9789147113354

Lennart Weibull • Ingela Wadbring • Jonas Ohlsson

Dagstidningar, radio, tv och sociala medier är viktiga beståndsdelar i ett samhälle. Genom medier får vi veta vad som händer i vår omvärld.

För att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler, är det viktigt att känna till villkoren för mediernas verksamhet, inte minst i fråga om teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden, politiskt inflytande och publikens intresse. Det svenska medielandskapet belyser dessa villkor genom att beskriva medierna både i ett historiskt och i ett aktuellt perspektiv.

Lennart Weibull, f. 1946, är professor emeritus i massmedieforskning och seniorforskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ingela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet och föreståndare vid Nordicom, Göteborgs universitet.

Jonas Ohlsson, f. 1980, är filosofie doktor och forskare vid Nordicom, Göteborgs universitet.

edier m s s a ern M

Klassik bytt titel till kapet har el and s i d e m n sk a D e t sve

Lennart Weibull • Ingela Wadbring • Jonas Ohlsson

Det svenska medielandskapet utkom första gången 1970, då med titeln Press radio tv. Titeln har förändrats i takt med medielandskapets förändring. Många upplagor av boken hade titeln Massmedier och med olika underrubriker. I den här utgåvan av Det svenska medielandskapet behandlas sociala medier lika ingående som traditionella medier. Dessutom har samtliga kapitel utvecklats och aktualiserats.

Boken har, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, närmast blivit en klassiker och är idag ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.

Det svenska medielandskapet

Det svenska medielandskapet

Det svenska medie landskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens

Best.nr 47-11335-4 Tryck.nr 47-11335-4

9789147113354c1c.indd 1

04/10/17 5:19 PM

Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens

Lennart Weibull, Ingela Wadbring & Jonas Ohlsson

Liber

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 1

04/10/17 5:14 PM

Förord Detta är den tolfte upplagan av en bok som vid lanseringen 1970 bar titeln Press radio tv och var författad av Stig Hadenius och Lennart Weibull. Då var dagstidningar den största medieformen, men tv hade börjat expandera och Sverige hade precis fått sin andra tv-kanal, TV2. Den politiska debatten om medierna var måttlig, och i den mån det fanns en debatt handlade den om nyhetsförmedlingen.

Avsikten med Press radio tv var att skildra mediernas villkor genom aktuell forskning. Forskningen som presenterades var i huvudsak utländsk, då det nästan inte fanns någon forskning om de svenska medierna. Boken var uppbyggd för att fungera i föreläsningssituationer, inom medievetenskap och journalistik med närbesläktade ämnen.

En första större förändring skedde vid den tredje utgåvan, 1978, då boken fick titeln Massmedier, och relativt stor vikt lades vid dåtidens tekniska utveckling som i stor utsträckning berörde rörlig bild: video, kabel och satelliter. Det förändrade medielandskapet betonades än mer i den sjätte upplagan som kom 1997, då boken fick titeln Massmedier. Press, radio och tv i förvandling. Tv-utvecklingen fortsatte att dominera ytterligare några upplagor av boken.

I och med den nionde upplagan 2008 – med en ny medförfattare, Ingela Wadbring – kom digitaliseringen med som en viktig del i boken. Det var också den sista utgåvan där Stig Hadenius aktivt medverkade. I de kommande utgåvorna var digitalisering och globalisering områden som fick allt större utrymme.

I denna upplaga, 2018, är syftet fortfarande att boken ska skildra mediernas villkor för undervisning på olika nivåer. De största förändringarna jämfört med tidigare utgivning är att sociala medier behandlas jämlikt med de traditionella medierna. Också titeln är förändrad, då massmedier inte längre är det mest adekvata begreppet för att beskriva utvecklingen, utan det handlar nu om hela medielandskapet. En ny medförfattare har också tillkommit: Jonas Ohlsson.

• Inför varje ny upplaga har det i förordet ställts frågan om det är möjligt att skriva en bok om massmedier. Idag kan vi formulera om frågan till om det är möjligt att skriva en rättvisande bok om det svenska medielandskapet. Men svaret är fortfarande detsamma: det är både möjligt och nödvändigt. I takt med att forskningen om medier blivit alltmer specialiserad och internationaliserad, är det viktigt att skapa en sammanhängande framställning av dagens svenska medielandskap. Därför skrivs boken som en monografi och inte som en antologi.

3

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 3

04/10/17 5:14 PM

I denna nya, helt omarbetade, utgåva är därför samtliga kapitel helt eller delvis omskrivna och nya kapitel har tillkommit. De sociala medierna har till exempel fått ett större utrymme. En viktig skillnad mot tidigare är att analysen av medievanor inte längre är ett eget kapitel utan har vävts in i övriga kapitel.

För att ge en rimlig bild av ett alltmer komplicerat medielandskap behöver man mycket hjälp. Vi har haft förmånen att få ta del av kunskap från många kollegor från både forskning och bransch, och flera har också läst delar av boken och kommenterat texter. För hjälp av olika slag vill vi särskilt tacka Lars Backström på Närradions riksorganisation; Eva Bengtsson på Myndigheten för press, radio och tv; Christer Hederström på Public Access; Jocke Norberg på Sveriges Television; Lasse Truedson på Institutet för mediestudier; Annika Bergström, Peter Dahlgren, Ulrika Facht, Ulrika Hedman, Maria Jervelycke Belfrage, Bengt Johansson och Jesper Strömbäck på Göteborgs universitet samt Christina Grandien och Sara Ödmark på Mittuniversitetet.

Göteborg i oktober 2017 Lennart Weibull, Ingela Wadbring & Jonas Ohlsson

4 |

FÖRORD

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 4

04/10/17 5:14 PM

Innehåll Del I: Introduktion....................................................................... 13 Kapitel 1. Det svenska medielandskapet .................................15 1.1 Mediegenerationer ................................................................................ 16 1.2 Mediernas villkor .................................................................................. 17 1.3 Spänningsfält i medielandskapet ........................................................ 17 Medieformer .................................................................................................................. 18 Geografiska nivåer ...................................................................................................... 19 Innehållsprofiler ........................................................................................................... 19 Tidsberoende ................................................................................................................. 20 1.4 Bokens disposition ................................................................................ 21

Del II: Mediernas framväxt ............................................... 23 Kapitel 2. 300 år med svenska dagstidningar ..........................25 2.1 De första tidningarna............................................................................ 26 Behov av informationsspridning ............................................................................ 26 Frihetstiden – tryckfrihet och nya tidningar ...................................................... 27 2.2 Industrisamhället och dagspressens modernisering ....................... 29 Landsortspressen expanderar .................................................................................29 Pressen och demokratiseringen..............................................................................31 På väg mot folktidningar ...........................................................................................32 Den moderna affärsidén tar form .......................................................................... 32 Läsarna strömmar till................................................................................................. 33 2.3 Partipolitiska tidningar ....................................................................... 34 Konservativa och liberala tidningar ...................................................................... 34 En socialdemokratisk press etableras .................................................................. 35 Politisk mångfald i pressen....................................................................................... 36 2.4 Tidningsdöd och marknadskoncentration ........................................ 37 Mot färre titlar............................................................................................................... 37 Upplagekonkurrens och en ifrågasatt partipress .............................................. 39 Statligt presstöd: från utredningar till genomförande .................................... 40 Många tidningar men färre ägare........................................................................... 41

5

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 5

04/10/17 5:14 PM

2.5 Nya tidningar med lättare innehåll ..................................................... 42 De nydanande kvällstidningarna .......................................................................... 42 Gratistidningar når nya läsare................................................................................. 44 Dagstidningar satsar på nätet ................................................................................. 45 2.6 Den svenska dagspressens utveckling ................................................ 46

Kapitel 3. Ett sekel med etermedier ..........................................48 3.1 Rundradio etableras ............................................................................. 49 Flera intressenter vill sända ..................................................................................... 49 AB Radiotjänst får koncessionen ............................................................................ 50 3.2 Ljudradions väg från folkbildning till flerkanalssystem .................. 52 Pionjärtiden ................................................................................................................... 52 Andra världskriget ....................................................................................................... 53 Efterkrigstid: både guldålder och tv-skugga ....................................................... 55 Regionalradio blir lokalradio ................................................................................... 57 Kommersiell radio startar......................................................................................... 58 3.3 Från televisionens etablering till tvåkanalsystemet ......................... 59 En tveksam riksdag ..................................................................................................... 59 Tvåkanalsystem och förändrad organisation..................................................... 60 Ägandet förändras ....................................................................................................... 64 3.4 Nya kanaler via kabel och satellit ........................................................ 64 Centralantenner, kabelnät och video.................................................................... 65 Satellitkanaler ............................................................................................................... 65 Privat marksänd tv introduceras ............................................................................ 66 Digitalisering och globalisering .............................................................................. 67 3.5 Faser i den svenska radio- och tv-historien ........................................ 68

Kapitel 4. Digitala decennier .....................................................70 4.1 Från ARPAnet till internet .................................................................... 71 Militären och universiteten samarbetar .............................................................. 71 www, webbläsare och portaler ................................................................................ 73 4.2 Internet på olika plattformar .............................................................. 74 Datorer till alla .............................................................................................................. 74 Till nytta och nöje ........................................................................................................ 76 I allas fickor .................................................................................................................... 76 4.3 Internet i offentlighetens och marknadens tjänst ............................. 77 Nya nationella medieaktörer ................................................................................... 77 IT-bubblan sprack – men näthandeln expanderade ....................................... 78

6 |

INNEHÅLL

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 6

04/10/17 5:14 PM

4.4 Sociala medier börjar ta form ............................................................. 79 Forum för diskussioner och nätverk...................................................................... 79 Från personliga hemsidor till bloggar................................................................... 81 Ny väg till gemensam kunskap ............................................................................... 82 4.5 Tre steg i webbutvecklingen ................................................................. 83

Del III: De svenska medierna idag ......................... 85 Kapitel 5. Mediernas villkor på 2010-talet ...............................87 5.1 Fyra kraftfält .......................................................................................... 87 5.2 Tekniken som mediernas förutsättning ............................................. 89 Från samling till spridning kring tekniken.......................................................... 90 Remediering................................................................................................................... 91 Konvergens och divergens ........................................................................................ 92 5.3 Det politiska och etiska ramverket...................................................... 93 Tryck- och yttrandefrihet .......................................................................................... 94 Regler för nätbaserade medier ................................................................................ 96 Etiska regler .................................................................................................................. 97 Mediepolitik på olika nivåer..................................................................................... 97 5.4 Mediernas ekonomiska bas .................................................................. 98 Finansiering av medier............................................................................................... 99 Ägarformens roll ........................................................................................................100 Beroendet av reklammarknaden ..........................................................................101 5.5 Publiken ............................................................................................... 104 Att studera mediernas publik ................................................................................104 Användning av olika medier .................................................................................106 Förtroendet för medier ............................................................................................108 5.6 Medier och social förändring ............................................................ 110 Utmärkande drag för Sverige .................................................................................110 Samhällsförändringar och medieutveckling ....................................................111 Ett internationellt perspektiv ..............................................................................112

Kapitel 6. Den svenska dagstidningsmarknaden ..................113 6.1 Svensk tidningsstruktur ..................................................................... 113 Vad är en dagstidning idag? ...................................................................................114 Storstads- och landsortstidningar .......................................................................115 Upplageutveckling ....................................................................................................118

INNEHÅLL

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 7

| 7

04/10/17 5:14 PM

Läsvanor och trafikutveckling ...............................................................................121 6.2 Dagstidningsekonomi och presstöd ................................................. 124 Förskjutningar på annonsmarknaden ................................................................124 Dagspressens ekonomiska situation ...................................................................126 Presstöd i förändring ................................................................................................129 6.3 Dagspressens ägare ............................................................................. 133 Lokal marknadskoncentration … ........................................................................133 … och regional ägarkoncentration .......................................................................135 Olika typer av ägare – med olika drivkrafter ....................................................136 6.4 Nya organisationsmodeller och nya strategier ................................ 139 Tidningarnas interna struktur ..............................................................................139 Strategiskt tänkande och digitala affärsmodeller ..........................................140 Tidningar sänder tv ...................................................................................................143 6.5 Dagstidningarnas förändrade marknadsvillkor ............................. 144

Kapitel 7. Radio och tv i Sverige ..............................................147 7.1 Radio och tv mellan teknik och politik ............................................. 148 Tv-näten digitaliseras – men inte radion...........................................................148 Olika mottagningstekniker ....................................................................................149 Regelverk och tillsyn .................................................................................................150 7.2 Public servicesfären ............................................................................ 154 De tre programbolagen ............................................................................................154 Mottagaravgiften ........................................................................................................159 Programkostnader .....................................................................................................160 7.3 Den kommersiella radio- och tv-sfären ............................................ 163 Den kommersiella radion ........................................................................................163 Den kommersiella tv-marknaden.........................................................................165 De ekonomiska villkoren .........................................................................................168 Produktionsbolag.......................................................................................................170 7.4 Den ideella sfären ................................................................................ 171 Närradion ......................................................................................................................171 Lokal-tv ..........................................................................................................................172 7.5 Gränslös radio och tv .......................................................................... 173 Public service på internet .......................................................................................173 En ny plattform för tv................................................................................................175 7.6 Innehåll och användning.................................................................... 176 Tv-kanalernas innehållsprofiler............................................................................176 Lyssnandet och tittandet på radio och tv ..........................................................178

8 |

INNEHÅLL

9789147113354b1-316c.indd 8

05/10/17 3:30 PM

Nya mönster i tv-tittandet.......................................................................................181 7.7 Fragmenterade etermedier .............................................................................182

Kapitel 8. Sociala medier möter traditionella medier..........185 8.1 IKT: möjligheter och problem ........................................................... 186 Globala mönster .........................................................................................................186 Tekniken i Sverige ......................................................................................................187 Algoritmer och filterbubblor ................................................................................189 Säkerhet, integritet och trygghet ..........................................................................191 8.2 De sociala medierna ........................................................................... 193 En modell över den sociala medievärlden ........................................................193 Socialt spelande..........................................................................................................194 Relationsskapande ....................................................................................................195 Spridning av innehåll ................................................................................................197 Betygssättning .............................................................................................................200 8.3 Mötet mellan gammalt och nytt......................................................... 201 De globala jättarna ....................................................................................................201 En ny medielogik .......................................................................................................204 Kommentarsfält blev slasktratt.............................................................................205 Nyhetsflödet i Facebook ..........................................................................................206 Renässans för talad radio ........................................................................................208 8.4 Användning av sociala medier........................................................... 209 Prosumenterna konsumerar mest .......................................................................209 Informationsstress visavi multitasking ..............................................................212 Den nödvändiga källkritiken..................................................................................213 8.5 Den digitala och mediala transformationen.................................... 215

Del IV: Nyheter och journalistik ........................... 217 Kapitel 9. Nyheter, journalistik och journalister ..................219 9.1 Framväxten av nyhetsverksamheten ................................................ 220 Telegrafen och nyhetsbyråerna .............................................................................220 Dagens stora internationella nyhetsbyråer ......................................................221 Nationella nyhetsbyråer ..........................................................................................223 Nya nyhetsvägar .........................................................................................................224 9.2 Nyhetsprocessens karaktär ................................................................ 225 Gatekeeping .................................................................................................................225 Nyhetsvärdering .........................................................................................................227

INNEHÅLL

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 9

| 9

04/10/17 5:14 PM

När ingenting händer................................................................................................229 Källkritiska och etiska överväganden .................................................................230 9.3 Från nyhetsförmedling till journalistik ............................................ 231 Nyheter, kommunikéer och journalistik ...........................................................231 Publicister, murvlar, pennskaft och programtjänstemän ............................232 En semiprofession växer fram................................................................................234 Ett starkt granskningsideal .....................................................................................236 En representativ journalistkår?.............................................................................237 Globala samarbeten ..................................................................................................239 9.4 En utmanad journalistkår .................................................................. 240 Färre gör mer ...............................................................................................................240 Journalister utan redaktioner ................................................................................241 Måttligt interaktiva journalister ...........................................................................242 Hot och hat i vardagen .............................................................................................243 Gränsdragningen mellan redaktion och annonsavdelning .........................244 9.5 Journalistiken och kommunikationsbranschen ............................. 246 Informationssamhället och journalisterna .......................................................246 Olika områden inom ramen för public relations ............................................246 Lobbyism.......................................................................................................................248 Att vandra emellan branscher ...............................................................................249 Kommuners informationsverksamhet ...............................................................250 9.6 Nyheter som flöden och konstruktioner........................................... 251

Kapitel 10. Journalistiken, politiken och publiken ...............253 10.1 Nyhetsjournalistikens innehåll ....................................................... 253 Geografiska nivåer .....................................................................................................254 Det journalistiska ämnesinnehållet ...................................................................256 Vita, medelålders män .............................................................................................258 Sådant vi inte får veta ...............................................................................................260 Innehåll drivet av olika logiker ..............................................................................261 10.2 Journalistiken och politiken ............................................................ 263 Från partipolitiska skygglappar till objektivitet ..............................................263 Mot en balanserad valbevakning ..........................................................................266 Politiska affärer och skandaler ..............................................................................268 Nya villkor i politisk rapportering ........................................................................270 10.3 Problem för journalistiken .............................................................. 272 Kontroversiella sajter ..............................................................................................272 Namnpublicering .......................................................................................................274

10 |

INNEHÅLL

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 10

04/10/17 5:14 PM

Falska nyheter och propaganda ............................................................................275 10.4 Medborgarna och nyhetsjournalistiken ......................................... 276 Nyhetskonsumtionen ...............................................................................................277 Konsekvenser av att välja bort nyheter ..............................................................279 Innehållspreferenser .................................................................................................280 Förtroende för viss rapportering men inte all..................................................281 Vid kriser och katastrofer........................................................................................283 10.5 Journalistikens samhällsroll ............................................................ 284

Del V: Medierna i samhället ........................................ 287 Kapitel 11. Medielandskap i ständig förändring ...................289 11.1 Faser i mediehistorien ...................................................................... 289 Den politiska traditionen 1645–1970 ..................................................................290 Medierna mellan politik och teknik 1970–1990 ..............................................290 Marknaden tar över 1990–2005 ............................................................................291 Det digitala skiftet 2005–.........................................................................................292 11.2 Mediernas villkor inför 2020 ........................................................... 293 Tekniken förenar medieformer .............................................................................294 Fortsatt politiskt inflytande....................................................................................295 Nya ekonomiska modeller och ett riskvilligt kapital .....................................297 En rörlig publik ...........................................................................................................298 11.3 Spänningsfält i medielandskapet .................................................... 299 Traditionella och sociala medier i symbios? ....................................................300 En förändrad marknadsgeografi? ........................................................................301 Ökade klyftor mellan grupper? ............................................................................302 Slocknade lägereldar?...............................................................................................303 11.4 Mediernas demokratiska roll........................................................... 304 Forskning och litteratur ........................................................................... 307 Historiska översikter .................................................................................................307 Nordicom ......................................................................................................................308 SOM-institutet ............................................................................................................308 Institutet för mediestudier .....................................................................................309 Nyheter om medier....................................................................................................309 Litteraturreferenser ...................................................................................................310

INNEHÅLL

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 11

| 11

04/10/17 5:14 PM

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 12

04/10/17 5:14 PM

Del I.

Introduktion

INNEHĂ…LL

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 13

| 13

04/10/17 5:14 PM

14 |

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 14

04/10/17 5:14 PM

Kapitel 1.

Det svenska medielandskapet Mediernas betydelse i ett samhälle kan knappast överskattas. De är förmedlare av information och kunskap om sådant som vi inte själva har erfarenhet av. Traditionella medier som dagstidningar, radio och tv är professionella organisationer som sedan länge erbjuder en stor publik nyheter, information och underhållning. Sociala medier skiljer sig från traditionella medier framför allt genom att innehållet främst skapas av användarna. Medieföretagens roll i sociala medier är oftast begränsad till att tillhandahålla tekniska plattformar och sortera innehållsflödet med hjälp av teknik i stället för människor.

Gemensamt för professionella medieorganisationer och sociala medier är den stora betydelse de har för ett modernt samhälles sätt att fungera. Det är omöjligt att tänka sig ett samhälle utan medier, då de bär upp samhällets kommunikationsstruktur. De är därför inte bara viktiga som förmedlare av information och underhållning och interaktion, utan även som institutioner. Denna bok handlar i huvudsak om medierna som institutioner. Men den handlar också om det innehåll som förmedlas i medierna, alltså om det som förmedlas i kommunikationsstrukturen, av och genom institutionerna. Medborgarna, eller mediernas publik, är också en viktig del i boken. Konsumtionsmönstren har ändrats radikalt över tid, och det är inte orimligt att tala om en klyfta mellan yngre och äldre i fråga om medieanvändning. Vi startar i just den klyftan.

KAPITEL 1. DET SVENSKA MEDIELANDSKAPET

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 15

| 15

04/10/17 5:14 PM

1.1 Mediegenerationer Möjligheten att välja vilka medier man ska ta del av är stora. Mängden radiooch tv-kanaler är omfattande, Spotify och Netflix streamar musik, tv-serier och film kontinuerligt, dagstidningar finns på både papper och nät, och sociala medier erbjuder såväl nyheter och underhållning som socialt småprat i olika former. Och allt finns bara ett knapptryck bort.

Samtidigt kan det vara svårt att orientera sig om och i utbudet. För trots att nästan allt innehåll finns online, behöver alla ha en baskunskap för att kunna söka efter innehåll; det man inte känner till är annars omöjligt att fråga efter.

Alternativet till egna sökningar är att lita till flöden av olika slag, antingen via traditionella eller via sociala medier. I det ena fallet står en redaktion bakom urvalet, i det andra fallet vänner och algoritmer. Ungefär 30 procent av Sveriges befolkning är under 25 år i mitten av 2010-talet, och har vuxit upp under dessa förhållanden.

Den som var nybliven pensionär i mitten av 2010-talet var född omkring 1950, och har precis samma möjligheter att använda allt som internet erbjuder. Vanorna och rutinerna är emellertid delvis annorlunda, inte minst beroende på att man är uppvuxen i ett helt annat mediesystem. År 1950 var tv ännu inte lanserad i Sverige. De medier som då stod till buds var böcker, papperstidningar, tidskrifter, radio och bio. Vinylskivorna var precis släppta i USA, men musik lyssnade man i huvudsak på via konserter i radion. Valmöjligheterna var, med dagens mått mätt, mycket små. När den äldre generationen växte upp var etableringen av tv som medium den tidens stora revolution. Det är idag omkring 20 procent av Sveriges befolkning som tillhör den generationen.

Historiens betydelse blir väldigt tydlig när man på detta sätt jämför unga och äldres uppväxt i olika mediemiljöer. Men begreppet mediegenerationer kan inte bara appliceras på människor och deras mediemiljöer, utan också på hur nya medieformer utvecklats och bygger på sina historiska motsvarigheter. Hårdraget kan man säga att teatern banade väg för biograffilmen och sedan vidare till streamade tv-serier; konserten banade väg för grammofonskivorna och sedan vidare till nätets musiktjänster medan samtalen på flickoch pojkrummen banade väg för de oändligt långa telefonsamtalen via familjens gemensamma telefon till småpratet via Snapchat eller Facebook. Det som känns nytt, är inte alltid det. Många funktioner består trots att den tekniska förmedlingsformen förändras. Att kunna sin historia är därför viktigt.

16 |

DEL I.INTRODUKTION

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 16

04/10/17 5:14 PM

1.2 Mediernas villkor För att kunna förstå mediernas betydelse i samhället krävs också kunskap om ett antal samhällsvillkor. Med villkor avser vi framför allt teknik, ekonomi, politik och publik. Dessa fyra faktorer har spelat olika roller i skilda historiska epoker. De samspelar också mycket med varandra.

Samspelet kan se ut på olika sätt. Det går till exempel inte att tänka sig en teknisk utveckling utan att det finns riskvilligt kapital som vill investera i tekniken. Allmänheten som ska ta till sig den tekniska utvecklingen måste också vara intresserad av den, annars kommer den inte att få någon spridning. Om de politiska institutionerna sätter upp begränsningar kommer det i sig att vara ett hinder för spridning. Allt hänger alltså samman. Det är utgångspunkten för samtliga kapitel i den här boken. Genomgående kommer vi att diskutera mediernas utveckling och status i dessa termer: på vilket sätt har politiken, ekonomin, tekniken och publiken spelat roll för utvecklingen, och hur har de olika faktorerna samspelat med varandra? I kapitel 5 utvecklas den modell vi använder som utgångspunkt.

En analys av medieutvecklingen och medielandskapet går att göra också på andra sätt. Framför allt är det digitaliseringen som lett till att det finns tydliga spänningsfält mellan olika fenomen i medielandskapet. Vi skissar ett antal sådana spänningsfält nedan, som sedan följs upp i bokens sista kapitel tillsammans med en sammanfattande diskussion om mediernas villkor i dagens och morgondagens samhälle.

1.3 Spänningsfält i medielandskapet Antalet spänningsfält som kan tänkas ut är naturligtvis många. Vi har valt fyra fält som vi bedömer vara de viktigaste för det svenska medielandskapets vidkommande. Det är spänningsfält där det ibland kan vara svårt att göra en bedömning av deras betydelse i framtiden, men medvetandet om osäkerheten i en sådan framtidsbedömning är viktigt i sig; medievärlden är stadd i ständig omvandling, och de frågor som idag har mest osäkra svar är också de mest spännande. I de spänningsfält vi skisserar är också viktiga distinktioner gjorda.

KAPITEL 1.DET SVENSKA MEDIELANDSKAPET

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 17

| 17

04/10/17 5:14 PM

Medieformer Ett första spänningsfält handlar om vad som ingår i begreppet medier och vad som karaktäriserar traditionella respektive sociala medier. Det är ett begrepp som både i vardagsspråket och inom forskningen används för många olika fenomen. Tv och dagspress är självklart medier, men är internet ett medium? Eller är det bara en infrastruktur för andra medier? I den här boken utgår vi från att internet, surfplattan eller mobilen inte är medier. Inte heller papper eller etervågor är medier, utan plattformar, eller möjligen infrastrukturer, som blir till medier genom sitt innehåll, inte genom sin tekniska form.

Med traditionella medier avser vi dagspress, radio och tv, i både sin ursprungliga publiceringsform och online. De har alla en lång historia, i vissa fall över hundra år. De har en organisation bakom sig som arbetar med nyheter och annat redaktionellt innehåll, vilket skiljer dem från de sociala medierna.

Ett traditionellt sätt att se på medierad kommunikation är att kommunikationen i huvudsak är enkelriktad, opersonlig och når många människor ungefär samtidigt.

Med sociala medier avses en mycket heterogen samling sociala nätverkssajter. Här saknas en organisation med en redaktion, även om ägarna delvis kan påverka flödet. Innehållet skapas här främst av dem som använder sajten.

Kommunikationen är interaktiv i stället för enkelriktad, personlig i stället för opersonlig och kan nå många eller få samtidigt beroende på typ av nätverk.

Det finns grundläggande skillnader mellan traditionella medier och sociala medier. De traditionella medierna bygger på en fast organisation med givna och förutsägbara strukturer och har en lång historik. De sociala medierna har en kort historia och liknar personlig kommunikation mer än medierad kommunikation. Båda formerna är betydelsefulla i samhället, om än på olika sätt.

De traditionella medierna är fortfarande de som i stor utsträckning skapar journalistiken, men den sprids i allt större utsträckning även i sociala medier.

Parallellt dyker det upp nyheter i sociala medier som plockas upp av de traditionella medierna och får spridning där. Både traditionella och sociala medier ska finansieras på något sätt, och konkurrensen mellan dem är i detta avseende hård. Hård är också konkurrensen om människors tid. Det är därför viktigt att i en översikt av det svenska medielandskapet inte bara ta upp de traditionella medierna, utan också inkludera de sociala medierna. Hur kan vi anta att samspelet dem emellan kommer att se ut i framtiden – tar de sociala medierna över alltmer på de traditionellas bekostnad?

18 |

DEL I.INTRODUKTION

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 18

04/10/17 5:14 PM

Geografiska nivåer Ett andra spänningsfält är geografiskt, och handlar om mediernas innehåll och bevakningsområden, men också om ekonomiska och politiska förhållanden på olika geografiska nivåer.

Traditionella medier har en tydlig uppdelning i olika geografiska bevakningsområden, såväl historiskt som idag. Hårddraget kan sägas att den lokala nivån i huvudsak bevakats av dagstidningar, den regionala nivån av dagstidningar och radio, medan den nationella nivån funnits i tv och kvällstidningarna. En viss bevakning av vad som sker utanför Sveriges gränser har länge funnits genom utrikeskorrespondenter, men omvärlden täcks i huvudsak upp av nyhetsbyråer. För sociala medier är geografiska gränser i princip irrelevanta.

En viktig fråga rör mediers möjlighet till finansiering på olika geografiska nivåer. Reklam finansierar en stor del av medierna, och i takt med att det blivit lättare för annonsörer att nå människor via sociala medier har annonspengarna flyttat utomlands, till globala aktörer som Facebook och Youtube.

Också i ett politiskt perspektiv är geografiska nivåer av relevans, och då handlar det om nationella respektive globala politiska krafter. Fram till ungefär vid millennieskiftet var det möjligt att föra en nationell mediepolitik – det är det inte idag. De globala mediekoncernerna påverkar alla länder som inte har helt stängda gränser, kapitalet flödar över landsgränser och människor är mer internationellt orienterade än någonsin tidigare. Det spelar roll för medieinstitutionernas möjligheter att verka nationellt.

Vad betyder de politiska och ekonomiska krafterna för mediernas sätt att kunna fungera i Sverige, på olika geografiska nivåer?

Innehållsprofiler Förhållandet mellan olika slags innehåll är ytterligare ett spänningsfält. I de flesta medieformer återfinns en blandning av nytta och nöje, men tyngdpunkten är olikartad. I de traditionella medierna som dagspress eller public serviceradio och -tv dominerar nyttomaterialet, även om framför allt etermedierna också har en stor mängd nöjesmaterial. I sociala medier är relationen omvänd: basen är social och underhållningsorienterad, men i människors flöden återfinns också en stor del nyttomaterial.

Sett till mediesystemet som helhet, så dominerar det underhållningsorienterade materialet. Historiskt sett var det nyttomaterial som förmedlades via medierna, men i samband med att Sverige fick kommersiell radio och tv i början av 1990-talet så började det förhållandet förändras. Även i Sverige kom det då kanaler som huvudsakligen var inriktade på underhållning. Med utvecklingen av internet accentuerades det än mer.

KAPITEL 1.DET SVENSKA MEDIELANDSKAPET

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 19

| 19

04/10/17 5:14 PM

En annan aspekt av innehållet i medierna är graden av fördjupning. Journalistiken, som är vårt huvudsakliga fokus i denna bok, har utvecklats i två olika riktningar: mot det snabba och ytliga respektive mot det långsamma och fördjupande. De båda innehållstyperna återfinns sida vid sida i medievärlden, men inte nödvändigtvis inom ramen för samma medieform. Och absolut inte självklart inom ramen för en och samma människas mediekonsumtion.

En fråga som är mycket rimlig att ställa utifrån innehållsutvecklingen, är om det finns en risk att den innehållsliga uppdelningen kommer att leda till ökade klyftor i samhället på grund av olikartade konsumtionsmönster, baserat på de val som är möjliga att göra.

Tidsberoende Vårt fjärde spänningsfält handlar om linearitet och flöde och vilken betydelse tiden har för både produktion och konsumtion av journalistiskt medieinnehåll. Innehållet i traditionella medier byggde – före internet – genomgående på tablåer. I tv var, och är, det kanske allra tydligast genom att sändningen av programmen var tidsbestämda långt i förväg, och det krävdes extraordinära händelser för att bryta den fastlagda strukturen. Men samma fenomen gällde också dagstidningarna; olika typer av innehåll presenterades som en helhet, samma för alla.

När ett program hade sänts på radio eller tv fick man vänta på reprisen – om en sådan sändes – för att se eller lyssna på det man missat vid tidigare sändning. Därefter fanns inga ytterligare möjligheter att ta del av programmet.

En dagstidning kunde man förvisso återvända till, men gårdagens tidning uppfattades som en död tidning; en ny hade ju kommit.

Idag flödar allt innehåll hela tiden, parallellt på flera plattformar. Det innehåll som finns online är i de flesta fall nåbart när som helst. En bra tv-serie kan konsumeras i ett svep via någon playtjänst, man behöver inte vänta till nästa vecka för att se kommande avsnitt. Nyheter på nätet uppdateras ständigt och får ett liv utanför de traditionella mediernas plattformar genom att de delas på sociala medier.

Den fråga som blir given att ställa här handlar om vår gemensamma världsbild – kommer den att försvinna genom att vi i allt större utsträckning själva väljer vilket innehåll vi ska konsumera?

20 |

DEL I.INTRODUKTION

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 20

04/10/17 5:14 PM

1.4 Bokens disposition Medielandskapet är i ständig förvandling. Så har det alltid varit, men förändringshastigheten har ökat. Samtidigt är det många förhållanden som upprepar sig när man studerar mediernas historik. Man har till exempel alltid tyckt att utvecklingen går fortare nu än någonsin förr, oavsett när detta ”nu” inträffar.

Digitaliseringen och globaliseringen innebär ändå något avgörande nytt, menar vi.

Kunskap om mediernas framväxt och relation både till varandra och till det omgivande samhället är viktig för att förstå varför det svenska medielandskapet ser ut som det gör idag. Vi har därför valt att inleda boken med tre historiska kapitel (2–4), om dagspress, radio och tv, respektive internet.

I kapitel 5 ger vi de allmänna ramarna för de svenska mediernas villkor i mitten av 2010-talet. Det handlar om politik, teknik, ekonomi och publik, som nämndes redan inledningsvis i detta kapitel. Dessa villkor samspelar, och är av avgörande betydelse för dagens medielandskap.

Syftet med kapitel 6–8 är att ge en ingående bild av olika medieformer och deras roll i samhället. Dagspressen beskrivs för sig, radio och tv i ett kapitel och sociala medier i ett tredje. De olika medierna lyder under olika villkor och spelar olika roller i ett demokratiskt samhälle, men också för olika grupper av människor.

I kapitel 9 och10 lämnar vi mediestrukturen och diskuterar i stället innehållet i medierna. Här står de traditionella medierna i fokus. Nyheter och journalistik är av stor samhällsrelevans och produceras fortfarande i huvudsak av traditionella medieorganisationer. Spridningen av journalistiken görs emellertid i såväl traditionella som sociala medierna, och sådana aspekter tas förstås upp.

Det konkreta innehållet i de sociala medierna låter sig emellertid inte fångas på samma sätt som för traditionella medier, eftersom allas flöden är olika.

Avslutningsvis, i kapitel 11, sammanfattar vi de historiska skeendena, diskuterar mediernas villkor på en mer övergripande nivå än i de enskilda kapitlen samt resonerar kring de olika spänningsfält som vi skisserat i denna inledning.

Vad vi försökt att skapa är en översikt över de stora linjerna i den svenska medieutvecklingen. Fokus är på mediernas roll i samhället, och därmed mer på fakta än på fiktion. Vår förhoppning är att boken, förutom som översikt, också ska kunna fungera som uppslagsbok och ingång till förståelsen av varför vi har de medier som vi har och vilka krafter som styr utvecklingen.

KAPITEL 1.DET SVENSKA MEDIELANDSKAPET

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 21

| 21

04/10/17 5:14 PM

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 22

04/10/17 5:14 PM

Del II.

Mediernas framväxt

KAPITEL 1.DET SVENSKA MEDIELANDSKAPET

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 23

| 23

04/10/17 5:14 PM

24 |

DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 24

04/10/17 5:14 PM

Kapitel 2.

300 år med svenska dagstidningar Ordet ”tidende” finns belagt i svenska språket ända tillbaka till 1500-talet.

Det betyder i huvudsak händelser eller tilldragelser, särskilt sådana som nyligen inträffat. I överförd betydelse kom det också att få innebörden av meddelande eller nyhet, och blev även benämningen på den som förmedlade nyheter: tidningen. Det är så vi kan härleda namnet på den första svenska tidningen Ordinari Post Tijdender som grundades 1645. Begreppet tidning var då liktydigt med att förmedla nyheter.

Tidningen var under mer än 300 år det helt dominerande nyhetsmediet i Sverige. Ett tidningsföretag var normalt organiserat kring trycktekniken. Visserligen förändrades tidningsmarknaden över tid, genom att innehållet inte bara kom att handla om nyheter utan även om ett mer lättsamt innehåll, men det var fortfarande tryckpressen som stod i centrum; låt vara att denna utvecklades och möjliggjorde en högre kvalitet. Ett utmärkande drag för de nordiska länderna har varit de många lokala tidningarna.

Under det gångna seklet har den tryckta dagstidningen mött konkurrens från andra nyhets- och underhållningsmedier. Trycktekniken är heller inte längre det enda sättet att producera tidningar på, utan tidningsföretagen har satsat på digital produktion för att möta konkurrensen från andra medier. Avsikten med detta kapitel är att ge en bild av dagspressens framväxt och peka på politiska, ekonomiska och sociala faktorer som spelat roll för utvecklingen.

KAPITEL 2. 300 ÅR MED SVENSKA DAGSTIDNINGAR

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 25

| 25

04/10/17 5:14 PM

2.1 De första tidningarna År 1605 utkom den första europeiska dagstidningen framställd i tryckpress.

Men redan innan det var tekniskt möjligt att trycka skrifter, fanns det olika former av masspridda nyhetsblad. I det romerska riket för 2 000 år sedan fanns det stora krav på att förmedla information mellan staden Rom och imperiets olika delar. Det kom därför att grundas ”skrivfabriker” där ett stort antal slavar efter diktamen skrev ner och mångfaldigade meddelanden om aktuella händelser för regelbunden spridning inom riket. Även om det under tidig medeltid fanns liknande informationssystem genom ”massbrev” både inom den romersk-katolska kyrkan och inom de större europeiska handelshusen, blev boktryckarkonsten avgörande för tidningarnas utveckling. Det hindrade inte att det tog lång tid från det att tryckeritekniken hade introducerats av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-talet till dess att den kom att användas till återkommande publikationer med nyheter. Först en bit in på 1600-talet började tryckta publikationer av tidningskaraktär utkomma regelbundet. Detta är det vi kallar den förmoderna pressen, de första tidningarna.

Behov av informationsspridning Både ekonomiskt och politiskt växte det fram en marknad för informationsförmedling på 1600-talet. På det ekonomiska området kom tidningar ofta att komplettera de stora handelsmarknaderna, där köpmän utbytte både varor och nyheter. Handelstidningarna från 1600-talets början innehöll information som framför allt var viktig för handeln, exempelvis uppgifter om varor som med båt inkommit till de större hamnstäderna i Europa. Också den politiska situationen gav upphov till publikationer med för dåtiden snabba nyheter, oftast kontrollerade av samhällets makthavare. Tidningarnas framväxt hängde nära samman med postväsendets expansion. Trettioåriga kriget (1618–1648), där nästan alla europeiska länder var berörda, gjorde att det fanns ett behov av att sprida propaganda i nyhetens form.

Karaktäristiskt för de äldsta tidningarna var att verksamheten organiserades kring tekniken. Utgivare var som regel en boktryckare. Anställda skribenter förekom knappast, utan artiklarna skrevs av redaktören och av tillfälliga medarbetare. Under det första decenniet på 1600-talet grundades tidningar i många av de viktigaste handelsstäderna i centrala Europa. Den första tidningen anses vara Relation som startade i dåvarande Strassburg år 1605.

Det fanns ett klart samband mellan utvecklingen av tidningspressen och de politiska och sociala förhållandena i det land som tidningarna utkom i. I motsats till situationen i de små stadsstaterna på den europeiska kontinenten, var

26 |

DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 26

04/10/17 5:14 PM

tidningsutgivningen i de centralistiskt styrda nationalstaterna – som Sverige – nära knuten till landets politiska centrum, och de kontrollerades som regel av centralmakten. Den första svenska tidningen är exempel på nationalstatspress. Ordinari Post Tijdender – senare Post- och Inrikes Tidningar – började utges 1645. Den startades vid en tidpunkt då landets ledare, Axel Oxenstierna, ansåg det angeläget att intensifiera den statliga propagandan. Han ville ge statens version av trettioåriga krigets förlopp och motivera de aktuella politiska besluten.

Ordinari Post Tijdender var alltså från starten ett statligt propagandainstrument. Ansvarig utgivare var Stockholms stads postmästare. Enligt instruktionen för tidningsutgivningen var det postmästarens sak att skaffa så kalllade korrespondenser från utlandet. När det gällde inrikesnyheter var det en uppgift för de lokala postmästarna att rapportera till Stockholm. Postmästarens uppgift var också att kontrollera att inte några olämpliga nyheter kom in i tidningen. Det var således inte fråga om någon objektiv eller allsidig nyhetsförmedling vid denna tid. Ordinari Post Tijdender utkom en gång i veckan och kostade i årsprenumeration 2 daler och 8 öre, ett för tiden mycket högt belopp.

Tidningen var inte tänkt för gemene man, utan för det dåtida samhällets makthavare över hela landet.

Frihetstiden – tryckfrihet och nya tidningar 1700-talet innebar en allmän modernisering av den europeiska pressen. Den ekonomiska utvecklingen, nya politiska grupperingar och upplysningstidens idéer om medborgarnas rättigheter var de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen av tidningsväsendet, liksom för andra skrifter.

I många länder fördes under 1700-talet diskussioner kring pressens frihet.

Allt fler reagerade mot de restriktioner och den censur som rådde. Resultatet blev att förhållandet mellan stat och press förändrades i många länder; gamla hindrande förordningar avskaffades och censuren mildrades. Även i Sverige fördes en livlig tryckfrihetsdebatt. I den svenska historien går epoken under namnet frihetstiden. Det politiska klimatet med två starka riksdagspartier med olika politiska synsätt – hattarna och mössorna – och en svag kungamakt var gynnsamt för en livlig press. Politiskt aktiva privatpersoner startade tidningar. Ett exempel på en sådan tidning var En Ärlig Swensk (1755). Den nådde nya läsargrupper och stod i spetsen för den politiska och litterära diskussionen.

Ett viktigt drag i 1700-talets tidningsutveckling var även tillkomsten av tidningar i landsorten. I en rad städer som expanderade under frihetstiden började regionala och lokala tidningar att utkomma regelbundet. De större handelsstäderna fick en egen press: till exempel Götheborgs Weko-Lista (1749),

KAPITEL 2. 300 ÅR MED SVENSKA DAGSTIDNINGAR

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 27

| 27

04/10/17 5:14 PM

Carlscronas Wekoblad (1754) och Norrköpings Weko-Tidningar (1758), senare Norrköpings Tidningar – vilken idag är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning. De nya tidningarna var dock ofta föremål för granskning från den statliga censuren. Detsamma gällde de utländska publikationer som spreds i Sverige.

När antalet publikationer ökade blev det allt svårare för censurmyndigheten att förhandsgranska innehållet. Systemet fungerade dåligt och uppfattades dessutom som otidsenligt av riksdagen, där många av debattörerna fanns.

Tillkomsten av 1766 års tryckfrihetsförordning – världens första tryckfrihetslag i sitt slag – kan ses som en följd både av den politiska utvecklingen och av de nya förhållandena på tidningsmarknaden. Principen för den nya lagen, som gavs grundlagsstatus, var att förhandsgranskningen – alltså censuren – avskaffades, och att den politiska debatten i princip skulle vara fri. Vissa centrala områden – religionen, kungahuset, statsrådet och grundlagarna – skulle dock vara fredade för kritik. Den som skrev negativt om dessa kunde i efterhand ställas till ansvar.

Tryckfrihetsförordningen fick direkta konsekvenser för hela tidningsmarknaden. En rad nya tidningar grundades och den politiska debatten blomstrade.

Under frihetstiden växte det fram en läskunnig medelklass som utgjorde de nya tidningarnas publik. Den mest kända och en av de mest långlivade tidningarna var Dagligt Allehanda – grundad 1767 – som blev Sveriges första dagliga (sex dagar i veckan) tidning. Den fanns kvar på tidningsmarknaden i nära tvåhundra år.

Under 1700-talet skedde en successiv förändring av dagspresstrukturen.

Tidningarna blev fler och nådde ut till en större publik än tidigare, även om antalet potentiella läsare fortfarande var begränsat. Innehållet breddades; i stället för att bara förmedla korta nyhetsnotiser återfanns ofta också kulturella och litterära artiklar. Det fanns dock bara några enstaka tidningar som förenade opinions-, informations- och underhållningsfunktionerna som våra dagars press. Förebilderna för de flesta var engelska tidningar som i upplysningstidens anda ville fungera som ”braständare” eller ”iakttagare”. Ett modernt drag var också att annonser började förekomma.

28 |

DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 28

04/10/17 5:14 PM

2.2 Industrisamhället och dagspressens modernisering Industrialiseringen, som inleddes i början av 1800-talet, kom på olika sätt att påverka tidningsmarknaden i de flesta europeiska länder. Industrialismen innebar inte bara en lång rad nya tekniska landvinningar, utan också att ett nytt samhälle började ta form. Urbaniseringen och arbetsfördelningen skapade nya och bredare informationsbehov. I de expanderande städerna behövde såväl människor i allmänhet som städernas affärsmän effektiva informationskanaler. Tidningar blev nödvändiga för människor som ville få en överblick över vad som hände i såväl staden och landet som i omvärlden. Genom att läskunnigheten i Sverige var hög redan i mitten av 1800-talet, var det naturligt att det snart uppstod en större marknad för olika slag av tidningar och tidskrifter.

Landsortspressen expanderar Men tidningarnas framgångar påverkades också av andra faktorer. En sådan faktor var de politiska omvälvningarna och den successiva demokratiseringen under början av 1800-talet, som hade medfört att tryckfriheten utvecklades och att den politiska debatten breddades. Även den ekonomiska utvecklingen kom att betyda mycket. Framväxten av en allt större annonsmarknad med annonsörer som ville betala för att få ut sina budskap gav tidningarna nya intäkter, som i sin tur gjorde tidningarna billigare för läsarna.

I början av 1800-talet var det fortfarande få städer i landsorten där tidningar fanns, och dessa var helt koncentrerade till den södra och mellersta delen av landet. Redan under andra halvan av 1800-talet hade emellertid antalet städer med egna tidningar ökat dramatiskt, och dessutom spridits över hela landet utom Norrlands inland (figur 2.1).

Industrialiseringen hade även en direkt betydelse för produktionen av tidningar. Viktigast var uppfinningarna av snällpressen och sättmaskinen. Maskinerna innebar att människokraften ersattes; i stället för att trycka för hand, kunde tryckpressen drivas med ånga eller vevas för hand, och i stället för att sätta för hand, kunde sättningen göras maskinellt. Kapaciteten vid tryckning ökade ytterligare i och med tillkomsten av den så kallade rotationspressen i slutet av 1800-talet. Den automatiska sättmaskinen, som blev vanlig i tidningsproduktionen ungefär samtidigt med rotationspressen, medförde att tidningsframställningen kunde rationaliseras ytterligare.

KAPITEL 2. 300 ÅR MED SVENSKA DAGSTIDNINGAR

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 29

| 29

04/10/17 5:14 PM

År 1800–1830

År 1830–1860 Luleå Piteå

Skellefteå

Umeå

Östersund

Härnösand Sundsvall

Hudiksvall Söderhamn

Gävle

Gävle

Falun

Falun

Sala Uppsala Karlstad Örebro

Västerås Strängnäs

Karlstad

Mariefred

Mariefred

Åmål Askersund

Mariestad

Mariestad Lidköping Hjo Skara Skövde Vadstena Vänersborg

Norrköping Skara

Vänersborg

Norrtälje Västerås Strängnäs Eskilstuna

Köping Karlskoga Örebro Arboga

Nyköping Uddevalla

Uppsala

Filipstad

Vadstena Linköping

Falköping Borås

Jönköping Visby

Nyköping Norrköping

Uddevalla

Linköping

Gränna Jönköping Vimmerby Eksjö

Västervik Visby

Oskarshamn Varberg Växjö

Växjö Halmstad

Halmstad

Kalmar

Karlshamn Helsingborg Kristianstad

Karlskrona

Lund

Helsingborg Landskrona

Kalmar

Karlshamn Ängelholm Sölvesborg Karlskrona Kristianstad Lund Simrishamn Ystad

Figur 2.1 Framväxten av den svenska landsortspressen (utanför Stockholm, Göteborg och Malmö) i städer med minst en dagstidning Källa: Severinsson, Ronny (1996). När tidningen kom till byn. I Gustafsson, Karl Erik & Carlsson, Ulla (red). Den moderna dagspressen 350 år. Göteborg: Nordicom.

30 |

DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 30

04/10/17 5:14 PM

Samtidigt som den tekniska utvecklingen möjliggjorde större upplagor, förbättrades också tillgången på tidningspapper av högre kvalitet. Nya framställningsmetoder gjorde att trämassa – i stället för den tidigare lumpmassan – kunde användas vid tillverkningen av tidningspapper. Dessutom förbättrades de fysiska kommunikationerna, där särskilt järnvägen var viktig. Också telegrafin var betydelsefull genom att nyheter kunde spridas snabbt och över stora områden. Det var de två uppfinningar som kom att betyda allra mest för utvecklingen av dagspressen vid den här tiden.

Pressen och demokratiseringen Starten av Aftonbladet 1830 kan placeras i ett övergångsskede mellan en äldre opinionspress och en press med fokus på nyheter. Den grundades av Lars Johan Hierta och brukar ofta betecknas som den första moderna tidningen i Sverige. Aftonbladet trycktes på en modern press och blev snart ett lönsamt företag. Hierta inspirerades av engelsk och fransk press, och han lyckades skapa en tidning som för Sveriges del innehöll åtskilliga nya grepp, såväl innehållsmässigt som politiskt.

Hierta var inte bara tidningsutgivare, utan också industriman och politiker – befattningar som var viktiga för hans tidningsutgivning. Som politiker var Hierta liberal oppositionsman och han drev i sin tidning en hård kampanj mot kung Karl XIV Johan, som i sin tur med hjälp av den så kallade indragningsmakten försökte tysta Hiertas opposition. Tryckfrihetslagen gjorde det fortfarande möjligt att stoppa skrifter som ansågs smädliga eller vådliga för allmän säkerhet. Aftonbladet överlevde dock genom att gång efter annan byta ansvarig utgivare och namn – Aftonbladet blev Det andra Aftonbladet … Det trettonde Aftonbladet, Det fjortonde Aftonbladet osv. Kungen fick till slut ge upp kampen med Hierta och hans tidning.

Hiertas tidning blev helt enkelt en för stor framgång för att kunna stoppas genom statliga ingrepp. Efter ett par år hade den en upplaga på över 3 000 exemplar, vilket var mer än någon tidning tidigare uppnått i Sverige, och snart hade Aftonbladet ensam en lika stor upplaga som hela den övriga stockholmspressen tillsammans. Den nya övre medelklassen stödde tidningen i dess kamp för näringsfrihet och liberala reformer.

De framgångar som Aftonbladet nådde lockade efterföljare ute i landet.

Tidningen kom att stå modell för flera andra tidningsgrundanden, exempelvis Vestmanlands Läns Tidning (1831) i Västerås, Östgöta Correspondenten (1838) i Linköping och Barometern (1841) i Kalmar. Men även om många tidningar grundades och upplagorna steg, var de fortfarande dyra och förbehållna en li-

KAPITEL 2. 300 ÅR MED SVENSKA DAGSTIDNINGAR

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 31

| 31

04/10/17 5:14 PM

ten del av befolkningen. Exempelvis motsvarade en årsprenumeration 1840 på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning cirka 20 dagslöner för en arbetare.

På väg mot folktidningar Starten av den typ av dagstidning vi känner idag kan dateras till mitten av 1800-talet. Det gällde såväl utomlands som inom Sveriges gränser. Dagstidningen som fenomen började vid denna tid bli en folktidning, en tidning för alla, även om det kom att dröja länge tills den var verkligt spridd i hela befolkningen. Det som skapade populariteten var ett brett innehåll, och det nya var att tidningarna fick en stor del av sina intäkter från annonser.

I USA grundades den första populärtidningen år 1833. Det var The Sun. Den kostade endast en penny och därför har denna tidning och dess efterföljare ofta kallats pennytidningar. Några år senare startade The New York Herald med likartad inriktning. Tanken med tidningsutgivning var: ”Alla dygnets nyheter till ett överkomligt pris.” Innehållet utvidgades till att omfatta kriminalnyheter, underhållningsmaterial och vardagshistorier.

I en rad länder följde pressen det amerikanska mönstret. Detta skedde till exempel i England, Tyskland och Frankrike. England fick sin första pennytidning 1855 i Daily Telegraph. De låga priserna möjliggjordes genom större annonsintäkter. I Tyskland delades så kallade Generalanzeiger under vissa perioder ut gratis, helt finansierade av annonser.

Karaktäristiskt för utvecklingen av tidningsverksamheten var att den successivt lämnade sitt beroende av produktionstekniken. De personer som kontrollerade tekniken, boktryckarna, var dagspressens pionjärer, men under 1800-talet blev det i större utsträckning opinionsbildare och redaktörer som kom att sätta sin prägel på tidningsbranschen. Detta gällde i hög grad Sverige.

I ett Stockholmsperspektiv är det två tidningsgrundanden som vid sidan av Aftonbladet kan betraktas som milstolpar i utvecklingen mot den så kallade masspressen: Dagens Nyheter (1864) och Stockholms-Tidningen (1889). Det fanns parallella utvecklingslinjer i flera svenska städer.

Den moderna affärsidén tar form Dagens Nyheter (DN) grundades 1864 av Rudolf Wall – samma årtionde som järnvägen mellan Stockholm och Göteborg invigdes och tvåkammarriksdagen ersatte den gamla ståndsriksdagen. Wall var uppfylld av en rad idéer om en ny typ av tidning och en modern journalistik. Aftonbladet hade vid denna tid stelnat i gamla former, och inga andra Stockholmstidningar hade heller förnyat

32 |

DEL II. MEDIERNAS FRAMVÄXT

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 32

04/10/17 5:14 PM

Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens ISBN 978-91-47-11335-4 © 2018 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2018

Det svenska medielandskapet har utkommit i 11 upplagor sedan 1970, men med andra titlar och andra utgivare, se sidan 315.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47-11335-4_Det svenska medielandskapet_inlaga.indd 2

04/10/17 5:14 PM

Lennart Weibull • Ingela Wadbring • Jonas Ohlsson

Dagstidningar, radio, tv och sociala medier är viktiga beståndsdelar i ett samhälle. Genom medier får vi veta vad som händer i vår omvärld.

För att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler, är det viktigt att känna till villkoren för mediernas verksamhet, inte minst i fråga om teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden, politiskt inflytande och publikens intresse. Det svenska medielandskapet belyser dessa villkor genom att beskriva medierna både i ett historiskt och i ett aktuellt perspektiv.

Lennart Weibull, f. 1946, är professor emeritus i massmedieforskning och seniorforskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ingela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet och föreståndare vid Nordicom, Göteborgs universitet.

Jonas Ohlsson, f. 1980, är filosofie doktor och forskare vid Nordicom, Göteborgs universitet.

edier m s s a ern M

Klassik bytt titel till kapet har el and s i d e m n sk a D e t sve

Lennart Weibull • Ingela Wadbring • Jonas Ohlsson

Det svenska medielandskapet utkom första gången 1970, då med titeln Press radio tv. Titeln har förändrats i takt med medielandskapets förändring. Många upplagor av boken hade titeln Massmedier och med olika underrubriker. I den här utgåvan av Det svenska medielandskapet behandlas sociala medier lika ingående som traditionella medier. Dessutom har samtliga kapitel utvecklats och aktualiserats.

Boken har, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, närmast blivit en klassiker och är idag ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.

Det svenska medielandskapet

Det svenska medielandskapet

Det svenska medie landskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens

Best.nr 47-11335-4 Tryck.nr 47-11335-4

9789147113354c1c.indd 1

04/10/17 5:19 PM