9789147103782

Samhällskunskap

är utformad för den gymnasiala utbildningens kurs 1b.

Samband och sammanhang betonas. Strukturen är mycket tydlig.

I Läroboken finns även arbetsuppgifter av olika slag – från rena instuderingsfrågor till större fördjupningsuppdrag.

Samhällskunskap

har kompletterats med en Lärarhandledning, vilken innehåller didaktiska tips och kommentarer, extra texter och uppgifter, OH-underlag och kartblad samt ett antal provförslag.

Z-KONKRET

Z-KONKRET

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-KONKRET

Kurs

1b

Z-KONKRET Samhällskunskap

är en del av den klassiska Z-familjen, som numera dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-CLASSIC Z-RAPPORT

Tredje upplagan

Best.nr 47-10378-2 Tryck.nr 47-10378-2

Z-Konkret-omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-KONKRET Samhällskunskap

Kurs

1b

Tredje upplagan

11-06-22 12.17.20

ISBN 978-91-47-10378-2 © 2005 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Thomas Johansson Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Johan Lorentzon FORMGIVNING, INLAGAN KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB PRODUKTION Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Stockholm TRYCK Dimograf, Polen 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Block 001-006 rom.indd 2

11-06-22 12.24.12

FÖRORD Ordet konkret kan översättas på olika sätt. Men ”tydlig”, ”lättbegriplig” och ”praktisk” är några av de egenskaper vi hoppas man ska tänka på när det gäller denna medlem av Z-familjen.

Kurs 1 b

Vi som jobbat med Z-konkret har nämligen haft några speciella ambitioner med den här boken, som är avsedd för gymnasieskolans kurs 1 b, enligt GY 2011.

7 block och 28 kapitel

I sin uppläggning ska Z-konkret vara minst lika tydlig som sina syskon i Z-familjen. Boken är därför indelad i sju avgränsade block (A till och med G), vilka vart och ett består av ett antal kapitel (från tre till sju stycken).

Begrepp och helhetsbild

För att göra innehållet lättbegripligt börjar varje block i Z-konkret med ett särskilt kapitel som tar upp de – för sammanhanget – allra viktigaste begreppen. I detta inledande kapitel presenteras också en speciell helhetsbild (eller en tankemodell) för blocket. Vi är nämligen övertygade om att en genomtänkt helhet är något mer än summan av delarna.

Testa dig själv Arbeta vidare

Varje block i Z-konkret avslutas med ett antal uppgifter av olika slag.

Först och främst vill vi, genom Testa-dig-själv-uppgifterna, ge praktisk hjälp med själva instuderingen av viktiga fakta- och förståelsekunskaper. Dessutom vill vi, med Arbeta-vidare-uppgifterna, stimulera till fördjupning, analys och diskussion.

Mycket nöje med läsningen och studierna!

Författare och förlag

Block 001-006 rom.indd 3

11-06-22 12.24.13

INNEHÅLLS FÖR TEC KN I N G

BLOCK

A Att studera samhällskunskap

1

1 De grundläggande begreppen 2 2 Att analysera samhällsfrågor 9 3 Att gräva där man står 13 Uppgifter till kapitel 1–3 19

BLOCK

BLOCK

B

Kommunikation och påverkan 21 4 De grundläggande begreppen 22 5 Påverkan pågår ständigt 25 6 Massmedier når en massa mottagare 33 Uppgifter till kapitel 4–6 51

C Politiska partier och idéer 7 De grundläggande begreppen 58 8 De politiska partierna i vår tid 62 9 De politiska idéerna har gamla anor Uppgifter till kapitel 7–9 79

BLOCK

D Statsskick 10 11 12 13

Block 001-006 rom.indd 4

57

70

83

De grundläggande begreppen 84 Så styrs staten Sverige 90 Så styrs de svenska kommunerna 109 Styrelsesätt i några västerländska demokratier Uppgifter till kapitel 10–13 127

118

11-06-22 12.24.13

BLOCK

BLOCK

BLOCK

E

F

Ekonomi och resurser 137 14 15 16 17 18 19 20

De grundläggande begreppen 138 Boendets ekonomi 145 Lån, sparande och försäkringar 150 De svenska skatterna – högst i världen 158 Konjunktursvängningar – goda och dåliga tider 165 Ekonomisk tillväxt – förutsättningen för välfärdsförbättringar Svensk arbetsmarknad – parter och spelregler 184 Uppgifter till kapitel 14–20 195

Sociala frågor 203 21 De grundläggande begreppen 204 22 Brott och straff 211 23 Flyktingar och invandrare 226 Uppgifter till kapitel 21–23 233

G Internationella förhållanden 24 25 26 27 28

239

De grundläggande begreppen 240 Förenta Nationerna – aktör för en bättre värld 249 Europeiska Unionen – ekonomiskt och politiskt samarbete Den svenska neutraliteten – då och nu 281 De fattiga och de rika – och länderna där emellan 289 Uppgifter till kapitel 24–28

Block 001-006 rom.indd 5

173

255

295

11-06-22 12.24.13

KAPITEL

1

De grundläggande begreppen

S

amhällskunskap är ett ganska ”nytt” ämne i den svenska skolan. Det blev faktiskt inte obligatoriskt på gymnasiets alla studievägar förrän i början av 1990-talet. Men vad är egentligen samhällskunskap? Vad är syftet med ämnet?

I den här bokens första kapitel ska vi försöka ge några svar på dessa frågor, bl a genom att vara noggranna med vad vissa ord betyder: 씰 Vi

ska dela på det sammansatta ordet samhälls-kunskap och granska var och en av delarna – först samhälle, sedan kunskap.

씰 Vi

ska studera kursplanen för ämnet samhällskunskap och avsluta med några åsikter som har med helhetskunskaper att göra.

Ett samhälle kan vara både litet och stort Ordet samhälle kan enklast översättas med ”något som hålls samman”.

Sammanhållning är närbesläktat. Enligt två vanliga ordböcker är samhälle ”en helhet bestående av större grupp individer som lever tillsammans på ett organiserat sätt” eller ”de människor som delar samma kultur”.

Sammanhållning

Kunskaper om samhället kan man alltså skaffa sig genom att studera sin omgivning, både den allra närmaste och längre bort. Här följer några begrepp som kan vara aktuella när man gör sådana studier.

1. Närsamhället

Närsamhälle brukar användas om området där vi bor. I närsamhället finns de människor vi känner igen och kanske träffar dagligen. Där hittar vi ofta, men långt ifrån alltid, serviceinrättningar av olika slag: post, butiker, busshållplats etc.

2

Block A 001-020.indd 2

11-06-22 12.26.57

2. Kommunen

Kommunen är ett större samhälle än närsamhället. Sveriges knappt 300 kommuner har invånarantal från under 4 000 till ca 800 000 (Stockholm). I genomsnitt handlar det om 30 000 människor. Störst till ytan är Kiruna kommun.

B L O C K

3. Landet

Landet Sverige är också ett samhälle, som bl a kan sägas bestå av drygt 9 miljoner invånare. Mer än halva landets yta täcks av skog och endast 1,2 % av tätorter. Sverige samarbetar med andra länder i organisationer som EU (Europeiska Unionen) och FN (Förenta Nationerna).

A

4. Världssamfundet

Världssamhälle eller världssamfund är begrepp som brukar syfta på ”hela jordklotet”. I sådana globala (världsomfattande) sammanhang spelar förstås Sverige en ganska liten roll. Vi tillhör sannerligen inte de stora bland jordens ca 200 länder, men vi påverkas mer och mer av händelser i omvärlden.

Vi lever i ett informationssamhälle Vår tids svenska samhälle beskrivs ofta – tillsammans med andra samhällen i vår del av världen – som ett informationssamhälle. Och det kännetecknas av att fakta, åsikter, reklam, nyheter, musik och underhållning sköljer över oss i en allt större ström. Även tempot ökar. Det som verkar nytt och fräscht den ena dagen kan vara hopplöst ute den andra.

Informationsteknik (IT)

Förutsättningen för informationssamhället är massmedier. Böcker, tidningar och tidskrifter har funnits under flera århundraden. På 1900talet tillkom dessutom först radio och sedan television. Men under de allra senaste årtiondena har informationstekniken (IT) utvecklats mer än någonsin. Med hjälp av bl a Internet och mobiltelefoner kan vi numera informera oss och meddela oss till andra på ett mycket enklare och snabbare sätt än tidigare.

Mot den bakgrunden vill vi ställa frågan: Har informationssamhället gjort oss enskilda människor kunnigare?

Många skulle nog svara ett spontant Ja, om de avkrävdes ett snabbt svar.

Men vår fråga är inte så enkel att besvara som man kanske spontant kan tro. Om man tänker efter en aning inställer sig nämligen ytterligare en fråga, som vi behandlar under nästa rubrik: Vad menas egentligen med kunskap?

Information kan omvandlas till kunskap Tyvärr ger varken uppslagsverk eller litteraturen i övrigt någon klar och tydlig uppfattning om innebörden i begreppet kunskap. Experterna är helt enkelt inte överens och ordet ges därför många olika översättningar.

3

Block A 001-020.indd 3

11-06-22 12.26.57

Kunskap – bildning – begåvning – genialitet. Alla dessa ord passar väl ihop med snillet Albert Einstein (1879–1955). Så tänkte säkert också det tyska jordbrukarpar som ville ge den legendariske tyskschweizisk-amerikanske Nobelpristagaren i fysik sin speciella hyllning. Och det gjorde de genom att klippa ett helt sädesfält som ett porträtt av Einstein.

Det är faktiskt enklare att reda ut vad kunskap inte är. På flera ställen betonas att kunskap inte är samma sak som information! För att den information som vi människor utsätts för ska bli till kunskap krävs att det händer något med den i våra hjärnor.

Information är ”råmaterial” vid ”tillverkning” av kunskap

Informationen måste med andra ord bearbetas innan vi kan omvandla den till kunskap. Man kan därför se på information som ”ett råmaterial av vilket den enskilda människan – eleven, tidningsläsaren, forskaren – kan tillverka sin egen kunskap”, för att använda en känd professors ord.

Låt oss alltså slå fast följande: 씰 Det finns inte någon exakt definition av (betydelse hos) begreppet kunskap. 씰 Man kan inte sätta likhetstecken mellan kunskap och information, eftersom kunskap är något mer än information.

4

Block A 001-020.indd 4

11-06-22 12.26.57

Specialister har djupa (men smala) kunskaper

B L O C K

För inte så länge sedan beskrev en äldre svensk professor sin ”omöjliga” arbetssituation i informationssamhället så här:

”För att hänga med i mitt ämne behövde jag för trettio år sedan läsa 100 sidor om da’n. För tjugo år sedan handlade det om 200 sidor och för tio år sedan om 400 sidor dagligen. Numera måste jag läsa 800 sidor varje dag… En fördubbling vart tionde år klarar ingen människa av.

Därför tvingas man välja ut och specialisera sig.”

A

Sådana tendenser kan man se inom det ena området efter det andra.

Tänk bara på din egen omgivning! Där finns det säkert specialister av skilda slag. En specialist är ju en person som kan ”mycket om lite” – om matematik, fotboll, rockmusik, teater, aktier, datorer, bilar, matlagning eller vad det nu kan vara.

Det är förstås utmärkt att somliga människor på det sättet har djupa kunskaper. Men i det moderna samhället behövs dessutom något annat.

Dataexperten, bilmekanikern och kocken, talar de över huvud taget samma språk? Och ”vanliga” människor, har de en aning om vad t ex en DNA-forskare sysslar med? Eller våra politiker, förstår de vad som blir följden av att införa komplicerade skatteregler?

Generalister har breda (men grunda) kunskaper Eftersom det inte går att svara säkert Ja på ovanstående frågor, så måste man dra slutsatsen att det i informationssamhället blir allt mer nödvändigt med kunskaper över ämnesgränserna. Alla kan inte vara ”fackidioter”.

Visst kräver vi t ex att den kirurg som opererar oss ska vara specialist.

Och visst måste läraren i matematik kunna räkna bra. Men vilken slags kunskap behöver en företagsledare eller en riksdagsledamot? Och vilken sorts kunskap behöver vi själva för att hävda oss som medborgare?

Varken företagsledare eller riksdagsledamöter kan vara specialister inom vart och ett av de hundratals områden som de bestämmer över. Sådana supermänniskor finns inte. Men avgöranden måste fram. De måste fatta beslut för att verksamheter ska fungera.

På flera sätt är det likadant för varje enskild vuxen människa i dagens svenska samhälle. Vi måste ha breda kunskaper som spänner över många områden, eftersom arbetsgivare, skolor, skattemyndigheter, banker, hyresvärdar och flera andra hela tiden ställer krav på oss. Vi klarar oss inte om vi inte kan ”lite om mycket” eller åtminstone ”lite av varje”.

Därför behöver vi bli mer av generalister i en allt mer komplicerad och specialiserad omgivning.

5

Block A 001-020.indd 5

11-06-22 12.26.58

Medborgarkunskap

Det är mot den bakgrunden man ska se det gymnasiegemensamma ämnet samhällskunskap. Syftet med ämnets grundläggande kurser är nämligen främst att ge medborgarkunskap eller ”grönt kort” till vuxenlivet i vårt demokratiska samhälle.

Ämnesplanen anger syften och kursinnehåll Ämnesplan Kurser

Centralt innehåll

Gymnasieämnet samhällskunskap har en ämnesplan som styr undervisningen på olika sätt. Bl a innehåller ämnesplanen en uppräkning av vad som är gemensamma syften med samtliga kurser i ämnet. Det slås exempelvis fast att undervisningen i samhällskunskap ska ge dig som elev förutsättningar att utveckla: 씰 kunskaper om ”samhällets organisation … från lokal till global nivå” 씰 kunskaper om ”olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden” 씰 förmågan att ”analysera samhällsfrågor” 씰 förmågan att ”söka, granska och tolka information” 씰 förmågan att ”uttrycka … kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer”.

I ämnesplanen räknas därefter upp vad som ska vara det centrala innehållet i var och en av kurserna. Vad gäller kurs 1b framhålls det här innehållet: 씰 ”demokrati och politik på lokal och nationell nivå samt inom EU” 씰 ”politiska ideologier” 씰 ”mänskliga fri- och rättigheter” 씰 ”gruppers och individers identitet … och … livsvillkor … utifrån kategorier som … genus, sexualitet, normalitet, nationalitet, religion, etnicitet och klass” 씰 ”samhällsekonomi” och ”privatekonomi” 씰 ”massmediers och informationsteknikens roll i samhället” 씰 ”samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder” 씰 ”presentation i olika former med betoning på det skriftliga och muntliga”.

Till sist: En tydlig helhet är något mer än summan av delarna Ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan kan alltså beskrivas genom att man anger ämnesplanens syften. En annan möjlighet är att räkna upp de vetenskaper (universitetsämnen), från vilka detta gymnasieämne hämtar sina fakta, teorier och arbetssätt. I så fall får man en lista av ungefär det här slaget: statskunskap, sociologi, nationalekonomi, historia, geografi och juridik.

6

Block A 001-020.indd 6

11-06-22 12.27.00

Vi visar den uppräkningen för att den ofta förekommer, men också för att vi vill utfärda en varning. Det finns nämligen en risk med att betona enskilda ”bitar” på helhetens bekostnad, vilket nedanstående bild och bildtext illustrerar.

B L O C K

A Begrepp Politiska partier och idéer

Internationella förhållanden

Om varje enskild kunskapsbit i ämnet samhällskunskap liknas vid en bok, så kan kurs 1 b ses som en uppsättning böcker. Den som inte förstår att vissa böcker hör ihop och ger stöd åt varandra bryr sig nog inte heller om var de placeras. Följden blir antagligen att böckerna hamnar huller om buller i osorterade högar.

Grundtanken med Z-konkret är dock den rakt motsatta. Bokhyllans indelning i olika hyllplan, liksom ordningen på respektive hylla, är minst lika viktig som innehållet i de enskilda böckerna. En tydlig helhet är något mer än summan av delarna!

7

Block A 001-020.indd 7

11-06-22 12.27.00

Eller för att uttrycka det annorlunda: Kunskaper visar man inte bara genom att räkna upp en massa enskilda fakta. Man måste dessutom förstå viktiga sammanhang. Och man måste vara medveten om att delarna tillsammans kan utgöra en helhet som är något mycket mer än summan av delarna. Den som inte kan se skogen för alla träd får en sönderhackad bild av verkligheten.

Vi som arbetat med Z-konkret vill därför betona vikten av generalistkunskaper i ämnet samhällskunskap. Vår grundinställning kan uttryckas så här: Delkunskaper får sitt värde först när man förstår i vilket sammanhang de ingår!

NYCKELORD

씰 씰 씰 씰 씰 씰

Samhällskunskap Samhälle, närsamhälle, världssamhälle, informationssamhälle Information Kunskap, specialistkunskap, generalistkunskap, medborgarkunskap Ämnesplan, kurser Helhetskunskap

8

Block A 001-020.indd 8

11-06-22 12.27.00

KAPITEL

2

Att analysera samhällsfrågor

B L O C K

A ”Eleven analyserar samhällsfrågor och identifierar orsaker och konsekvenser … Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna.”

Ovanstående citat är ett utdrag ur ämnesplanens kunskapskrav för högsta betyg i samhällskunskap kurs 1b. Att kunna analysera är tydligen viktigt och något som värderas högt när du som elev ska beygssättas.

I det här kapitlet vill vi därför visa hur man kan gå tillväga när man gör analyser av olika slags företeelser i samhället.

Den metod vi rekommenderar är faktiskt enklare än man kan tro vid ett ytligt påseende. Det viktiga är att man tar ett steg i taget.

Ett tankeschema skapar ordning och reda En analys är en noggrann undersökning av en företeelses olika beståndsdelar.

Självklart har varje företeelse eller fenomen (varje fråga, händelse, idé, värdering, förhållande osv) sina speciella beståndsdelar. Men det blir mycket lättare att genomföra analysen om man utgår från ett tydligt tankeschema – en modell – och arbetar sig framåt, steg för steg eller moment för moment.

Analysmodellen

Den enkla analysmodellen på nästa sida kan användas för att analysera de allra flesta företeelser inom ramen för ämnet samhällskunskap: arbetslösheten, inflationen, en nationell eller en internationell konflikt, en omdiskuterad social fråga etc. Dessutom kan den användas vid analyser av massmedierapporter av de mest skilda slag.

9

Block A 001-020.indd 9

11-06-22 12.27.00

Här är fyra tänkta tidningsrubriker, som var och en för sig skulle kunna vara utgångspunkt för studier i samhällskunskap: ”Kommunens ekonomi allt bättre”, ”Fotbollshuliganer i bråk efter derbyt”, ”Nio svenskar av tio kräver hårdare straff för våldsbrott”, ”Ny svältkatastrof i Afrikas horn”.

ORSAKER

SITUATION (FENOMEN) (PROBLEM)

Steg 3

Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Steg 1

ÅTGÄRDER

KONSEKVENSER (SYMPTOM)

Steg 2

För • samhället • grupper av människor • enskilda individer

(HANDLING)

Steg 4

Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer När det gäller turordningen i analysen bör man sträva efter att följa den röda texten i figuren – och alltså börja med steg 1 för att avsluta med steg 4. Med pilarna och rutornas placering vill vi visa: • att orsakerna i de flesta händelsekedjor kommer före själva situationen och att konsekvenserna naturligtvis kommer efter • att åtgärder av skilda slag kan riktas såväl mot orsakerna till som mot konsekvenserna av det fenomen man analyserar.

Det blir enklast om man gör en sak i taget 1. Situation

Hur förhöll/förhåller det sig? Vilka fakta är kända? Vad vet man säkert?

Det vanliga är att en analys inleds med att man så att säga ringar in den situation, det fenomen eller det problem som är föremål för den noggranna undersökningen. Ibland kan det vara enkelt att gräva fram tämligen säkra fakta (t ex arbetslöshetssiffror). I andra fall får man kanske förlita sig på mer osäkra vittnesuppgifter (t ex om huliganernas bråk).

2. Konsekvenser

Vilka var/är/blir följderna? Vad kan resultatet bli för enskilda individer, för olika grupper, för hela Sverige – eller rentav för flera länder?

Ett logiskt andra steg i analysen är att försöka uppskatta konsekvenserna av det fenomen eller den situation man studerar. Visserligen kan det

10

Block A 001-020.indd 10

11-06-22 12.27.00

KAPITEL

6

Massmedier når en massa mottagare

R

adio och TV har tillsammans med pressen (tidningarna) flera viktiga uppgifter i vårt demokratiska svenska samhälle.

De ska: 씰 informera om vad som händer 씰 kommentera betydelsefulla samhällsfrågor 씰 spegla debatter och diskussioner 씰 granska makthavare av olika slag 씰 underhålla.

B L O C K

B

I det här kapitlet vill vi därför ge en översikt över de viktigaste massmedierna. Vi koncentrerar oss på svenska förhållanden och blickar bara i korthet utanför Sveriges gränser, t ex genom att uppmärksamma det gränsöverskridande ”nätet” Internet.

Avslutningsvis ägnar vi några sidor åt de spelregler som svenska massmedier måste rätta sig efter. Men låt oss allra först ta upp begreppet nyhet till behandling.

FÖRSTA DELEN k

Nyheter – intresset beror på avståndet Vi tycker att det kan passa bra att inleda det här kapitlet med att återge en journalistisk tumregel, som innehåller både skämt och allvar:

”Om en hund biter Svensson, så är det knappast någon nyhet.

Om däremot Svensson skulle bita hunden, då har man en nyhet!”

Poängen med denna tumregel är förstås att massmedierna har hårda arbetsvillkor. Det behövs något extra för att väcka uppmärksamhet i informationssamhället. Inte minst gäller det kvällspressen, som saknar prenumeranter och måste locka till sig lösnummerköpare varje dag.

Tre olika avstånd

Forskarna inom området brukar framhålla tre olika slags avstånd som bestämmer mottagarnas intresse för en nyhet. Och de flesta journalister väljer – medvetet eller omedvetet – nyheter med så korta avstånd som möjligt: 33

Block B 021-056.indd 33

11-06-22 12.38.01

씰

씰

씰

Det tidsmässiga avståndet → Ju längre tid som gått desto mindre är nyhetsvärdet.

Det geografiska avståndet → Ju längre bort en händelse inträffar desto mindre är nyhetsvärdet.

Det kulturella avståndet → Ju mindre mottagarna förstår om ett ämne desto lägre blir nyhetsvärdet. ”Folk i allmänhet” bryr sig inte alls lika mycket om komplicerade saker som om det enkla och välkända.

En nyhet måste klara sig förbi många portvakter Innan en nyhet kan sändas ut till oss mottagare måste den ha klarat många gallringar och hinder. Därför är det bara en liten del av all information som tar sig igenom och når ända fram.

Den amerikanske psykologen Kurt Lewin beskriver detta på ett intressant sätt. Han använder begreppen gates (portar) och gate-keepers (portvakter) för att förklara vad som sker.

Gate-keepers = gallrare = redaktörer

Gate-keepers kallas de personer som dagligen fattar beslut i olika massmedieföretag: Duger nyheten X för vidare bearbetning eller ska den kastas i papperskorgen? Gate-keepers fungerar alltså som gallrare, vilket vi tagit fasta på i den här teckningen. Gallrarna har för övrigt ofta yrkestiteln redaktör.

Företeelsen kan, med hjälp av ett förenklat exempel, beskrivas så här: 씰 Vi tänker oss att det på den svenska nyhetsbyrån TT (se texten på nästa sida) ett visst dygn kommer in ca 2 000 nyhetstelegram, främst från utländska nyhetsbyråer som dessförinnan gjort sina gallringar. 씰 Av de 2 000 telegrammen väljer TT ut ungefär 200, som skickas till svenska massmedier. 씰 Kanske kommer ett 20-tal av dessa med i tidningen eller i nyhetsprogrammen på radio och TV. Vägen från själva händelsen till meddelandet i ett massmedium är alltså lång. Hos varje gallrare finns en risk att nyheten sållas bort, omarbetas eller förkortas.

34

Block B 021-056.indd 34

11-06-22 12.38.01

17

KAPITEL

De svenska skatterna – högst i världen

I

ngenstans i världen är den offentliga sektorn så stor som i Sverige – om man jämför storleken med folkmängden.

Mycket som hushållen får betala själva i andra länder står staten, landstingen och kommunerna för hos oss.

Många svenskar anser att den offentliga sektorn ska vara en stark aktör i samhällsekonomin. Man vill att ”det allmänna” ska ordna sådant som fri (eller nästan fri) vård och skola samt rejäla sjukersättningar och pensioner. Myntet har dock en baksida, som inte är lika populär: Kalaset betalas med världens högsta skatter!

Sveriges skattesystem är onekligen ett kapitel för sig, så även i den här boken. På de följande sju sidorna ska vi därför granska de viktigaste pusselbitarna. Och det ska vi ska göra med stöd av den helhetsbild som finns på nästa sida.

Skattkartan kan hjälpa till vid orienteringen Den offentliga sektorn i vårt land behöver alltså massor av pengar för att klara alla sina åtaganden. Denna sektor består av: staten ett tjugotal landsting nästan 300 kommuner.

Avgifter och skatter

I stort sett finns det två inkomstmöjligheter för staten, landstingen och kommunerna. Den ena är att ta betalt för de tjänster man utför, dvs att ta ut avgifter för sjukvård, dagisplatser, sophämtning osv. Den andra är att driva in skatter.

Det kan vara värt att påminna om att man i Sverige kan besluta om skatt i tre olika maktorgan: i riksdagen i landstingsfullmäktige i kommunfullmäktige.

158

Block E 137-202.indd 158

11-06-22 13.05.54

Notera också att alla dessa beslutande församlingar är utsedda i politiska Beskattningsrätten val. Det finns således ett samband i vårt land mellan beskattningsrätten och demokratin och demokratin.

Direkta skatter

Indirekta skatter

Direkta skatter på tre slags inkomster

Skattebetalarna kan beskattas på två olika sätt: Direkt skatt – skatt på lön t ex – tas ut av den som tjänar pengar eller har en förmögenhet över en viss gräns. Förmögenhetsskatten är dock tills vidare avskaffad.

Indirekt skatt (punktskatt) är inbakad i priset på varor och tjänster.

Moms får t ex vi konsumenter betala när vi handlar, men det är butiker (och andra företag) som betalar in den till staten.

Direkta skatter på inkomster av tjänst (främst lön för arbete) och direkta skatter på inkomster av näringsverksamhet (företagsvinster) tas in både av staten, kommunerna och landstingen. Men den direkta skatten på inkomster av kapital (bl a räntor) är helt och hållet statlig.

Indirekta skatter – som moms, tull, sprit- och tobaksskatt – är det enbart staten som får driva in.

Skatt på inkomster av tjänst och näringsverksamhet Skatt på inkomster av kapital

Inkomstskatt (kommunal)

Inkomstskatt (statlig)

Energi-, sprit-, lyx- m m skatt

(Förmögenhetsskatt)

Tull

B L O C K

Moms

Direkta kommunala skatter

Direkta skatter

Direkta statliga skatter

E

Indirekta statliga skatter

Indirekta skatter

Skatter

Avgifter

Den offentliga sektorns inkomster

Den som försöker orientera sig i vårt skattesystem kan lätt känna sig snurrig i början.

Terrängen innehåller onekligen en hel del snårigheter. Vi ska därför lotsa oss fram systematiskt och steg för steg. Den här översikten (som kan läsas såväl nerifrån och upp som uppifrån och ner) ska förhoppningsvis kunna användas som en karta. För övrigt hänvisar vi gärna till det statliga Skatteverkets webbsida.

159

Block E 137-202.indd 159

11-06-22 13.05.54

Uppgifter till kapitel 14–20 TESTA DIG SJÄLV på texten i detta block Kapitel 14 a

Ordet ekonomi har grekiskt ursprung. Hur kan man bäst översätta det?

b

Privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi hänger ihop som flätorna i en korg, påstås det i texten. Hur då? Förklara med ett exempel.

c

Översätt begreppen produktion, konsumtion respektive distribution.

d

Vad menas med självhushållning?

e

Specialiserade företag är en förutsättning för vår höga levnadsstandard, sägs det i texten. Hur då? Förklara.

f

Vilka är de tre huvudgrupperna av produktionsfaktorer?

g

Vad menas med know-how?

h

Produktionsfaktorn realkapital är egentligen resultatet av två andra produktionsfaktorer. Hur då? Förklara.

i

Vilka är samhällsekonomins fyra viktigaste aktörer?

j

Företagen i vårt land kan sorteras på olika sätt, bl a efter vem som äger dem.

Vilka är i så fall de tre huvudmöjligheterna?

k

Hur kan man bäst översätta facktermen marknad?

l

Vad gör den som ägnar sig åt marknadsföring? Ge exempel på några vanliga marknadsföringsåtgärder.

B L O C K

E

Kapitel 15 a

Vad kännetecknar, beträffande hushållets sammansättning, en ”klassisk” svensk kärnfamilj respektive ett singelhushåll?

b

Vad avses med begreppet disponibel inkomst?

c

I Sverige kan man förfoga över sin bostad på tre olika sätt. Vilka är de tre upplåtelseformerna? Vilken omfattning har var och en av dessa upplåtelseformer i vårt land?

d

Ange några viktiga skillnader mellan upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt.

e

Vilka är de viktigaste parterna – och deras organisationer – på den svenska hyresmarknaden?

f

Vad menas med en hyreslägenhets bruksvärde?

195

Block E 137-202.indd 195

11-06-22 13.06.10

Kapitel 20 – tredje och fjärde delen a

Vilka personer räknas till arbetskraften?

b

Förklara innebörden i begreppet ohälsotalet.

c

Räkna upp tre olika typer av arbetslöshet.

d

Ge exempel på yrkesområden där säsongsarbetslöshet är vanlig.

e

Vilka huvudsyften har den svenska arbetsmarknadspolitiken?

f

Räkna upp några vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

g

I texten påstås det att den svenska befolkningsutvecklingen på sikt kommer att vålla problem på arbetsmarknaden. Hur då? Förklara.

h

Ungefär när var industrins andel av arbetskraften som störst i Sverige?

Hur stor var andelen då?

i

Vad är en soloföretagare?

j

Vad innebär det att jobba som frilansare?

k

Det ökande behovet av tillfälligt anställda uppges från arbetsgivarhåll bero på övergången från industri- till tjänstesamhälle. Hur då? Förklara.

l

Vad gör egentligen ett bemanningsföretag? Vilka motiv kan det finnas att utnyttja ett sådant företag?

JOBBA VIDARE med fördjupning och diskussion Mer om produktionsfaktorer Arbeta först två och två. Stäm därefter av vad ni kommit fram till i helklass.

I kapitel 14 presenteras två företag och de produktionsfaktorer som dessa företag utnyttjar i sin verksamhet. a

Beskriv på liknande sätt de viktigaste produktionsfaktorerna på er egen gymnasieskola.

b

Gör en förteckning över de produktionsfaktorer som, såvitt ni kan bedöma, utnyttjas i ett svenskt jordbruk.

c

För tillverkning av järn och stål krävs i normalfallet tillgång till materialråvaran järnmalm och stora mängder energiråvara i form av stenkol (eller olja). Japan och Sydkorea har ingetdera. Trots det finns några av världens största järn- och stålverk i dessa båda länder. Ge några tänkbara förklaringar till detta, uttryckt i produktionsfaktorer.

200

Block E 137-202.indd 200

11-06-22 13.06.10

21 O

KAPITEL

De grundläggande begreppen

rdet social kommer från latinets ”socius”. Det finns i många vanliga sammansättningar i det svenska språket, t ex i social-ism, social-bidrag och social-demokrati.

I en ordbok uppges social ha med ”samspelet mellan människor i grupp” att göra. Det här blockets kommande kapitel ska handla om sådant samspel. Men som vanligt ägnas det inledande kapitlet åt några viktiga begrepp.

Vi ingår i flera olika grupper Människan brukar betecknas som en gruppvarelse, ibland t o m som ett flockdjur, med mycket stort behov av gemenskap. När vi människor är ensamma upplever vi därför osäkerhet och svaghet. Först när vi ingår i en grupp känner vi oss trygga och aktiva.

Denna regel har naturligtvis några enstaka undantag. Det finns ju ensamvargar. Men man kan ändå säga att vi alla, livet igenom, tillhör olika grupper – oftast flera samtidigt.

En speciell grupp föds man till, nämligen familjen (i de flesta fall). Vissa grupper söker man sig till, exempelvis kompisgruppen eller föreningen.

Andra grupper räknas man till, beroende på vissa kännetecken man har: yrke, ålder, kön, inkomst osv. Vi tänker i det sammanhanget på grupper som tjänstemän, tonåringar, författare, pensionärer, miljonärer, invandrare, ensamstående mödrar etc.

Primärgrupp

Sekundärgrupp

Av ovanstående kan man dra slutsatsen att olika grupper har olika storlek och olika slag av samhörighet, men det minsta antalet är förstås två personer. Den grupp som betyder allra mest för en människa är den lilla grupp där man umgåtts länge, känner varandra väl och har en stark sammanhållning. En sådan kallas primärgrupp och de främsta exemplen är familjen och den allra närmaste vänkretsen.

De större grupperna betyder sällan lika mycket för den enskilde medlemmen. Relationerna är ofta mer tillfälliga. Sådana sekundärgrupper uppstår till följd av ett visst gemensamt intresse eller en gemensam uppgift. Föreningar, politiska partier, skolklasser och arbetsgrupper är exempel på sekundärgrupper.

204

Block F 203-238.indd 204

11-06-22 13.11.05

Vi utsätts för påverkan i grupper I de grupper vi människor tillhör läggs grunden för vad vi kan, vad vi tycker, vad vi tror och vad vi känner. Att umgås med andra innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan. Det sker särskilt intensivt i familjen när vi är barn. Men det pågår egentligen hela livet.

Attityder Normer Värderingar

Socialisation

Vi tar efter föräldrar och kamrater. Vi skaffar oss nya kunskaper. Vi lägger oss till med vissa attityder (inställningar) genom att lyssna på våra förebilders åsikter. Vi lär oss, t ex på skolor och arbetsplatser, att omgivningen förväntar sig att vi ska uppträda efter vissa normer (beteenderegler) eller klä oss med en viss stil. Och vi tar intryck på olika sätt – inte minst via TV – av de politiska och religiösa värderingar (åsikter) som finns i det omgivande samhället.

Denna ständiga påverkan brukar av experterna på området kallas socialisation. En del talar t o m om indoktrinering eller hjärntvätt. Ingen av oss kan undgå allt detta. Huvudsaken är att vi förstår att företeelsen pågår – varje dag, så länge vi lever. Men det är absolut inte enbart så att vi hela tiden styrs av andra. Det omvända förhållandet gäller också. Även vi själva påverkar, mer eller mindre, de människor vi kommer i kontakt med.

Omkring 20 000 svenskar tillhör sekundärgruppen samer. Från samernas egen webbsida kan man också notera att det i Sverige finns ca 4 500 renägare och 51 samebyar.

Bilden är från Jokkmokks marknad, där diskoteket är ett populärt tillhåll för många av de yngre samerna.

B L O C K

F

205

Block F 203-238.indd 205

11-06-22 13.11.06

Vi umgås via sociala medier I den fjärde delen av kapitel 6 (block B) uppmärksammas Internet. Där nämns bl a ett antal webb-baserade sociala medier: Facebook, YouTube, Twitter, MySpace m fl. Nästan alla människor – åtminstone de yngre i vår del av världen – har någon gång kommit i kontakt med sådana medier.

För många individer innebär användningen av dessa medier en livsstil.

Hela deras tillvaro präglas av ”nätet”. Man umgås dagligen med andra genom sociala medier snarare än genom att träffas personligen.

Men vad är egentligen ett socialt medium? Finns det någon tydlig och lättbegriplig definition? Knappast. Låt oss ändå nämna att företeelsen på det sociala mediet Wikipedia har beskrivits som ”de miljontals samtal som sker på webben varje dag samt konsten för hur de förs”.

Men någon ”vetenskaplig” definition av sociala medier är det svårt att hitta. De flesta som försöker reda ut innebörden i begreppet pekar i stället på skillnaden mellan de ”gamla” medierna (t ex papperstidningar) å ena sidan och de ”nya” å den andra.

I det förra fallet finns det en enda sändare som skickar ut sitt budskap till en mängd passiva mottagare. Därefter är kontakten oftast avslutad.

I de sociala medierna däremot kan alla användare styra både budskapets innehåll och dess spridning. Informationen kan förändras innan den skickas vidare.

Svenskarnas användande av sociala medier ökar kraftigt.

Aktuella undersökningar visar att hälften av alla i åldersgruppen 25–44 år använder sociala medier varje dag. I åldersgruppen 15–24 år är motsvarande siffra hela 80 %!

Undersökningarna visar också att när vi lägger mer tid på sociala medier, så sker det till stor del på bekostnad av bokläsning och radiolyssnande.

206

Block F 203-238.indd 206

11-06-22 13.11.07

Inom skolans värld är det därför viktigt att de sociala medierna används med omdöme. Framför allt gäller det att vara källkritisk. Man måste exempelvis vara medveten om att innehållet i Wikipedia är skapat av användarna själva – inte av en grupp experter, som ju fallet är med traditionella uppslagsverk.

Vi räknas till vissa grupper Ett vanligt forskningsområde för samhällsvetare är att studera sambandet mellan grupptillhörighet å ena sidan och egenskaper av olika slag å den andra. Det kan t ex handla om frågeställningar av det här slaget: 씰 Vilka är skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller sjukskrivning? 씰 I vilken åldersgrupp är kriminaliteten högst/lägst? 씰 På vilka politiska partier röstade låginkomsttagarna det senaste valet?

Statistiskt samband

För att kunna undersöka sådana statistiska samband är det nödvändigt att först gruppindela (klassindela) den befolkning man studerar. Ibland är indelningen enkel att göra, t ex när det gäller ålder och kön eller medborgarskap.

Samhällsklass

Svårare kan det vara att sortera människor i olika samhällsklasser, t ex i arbetarklass/medelklass/överklass eller i arbetare/tjänstemän/akademiker.

Det forskarna främst brukar gå efter vid sådana indelningar är inkomststorlek, utbildningslängd, facklig tillhörighet eller typ av yrke.

B L O C K

F

207

Block F 203-238.indd 207

11-06-22 13.11.08

BILDLEVERANTÖRER 1 Photodisc V 34 4 Peter Kneffel/DPA/Scanpix 11 Claes Nordenskiöld/Scanpix 14 Bertil Ericson/Scanpix 15 Able Images/NordicPhotos 21 Stig Hammarstedt/Scanpix 23 Mark Earthy/Scanpix 24 Pier Paolo Cito/AP/Scanpix 26 Elisabeth Omsén/Scanpix 29 Scope Features/IBL 30 Joel Marklund/Bildbyrån 31 Belousov Vitaly/TAR-TASS/Scanpix 35 André Maslennikov/Scanpix 37 Bertil Ericson/Scanpix 39 Pär Svensson/TV4 40 Pär Eliasson/Scanpix 41 IBL 42 Roger Turesson/Scanpix 44 Jussi Nukari/Lehtikuva/Scanpix 48 Patrik Österberg/Scanpix 57 Nordiska museets arkiv 59 Roger Viollet/IBL 65(1) Bertil Ericson/Scanpix 65(2) Thomas Oneborg/Scanpix 65(3) Pär Eliasson/Scanpix 65(4) Henrik Montgomery/Scanpix 71 Georg Walker 1814. Victoria & Albert Museum/ IBL 72(1) National Gallery/IBL 72(2) IBL 74 Alistair Grant/AFP/Scanpix 75 Corbis/Scanpix 76 Bettman/Corbis/Scanpix 77 Adalberto Roque/AFP/Scanpix 83 Kontos Yannis/Gamma/IBL 85 Konstantin Zavachin/Gamma/IBL 86 Alain Morvan/Gamma/IBL 93 Jens Hartman/Rex Features/IBL 94 Mark Earthy/Scanpix 98 Jack Mikrut/Scanpix 100 Henrik Montgomery/Scanpix 106 Mikael Berggren/Dagl Sundsv/Scanpix 108 IBL 112 Mikael Sjöberg/Scanpix 113, 116 Ulf Palm/Scanpix 120 PA Wire/Scanpix

124 Borja/AFP/Scanpix 126 Gary Hershorn/Reuters/Scanpix 137 Fabian Bimmer/AP/Scanpix 139 Tatan Syuflana/AP/Scanpix 141 Jörgen Hjerpe/Scanpix 147 Jens C Hilner/Scanpix 154 Kin Cheung/AP/Scanpix 162 Sam Stadener/Scanpix 164 Ulf Palm/Scanpix 166 Latronche Yann/IBL 172 Björn Larsson Ask/Scanpix 175 Adam Ihse/Exponera/Scanpix 178 Christina Sjögren/Scanpix 181 Erich Stering/Scanpix 186 Anders Wiklund/Scanpix 189 Ulf Palm/Scanpix 191 Jack Mikrut/Scanpix 203 Mujo Korach/IBL 205 Peter Hoelstad/Scanpix 206 Jeppe Gustafsson/Scanpix 208 Björn Lindgren/Scanpix 212 AFP/Scanpix 213 Lennart Hyse/Scanpix 216 Björn Larsson Rosvall/Exponera/Scanpix 219 Tobias Röstlund/Scanpix 224 Henrik Montgomery/Scanpix 229 Sven Oredsson/DEX/Scanpix 239 Jan Winter/Scanpix 243 Jerry Torrens/AP/Scanpix 244 Lee Jin-Man/AP/Scanpix 246 George Skadding/Time Life/Getty Images 247 Jewel Samad/AFP/Scanpix 250 Petros Karadijas/AP/Scanpix 251 Xinhua/Scanpix 253 Stan Honda/AFP/Scanpix 256 MPI/Getty Images 260 Piotr Malacki/Panos/Silver Bildbyrå 266, 267 Georges Gober/AFP/Scanpix 269 EU information 271 Jaques Demarthon/AFP/Scanpix 272 Mark Earthy/Scanpix 274 Linus Meyer/Scanpix 277 Fredrik Sandberg/Scanpix 283 Sven-Erik Sjöberg/Scanpix 286 Fredrik Persson/Scanpix 288 Therese Holmberg/Scanpix 291 Rolf Adlercreutz/Scanpix 293 Kyodo News/AP/Scanpix

313

Register 303-314 ny.indd 313

11-06-30 16.16.50

Samhällskunskap

är utformad för den gymnasiala utbildningens kurs 1b.

Samband och sammanhang betonas. Strukturen är mycket tydlig.

I Läroboken finns även arbetsuppgifter av olika slag – från rena instuderingsfrågor till större fördjupningsuppdrag.

Samhällskunskap

har kompletterats med en Lärarhandledning, vilken innehåller didaktiska tips och kommentarer, extra texter och uppgifter, OH-underlag och kartblad samt ett antal provförslag.

Z-KONKRET

Z-KONKRET

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-KONKRET

Kurs

1b

Z-KONKRET Samhällskunskap

är en del av den klassiska Z-familjen, som numera dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-CLASSIC Z-RAPPORT

Tredje upplagan

Best.nr 47-10378-2 Tryck.nr 47-10378-2

Z-Konkret-omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-KONKRET Samhällskunskap

Kurs

1b

Tredje upplagan

11-06-22 12.17.20