9789147114771 by Smakprov Media AB

Vem tar ansvar för spelmarknadens baksida? Att locka folk att spela om pengar har alltid varit kontroversiellt. Svenska staten har länge och på olika sätt försökt förhindra eller begränsa försäljningen av spel. Numera är den ofﬁciella linjen att spel tillåts för att staten tar ansvar för att spelandet inte får alltför negativa konsekvenser. Men vem är det egentligen som tar ansvar för marknadens baksida? Det är temat för den här boken som följer spelmarknadens utveckling sedan 1980-talet. Hur tar staten ansvar och vilka andra får eller slipper ansvar? Är det i själva verket så att stat och säljande företag ytterst lägger över ansvaret på spelköparen i förhoppningen att hon eller han ska ”spela lagom”?

Susanna Alexius är ekonomie doktor inom företagsekonomi, forskare och lärare vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.

ANSVAR OCH MARKNADER Susanna Alexius

ANSVAR OCH MARKNADER

ANSVAR OCH MARKNADER Vem tar ansvar för spelmarknadens baksida?

Susanna Alexius

Böckerna i serien ATT ORGANISERA MARKNADER bygger på studier av hur organisering av marknader går till, vem som får inﬂytande och vilka idéer som blir styrande. Böckerna ger underlag för en fördjupad diskussion om hur marknader fungerar och vilka problem och lösningar de kan ge upphov till.

Best.nr 47-11477-1

Tryck.nr 47-11477-1-00

ATT ORGANISERA MARKNADER

4711477_Alexius_cover.indd 1

14/05/14 6:44 AM

ANSVAR OCH MARKNADER Vem tar ansvar fรถr spelmarknadens baksida?

Susanna Alexius

ATT ORGANISERA MARKNADER

47114771_Alexius_final_OK.indd 1

14/05/14 6:37 AM

En bokserie om att organisera marknader Det senaste decenniet har marknader och marknadslösningar varit i ropet. Marknad ses i många sammanhang som en bättre lösning än organisation. Stater privatiserar, företag outsourcar och kommuner arbetar med entreprenader och kundvalssystem. I stället för att staten, företaget eller kommunen utför ett arbete i egen regi så ska den lägga ut uppdrag på flera utförare som ska konkurrera med varandra. Ibland ligger mycket idealiserade föreställningar om organisationer och marknader bakom reformerna. Organisationer står för byråkrati och tröghet medan marknader ses som flexibla och dynamiska. Men skillnaderna mellan marknad och organisation är inte lika stora i praktiken. En likhet mellan dem är att båda är organiserade och att graden av organisation är olika stor såväl i enskilda organisationer som i enskilda marknader. Marknader är inget som uppstår av sig självt. De kräver ofta en omfattande organisering för att komma till stånd och för att fungera någorlunda väl. Det är många som försöker organisera marknader. De försöker påverka hur säljare och köpare ska bete sig, de försöker bestämma hur varor och tjänster ska utformas och klassificeras, de försöker övervaka marknader och de försöker beskriva och förklara dem. Det är inte bara stater som är involverade i sådana ansträngningar. Andra aktörer är exempelvis standardiseringsorganisationer, frivilliga organisationer och branschorganisationer. Bokserien Att organisera marknader grundar sig på studier av hur organisering av marknader går till, vilka personer och organisationer som får inflytande och vilka idéer som blir styrande. Serien bygger på moderna organisationsteoretiska perspektiv på marknader. Den ger

47114771_Alexius_final_OK.indd 3

14/05/14 6:37 AM

E N B O K S E R I E O M AT T O R G A N I S E R A M A R K N A D E R

underlag för en fördjupad diskussion om marknadslösningar och böckerna kan också användas för universitetsutbildningar inom företagsekonomi, statsvetenskap, sociologi och antropologi. En viktig fråga är hur ansvar fördelas på marknader – vem har ansvar för att marknader fungerar på ett visst sätt eller har vissa konsekvenser? I organisationer som stater och företag koncentreras ansvaret till ledningarna medan ansvaret på marknader är utspritt på många. På marknader är det dessutom ofta oklart vem som egentligen har ansvar. Kanske finns det inte någon ansvarig alls? I denna andra bok i serien belyser Susanna Alexius frågan om ansvar på marknader genom att utgå från förhållandena på spelmarknaden, en marknad där ansvaret alltid varit omdiskuterat. Trevlig läsning!

Nils Brunsson

47114771_Alexius_final_OK.indd 4

14/05/14 6:37 AM

Innehåll Förord

1. Inledning

Marknadens bristande förutsättningar för ansvarsorganisering 12 Forskningsfrågor 19 Fallet spelmarknaden 20 Studiens metod och material 21 Bokens bidrag i korthet 26 Bokens kapitel 27

2. Ansvariggöranden och ansvarsordningars dynamik

Hur upprättas ansvarssamband? 32 Ansvariggöranden bakom ansvarsordningen 34 Hur formas ansvarsproblem och ansvariga? 36 Ansvarsorganisering bortom reaktiv statlig reglering 36 Ansvariggörandets relationsdrama 38 En diskursiv repertoar om ansvar 39 Tre marknadspraktiker: ansvarsorganisering på marknader engagerar många och tar sig åtskilliga uttryck 40 Spelmarknadens baksida – från synd till kriminalitet 43

3. Att skapa ansvarsproblem

Spelberoende på agendan 53 Ansvar som i säkerhet 57 De första rapporterna: spelberoende som utländsk kuriositet 58 Ignorerande och ”avbildningsluckor” 59 Individer lyfter frågan, börjar organisera – men möts av tystnad 61 Utredningar om nya statliga spel: värdespelsautomater och kasinon EU-medlemskap och EG-domar 68 Sammanfattande analys: att skapa passande ansvarsproblem 71

4. Att upprätta ansvarssamband

Rapporter om ett farligt spel: Lotto express 74 Fortsatt kunskapande och dementerande bilder 77

47114771_Alexius_final_OK.indd 5

14/05/14 6:37 AM

INNEHÅLL

Beslut om ﬂer statliga spel: värdespelsautomater och kasinon 81 ”Portföljen geggar igen” hos Svenska Spel 87 Rapporter om farligt spelande: svenska prevalensundersökningar 89 Problemförskjutning genom bilder och normer 93 Samverkan: kontrahenter blir partners 97 Spelinstitutets konsulter sprider idéer om ansvar 98 Ansvarspositionering: förebyggarna och de lämpade 100 Nätkonkurrensens yttre hot enar 101 Strategi – och ordval på branschnivå – begreppet spelansvar 106 Förebyggande branschsamarbete – bildandet av Oberoende Spelsamverkan (OSS) 108 Drivkrafter bakom antiförbudslinjen 110 Sammanfattande analys: ett relationsdrama 117

5. Direkt och indirekt ansvarsförskjutning

122

Spela lagom! Förebyggandets och egenansvarets lov 122 Direkt ansvarsförskjutning: att lära spelare egenansvar 126 Indirekt ansvarsförskjutning: att lära mellanhänder och anhöriga att avhända sig ansvar 151 Sammanfattande analys: ansvarsförskjutning till spelkonsumenter 169

6. Ansvar till salu!

172

Svenska Spels dubbla uppdrag om ansvarsfull affärsmässighet 172 Genomsyrande ansvar: interna reformer och motstånd 177 Satsning på extern ansvarskommunikation 180 Ansvarsverkstaden Svenska Spel 182 Ansvarsutrustad nätpoker 183 Spela.lagom.se – en egen webbsida för spelansvarsverktyg 185 Spelansvarstjänsten Spelkoll 186 Omvärldskritik och ledningsbyte 188 Spelansvar på export via dotterbolag på bimarknad 192 Sammanfattande analys: Särkopplat snarare än genomsyrande spelansvar? 195

7. Valfrihetens gräns

201

Ett lappkast 201 ”Följa John” 202 En ”KBT-iﬁering” av ansvarsorganiseringen ”Får det lova att vara lite ansvar?” 206

204

47114771_Alexius_final_OK.indd 6

14/05/14 6:37 AM

INNEHÅLL

Ansvarsförskjutning som ger upphov till ansvarsluckor Ett slags bakvänt adverse selection? 211 Prospektiva argument och episodisk evidens 212 Storebrorsfasoner eller omsorg? 216 Avbildningsluckor 219 Sammanfattande analys: valfrihetens gräns 229

208

8. Ansvariggöranden på marknader – ett relationsdrama 231 Konkurrerande ansvarsanspråk 231 Ett relationsdrama med många inblandade 233 Omstriddhet i förändring: att skapa passande ansvarsproblem Att förskjuta ansvar direkt, men också indirekt 246 Ansvarsmarknadens ansvarsluckor 249 Slutord: det bidde en tumme … 253

Referenser

236

258

Litteratur 258 Tidningsartiklar, pressmeddelanden m.m. Film och tv 271 Offentligt tryck 271 Organisationsdokument 274 Intervjuer 274 Deltagande observationer 276

270

47114771_Alexius_final_OK.indd 7

14/05/14 6:37 AM

Förord Tänk att jag skulle skriva en bok om spel. Jag som aldrig själv varit någon spelare. Men så är det inte heller i första hand en bok om spel som jag skrivit. Det är en bok om marknader. Mer specifikt handlar den om hur ansvarsfördelning går till i en omstridd marknadskontext. Det går nog också att betrakta boken som ett reportage från dagens marknadsliberala samhälle, där så många försöker lösa så mycket med hjälp av marknader. Vilka blir konsekvenserna av alla dessa marknadsreformer? Finns det några begränsningar för marknaders framfart? Eller kan allt, också ansvar, uppnås genom utbud och efterfrågan? Ett genomgående tema i boken är den ansvarsförskjutning som äger rum på så många håll i samhället, en trend där organisationer förskjuter ansvar till oss individer. Under arbetet med boken har det förvånat mig hur lite öppet motstånd denna rörelse möter. Det jag kallar egenansvarsdiskursen är i dag närmast hegemonisk, och den har, bland annat i KBT:s namn, lyckats med konststycket att ena organisationer från skilda läger i ansträngningar att ansvariggöra oss individer. Kruxet är bara att betydande delar av detta ansvar aldrig tas av någon, vilket ger upphov till ansvarsluckor, ett slags ”Svarte Petter” som ingen vill bli sittande med, men som i förlängningen drabbar oss alla direkt eller indirekt. Det är min förhoppning att boken inspirerar till att identifiera, uppmärksamma och fylla fler sådana ansvarsluckor. Tack

Det är ingen lätt uppgift att studera marknader som är så vidsträckta och föränderliga som spelmarknaden är. Avgränsningar och fokus i fältarbetet är alldeles nödvändiga, liksom tillgången på goda och välvilliga marknadskännare. I det följande vill jag uppmärksamma alla som hjälpt mig i arbetet med den här boken.

47114771_Alexius_final_OK.indd 8

14/05/14 6:37 AM

FÖRORD

För det första vill jag särskilt tacka alla er som verkar eller har verkat på eller i nära anslutning till marknaden och som bidragit ovärderligt till den här bokens tillblivelse genom att ni så generöst delat med er av er tid för intervjuer och samtal. En förteckning över samtliga kring 50-talet personer som ställt upp eller hjälpt mig särskilt under de deltagande observationerna återfinns i referenslistan. Tack allihop! Och ett synnerligen varmt tack till kloka Petra Forsström, Krister Fredricsson, Lennart Gustafsson, Jakob Jonsson och Thomas Nilsson som så generöst tagit sig tid att läsa och kommentera boken i dess helhet, en avstämning som varit mycket givande och på flera håll förbättrat texten. För det andra vill jag tacka alla kollegor som under konferenser och seminarier, i enskilda textmöten och korridorsamtal generöst bidragit med många konstruktiva förbättringsförslag, litteraturtips och idéer om vad jag kunnat göra med mitt rika empiriska material. Varmt tack allihop! Jag vill särskilt tacka Ingrid Gustafsson som transkriberade alla intervjuer så förtjänstfullt och som var ett värdefullt bollplank under hela fältarbetet. En särskild tanke går också till Catrin Andersson och Lotta Björklund Larsen som jag delade rum och forskarvardag med under denna tid och som så gott som dagligen tog sig tid att lyssna och kom med kloka inspel. Ett stort varmt tack går till min mentor Nils Brunsson, som bidragit med ett brinnande engagemang och generöst bjudit ur sin outsinliga källa av goda idéer. Nils Brunsson är huvudredaktör för Liberserien Att organisera marknader i vilken boken ingår. Bland dem som tagit sig tid att läsa, lyssna och lämna kloka kommentarer vill jag med tacksamhet nämna Göran Ahrne, Patrik Aspers, Daniel Castillo, Jenny Cisnéros-Örnberg, Matilda Dahl, Marie-Laure Djélic, Staffan Furusten, Christina Garsten, Martin Gustavsson, Mats Jutterström, Kristina Lindberg, Leina Löwenberg, Anette Nyqvist, Rune Premfors, Martin Rosenström, Ola Segnestam-Larsson, Kristoffer Strandqvist, Göran Sundström, Adrienne Sörbom, Kristina Tamm Hallström, Renita Thedvall och Karolina Windell. Ett första kollektivt tack går till samtliga kollegor i vår forskningsmiljö på Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor)

47114771_Alexius_final_OK.indd 9

14/05/14 6:37 AM

FÖRORD

vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm som med vänlighet, humor, sköna promenader, kritiska reflektioner och trivsamt småprat förgyller mina arbetsdagar. Ni är fantastiska allihop. Ett andra kollektivt tack går till alla kloka studenter som hjälpt mig tolka det empiriska materialet inom ramen för min undervisning. Ett tredje kollektivt tack går till hela författargänget i den nyutkomna antologin Configuring Value Conflicts in Markets som jag redigerat tillsammans med Kristina Tamm Hallström. Ett fjärde kollektivt tack går till deltagarna vid de konferenser och seminarier vid vilka jag haft möjlighet att presentera arbetstexter till boken: forskarseminarier vid Score, Uppsala universitet, Gotlands högskola/Almedalen, SoRAD och Kvalitetsmässan, ISA-konferenserna i Göteborg 2010, Gambling, Entertainment and Finance i Visby 2010, NFF i Stockholm 2011, och GARN, konferensen/nätverksträffen för spelforskare i Stockholm 2013. Min utmärkta förläggare Johan Lindgren på Liber bjöd generöst av sin tid med uppmuntran och klokskap i bokens slutskede och gav mig kraft och ro att skriva färdigt. Ett varm tack går också till min lika utmärkta språkgranskare Birgit Hortlund som med stort engagemang och noggrannhet förbättrat texten till både form och innehåll. Tack också till övrig personal vid Liber förlag. Naturligtvis vill jag också tacka Riksbankens jubileumsfond som så generöst finansierat studien inom ramen för forskningsprogrammet Att organisera marknader som engagerat många i min närmiljö på Score. Och sist men inte minst ett hjärtligt tack till min man Lars samt övrig familj och vänner som oförtröttligt hejat på under hela projektet. Jag tillägnar boken våra barn Amanda och Adam, fortfarande små men redan i skolning till fullfjädrade kloka konsumenter. Susanna Alexius, Vallentuna, 11 april 2014

47114771_Alexius_final_OK.indd 10

14/05/14 6:37 AM

1. Inledning Miljontals människor förlorade sina hem, sina arbeten och sina besparingar i sviterna av den senaste finanskrisen. Men vems var ansvaret, vem kunde ställas till svars? Individer och organisationer pekades snart ut på löpande band: centralbankschefer, politiker, ekonomer, kreditvärderingsinstitut, tillsynsmyndigheter, medier med flera. Men som den internationellt spridda dokumentären Inside Job tidigt påpekade har ansvarsfördelningen i efterspelet av finanskrisen, trots dessa avslöjanden och utpekanden, förblivit oklar.1 Trots att det anses fint att vara ansvarsfull i vår kultur, åtminstone officiellt, är det ofta svårt att fördela ansvar och åstadkomma ansvarstagande. Särskilt svårt verkar det vara i omstridda marknadssammanhang där ansvarsbristerna får betydande konsekvenser för många. Det är inte bara fråga om köparen som får ägna dagar åt att söka information och skriva kontrakt – och kanske ändå blir lurad på konfekten.2 Inte heller går problemet att reducera till påkomna säljares försäljnings- och legitimitetsförluster. Konsekvenserna får ringar på vattnet och spiller ofta över på tredje part långt bortom de direkta affärstransaktionerna. Exempel på det såg vi då miljontals människor drabbades av den senaste finanskrisen.3 Den här boken drivs av nyfikenhet: Hur går det till när ansvar fördelas på omstridda marknader. Vilka är förutsättningarna? Vad kännetecknar försöken, och vad får de för konsekvenser för de inblandade

1 Ferguson (2010). 2 Dessa negativa bieffekter, som drabbar parterna i utbytet, har bland annat diskuterats inom den s.k. transaktionskostnadsteorin inom nationalekonomin. Coase (1937); Williamsson (1981). 3 I den nationalekonomiska litteraturen används begrepp som marknadsmisslyckande och negativ externalitet. Se t.ex. Katz & Rosen (1997).

47114771_Alexius_final_OK.indd 11

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

och samhället i stort? Min ambition är att fördjupa förståelsen för den reaktiva, statliga regleringens betydelse i sammanhanget genom att i huvudsak belysa det proaktiva, marknadslika ordnandet av ansvar som inkluderar så många fler marknadsorganisatörer än staten. Med empirisk utgångspunkt i marknaden för spel om pengar visar jag att försök att skapa och fördela ansvar på marknader kan liknas vid ett relationsdrama. Ett relationsdrama i vilket ett stort antal marknadsorganisatörer (med skilda resurser och anspråk) aktivt deltar i försök att relatera ansvarsproblem till potentiellt ansvariga individer och organisationer. Bland konsekvenserna av dessa ansträngningar att på olika sätt åstadkomma ansvarstagande på marknader lyfter jag särskilt fram tre för närmare diskussion: problemförskjutning, ansvarsförskjutning och ansvarsluckor.

Marknadens bristande förutsättningar för ansvarsorganisering

I en tid då tron på marknadslösningar är stark är det intressant att fundera över vilka samhällsproblem som kan hanteras framgångsrikt genom marknadslösningar och om det finns gränser för dessas tilllämpning. Ett centralt samhällsproblem rör ansvarsfördelning och ansvarsutkrävande. En utgångspunkt för boken är en undran om detta problem kan lösas, dvs. om ansvar kan fördelas och utkrävas genom en marknadslogik. Följdfrågor blir då exempelvis vad det är för typ av ansvarstagande som bjuds ut och som efterfrågas? Och – än mer angeläget – vad är det som inte bjuds ut, som inte efterfrågas? Är det kanske så att tillräckligt ansvarstagande förutsätter en rätt hög grad av organisation trots allt? I det följande argumenterar jag för att det finns goda skäl att förvänta sig att ansvarsorganisering är mer komplex på marknader än i organisationer eftersom marknader antingen saknar eller i lägre grad uppfyller de organisatoriska förutsättningar som underlättar dessa processer. Begreppet partiell organisering är fruktbart i detta sammanhang, då det fångar att marknader kan förstås som delvis eller ofullständigt

47114771_Alexius_final_OK.indd 12

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

organiserade i betydelsen att minst ett, men inte samtliga av följande organisationselement används i försök att ordna:4 • medlemskap • hierarki • regler • övervakning • sanktioner. Genom att jämföra partiellt organiserade marknaders förutsättningar att åstadkomma ansvarsfördelning och ansvarstagande med fullständiga organisationers förutsättningar kan vi få en djupare förståelse för varför det är komplicerat att ordna ansvarsfrågor på marknader. Se tabell 1:1. Tabell 1:1 Organisationers och marknaders förutsättningar att åstadkomma ansvar Organisationers förutsättningar (fullständig organiserade)

Marknaders förutsättningar (partiellt organiserade)

Medlemskap

Finns inget medlemskap Oklart vilka som tillhör marknader

Hierarki och chefer med övergripande ansvar

Finns ingen formell hierarki

Regelverk som stadgar och anställningskontrakt

Oklart vilka som leder och beslutar om marknader

Verksamhetsbeskrivning

Generellt lägre grad av gemensam reglering

Lätt att identiﬁera beslutsfattare

Svårare att identiﬁera beslutsfattare

Beslutad ordning som möjliggör övervakning och högre grad av transparens

Generellt svårare att övervaka och åstadkomma transparens

4 Ahrne & Brunsson (2011).

47114771_Alexius_final_OK.indd 13

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

Vem är ansvarig?

Typiskt är att vi tänker oss individer som ansvariga och ansvarstagande. I organisationer får vd och styrelseordföranden vara beredda att bära hundhuvudet, också för sådant de inte själva haft en aning om, eftersom deras övergripande ansvar för organisationens handlingar framgår av såväl deras tjänstebeskrivningar som av lagstiftning och stadgar. I organisationer koncentreras därmed ansvarigheten till vissa individer, typiskt chefer, medan övriga organisationsmedlemmar, t.ex. anställda, får ett mer begränsat ansvar. Förekomsten av medlemskap gör det således enklare att fastställa vilka som kan komma i fråga för ansvarighet och ansvarstagande för organisationens verksamhet, även om det givetvis inte alltid är solklart. Men inte bara enskilda individer inom organisationer förväntas vara ansvariga. Organisationer som kollektiv förväntas också vara ansvarsfulla och ansvarstagande. Aktiebolaget som juridisk form har visserligen länge varit populärt för dess möjlighet att begränsa ägarnas individuella ansvar. Men i spåren av en globaliserande ekonomi (där konsumtionssamhällets avigsidor blivit föremål för ett ökande intresse) räcker det inte längre med att eftersträva vinstmaximerande och ägaravkastning. Denna tidigare mer accepterade position avfärdas nu allt oftare som otillräcklig. CSR-rörelsen, hållbarhetsrörelsen och Corporate governance-rörelsen, har satt press på dagens organisationer att balansera ekonomiska och sociala värden mot varandra och att förhålla sig mer aktivt till ansvarsfrågor.5 Rörelsen för ansvarstagande organisationer har fått medvind efter uppmärksammade skandaler som dem på Enron och Exxon, och Lehman Brothers. Sammantaget har utvecklingen givit upphov till en rad intressanta balansakter mellan det ekonomiska och det sociala, mellan moral och marknad.6 Och spänningarna i dessa balansakter har i sin tur givit upphov till intressanta förhandlingar och organisering. De senaste decennierna har exempelvis många standarder skapats i syfte att omforma organisationer till ansvarsfulla och pålitliga 5 Vogel (2005); Windell (2006). 6 Garsten (2004); Garsten & Montoya (red.) (2004); Bexell (2005); Boström & Garsten (red.) (2008); Shamir (2008); Alexius & Tamm Hallström (red.) (2014).

47114771_Alexius_final_OK.indd 14

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

sådana. Några av dessa standarder är den internationella ansvarsstandarden ISO 26000, hållbarhetsredovisningsstandarden GRI och reglerna bakom ansvarsmärket Fair Trade som utfärdas av Fair Trade Organization.7 CSR och hållbarhetsidéerna har också kommit att omsättas i en mångfacetterad portfölj av konsulttjänster.8 Jämför vi dessa förhållanden med marknaders finner vi att det i ett marknadssammanhang är jämförelsevis mer oklart vilka som kan sägas tillhöra (och inte tillhöra) marknaden. ”Delat ansvar = inget ansvar” lyder ett gammalt talesätt som ligger nära till hands. Talesättet pekar på någonting centralt: på marknader finns det många potentiellt ansvariga. Men samtidigt bjuder talesättet på insikten om att denna mångfald av potentiellt ansvariga inte bara är en möjlighet utan också – och kanske främst – en risk. Att det finns många potentiellt ansvariga innebär att det krävs större ansträngningar för att motivera och rättfärdiga vilka av dessa som är ansvariga, och varför just dessa.9 Utan ett tydligt medlemskap blir gränserna mellan olika marknader flytande, och det blir lättare att undkomma ansvar med hänvisning till att man inte anser sig tillhöra den kritiserade marknaden i fråga.10 I en tid präglad av marknadiseringar och en slags förundrad oro över Marknadens makt (med stort M), gör många det till sin sak att rapportera om marknaders upplevda ansvarsbrister. Som när en upprörd journalist i en dagstidningsartikel ondgör sig över ”Marknadens ansvarsvakuum”.11 I sammanhanget är det dock angeläget att notera att trots att marknader ofta omskrivs och omtalas i personifierad singularis som Marknaden i egen hög person så har detta sätt att tala och tänka om marknader ingen faktiskt bäring på juridiken. Till skillnad från individer och organisationer är marknader inga juridiska personer som formellt kan avkrävas ansvar 7 Tamm Hallström & Boström (2010); Borglund, Frostenson & Windell (2010); Thedvall (2010). 8 Windell (2006); Frostenson (2010); Alexius, Furusten & Werr (2012). 9 Om (finans)marknader som svårförutsägbara system, se Finnveden (2010). Se även Reuter (2010) och Göthberg (2011). 10 Jfr Alexius (2007); (2012) om managementkonsultmarknadens flytande gränser och hur dessa försvårar möjligheterna att styra och övervaka konsulterna. 11 Brohult (2010).

47114771_Alexius_final_OK.indd 15

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

kollektivt. Kan man då över huvud taget tala om ansvar på marknadsnivå? Bevisligen är det många som gör det, och mest handlar det om oansvariga marknader. Så trots marknaders faktiska icke-status som juridiska personer ser vi en rad ansträngningar att fördela ansvar i syfte att åstadkomma ansvarsfulla handlingar som kan minska de upplevda ansvarsbristerna. Men vem kan då komma i fråga för ansvarstagande i ett omstritt marknadssammanhang? Vem fattar beslut i ansvarsfrågor?

Ansvarsfördelning och ansvarsutkrävande underlättas av en hierarki som ger några, t.ex. chefer eller domare, rätt att utdöma ansvar inom vissa gränser. Det kan gälla ansvar för handlingar utförda i arbetet eller inom Sveriges jurisdiktion. Att de flesta organisationer rymmer en hierarki gör det således enklare att identifiera både vem som är ansvarig och vem som förväntas/ har befogenhet att fatta beslut i ansvarsfrågor. Jämförelsevis är det mer oklart vilka som kan sägas fungera som centrala beslutsfattare för marknader. Det etiska antagandet om ett samband mellan makt och ansvar är närmast vedertaget. I marknadsföringen av en nyligen utkommen bok på temat ansvarsfull verksamhetsstyrning i organisationer inleds resonemanget med meningen ”Styrning handlar om makt och med makt följer ansvar”.12 Som normativ princip kan detta säkert gälla också marknader, men ser vi till praktiken är det inte lika säkert att det förhåller sig så. Det vanliga på marknader verkar i stället vara konkurrerande eller kompletterande beslutsinstanser. Det kan vara riksdag, regering och myndigheter, men också medier, branschorganisationer och enskilda köpare och säljare som fattar beslut ämnade att påverka ansvarsfördelning och ansvarstagande på marknader. Och som den här bokens empiriska exempel från spelmarknaden visar, så är det ofta så att dessa mäktiga organisationer fattar beslut om att andra än de själva ska ta ett större ansvar. Man skulle således kunna säga att en studie av marknadspraktiken stödjer devisen: ”Med makt följer möjligheter att 12 Almqvist et al. (2011).

47114771_Alexius_final_OK.indd 16

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

förskjuta ansvar på andra, särskilt mindre mäktiga, individer och organisationer i marknadssammanhanget”. Hur får vi veta vem som är ansvarig för vad?

Organisationer är uppbyggda kring regelverk som stadgar, anställningskontrakt och verksamhetsbeskrivningar, vilka bland annat tjänar syftet att man i organisationen i förväg ska kunna reda ut vem som ska göra vad och vem som är ansvarig för vad. Visst kan det också i organisationer många gånger vara oklart vem som bär ansvaret och hur ansvaret är eller bör vara fördelat. Den som granskar ansvarsförhållandena i ett statligt bolag – låt oss säga det svenska energibolaget Vattenfall – kan se anledning att fråga sig hur ansvaret i praktiken delas mellan styrelsen, vd:n, Finansdepartementet och riksdagen.13 Men trots att sådana oklarheter kan uppträda i alla sammanhang, vill jag hävda att om man undrar vem som är ansvarig för ett problem i en organisation så får man oftast ett någorlunda klart svar. Och det oavsett om det gäller ett dåligt kvartalsresultat, en felaktig leverans, en försummelse inom vården eller personskador på grund av nedfallande snö från ett hustak. På marknader finns visserligen övergripande konkurrensrätt och bolagsrätt, och här finns ofta kontrakt mellan säljare och köpare. Men jämför vi dessa förutsättningar med organisationers tydliga uppsättningar av lokala regler, står det klart att ansvarsförhållanden i ett marknadssammanhang inte alls är lika givna, inte lika lätta att slå upp i någon regelbok. Eftersom regler hjälper till att stabilisera sociala ordningar, exempelvis ansvarsförhållanden, så öppnar en lägre grad av gemensam reglering upp för större möjligheter till motstånd och konkurrerande ansvarsanspråk.

13 Ett fall som uppmärksammade detta var Vattenfalls kritiserade Nuon-affär som bland annat omskrevs i många artiklar i SvD Näringsliv under 2013.

47114771_Alexius_final_OK.indd 17

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

Svårigheten att övervaka marknader och åstadkomma transparens

Så långt har jag beskrivit tre bristande förutsättningar för att åstadkomma ansvarsfördelning och ansvarsutkrävande på marknader: • Oklart vem som är ansvarig eftersom marknader saknar medlemskap • Oklart vem som fattar beslut om ansvarsfördelningar eftersom marknader saknar en given hierarki • Oklart hur man ska få vetskap om vem som är ansvarig för vad eftersom marknader har en lägre grad av gemensam reglering. Tillsammans medför dessa tre bristande förutsättningar också att det blir svårare att övervaka marknader och åstadkomma en hög grad av transparens. Med otydligt medlemskap, splittrat ledarskap och lägre grad av gemensam reglering blir det oklart vilka som ska övervakas och av vem, och vad man kan förvänta sig för handlingar i ansvarstagandets namn. I avsaknad av en hierarkiskt överordnad beslutsfattare kan det också uppstå konkurrens mellan dem som övervakar och dem som skapar ”bilder” av marknadens väl och ve – vilket gör det svårt att veta vilka av dessa övervakare och ”avbildare” man kan lita på.14 Sammanfattningsvis menar jag att förklaringen till att ansvarsfördelning och ansvarsutkrävande är mer komplext att åstadkomma i marknadssammanhang är att marknader saknar flera av de organisatoriska förutsättningar som underlättar för dessa processer.

14 Alexius & Löwenberg (2012); Brunsson, Gustafsson & Tamm Hallström (2012); Reuter, Wijkström & Kristersson Uggla (red.) (2012).

47114771_Alexius_final_OK.indd 18

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

Forskningsfrågor

Att marknader kan beskrivas som partiellt organiserade snarare än som fullständiga organisationer får en rad konsekvenser. Den konsekvens jag tar fasta på är de bristande, eller åtminstone annorlunda, förutsättningarna för att kunna klargöra ansvarsfördelningar och åstadkomma ansvarstagande.15 Som sagt så har vi att göra med situationer där det finns ett stort intresse av att öka ansvarighet och ansvarstagande på marknader, trots att dessa formellt inte kan hållas kollektivt ansvariga. Hur går det då till när ansvar organiseras på marknader? Marknader väcker känslor och personifieras gärna drastiskt; antingen som skönheter i frihetens högborg eller som oregerliga odjur som måste bemästras.16 Särskilt i den klassiska nationalekonomiska litteraturen framställs marknader gärna som skönheter i frihetens högborg: jämlika, välinformerade parter möts för opersonliga, spontana utbyten som styrs av den gyllene prismekanismen. Utomstående reglering och kontroll anses överflödig med hänvisning till ett antagande om frihet under ansvar, parternas spontant påtagna individuella ansvar. Som tidigare studier visat så utövar detta ideal stort inflytande över vårt sätt att förhålla oss till marknader. Det spelar en stor roll, inte minst vid nyskapande och reformering av marknader.17 Denna känsloladdade, politiska debatt är tveklöst angelägen, men den räcker ändå inte långt om vi vill förstå varför det är så svårt att både peka ut ansvariga och åstadkomma ansvarstagande på marknader. Utgångspunkten för den här boken är att vi, med hänsyn tagen till vad vi vet om marknaders förutsättningar, inte kan förutsätta att ansvarighet uppstår spontant på marknader. Särskilt inte när det gäller problem som få vill kännas vid eller relateras till. Det vore också naivt att förvänta sig en enkel fördelningsmanöver. Vi kan snabbt avfärda idén om att ansvarsfullt handlande på markna-

15 Ahrne & Brunsson (2011). 16 Fourcade & Healy (2007). 17 Brunsson & Hägg (1992); Callon (red.) (1998); MacKenzie (2006); MacKenzie, Muniesa & Siu (red.) (2007).

47114771_Alexius_final_OK.indd 19

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

der skulle uppstå naturligt efter fingervisning av en osynlig hand.18 Det finns emellertid goda skäl att se ansträngningar att åstadkomma ansvar på marknader som ett medel för att nå målet att ordna och legitimera dem och dess parter.19 Men – vad kännetecknar försök att skapa och fördela ansvar på marknader, och vad får dessa ansträngningar för konsekvenser för de inblandade och för samhället i stort?

Fallet spelmarknaden

Somliga marknader är mer präglade av ansvarsproblematik än andra. Typiskt gäller det omstridda marknader som förknippas med omoral eller som anses medföra sociala risker och kostnader som drabbar många, också långt utanför de enskilda affärstransaktionerna.20 Till de mest kritiserade varorna för närvarande hör narkotika, prostitution, barn och organ vars handel är illegal i de flesta länder.21 Klassiska exempel på marknader som varit omstridda i århundraden är marknaderna för alkohol, tobak, narkotika, vapen och spel om pengar.22 Dessa marknaders legala fortlevnad väcker känslor och håller liv i debatten om marknaders bidrag till godhet och klokhet, och om säljares, köpares och andra marknadsorganisatörers vilja och möjligheter att på marknader åstadkomma ansvarsfulla handlingar. Spelmarknaden bygger på den förhållandevis enkla idén att några erbjuder andra en möjlighet att betala för chansen att vinna betydligt mer pengar än de satsar, där vinstmöjligheten vanligtvis styrs av ett slumpmoment, ibland med vissa kunskapsinslag. Trots lottens grundläggande enkelhet som vara är spelmarknaden en politiserad och ifrågasatt marknad där intressekonflikter och förändringsförsök avlöser

18 Smith (1776/1994). 19 Helgesson et al. (2004); Helgesson & Kjellberg (2008). 20 Zelizer (1979); Coase (1937); Callon (red.) (1998); Katz & Rosen (1997); Lindblom (2001/2003). 21 Hunt (1999); Radin (2001); Satz (2010); Ekis Ekman (2010); Olsson (red.) (2011) 22 Alexius, Castillo & Rosenström (2014).

47114771_Alexius_final_OK.indd 20

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

varandra. Kritiken – inte minst för bristande ansvarighet – ger ständigt upphov till debatt, utredningar och ansvarsarrangemang som inbegriper försök att genom organisering skapa och fördela ansvarighet där den inte uppträder spontant. Trots lottens och de övriga spelens grundläggande enkelhet är dessa exempel på varor med en ”dubbel natur”. Å ena sidan associeras spel till intäkter – drömvinster, hopp, spänning och gemenskap. Vissa som spelar menar att spelandet ger dem en kick, en intellektuell utmaning. För andra upplevs spelandet lindra ångest och ge en välbehövlig flykt från vardag och bekymmer. Spelandet kan också vara en upplevt positiv del av ens identitet, en trevlig rutin eller till och med en försörjningskälla. Å andra sidan har spelandet i alla tider givit upphov till intensiv kritik och debatt som engagerat en bred allmänhet.23 Spelmarknaden har länge varit en av de mer ifrågasatta marknaderna eftersom dess affärstransaktioner anses ge upphov till oönskade bieffekter. Spelmarknaden uppfattas ha en smutsig baksida. Ett centralt stråk i denna kritik har varit anklagelser om spelsäljares hyckleri och oansvarighet för spelets baksida. En baksida av skuld och skam, ångest, brustna förhållanden, kontrollförlust, kriminalitet, arbetslöshet och hälsoproblem. De negativa verkningarna har en förmåga att sprida sig likt ringar på vattnet långt bortom spelsäljaren och spelköparen – till anhöriga, vänner och arbetskamrater och vidare ut i samhället.24

Studiens metod och material

Det är många som köper spel om pengar. I Sverige är det drygt sju av tio som köper spel minst en gång om året.25 Det är också många som 23 Se t.ex. Svenska Spel (2004); Binde (2005); Ihrfors (2007); De Geer (2011) 24 Edström (1995); Rönnberg m.fl. (1999); Nilsson (2002); Svensson (2013). 25 Omkring 80 procent av männen och 76 procent av de kvinnorna i Sverige uppger att de spelat åtminstone en gång under det gångna året, enligt uppgifter per telefon från Lotteriinspektionens statistikansvarige i augusti 2013. Enligt den stora befolkningsstudien SWELOGS (Swedish longitudinal gambling study) spelar 70 % av svenskarna årligen. Läs mer om SWELOGS och dess resultat på Folkhälsomyndighetens hemsida: http://folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/spel/swelogs-befolkningsstudie/

47114771_Alexius_final_OK.indd 21

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

säljer spel om pengar. Bara på den reglerade svenska marknaden finns, förutom fyra kasinon och hundratalet bingohallar, uppåt tiotusen butiker och restauranger runtom i landet som alla fungerar som spelombud. Lägg till alla tusentals idrotts- och ungdomsföreningar som både säljer spel och tar emot bidrag från spelbolagens överskott, vilket dock till största delen tillfaller staten eller allmännyttig verksamhet. Som de flesta andra folk är således svenskarna både ett spelsäljande och ett spelande folk. För många är spelet ett nöje och ett tidsfördriv. Man spelar av tradition, för att man är idrottsintresserad, för spänningen, för att ha sällskap, för drömmen om storvinsten eller för att fly undan vardagens bekymmer och tristess. Drivkrafterna till spel varierar, men klart är att många spelar och att de flesta som spelar upplever sitt spelande som någonting positivt. Men för vissa spelare är det egna eller någon anhörigs spelande ett problem med mycket negativa ekonomiska, sociala, personliga och hälsomässiga konsekvenser. Så kallat överdrivet spelande klassas i dag som ett folkhälsoproblem. Sedan maj 2013 klassas s.k. överdrivet spelade som en psykiatrisk diagnos, en beroendesjukdom som liknas vid alkoholism.26 Det har visat sig drabba mer än 2 procent av befolkningen; i Sverige motsvarar det närmare 165 000 personer. Enligt en undersökning, genomförd av Folkhälsoinstitutet 2010, lever drygt 260 000 med en person med spelproblem, och institutet beräknar att fler än 76 000 barn bor i hushåll där det finns en person med spelproblem.27 En avhandlingsstudie visar att 18 procent av Sveriges befolkning, dvs. var femte person, uppger att de har en närstående med spelproblem.28 Gruppen närstående som uppger sig ha ekonomiska, sociala eller hälsomässiga problem kopplade till spel om pengar omfattar således

26 Enligt diagnosmanualen DSM-5, utgiven av av den amerikanska psykiatriföreningen 2013, American Psychiatric Association (2013). 27 Statens folkhälsoinstitut (2010). 28 Svensson (2013).

47114771_Alexius_final_OK.indd 22

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

betydligt fler än spelarens egen familj.29 Den omstridda marknaden för spel om pengar klassas i dag som en folkhälsorisk och berör även på så sätt oss alla, direkt eller indirekt. Personliga inifrånskildringar från de drabbade ges ut då och då,30 liksom statliga rapporter och utredningar. Men fortfarande är oberoende skildringar av ansvarsarbetet på marknaden, i synnerhet säljarnas organisering, förvånande få. Åtminstone om man exkluderar psykologiska forskningsstudier. Det som motiverat mig att välja spelmarknaden som empiriskt fall för denna bok är en önskan om att bidra till grundforskningen om ansvarsorganisering i marknadssammanhang genom att dels bredda den teoretiska förståelseramen bortom den dominerande psykologiska, dels att redogöra för marknaden i dess helhet, eller åtminstone lägga en bredare empirisk skildring till grund för en djupare förståelse för dessa komplexa processer.31 I de följande kapitlen presenteras en empiriskt grundad kvalitativ närstudie av ansvarsorganiseringen på den svenska spelmarknaden med tyngdpunkt på tidsperioden 1990–2010 och endast ett fåtal empiriska nedslag därefter. Jag skildrar de sammanlänkade händelser som från 1980-talets slut bidragit till att förändra den allmänna uppfattningen om spelets baksida, ansvarsfördelningen och formerna för ansvarsarbetet. Framställningen ger möjligheter att följa hur centrala organisationer på den svenska spelmarknaden, i synnerhet det statliga spelbolaget Svenska Spel, engagerat sig för att möta kritik och hantera omgivningens krav på värdebalans och ansvarighet. För att kunna belysa hur ansvar fördelas på marknader har jag valt att särskilt följa spelberoendeproblematikens etablering och hantering 29 Enligt Svenssons avhandlingsstudie (2013) var närstående till personer med spelproblem lika ofta män som kvinnor. De uppgav en rad problem såsom sämre psykisk hälsa och riskabelt hög alkoholkonsumtion, och de hade svårare än andra att betala räkningar. Alla hade varit mer utsatta för våld det senaste året, men de närstående kvinnorna signifikant mer än männen. Kvinnorna hade också sämre hälsa, sämre socialt stöd och var mer sjukskrivna än andra kvinnor medan närstående män var oroliga för sina arbeten. Se pressmeddelande på adressen: http://www.nyhetsrummet.se/nyhet/6515/manga-berors-av-problemspel-pakonssegregerad-spelmarknad. 30 Se t.ex. Björk (2011); Björck (2012); Savic (2013. 31 För några intressanta undantag, se De Geer (2011) och Gustavsson & Svanell (2012).

47114771_Alexius_final_OK.indd 23

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

på den svenska spelmarknaden. Vad kännetecknar den framväxande ansvarsordningen? Hur har den kommit till? Vilka har deltagit i organiseringen? Vilka har gjorts ansvariga? Ansvariga för vad, mer precist? På vilka grunder? Med vilka medel? Boken har sin empiriska grund i dokumentstudier, ett 40-tal intervjuer med nyckelpersoner vilka alla transkriberats ordagrant, ett dussintal mer informella samtal samt ett femtontal observationer av ansvarsarbete runtom på den svenska spelmarknaden. Jag har bland annat varit hos spelproducenter och deras ombud i butiker, på restauranger, i bingohallar och på kasinon, på möten för branschsamverkan i OSS och SPER:s regi, hos behandlare i öppenvård och privat institutionsvård och på stödföreningen för spelberoende SBRF (Spelberoendes riksförbund). Det är viktigt att betona att huvuddelen av det empiriska materialet i skrivande stund har några år på nacken, då merparten av intervjuerna och observationerna genomfördes under åren 2008 och 2009. (Se referenslistan för förteckning över det empiriska materialet). Som historisk skildring torde det inte vara problematiskt. Men det är viktigt att hålla i minnet att jag inte närstuderat spelmarknaden efter 2009 även om studiens preliminära resultat, både i föreläsningsform och som text, har återförts till ett urval nyckelpersoner för avstämning. Dessa avstämningar ger vid handen att trenden, den förskjutning av ansvar från stat och organisationer till individerna på marknaden, fortfarande vintern 2013/14 är tydlig. Mitt intryck är att inga nya banbrytande idéer ännu har fått fäste, utan det handlar fortfarande mer om samma slags ansvarsorganisering som under den studerade perioden. Men, som jag ska återkomma till i det sista kapitlet, är hoppet det sista som överger ansvarsorganisatörer. Som bland annat företrädare för SPER, branschorganet spelmarknadens etiska råd, framhåller har en större acceptans av en högre grad av organisering märkts det senaste året. 32

32 Deltagande observation Svenska Spels spelansvarsevent 2013-03-14; deltagande observation vid GARN:s nätverksträff för svenska spelforskare 2013-04-25/26. Se även SvD 2013-08-06 ”Bristande ansvar för spelautomat” och SvD 2013-08-09 ”Vegas-spel håller krogar vid liv”.

47114771_Alexius_final_OK.indd 24

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

De empiriska nedslagen, som återges i boken, är valda med ambitionen att ge en representativ och balanserad bild av det ansvarsarbete som avser spelberoendeproblematiken. Men påpekas bör att redogörelsen, främst av praktiska avgränsningsskäl, inte gör anspråk på att vara heltäckande i meningen att behandla allt ansvarsarbete som utfördes på marknaden under tiden för fältarbetet. Det vore nära nog en omöjlig uppgift. Svenska Spels storlek, statliga ägande och stora inflytande på den svenska marknadens organisering motiverar ett särskilt fokus på Svenska Spels ansvarsarbete snarare än på exempelvis ATG:s eller Folkspels. Eftersom marknadsregleringen numera främst motiveras med hänvisning till statens särskilda skyddshänsyn menar jag att det är intressant att syna det närmare i sömmarna. När det gäller ansvarsorganisering hos övriga spelanordnare i det svenska marknadssammanhanget så beskrivs de snarare som efterföljare av samstämmiga informanter från bland andra ATG, Folkspel, Arena Bingo och Unibet.33 I boken behandlar jag inte spelberoende som ett självklart problem som är naturligt avhängigt affärsutbytena på spelmarknaden, och det är en medveten hållning från min sida. Jag tar en s.k. genealogisk utgångspunkt och frågar mig i stället hur det kommer sig att ansvarsproblemet kommit att avbildas och uppfattas just på detta sätt.34 Jag har sett det som min uppgift att studera hur olika individer och organisationer på och kring spelmarknaden ibland medvetet, men ofta omedvetet, bidragit till att göra spelberoende till en självklar bieffekt av spelande. Av samma skäl har jag inte intresserat mig för hur ”de ansvariga” organiserat sig, utan snarare tagit de oklara ansvarsförhållandena till utgångspunkt för att undersöka hur den rådande ansvarsfördelningen kommit till. Hur framställs ansvarsproblem? Vilka antaganden underbygger dem och hur kom dessa antaganden till? Jag noterar olika grup33 Intervjuer från: ATG, Folkspel, Arena Bingo och Unibet (intervju Marie Hyllander; intervju Thomas Olsson; intervju Krister Fredricson; intervju Lennart Ehrlinger och Lotta Malmberg.) 34 Genealogi är en historisk metodologi som utvecklades av Foucault, bland annat för att studera hur sedermera förgivettagna kategorier eller problemrepresentationer växt fram. Se Beronius (1991) eller Bacchi (2009) för en ingående beskrivning av både underliggande teori och praktiskt tillvägagångssätt.

47114771_Alexius_final_OK.indd 25

14/05/14 6:37 AM

1. INLEDNING

pers makt att påverka processen, liksom spänningar och konkurrerande problemframställningar. Jämförelser över tid och rum hjälper till att ge ytterligare perspektiv och insikter om att problemframställningar skiftar över tid då de återspeglar specifika institutionella och kulturella förhållanden. Vad har förändrats respektive förblivit oförändrat? Vem har gynnats respektive missgynnats? Vem eller vilka har gjorts ansvariga? Ansvariga för vad? Och, mest centralt för denna bok: Hur gick detta till?35 Mot slutet av boken frågar jag mig också vilka konsekvenser dessa ansvariggörandeprocesser får för individer och organisationer och för samhället i stort.

Bokens bidrag i korthet

För det första – i boken argumenterar jag för att marknaders ansvarsorganisering bör förstås som det jag kallar ansvariggöranden –ansträngningar att göra någon eller några ansvariga snarare än att identifiera ansvariga. För det andra visar jag att den proaktiva ansvarsorganiseringen har stor betydelse och därför förtjänar mer uppmärksamhet. I krisartade, ofta starkt medialt präglade situationer hörs rop på hjälp och rop efter skyldiga att ställa till svars. Denna reaktiva ansvarsorganisering är givetvis relevant. Men ansvarsorganisering på marknader är långt ifrån så entydigt reaktiv till sin karaktär som teoretiska illustrationer och allmän mediedebatt lätt kan ge intryck av. Med en metafor skulle man kunna säga att vi, med ett reaktivt förhållningssätt till ansvarsorganisering på marknader, endast ser toppen av ”organiseringsisberget”. Det är exempelvis centralt att förstå att det kan ligga decennier av ansträngningar bakom det som ter sig som ett snabbt och objektivt ”uppdagande” av missförhållanden.

35 Jag har inspirerats av ett metodologiskt ramverk för public policy-analys som utvecklats av Carol Bacchi i syfte att systematiskt ifrågasätta förgivettagna problem (snarare än att lösa dem). Ramverket kallas What’s the problem represented to be? – the WPR-approach (Bacchi 2009).

47114771_Alexius_final_OK.indd 26

14/05/14 6:37 AM

Ansvar och marknader ISBN 978-91-47-11477-1 © 2014 Susanna Alexius och Liber AB Förläggare: Johan Lindgren Redaktör: Birgit Hortlund Typograﬁ och omslag: Fredrik Elvander Figurer: Jonny Halberg Ombrytning: Integra Software Services Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Kina 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47114771_Alexius_final_OK.indd 2

14/05/14 6:37 AM

ANSVAR OCH MARKNADER Susanna Alexius

ANSVAR OCH MARKNADER

ANSVAR OCH MARKNADER Vem tar ansvar för spelmarknadens baksida?

Susanna Alexius

Best.nr 47-11477-1

Tryck.nr 47-11477-1-00

ATT ORGANISERA MARKNADER

4711477_Alexius_cover.indd 1

14/05/14 6:44 AM