9789144120751

Komparativ politik Tio politiska system

Thomas Denk och Carsten Anckar (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38274 ISBN 978-91-44-12075-1 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015, 2018 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Dimograf, Poland 2018

Innehåll

Förord till första upplagan 11 Förord till andra upplagan 13 Författarpresentationer 15

1 INTRODUK TION 17

Thomas Denk & Carsten Anckar Politiska system 17 Styrelseskick 18 Demokrati 18 Autokratier 20 Jämförelse mellan demokratiska och autokratiska system 21 Politisk historia 22 Statsbildning 22 Politiska regimers utveckling 23 Politiska konfliktlinjer 25 Regeringsform 26 Parlamentarism 26 Presidentialism 27 Semipresidentialism 29 Regeringsform i de utvalda länderna 29 Statsform 30 Partisystem och partier 32 Valsystem och val 34 Parlamentsval 34 Presidentval 37 Effekter av valsystem 37 Bokens disposition 38 För vidare läsning 39 Referenser 40 © Författarna och Studentlitteratur

3

Innehåll

2 STORBRITANNIEN 41

Staffan Andersson Politisk historia 41 Regeringsform 45 Den verkställande makten 45 Parlamentet 48 Förhållandet mellan lagstiftande och dömande makt 51 Statsform 51 Skottland, Wales och Nordirland 53 Kommunal nivå 54 Partisystem och partier 55 Konservativa partiet 58 Labour 59 Liberaldemokraterna 62 Valsystem och val 63 Valsystemets effekter 64 Parlamentsvalet 2017 68 Utmärkande drag och trender 69 För vidare läsning 71 Referenser 71

3 FRANKRIKE 77

Carina Gunnarson Politisk historia 77 Regeringsform 80 Presidenten och premiärministern 81 Parlamentet: nationalförsamlingen och senaten 83 Hur fattas beslut? 84 Svagt eller starkt parlament? 84 Ökad makt till parlamentet 86 Statsform 86 Territoriell indelning 88 Mindre tydlig uppdelning i praktiken 90 Partisystem och partier 91 De största partierna under den femte republiken 92 Konfliktlinjer i fransk politik 96 Partiernas roll i det politiska livet 98

4

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

Valsystem och val 98 Val till president och nationalförsamling: majoritetsval 99 Övriga val: ökat inslag av proportionalitet 101 Valsystemets effekter på partisystem och regeringsbildning 101 Utmärkande drag och trender 104 För vidare läsning 106 Referenser 106 Övriga källor 108

4 T YSKL AND 109

Kimmo Elo Politisk historia 109 Regeringsform 114 Parlamentet: förbundsdagen 115 Verkställande makt: förbundskansler och förbundspresident 116 Förbundsrådet 119 Författningsdomstolen 121 Statsform 122 Partisystem och partier 127 Valsystem och val 131 Utmärkande drag och trender 136 För vidare läsning 138 Referenser 138

5 USA 141

Jan Joel Andersson Politisk historia 141 Regeringsform 145 Presidenten 146 Kongressen 146 Representanthuset 147 Senaten 148 Lagstiftningsprocessen 148 Högsta domstolen 150 Statsform 151

© Författarna och Studentlitteratur

5

Innehåll

Partisystem och partier 153 Valsystem och val 156 Valet av president 156 Val till kongressen 158 Valprocessen 159 ”Gerrymandering” 160 Utmärkande drag och trender 161 Gemensamma värderingar men växande ideologiskt gap 161 Befolkningsgrupper och etnicitet 163 Framtiden 164 För vidare läsning 165 Referenser 166

6 BRASILIEN 169

Martin Nilsson Politisk historia 169 Från kolonialtid till självständig republik 169 Militären dominerar politiken (1930–1985) 171 Demokratiskt styre (1985–) 172 Regeringsform 174 Presidenten: verkställande makt 174 Kongressen: lagstiftande makt 175 Högsta domstolen: dömande makt 177 Statsform 178 Maktdelning mellan federal nivå och delstaterna 178 En decentraliserad federal stat 179 Partisystem och partier 180 Historisk framväxt 180 Viktiga partier efter demokratins intåg 181 Ett fragmenterat partisystem med få konfliktlinjer 182 Valsystem och val 184 Utmärkande drag och trender 187 För vidare läsning 190 Referenser 190

6

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

7 INDIEN 193

Sten Widmalm Politisk historia 193 Regeringsform 196 En levande konstitution 197 Bakslag för demokratin som förstärkning av demokratin 198 Statsform 200 Språkfrågor som integration 201 Förstärkning av demokratin underifrån – Panchayatreformerna 202 Partisystem och partier 203 Från hegemoni till pluralistiskt partisystem 203 Framväxten av en hindunationalistisk politik 206 Valsystem och val 208 Turbulens och olika effekter av majoritetsvalsystemet 208 Bipolärt partisystem via koalitioner 211 BJP:s återkomst 214 Valresultatet 2014 och Indiens nya kurs 216 Utmärkande drag och trender 219 För vidare läsning 222 Referenser 222

8 KENYA 225

Anders Sjögren Politisk historia 225 Regeringsform 230 Presidentmakten 231 Den lagstiftande makten 231 Rättsväsendet 232 Andra självständiga institutioner 232 Statsform 235 Partisystem och partier 237 Valsystem och val 240 Utmärkande drag och trender 243 För vidare läsning 245 Referenser 245

© Författarna och Studentlitteratur

7

Innehåll

9 RYSSL AND 249

Carolina Vendil Pallin Politisk historia 249 Regeringsform 251 Konstitution och lagar 252 President och regering utses 252 Den lagstiftande maktens ställning 253 Den dömande maktens ställning 254 Statsform 255 En asymmetrisk federation 256 Maktfördelningen mellan centrum och federationssubjekten 257 Partisystem och partier 259 Stödpartier 260 Opposition utanför systemet 262 Ökad repression 263 Valsystem och val 264 Demokratiska brister i samband med val 265 Val till duman 265 Presidentval 267 Utmärkande drag och trender 268 För vidare läsning 271 Referenser 271

10 KINA 273

Johan Lagerkvist Politisk historia 273 Ordförande Mao och de politiska kampanjerna 274 Deng Xiaopings ”socialistiska marknadsekonomi” 275 Regeringsform 277 Centrala institutioner och inbördes relationer 277 Nationella folkkongressen och lagstiftningen 280 Statsrådet 281 Den politiska beslutsprocessen och implementering av beslut 281 Statsform 282 Den dömande makten 284 Centrala militärkommissionen (CMK) och Folkets befrielsearmé (PLA) 284 Partisystem och partier 284

8

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

Kommunistiska partiets nyckelinstitutioner 286 Fragmentering, polarisering och konfliktlinjer 287 Ledarsuccession 288 Valsystem och val 289 Demokratiska byval på landsbygden 290 Utmärkande drag och trender 291 Korruption 291 Fallande ekonomisk tillväxt och ekonomisk ojämlikhet 292 Utmaningen från ett växande civilsamhälle 293 Ett demokratiskt genombrott? 296 Maktkoncentrationen runt generalsekreterare Xi Jinping 296 För vidare läsning 298 Referenser 299

11 IRAN 301

Idris Ahmedi & Ali Abdelzadeh Politisk historia 301 Regeringsform 305 Centrala institutioner 307 Informella maktstrukturer 309 Ledarens maktbefogenheter 310 Statsform 310 Partisystem och partier 312 Dagens politiska landskap 314 Valsystem och val 316 Parlamentsval 317 Presidentval 319 Val till expertförsamlingen 321 Lokalval 321 Utmärkande drag och trender 322 För vidare läsning 327 Referenser 328

© Författarna och Studentlitteratur

9

12 KOMPARATIV METOD

331

Thomas Denk och Carsten Anckar Vad är komparativ politik? 331 Möjligheter med komparativa studier 331 Utmaningar vid komparativa studier 334 Kunskap om flera länders politiska system 334 Samma fenomen men olika betydelse 335 Överbelastade analyser 336 Urvalsskevhet 337 Fall som är beroende av varandra: Interdependens 337 Hur jämföra politiska system? 339 Fallstudier 339 Fokuserade jämförelser 341 Statistiska analyser 342 Att välja upplägg 343 För vidare läsning 344 Referenser 344

13 POLITISK A SYSTEM: FORMER, TRENDER OCH UTMANINGAR

Carsten Anckar och Thomas Denk Regimtyper i världens länder 347 Trender och utmaningar i demokratier och autokratier 351 Avslutning 354 För vidare läsning 355 Referenser 355 Sakregister 357

347

Förord till första upplagan

Komparativ politik är studiet av politiska system i olika länder. Med den här boken vill vi presentera de politiska systemens utformning i nio länder. Dessa länder har valts ut för att illustrera att politiska system kan utformas på varierande sätt. För att möjliggöra jämförelser följer pre­ sentationerna av systemen samma upplägg. Ländernas politiska historia presenteras tillsammans med deras regeringsform, statsform, partisystem, valsystem, val och utmärkande trender. Inom ramen för detta upplägg har bokens författare fått fria händer att presentera de politiska systemens uppbyggnad. Som gemensam utgångspunkt för de olika kapitlen funge­ rar boken Komparativ politik: Institutioner och beteende (Anckar m.fl.

2013). I nämnda bok presenteras det teoretiska ramverk som möjliggör jämförelser av politiska system. Författarna har i största utsträckning tillämpat detta ramverk i sina beskrivningar av de politiska systemen.

Med denna bok vill vi beskriva hur politiska system kan se ut, men också öka förståelsen för hur politiska system har formats under historiska processer. Allt fler människor kommer i kontakt med politiska system i andra länder genom sina arbeten eller under resor. Det är därför ange­ läget att det finns kunskap om hur politiska system fungerar. En annan anledning till att studera politiska system är att vårt liv påverkas av beslut och händelser i andra länder. Därutöver stärks förståelsen för vårt eget politiska system då det jämförs med andra.

Vi vill tacka bokens författare för deras bidrag och för ett gott sam­ arbete under resan. Det är deras kunskaper om de olika systemen som har möjliggjort denna bok. Åsa Sterner har granskat manuset och lämnat kommentarer som har förbättrat texten. För dessa värdefulla insatser vill vi framföra ett tack. En viktig insats som vi också är tacksamma för har gjorts av Anna Lumme, som har översatt kapitlet om Tyskland från finska till svenska. Vi vill också tacka Caroline Boussard och Marianne Lundqvist på Studentlitteratur för konstruktivt samarbete och stöd under hela processen. Åbo januari 2015 Carsten Anckar © Författarna och Studentlitteratur

Thomas Denk

11

Förord till andra upplagan

Sedan den första upplagan av boken skrevs har flera av de länder som boken behandlar upplevt förändringar. Till exempel har nya politiska aktörer och konfliktlinjer förändrat ländernas partisystem, vilket har påverkat förutsättningarna för regeringsbildning i flera av dem. De poli­ tiska systemen har också fått hantera nya samhällsutmaningar. För att fånga in dessa förändringar har bokens kapitel uppdaterats. Vi har också utökat denna upplaga med tre nya kapitel. För att illustrera hur politiska system fungerar i Afrika har vi kompletterat boken med ett kapitel om Kenya. Därmed har antalet länder utökats till tio. Vi har också skrivit ett nytt kapitel om komparativ metod som ger en introduktion till hur bokens beskrivningar av länder kan användas för jämförelser samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med jämförande studier. Slutligen har vi skrivit ett kapitel som sätter ländernas politiska regimer i ett globalt sammanhang. Syftet med detta är att uppmärksamma den variation av styrelseformer som finns i världen och att lyfta fram en del trender och utmaningar som är gemensamma för ländernas politiska system.

Vi vill tacka bokens författare för deras insatser i arbetet med denna bok. Det är deras kunskaper om ländernas politiska system som möj­ liggör denna bok. Frida Eriksson har med sin granskning av manuset lämnat värdefulla kommentarer. Vi vill också tacka Caroline Boussard och Marianne Lundqvist på Studentlitteratur. Samarbetet har återigen varit utmärkt och konstruktivt. Åbo och Örebro maj 2018 Carsten Anckar

© Författarna och Studentlitteratur

Thomas Denk

13

Författarpresentationer

Idris Ahmedi är fil. dr i statsvetenskap och verksam vid Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, Karlstads universitet. Han har tidigare varit lektor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och undervisat vid Försvarshögskolan och Södertörns högskola. Han har även vistats som gästforskare vid Georgetown University. Ahmedis forskningsintressen omfattar b.la. utrikes- och säkerhetspolitik, jämförande politik, veten­ skapsfilosofi och kurdisk politik.

Ali Abdelzadeh är fil. dr i statsvetenskap. Han var tidigare forskare vid forskningsmiljön YeS (Youth & Society) vid Örebro universitet. Hans forsk­ ningsintresse kretsar kring ungas samhällsengagemang och utvecklingen av för demokratin viktiga kompetenser, som social tillit, politiskt intresse, och tolerans. Abdelzadeh forskar även om Iran och kurdisk politik. För närvarande är han verksam analytiker på Delegationen mot segregation.

Carsten Anckar är professor i statskunskap, särskilt jämförande politik, vid Åbo Akademi. Hans forskning handlar om det koloniala arvets bety­ delse för utformningen av politiska regimer. Han har tidigare studerat effekter av valsystem, dödsstraffets orsaker och sambandet mellan reli­ gion och demokrati.

Jan Joel Andersson är fil.dr i statsvetenskap och arbetar med strategioch policyfrågor vid Europeiska försvarsbyrån (EDA). Tidigare har han bland annat varit chef för Utrikespolitiska institutets forskning om Nordamerika, lektor vid Stockholms universitet samt gästprofessor vid Old Dominion University i Norfolk, Virginia. Han disputerade vid University of California, Berkeley som Fulbright- och Sverige-Amerika stiftelse stipendiat och har även varit American-Scandinavian Founda­ tion Visiting Lecturer i USA. Utöver amerikansk politik forskar han om säkerhets- och försvarspolitik.

Staffan Andersson är docent och lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversi­ tetet. Han forskar och undervisar inom jämförande politik, förvaltning och politisk ekonomi. Andersson har tidigare varit verksam vid University of Nottingham. © Författarna och Studentlitteratur

15

Thomas Denk är professor i statskunskap vid Örebro universitet. Han har tidigare varit verksam vid bland annat Åbo Akademi och Karlstads universitet. Hans forskning handlar om politiska regimer i nybildade stater, politisk kultur och statsformation.

Kimmo Elo är fil.dr i statskunskap. Han arbetar som universitetslektor i statsvetenskap och politisk historia vid Helsingfors universitet. Utöver tysk politik handlar hans forskning om den europeiska integrationen och underrättelseverksamhet under det kalla kriget.

Carina Gunnarson är docent i statskunskap vid Uppsala universitet och verksam som forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Hon har under många år studerat fransk inrikes- och utrikespolitik. Under de senaste åren har hennes forskning alltmer inriktat sig på organiserad brottslighet, framför allt i södra Italien.

Johan Lagerkvist är professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet. Han forskar om Kinas inrikespolitik, mediesystem och civilsamhälle.

Martin Nilsson är fil.dr och universitetslektor i statsvetenskap vid Linné­ universitetet. Han undervisar och forskar inom komparativ politik med särskilt fokus på demokratisering och jämförande politik i Latinamerika, men också om EU:s grannskapspolitik i östra Europa.

Anders Sjögren är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och lärare vid Uppsala universitet. Han forskar om demokratisering och auktoritärt styre, relationer mellan stat och civilsamhälle, samt förhållanden mellan centralmakt och regioner och är specialiserad på Kenya och Uganda.

Carolina Vendil Pallin är forskningsledare på Totalförsvarets forsknings­ institut (FOI), där hon forskar om rysk inrikes- och säkerhetspolitik.

Hon doktorerade vid London School of Economics och har tidigare lett forskningsprogrammet om Ryssland vid FOI och vid Utrikespoli­ tiska institutet.

Sten Widmalm är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han undervisar i jämförande politik och forskar om politisk tolerans, kriser, demokrati, konflikter, korruption och socialt kapital i Sydasien, delar av Afrika, och Europa.

Kapitel 1

Introduktion T HOM A S DE N K & C A R S T E N A N C K A R

I den här boken presenteras de politiska systemen i tio länder utifrån följande fem dimensioner: a) politisk historia, b) regeringsform, c) statsform, d­ ) partier­ och partisystem samt e) val och valsystem. Därtill diskuteras utmärkande drag och trender som återfinns i respektive lands politiska system. För att ge en översiktlig ingång till de kommande kapitlen kommer detta kapitel att presentera och diskutera dessa dimensioner. Det övergripande syftet med boken är att ge kunskap om och förståelse för hur politiska system fungerar i ett antal länder som har betydelse för den globala utvecklingen.

Det teoretiska ramverket för boken återfinns i boken Komparativ politik: Institutioner och beteende (Anckar m.fl. 2013). Innehållet i föreliggande introduktionskapitel beskrivs och diskuteras där mer utförligt, och där presenteras också globala jämförelser och översikter över politiska system.

I föreliggande bok är avsikten att komplettera denna breda översikt med en mer djupgående beskrivning av ett fåtal länder. I fokus för båda böckerna är politiska system och deras utformning. Innan vi behandlar de olika dimensionerna ska vi därför ge en kort introduktion till vad som avses med politiska system och deras styrelseskick.

Politiska system Denna bok handlar om hur politiska system är utformade i olika länder.

Politiska system består av olika handlingar som skapar politik. För att samhällen ska kunna fungera behövs regler som är auktoritativt bindande för alla i samhället. Att reglerna är auktoritativt bindande innebär att alla måsta följa dem. Vad som är tillåtet begränsas därmed av reglerna, vilket skapar ordning och förutsägbarhet i samhället. Dessa auktoritativt bindande regler är det vi kallar för politik och utgör därmed resultatet av – utflödet från – de handlingar som utgör det politiska systemet.

En förutsättning för att skapa politik är att det finns stabila former för hur handlingarna i det politiska systemet ska utföras. Det måste således finnas regler och rutiner även för de handlingar som skapar politik. Dessa regler för politiska handlingar kallas politiska institutioner, och tillsammans bildar de politiska institutionerna den politiska regimen. Den politiska regi­ men kan emellertid utformas på olika sätt, vilket innebär att också politik kan skapas på olika sätt. Det är detta som uppmärksammas i denna bok. © Författarna och Studentlitteratur

17

1 Introduktion

Styrelseskick Formen för hur beslut fattas i politiska system kallas för styrelseskick.1 Hur politiska beslut fattas varierar mellan politiska system genom att de politiska institutionerna är utformade på olika sätt. Förenklat kan man säga att de politiska institutionerna utgör en uppsättning regler för vem som gör vad när politiska beslut fattas. Det ger en arbetsfördelning där olika uppgifter fördelas till olika roller i det politiska systemet. Utform­ ningen av denna arbetsfördelning ser olika ut i de politiska systemen.

Den mest grundläggande skillnaden är den som går mellan demokratier och autokratier.

Demokrati Ordet demokrati härstammar från de grekiska orden för ”folk” (demos) (folk) och ”styre” (kratein). Förenklat avser demokrati därför politiska system där den politiska makten ligger hos folket (folkstyre). Hur folket utövar sin makt i demokratiska system varierar dock. En variant är att folket utövar sin makt genom direkt deltagande i beslutsfattandet, vilket kallas för direktdemokrati. Den grundprincip som förenar historiska och nutida exempel på direktdemokrati är att folket utövar sin makt genom deltagande i beslutsprocesser. Ett historiskt exempel på direktdemo­ kratisk maktutövning är Aten under antiken (508–322 f.Kr.). Politiska beslut fattades i en folkförsamling där samtliga fria män över trettio år med medborgarskap hade rätt att delta i diskussioner och rösta. Nutida varianter på direktdemokrati är folkomröstningar där väljarna ska avgöra eller uttrycka sin mening i olika frågor. I en del länder ordnas folkom­ röstningar regelbundet på olika nivåer. Exempelvis genomförs folkom­ röstningar frekvent i Schweiz och även i USA på lokal nivå.

En annan grundprincip tillämpas i den representativa demokrati­ formen. I denna variant delegerar folket sin makt till ett antal represen­ tanter under en avgränsad tidsperiod. Denna tillfälliga maktöverföring görs genom att väljarna utser representanter genom val. Därmed uppstår en arbetsfördelning mellan väljare och valda. Arbetet med att fatta poli­ tiska beslut utförs av de valda på uppdrag av väljarna, som i sin tur kan ägna tid åt andra uppgifter. Med denna arbetsfördelning kan det politiska beslutsfattandet bli mer effektivt än vid direktdemokrati, men samtidigt koncentreras makten till de valda representanterna under perioden.

Vad som kännetecknar representativa demokratier utöver delegerings­ principen finns det ingen absolut enighet om. Under de senaste decen­ 1 Styrelseskick diskuteras mer utförligt i Anckar m.fl. (2013 kap. 3).

18

© Författarna och Studentlitteratur

1 Introduktion

nierna har flera olika definitioner av vad som utmärker demokratiska system föreslagits och använts av statsvetare. Diskussioner om demokra­ tiska system utgår dock ofta från den definition som Robert Dahl (1989, 1998) har formulerat.2 Enligt Dahl utmärks representativa demokratier av att sju politiska institutioner förekommer: • Valda beslutsfattare. Viktiga beslut fattas av personer som är valda.

• Fria och rättvisa val. Beslutsfattare utses i val som är opartiska och

regelbundna.

• Allmän rösträtt. Alla vuxna medborgare har rösträtt vid val av beslutsfattare.

• Rätt att kandidera till uppdrag. Alla vuxna medborgare har rätt att kandidera till uppdrag som beslutsfattare.

• Yttrandefrihet. Medborgarna har rätt att yttra sina åsikter utan risk för påföljder.

• Föreningsfrihet. Medborgarna har rätt att bilda sammanslutningar som är oberoende av politiska institutioner.

• Alternativa informationskällor. Medborgarna har rätt att använda alternativa källor för politisk information.

Förenklat kan man säga att diskussionen om representativ demokrati har handlat om huruvida dessa sju institutioner är tillräckliga eller om representativ demokrati förutsätter ytterligare institutioner. Dahl har påpekat att de sju institutionerna är nödvändiga men inte tillräckliga för att förverkliga de fem kriterier som tillsammans utgör demokratins ideal: • lika rösträtt • effektivt deltagande • upplyst förståelse • kontroll över dagordningen • allomfattande medborgarskap (politisk inklusion).3

2 Dahl använder dock inte alltid ordet demokratiskt system utan polyarki för de representativa demokratier som har utvecklats i moderna samhällen. ”Polyarki” betyder flerstyre (Dahl 1998).

3 En viktig idé hos Dahl (1989, 1998) är att demokratiska system försöker tillämpa de demokratiska idealen, men inte lyckas med att fullständigt förverkliga dem. Det är därför viktigt, hävdar Dahl, att skilja mellan demokrati som ideal och demokrati som tillämpning. De fem kriterierna uttrycker demokrati som ideal, medan de sju institutionerna anger demokrati som tillämpning.

© Författarna och Studentlitteratur

19

1 Introduktion

Autokratier Motsatsen till demokrati kallas autokrati.4 Eftersom autokratierna för­ enas enbart av att vara motpolen till demokrati innebär det att kategorin i fråga inrymmer politiska system som är väldigt olika. Bland statsvetare finns ingen samsyn om hur autokratier ska indelas, men här (samt i Anckar m.fl. 2013) har vi utgått från fyra typer av autokratier: • Absolut monarki utmärks av att makten nedärvs i rakt nedstigande

led, vanligtvis från far till son. Makten koncentreras till monarken, som dock i realiteten ofta måste ta hänsyn till andra aktörer i sin maktutövning. Historiskt har absolut monarki varit vanlig, men i dag finns formen i endast i ett fåtal stater, exempelvis Brunei, Oman, Qatar, Saudiarabien och Swaziland.

• Militärstyre bygger sin maktutövning på militären i landet. Makten är koncentrerad till en grupp officerare (junta) som vanligtvis, men inte alltid, har hög rang inom militären. Denna grupp av officerare representerar ofta de olika vapenslagen (armé, flotta och flyg) för att garantera att militärens samtliga delar är lojala mot styret. Militär­ styre förekom tidigare frekvent i Latinamerika men har under de senaste decennierna blivit alltmer ovanligt.

• Teokrati innebär att den politiska makten sammanfaller med den religiösa makten. Med andra ord innebär detta att de religiösa ledarna innehar även den politiska makten. Utifrån religiösa tolkningar utformas lagarna för att uppnå målet att förverkliga vad som uppfattas vara Guds vilja eller förenligt med religiösa skrifter. Historiskt sett har teokratier förekommit i flera länder, inte minst före reformationen och sekulariseringen. I de flesta stater är den politiska makten numera separerad från den religiösa makten, men Iran och Vatikanstaten är förmodligen de två nutida stater som bäst uppfyller kriterierna för teokrati.

• Enpartistat är den form av autokrati som är vanligast. Det som förenar alla enpartistater är att ett parti ensamt innehar regerings­ makten, samtidigt som möjligheten till opposition är starkt begränsad eller obefintlig. Maktutövningen baseras helt på det dominerande partiet och de hierarkier som förekommer inom partiet. Maktutövningen legitimeras vanligtvis med den ideologi som partiet företräder. Denna form av autokrati har förekommit och förekommer i kommunistiska och socialistiska stater, men också i fascistiska och nationalsocialistiska stater. Nutida exempel på enpartistater är Kina, Kuba, Laos, Nordkorea och Vietnam.

4 Ibland används även ord som tyranni, despotism, totalitarism och diktatur för att beskriva demokratins motpol. Oavsett vilket ord som används avses politiska system som saknar de institutioner som utmärker representativa demokratier.

20

© Författarna och Studentlitteratur

1 Introduktion

Jämförelse mellan demokratiska och autokratiska system Den ovanstående diskussionen har visat att det finns varianter av demo­ kratiska system på samma sätt som det finns olika typer av autokratiska system. Det kan dock inte nog betonas att skillnaden mellan demokratier och autokratier är den mest centrala inom statsvetenskapen. Enligt Dahl (1971) kombineras politisk konkurrens med politisk inklusion i demokra­ tiska system. Det innebär att det finns olika alternativ som tävlar med varandra om makten (politisk konkurrens), samtidigt som medborgarna har möjligheter att delta i politiska processer (politisk inklusion). I auto­ kratiska system saknas politisk konkurrens eller politisk inklusion. En del autokratiska system saknar båda, medan andra system har begränsningar inom en av dimensionerna. Där politisk konkurrens saknas är makten koncentrerad till ett enda politiskt alternativ. Om däremot politisk inklu­ sion saknas kan medborgarnas möjligheter till politiskt deltagande vara begränsade eller kontrollerade. Vi kan alltså konstatera att det är graden av politisk konkurrens och graden av politisk inklusion som skiljer samt­ liga demokratiska system från samtliga autokratiska system.

Att skillnaden mellan demokratier och autokratier är en fråga om grader av politisk konkurrens och politisk inklusion innebär att det också finns variationer inom de två grupperna. Exempelvis finns det demokratiska regi­ mer som inte har den högsta graden av politisk konkurrens eller politisk inklusion. En del av dessa regimer kallas för valdemokratier och utmärks av att de förvisso genomför val där de vuxna medborgarna har rösträtt och kan välja mellan flera partier som tävlar utan förekomst av fusk, men där brister i de politiska fri- och rättigheterna mellan valen begränsar medborgarnas möjligheter till att delta i och påverka politiska processer. Sammantaget ska dock demokratiska institutioner förekomma i tillräcklig utsträckning för att regimen ska vara närmare demokrati än autokrati. I boken illustreras denna regimtyp av Kenya. Valdemokratier är annars vanligt förekommande i länder som tidigare varit autokratier och som påbörjat demokratisering, men där demokratiseringen inte är slutförd ännu.

Efter denna introduktion till politisk system och styrelseskick går vi nu vidare in på de fem dimensioner som utgör ramen för kapitlens beskrivningar av de olika ländernas politiska system. Dessa dimensioner uppmärksammar grundläggande egenskaper hos de politiska systemen som är viktiga att känna till för att förstå hur systemen fungerar. För­ enklat är det samspelet mellan de olika dimensionerna som påverkar hur de politiska systemen fungerar.

© Författarna och Studentlitteratur

21

Bokens författare är forskare som studerar komparativ politik och politiska system utifrån olika perspektiv. Redaktörerna Thomas Denk och Carsten Anckar är verksamma vid Örebro universitet respektive Åbo Akademi.

Komparativ politik Tio politiska system Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I denna bok beskrivs hur politiska system är uppbyggda i tio länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina och Iran. För varje land presenteras den politiska historien, regeringsform, statsform, partisystem och partier, valsystem och val, vilket möjliggör och underlättar jämförelser. Texterna beskriver också den politiska utvecklingen och pågående förändringar. I denna andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nyskrivna kapitel har tillkommit: ett om Kenya, ett om komparativa studier och ett avslutande kapitel som placerar de politiska regimerna som presenterats i ett globalt sammanhang.

I boken tillämpas de begrepp och modeller för politiska system som presenteras i Komparativ politik: Institutioner och beteende (Studentlitteratur 2013). Tillsammans ger dessa böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll.

Andra upplagan

Art.nr 38274

studentlitteratur.se