9789147092833

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-CLASSIC Samhällskunskap är avsedd för den gymnasiala utbildningens A-kurs

Z-CLASSIC A

Z-CLASSIC Samhällskunskap betonar samband och sammanhang i en tydligt uppbyggd pedagogisk struktur

Z-CLASSIC Samhällskunskap är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-KONKRET Till Z-familjen hör också

CD:n Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågorna finns dessutom på www.liber.se/Zfamiljen Tredje upplagan Best.nr 47-09283-3 Tryck.nr 47-09283-3

Z-Classic_omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-CLASSIC Samhällskunskap

Kurs

A

Tredje upplagan

09-06-16 10.05.14

INNEHÅLLS FÖRTEC KN I N G

BLOCK

BLOCK

BLOCK

BLOCK

A B C

Att studera samhällskunskap 1 1 2 3

Kommunikation 19 4 5 6 7

i-vi ny.indd 4

Kommunikation – några grundläggande begrepp 20 Påverkan pågår ständigt 23 Massmedier når en massa mottagare 30 Massmedierna måste följa vissa spelregler 45

Ideologier och partier 51 8 9 10 11

Riktningar och färger – några grundläggande politiska begrepp 52 Ideologierna formades under 1800-talet 55 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 69 Partierna har sina rötter i olika ideologier 75

D Statsskick 12 13 14 15 16

BLOCK

De grundläggande begreppen 2 Samhällskunskap – kunskaper om samhället 5 Källkritik – att bedöma sanningshalten 11

E

85

Makt och demokrati – de grundläggande begreppen 86 Statens maktorgan i den västerländska demokratin 93 Statens maktorgan i Sverige 106 De svenska kommunernas maktorgan 131 Makt och demokrati i Sverige 139

Resurser 151 17 18 19 20

Produktionsfaktorerna – de grundläggande begreppen 152 Bruttonationalprodukten 155 Den ekonomiska tillväxten 160 Världshandeln 177

09-06-16 10.21.17

BLOCK

BLOCK

F

Ekonomi 191 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

G Sociala frågor 31

32 33 34

BLOCK

281

Människan är en social varelse – några grundläggande sociologiska begrepp 282 Brott och straff 286 Bruk och missbruk 304 Flyktingar och invandrare 314

H Internationella relationer 35

36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

i-vi ny.indd 5

Både smått och stort – några grundläggande ekonomiska begrepp 192 Samhällsekonomiska översiktsbilder – fågelperspektivet 195 Privatekonomiska väsentligheter – grodperspektivet 200 Samhällsekonomiska frågeställningar 210 Konkurrens 214 Prisbildning 222 Konjunkturer 233 Ekonomisk politik 247 Beskattning 259 Arbetsmarknad 267

323

Internationell politik och ekonomi – några grundläggande begrepp i en modell 324 Staterna – de viktigaste aktörerna 331 FN – aktör för en bättre värld 336 Krig och fred – tre synsätt 343 Öst – väst: frostiga relationer som tinade upp 348 Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 364 Ekonomiskt och politiskt samarbete i Europa 373 De rika i nord och de fattiga i syd 404 Nord – syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 408 Nord – syd: helt olika befolkningspyramider 414 Utvecklingsvägar i syd 419 Från nord till syd: det svenska biståndet 424

09-06-16 10.21.17

Till sist: samhällskunskap behövs!

Rubrikens påstående kan verka onödigt. För de allra flesta är det en självklarhet att skaffa kunskaper om det samhälle man lever i. Trots det finns det tyvärr en och annan som ifrågasätter detta. Kan man inte lika gärna strunta i allt vad samhällsfrågor och politik heter? Är det inte bättre att bara bry sig om sådant som direkt angår en – ”att sköta sig själv och strunta i andra”?

Vi påstår att en sådan inställning är både felaktig och farlig. Detta inser också var och en som tänker efter en smula.

För det första är kunskaper om det samhälle vi lever i nyttiga för vårt eget bästa. Liksom samhället ställer en massa krav på oss har vi rätt att kräva prestationer av samhället. Men alltför ofta förblir den enskilda människan villrådig och passiv. Vilka regler gäller? Vem bestämmer?

Vart vänder man sig? Man måste helt enkelt ha en ”karta” över samhället. Först då kan man orientera sig i det som många upplever som en svårgenomtränglig snårskog.

För det andra lever vi i det s k informationssamhällets tidevarv. Att inte förstå och inte kunna hänga med, när radio, TV, databaser och tidningar rapporterar, måste kännas hopplöst. Den som inte har nödvändiga baskunskaper känner sig säkert utanför. Kunskaper om samhället hjälper oss att sortera och placera i rätt fack. Det blir lättare att skapa ordning i det kaos av information som vräks över oss.

För det tredje bor vi i ett land där vi går till demokratiska val vart fjärde år och då utser våra förtroendepersoner (till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige och kyrkofullmäktige). Men demokratiska val förutsätter att vi förstår sammanhang och känner till de alternativ som finns.

För det fjärde ger ämnet samhällskunskap en bred allmänbildning, vilket ofta är den viktigaste förutsättningen för framgångsrika universitetsoch högskolestudier. Det är säkert ingen tillfällighet att det finns ett tydligt samband mellan bra betyg i samhällskunskap och höga poäng på högskoleprovet.

NYCKELORD

Kunskap Informationssamhälle Informationsteknik Informationsstress Information som erbjuden kunskap Specialistkunskap Generalistkunskap Medborgarkunskap

Tvärvetenskap Helikopterseende Universitetsämnen

Samhälle

Närsamhälle Kommun Stat Världssamhälle (världssamfund)

10

A 001-018 ny.indd 10

09-06-16 10.24.20

3

KAPITEL

B L O C K

Källkritik – att bedöma sanningshalten

A

L

äroplanen för såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen påpekar hur viktigt det är med tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och att kunna stå emot negativ påverkan.

Men samhällskunskap är ett ämne med inbyggda spänningar.

Människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Åsikt står mot åsikt och konflikter är oundvikliga. Stridslinjer uppstår: moderater mot socialister, företagsledare mot strejkande, poliser mot globaliseringskritiker eller opinionsgrupper mot kommunala myndigheter.

I det här kapitlet ska vi därför ta upp en del förhållanden, som man bör känna till om ”sanningen” ska fram. Vi ska behandla begreppen påståenden och värderingar och vi ska fråga oss om man verkligen helt och fullt kan lita ens på ett ögonvittne.

Finns det någon sanning?

Studera bilden på nästa sida! Med utgångspunkt från den vill vi formulera några viktiga frågor. Är det möjligt att avgöra vad som är sant om man inte själv har varit på platsen? Hur bär man sig åt om man vill bedöma tillförlitligheten i en tidningsartikel? Kan man lita på nyhetsrapporteringen? Vilka fallgropar kan man riskera att hamna i? Finns det över huvud taget någon absolut sanning? Måste man inte ibland nöja sig med vad som kan vara möjligt, troligt eller sannolikt?

Källkritik

I sin bok ”Är det verkligen sant?” ger författaren Torsten Thurén en intressant inblick i den svåra konsten att kritiskt granska sanningshalten i information. Detta kallas källkritik.

En del av de fackord och exempel som vi presenterar i det här kapitlet bygger på Thuréns bok. I den nämner han en första förutsättning för att kunna pröva om den information man möter innehåller någon sanning: 11

A 001-018 ny.indd 11

09-06-16 10.24.20

Valmaskinerna i USA I USA har man ett renodlat tvåpartisystem. Vid sidan om de båda stora finns visserligen några konkurrerande grupperingar, men dessa saknar politisk betydelse. Det är Republican Party (Republikanerna) och Democratic Party (Demokraterna) som helt och hållet dominerar bilden, både i delstaterna och i Washington (dvs på federal nivå).

De politiska partiernas roll i det amerikanska samhället kan emellertid verka främmande, om man studerar saken genom europeiska glasögon.

Republikanerna och Demokraterna fungerar nämligen inte alls som partier i vår del av världen brukar göra.

De har inte några politiska program, som de vill genomföra om de kommer till makten. De saknar egentlig partiledare. Somliga statsvetare föredrar därför att i stället beskriva dem som valmaskiner, eller som ”kanaler för personskiften inom statsapparaten” (som Per Jönsson formulerar det i ”Utländska politiska system”).

Grupperingarna i Ryssland I december 1993 kunde det ryska folket för första gången i historien gå till val och välja mellan olika partier. Antalet partier som ställde upp då, liksom vid det andra valet två år senare, var mycket stort. Dessutom har det visat sig att valsystemet gjort det möjligt för en lång rad partioberoende politiker att vinna platser i parlamentet.

Flertalet bedömare menar att de ryska partierna snarare ska ses som löst sammanhållna grupperingar eller fraktioner och att dessa knappast kan placeras längs någon traditionell vänster–höger-skala. Möjligen går det att klassificera dem efter deras vilja att göra om Ryssland till en modern västerländsk demokrati. 씰

För förnyelse av det slaget är främst (sedan valet 2007) fraktionerna Enade Ryssland (Vladimir Putins parti), Rättvisa Ryssland och Jabloko.

씰

Det nygamla Kommunistpartiet måste räknas till dem som i långa stycken är emot en sådan förnyelse . Till denna kategori hör definitivt också de högerextrema Liberaldemokraterna.

NYCKELORD

씰 Politiskt parti 씰 Partiprogram 씰 Socialistiskt och borgerligt block 씰 Miljöblock och tillväxtblock 씰 Flerpartisystem i Norden och Frankrike 씰 Två dominerande partier i Tyskland och Storbritannien 씰 Två valmaskiner i USA 씰 Nya partier (fraktioner, grupperingar) i Ryssland

84

C 051-084 ny.indd 84

09-06-17 14.18.18

BLO C K

D

Statsskick

Instuderingsfr책gor finns p책 www.liber.se/Zfamiljen

85

D 085-150.indd 85

09-06-16 11.15.41

12

KAPITEL

Makt och demokrati – de grundläggande begreppen

R

ubrikens båda nyckelord – makt och demokrati – hänger på sätt och vis ihop. Det är den röda tråden i detta kapitel, som främst ska ägnas åt ett antal definitioner och klarlägganden.

Att studera statsskick och politisk makt I alla samhällen – stater, delstater, kommuner etc – måste det fattas beslut som direkt eller indirekt berör många människor. Någon eller några måste ha makt att driva igenom besluten.

Statsskick = politiskt system = styrelsesätt

Men hur och om vad ska beslut fattas? Vem ska ha och vem ska ge denna makt? På vilka sätt ska besluten verkställas? Det är den sortens frågor man kommer in på när man studerar olika länders statsskick, vilket vi alltså gör i det här blockets samtliga kapitel.

Uppgiften är med andra ord att granska ”kartor” över hur lagstiftarna tänkt sig maktfördelningen och maktutövningen i Sverige och i några andra länder. Innan vi går vidare vill vi emellertid peka på några väsentligheter.

För det första: Vi kommer i huvudsak att begränsa oss till det politiska maktområdet: riksdag, regering, kommunstyrelser etc. Det betyder inte att man ska nedvärdera betydelsen av andra maktcentra. Tvärtom!

Mycket talar t ex för att vår tids ekonomiska maktutövare – aktieägare, företagsledare m fl – håller på att vidga sitt inflytande på politikernas bekostnad. (Mer om detta i kapitel 16, som handlar om demokrati och makt i Sverige.)

För det andra: En beskrivning av politikens formella spelregler – dvs av ”kartan” – kan lätt bli skönmålande. I verklighetens ”maktterräng” förekommer det en hel del informella kontakter: allt från vanlig kompisanda till svågerpolitik och rent mygel – i Sverige lika väl som i andra länder. (Även detta återkommer vi till i kapitel 16.)

86

D 085-150.indd 86

09-06-16 11.15.43

Makt

För det tredje: Begreppet makt är både komplicerat och omtvistat.

Här nöjer vi oss därför med några enkla översättningar. I såväl Svensk Ordbok som i Nationalencyklopedins ordbok sägs makt betyda ”position och resurser att styra”. Och den minsta gemensamma nämnare som forskarna kunde enas om i 1900-talets svenska maktutredning (se kapitel 16) var ”möjlighet att påverka”.

Demokrati – folkviljan avgör!

Demokrati = folkstyre

Ordet demokrati kommer från grekiskan. Det är sammansatt av ”demos” (folk) och ”kratein” (styrelse, makt) och kan alltså översättas med folkstyre. Innebörden är att folket ska orsaka besluten; folkviljan är med andra ord den avgörande maktfaktorn.

Diktatur = envälde

Motsatsen, diktatur, betyder ungefär envälde. Makten utövas av en eller några få, som ofta nått sina positioner med våld. Ledaren/ledarna kan bestämma och driva igenom sin vilja utan att ta reda på vad folket tycker.

B L O C K

Man kan säkert diskutera hur ”demokratiskt” det antika Aten egentligen var. Men Akropolis – den gamla stadskärnan – har onekligen ett starkt symbolvärde för alla demokratiskt sinnade människor. Och byggnadernas skönhet är det svårt att bortse ifrån. Allra vackrast är kanske Parthenon, templet med alla sina kolonner högst upp på Akropolisklippan.

D

87

D 085-150.indd 87

09-06-16 11.15.45

Göteborg sommaren 2001: I samband med ett EU-toppmöte hade tusentals EU-kritiker (svenska såväl som utländska) samlats för att demonstrera. Men tvärtemot vad flertalet demonstranter önskade, så urartade protesterna när en grupp maskerade huliganer tog till våldsamma metoder. Man kastade gatsten mot polisen, krossade skyltfönster och betedde sig även på andra sätt som demokratins sabotörer. I diskussionerna efteråt ställdes många frågor, bl a dessa: Kan de ansvariga för en fredlig demonstration verkligen acceptera att det finns

maskerade deltagare i leden?

Vilket ansvar hade egentligen polisledningen för det som skedde?

NYCKELORD

Statsskick (politiskt system,

styrelsesätt) Makt Demokrati Diktatur Majoritet

Direkt demokrati Indirekt (representativ) demokrati Västerländsk demokrati Rösträttskamp Demokratidebatt

92

D 085-150.indd 92

09-06-16 11.15.46

13

KAPITEL

Statens maktorgan i den västerländska demokratin

S O

om framgår av föregående kapitel är det en huvudpoäng i västerländskt demokratiska länder att det inte finns någon högre politisk makt än folkets. Och mellan regelbundet återkommande politiska val ska den makten i första hand finnas hos folkets valda representanter.

I det här kapitlet ska vi koncentrera oss på det som är gemensamt för stater av västerländskt demokratisk sort. Vi bortser därför från politiken på ”lägre” nivåer, t ex kommuner och deras motsvarigheter i andra länder. Det ska med andra ord handla om statens maktorgan – de s k statsorganen – och då framför allt folkrepresentationen, den församling av valda politiker som ska föra folkets talan och vara maktens centrum.

B L O C K

D

Statsorganen – de fyra hörnpelarna i ett statsskick Grundlag = författning = konstitution

Statsorgan = statens maktorgan

Statsskick = styrelsesätt = politiskt system

Varje land har sina speciella regler, grundlagar, för hur den politiska makten ska utövas. Av sådana regelverk framgår bl a hur statens organ ska utses och på vilka sätt de får använda makten.

Dessa statsorgan är: statschefen monark eller president folkrepresentationen riksdag, parlament eller andra beteckningar regeringen domstolarna nämns ibland också som ett särskilt slags statsorgan.

Det finns många varianter i den västerländska demokratin, när det gäller statsorganens uppgifter och förhållande till varandra. Men det är viktigt att förstå att det huvudsakligen är dessa statliga maktorgan man granskar när man studerar ett lands statsskick. I nästa kapitel tar vi upp statens organ i Sverige (domstolarna dock först i kapitel 32).

93

D 085-150.indd 93

09-06-16 11.15.48

FAKTA RUTA

Presidentämbetet i några länder Land

Hur presidenten väljs

Mandattid

Makt

Finland

Väljs i direkta val.

Sex år (omval tillåtet)

Ganska stor makt, främst när det gäller utrikespolitiken.

Frankrike

Väljs i direkta val. Om ingen Sju år kandidat får absolut majoritet (omval tillåtet) (av samtliga rösteri landet) i en första valomgång, så anordnas en omgång till. I den tävlar de två som fått flest röster i första omgången mot varandra.

Stor makt, som dock balanseras av regeringens makt.

USA

I praktiken direktvald.

Formellt sett är det dock direktvalda elektorer (ombud) som utser president.

Fyra år (ett omval tillåtet)

Mycket stor makt.

Presidenten är inte bara statschef utan också regeringschef.

Tyskland

Indirekta val. Väljs av en församling bestående av medlemmar som förbundsdagen och delstaternas parlament utsett.

Fem år (ett omval tillåtet)

Liten makt, jämförbar med monarkens.

Regeringen – det styrande statsorganet kan utses efter två olika principer Regeringen ska alltså – ofta tillsammans med statschefen – vara det styrande statsorganet. Det innebär, som vi tidigare konstaterat, att ha högsta ledningen över statliga myndigheter. Det innebär också att se till att nya lagar som folkrepresentationen stiftat blir genomförda och att ha ansvaret för statens ekonomi.

Men hur utses detta mäktiga statsorgan? I de västerländska demokratierna finns det två helt olika principer.

Princip 1: parlamentarismen Gemensamt för de västerländska demokratierna är alltså att folket i allmänna och fria val väljer representanter till det viktigaste statsorganet: folkrepresentationen. I alla dessa länder (med undantag för USA) är det folkrepresentationen som bestämmer vilket parti eller vilka partier som ska tillåtas regera (styra).

102

D 085-150.indd 102

09-06-16 11.16.00

Parlamentarism som princip, tre alternativ I Monark som statschef Kung eller drottning

II Direktvald president som statschef President

väljer

President

väljer

Regering

Regering

III Indirekt vald president som statschef

Regering

utser

utser

utser

(parlamentarism)

(parlamentarism)

(parlamentarism)

Folkrepresentation

Folkrepresentation

Folkrepresentation

väljer

väljer

väljer

(kärnan i den västerländska demokratin)

(kärnan i den västerländska demokratin)

(kärnan i den västerländska demokratin)

Folket

Folket Exempel: Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Spanien, Sverige, Norge, Danmark, Japan

Exempel: Frankrike, Finland, Island

Folket

B L O C K

Exempel: Tyskland

Den idé som ligger bakom en sådan ordning kallas parlamentarism.

Innebörden är alltså att regeringen alltid måste ha stöd i folkrepresentationen eller åtminstone accepteras av dess majoritet.

D

En regering som saknar det stödet får ju inte igenom sina förslag när det blir omröstning om dem i folkrepresentationen. Det blir omöjligt att regera. Eller omvänt: Folkrepresentationen skulle i sådana fall kunna stifta lagar, och besluta om inkomster och utgifter, som regeringen inte kan acceptera – men ändå måste genomföra. Även då blir det förstås omöjligt att regera.

Enligt parlamentarismens principer är regeringen därför i sådana lägen tvungen att avgå och låta något annat parti eller några andra partier försöka regera i stället. Ett alternativ till att avgå är att utlysa nyval till folkrepresentationen och se vilken regering som det skulle kunna resultera i.

Brittiskt ursprung

Parlamentarismens hemland är Storbritannien. Redan på 1700-talet, dvs långt före den allmänna rösträttens införande där, började britterna utveckla denna politiska princip. Den innebar en överflyttning av makt från kungahuset till parlamentet.

Att monarkerna kämpade emot – i Storbritannien liksom i Sverige – behöver väl knappast framhållas. Den fråga maktkampen främst gällde var alltså: Vilket statsorgan skulle ha rätt att utse regering, kungen eller parlamentet (riksdagen)?

103

D 085-150.indd 103

09-06-16 11.16.00

14 D

KAPITEL

Statens maktorgan i Sverige et här kapitlet ska alltså ägnas åt den svenska formen av västerländsk demokrati. Efter en översikt över vårt lands grundlagar behandlas vart och ett av statsorganen.

Som synes har vi avgränsat oss till statliga organ. Den kommunala demokratin och dess organ tas upp i nästa kapitel.

Grundlagarna – regelverket för vårt politiska system

Konstitution = författning = grundlag

Varje lands statsskick har sina speciella regler och bestämmelser. Det kan vara fråga om både tradition och skrivna lagar. Tillsammans sägs ett sådant regelpaket utgöra ett lands konstitution eller författning.

(Ordet författning kan också i vissa sammanhang betyda lag.)

Det viktigaste om Sveriges statsskick finns i fyra grundlagar, vilka kallas grundlagar på grund av sin särställning. De anses nämligen viktigare – mer grundläggande – än alla andra lagar. När riksdagen stiftar en vanlig ny lag, eller ändrar i en gammal, räcker det med ett enkelt majoritetsbeslut. Men då det gäller en grundlag krävs två majoritetsbeslut – och mellan dessa båda ska det vara val till riksdagen!

Regeringsformen är viktigast

Regeringsformen (RF), från 1974, är den mest betydelsefulla svenska grundlagen. Den innehåller de viktigaste reglerna för hur Sverige ska styras, framför allt om vem (vilket statsorgan) som har rätt att fatta beslut om vad. Här följer RF:s kapitelrubriker: Statsskickets grunder Grundläggande fri- och rättigheter Riksdagen Riksdagsarbetet Statschefen Regeringen Regeringsarbetet Lagar och andra föreskrifter Finansmakten Förhållandet till andra stater Rättskipning och förvaltning Kontrollmakten Krig och krigsfara.

106

D 085-150.indd 106

09-06-16 11.16.02

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (TF), från 1949, beskrivs i kapitel 7. Den ger regler för yttrandefriheten i tryckt skrift.

Yttrandefrihetsgrundlagen

År 1991 kom en liknande grundlag för radio, TV, film och video – yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Även den behandlas i kapitel 7.

Successionsordningen

Successionsordningen (SO), från 1810, innehåller bestämmelser om hur tronföljden (successionen) ska ärvas inom ätten Bernadotte.

Förutom de fyra grundlagarna finns riksdagsordningen (RO), som i detalj anger hur riksdagsarbetet ska gå till. RO är ett mellanting mellan vanlig lag och grundlag. För ändringar i den räcker det med ett riksdagsbeslut. Men det måste i så fall fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter (dvs minst 175 representanter) måste förena sig om beslutet.

Riksdagen är beteckningen på Sveriges folkrepresentation (liksom för övrigt på Finlands och Estlands). Själva huset ligger på Helgeandsholmen i Stockholm och uppfördes ursprungligen 1897–1905. När Sverige 1970 gick över från tvåkammar- till enkammarriksdag fungerade lokalerna inte längre, varför ledamöterna under en period tvingades husera i Kulturhuset vid Sergels torg. Den här om- och tillbyggda fastigheten på Helgeandsholmen var färdig 1983.

B L O C K

D

107

D 085-150.indd 107

09-06-16 11.16.03

Eftersom vårt land är representerat i nästan alla EU:s maktorgan är Sverige ändå inte utan möjlighet att påverka. Men det svenska inflytandet över EU:s beslut beror främst på hur regeringen – och dess ”förlängda arm” – sköter sina kort i Bryssel. Regeringen måste dock, som vi sett, överlägga och rådgöra med riksdagen innan den kan agera i EU:s ministerråd.

EU-nämnden är ett speciellt riksdagsorgan, som skapades när Sverige blev EU-medlem 1995. Antalet ordinarie riksdagsledamöter är f n 17 och när det gäller partitillhörighet har nämnden samma proportioner som hela riksdagen.

Ledamöterna i EU-nämnden träffar regeringens representanter en gång i veckan. Vid sådana samråd ställer regeringen för det mesta upp med den minister (eller de ministrar) som ska delta vid ministerrådets möten i Bryssel veckan därpå.

Det som diskuteras i riksdagens EU-nämnd är hur ministern i fråga ska agera när hon/han kommer till EU:s ministerråd. Utgångspunkten för

Regeringens representanter har möte med EU-nämnden varje vecka. Här ser vi utrikesminister Carl Bildt och statsminister Fredrik Reinfeldt tillsammans med Björn Hamilton, EU-nämndens ordförande, inför en sådan sammankomst.

400

H 323-426 ny.indd 400

09-06-16 12.57.19

en sådan diskussion (ett sådant samråd) är oftast ett beslutsförslag från regeringen.

Efter samråd – med åtföljande beslut – i EU-nämnden har regeringen fått ett klart uppdrag, ett mandat, av riksdagen. Och det hör förstås till spelets regler att regeringen, genom respektive minister, följer det uppdraget i EU:s ministerråd.

… men EU-frågorna tar stor plats också i utskotten och i kammaren Vart och ett av riksdagen utskott måste behandla de EU-frågor som hör hemma i respektive utskott. Men om Sveriges folkrepresentation ska ha någon möjlighet att påverka besluten i EU:s maktorgan, så måste riksdagens utskott komma med i beslutsprocessen så tidigt som möjligt.

I den politiska praktiken går det till så att riksdagens talman anmäler s k grönböcker och vitböcker, efterhand som den sortens dokument kommer in från EU-kommissionen till Sveriges riksdag. Syftet, från kommissionens sida, med grönböckerna och vitböckerna är att snabbt få återkoppling – feedback – från enskilda medlemsländer om den lagstiftning som kommissionen vill genomföra.

Efter talmannens anmälan lämnas dessa grönböcker och vitböcker över till de utskott där de hör hemma. Därefter granskas innehållet av utskotten, som efter beslut lämnar utlåtanden till kammaren. Dessa utlåtanden lägger riksdagens talman sedan ”till handlingarna” och det är egentligen inte förrän regeringen samråder med EU-nämnden, som ett utlåtande på nytt aktualiseras.

EU-frågor spelar en central roll även i riksdagens kammare: Enskilda ledamöter kan rikta frågor eller interpellationer om EUärenden till ministrar i regeringen.

På vårkanten anordnas en speciell EU-debatt.

Efter varje EU-toppmöte hör det till ordningen att statsministern informerar riksdagen.

Många beslut inom EU kräver att nya svenska lagar måste stiftas eller att gällande lagar måste ändras. Och då är förstås regeringen tvungen att lämna propositioner till riksdagen om detta.

401

H 323-426 ny.indd 401

B L O C K

H

09-06-16 12.57.20

ISBN 978-91-47-09283-3 © 2001 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Lena Borgström Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson TECKNINGAR Thomas Fehrm FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB

Tredje upplagan 1

REPRO Repro 8 AB, Stockholm TRYCK Kina 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

i-vi ny.indd 2

09-06-22 15.34.00

BILDLEVERANTÖRER 1 6 9 12 19 21 24 28 32 37 43 47 51 59 63 65 67 70 83 85 87 94 96 97 99 101 104 107 109 111 112 113 118 120 123 127 132 144 150 151 156 161 162 165 169 170 172 174 178 181 182 184 186 188 191

Conny Nylén/Pix Gallery Marie Nilsson/Scanpix Lars Epstein/Scanpix Anette Nantell/Scanpix Stuart Westmorland/Index Stock/Scanpix Anna Molander/Mira/NordicPhotos Tommy Pedersen/Scanpix Fredrik Sandberg/Scanpix Roger Turesson/Scanpix Jessica Gow/Scanpix EPA/Scanpix Bettman/Corbis/Scanpix Andy Hernandez/Gamma/IBL CH. Viuojard/Gamma/IBL Mary Evans/IBL Nationalbiblioteket, Paris Arnold H. Drapkin/Time Life Pictures/ Getty Images IBL Thanassis Stavrakis/AP/Scanpix Bartholomew/Gamma/IBL Fredric Reglain/Gamma/IBL Mikael Kivi/Scanpix PA Wire/Scanpix Pablo Martinez Monsivais/POOL/Reuters/Scanpix Johan Främst/Scanpix Dimitri Astakhov/AP/Scanpix Scanpix Janerik Henriksson/Scanpix Pontus Lundahl/Scanpix Dan Hansson/Scanpix Bengt af Geijerstam/Bildhuset/Scanpix Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/NordicPhotos Holger Staffansson Scanpix P-O Norman/Sv Aero-Bilder Hans Runesson/Scanpix Evy Sandells saml/IBL Scanpix Tobias Röstlund/Scanpix Lars Berg/Tiofoto/NordicPhotos Per-Anders Pettersson/Scanpix KB Volvo Stan Hunter/Scanpix Lars Andersson/Scanpix Lasse Fredriksson/Scanpix Stewen Q Fotografer och Producenter Camilla Cherry/Scanpix Claes Löfgren/Scanpix Lars Nyman/Scanpix Lars Åström/Tiofoto/NordicPhotos Mark Markefelt/Scanpix Jan Halaska/Scanpix Jack Mikrut/Scanpix Scanpix

198 Erik Svensson/Scanpix 201 Tomas Oneborg/Scanpix 205 Bertil Ericson/Scapix 208 Robert Ekegren/Scanpix 212 AFP/Scanpix 215 ©McDonalds 217 Ulf Palm/Scanpix 224 Everton MacDuff/Corbis/Scanpix 230 Hans E Ericson/Scanpix 235 Sveriges Televisions Bildarkiv 245 Richard Drew/AP/Scanpix 252 Nils Petter Nilsson/Scanpix 268 Rolf Broberg/Scanpix 271 Ulf Palm/Scanpix 274 Erja Lempinen/Scanpix 275 Bertil Ericson/Scanpix 277 Mark Earthy/Scanpix 281 Anna Molander/Mira/NordicPhotos 284 Lars Andersson/Scanpix 289 Kinga Lezanska/Scanpix 295 Tobias Röstlund/Scanpix 304 Carl Johan Rönn/Johnér Bildbyrå 311 Anders Andersson/Scanpix 315 Camilla Cherry/Scanpix 323 Thomas Köhler/Scanpix 325 Bela Szandelszky/AP/Scanpix 327 Carmen Taylor/AP/Scanpix 334 Cornelius Poppe/Scanpix 338 Swersey/Gamma/IBL 340 Heldur Nectocny/Phoenix 341 Stan Honda/AFP/Scanpix 344v Gilles Bassignac/Gamma/IBL 344h Valter Dhladhla/Scanpix 345 Ho/AFP/Scanpix 346 Lena Bryngelsson/Scanpix 349 Scanpix 350 AP/Scanpix 354 UPI/Scanpix 357 AFP/Scanpix 360 Witt/NATO/Sipa/Scanpix 366 Benoit Doppagne/Belga/Scanpix 368 Lars Nyman/Scanpix 370 ©Hallabaloo 372 Beppe Arvidsson/Bildhuset 376 Philippe Huguen/AFP/Scanpix 381 Axel Seidemann/AP/Scanpix 388 Gerard Cerles/AFP/Scanpix 395 Mark Earthy/Scanpix 397 Linus Meyer/Scanpix 400 Lars Pehrson/SvD/Scanpix 406 Erich Stering/Scanpix 412 Marc Garanger/Corbis/Scanpix 416 Hidajet Delic/AP/Scanpix 421 Sean Sprague/Phoenix 425 Mario Lopez/AP/Scanpix

441

Register 427-442.indd 441

09-06-16 13.23.02

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z-CLASSIC Samhällskunskap är avsedd för den gymnasiala utbildningens A-kurs

Z-CLASSIC A

Z-CLASSIC Samhällskunskap betonar samband och sammanhang i en tydligt uppbyggd pedagogisk struktur

Z-CLASSIC Samhällskunskap är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-FUTURA Z-KONKRET Till Z-familjen hör också

CD:n Z-MATERIAL LÄRARSERVICE med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågorna finns dessutom på www.liber.se/Zfamiljen Tredje upplagan Best.nr 47-09283-3 Tryck.nr 47-09283-3

Z-Classic_omslag.indd 1

BENGT-ARNE BENGTSSON

Z

-CLASSIC Samhällskunskap

Kurs

A

Tredje upplagan

09-06-16 10.05.14