9789147097845 by Smakprov Media AB

Andra aktuella titlar i serien är:

”Kulturbegreppet slinker oss lätt ur händerna. Skärpt och kunnigt reder Johan Fornäs ut distinktioner och fallgropar. Han demonstrerar användningen, tror på mångtydigheten och klargör att motsättningen mellan kultur och natur är en fördom. Det är pedagogiskt. Det är snyggt. Sällan har jag läst en så ögonöppnande liten bok.” BeGreppbart

Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Makt

Identitet

Mats Börjesson & Alf Rehn

Kultur

BeGreppBart

Nils Hammarén & Thomas Johansson

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo Kommunikation: André Jansson

Johan Fornäs

Queer: Martin Berg & Jan Wickman Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser Kapital: Mikael Stigendal BeGreppbart

Johan Fornäs är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och redaktör för tidskriften Culture Unbound. Han har en bakgrund i musikvetenskap och kulturstudier, och forskar bland annat om hur identiteter formas i medier av skilda slag.

Johan Fornäs

är ett av språkets allra mest mångtydiga och svårdefinierade ord. Här ges en guide till hur dess fyra huvudbetydelser har växt fram och vad kultur kan betyda idag – från odling via livsformer och konstarter till meningsskapandets processer. Genom en lång rad talande exempel framträder en bild av hur begreppet knyter samman frågor om makt och identitet.

Kultur

Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Etik: Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors Institution: Lars-Eric Jönsson, Anders Persson & Kerstin Sahlin Status: Soﬁa Ulver-Sneistrup

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm

Best.nr 47-09784-5

Tryck.nr 47-09784-5-00

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kultur - omslag.indd 1

12-01-20 13.28.59

Kultur

BeGreppbart

Johan Forn채s

18 Begreppbart Kultur.indd 1

2012-01-13 14.13

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

18 Begreppbart Kultur.indd 3

2012-01-13 14.13

Innehåll Tänk dig …

Del I. Kulturbegreppets fasetter

Ontologiskt: kultur som odling 12 Antropologiskt: kultur som livsform 18 Estetiskt: kultur som konst 23 Hermeneutiskt: kultur som meningsproduktion 29 Del II. Kulturbegreppets användningar

Kulturstudier 39 Naturrepresentationer 62 Identitetskorsningar 75 Maktspel 86 Tänk en gång till …

101

Noter 104 Referenser 105 Register 111

18 Begreppbart Kultur.indd 4

2012-01-13 14.13

Tänk dig … Tänk dig att du får frågan hur många ord med ”kultur” du kan komma på. Du skulle antagligen komma på rätt många, men efter någon minut skulle det kanske börja gå lite trögare. Och ändå finns det en del att ta av: ackulturation, amatörkultur, arbetarkultur, avantgardekultur, bakteriekultur, barnkultur, delkultur, dövkultur, elitkultur, fankultur, finkultur, folkkultur, före tags kultur, hydrokultur, institutionskultur, interkulturell, invandrarkultur, jägarkultur, konsumtionskultur, kulturalisering, kulturantropologi, kulturarbete, kulturarv, kulturattaché, kulturbestånd, kulturchock, kulturdag, kulturdepartement, kulturekonomi, kulturrevolution, kulturfattig, kulturfestival, kulturfolk, kulturforskning, kulturgeografi, kulturhistoria, kulturhus, kulturhuvudstad, kulturimperialism, kulturindikator, kulturindustri, kulturinstitution, kulturjournalistik, kulturkamp, kulturkanon, kulturklyfta, kulturknutte, kulturkofta, kulturkommersialism, kulturkompetens, kulturkonsumtion, kulturkonservativ, kulturkrets, kulturkrock, kulturlager, kulturlandskap, kulturliberal, kulturlös, kulturmarxist, kulturmiljö, kulturminister, kulturminne, kulturmjölk, kulturnämnd, kulturområde, kulturpolitik, kulturproduktion, kulturproposition, kulturradikal, kulturrasism, kulturredaktion, kulturrelativism, kulturreservat, kulturrevolution, kultursektor, kultursida, kulturskog, kulturskola, kultursociologi, kultursponsring, kulturstad, kulturstudier, kulturstöd, kulturtant, kulturteknik, kulturteori, kulturtidskrift, kulturutbildning, kulturutskott, kulturvetare, kulturvetenskap, kulturväxt, kulturyrke, maskinkultur, masskultur, mediekultur, monokultur, motkultur, musikkultur, mångkultur, okulturell, pensionärskultur, populärkultur, skriftkultur, subkultur, säkerhetskultur, tvärkulturell, undergroundkultur, ungdomskultur, yoghurtkultur, yrkeskultur, världskultur. TÄ N K D I G …

18 Begreppbart Kultur.indd 5

2012-01-13 14.13

Och detta är ändå bara några exempel på hur begreppet kultur dyker upp snart sagt överallt. Googlar man på ordets alla former får man mer än fem miljarder träffar på ställen som kan handla om det mesta. Finns det längre något som inte är kultur? I varje fall tycks allt fler viktiga frågor ses som i någon mening kulturella. I stället för att klassificera biologiska raser angriper dagens fascister det ”mångkulturella” samhället för att det til�låter etniska livsformer eller ”kulturer” som de anser främmande. Men vad innebär egentligen denna förskjutning i den politiska retoriken? Samtidigt talar naturvetare om genpooler som ett slags kulturer eller odlar fram mikroskopiska kulturer i sina provrör. Så var går i dag gränsen mellan natur och kultur? Och är det samma kulturbegrepp som cirkulerar i debatterna om den statliga kulturpolitiken, som mest tycks handla om stödformer till konstnärliga verksamheter men ibland också intresserar sig för amatörernas kreativitet eller de estetiska skönhetsvärdenas roll för regional utveckling? Här är det lätt att prata förbi varandra helt. När tre kulturintresserade personer möts kan en förvirrande dialog utspinna sig: – Det vet väl alla vad kultur är? Kultur är förstås motsatsen till natur, det är väl självklart? Allt som människor gjort och bidragit med i världen. Man pratar ju om ”kulturvetenskaper” som den kompletterande motsatsen till naturvetenskaperna, eller ”kulturlandskap” som kontrast till den vilda naturen. Och medan den mänskliga naturen är något biologiskt givet är kulturen människans eget ansvarsområde. – Fast nu för tiden har väl kultur snarare med etniska livsmönster att göra? Man pratar ju mer och mer om mångkultur eller invandrarkulturer, om nationella kulturskillnader, ungdomskulturer och även företagskulturer. Där handlar kulturfaktorer snarare om sätt att skilja mellan olika grupper av människor. Så betyder inte kultur något med livsstil eller kollektiv identitet? – Men visst är väl kultur snarare någonting med konst och estetik? Det är ju sådant som kultursektorn och kulturpoliti6

TÄ N K D I G …

18 Begreppbart Kultur.indd 6

2012-01-13 14.13

ken ägnar sig åt. Kulturella institutioner och verksamheter bör stå fria och erbjuda något annat än politik, ekonomi och arbetsliv. Det är väl självklart att kulturen bara är en specifik del och sektor av samhällslivet, som har med konstnärligt skapande och njutande att göra? Så många olika synsätt det finns på kultur! Alla verkar var för sig ganska självklara, men när de krockar vet man varken ut eller in. När man i ett samtal håller sig inom ramarna för att diskutera vad i mänskliga egenskaper som beror på arv respektive miljö kan det förefalla helt oproblematiskt att ställa natur emot kultur. Mångkulturdebatten utgår lika bestämt från att kulturer handlar om olika gruppvisa normer och vanor, medan man i kulturpolitiska sammanhang precis lika oreflekterat ställer konstnärliga verksamheter i fokus. Men när dessa olika samtal korsar varandra uppstår förståelseproblem. Ingår allt mänskligt i kulturarvet eller står det som har med estetisk kultur i fokus? Hur hanterar man sociobiologiska argument för att vissa etniska skillnader har någon form av genetisk grund? Kan man samtidigt tala om kultursektorns institutioner och den mångkulturella vardagen utan att nästla in sig i paradoxer? Och även då man granskar var och en av de olika definitionerna närmare är det lätt att upptäcka glipor och självmotsägelser, oklara gränsfall och notoriska svårigheter att låsa fast någon enda betydelse av ordet ”kultur”. Är inte mycket av det vi kal lar ”natur” i själva verket en mänsklig kulturprodukt? Vad vore till exempel den uråldriga svenska skogen utan århundraden av kultivering? Och hur mycket har en etnisk grupp egentligen gemensamt, med tanke på allt som också skiljer dess individer åt i form av personliga erfarenheter, kön, klass och ålder? Hör före tagsdesign, idrott, religion eller skolväsende till kultursektorn eller ej, och vad är i så fall det viktigaste skälet till gränsdragningarna? Några drar slutsatsen att det är meningslöst att ens försöka TÄ N K D I G …

18 Begreppbart Kultur.indd 7

2012-01-13 14.13

definiera begreppet kultur. Många undviker frågan för att slippa fastna i oändliga förklaringar som ändå inte verkar leda till någon större klarhet utan snarare förvirrar tanken än mera. Ändå är det viktigt att tänka igenom detta grundläggande begrepp, som man i dagens samhälle stöter på i snart sagt alla sammanhang. Att det är svårt är ett dåligt argument för att inte ens försöka. Vill man använda ordet ”kultur” finns det skäl att göra sitt bästa för att bli klar över vad man kan mena med det. Det ska denna bok hjälpa till med. I bokens första del, ”Kulturbegreppets fasetter”, går jag i tur och ordning igenom några av de viktigaste betydelsesfärer som utvecklats genom historien, och försöker tydliggöra hur var och en av dem är konstruerad. Först kommer den historiskt äldsta definitionen som har med odling att göra. Därefter följer de bägge preciseringar som vann mark under 1800-talet: kulturer som människors kollektiva livsformer respektive kultur som konstnärlig verksamhet. Den fjärde tolkningen av kulturbegreppet knyter det just precis till tolkningar, det vill säga till meningsskapande, vilket ska visa sig vara ett fruktbart sätt att också knyta samman de tre tidigare betydelsesfärerna. I bokens andra del, ”Kulturbegreppets användningar”, ger jag några exempel på hur olika typer av forskning hanterat dessa frågor, och vad de olika meningssfärerna egentligen innebär när man försöker förstå olika sorters fenomen. Efter en presentation av kulturforskningens och kulturstudiernas utveckling berörs i tur och ordning hur naturen skildras och tolkas i medietexter, hur olika typer av kollektiv och individuell identitet utvecklas, samt hur kulturella verksamheter inordnas i politiska maktspel.

TÄ N K D I G …

18 Begreppbart Kultur.indd 8

2012-01-13 14.13

Del I.

Kulturbegreppets fasetter

Den brittiske kulturforskaren Raymond Williams har i sin begreppshistoriska ordbok Keywords (1976/1983 s. 87) utnämnt ordet ”kultur” till ett av de två eller tre mest komplicerade som över huvud taget finns, och de amerikanska antropologerna Alfred L. Kroeber och Clive Kluckhohn (1952) har listat 156 olika definitioner (se även Bennett m.fl. 2005, Eagleton 2000, Jenks 1993). Att närma sig ett sådant begrepp medför en uppenbar risk att ta sig vatten över huvudet och drunkna i de genom historiens gång allt ymnigare flödena av bestämningar och diskurser. Ju mer komplext begreppet blir, desto svårare är det förstås att överblicka – men desto mer angeläget är det också att åtminstone försöka. Det moderna kulturbegreppet har utvecklats i en serie steg. Det har en lång förhistoria men har erövrat sin aktuella bredd och komplexitet först under de senaste århundradena. Ordböcker ger vid handen att ordet ”kultur” använts i olika europeiska språk åtminstone sedan 1400-talet, hämtat från latinets cultura, som stod för odling och jordbruk och var besläktat med ord som ”kult” och ”kultivering”. Ganska snart fick det via sin aura av respektfull omvårdnad en överförd betydelse förknippad med mänsklig bildning. Men det var först i början av 1800-talet som det mer allmänt kom att beteckna civilisationens andliga eller intellektuella aspekter, och under andra halvan av samma sekel började man identifiera kultur med ett folks gemensamma vanor och verk. Fram till mitten av 1900-talet fick begreppet alltså allt fler betydelser som överlagrades varandra. Det är inte svårt att se hur de olika betydelserna härleddes ur varandra, men resultatet 9

18 Begreppbart Kultur.indd 9

2012-01-13 14.13

blev en väldigt komplicerad helhet där olika grenar liksom gled ifrån varandra och tycktes peka i alltmer åtskilda riktningar. Samtidigt utkristalliserades olika vetenskapliga fält som ägnade sig åt var och en av dessa betydelsesfärer: pedagogik, sociologi, etnologi, antropologi, konst- och litteraturvetenskaperna kom att på inbördes olika sätt undersöka var sina delar av vad kultur sammantaget kunde vara. Men under det senaste halvseklet kan man ana konturerna av en ny konvergens mellan sådana ämnen, i takt med att de olika kulturbegreppen allt oftare börjat föras ihop i skiftande konstellationer. Det har skapat nya problem och tolkningsstrider, men också nya möjligheter att förstå hur helheten hänger samman. Kultur är ständigt närvarande i samhällsdebatt och teori, men på skiftande sätt och med varierande intensitet. Under det senaste halvseklet har många tyckt sig skönja en allt starkare närvaro av sådana begrepp på allt bredare områden, vilket kan uttryckas som att det pågår en process av ”kulturalisering”.1 Visserligen tycks många konstnärer och ”kulturarbetare” känna sig alltmer marginaliserade och hårt trängda i dagens samhälle, men samtidigt tillmäts kulturella faktorer växande betydelse i regional planering. I nutidens informations- eller kunskapssamhälle anges på egentligen väldigt motsägelsefulla sätt den klassiska industrialismen ha gett plats åt postindustriell upplevelseindustri. Frågor om kulturell identitet och gemenskap har seglat upp som centrala för samhällets utveckling, inte minst i vår tids etniska krig och konflikter. Virtuella världar i nätverkssamhällets sammankopplade digitala cyberrymder låter människors interaktioner ta symbolisk gestalt i artificiella rum, och kulturpolitiken tenderar att föra in allt fler verksamheter i kultursektorns domäner – från upplevelseturism till varudesign. Man talar om politikens estetisering och postmaterialistiska värden, där det också ofta antas att kulturaspekter successivt ökar i samhällelig betydelse. Det är exempelvis talande att den norske massmördaren Anders Behring Breivik 2011 som sina främsta måltavlor utpekade ”kulturmarxister” och sådana som förespråkar ”multi10

D E L I . kulturbegreppets fasetter

18 Begreppbart Kultur.indd 10

2012-01-13 14.13

kulturalism”. Kulturen har blivit ett centralt slagfält för det senmoderna samhällets ideologiska motsättningar. Sådana föreställningar om en pågående kulturalisering samspelar med andra processer och begrepp som modernisering, sekularisering, urbanisering, medialisering och estetisering. San ningshalten i alla sådana idéer är notoriskt svår att klart ”bevisa”. Det är nog så att man talar mer om kultur nu än under vissa tidigare epoker, men exakt vad som ligger i och bakom detta är osäkert. Stämmer sådana tidsdiagnoser med verkligheten: är kulturen i någon mening viktigare i dag än ”förr”? En hel del hårda fakta tyder på att diagnoserna är klart överdrivna. Ekonomiskt sett tycks exempelvis kulturens andel av produktionen, arbetskraften, exporten eller utbildningssektorn förbli relativt marginell. I Sverige kan bara ett par procent av bruttonationalprodukten klassificeras i kulturtermer. Å andra sidan verkar människor faktiskt använda allt större andel av sin tid till kulturella aktiviteter och lägga större vikt vid dem. Så konsumerar genomsnittssvensken i dag medier sex timmar om dygnet (viket är fyrtio minuter mer än för trettio år sedan) och ägnar under hela sitt liv tre gånger mer tid åt mediekonsumtion än åt arbete, vilket är klart mer än någonsin förr och kan tolkas som uttryck för en form av kulturalisering (Nordicom-Sverige 2010). Beroende på hur man räknar kan allt mellan fem och sextio procent av totalkonsumtionen räknas som kulturorienterad. Mätningarna försvåras av förvirrande sätt att klassificera kulturell produktion och konsumtion. Hur lång tid använder man till exempel till att ”konsumera” sin bostad jämfört med att läsa böcker? Den typen av jämförelser blir snabbt vilseledande. Viktiga delar av de kulturella kretsloppen äger också rum utanför den regelrätta marknaden och registreras därför inte i officiell statistik. Nu har kulturens vikt inte bara med statistiskt omfång att göra, i termer av tid eller pengar, utan rör också den kvalitativa betydelse den tilldelas. Här är det än svårare att ta fram övertygande bevis för de förskjutningar som många anser vara uppenbara. Förvisso har sådana ändringar i hur människor talar 11

18 Begreppbart Kultur.indd 11

2012-01-13 14.13

om verkligheten materiella effekter: om tillräckligt många före ställer sig att kulturella faktorer ökar i vikt så lär det också bli effekten, i och med att man då i allt fler sammanhang bryr sig om det som har med kultur att göra och därmed gör diagnosen självbekräftande. Men man kan ändå fråga sig vad förskjutningarna i så fall beror på, och vad kulturens växande roll innebär för människors liv och samhällen. Om det kulturella i ökande grad har släppts löst och fått inflytande på allt vidare områden i världen – ut i solsystemet och i samhällets alla kretslopp, in i generna och i människornas innersta – så har samtidigt dess egna konturer suddats ut. När det kulturella tycks finnas överallt blir gränserna mellan kultur och icke-kultur allt svårare att dra. Det hela beror inte minst just på vad man avser med kultur. Här ska några av de viktigaste, redan antydda begreppsanvändningarna redas ut, med fokus på fyra huvudgrupper. Varje tolkning av kulturbegreppet för samtidigt med sig en speciell förståelse av vad man kan mena med kulturalisering, vilket också ska noteras. I bokens andra del ges sedan i motsvarande ordning exempel på begreppsanvändningar från dagens samhälle och forskning.

Ontologiskt: kultur som odling Ordet ”kultur” stod som sagt till en början för odling, och därmed för någon form av mänsklig ordning och omvårdnad. Det har klassiska latinska rötter och användes sedan i de moderna europeiska språken från 1400-talet. På många sätt är detta arkaiska eller ontologiska kulturbegrepp helt enkelt ett annat ord för samhälle eller civilisation. Det ontologiska har med existensen och vad som finns i världen att göra, och det har upplevts som viktigt att skilja det som existerar utan mänsklig orsak (natur) från vad människorna själva skapat (kultur). Begreppet rymde i sig en spännvidd av underbetydelser som ibland kunde glida isär ut i andra, besläktade begrepp. Latinets 12

D E L I . kulturbegreppets fasetter

18 Begreppbart Kultur.indd 12

2012-01-13 14.13

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

18 Begreppbart Kultur.indd 2

2012-01-13 14.13

Andra aktuella titlar i serien är:

Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Makt

Identitet

Mats Börjesson & Alf Rehn

Kultur

BeGreppBart

Nils Hammarén & Thomas Johansson

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo Kommunikation: André Jansson

Johan Fornäs

Queer: Martin Berg & Jan Wickman Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser Kapital: Mikael Stigendal BeGreppbart

Johan Fornäs

Kultur

Etnicitet: Hanna Wikström Historia: Peter Aronsson Etik: Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors Institution: Lars-Eric Jönsson, Anders Persson & Kerstin Sahlin Status: Soﬁa Ulver-Sneistrup

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Organisering: Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Kunskap: Mats Benner & Sven Widmalm

Best.nr 47-09784-5

Tryck.nr 47-09784-5-00

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kultur - omslag.indd 1

12-01-20 13.28.59