advokater, biträdande jurister och domstolsjurister. Den vänder sig också till patientföreningar och till studenter vid universitet och högskola.

Boken inleds med två kapitel om grundläggande personskade- och ersättningskunskap. Därefter behandlas samtliga ersättningsposter samt centrala frågor som omprövning, preskription och ränteberäkning.

Handläggning, med sakfrågor som t.ex. ombud, sekretess och nämndprövning, behandlas i en egen del tillsammans med ett kapitel om praktiskt skaderegleringsarbete. Därutöver har Ersättning vid personskada ett kapitel om samordningsförmånerna samt vad som snarast är en egen ”bok i boken” om medicin i skaderegleringen.

Tillgång till en digital version av Ersättning vid personskada ingår.

Den digitala utgåvan – som är fullt sökbar och går att arbeta med som en ”vanlig” bok, d.v.s. stryka under, göra anteckningar och lägga in bokmärken i – nås med hjälp av en kod på insidan av bokens pärm.

21:a upplagan

Art.nr 32378

www.studentlitteratur.se