9789147111497

VERSALER […] divis PS kl. 9 – 18

fusk-Rolex »» under_streck™ ŁÓdŹ

3–16.5.2116 ”ironi” § 7–9 Kultur??

sic! mail

MMXVII

A

hajfajv crème brûlée

ЧАЙКОВСКИЙ

logotyp©

USD S:t Göran damm-moln

pinyin

!

dry martini #nyttjobb –Fint, sa hon. Ek 2016 s. 243

Svenska skrivregler

urin-vånare       endonym Gothenburg

Alt + 0150 Gbit info@ fil.dr.

Þórðarsson órðarsson Παναθηναϊκός

»» » under_streck ŁÓdŹ fusk-Rolex »

Datan 10,000 IPA 65 mdkr

VERSALER […] divis PS kl. 9–18 #Harvard gnällmåns

3–16.5.2116 ”ironi” § 7–9 Kultur??

sic! mail anti- hajfajv crème brûlée MMXVII s.k.ЧАЙКОВСКИЙ

tran-sporter näcken pinyin

kickoffevenemang et. al

?

berg(s)vägg nejröst Språkrådet Señor Alt + 0150 Beijing [paˈkeːt] et. al

Beijing USD

Þórðarsson órðarsson €

Ek 2016 s.4

Ola Karlsson hobbyerna fil.dr. ⅔ Red. tomten

Språkrådets skrifter 22 ISBN 978-91-47-11149-7 © 2017 Institutet för språk och folkminnen (Språkrådet) och Liber AB

språkrådets redaktör: Ola Karlsson förlagsredaktör: Magnus Winkler förläggare: Maria Granler grafisk form och omslag: Birgitta Dahlkild produktionsledare: Lars Wallin

Repro: Exakta Print AB Tryck: Interak, Polen 2017 Fjärde upplagan Första tryckningen

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Förord till fjärde upplagan 9 Inledning 10 Alla skriver! 10 Varför behövs skrivregler? 10 Är alla skrivregler lika fasta? 10 Hur hittar du det du söker? 11 Kontakta oss 11

1. Text och form 14 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10 1.11 1.12

Några råd om läsvänliga texter 14 Marginaler, radlängd och radmellanrum 15 Läsbart typsnitt och läslig storlek 16 Kursiv stil och fetstil för att framhäva text och enstaka ord 18 Sidnumrering 20 Rubriker 21 Ingress 26 Stycken 26 Bildtexter 28 Innehållsförteckning 28 Punktuppställning 29 Tabeller och diagram 31

2. Texttyper 36 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6

Några allmänna råd – låt läsaren och syftet styra 36 Brev 38 E-brev 43 Webbtexter 44 Protokoll och minnesanteckningar 49 Rapporter och uppsatser 51

3. Citat och anföring 54 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6

Markering av citat 54 Citat i citat 55 Interpunktion vid citat 56 Redigering av citat 58 Redigering vid anföring 61 Direkt anföring 62

3.7 3.8

Tänkt och allmän anföring 66 Indirekt anföring 66

4. Källor och hänvisningar 70 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9

Källhänvisningar 70 Källförteckningar 72 Speciella villkor i källförteckningar och hänvisningar 74 Källor som inte består av text 81 Elektroniska källor 81 Oxfordsystemet 84 Vancouversystemet 84 Noter 85 Ordlistor 86

5. Avstavning 88 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Generella riktlinjer för avstavning 88 Ordledsprincipen 89 Stavelseprincipen 90 Fall då man undviker avstavning 92 Praktiska råd vid datorskrivna texter 93

6. Stavning 96 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6

Allmänna stavningsprinciper 96 Lånord 97 Vardagliga ord som saknar etablerad stavning 99 Stavningsformer med olika stilvärden 99 Stavning av namn 100 Språkkontroll på datorn 102

7. Böjning 104 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5

Substantiv som vacklar mellan s-plural och andra pluralmönster 104 Lånord med latinskt eller grekiskt ursprung 107 Ord med -ande och -ende: ordförande, anförande, inneboende 109 Genitivformer av ord och namn 110 Adjektivböjning 112

8. Stor eller liten bokstav? 118 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5

Stor och liten bokstav – allmänna regler 118 Böjning och avledning av namn 120 Kortformer av namn 120 Förkortningar av namn 121 Flerordiga namn 121

8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11 8.12 8.13 8.14 8.15 8.16 8.17 8.18 8.19 8.20

Sammansättningar med namn 123 Personnamn 124 Geografiska namn 126 Namn på företag, produkter, tjänster och organisationer 128 Logotypskrivningar och varumärken 129 Benämningar på myndigheter och offentliga organ 130 Benämningar på avdelningar och enheter 132 Namn på politiska partier 133 Benämningar på skolor och utbildningar 134 Titlar på dokument och verk 134 Art- och sortbeteckningar 135 Person- och tilltalstitlar 139 Benämningar på dagar, historiska händelser och andra tidsuttryck 140 Enskilda bokstäver 141 Vid interpunktion 141

9. Ett ord eller flera? 146 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7

Sammansättning eller fras? 146 Tvåledade sammansättningar 146 Flerledade sammansättningar 148 Sammansättningar med namn i bestämd eller obestämd form 151 Sammansättningar med svenska och främmande ordled 151 Sammansättningar med förkortningar, siffror och tecken 152 Hop- eller särskrivning av fasta uttryck? 152

10. Förkortning 156 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 10.8 10.9 10.10 10.11 10.12 10.13

Förkorta inte i onödan 156 Förklara ovanliga förkortningar 157 Avbrytning 157 Kortord 158 Sammandragning 159 Initialförkortningar 159 Böjning av förkortningar 162 Sammansättningar med förkortning 164 Förkortningar vid belopp 165 Förkortningar för månader och veckodagar 167 Förkortningar för akademiska titlar 167 Lista över vanliga förkortningar 168 Förkortningar för måttenheter 172

11. Tal och siffror 176 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7 11.8 11.9 11.10 11.11 11.12

Tal – med siffror eller som ord? 176 Gruppering av tal 178 Förkortning av sifferuttryck 181 Ordningstal 181 Decimaltecken 181 Tidsuppgifter 182 Belopp 185 Singular eller plural i sifferuttryck 186 Ändelser vid siffror 187 Sammansättningar med tal 187 Siffror och bokstäver i kombination 187 Romerska siffror 188

12. Skiljetecken och skrivtecken 192 12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6 12.7 12.8 12.9 12.10 12.11 12.12 12.13 12.14 12.15 12.16 12.17 12.18

Att välja skiljetecken mellan satser 192 Punkt . 194 Tre punkter … 195 Frågetecken ? 197 Utropstecken ! 198 Flera frågetecken eller utropstecken ??!! 199 Kommatecken , 200 Semikolon ; 208 Kolon : 209 Bindestreck - 211 Tankstreck – 214 Parentes ( ) 217 Hakparentes [ ] 220 Klammerparentes { } 220 Snedstreck / 221 Mellanrum 223 Citattecken ” ” 223 Apostrof ’ 226

13. Specialtecken och matematiska tecken 230 13.1 13.2

Tecken för ord 230 Matematiska tecken, enhetstecken och övriga tecken 232

14. Engelska ord och texter 238 14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6 14.7

Använd svenska ord, skapa nya eller översätt 238 Anpassa böjning och stavning av lånord 239 Sammansättningar med svenska och engelska ordled 240 Engelska citat, titlar och namn 240 Engelska texter 241 Svenska namn i engelska texter 242 Engelska skrivregler 243

15. Främmande tecken och fonetiska symboler 248 15.1 15.2 15.3

Diakritiska tecken 248 Icke-latinska skriftsystem 251 Uttalsuppgifter i ordböcker och uppslagsböcker 262

16. Alfabetisk sortering 268 16.1 16.2 16.3 16.4 16.5

Sortering av bokstäver och siffror 268 Sortering av främmande och diakritförsedda bokstäver 269 Sortering av flerordiga uttryck 271 Sortering av efternamn 272 Sortering av företags- och organisationsnamn 274

17. Skriva specialtecken på dator 278 17.1 17.2

Hur åstadkommer man specialtecken på datorn? 278 Kortkommandon för några specialtecken 279

18. Korrekturtecken 284 Fördjupningslitteratur 287 Skrivregler 287 Stavning och böjning 288 Källhantering och sortering 288 Skrivande och webbskrivande 289 Namn och tecken 289

Register 291

Förord till fjärde upplagan Svenska skrivregler är en handledning från Språkrådet i skrivtekniska frågor för alla som skriver svenska. Den ersätter vår tidigare skrivregelssamling från år 2008.

I denna nya upplaga har många råd utökats och preciserats, bl.a. råden om avstavning, förkortningar, stavning av lånord och främmande ort- och personnamn, foge-s i sammansättningar, stor och liten bokstav och webbskrivande och webbtillgänglighet. Ett par kapitel har utökats mer väsentligt, inte minst de om källhantering respektive hantering av främmande tecken och alfabet. Ett nytt avsnitt har också lagts till om engelska ord och texter i svenska sammanhang.

Huvudredaktör och huvudförfattare till den nya upplagan av Svenska skrivregler är Ola Karlsson, Språkrådet. I boken har även rådets medarbetare Eva Olovsson och Lisa Rudebeck medverkat, och praktikanten Klara Bertils har gjort bruksundersökningar kring en rad sakfrågor. Vi vill även framföra ett stort tack till de utomstående sakkunniga som bidragit med synpunkter på ett par av kapitlen.

Språkrådet i februari 2017

9

Inledning Alla skriver!

Allt fler svenskar skriver dagligen texter i sitt arbete. Kraven på skriftspråklig kompetens ökar därför stadigt i yrkeslivet. Vi skriver också allt mer i andra sammanhang: informationsblad i bostadsrättsföreningen, privata webbsidor, e-brev och Facebookmeddelanden till bekanta. Detta ställer större krav på skrivtekniskt kunnande hos allt fler.

Varför behövs skrivregler?

Tal är ett språk för örat, skrift är ett språk för ögat. I talet har vi flera sätt att signalera hur det vi säger ska uppfattas: tonfall, pauser, betoning, röststyrka, liksom gester och miner. I skrift måste vi använda andra signaler, som styckeindelning, skiljetecken och stor eller liten bokstav.

De olika signalerna i talspråk lär vi oss huvudsakligen spontant, de är naturligt framvuxna. För skriftspråket är det inte lika självklart, varför det behövs bestämda regler för den yttre utformningen.

När de språkliga detaljerna i en text är enhetliga och följer skrivkonventionerna blir texten lättare att läsa. Läsaren kan ägna sin uppmärksamhet åt innehållet och slipper hänga upp sig på formen. Det är också lättare att skriva när reglerna följs. Skribenten slipper att själv fundera ut en lösning på varje detaljproblem och kan ägna sig åt det väsentliga: hur man ska uttrycka sina tankar.

Är alla skrivregler lika fasta?

Alla regler har inte samma karaktär. Vissa är fastare än andra, och de har därför kunnat behandlas mer kortfattat. Andra fall är inte lika självklara och kräver mer utrymme. Exempel på den första typen är regeln om liten bokstav efter semikolon och att det ska vara kolon mellan förkortning och eventuell böjningsändelse. Exempel på den andra typen är rekommendationerna om stor och liten bokstav i namn på avdelningar och om hälsningsfraser i brev.

10

Skrivkonventioner kan variera mellan arbetsplatser och branscher.

Här redogörs för det som kan beskrivas som allmänna och genomtänkta svenska konventioner, välförankrade både i den svenska språkvården och i svenskt språkbruk. För ett antal ämnen och sakfrågor i denna upplaga har vi gjort särskilda undersökningar, dels av svenska och utländska skrivregelskonventioner, dels av språkbruket i allmäntexter, medietexter och facktexter.

Om en rekommendation av utrymmesskäl saknar en särskild motivering, beror det i regel på att den bygger på en allmänt vedertagen konvention. Råden är inriktade på normalfallen. Det innebär att man under speciella omständigheter kan välja att bryta mot en enstaka regel eller låta bli att följa en rekommendation – om det finns goda skäl.

I andra skrivhandledningar, t.ex. skrivregler på en arbetsplats, vill man av praktiska skäl ofta ge en rekommendation. Eftersom Svenska skrivregler vänder sig till alla som skriver, måste rekommendationerna ibland spegla variationen i språkbruket och tillåta mer än en lösning på ett skrivproblem.

Hur hittar du det du söker?

Av innehållsförteckningen framgår hur boken är disponerad. Den löpande texten är ordnad i numrerade rubriker, så att de allra flesta sakfrågor har en egen numrerad rubrik. Det är till dessa rubriker som alla hänvisningar görs, både inom texten (med symbolen 3) och från ord- och sakregistret i slutet av boken. Frågor som saknar egen rubrik har i regel försetts med fetade nyckelord i löptexten.

I en avslutande källförteckning ger vi tips på fördjupningslitteratur i olika sakfrågor.

Kontakta oss Har du frågor eller synpunkter kring Svenska skrivregler, eller vill ställa en språkfråga, ring eller skriv till Språkrådet på 0200-29 55 55, sprakfragor@sprakochfolkminnen.se.

11

12

1

1. Text och form

1

Times

Fet kursiv

VERSALER

Helvetica spärra

Rubrik 13

1. Text och form Det här kapitlet handlar om samspelet mellan text och form. För att innehållet i en text ska förmedlas på bästa sätt, är det viktigt att texten har en inbjudande, läsvänlig grafisk form, att strukturen är överskådlig och att det väsentliga i texten lyfts fram på olika sätt. Här följer några råd om samspelet mellan text och form.

1.1 Några råd om läsvänliga texter Om en text ska vara lätt att läsa och se inbjudande ut, behövs det luft både omkring och i själva texten. Luft skapar man med hjälp av marginaler, sidhuvud och sidfot. Luft skapas också med hjälp av radavstånd, styckemellanrum, rubriker, punktuppställningar m.m.

Använd läsvänliga typsnitt och helst inte mer än två olika typsnitt i samma text. Var sparsam med kursiv, fetstil, understrykningar och andra markeringar.

Använd gärna bilder och figurer av olika slag för att förtydliga olika slags information.

En läsvänlig och konsekvent grafisk form är lätt att skapa med de formatmallar som finns i ordbehandlingsprogram. I en mall bör man använda de färdiga inställningarna för rubriknivåer, ingress, brödtext, tabeller, punktlistor, innehållsförteckning, bildtexter, radmellanrum osv. Då kan dokumentet dessutom tolkas korrekt av t.ex. tekniska uppläsningshjälpmedel. Och formateringen följer med om texten överförs till andra textformat, som pdf eller webbsidor.

Man kan också själv skapa formatmallar. Tänk då på att vara sparsam med alltför många grafiska markeringar och varianter. Den grafiska form som inte märks är i regel den mest effektiva – den lyfter fram innehållet utan att störa.

14

1. TEXT OCH FORM

1.2 Marginaler, radlängd och radmellanrum Marginalerna måste vara tillräckligt breda. Vanligtvis är vänster marginal bredare än höger. Marginalen nedtill (sidfoten) bör vara större än den ovanför. Det är viktigt för läsligheten att textytan inte blir för stor i förhållande till den totala sidytan.

Om man skapar höger- och vänstersidor, måste marginalerna vara tillräckligt breda för att texten inte ska ”försvinna in i ryggen” när sidorna häftas eller binds ihop.

1

1.2.1 Rak eller ojämn högermarginal?

Om man skriver med ojämn högermarginal, blir ordmellanrummen lika stora. Med avstavning går det ändå att få någorlunda jämna högermarginaler.

Om man i stället skriver med rak högermarginal, regleras ordmellanrummens storlek automatiskt. Det kan särskilt vid smala spalter ge gluggiga texter som är svåra att läsa, i synnerhet utan avstavning.

Raka högermarginaler används mest i formgivna, tryckta texter. I vanliga datorskrivna texter är ojämna högermarginaler med jämna ordmellanrum och avstavning att föredra (3 5.1).

Undvik: Eftersom läsare inte läser bokstav för bokstav utan hela ordbilder, gäller det att hålla ihop bokstäverna så att ordbilderna inte förstörs. I rubriker kan bokstäverna ibland glida isär och ge ett gluggigt, ojämnt intryck, varför man kan behöva knipa rubrikerna, dvs. dra ihop dem något. I de flesta ordbehandlingsprogram finns funktioner för detta.

Hellre: Eftersom läsare inte läser bokstav för bokstav utan hela ordbilder, gäller det att hålla ihop bokstäverna så att ordbilderna inte förstörs. I rubriker kan bokstäverna ibland glida isär och ge ett gluggigt, ojämnt intryck, varför man kan behöva knipa rubrikerna, dvs. dra ihop dem något. I de flesta ordbehandlingsprogram finns funktioner för detta.

15

1.2.2 Flera grafiska val samspelar

Radlängden och antalet spalter ska anpassas till sidytan och teckengraden (teckenstorleken) till spaltbredden. Raderna får varken vara för korta eller för långa. De ska inte vara längre än att läsaren kan läsa raden utan att vrida på huvudet. Alltför korta rader ger många avstavningar och svårlästa ordbilder.

Radmellanrummet måste anpassas till typsnitt, teckengrad och spaltbredd. Ju bredare spalt, desto större radmellanrum. Och tvärtom: med korta rader kan radavståndet vara mindre. Se alltid till att tecknen på två rader (t.ex. mellan ett gement p på den övre raden och ett versalt Å på den undre) inte går i varandra.

I mallar för brev, rapporter, pm och liknande dokument bör av läsbarhetsskäl radlängden inte vara längre än 13 cm, ca 55–60 nedslag, och teckenstorleken 12 punkter. I tidningstext, som är satt i smala spalter, kan teckenstorleken vara mindre. Utrymmet mellan två spalter bör vara minst 5 mm.

1.3 Läsbart typsnitt och läslig storlek Typsnitt (eller teckensnitt) är en hel uppsättning av bokstäver, siffror och andra tecken med en viss utformning. De finns oftast som både versaler och gemener, i olika storlekar (grader) och med olika snittvarianter: normal (rak mager), fet och kursiv. Olika typsnittsvarianter, som en dators teckenuppsättning för t.ex. Times, kallas font.

Olika typsnitt eller teckengrader kan användas för att signalera olika typer av innehåll i en text. En faktaruta kan t.ex. sättas i annan grad och i annat typsnitt än omgivande löptext. Olika typsnitt ska lätt gå att urskilja från varandra.

1.3.1 Seriffer och sanseriffer

Man skiljer mellan två huvudtyper av typsnitt: antikvatypsnitt (serifftypsnitt) och linjärtypsnitt (sanserifftypsnitt). Antikvatypsnitt har seriffer, dvs. tvärstreck i ändarna på staplarna. Serifferna ger fästpunkt för ögat, varför antikvatypsnitt anses underlätta läsningen och vara bra för vanlig brödtext. Exempel på antikvatypsnitt är Times (ser ut så här), Garamond (ser ut så här) och Courier (ser ut så här).

16

1. TEXT OCH FORM

Linjärtypsnitt, t.ex. Helvetica (ser ut så här), Verdana (ser ut så här) och Arial (ser ut så här), saknar seriffer.

Använd helst inte mer än två typsnitt i ett dokument. Om det ena typsnittet är ett antikvatypsnitt kan det andra lämpligen vara ett linjärtypsnitt. Ett antikvatypsnitt för löptexten och ett linjärt för rubriker kan vara lämpligt. Se även 3 2.4.5 om typsnitt på webben.

1.3.2 Teckengrad

Valet av teckengrad beror på läsavståndet och är en avvägning mellan textytan, spaltbredden, typsnittet och lässituationen. Graden mäts i punkter, som är en typografisk måttenhet. Normalt läsavstånd är 40–50 cm och då är det lagom med 10–12 punkter. Observera att olika typsnitt har olika storlek på bokstäverna även om graden är densamma. Antalet tecken som ryms per rad är alltså inte bara beroende av graden utan även av typsnittet.

Rubriker skrivs i större teckengrad än löptexten för att tydligt skilja sig från denna (3 1.6.1). Mindre grad än i löptexten kan användas för sidfot och sidhuvud, fotnoter, bildtexter, långa citat etc. Använd dock inte för många olika teckengrader i en text. Skillnaden mellan graderna ska vara så stor att läsaren lätt kan skilja textdelarna åt.

1.3.3 Versaler och gemener

I löptext används gemena (små) bokstäver. En text skriven med endast versala (stora) bokstäver är svårläst, eftersom versalerna bildar ett kompakt block som ger få fästpunkter för ögat.

Ett enstaka uttryck skrivs ibland med versaler för att det ska få särskild uppmärksamhet. Var dock sparsam med detta bruk.

OBS! Sista ansökningsdag är den 1 mars.

LIVSFARA! Svag is!

Var också sparsam med kapitäler, dvs. stora bokstäver med samma teckenhöjd som små bokstäver. De inledande orden i ett kapitel sätts ibland i kapitäler, liksom kolumntitlar (3 1.6.3). De används även i t.ex. läroböcker för att markera eller lyfta fram viktiga ord.

17

1

1.3.4 Spärrning

S p ä r r n i n g, dvs. ökat mellanrum mellan alla bokstäver, används ibland för att betona ett uttryck. Spärrning bör användas ytterst sparsamt, eftersom den bryter upp ordbilden och kan göra texten svårläst.

1.4 Kursiv stil och fetstil för att

framhäva text och enstaka ord Det finns olika sätt att särskilt markera ord, uttryck eller längre avsnitt i den löpande texten. Sådana markeringar ska dock användas sparsamt för att ha någon effekt.

1.4.1 Kursiv eller fetstil

Enstaka nyckelord eller hela avsnitt kan framhävas genom kursivering.

Kursiv används för att framhäva enstaka bokstäver, ord, uttryck eller ljud som omtalas.

Bokstaven ö placeras sist i det svenska alfabetet.

Ordet noggrant blir ofta felstavat.

Salladsbladen rucola uttalas /’rukåla/.

Kursivering används också för ord som ska betonas vid utläsning.

Nej, bara om han kommer. (= just han)

Fetstil används normalt för att markera nyckelord i en text. Med fetstil framhäver man innehållet, inte uttrycket. Fetstil kan också användas vid ord som ska betonas, om kursiv stil redan har använts i exempel, citat och liknande.

1.4.2 Citattecken eller så kallad

När man vill fästa uppmärksamheten vid själva ordvalet därför att ordet på något sätt är speciellt, t.ex. lånat från ett annat språk, kan detta markeras med citattecken. I denna användning är även kursiv möjligt.

Låt gå för ”ciao bella”, men tilltala mig inte ”lilla gumman”!

Citattecken vid enstaka uttryck kan uppfattas som tecken på reservation eller ironi, och bör användas sparsamt (3 12.17.2).

18

1. TEXT OCH FORM

Vid så kallad och liknande uttryck (benämnd, som kallas etc.) kan men behöver inte de omnämnda orden ha någon särskild markering.

De andra markeringssätten – kursiv, fet eller citattecken – bör dock inte användas tillsammans.

Antalet matbilar, s.k. food trucks, har ökat snabbt de senaste åren.

Observera att skiljetecken som står intill kursiverade eller fetade ord och uttryck inte ska kursiveras eller fetas. Om däremot hela meningar eller textavsnitt kursiveras eller fetas, inkluderar det även skiljetecknen.

1

1.4.3 Titlar markeras med citattecken eller kursiv

Titlar på tidningar, böcker, filmer, musikverk, utställningar etc. kan i löpande text markeras med citattecken eller kursiv (3 12.17.1). Det gäller framför allt där gränsen mellan titel och omgivande löptext annars skulle bli otydlig. Om det tydligt framgår vad som är titel är särskild markering onödig. I texter där flera titlar nämns bör alla markeras på samma sätt.

Han berättade att han hade sett ”Hon dansade en sommar” första gången i Paris.

Uppgifterna har kontrollerats i Sveriges statskalender som kom ut i våras.

Artikeln stod att läsa i Dagens Nyheter.

1.4.4 Färg på bokstäver och bakgrund

Med hjälp av en färgplatta bakom texten eller färger på bokstäverna kan man betona eller lyfta fram delar av innehållet. Det är viktigt att kontrasten mellan färgplattan och texten är tillräckligt stor. Använd därför inte alltför mörk bakgrund till svarta bokstäver. Blå text på svart bakgrund är exempelvis en svårläst kombination. Svårläst är också röd text på grön bakgrund, inte bara för färgblinda.

Ljus text på mörk botten (s.k. negativ text) är också arbetsamt för ögat. I korta texter kan det fungera, men använd då fetstil och tillräckligt stor teckengrad och undvik typsnitt med seriffer (3 1.3.1). Tänk också på att många färgkombinationer kan ge problem vid utskrift.

19

1.4.5 Markeringar i webbtexter

Färg kan vara ett mycket bra sätt att lyfta fram eller förstärka vissa partier i en webbtext. Bokstäverna kan få en annan färg, text kan läggas på en färgplatta eller i rutor med ramar i färg osv. Även fetstil, linjer och större grad kan användas för att framhäva något.

I webbtexter, som är svårare att läsa än texter på papper, är det extra viktigt att använda läsvänliga färgkombinationer. Kontrasten mellan färgen på bakgrunden och på texten måste vara stor för att webbtexten ska vara läsvänlig. Svart, mörkblått och mörkgrönt mot vit bakgrund och gult mot svart bakgrund ger t.ex. god kontrast (läs mer om webbtexter i 3 2.4).

1.5 Sidnumrering 1.5.1 Löpande sidnumrering

Texter på mer än ett par sidor bör för överskådlighetens skull sidnumreras. Sidnumreringen bör vara löpande. Hela texten, inklusive bilagor, ska alltså numreras från början till slut. Bilagor och appendix kan dock få egen sidnumrering, i synnerhet då innehållet är klart avskilt från huvudtexten (bakgrundsmaterial, text från andra källor och liknande) eller tar mycket utrymme.

Numreringen räknas i uppsatser, tidningar m.m. vanligtvis från första sidan, även om sidnumret inte är utsatt där. I böcker börjar numreringen vanligen på den första sidan i inlagan, dvs. första sidan efter omslaget.

1.5.2 Sidnumrets placering på sidan

Numret kan placeras högst upp eller längst ner i sidans ytterkant (till vänster på vänstersidor och till höger på högersidor) så att man lätt hittar det. Det enklaste är att använda ordbehandlingsprogrammets funktion för automatisk insättning av sidnummer. Där finns också en rad olika förslag på placering och utformning av sidnumret. Sidsiffrorna brukar vanligtvis ha mindre eller lika stor teckengrad som sidans löptext, inte större.

20

1. TEXT OCH FORM

1.6 Rubriker Rubriker ska upplysa om innehållet i en text. Rubriker ska också visa hur texten är disponerad och ge läsaren överblick över innehållet.

Om texten är längre än ett par sidor, bör man dela in den i kapitel och i kortare avsnitt. Varje kapitel och avsnitt bör få en rubrik som talar om vad avsnittet innehåller. Underrubrikerna ska ha täckning i texten som följer. Kapitel- och avsnittsrubriker kan ange ämnet (Migration och demografi) medan underrubrikerna brukar göras informativare (Hur påverkas regionernas ekonomiska tillväxt?).

Rubrikerna till olika jämförbara avsnitt bör vara utformade någorlunda parallellt vad gäller längd, meningsbyggnad etc. (se exempel under 3 1.6.6, 1.6.8).

1.6.1 Rubrikernas utseende

Rubriker bör tydligt skilja sig grafiskt från löptexten. Skriv rubriker med gemena bokstäver, inte med versaler. Avsluta inte rubriker med punkt (undantaget radrubriker, 3 1.6.5) eller med kolon (undantaget punktuppställningar, 3 1.11). Frågetecken kan dock sättas efter en frågerubrik, liksom utropstecken efter utrop, uppmaningar och liknande. Rubriker ska inte vara understrukna, och man bör undvika avstavningar i rubriker (3 5.4).

1.6.2 Huvudrubriken

Huvudrubriken (överskriften, titeln) ska tala om vad texten handlar om och helst vara kort och kärnfull.

I affärsdokument och formella brev kallas huvudrubriken ärendemening. Inled inte en ärendemening med onödigt formella och abstrakta ord som angående, beträffande, gällande och liknande uttryck.

Skriv alltså inte Angående ansökan om byggnadslov. Skriv i stället t.ex.

Din ansökan om byggnadslov.

1.6.3 Tvåledade huvudrubriker

Om rubriken är lång kan den delas upp på två led, så blir den lättare att läsa. Den övre raden kan då ange vad ämnet är, och den undre kan närmare beskriva vad texten handlar om.

21

1

I stället för att skriva Kartläggning och analys av de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling går det att göra en tvåledad rubrik och skriva exempelvis Framtidens näringsliv Om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling

Om rubriken delas upp i en huvudrubrik och underrubrik som hör nära ihop språkligt, kan man sätta tankstreck mellan dem. Underrubriken inleds då ofta lämpligast med liten bokstav.

Lättläst – så funkar det När huvud- och underrubrik hamnar på två rader, förs tankstrecket till underrubriken på den undre raden.

Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik

I vissa texter, som kataloger, ordböcker, handböcker och liknande, kan det vara lämpligt att låta kapitelrubriken och eventuellt underrubriken på den aktuella sidan stå i sidhuvudet (eller sidfoten) för att öka överskådligheten och underlätta för läsaren att hitta rätt i texten. Sådana rubriker kallas kolumntitlar (som i sidhuvudet på denna publikation).

1.6.4 Underrubriker

Kapitelrubrikerna visar hur texten är disponerad i stort. Med hjälp av underrubriker är det möjligt att närmare precisera vad texten handlar om. Även en kortare text, exempelvis ett beslutsbrev eller en platsansökan, blir lättare att läsa om den delas in i mindre avsnitt som förses med underrubriker.

Använd nyckelord ur texten i underrubrikerna och låt gärna rubrikerna innehålla verb. Rubriker som Bakgrund, Historik, Metod, Resultat strukturerar texten men säger inte så mycket om innehållet.

Nedan ges ett exempel på informativa underrubriker.

Att skriva för webben Skapa överskådliga webbsidor Gör webbsidorna tillgängliga för alla Skriv ledigt men korrekt i sociala medier (Ur Myndigheternas skrivregler. Språkrådet 2014.)

22

1. TEXT OCH FORM

En underrubrik ska stå närmast den text den hör samman med. Den första meningen efter en rubrik bör vara självständig och inte bara vara en fortsättning på rubriken (3 1.6.7).

1.6.5 Mellanrubriker, kantrubriker och radrubriker

En underrubrik kan placeras på olika sätt: vanligtvis placeras den som mellanrubrik, på egen rad ovanför delavsnittet.

Grekiska alfabetet Det grekiska alfabetet är en anpassning och förbättring av det feniciska. Fenicierna, som bodde på Medelhavets östra kust och var kända som framstående handelsmän, skapade det första alfabetet enligt principen ”ett ljud – ett tecken”.

(Ur Rena grekiskan. Norstedts 2007.)

Efter underrubrik görs inget indrag (3 1.8.1). Man bör ha ett något större radavstånd mellan underrubriken och brödtexten än mellan raderna i den löpande texten. Vanligen sätts en blankrad in.

Underrubriken kan ibland placeras som kantrubrik, i marginalen utanför avsnittets första rad och med ett luftigt avstånd mellan rubrik och brödtext. En kantrubrik markeras med särskild stilsort, t.ex. med fet eller kursiv.

Grekiska alfabetet Det grekiska alfabetet är en anpassning och förbättring av det feniciska. Fenicierna, som bodde på Medelhavets östra kust och var kända som framstående handelsmän, skapade det första alfabetet enligt principen ”ett ljud – ett tecken”.

En tredje variant är att placera underrubriken som radrubrik, i början av delavsnittets första rad. En radrubrik markeras med särskild stilsort, t.ex. med fet eller kursiv. Efter radrubriker sätts punkt ut, med samma stilsort som rubriken.

Grekiska alfabetet. Det grekiska alfabetet är en anpassning och förbättring av det feniciska. Fenicierna, som bodde på Medelhavets östra kust och var kända som framstående handelsmän, skapade det första alfabetet enligt principen ”ett ljud – ett tecken”.

23

1

1.6.6 Rubriker på olika nivåer

I en längre text behövs det underrubriker på olika nivåer. Använd rubriksystemet i ordbehandlingsprogrammet eller skapa ett eget. Använd högst 3–4 rubriknivåer. De olika rubriknivåerna kan markeras genom annat typsnitt eller annan stil (kursiv, fet). Rubriknivåerna ska vara grafiskt tydligt åtskilda, men man bör inte laborera med för många olika stilar. Rubriknivåernas utformning bör harmoniera med dokumentets utformning i övrigt. Här följer exempel på teckengrader för olika rubriknivåer.

Huvudrubrik (20–24 punkter) Mellanrubrik

(16–20 punkter)

Underrubrik

(12–16 punkter)

Rubrik på fjärde nivån

(med löptextens storlek, i kursiv)

Ytterligare ett sätt att markera nivåer är att numrera rubrikerna. Inte heller då används normalt fler än tre nivåer. Siffrorna skrivs med punkt emellan. Det är vid hierarkisk numrering valfritt att sätta punkt eller inte när rubriken på översta nivån står ensam (som efter 2 i exemplet nedan).

För underliggande nivåer sätter man dock ingen avslutande punkt sist.

Numrerade rubriker är bra i längre, formella texter där det är viktigt att läsaren hela tiden har strukturen klar för sig, liksom i handböcker av olika slag (som i denna publikation).

2

Om visselblåsning .................................................................... 51

2.1 Några språkliga reflektioner och överväganden ........................ 51 2.2 En kort beskrivning av företeelsen visselblåsning ..................... 52 2.3 Definitioner av visselblåsning .................................................... 53 2.4 Begreppet visselblåsnings ursprung och spridning ...................

2.4.1 Begreppets uppkomst i det tidiga 1970-talets USA .........

2.4.2 Begreppets spridning till Europa .....................................

2.4.3 Visselblåsning i Sverige ...................................................

(Ur Visselblåsare. Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. SOU 2014:31.)

24

54 54 55 55

1. TEXT OCH FORM

1.6.7 Undvik direkta syftningar

Människor läser i regel rubriker och löptext separat från varandra. Den löpande texten ska därför vara självständig, och man bör där helst inte göra direkta syftningar på det som står i rubriken.

Undvik: Finns det annat liv i universum?

Det vet man egentligen inte.

Skriv hellre t.ex.:

1

Finns det annat liv i universum?

Man vet egentligen inte om det existerar annat biologiskt liv i universum.

1.6.8 Rubriker på flera rader

För att undvika gluggiga rubriker bör man vid raddelning inte använda ord- eller teckenmellanrum för att skapa jämna högermarginaler utan hellre ha ojämna marginaler. Rubriker bör heller inte avstavas, varken huvud- eller underrubriker.

Om rubriken sträcker sig över två rader, bör den övre raden vara lika lång eller något kortare än den undre.

Sveriges Domstolar har arbetat fram en gemensam strategi för klarspråksarbetet

Tänk också på att försöka hålla ihop ord som hör ihop i flerordsuttryck eller fraser. Avsluta t.ex. helst inte en rad med ett ord som hör ihop med första ordet på nästa rad.

Undvik: Kan böcker se ut på mer än ett sätt?

Skriv hellre: Kan böcker se ut på mer än ett sätt?

25

1.7 Ingress En ingress står som en kortfattad inledning till en text. Den kan sammanfatta texten, lyfta fram ett citat eller presentera någon viktig detalj. Syftet är att locka till läsning av resten av texten. Den brukar skrivas i en annan stil än löptexten, t.ex. med annat typsnitt och i kursiv eller fet.

Därför står svenskar så mycket Sitter, ligger, står. Alla människor gör det, men varför verkar det som om svenskar gör det så mycket mer än andra? Förklaringen ligger (!) i språket.

Om någon duschar, skulle du då säga att vederbörande är i duschen, eller låter det bättre att säga att vederbörande står i duschen? Om man kör eller åker bil, är man då i bilen eller sitter man i bilen? Och om man sover, är man då i sängen, eller ligger man i sängen?

(Ur Språktidningen 8/2015.)

1.8 Stycken En text som omfattar mer än bara några meningar bör delas upp i stycken. Huvudregeln är en tankegång, ett stycke. Inled gärna med en nyckelmening, som innehåller huvudtanken. Utveckla sedan resonemanget med förklaringar, exemplifieringar, modifieringar. Det bästa är att försöka skriva omväxlande lite längre och lite kortare stycken.

Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag (som i den här texten) och blankrad.

1.8.1 Markering av nytt stycke med indrag

När man gör indrag börjar det första ordet en bit in på ny rad – vid vanlig brödtext i 10–12 punkter ca 5 mm in på raden. Det görs med hjälp av formatmallen eller med tabbfunktionen. Använd inte mellanslagstangenten för detta.

Indrag används för att markera nytt stycke i böcker, broschyrer, foldrar, tidskrifter, tidningar och andra tryckta texter. Indrag brukar också användas i handskrift.

26

1. TEXT OCH FORM

Observera dock att man inte gör något indrag efter rubriker, punktuppställningar, citat, illustrationer, tabeller etc. Indrag används inte heller i början av stycke som följer efter blankrad.

1.8.2 Markering av nytt stycke med blankrad

Vid blankrad lämnar man en hel tom rad omedelbart före det nya stycket, även om man bara skrivit några bokstäver på sista raden i föregående stycke. Alla rader börjar längst ut i vänstermarginalen. Detta sätt är vanligt i uppsatser, rapporter, webbtexter och andra texter som grafiskt behöver göras särskilt luftiga och välstrukturerade. Radavståndet före och efter stycken kan vara något mindre än en enkel blankrad. Detta kan väljas i formatmallen.

1.8.3 Kombination av indrag och blankrad

Man väljer antingen indrag eller blankrad för att markera nya stycken i en text. Men de två markeringssätten kan kombineras. Då använder man blankrad för att markera att ett nytt större avsnitt börjar och indrag för att markera de enskilda styckena inom det större textavsnittet.

Behövs ytterligare en avsnittsnivå, kan en sådan markeras med flera blankrader och t.ex. en asterisk eller något annat grafiskt tecken mitt i blankutrymmet.

In girum imus nocte et consumimur igni. In girum imus nocte et consumimur igni. In girum imus nocte et consumimur igni.

*

In girum imus nocte et consumimur igni. In girum imus nocte et consumimur igni. In girum imus nocte et consumimur igni.

1.8.4 Undvik radstycken och ensamrader

Markera inte nytt stycke bara genom tomt radslut efter den sista meningen i stycket. Sådana s.k. radstycken är otydliga, i synnerhet när meningen slutar ute vid högermarginalen. Använd blankrad eller indrag i stället.

Undvik: In girum imus nocte et consumimur igni. In girum imus nocte et consumimur igni.

In girum imus nocte et consumimur igni. In girum

27

1

imus nocte et consumimur igni. In girum imus nocte et consumimur igni.

In girum imus nocte et consumimur igni.

Försök att hålla ihop ett stycke på en sida eller i en spalt. Undvik s.k. ensamrader, dvs. att den sista raden i ett stycke hamnar som en ensam rad överst på en sida eller i en spalt eller att den inledande textraden i ett nytt stycke hamnar ensam längst ner i en spalt eller på en sida.

1.9 Bildtexter Bilder behöver ofta en förklarande bildtext som talar om vad bilden föreställer och vem som äger rättigheterna till bilden. Bildtexten brukar skrivas med en något mindre grad (2 punkter mindre) än den löpande texten och med ett annat typsnitt. Bildtexter avslutas med punkt, även om den bara består av ett enda ord.

1.10 Innehållsförteckning En text som omfattar mer än bara några sidor och som innehåller underrubriker bör ha en innehållsförteckning. Innehållsförteckningen hjälper läsarna att hitta ett visst avsnitt, men också att få överblick över textens innehåll och disposition. Med informativa rubriker (3 1.6) blir innehållsförteckningen i sig en sammanfattning av texten.

5

Språk och redigering ................................................... 37

5.1 Riktlinjer för författningsspråket ....................................... 37 5.2 Hur författningar bör utformas redaktionellt ....................

5.2.1 Avdelningar ............................................................

5.2.2 Kapitel ....................................................................

5.2.3 Mellanrubriker ........................................................

5.2.4 Innehållsbeskrivning ..............................................

38 38 38 39 39

(Ur Gröna boken. Riktlinjer för författningsskrivning.

Statsrådsberedningen. Ds 2014:1.)

Välj en rimlig nivå för hur många rubrikgrader som ska tas med i innehållsförteckningen – ofta räcker det med rubrikerna på de två översta nivåerna. I handböcker och instruktioner av olika slag behövs kanske fler nivåer.

28

1. TEXT OCH FORM

1.10.1 Skapa en innehållsförteckning

Om man har använt en formatmall och valt rubrikgraderna rubrik 1, rubrik 2 osv. så att rubrikerna blir uppmärkta, går det lätt att infoga en innehållsförteckning. Om du lägger till eller stryker rubriker eller ändrar på formuleringar i rubrikerna, är det sedan mycket enkelt att uppdatera innehållsförteckningen.

1.11 Punktuppställning Med hjälp av punktuppställningar kan man lyfta fram och förtydliga viktig information på ett överskådligt sätt.

Gör gärna en punktuppställning • när du vill framhäva viss information • när en mening blir lång därför att den innehåller flera villkor eller andra uppräkningar • när du vill förklara och bena ut komplicerade omständigheter.

De led som punktas bör konstrueras på likartat sätt, såväl innehållsligt som språkligt. Vart och ett av leden kan utgöra en del av en mening, en hel mening eller flera meningar. Man bör dock inte blanda enstaka ord med fullständiga meningar. Är leden korta, har man lämpligen liten bokstav vid varje led och avslutande punkt efter det sista ledet. Om varje led är en fullständig mening, används stor bokstav och punkt efter varje led.

Kommatecken behöver inte sättas ut efter de olika leden. Något och eller samt före det sista ledet behövs inte heller.

Leden skrivs i regel med indrag. I det stycke som följer efter uppställningen ska det inte vara något indrag. Före och efter punktuppställningen sätts blankrad in.

Den inledande sats som föregår själva punktuppställningen brukar avslutas med kolon om det är en språkligt självständig sats eller mening. Är leden en fortsättning på den inledande satsen, t.ex. vid att-satser, sätts inget kolon ut. Är man osäker gör man enklast på samma sätt som om de punktade leden i stället hade utgjorts av löptext.

29

1

VERSALER […] divis PS kl. 9 – 18

ŁÓdŹ under_streck™ fusk-Rolex Svenska»» skrivregler är det allmänna rättesnöret i Sverige för skriv-

tekniska frågor och ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver i sitt arbete, i sin utbildning eller för sitt nöjes skull. Denna nya upplaga innehåller • ett helt nytt kapitel om hantering av engelska ord och texter • utökade och preciserade råd om avstavning, foge-s, förkortningar, hantering av främmande tecken samt stavning av lånord och ЧАЙКОВСКИЙ främmande ort- och personnamn • mer detaljerade råd om källhänvisningar och källförteckningar • nya råd om hantering av arabiska och serbisk-makedonsk kyrilliska.

3–16.5.2116 ”ironi” § 7–9 Kultur??

sic! mail

MMXVII

A

hajfajv crème brûlée

logotyp©

USD S:t Göran damm-moln

pinyin

!

dry martini #nyttjobb –Fint, sa hon. Ek 2016 s. 243

Alt + 0150 Gbit info@ fil.dr.

Þórðarsson Παναθηναϊκός

fusk-Rolex »» under_streck ŁÓdŹ

urin-vånare       endonym Gothenburg

Här finns även regler och råd om bl.a.

• stor och liten bokstav • citat och anföring • rubriker, stycken, typsnitt och grafisk form • punktuppställningar, tabeller och diagram • att skriva brev, e-brev, protokoll, rapporter och webbtexter • val av ord- och böjningsformer • hop- och särskrivning av uttryck som för sent och i dag • datumformat och andra sifferuttryck ЧАЙКОВСКИЙ • kommatering • skrivtecken som kolon, snedstreck, tankstreck och tre punkter • fonetiska tecken och andra specialtecken • alfabetisk sortering av ord och namn i kataloger och listor.

Datan 10,000 IPA 65 mdkr

VERSALER […] divis PS kl. 9–18 #Harvard gnällmåns

3–16.5.2116 ”ironi” § 7–9 Kultur??

sic! mail anti- hajfajv crème brûlée MMXVII s.k.

tran-sporter näcken pinyin

kickoffevenemang et. al

?

berg(s)vägg nejröst

Ek 2016 s.4

Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen och har till

Señor Alt + 0150

uppgift att följa utvecklingen för språken i Sverige. Språkrådet

ger ut språkböcker och tidskrifter, bedriver språkforskning och

Beijing [paˈkeːt] erbjuder et. alföredrag samt gratis daglig språkrådgivning.

Läs mer på språkochfolkminnen.se.

Beijing USD

Þórðarsson €

hobbyerna

Best.nr 47-11149-7 Tryck.nr 47-11149-7

fil.dr. ⅔ tomten