Page 1

Oskar Henkow

Merv채rdesskatt i teori och till채mpning


Innehåll

Förord

7

Förkortningar

9

1. Introduktion till den svenska mervärdesskatterätten 1.1  Bakgrund och historik 1.2  EU och den svenska mervärdesskatten 1.3  Vidare läsning

2. Teori och principer 2.1  Inledning 2.2  Mervärdesskattesystemets funktion 2.3  Mervärdesskattens karaktär 2.4  Undantag och avvikelser 2.5  Metoder för uppbörd av mervärdesskatt 2.6  Mervärdesskatterättsliga principer 2.7  Vidare läsning

3. Tillämpning 3.1  Introduktion 3.2  Mervärdesskattens frågor 3.3  Mervärdesskattesystemets tillämpningsområde

11 11 13 17 19 19 19 21 25 27 28 33 35 35 37 39


3.4  Beskattningsbar person – yrkesmässig verksamhet

40

3.4.1  Allmänt 3.4.2  Statliga och kommunala enheter 3.4.3  Allmännyttig, ideell verksamhet 3.4.4  Aktiviteter som inte är av ekonomisk karaktär 3.4.5  Mervärdesskattegrupper, handelsbolag, enkla bolag, kommissionärer m.fl.

40 43 44 45 46

3.5  Beskattningsbar transaktion – omsättning

48

3.5.1  Allmänt 3.5.2  Leverans av varor 3.5.3  Tillhandahållande av tjänster 3.5.4  Unionsinterna förvärv och import av varor 3.5.5  Uttag 3.5.6  Omsättning – kravet på samband mellan tillhandahållande och ersättning 3.5.3  Vad utgör ”en omsättning”?

48 49 50 50 51

3.6  Omsättningsland 3.6.1  Allmänt 3.6.2  Omsättningsland för varor 3.6.2.1  Allmänt 3.6.2.2 Export och import 3.6.2.3  Unionsintern handel med varor 3.6.2.4  Bedrägerier och god tro 3.6.3  Omsättningsland för tjänster 3.6.3.1  Allmänt och huvudregler 3.6.3.2  Förmedlingstjänster 3.6.3.3  Fastighetstjänster 3.6.3.4  Transporttjänster, kringtjänster och arbete på lös egendom 3.6.3.5  Kultur, idrott och vetenskap 3.6.3.6  Restaurang- och cateringtjänster 3.6.3.7  Uthyrning av transportmedel 3.6.3.8  Vissa tjänster tillhandahållna till konsumenter 3.6.4  Vissa ”internationella” varu- och tjänsteomsättningar

3.7  Beskattningstidpunkt

52 54

56 56 58 58 61 62 65 67 67 71 72 73 74 74 75 75 75

76


3.8  Beskattningsunderlag 3.8.1  Allmänt 3.8.2  Rabatter, rabattkuponger och lojalitetsprogram 3.8.3  Utlägg och vidarefakturering

3.9  Skattesatser 3.10  Undantag 3.10.1  Allmänt 3.10.2  Fastigheter 3.10.3  Sjukvård, tandvård och social omsorg 3.10.4  Utbildning 3.10.5  Bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och försäkringstjänster 3.10.6  Investeringsguld 3.10.7  Kultur 3.10.8  Idrott 3.10.9  Medlemstidningar, organisationstidskrifter m.m. 3.10.10  Tillhandahållanden inom fristående grupper 3.10.11  Verksamhetsöverlåtelser 3.10.12  Övriga undantag

3.11  Avdragsrätt, återbetalning och jämkning 3.11.1  Inledning 3.11.2  Avdragsrättens omfång och utövande 3.11.3  Avdragsbegränsningar 3.11.4  Avdragsgill andel 3.11.5  Jämkning 3.11.6  God tro och avdragsrätt 3.11.7  Återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare och i utlandet

3.12  Särskilda ordningar 3.11.1  Allmänt om särskilda ordningar 3.11.2  Handel med begagnade varor 3.11.3  Resebyråer och andra reseförmedlare

3.13  Förfarande och skyldigheter

77 77 79 81

83 84 84 85 87 89 89 91 92 92 93 93 94 95

96 96 96 101 102 106 108 109

109 109 110 112

114


Litteraturförteckning Offentligt tryck (lagar, förordningar, propositioner, utredningar) Rättsakter och förslag från EU Rättsfall från Sverige Rättsfall från EU-domstolen Övriga källor

Sakregister

117 117 117 118 119 121

123


1. Introduktion till den svenska mervärdesskatterätten 1.1  Bakgrund och historik Vårt skattesystem består av olika typer av skatter. Ofta delas dessa in i grupper beroende på vad de är avsedda att beskatta. Inkomstskatten är tänkt att beskatta inkomster och utgår också direkt på individens eller företagets inkomst. Inkomstskatten räknas till gruppen direkta skatter. Mervärdesskattens skattebas är däremot konsumtion. Mer­ värdes­skatten utgår inte direkt på konsumtion, utan indirekt genom att näringsidkare som säljer varor och tjänster lägger på skatt på priset. Skatten är tänkt att övervältras på förvärvaren och slutligen på konsumenterna. Mervärdesskatten räknas, tillsammans med punktskatterna och ofta även tull, till de indirekta skatterna eftersom de inte direkt betalas av konsumenterna utan indirekt – näringsidkarna uppbär skatten för statens räkning. Indirekta skatter som utgår på omsättning är inget nytt fenomen. Redan de gamla romarna tillämpade en omsättningsskatt på handeln på marknadsplatserna. Systemet spreds sedan vidare, hand i hand med det romerska imperiets utvidgning, och användningen upphörde inte med det romerska imperiets fall. Under medeltiden var just indirekta skatter på handel den dominerande skatteformen. Därmed inte sagt att denna typ av skatter var särskilt populära eller ens accepterade. Snarare tvärtom. En 10 % omsättningsskatt (tiondet, eller ”tenth penny”) var en starkt bidragande orsak till upproret i Nederländerna under upptakten till det trettioåriga kriget. Sedan dess har omsätt11


mervärdesskatt i teori och tillämpning ningsskatter använts just för att finansiera krig, såsom t.ex. i Tyskland under andra världskriget. I Sverige infördes också den första allmänna konsumtionsskatten 1941 för att finansiera Sveriges mobilisering under kriget.1 Skatten avskaffades 1946. Efter andra världskrigets slut har emellertid omsättningsskatterna kommit att etablera sig även under fredstid. I Sverige infördes en allmän varuskatt, den s.k. omsen, 1960.2 Denna skatt utgick på försäljning av varor och tjänster och avsåg framförallt skattepliktiga varor till konsument, men också vissa tjänster som var nära kopplade till varuförsäljningar. Skatten ersattes 1969 av en mervärdesskatt som utgick på försäljningar i alla led i produktions- och distributionskedjan av varor och flertalet tjänster.3 I och med skattereformen 1991 gjordes tjänster generellt skattepliktiga och Sverige fick en mervärdesskatt med de karakteristika vi har idag. I ett historiskt perspektiv har således konsumtionsskatterna haft mycket stor betydelse. 1880 stod konsumtionsskatterna för 80 % av statens intäkter. Detta ändrades dock radikalt på 1900-talet, då inkomstskatter infördes och fick större betydelse, mycket på grund av omfördelningspolitiska skäl. 1980 stod i stället inkomstskatterna för närmare 80 % av statens intäkter. På senare år kan vi dock se att pendeln svänger igen – i allt större utsträckning förlitar sig staterna på intäkter från konsumtionsskatter för att finansiera välfärden, både i Sverige och i världen i övrigt. Idag står mervärdesskatten för över 21 % av Svenska statens intäkter.4 Hantering och uppbörd av mervärdesskatten står också för en ansenlig del av företagens kostnader för administration.5 1 2 3 4

5

12

Lag (1941:251) om särskild varuskatt. Kungl. Förordning (1959:507) om allmän varuskatt. Lag (1968:430) om mervärdeskatt. Ca 333 miljarder kr utgjorde intäkten av mervärdesskatten år 2011 (enligt senaste beräkning). De totala skatteintäkterna var ca 1 556 miljarder och de indirekta skatternas andel är närmare 30 %, se prop. 2011/12:101 s. 43. Exakt hur mycket är svårt att uppskatta. Olika studier tyder på olika storlek, se Institute for Fiscal Studies, A retrospective evaluation of elements of the EU VAT system, TAXUD/2010/DE/328, December 2011, kap. 4.


1. Introduktion till den svenska mervärdesskatterätten

1.2  EU och den svenska mervärdesskatten Den enskilt största händelsen under mervärdesskatterättens utveckling efter 1991 är Sveriges EU-inträde och de förändringar som detta medförde och fortfarande medför. I samband med EU-inträdet antogs den nu gällande mervärdesskattelagen, ML.6 Sverige har en skyldighet att genomföra de unionsrättsliga direktiv som finns på området, och ML utgör ett genomförande av (numera) det s.k. mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG), vilket är en omarbetning av det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Utöver mervärdesskattedirektivet finns även en genomförandeförordning rörande direktivet,7 en förordning rörande administrativt samarbete m.m.8 Mervärdesskattedirektivet är oerhört omfattande och detaljerat. En bestämmelse i ML har oftast en motsvarighet i direktivet. De konstitutionella principerna för tillämpning av EU-rätten är därför ständigt aktuella på mervärdesskatterättens område. EU-rätten har i princip företräde framför svensk rätt. Mervärdes­ skatte­rätten är dock i huvudsak harmoniserad genom direktiv, på basis av artikel 113 FEUF. Ett direktiv riktar sig till medlemsstaterna och är inte bindande för andra än medlemsstaternas olika organ. Detta innebär t.ex. att Skatteverket inte med direkt stöd i mervärdesskattedirektivet kan ålägga en enskild att betala mervärdesskatt – stöd krävs i svensk lag för att beskatta.9 Däremot kan en enskild åberopa ett direktiv till stöd för en förmån som denne har i direktivet även om förmånen inte framgår av svensk lag, s.k. direkt effekt. En bestämmelse har direkt effekt om den är klar, precis och oberoende av ytterligare handlande från medlemsstatens sida och att tiden för genomförande av bestämmelsen har gått ut. Antag att avdragsrätt medges för ingående mer­värdes­skatt på ett visst förvärv enligt EU-rätten. Även om det inte finns någon sådan rätt enligt ML kan den enskilda göra avdraget och direkt hänvisa till EU-direktivet. 6 7 8 9

Mervärdesskattelag (1994:200). Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011. Förordning (EU) 904/2010. 8 kap. 2 och 3 §§ RF.

13


mervärdesskatt i teori och tillämpning Men också i andra fall har EU-rätten betydelse. Alla medlemsstaters organ har en skyldighet att tolka ML i ljuset av EU-rätten, och då särskilt mervärdesskattedirektivet, så att syfte och mål med EU-rätten uppfylls. Detta är en allmän skyldighet i alla situationer. Då ML läses måste texten läsas så att den tolkas konformt med innehållet i EUrätten. Ett exempel är 4 kap. 1 § ML och definitionen av den som bedriver yrkesmässig verksamhet, och som därmed är skyldig att redovisa mervärdesskatt om övriga förutsättningar i ML är uppfyllda. Bestämmelsen hänvisar till inkomstskattelagens definition av näringsverksamhet. Denna ska läsas i ljuset av artikel 9 i mer­värdes­skatte­ direktivet och definitionen av vad som utgör en ”ekonomisk verksamhet”. Så långt det är möjligt ska EU-rättens begrepp ”ekonomisk verksamhet” tolkas in vid tolkningen av begreppet ”yrkesmässig verksamhet”. Om detta inte låter sig göras, t.ex. för att den svenska bestämmelsens ordalydelse helt enkelt omöjligen kan omfatta det EU-rätts­liga begreppet, ska inte en sådan s.k. konform tolkning göras.10 Det är viktigt att påpeka att en konform tolkning kan ske både till fördel och nackdel för den enskilde. Däremot finns det inte någon omvänd direkt effekt, dvs. det är bara enskilda som kan åberopa ett EU-direktiv med direkt effekt mot staten och aldrig vice versa. Sammanfattningsvis kan relationen mellan EU-direktiven rörande mervärdesskatt och ML beskrivas som i bild 1 på nästa sida. 1. För att ålägga enskilda skyldigheter krävs stöd i svensk lag. 2. Däremot kan enskilda åberopa ett EU-rättsligt direktiv oberoende av innehållet i svensk lag, förutsatt att bestämmelsen i direktivet har direkt effekt. 3. I alla situationer ska den nationella rätten läsas i ljuset av EU-rätten. Nationell rätt ska tolkas så att målet och syftena med direktivet och EU-rätten i sin helhet uppfylls. En sådan tolkning ska göras så långt det är möjligt, dock inte contra legem. Notera att EU-rätten också omfattar EU-förordningar som rör mervärdesskatt. En förordning är som en svensk lag, den är direkt til�10 Tolkning contra legem är inte påbjuden, se mål C-212/04 Adeneler m.fl. p. 47.

14


3. Tillämpning ningar av Rabe, och en lista över propositioner m.m. finns på www. momsinstitutet.se. Bland svensk litteratur kan för övrigt nämnas kommentaren till mervärdesskattelagen, utgiven av Norstedts. Den ledande kommentaren av mervärdesskattedirektivet publiceras av IBFD och är Terra & Kajus ”A Guide to the European VAT Directives”. Denna finns dels som databas och dels som en tryckt introduktionsbok som uppdateras årligen.

3.3  Mervärdesskattesystemets tillämpningsområde Mervärdesskattesystemets tillämpningsområde (Scope of VAT) är centralt­ inom mervärdesskatterätten. Tillämpningsområdet framgår av 1 kap. 1 § ML och artiklarna 1 och 2 i mervärdesskattedirektivet. I dessa bestämmelser används begrepp som definieras i lag respektive direktiv, och som diskuteras nedan. Två av dessa, beskattningsbar person och beskattningsbar transaktion mot ersättning (omsättning), måste vara uppfyllda. Systemet är överhuvudtaget inte tillämpligt om det brister i en av dessa förutsättningar. Detta påverkar både skyldigheterna att redovisa och betala utgående mervärdesskatt och rättig­ heten att dra av ingående mervärdesskatt. Ett centralt rättsfall för förståelsen av detta är Hong Kong Trade Development Council.40 Hong Kong Trade Development Council var en organisation etable­ rad i Nederländerna. Organisationen tillhandahöll informations- och rådgivningstjänster till nederländska företagare som önskade handla med Hong Kong och företagare från Hong Kong som sökte avsättning för sina varor i Nederländerna. Ingen betalning erhölls från någon av företagarna för tjänsterna. Organisationen ansökte om återbetalning av mervärdesskatt som betalts på förvärv för verksamheten. För att kunna erhålla återbetalning krävdes enligt den aktuella direktivsbestämmelsen att organisationen uppfyllde status av ”beskattningsbar person”.41 EU-domstolen slog fast att organisationen inte hade denna status 40 Mål 89/81 Hong Kong Trade Development Council. 41 Se vidare kapitel 3.11.7 om återbetalning av mervärdesskatt.

39


mervärdesskatt i teori och tillämpning eftersom inga tjänster tillhandahölls mot ersättning. Tjänster tillhandahölls verkligen (beskattningsbara transaktioner utfördes) och aktiviteterna måste betecknas som ”ekonomiska aktiviteter” i direktivets mening.42 Men ingen betalning erhölls för tjänsterna, och organisationen var därför inte en beskattningsbar person. Organisationen var ingen konsument och utförde dessutom en ekonomisk aktivitet och tillhandahöll tjänster. Den borde därför inte behöva betala mervärdesskatt (kan det hävdas). Men, mervärdes­skatte­ systemet är uppbyggt utifrån att endast producenter som tar betalt och verkar på marknaden omfattas av systemet. Härutöver har i rättspraxis även viss illegal verksamhet, som inte kan utföras genom normala kommersiella kanaler, ansetts falla utanför tillämpningsområdet.43 Dessutom är vissa typer av aktiviteter inte av ”ekonomisk karaktär” och faller därför utanför tillämpningsområdet.44

3.4  Beskattningsbar person – yrkesmässig verksamhet 3.4.1  Allmänt En beskattningsbar person är var och en som självständigt och stadigvarande utför en ekonomisk aktivitet. Som påpekats krävs för att mervärdesskatt ska utgå att den som vidtar den beskattningsbara transaktionen har status av beskattningsbar person. Två undantag finns från detta krav. Vid import är importören skyldig att betala skatten. Denne kan vara t.ex. en privatperson.45 Vid unionsinterna förvärv av nya transportmedel kan likaså även den som inte uppnår statusen av beskattningsbar person bli skyldig att betala skatten.46 42 Se vidare kapitel 3.4. 43 Se t.ex. mål C-158/98 Coffeeshop Siberië, mål C-283/95 Karlheinz Fischer och mål C-455/98 Salumets. 44 Se vidare kapitel 3.4.4. 45 1 kap. 2 § 1 st. p. 6 ML. 46 1 kap. 2 § 1 st. p. 5 och 2a kap. 3 § p. 1 ML

40


mervärdesskatt i teori och tillämpning Om en vara installeras kan reglerna om installationsleveranser vara tillämpliga. Dessa ska då tillämpas och schemat gäller inte. Detsamma gäller de särskilda reglerna om s.k. trepartshandel. Om dessa är tillämpliga ska de tillämpas. Inom EU finns tröskelvärden för s.k. distansförsäljning, dvs. försäljning där varor skickas till en privatperson i det andra EU-landet.124 Omsätts varor över tröskelvärdet ska mervärdesskatt redovisas i mottagarlandet.125 I de fall där varor transporteras till Sverige direkt till privat­person kommer en svensk näringsidkare i praktiken att göra ett UIF följt av en svensk försäljning. Utländsk näringsidkare ska ta ut mervärdesskatt i Sverige om tröskelvärdet 320 000 kr överstigs. De olika beskattningskonsekvenserna diskuteras närmare nedan. Observera att om en vara importeras till ett annat EU-land eller annan stat kan skyldigheter uppkomma där med anledning av importen.

Exempel (1) AB Import köper en vara som levereras från Köpenhamn till bolagets lager i Göteborg. Varan transporteras till Sverige från ett annat EU-land. AB Import gör ett UIF i Sverige. (2) AB Import köper en vara på lager i Norge som säljs vidare till Exportbolaget AB. Varan finns i Norge och transporteras ingenstans. Eftersom varan varken befinner sig i Sverige då försäljningen äger rum eller importeras hit ­(eller till annat EU-land) är omsättningen gjord utomlands och ingen svensk mervärdesskatt ska redovisas. Det kan finnas skyldighet att redovisa norsk mervärdesskatt dock, men det avgörs av norska regler.

124 5 kap. 2 § 1 st. 4 och 2 st. ML. Distansförsäljningsreglerna gäller alltid vid punktskattepliktiga varor. Nya transportmedel särbehandlas. 125 Beloppströsklarna framgår av Skatteverkets Handledning för mervärdesskatt 2012, bilaga 17.

60


3. Tillämpning omsättningslandsreglerna beaktas. Vidarefaktureras en hotellnatt i t.ex. Storbritannien har den som vidarefakturerar sålt en fastighetstjänst som är omsatt i Storbritannien och registreringsplikt kan uppkomma där (och brittisk moms eventuellt behöva tas ut). En vidarefakturering kan emellertid också omfattas av reglerna om vinstmarginalbeskattning för resebyråer, och i så fall gäller särskilda regler.200

3.9  Skattesatser I Sverige är skattesatsen normalt 25 %, dvs. ett påslag ska göras med 25 % på priset exklusive mervärdesskatt (och mervärdesskatten utgör 20 % av priset inklusive mervärdesskatt).201 En reducerad skattesats om 12 % är tillämplig för vissa listade omsättningar, såsom rumsuthyrning i hotellrörelse, livsmedel och catering- och restaurang­tjänster m.m.202 En reducerad skattesats om 6 % är tillämplig för bl.a. böcker och tidskrifter, tillträde till konserter och olika föreställningar, vissa idrottstjänster, personbefordran samt upplåtelse av vissa upp­hovs­ rätter.203 Enligt EU-rätten får medlemsstaterna tillämpa en standardskattesats och två reducerade skattesatser för vissa specificerade omsättningar.204 Medlemsstaterna är således inte helt fria att bestämma när en reducerad skattesats ska tillämpas. De reducerade skattesatserna utgör avvikelser från skattens generella karakteristika. En preferens att förvärva det som beskattas med en reducerad skattesats skapas, vilket, i vart fall i teorin, påverkar den effektiva resursallokeringen i samhället.

200 Se kapitel 3.12.3. 201 7 kap. 1 § 1 st. ML. 202 7 kap. 1 § 2 st. ML. 203 7 kap. 1 § 3 st. ML. 204 Artiklarna 96 till 99 och bilaga III i mervärdesskattedirektivet reglerar vilka skattesatser som medlemsstaterna får ha. I vissa fall får avvikelser förekomma, se artiklarna 102 till 105.

83


mervärdesskatt i teori och tillämpning

3.10  Undantag 3.10.1  Allmänt I den nya världens mervärdesskattesystem (och framförallt det på Nya Zeeland osv.), finns ett minimum av undantag. I princip är endast vissa finansiella tjänster och enstaka omsättningar på fastighetsområdet undantagna. I ett systemperspektiv är detta att föredra – mervärdesskatten är en generell skatt på konsumtion och bör inte styra de val konsumenterna gör. Genom att undanta vissa omsättningar från mervärdesskatt avviker den svenska mervärdesskatten, och EU:s mervärdesskattesystem, från ett system som är att föredra i ett systemperspektiv. Undantagen skapar också en rad ekonomiska och praktiska problem i form av preferenser att tillhandahålla tjänster internt och gränsdragningsproblem gentemot det beskattade området.205 Det uppkommer en rad neutralitetsbrister. Som nämnts finns det två typer av undantag. Dels finns sådana där en undantagen omsättning medför att avdragsrätt för ingående mer­ värdes­skatt som går att hänföra till omsättningen saknas. Dels finns sådana undantag som berättigar till avdrag för ingående mervärdesskatt, s.k. kvalificerade undantag (eller nollbeskattning). De kvalificerade undan­tagen är oftast av teknisk art och rör handeln över landsgränserna och överföring av rätten att beskatta till en annan jurisdiktion. Dessa har diskuterats ovan.206 Vanligen är emellertid undantagen av det förstnämnda slaget, dvs. ett undantag medför en begränsad avdragsrätt. I ett systemperspektiv är det särskilt dessa som är problematiska.207 I 3 kap. i ML listas de undantag som finns. Huvudregeln är att en omsättning är skattepliktig.208 Enligt allmänna tolkningsprinciper ska avvikelser från huvudregler tolkas strikt. Följaktligen ska även undantagen tolkas strikt. Det är endast det som omfattas av lydelsen av be205 Om de ekonomiska störningarna, se kapitel 2.4. 206 Kapitel 3.6. 207 Vilket diskuteras i kapitel 2. 208 3 kap. 1 § ML.

84


3. Tillämpning stämmelsen som omfattas av undantaget. Här bör dock en viss reservation göras. De undantag som finns i 3 kap. ML ska tolkas i ljuset av motsvarande undantag i mervärdesskattedirektivet. EU-domstolen har i sin tolkning av dessa undantag förvisso angivit att de ska tolkas strikt, men domstolen har likväl tillmätt syftet med bestämmelserna stor betydelse och faktiskt tolkat undantagen förhållandevis vitt.209 I det följande diskuteras de olika undantagen i tur och ordning.

3.10.2  Fastigheter Fastighetsområdet är ett lagtekniskt komplicerat och svårt område. Reglerna är helt enkelt snåriga och det krävs god kunskap både om branschen och om reglerna för att förstå dess tillämpning. Förutom reglerna om undantag, obligatorisk skattskyldighet och frivillig skattskyldighet är även reglerna om avdragsrätt och jämkning av ingående mervärdesskatt av stor betydelse inom fastighetssektorn, liksom reglerna om uttagsbeskattning inom fastighetsförvaltning och egenregientreprenader. Omsättning av fastigheter samt upplåtelser och arrenden av hyresrätt, bostadsrätt och andra rättigheter till fastigheter undantas från mervärdesskatt.210 Vad som utgör en fastighet regleras i ML.211 Huvudregeln är således att upplåtelse och överlåtelser av fastigheter undantas från mervärdesskatt. Från detta generella undantag görs två typer av begränsningar: en för vissa obligatoriskt skattepliktiga omsättningar på fastighetsområdet och en vid s.k. frivillig skattskyldighet. Obligatoriskt skattepliktiga omsättningar är bl.a. upplåtelse av verksamhetstillbehör, rumsuthyrning i hotellrörelse, upplåtelse av parke209 Se mål C-253/07 Canterbury Hockey Club och jfr RÅ 2005 ref 11. 210 3 kap. 2 § ML. Reglerna om undantag och obligatorisk respektive frivillig skattskyldighet finns i artiklarna 135(1)(j) och (l), 135(2) samt 137 i mervärdesskattedirektivet. 211 1 kap. 11 § ML. I bestämmelsen finns en hänvisning till jordabalkens regler. Även EU-domstolen har tolkat vad som utgör fastighet i mer­ värdes­skatte­direktivets mening, se mål C-315/00 Maierhofer.

85


Mervärdesskatt i teori och tillämpning Oskar Henkow Mervärdesskatt är en indirekt skatt som ger stora intäkter till staten. Företag lägger också mycket tid och resurser på att hantera den. Reglerna om mervärdesskatt består huvudsakligen av genomförande av de EU-rättsliga direktiv som finns inom området. Just det stora inflytandet av EU-rätten gör mervärdesskatten speciell och komplex. ger en introduktion i ämnet och förklarar mervärdesskatten i sitt sammanhang. Författaren anger de viktigaste rättsreglerna och rättsfallen som berör området. Boken innehåller också praktiska exempel för att förklara vissa särskilt svåra områden. Därmed fungerar den som en utgångspunkt för fördjupade studier och undersökningar i ämnet. mervärdesskatt i teori och tillämpning

Boken vänder sig till studerande vid olika juristutbildningar och vid ekonomutbildningar där skatterätt studeras. Den är också relevant för praktiskt verksamma jurister och ekonomer, både inom förvaltning och privat sektor, som behöver förstå och tillämpa mervärdesskattelagens regler.

Oskar Henkow är docent i handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och bedriver forskning och utbildning i indirekta skatter.

ISBN 978-91-40-68140-9

9 789140 681409

9789140681409  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you