9789127422612

säkra målen

pixel Prov för åk 1–3 kopplade till Lgr 11

Pixel Säkra målen.indd 1

11-05-26 11.56.03

Pixel_Prov1_(1).indd 2

11-05-26 11.52.24

Innehåll Säkra målen i matematik! s 4 Genomförande av proven Överblick – centralt innehåll och uppgifter åk 1–3 Dokumentation – hela elevgruppen Överblick – kunskapskrav och centralt innehåll åk 1–3

1A s 11 Handledning Facit Prov

1B s 33 Handledning Facit Prov

2A s 57 Handledning Facit Prov

2B s 83 Handledning Facit Prov

3A s 109 Handledning Facit Prov

3B s 133 Handledning Facit Prov

Pixel_Prov1_(1).indd 3

11-05-26 11.52.26

Säkra målen i matematik!

Det är viktigt att vi arbetar mot att säkra målen i mate­ matik redan från årskurs 1 så att eleverna har möjlighet att nå kunskapskraven för åk 3 i Lgr 11. Det här materialet innehåller två prov för respektive årskurs 1–3 och genom­ förs med fördel i slutet av varje termin. I handledningen hittar du tips för fortsatt arbete om det visar sig att det är något som eleverna inte har tillräckliga kunskaper i.

Proven i Säkra målen bygger på innehållet i Pixels grundböcker. A-proven täcker innehållet i A-boken och B-proven täcker innehållet från båda böckerna med tonvikt på B-boken. Proven kartlägger i vilken utsträckning ele­ verna når upp till de mål som finns beskrivna i inledningen av Lärarböckerna A. Målens innehåll har olika omfattning och uppgifterna i proven speglar i vilken utsträckning de tas upp i Pixel-böckerna. Tillsammans under årskurs 1–3 berörs hela det centrala innehållet i kursplanen för matematik med målet att eleverna ska nå de kunskapskrav som finns i slutet av årskurs 3.

På sidorna i inledningen som heter Överblick – centralt innehåll och upp­ gifter åk 1–3 kan du se vilket centralt innehåll uppgifterna i respektive prov kan knytas till. Varje prov är dessutom nära kopplat till kursplanens kunskapskrav i matematik för årskurs 3. På sidorna i inledningen som heter Överblick – kunskapskrav och centralt innehåll åk 1–3 kan du se vilka kunskapskrav som respektive prov berör och under vilka rubriker från det centrala innehållet som uppgifterna är fördelade.

För att få en god överblick av de kunskaper som varje enskild elev visar efter att ha gjort ett prov, finns på första sidan i provet en elevdokumentation som heter Säkra målen. Där finns det centrala innehållet för årskurs 3 sammanställt och varje uppgift i provet är markerad vid det innehåll den kan knytas till. I Säkra målen kan du som lärare eller eleven själv, kryssa för de uppgifter som är korrekt lösta. Då får ni en bild av vilket innehåll som eleven behärskar och vad ni behöver arbeta vidare med.

För att underlätta din dokumentation och få överblick över hela elevgruppens kunskaper finns i inledningen också Dokumentation – hela elev­ gruppen. Där kan du skriva in varje enskild elevs resultat. Sätt ett streck / när eleven har gjort provet men inte klarat alla uppgifter för ett visst innehåll och ett X när du tycker att eleven har visat tillräckliga kunskaper. Du kan också välja att utifrån kunskapskraven göra noteringar om i vilken utsträckning eleven har nått godtagbara kunskaper i ett ämnesområde beroende på vad du tycker är viktigt för din dokumentation. Detta är endast till för att du ska få en snabb och överskådlig bild av hela gruppens kunskaper.

4

Pixel_Prov1_(1).indd 4

11-05-26 11.52.26

I handledningen till respektive prov finns i tabellform tips på fortsatt ­arbete om det är något eleven inte har tillräckliga kunskaper i. I tabellen står med fet stil även syftet med de olika uppgifterna. I proven för åk 1 finns också förslag på text att läsa till de olika uppgifterna så att eleverna, som oftast inte är fullt läskunniga, ska kunna koncentrera sig på matematiken.

Att göra proven För att proven i Säkra målen ska ge en så rättvis och tydlig bild som möjligt av varje elevs kunskaper i matematik följer här några förslag på vad som kan vara bra att tänka på vid genomförande av proven.

• Eleverna bör genomföra proven individuellt.

• Uppmana gärna eleverna att använda platsen på pappret till att visa hur de kommer fram till svaren.

• Låt eleverna lösa uppgifterna i sin egen takt. Tänk på att uppmaningar om att räcka upp handen eller på något annat sätt ge signal om att man är färdig med en sida kan stressa de elever som behöver mer tid.

• Om en elev behöver hjälp med en uppgift, kan läraren ge generella råd som: ”Läs uppgiften en gång till” eller ge små ledtrådar. Det är bra lägga på minnet vilka elever det är som måste ha hjälp och vad de behöver hjälp med.

• Elever som har svårigheter att genomföra proven på egen hand, kan få göra proven genom samtal med läraren. Då kan läraren bedöma och ge hjälp, använda konkret material och ta bort några av uppgifterna.

• Läraren avgör själv om provet ska göras på tid eller om alla eleverna ska göra färdigt provet oavsett tid. Det kan då vara bra att notera hur lång tid varje enskild elev behöver för att göra provet.

• I prov 1A och 1B löser eleverna en sida i taget. Läraren läser en kort instruktion till varje sida. Texten är beskriven här i materialet.

• Den första uppgiften i proven 2A, 2B och 3A är en huvudräkningsuppgift där läraren läser upp utsagan. Eleverna skriver bara svaret, all räkning ska ske i huvudet. Resten av uppgifterna löser eleverna själva i sitt eget tempo.

• Till prov 1A finns en muntlig uppgift och till prov 1B, 2B och 3B finns tips om spel som eleverna kan göra i anslutning till provet.

Efter proven Om flera elever har fel på samma typ av uppgifter, bör det få konsekvenser för planeringen och genomförandet av arbetet med detta område nästa gång det tas upp. Antingen kan det göras omedelbart efter provet genom att hela klassen går tillbaks till det aktuella kapitlet/sidorna i Pixel och använder sig av de tilläggsövningar som finns beskrivna i Lärarboken. Här före­slås Flera aktiviteter och uppgifter, många med hänvisning till Kopieringspärmen och Övningsboken. I Pixel Problemlösning Fk-6 finns även möjlighet att jobba mer med olika typer av matematiska problem.

Alternativet är att arbeta med dessa grundläggande aktiviteter och uppgifter när eleverna möter momentet på nytt längre fram i Pixel.

I Efterarbete finns i tabellform en översikt över provuppgifternas syfte.

Där finns också hänvisningar till passande och konkreta aktiviteter i Lärarboken, till kopieringsunderlag i Kopieringspärmen och till passande upp­ gifter i Övningsboken för årskursen, för de elever som måste ha ytter­ligare träning.

5

Pixel_Prov1_(1).indd 5

11-05-26 11.52.26

6

Pixel_Prov1_(1).indd 6

**uppgiften inkluderar decimaltal

1, 4, 15, 16, 18, 20, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31

21, 22, 23, 24

11, 12, 14 17, 19

2B

1, 13, 14, 16*, 18, 19, 20, 25, 26, 30, 31, 32

5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 15*, 17*

3A

13

10

21

Bör ingå vid lösning av samtliga uppgifter ovan.

1, 8, 12, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26

4, 5, 6, 7, 11

2A

***uppgiften inkluderar omkrets och area

6

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

*uppgiften inkluderar negativa tal

9

10, 11, 12

1, 2, 3

1B

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Algebra

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Metodernas användning i olika situationer.

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkning med skriftliga metoder och miniräknare.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Symboler för tal och symbolernas utveckling i ­några kulturer genom historien.

7, 8, 13

1, 2, 3, 4, 5, 9, 10, 11, 12

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.

Hur positionssystemet kan användas för att ­beskriva naturliga tal.

1A

Taluppfattning och tals användning

20**

1, 2, 3, 28, 29, 30, 31

21, 22, 23, 24

16, 17, 18**, 19**, 25, 26, 27

3B

Överblick – centralt innehåll och uppgifter åk 1–3

I den här tabellen ser man vilket centralt innehåll de olika uppgifterna i proven berör.

En uppgift kan beröra flera av innehållspunkterna men vi har valt att markera det innehåll som känns mest relevant i sammanhanget.

Kopieringsunderlag © 2011 Natur & Kultur • PIXEL Säkra målen åk 1–3 Lgr 11 • ISBN 978-91-27-42261-2

11-05-26 11.52.27

Kopieringsunderlag © 2011 Natur & Kultur • PIXEL Säkra målen åk 1–3 Lgr 11 • ISBN 978-91-27-42261-2

Pixel_Prov1_(1).indd 7

7

11-05-26 11.52.27

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Problemlösning

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Samband och förändringar

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Sannolikhet och statistik

Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

6

7

Aktvitet, se handledning till provet

4, 5, 8 area

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter.

13

1B

14, 15

Muntlig uppgift, se handledning till provet

1A

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Konstruktion av geometriska objekt.

Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer.

Geometri

30, 31

2, 3

9, 10, 13, 14, 15, 18 area

27, 28

16, 17, 29 ­vinklar

2A

32, 33

2

Aktvitet, se handledning till provet

3, 5, 6 area

7

9

8 vinklar, 10

2B

24, 27, 28, 29

2, 3, 4

22, 23

33, 34, 35 rotation

3A

4, 5, 6, 7, 32, 33

34, 35

Aktvitet, se handledning till provet

11, 12, 13, 14, 15

8***, 9***, 10***

3B

8

Pixel_Prov1_(1).indd 8

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Algebra

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Metodernas användning i olika situationer.

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkning med skriftliga metoder och miniräknare.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Symboler för tal och symbolernas utveckling i några kulturer genom historien.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.

Taluppfattning och tals användning

Namn:

Dokumentation – hela elevgruppen

Kopieringsunderlag © 2011 Natur & Kultur • PIXEL Säkra målen åk 1–3 Lgr 11 • ISBN 978-91-27-42261-2

11-05-26 11.52.28

Kopieringsunderlag © 2011 Natur & Kultur • PIXEL Säkra målen åk 1–3 Lgr 11 • ISBN 978-91-27-42261-2

Pixel_Prov1_(1).indd 9

9

11-05-26 11.52.28

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Problemlösning

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Samband och förändringar

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Sannolikhet och statistik

Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter.

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Konstruktion av geometriska objekt.

Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer.

Geometri

Namn:

10

Pixel_Prov1_(1).indd 10

• beskriva och samtala om tillvägagångssätt genom att använda matematiska uttrycksformler anpassade till sammanhanget • föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor

• välja och använda matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter • använda huvudräkning med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkning av tal i ett utvidgat talområde • kunna välja och använda skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200 • kunna avbilda och konstruera enkla geometriska objekt • hantera enkla matematiska likheter och använda likhetstecknet på ett fungerande sätt • göra enkla mätningar, jämförelser och uppskatt­ ningar av längder, massor, volymer och tider och använda vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet

• ha kunskaper om matematiska begrepp och visa det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang • beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder • ge exempel på hur begreppen relaterar till varandra • ha kunskaper om naturliga tal och visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal • visa kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk • använda geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva egenskaper, läge och inbördes relationer • använda och ge exempel på enkla proportionella samband

• lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja någon strategi • beskriva tillvägagångssätt och fundera över resultatets rimlighet

Kunskapskrav

1B

3A

3B

2B

1B

3B

3A

1A

3B

3A

3B

3A

1B

3B

2A 2B

1B

3B

2A 2B

1A

3A

2A 2B

2B

2A 2B

3A

Geometri

1B

3A

Algebra

1B

1A

3A

Centralt innehåll Tal­upp­fatt­ ning och tals användning

2A 2B

1A

3B

Sannolikhet och statistik

3A

Samband och förändring

1B

3B

2A 2B

Problem­lösning

Överblick – kunskapskrav och centralt innehåll åk 1–3

I den här tabellen ser man vilka kunskapskrav kopplat till de olika rubrikerna i kursplanens centrala innehåll som de olika proven berör.

Kopieringsunderlag © 2011 Natur & Kultur • PIXEL Säkra målen åk 1–3 Lgr 11 • ISBN 978-91-27-42261-2

11-05-26 11.52.28

PIXEL 1A

11

Pixel_Prov1_(1).indd 11

11-05-26 11.52.28

Handledning

Eftersom många elever i årskurs 1 inte är fullt läskunniga finns här text som med fördel läses högt av läraren under prov 1A.

Muntlig diagnos I Pixel arbetar vi med lägesord i FK-boken. Vi tycker att det kan vara bra att stämma av i slutet av första terminen i åk 1 att alla elever har med sig denna kunskap. Därför passar det att göra en muntlig uppgift i anslutning till prov 1A där läraren ställer frågor eller ger uppmaningar som har med dessa begrepp att göra, till elever i grupp eller enskilt. Lägesord som är ­relevanta att använda är t ex: över, på, bredvid, i, under, bakom, framför, höger, vänster.

Be eleverna att lägga sin penna på boken, under stolen, bredvid suddet, osv. Eller lägg själv pennan på olika ställen och fråga eleverna: Var ligger pennan nu?

Introduktion I detta prov ska ni arbeta med en sida i taget. Jag förklarar vad ni ska göra på varje sida. Ni får inte börja lösa uppgifterna före jag säger till. Den som blir snabbt färdig, måste vänta tills jag säger att vi ska gå vidare. Ni ska inte räkna vidare på egen hand. När jag säger till, ska alla gå vidare till nästa sida.

Uppgift 1 Här ska ni lista ut hur många det är. Det är fyra svarsmöjligheter till varje uppgift, och ni ska sätta ett kryss över det rätta talet. I exemplet överst är det sex blommor. Därför är det ett kryss över talet 6. Lista ut hur många det är i varje uppgift och sätt ett kryss över det rätta talet.

Uppgift 2 Här ska ni sätta en ring där det är flest. I exemplet överst på sidan är det två tärningar som tillsammans visar 5 på den ena sidan av strecket och två som visar 7 tillsammans på den andra sidan. 7 är fler än 5, därför är det en ring ritad runt de tärningar som blir 7. I varje uppgift ska ni rita en ring runt där det är flest.

Uppgift 3 Här ska ni sätta en ring där det är mest pengar. I exemplet överst på sidan är det en femma och 2 enkronor på den ena sidan av strecket. Det blir 7 kr. På andra sidan är det 6 kronor. Sju är mer än sex, så därför är det en ring ritad runt de pengarna. I varje uppgift ska ni rita en ring runt där det är mest pengar.

12

Pixel_Prov1_(1).indd 12

11-05-26 11.52.28

Uppgift 4 och 5 På denna sida ska ni först läsa av på tallinjen. I exemplet överst går strecken från ­rutorna ner till 6 och till 14. Därför är de talen skrivna i rutorna.

I de två första uppgifterna ska ni läsa av och skriva de rätta talen i varje ruta.

I de två nedersta uppgifterna ska ni rita streck från varje tal till det rätta stället på tallinjen. Ni ska lista ut var varje tal hör hemma på tallinjen och rita ett streck från talet till det rätta stället på tallinjen.

Uppgift 6 På denna sida ska ni se hur många trianglar, fyrhörningar och cirklar det finns. Antalet ska ni visa i ett diagram. Färglägg en ruta i den rätta pelaren för varje figur. Det kan vara smart att sätta ett kryss över figurerna allt ­eftersom de räknas.

Uppgift 7 På denna sida ska ni lägga ihop antalet poäng på de två piltavlorna i varje uppgift. I exemplet överst är det 6 poäng på den ena tavlan och 5 poäng på den andra. Det är skrivet som en addition 6+5. Tillsammans blir det 11 poäng. I varje uppgift ska ni lägga ihop de två talen och lista ut hur många poäng det blir tillsammans.

Uppgift 8 I dessa uppgifter ska du lista ut skillnaden i ålder. I exemplet överst är ­barnen 11 år och 8 år. Skillnaden blir då 11 minus 8 är lika med 3 år.

Det är skrivet som en subtraktion. Lista ut skillnaden i varje uppgift och skriv svaret.

Uppgift 9 och 10 Överst på denna sida ska ni skriva talet som är ett mindre än och talet som är ett ­större än det talet som står i mitten. I exemplet överst står det 6 i mitten. Talet som är ett mindre än 6 är 5, så det skrivs i rutan före talet 6.

Talet som är ett större än 6 är 7, så det skrivs i rutan efter. Överst ska ni skriva talet som är ett mindre och ett större än talet i mitten. Nederst ska ni skriva talet som är två mindre och två större än talet i mitten.

Uppgift 11 På denna sida ska ni skriva talen i storleksordning. I varje moln finns det fem tal som är skrivna huller om buller. I exemplet överst är talen i molnet ordnade i storleksordning. 1 är det minsta av talen, så det är skrivet först.

Så kommer 4, 6, 7 och sist 9 som är det största talet. Skriv talen i de andra molnen i storleksordning. Börja med det minsta ­talet.

Uppgift 12 På denna sida ska ni skriva talen som saknas, så att det blir lika mycket på varje sida. I det första exemplet är talet 3 skrivet eftersom 6 är lika mycket som 3 plus 3. Skriv in talen som gör att det blir lika mycket på varje sida.

Uppgift 13 Här ska ni räkna ut svaren på uppgifterna och sätta kryss över det rätta talet, så som det är gjort i exemplet överst.

13

Pixel_Prov1_(1).indd 13

11-05-26 11.52.29

Efterarbete 1A Uppgift

Lärarens bok 1A

Kopieringspärm FK-3

Övningsbok 1

Spel: Spel för två, s. 8

Prick-till-prick-teckning 16–25

Räkneaktiviteter på sidorna s. 2–17

Först till 5 tiotal, s. 27

Lägga ihop tiotal och ental 50

Lägga ihop tiotal och ental s. 39

1

Eleverna kan räkna antalet i mängder upp till 39, också mängder där det som räknas är grupperat i tiotal.

Eleverna får arbeta med räkning. De får öva på talraden, i huvudsak från 1 till 20, både uppåt och nedåt, men också hela vägen till 100. De bör dessutom räkna med hela tiotal (0-1020-30-…-100) både uppåt och nedåt. De bör arbeta med att gruppera tio ental till ett tiotal, gärna med konkret material som tiostavar och pengar.

Jämföra tal: Spela med kortlek. Dra två kort och räkna ut summan. Den med högst summa får ett poäng (kan också göras med tärningar).

Tärningar på tallinjen 12

Addition av tärningar s. 12 och 37

2

Eleverna kan räkna antal prickar på två och tre tärningar och jämföra talen.

Eleverna får arbeta med räkning. De får öva på talraden i huvudsak från 1–20, både uppåt och nedåt. Knyt det gärna till olika tärningsspel, som till exempel stegspel. Eleverna bör också arbeta med att jämföra tal.

Eleverna är förtroliga med mynten (1 kr, 5 kr och 10 kr). De kan lägga ihop mynt för att bestämma belopp mindre än 20, och de kan jämföra talen.

Eleverna får arbeta med räkning och öva på talraden. De bör också arbeta med mynt och växla mellan en femma och fem ental (enkronor) och mellan en tia och tio ental.

Leka affär, se Flera aktiviteter s. 46

Eleverna kan läsa av tal på tallinjen i talområdet 0 till 20. Eleverna kan skriva talen.

Eleverna får arbeta med räkning knutet till tallinjen. De får läsa av tal på tallinjen.

Mätning av kast med pappers­flygplan s. 66

Eleverna kan placera tal på tallinjen i talområdet 0–20.

Eleverna får arbeta med räkning knutet till tallinjen. De måste kunna placera och storleksordna tal.

Placera sig själv, storleksordna tal.

Först till 50 s. 80

3

4

5

Tips för fortsatt arbete

Stegspel, elevboken s. 33 Tornspel, s. 38

Clownspel 14 och 15 Talkapplöpning 43

Addition med små tal s. 16

Lägga ihop med pengar 74

Lägg ihop mynt s. 38–39

Vilket tal tänker jag på?

Skriv talsymboler s. 3–15

Tärningar på tallinjen 12

Placera tal på tallinjen s. 17, 19, 37

Tärningsspel: Först till glassen s. 41

Rita pengar s. 83

Hoppa på tallinjen, elevbok s. 95 Hur långt går bilen? s. 123

Spela eventuellt Först till 30.

Eleverna kan gärna flytta längs en tallinje.

Räkna på tallinjen s. 56–57

14

Pixel_Prov1_(1).indd 14

11-05-26 11.52.29

Uppgift

6

7

8

9, 10

11

Tips för fortsatt arbete

Lärarens bok 1A

Kopieringspärm FK-3

Eleverna kan skilja mellan och sortera trianglar, fyrhörningar och cirklar. De kan räkna upp antal i varje kategori och uttrycka detta i ett stapeldiagram.

Denna uppgift testar tre saker.

För det första ska eleverna känna igen de geometriska figurerna triangel, fyrhörning och cirkel.

För det andra ska eleverna kunna sortera en mängd föremål efter bestämda kriterier. För det tredje ska eleverna räkna upp antalet i varje kategori och uttrycka detta i ett stapeldiagram.

Geometrijakt s. 109

Sortera former 2

Eleverna kan lägga ihop tal upp till 21.

Eleverna arbetar med addition av tal i olika sammanhang.

Poängspel s. 75

Eleverna kan hitta differensen mellan två tal i talområdet 0-20, eventuellt med hjälp av tallinjen.

Eleverna upptäcker differensen mellan två tal i olika sammanhang.

Leka affär s. 98–101

Eleverna kan hitta tal som är ett/två mindre och tal som är ett/två större än ett givet tal i talområdet 0 till 30.

Eleverna räknar upp till 39, och nedåt. De bör också räkna med två i taget. Eleverna bör också få i uppgift att säga vilket tal det är som är ett (eller två) mindre och större än ett givet tal. Detta bör de i fortsättningen göra utan att de måste räkna från 0 och upp till det givna talet.

Tallinje på skolgården s. 76 Se Utmana s. 78

Två mindre/större s. 36

Eleverna kan storleksordna tal och skriva dem i rätt ordningsföljd.

Arbeta med att storleksordna tal.

Jämföra tal: Spela med kortlek

Sidan 8 och 36

Triangel- och fyrhörningsbilder s. 112–113

Övningsbok 1 Sortera efter form och färg s. 29 Om månghörningar och cirklar s. 50–53

Sortera och göra stapeldiagram s. 52–55

Addition 44, 102

Addition inom talområdet 0–20, kap. 6

Subtraktion 44

Differens s. 47 och 56

Prick-till-prick-teckning 16–25

Talgrannar s. 7, 15, 36

Bowling s. 88 Flera aktiviteter, med kort s. 85 Räknesagor s. 97

Placera tal på tallinjen: Tallinje på skolgården s. 76

15

Pixel_Prov1_(1).indd 15

11-05-26 11.52.29

Uppgift

12

13

Tips för fortsatt arbete

Lärarens bok 1A

Kopieringspärm FK-3

Eleverna kan dela upp tal i talområdet 0–20 och skriva dem som summan av två tal.

Arbeta med att dela upp tal. Det är särskilt viktigt att eleverna automatiserar detta för talen upp till 10 (alltså lär sig talkamraterna till alla talen). Tiokamraterna är särskilt viktiga.

Flera aktiviteter s. 23

Uppdelning av tal med hjälp av räknestavar 55a–c, 56a–b, 57a–b

Eleverna kan lösa additionsoch subtraktionsuppgifter i talområdet 0 till 20, eventuellt med hjälp av tallinjen.

Ge eleverna additions- och subtraktionsuppgifter, både textuppgifter och uppgifter utan text som här. Be eleverna förklara hur de tänker för att lösa uppgifterna. På det sättet kan eleverna utveckla andra metoder än de som är baserade på ramsräkning. Det är åtskilligt mer effektivt att använda talfakta och/ eller räknestrategier.

Räkneuppgifter med äggkartong s. 40

Tiokamratsbingo, elevboken s. 29

Övningsbok 1 Talkamrater s. 23 Jämvikt s. 30–31 Talkamrater över 10 s. 40

Talkamrater, elevboken s. 40 X-burken s. 59

Additions- eller subtraktionsspel s. 93 Spargrisen s. 107

Räkneuppgifter 92, 93a och 93b

Addition och subtraktion – med små tal: kap 3 – med stora tal: kap 6 och 7, och s. 56 och 57

16

Pixel_Prov1_(1).indd 16

11-05-26 11.52.29

Facit 1A 1 6 5 10 15

9 5 och 7 2 och 4 24 och 26

8 11 20 37

2 9 prickar 7 prickar 3 6 kr 16 kr

10 2 och 6 16 och 20 5 och 7 24 och 28

7 prickar 12 prickar

11 2, 5, 6, 8, 9 7, 9, 11, 15, 16 12, 14, 18, 20, 21 17, 19, 22, 28, 30

11 kr 21 kr

4 2   8 4 11

17 18

5 3 0

7 5

11 10

18

19

21 15

10

15

8 och 10 16 och 18 29 och 31

23 20

20

27 25

30

12 3 2 7 7

4 8 7 11

13 9 16 15 21

4 7 9 6

6 Trianglar 5 st Kvadrater 7 st Cirklar 9 st 7 11 12 16 21 8 5   6 6 13

17

Pixel_Prov1_(1).indd 17

11-05-26 11.52.31

säkra målen

pixel Prov för åk 1–3 kopplade till Lgr 11

Bjørnar Alseth • Henrik Kirkegaard • Gunnar Nordberg • Mona Røsseland Pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! Med SÄKRA MÅLEN kopplas innehållet i Pixel till kursplanen i matematik för årskurs 3 och gör det möjligt att börja säkra målen redan från årskurs 1. SÄKRA MÅLEN innehåller kopieringsunderlag med prov för respektive årskurs 1–3. Här finns även underlag för dokumentation av elevernas kunskaper samt handledning och tips för fortsatt arbete om det är något mål som eleverna behöver arbeta extra med.

ISBN 978-91-27-42261-2

9 789127 422612

Pixel Säkra målen.indd 2

11-05-26 11.56.03