9789172059771 by Smakprov Media AB

VARDAGSKOMPASSEN

I Vardagskompassen finns alla de verktyg som behövs för att underlätta vardagen för barn med ojämna förmågor: • Du börjar med att göra en kartläggning av vilka funktionsområden som är nedsatta och hur de kan yttra sig rent konkret i vardagen. • Därefter följer en situationsanalys: Vilka krav ställer situationen på barnet? Hur ser barnet på situationen? Hur ser omgivningen på situationen? • Sist får du konkreta förslag och råd på kompenserande strategier och hjälpmedel − hur vi kan kravanpassa och kompensera miljö och bemötande.

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

Barn med ojämna förmågor har svårt att klara vardagens alla krav. De hamnar i svårhanterliga situationer vilket leder till att självkänslan sjunker till botten. För att vi ska kunna kravanpassa olika vardags situationer, kompensera för de färdighetsbrister barnet har och hjälpa barnet att träna och utvecklas, behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna till själva beteendet, det vill säga vi behöver kartlägga det som finns under ytan. Vi behöver navigationshjälp, och vi som ska lotsa dem behöver en kompass: Vardagskompassen.

Tillsammans bildar dessa verktyg ett sjökort som skapar gemensam förståelse för alla som ska stödja och lotsa det enskilda barnet. Författare är Anna Sjölund, beteendevetare och handledare med grundläggande psykoterapiutbildning i kognitiv beteendeterapi. Lena W Henrikson är informatör och redaktör och har arbetat med barn, ungdomar och vuxna med ojämna förmågor i olika verksamheter.

VARDAGSKOMPASSEN Ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter barn och ungdomar som har svårt att navigera i vardagen

ISBN 978-91-7205-977-1

789172 059771

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

LENA HENRIKSON & ANNA SJÖLUND

© 2015 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-977-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ednas Print, Slovenien 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se Tack till följande företag för foton på hjälpmedel: CAT-kit.com (KAT-kittet, s. 116) Frölunda Data AB, (Time Timer och timstock, s. 33 och 120) Iris Hjälpmedel AB (Fickminne, s. 118) Joel Holmberg, HiQ (ResLedaren, s. 117) Kom i kapp AB (Bolltäcke och bolldyna, s. 118) Provista Kognition (Fibertäcke, s. 118)

INNEHÅLL

Inledning Kompass med sjökort Kartläggning utifrån ett problembaserat och lösningsfokuserat arbetssätt Vår värdegrund och vårt synsätt

7 7 8 10

Vardagskompassen

Jenny och Viktor – två barn med ojämna funktionsförmågor

Jenny Viktor

12 13

Kartläggningen – en djupdykning under ytan 19 Lotsens navigeringshjälp – att göra en kartläggning 20 Grund – nedsatta funktionsförmågor 22 Ankare – starka funktionsförmågor 36

Vardagssituationer

Morgon

Komma upp ur sängen Morgonrutiner Frukost Komma iväg

Eftermiddag Från skola till hemmet/kortis Läxläsning Egen tid Aktiviteter

40 44 48 53

59 60 65 70 75

Kväll Middag Kvällsrutiner Komma i säng

82 83 88 93

Stress och stressorer

100

Gemensam förståelse

103

Förståelse av barnets perspektiv

Sjökorten Så här kan du använda sjökorten Exempel på ifyllt sjökort

106

108 108 112

Tryggsäcken – kompenserande hjälpmedel och strategier

115

Ordlista

127

Litteraturtips

128

INLEDNING Att få vardagen att fungera kan vara en utmaning, särskilt om man har barn som har ojämn förmåga att klara av vardagens alla krav. Dessa barn ställer stora krav på oss, oavsett om vi är personal/yrkesverksamma eller föräldrar. Att ett barn har svårt att navigera i vardagen kan bero på att det har nedsatt funktionsförmåga inom ett eller en rad olika områden. Därför behöver vi lära oss att förstå vad som orsakar de svårhanterliga situationer som kan uppstå. Vi behöver också förstå hur barnet upplever olika situationer och lära oss att navigera runt dem. Barn som har svårt att navigera behöver navigationshjälp, och vi som ska lotsa dem kan behöva en kompass: Vardagskompassen.

Kompass med sjökort Ett barn med ojämna förmågor hamnar ofta i situationer som ställer höga krav på olika funktionsförmågor. Många barn går på grund varje dag, vilket leder till att barnets självkänsla sjunker till botten. För att undvika det behöver vi som finns runt omkring barnet fungera som en lots och hjälpa barnet att navigera i vardagen. Som lots behöver vi ett sjökort, det vill säga vi behöver kartlägga det som finns under ytan, för att barnet − och även vi − ska slippa gå på grund. Barn som har svårt att navigera i vardagen hamnar ofta i knepiga situationer som upplevs som svårhanterliga av omgivningen. Vi förstår inte varför det blir som det blir och kan heller inte lösa problemen vi inte förstår. Det enda vi ser i en situation är ju barnets beteende, men varför gör han/hon si eller så? Är beteendet ett uttryck för att han/hon inte förstått sammanhanget? Är några moment i situationen för svårhanterliga? Vilka krav ställer situationen på barnets nedsatta funktionsförmågor? Hur ser dagsformen ut? Har barnet sovit dåligt eller inte fått i sig tillräckligt med näring? Är barnet stressat över något just nu? Har vi ställt för höga krav? Förstår han/hon varför den aktuella uppgiften måste göras och vad konsekvenserna blir om den inte görs? Frågorna är många, och det är viktigt att vi ställer dem om vi verkligen vill stötta dessa barn. För att vi ska kunna kravanpassa olika vardagssituationer, kompensera för de färdighetsbrister barnet har och hjälpa barnet att träna och utveckla vad som kommer att vara viktigt i ett livsperspektiv, behöver vi alltså förstå de bakomliggande orsakerna till själva beteendet. Våra sjökort består av tre olika delar:

+ Kartläggning: en djupdykning under ytan. Vilka funktionsområden kan vara nedsatta hos barnet? Hur kan de yttra sig rent konkret i vardagen?

+ Situationsanalys av vardagens olika ”öar”. Vilka krav ställer situationen på barnet? Hur

ser barnet på situationen? Hur ser omgivningen på situationen? Vad kan vara hindrande i miljön för barnet?

+ Kompenserande strategier och hjälpmedel − hur vi kan kravanpassa och kompensera – i form av en tryggsäck.

Situationsanalys kan med fördel användas även för att komplettera en funktionell analys. Djupdykningen i Vardagskompassen kan då underlätta kartläggningen av S:et i en funktionell analys.

Kartläggning utifrån ett problembaserat och lösningsfokuserat arbetssätt Grund och ankare För att kunna skapa ett sjökort behöver du börja med att göra en kartläggning. Du behöver identifiera barnets grund, det vill säga kunna se orsakerna bakom beteendet. Det är först då vi kan se vilka brister i funktionsförmåga barnet har, och hur olika situationer ställer krav på att barnet ska ha just dessa förmågor.

LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT Fokusera på att tillsammans med barnet hitta lösningar. Uppmärksamma barnets egna resurser.

När man arbetar på ett lösningsfokuserat sätt är det viktigt att även uppmärksamma barnets styrkor och möjligheter, de starka funktionsförmågorna (ankare). Barn som har mycket svårt att navigera i vardagen kan behöva stöd både med att se och att ta vara på sina styrkor samt att hitta strategier som kompenserar för det som är svårt. Barnet som bara ser sina tillkortakommanden och sällan lyckas med något som han/hon tar sig för utvecklar ofta låg självkänsla. Detta ger i sin tur ofta ett grundantagande om att det inte är någon idé att ens försöka prova något nytt eller att man ger upp för tidigt när man stöter på hinder. Att hjälpa barnet att hitta sina ankare är alltså precis lika viktigt som att ringa in barnets grund. Det är dessutom en förutsättning för att vi ska kunna fungera som en lots till barnet. Om vi alltså arbetar både problembaserat (identifierar grund) och lösningsfokuserat (identifierar ankare) uppnår vi enligt vår uppfattning bäst resultat. Många av de grund som vi tar upp i den här boken har växt fram ur nedsatta funktionsförmågor inom områden som kommunikation/information, planering/organisation, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibilitet. Dessa har i sin tur sin grund i nedsatta funktionsförmågor som +

.. . . Exekutiva funktioner: Ett samlingsnamn för funktioner som arbetsminne, problemlösning, tidsuppfattning, flexibilitet, impulskontroll, känsloreglering, uppmärksamhetsförmåga samt förmåga att överblicka, planera och organisera. .. .. Sinnesintryck (perception) och motorik: Vår förmåga att via våra sinnen ta emot och + bearbeta information samt motorisk förmåga, det vill säga rörelsemönster och rörelseförmåga.

+ .. . . Mentaliseringsförmåga: Vår förmåga att förstå att det finns en skillnad mellan vårt eget och andra människors sätt att tänka, känna och handla. Brister i denna förmåga ligger bakom många svårigheter i ömsesidig social kommunikation. + ..

. . Central koherens: Handlar om förmågan att se helhet före detaljer, att få sammanhangsförståelse. Även detta påverkar ofta förmågan till ömsesidig social kommunikation.

Ankare:

Grund:

Noggrann

Kommunikation/information

Energisk

Planering/organisation

Kreativ

Sinnesintryck/motorik

Nyfiken

Uppmärksamhet

Ärlig

Impulsivitet/aktivitet

Tålmodig

Tidsuppfattning

Intelligent

Flexibilitet

Bra detaljsinne Bra lyssnare Bra bildminne Förmåga att tänka utanför ramarna

Exempel på grund och ankare hittar du i kapitlet Kartläggningen – en djupdykning under ytan.

Vår värdegrund och vårt synsätt Vårt synsätt bottnar framförallt i ett pedagogiskt perspektiv. Vi lutar oss bland annat mot den ryskfödde pedagogen Vygotskijs teorier om barns utveckling i samspel med omgivningen och att barnet lär bäst tillsammans med en MKO (More Knowledgeable Other), en person som förstår mer än barnet och kan mer om det som barnet vill utveckla. En MKO kan exempelvis vara en pedagog eller en förälder − det vill säga en lots. Då barnet ofta har flera lotsar omkring sig är det en fördel om alla lotsar navigerar efter samma sjökort. En annan modell som känns som en självklar grund för oss att utgå från är den amerikanske psykologen Ross Greenes metod CPS (Collaborative & Proactive Solutions), som på svenska kan översättas till gemensam eller samarbetsinriktad problemlösning; det vill säga att lösa problemskapande situationer tillsammans med barnet med barnets perspektiv i fokus. Synsättet att alla barn gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar delar vi med Ross Greene men också med Bo Hejlskov Elvén med flera1. Liksom dem anser vi att det är omgivningens ansvar att bemöta barn med nedsatt funktionsförmåga utifrån deras förutsättningar. Liksom Hejlskov med flera anser vi att det är fullt möjligt att anpassa kraven i olika situationer och kompensera för den nedsatta funktionsförmågan som barnet har. För att kunna göra det behöver vi förstå vilka krav olika situationer ställer på barnets nedsatta funktionsförmågor − vi behöver göra en situationsanalys. Sammanfattningsvis tror vi alltså att barnet lär bäst tillsammans med någon som kan fungera som lots och sammanhangsförklarare, det vill säga genom gemensam problemlösning. Genom att först kartlägga barnets och omgivningens perspektiv och vad som för barnet kan vara hindrande i olika situationer och sedan bryta ner detta till rimliga utvecklingsmål, kan vi hjälpa barnet att utvecklas och därigenom förhindra många grundstötningar.

1 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, Studentlitteratur 2012

VA R D A G S K O M PA S S E N I den här boken får vi följa två barn, Jenny och Viktor, genom olika situationer i vardagen. Genom konkreta fallbeskrivningar från deras vardag får du ledtrådar till hur du kan kartlägga ett barns ankare och grund och göra en situationsanalys. Var går barnet på grund? Vilka styrkor kan du förankra? Föreställ dig att ni befinner er ute till havs och att du är lotsen som ska hjälpa skepparen (barnet) att navigera. Vad behöver ni för att klara uppgiften? Med all sannolikhet behöver ni en kompass som anger vilken kurs ni ska hålla. Troligtvis behöver ni också ett sjökort, en karta, så att ni kan se var grunden finns och var ni kan vara ute på alltför djupt vatten.

TRYG GSÄ CK

På samma sätt behöver du och barnet rusta er inför olika vardagliga situationer. Därför är det bra om ni så tidigt som möjligt, tillsammans, påbörjar arbetet med att packa tryggsäcken som han/hon ska ha med sig på sin seglats genom livet, det vill säga förse barnet med kompenserande hjälpmedel och strategier.

Ibland kan det storma ganska rejält ute till havs och då vill du förmodligen förse barnet med en flytväst. På samma sätt behöver barnet hålla sig flytande i vardagen. För att barnet ska hålla sig flytande i vardagen gäller det att kravanpassa olika vardagliga situationer.

Kravanpassa, kompensera och träna Barn som har svårt att navigera förbrukar hela tiden mycket energi. Om vi ställer alltför höga krav på barnet eller kräver att barnet ska göra sådant som det faktiskt inte har förmåga att klara av, finns det risk för att det uppstår ett energiläckage. Rent bildligt kan man se det som att barnet har en osynlig säck med energi, som hela tiden läcker – en läcksäck. När kraven inte är anpassade efter barnets förmåga blir barnet överbelastat och stressat. Därför är det viktigt att kartlägga vilka krav i vardagen som kan vara specifikt jobbiga för barnet och anpassa situationen efter det. På samma sätt som vi ombord kan behöva olika hjälpmedel, som reservdunk och nödraketer eller syrgastuber om vi ska ner under ytan, behöver ett barn som har svårt att navigera i vardagen olika hjälpmedel som kan kompensera för den ojämna förmågan att hantera vissa situationer. Om det dessutom är meningen att barnet självt ska hålla i rodret, även när det stormar som värst, behöver barnet träna för att uppnå resultat. Vi har låtit Vardagskompassen genomsyras av följande tre nyckelord Kravanpassa

Kompensera

Träna

Vi kommer att återkomma till dem gång på gång allt eftersom vi går igenom olika knepiga situationer i Jennys och Viktors vardagsliv.

JENNY OCH VIKTOR – T VÅ B A R N M E D O J Ä M N A FUNKTIONSFÖRMÅGOR Jenny Jenny är en kreativ och nyfiken tjej på nio år som bor tillsammans med sina föräldrar och två småsyskon. Till Jennys starka sidor hör bland annat att hon är snabbtänkt, gillar utmaningar, har humor och ett stort hjärta för andra människor. Hon tycker också mycket om att rita och pyssla. Jenny har en del svårigheter som hon brottas med i vardagen. Hon har svårt att rikta och hålla kvar uppmärksamheten om hon blir avbruten i det hon gör eller tänker. Det kan bland annat yttra sig som att hon har svårt att hålla den röda tråden i ett samtal. Även om hon för det mesta pratar oavbrutet, kommer hon hela tiden på sidospår och tycks glömma bort vad det egentligen var hon ville säga. Hon har också svårt att fullfölja uppgifter. Även här kommer hon på sidospår och kan påbörja en aktivitet för att sedan kasta sig huvudstupa in i något nytt, utan att slutföra det hon först skulle göra. Jenny är impulsstyrd och tänker sällan efter innan hon agerar, vilket gör att hon ofta hamnar i knepiga situationer som hon inte riktigt klarar av. Hon har en inre rastlöshet som yttrar sig som att hon gärna pillar på allting. Hon är hyperintensiv i kontakten med andra människor och tycks inte alltid ha någon uppfattning om andras revir eller vad som är lämpligt att säga. Hon är mycket talför och uttrycker gärna sina åsikter, högt och tydligt. Eftersom Jenny är en tjej som hörs och syns och tar mycket plats, händer det att människor retar sig på henne. Hon tycks ha en tendens att provocera människor och kan av omgivningen uppfattas som slarvig, glömsk och nonchalant. I skolan har Jenny svårt att hänga med. Hon förstår inte de muntliga instruktionerna läraren ger, har svårt att komma i gång med uppgifter och har därför svårt att hitta sin motivation. Hon missar som regel viktig information och gör ofta slarvfel. När Jenny ska göra en uppgift orkar hon koncentrera sig och hålla fokus i ungefär fem minuter. Hon trycker ofta för hårt med pennan så att udden går av och hon har svårt att skriva med penna. Ibland har hon även svårt att avgöra hur hårt hon ska ta i människor och det händer att hon uppfattas som hårdhänt. Jenny känner sig ofta misslyckad när hon jämför sig med sina jämnåriga klasskamrater, och hon märker dessutom att kompisarna och ibland även läraren irriterar sig på henne. När Jenny kommer hem från skolan är hon helt slut och överbelastad med intryck och känslor. Detta resulterar ofta i att hon får utbrott eller virvlar runt som en osalig ande och stör sina småsyskon.

Viktor Viktor är en intelligent och teknikkunnig kille på 14 år som bor tillsammans med sina föräldrar och sin storasyster. Till hans starka sidor hör ett starkt intellekt, en god analytisk förmåga, han är bra på att göra systematiska analyser samt har ett stort kunnande inom framförallt datasystem och närliggande tekniska områden. Han gillar att läsa, särskilt manga, att spela dataspel och Nintendo DS. Viktor har en del svårigheter han brottas med i vardagen. Han har svårt att avgöra hur det han gör uppfattas av andra och att sätta sig in i att hans omgivning kan ha andra tankar, känslor och avsikter än han själv har. Han kan därför uppfattas som taktlös av sin omgivning. Han har svårt att uppfatta nyanser i samtal, fastnar ofta i ett tankespår och har svårt att växla till ett annat. Han hamnar ofta i konflikt med sin omgivning när det krävs att han snabbt, smidigt och flexibelt ska ställa om sig och exempelvis följa med på en utflykt utan förberedelser. Viktor är i stort behov av lång startsträcka och mycket förberedelse och omställningstid. För honom tar det lång tid att växla från ett tankespår till ett nytt. Han har svårt att hantera många sinnesintryck och blir snabbt uttröttad i miljöer med mycket syn- och hörselintryck. Han har svårt att använda sina sinneskanaler samtidigt, att exempelvis kunna lyssna på någon samtidigt som han ser personen i ögonen. De flesta aktiviteter kräver mer tankekraft av honom än av andra. Viktor har svårt att automatisera olika aktiviteter, vilket innebär att han hela tiden måste tänka på det han gör samtidigt som han gör det. Han har svårt med känslan för tid, saknar ”inre klocka”. Att känna hur lång tid en kvart är, är för honom omöjligt. Han har svårt att anpassa sin tid till andras och fastnar ofta i olika moment. Han har av flera anledningar svårt att bli klar med något. I skolan har Viktor ofta svårt att uppfatta instruktioner och att bli färdig med uppgifter. Han vill att bokstäverna ska se perfekta ut och kan sudda om och om igen om de till exempel inte får plats på samma rad. Han har svårt att avsluta en uppgift och har svårt att förstå vad han ska göra. Rasterna är svåra situationer för Viktor, både vad det gäller att hänga med i det sociala samspelet och att kunna beräkna tidsåtgång. Vad hinner man göra på rasten?

J EN N Y S G RU N D OCH A NK A R E

Kommunikation/information

Sinnesintryck/motorik

Svårt att plocka ut det väsentligaste i en text och bortse från det som är oväsentligt.

Svårt att planera och handla målinriktat, kunna följa och uppnå ett mål.

Svårt att uttrycka vad hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp.

Svårt att skapa struktur på egen hand.

Svårt att ställa frågor för att få information och kunna lösa problem. Svårt att sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur hon upplever något. Svårt att avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem och när det kan vara lämpligt. Svårt att delta i samtal med flera personer, har svårt att klara turtagning under ett samtal. Svårt att hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta. Svårt att hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter.

Ankare

Ambitiös

Svårt att prioritera vad som är viktigast att göra. Svårt att förutse ett resultat eller konsekvenser, t.ex. om jag gör så här blir det så här … Svårt att reflektera över något bakåt i tiden, se vad hon har åstadkommit. Svårt att lära av erfarenhet, t.ex. förra gången jag gjorde så här blev det så här … Svårt att komma i gång med en uppgift. Svårt att hålla flera saker i minnet samtidigt. Svårt att hålla reda på sina saker, tappar bort saker, glömmer att ta med.

Ankare Kreativ

Energisk

Konstnärlig

Pratglad

Rolig

Social

Nyfiken

Spontan

Planering/organisation

Svårt att höra vad någon säger om det finns bakgrundsljud. Svårt att hantera vissa specifika ljud, t.ex. surrande fläktar. Svårt att vistas i miljöer med mycket synintryck. Svårt att hantera vissa specifika synintryck, t.ex. starkt solljus. Svårt att bedöma avstånd. Svårt att hantera vissa specifika känselintryck. Svårt att hantera vissa lukter. Svårt att avgöra hur mycket styrka hon behöver använda till en uppgift. Svårt att hålla kroppen i upprätt position längre stunder, säckar ihop över skolbänken.

Uppmärksamhet

Impulsivitet/aktivitet

Svårt att rikta sin uppmärksamhet mot det som är väsentligt, verkar inte lyssna, gör ofta slarvfel.

Svårt att tänka innan hon agerar, är extremt handlingsbenägen och otålig. Svårt att hålla tillbaka impulser att göra något olämpligt. Svårt att hålla tillbaka impulser att säga något olämpligt. Svårt att styra sina känslor, reagerar på allt, stort som smått. Svårt att vänta, vill att allt ska ske nu. Svårt att vara ”lagom”, går på högvarv, är alltid ”på”. Svårt att hålla sig stilla, är rastlös. Svårt att lyssna in andra, pratar oavbrutet, svarar innan frågan är avslutad. Svårt att hushålla med sin energi, kan vara i gång för länge och blir till slut utmattad. Svårt att slappna av, varva ner.

Svårt att dela sin uppmärksamhet på flera saker samtidigt. Svårt att filtrera bort oväsentliga intryck, störs av yttre stimuli, avleds och är lättdistraherad. Svårt att behålla uppmärksamheten över längre tid, blir inte klar, tröttnar eller undviker uppgifter. Svårt att uppfatta det som sägs under ett samtal, missar delar av samtalet. Svårt att hålla den röda tråden i det hon tänker/ säger eller någon annan säger.

Tidsuppfattning

Svårt att fokusera, kommer hela tiden på sidospår, fastnar och börjar göra något annat.

Svårt att känna av tid och förstå hur lång tid som passerat, saknar ”inre klocka”. Svårt att beräkna tidsåtgång för olika uppgifter/aktiviteter, t.ex. veta hur lång tid det tar att äta frukost. Svårt att fördela tid mellan olika aktiviteter, t.ex. först ska jag göra det här, sedan ska jag … Svårt att passa tider, kommer ofta för sent. Svårt att anpassa sin tid efter andra. Svårt att skynda sig.

Flexibilitet Svårt att hantera övergångar mellan aktiviteter, växla från en uppgift till en annan, att gå från A till B. Svårt att hantera oförutsägbarhet och ovisshet, t.ex. när en rutin ändras och hon inte ges möjlighet att förbereda sig. Svårt att fylla ut egen tid, komma på vad hon kan göra. Svårt att kompromissa, anpassa sig efter andras idéer.

Svårt att uppfatta och följa instruktioner. Svårt att skifta uppmärksamhet, att gå från en uppgift till en annan. Svårt att återvända till en uppgift, vet inte var hon var.

Ankare Snabb Beslutsam Kvicktänkt Aktiv

Ankare Förmåga att tänka utanför ramarna

Vågar vara sig själv

Gott visuellt minne

Bra på att skriva

Lotsens navigeringshjälp – att göra en kartläggning För att kunna kravanpassa och kompensera för de svårigheter barnet har, behöver du först förstå . .vilka grund barnet dagligen stöter på. Då olika situationer ställer krav på olika för. . är Grund mågor det viktigt–attnedsatta du/ni kryssarfunktionsförmågor för alla svårigheter ni känner igen hos barnet för att senare göra en situationsanalys, se Sjökorten på sidan 108. Gå igenom grunden som finns i det här kapitlet. Vi har gjort förslag på olika nedsatta Kommunikation/information funktionsförmågor inom områden som kommunikation/information, planering/organisation, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexiFörmåga attunder kommunicera 1 Förmåga att bearbeta bilitet. Det handlar om svårigheter vi1 inte2ser men2som finns ytan. egna behov och förstå Vid varje grund ska du gå igenom område 1, 2, 3 och 4 och kryssa för de påståenden du 4 Förmåga att delta i samtal 3 Förmåga att förstå andras 4 för flera tycker stämmer in på barnet. Du kan3kryssa alternativ.

perspektiv och behov

Har barnet svårt att …

P P

förstå underförstådda budskap, sarkasm och ironi och uttryck som ”att kasta ett öga på”

P P P P

beskriva något han/hon varit med om, sett eller läst, svårt att förklara ”varför” och ”hur”

P P P P

läsa av och tolka sociala signaler, uppfattar inte nyanser i ett samtal, missförstår ofta

P P P P P

inleda och avsluta ett samtal

plocka ut det väsentligaste i ett samtal och/eller ur en text och bortse från det som är oväsentligt

uttrycka vad han/hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp ställa frågor för att få information och kunna lösa problem, svårt att dra egna slutsatser sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur han/hon upplever något

sätta sig in i och förstå andras sätt att tänka, förstå andras avsikter, veta vad man förväntas säga/göra föreställa sig och förstå hur han/hon uppfattas av andra i det han/hon säger och gör avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem samt när det kan vara lämpligt

delta i samtal med flera personer, svårt att klara turtagning under ett samtal byta samtalsämne, svårt att anpassa samtalsämne utifrån sammanhanget, kan hålla långa monologer hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter

Övriga svårigheter med kommunikation/information .. När du har gjort det kryssar du för varje område i den färgade . . Grund – nedsatta funktionsförmågor

+ P har kryssat för ett påstående inom ett område. P Kommunikation/information P 1 1 2 P Förmåga att bearbeta och förstå

3 Förmåga att förstå andras perspektiv och behov

rutan. Det räcker med att du

2 Förmåga att kommunicera egna behov

4 Förmåga att delta i samtal

Har barnet svårt att …

22 3

20 4

P P

förstå underförstådda budskap, sarkasm och ironi och uttryck som ”att kasta ett öga på”

P P P P

beskriva något han/hon varit med om, sett eller läst, svårt att förklara ”varför” och ”hur”

P P P P

läsa av och tolka sociala signaler, uppfattar inte nyanser i ett samtal, missförstår ofta

P P P

inleda och avsluta ett samtal

plocka ut det väsentligaste i ett samtal och/eller ur en text och bortse från det som är oväsentligt

Till din hjälp får du också på motstående sida exempel på vilken riktning, kurs, du ska ta när du ska kravanpassa och kompensera utifrån just det grund du kartlägger. Gå igenom alla grund. När du är klar vet du vad du bör kravanpassa och kompensera. Om du vill kan du sedan kryssa för vilka grund som barnet har svårigheter inom, vilket kommer att underlätta när du ska fylla i sjökorten.

Kartläggningsmaterialet utgår från ICF (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Författarna har för att göra materialet pedagogiskt och användar vänligt omformulerat vissa delar och formuleringar som används i ICF.

+ .. ..

Grund – nedsatta funktionsförmågor Kommunikation/information

1 Förmåga att bearbeta och förstå

3 Förmåga att förstå andras perspektiv och behov

2 Förmåga att kommunicera

4 Förmåga att delta i samtal

egna behov

Har barnet svårt att …

PP förstå underförstådda budskap, sarkasm och ironi och uttryck som ”att kasta ett öga på” PP plocka ut det väsentligaste i ett samtal och/eller ur en text och bortse från det som är oväsentligt PP beskriva något han/hon varit med om, sett eller läst, svårt att förklara ”varför” och ”hur” PP uttrycka vad han/hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp PP ställa frågor för att få information och kunna lösa problem, svårt att dra egna slutsatser PP sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur han/hon upplever något PP läsa av och tolka sociala signaler, uppfattar inte nyanser i ett samtal, missförstår ofta PP sätta sig in i och förstå andras sätt att tänka, förstå andras avsikter, veta vad man förväntas säga/göra PP föreställa sig och förstå hur han/hon uppfattas av andra i det han/hon säger och gör PP avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem samt när det kan vara lämpligt PP inleda och avsluta ett samtal PP delta i samtal med flera personer, svårt att klara turtagning under ett samtal PP byta samtalsämne, svårt att anpassa samtalsämne utifrån sammanhanget, kan hålla långa monologer PP hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta PP hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter

Övriga svårigheter med kommunikation/information

PP PP PP PP PP PP

Att kravanpassa och kompensera vid svårigheter med kommunikation/information Hur känna igen?

1 Förmåga att bearbeta och förstå 3 Förmåga att förstå andras perspektiv och behov

2 Förmåga att kommunicera egna behov

4 Förmåga att delta i samtal

Om barnet har svårigheter inom område 1 är det viktigt att kravanpassa kommunikation och miljö.

Undvik miljöer med mycket ljud i bakgrunden. Var rak och tydlig. Säg vad du menar och mena vad du säger. Linda inte in budskap, undvik ironi och att använda uttryck som kan tolkas bokstavligt. Ha förståelse för att barnet trots att det är verbalt utåt ändå har svårt med språkförståelsen. Det tar längre tid att bearbeta det som sägs. Ju fler som deltar i ett samtal, desto svårare blir det att bearbeta och sortera all information. Ha förståelse för barnets svårigheter och anpassa dina krav på vad du kan förvänta dig att barnet ska hinna bearbeta och förstå. Ställ en fråga i taget och fråga inte om ifall du inte genast får svar. Kompensera också genom att sms:a, mejla, chatta, skicka pm på Facebook eller liknande, så att barnet hinner bearbeta informationen och få den tid att svara som han/hon behöver.

Om barnet har svårigheter inom område 2 och har svårt att ställa frågor för att få mer information, kan du kravanpassa genom att alltid ge barnet den information han/hon skulle ha frågat efter om han/ hon hade kunnat. Vad ska hända? När? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan? Vad kan jag göra om jag behöver hjälp? Om barnet har svårt att återge något, dra egna slutsatser, förklara varför och hur, kan du kravanpassa genom att fungera som en ”samtalslots”. Ställ tydliga frågor, sammanfatta, stäm av och fråga om du uppfattat barnet rätt. Var den som inleder, håller samtalstråden och avrundar, sammanfattar och hjälper barnet. Det finns en mängd olika tekniker och hjälpmedel som kan kompensera för svårigheter med kommunikation. Exempel på sådana hittar du i kapitlet Tryggsäcken. Om barnet har svårt att sätta ord på tankar och känslor kan du kravanpassa genom att fråga barnet hur starkt han/hon upplever något och använda en skala (1−5 eller 1−10) eller känslotermometern i Tryggsäcken. Du kan också använda dig av andra visuella samtalstekniker, till exempel seriesamtal. Då ritar du upp rutor med streckgubbar som symboliserar barnet och tankebubblor där man skriver vad barnet självt tänkt i en situation. Du kan använda ett hjärta som symboliserar vad barnet känt i en situation. Exempel på det hittar du också i Tryggsäcken. Att ritprata/använda seriesamtal är ett bra sätt att få omgivningen att förstå hur barnet kan ha tänkt och känt i en situation. Det finns ett material som är ett bra hjälpmedel för barn och unga som har svårt att sätta ord på tankar och känslor: KAT-kittet. (För mer info besök www.cat-kit.com.) Om barnet har svårigheter inom område 3 kan du kravanpassa genom att vara en sammanhangsförklarare. Förklara för barnet hur andra kan tänka och känna och vad som kan vara lämpligt att säga till vem och när det kan vara lämpligt att göra det. För barn som har svårt att tolka sociala signaler och har svårt att förstå hur omgivningen kan ha uppfattat något han/hon har gjort är det till stor nytta även här att ritprata/använda seriesamtal. Lägg då till streckgubbar som symboliserar personerna i barnets omgivning. Förklara med tankebubblor och hjärtan vad de kan ha tänkt och känt. (Se exempel i Tryggsäcken.) För barnet kan det också vara en trygghet att ha ”sociala manus”, det vill säga skriftliga instruktioner, som barnet kan ha på en lapp i plånboken eller i mobilen, med instruktioner om vad som kan vara lämpligt att säga eller att göra i en viss situation. (Se Tryggsäcken.) Om barnet har svårigheter inom område 4 kan du kravanpassa genom att vara samtalslots, det vill säga hjälpa barnet att både inleda och avsluta samtal. Att träna på vad som kan vara ett bra sätt att inleda och avsluta samtal kan man göra genom att rollspela. Om barnet har svårt med turtagning kan ni träna på detta genom att använda ett föremål som symboliserar vems tur det är att tala. Detta kompenserande hjälpmedel fungerar också om barnet ofta avbryter, då det synliggör vem som har ”rätt” att tala. Om barnet ofta avbryter kan det bero på nedsatt arbetsminne. Då kan det vara bra att förse barnet med ett papper och en penna, så att han/hon kan rita eller skriva ner sina tankar innan de försvinner ur minnet medan han/hon väntar på sin tur.

VARDAGSKOMPASSEN

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

VARDAGSKOMPASSEN Ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter barn och ungdomar som har svårt att navigera i vardagen

ISBN 978-91-7205-977-1

789172 059771

ANNA SJÖLUND & LENA W HENRIKSON

LENA HENRIKSON & ANNA SJÖLUND