Page 1

– FÖRBÄTTRAD, FÖRNYAD OCH ANPASSAD TILL GY 2011

Goodwill

Goodwill Företagsekonomi 2 Goodwill Företagsekonomi 2 behandlar grundläggande kunskaper i ämnet och består av sex block: Företagande och samband, Ledarskap och organisation, Kalkyl, Marknadsföring, Budget och Redovisning. I uppgiftsboken finns, utöver de sex blocken, även kapitel om Källkritik.

Goodwill

Bo Egervall Eva Blomkvist Carl-Johan Forssén Ehrlin Holger Magnusson

FÖRETAGSEKONOMI

Faktabokens block inleds med en företagsekonomisk episod, vilken kan användas som utgångspunkt inför ett nytt arbetsområde. Blocken består av kapitel som alla avslutas med diskussionsuppgifter och en sammanfattning. Den separata uppgiftsboken inleds med källkritik. Därefter följer ett stort antal övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad, med kortfacit i slutet av uppgiftsboken. Många uppgifter kan lösas med digitala verktyg som Excel och valfritt bokföringsprogram (exempelvis Edison bokföringsprogram som medföljer kostnadsfritt). Alla block avslutas med uppdrag, där eleven ges möjlighet att arbeta praktiskt med ämnesområdet. Ett utförligt elevfacit finns i såväl digital som tryckt form. Till läromedlet finns ett digitalt lärarstöd. Läs mer om Goodwill Företagsekonomi 2 på www.sanomautbildning.se/goodwillfe2

FÖRETAGSEKONOMI

(Art nr 523-1980-2)

Uppgiftsbok

2


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Inger Cleland Grafisk form: Anders Wikberg Layout & illustrationer: Bånges Grafiska Form AB Omslag: Anders Wikberg Goodwill Företagsekonomi 2, Uppgiftsbok ISBN 978-91-523-0484-6 © 2012 Bo Egervall, Eva Blomkvist, Carl-Johan Forssén, Holger Magnusson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Andra tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt. Printed by Livonia Print, Riga 2012


aff채rsplan till 책rsredovisning


Innehåll källkritik

6

företagande & samband

12

1. Företagande i en global värld

2. Tillväxt och hållbar utveckling

3. Planering och beslut

4. Affärsplan

■ Uppdrag

ledarskap & organisation

5. Ledaren

6. Att leda sig själv och andra

7. Grupprocesser

8. Organisationen

40

■ Uppdrag

kalkyl

9. Kalkyler med totala kostnader

10. Kalkyler med täckningsbidrag

74

11. Prissättning

■ Uppdrag

marknadsföring

12. Marknadsföringen påverkas av omvärlden

13. Skapa mervärde

114

14. Konsumentlagar

■ Uppdrag

budget 15. Budgeten

16. Analysera budgeten

■ Uppdrag

144


redovisning

17. Bokföring – repetition

18. Bokslut – repetition

19. Inköp och försäljning

20. Personal och löner

170

21. Periodisering

22. Mer om periodiseringar

23. Årsredovisning och analys

■ Uppdrag

bilagor

282

bildförteckning

286

kontoplan

287

kortfacit

288

formler 292


källkritik

Källkritik Vi matas dagligen med mängder av information om allt mellan himmel och jord. När vi läser tidningar, lyssnar på nyhetssändningar på radio och teve och läser böcker så levereras påståenden och fakta som vi förväntas ta till oss som sanningar. Men hur vet vi att det som påstås vara sant verkligen är sant?

Vad är egentligen sant? Våra tidigare erfarenheter avgör ofta hur vi förhåller oss till de fakta som levereras av media. Nyheter i morgontidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har ganska stor trovärdighet liksom nyhetssändningar i Sveriges Television och TV4. Däremot tas ofta nyheter som förmedlas av kvällstidningar och så kallade skvallertidningar med en nypa salt. Även om nyheterna som förmedlas av dessa tidningar är sanna så är löpsedlarna ofta vinklade och kraftigt överdrivna för att locka folk att köpa tidningarna. Även de mest seriösa nyhetsförmedlarna kan dock ibland ha svårigheter att ge en sann beskrivning av ett händelseförlopp när man inte kunnat kontrollera tveksamma källor. Ett exempel på detta är väpnade konflikter där parterna ofta förmedlar helt olika beskrivningar av samma händelser.

6    KÄLLKRITIK


Källkritik – ett sätt att kritiskt granska information När du som elev gör egna arbeten och samlar fakta från olika källor så är det viktigt att vara kritisk till all information som du hittar. Källkritik handlar just om detta. Det är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och förankrad i verkligheten. Källkritiken har utvecklats ur historieforskningen där den anses vara särskilt viktig. Historiska händelser har ju ofta utspelat sig långt tillbaka i tiden och därför kan det vara svårt att långt senare veta exakt vad som har hänt. Men även det som sker i nutid behöver källgranskas eftersom mycket av den information som förmedlas i dag är förvanskad eller manipulerad av olika skäl. Internet erbjuder oändliga möjligheter till faktainsamling, men samtidigt sprids lögner och osanningar över nätet. Inte minst genom sociala medier som Facebook och Twitter.

Att skilja på fakta och värderingar En viktig del när man kritiskt granskar information är att bedöma om ett påstående som görs grundar sig på fakta eller värderingar. Ett faktapåstående kan vara sant eller falskt, medan en värdering uttrycker personliga åsikter som varken är sanna eller falska. Ett faktapåstående går åtminstone i teorin att bevisa eller motbevisa nu eller i framtiden. När du gör ett arbete kan du förstås använda både faktapåståenden och värderingar, men det bör synas att du redovisar en värdering i ditt arbete genom att du hänvisar till den källa som står för påståendet. När du redovisar påståenden som är värderingar bör du också undersöka motsatta ståndpunkter. Om man ska göra en allsidig belysning av ett ämne blir det mer trovärdigt om alla parter får komma till tals.

KÄLLKRITIK    7


Hitta källan En källa är platsen, stället eller den person som man hämtar uppgifter från. Källan ger själva informationen som vi behöver. Källor kan vara: n Skrivna texter, såväl tryckta som digitala n Bilder n Muntliga berättelser. Till exempel att man intervjuar källan eller att man lyssnar på vad källan säger i radio. n Fysiska föremål som exempelvis arkeologiska fynd Källor kan vara mer eller mindre säkra. När man skriver uppsatser eller gör andra skolarbeten är primärkällan är i regel den säkraste källan. Primärkällan är den som lämnar den ursprungliga informationen. När exempel en person intervjuas eller när en forskare redovisar sina rön i en avhandling är alltså intervjun eller forskningsresultaten primärkällor. Om de sedan återges i exempelvis tidningar och på hemsidor eller bloggar på nätet och därefter sprids vidare så är detta sekundär information. När information sprids genom flera led är det stor risk att den förvanskas på ett eller annat sätt. En person som ska återberätta något som han eller hon har hört, kan förändra det ursprungliga eftersom man lätt glömmer eller gör en egen subjektiv tolkning av det som man hört. Därför bör man vid informationssökning, på internet eller någon annanstans, försöka söka sig tillbaka till primärkällan. Uppslagsverket på nätet, som exempelvis Wikipedia, har ganska låg trovärdighet eftersom den består av artiklar som vem som helst kan lägga in utan någon riktig faktagranskning. Wikipedia kan dock fungera som ett sökverktyg för att hitta primärkällan.

8    KÄLLKRITIK


Värdera källan Om du hittat en källa som du tror kan vara användbar så bör du självklart värdera den kritiskt. Ta reda på vem som står bakom källan. Tillhör personen ifråga någon organisation? Är det en partsinlaga? Har personen ifråga något intresse av att framföra en viss åsikt? Oavsett typ av källa så bör man undersöka vem som ligger bakom den och försöka utröna vilka avsikter denne har haft. Är det att informera om ett ämne eller att marknadsföra ett företag? Eller något annat motiv?

Källkritisk granskning i digitala medier När det gäller en sida på webben eller Facebook så kan du se vem som äger sidan. Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Det kan ha stor betydelse för hur du värderar källan. Om du exempelvis ska göra ett arbete om svenska företags miljöarbete är det lämpligt att läsa extra kritiskt på företagens egna webbsidor och även se om det finns motsatta åsikter hos andra källor. Du bör också försöka bedöma varför denna källa, en sida på webben eller Facebook, är skapad. Granska innehållet noggrant och se om det rör sig om presentation av fakta, åsikter, försäljningsargument eller underhållning. De svar som du får på frågorna påverkar givetvis hur du ska värdera källorna. Om någon propagerar för att övertyga dig om något, se efter om det bara är en uppräkning av påståenden eller om personen också pekar på motsatta ståndpunkter. Vinklade sidor kan inte användas för att få fram fakta, men kan vara bra om man ska belysa en fråga utifrån olika aspekter. Se också till att inte informationen på sidan är för gammal. Uppgifter om exempelvis ekonomi och informationsteknik behöver i regel vara aktuella. Ta reda på när webbplatsen skapades och när den senast ändrades. Bedöm också om källan är användbar för ditt syfte. Har den rätt svårighetsgrad för dina förkunskaper? Ger den svar på dina frågor? Tillför den innehållet något nytt eller upprepar den bara vad du redan visste? Komplettera med att jämföra med andra källor. KÄLLKRITIK    9


Redovisa källorna I den skriftliga redovisningen bör du redovisa dina källor. Det ger också större trovärdighet för din presentation om du själv är påtalar eventuella brister hos de källor som du använder. När det gäller citat, alltså när du vill återge ordagrant vad någon har sagt, så ska det omges med citationstecken: ”Det är mycket lönsamt för företag att vårda relationen med sina nuvarande kunder” 2. För att hänvisa till källan kan du skriva en liten siffra (fotnot) efter citatet och skriva själva källhänvisningen längst ner på sidan. Ett annat sätt att visa källan är att lägga in en parentes mitt i texten, direkt efter citatet. (Goodwill Företagsekonomi 2, Egervall mfl, sid 121). Sedan måste varje skriftligt och muntligt dokument som citeras eller refereras till i arbetet, specificeras i källförteckningen.

Att skriva en källförteckning I slutet av en uppsats eller rapport så bör man redovisa sina källor på en separat sida. Detta för att den som läser ska kunna kolla att det du skriver stämmer med originalet. n I en tryckt bok ska man ange författare/redaktör, utgivningsår, bokens titel, förlagsort och förlag. (Eriksson, Bo, 2012, Lützen 1632, Stockholm, Norstedts pocket). n I en tidningsartikel anger man författare/redaktör, publiceringsdatum, titel på artikeln, tidningens namn och sidnummer. (Wolodarski, Peter, 120603, Det som inte fick hända kan vara på väg att ske, Dagens Nyheter, sid 5) n På en webbsida på internet ska man ange vem eller vilka som står bakom, datum då man hämtade informationen, webbsidans titel samt webbadress (URL). (Dagens Nyheter, Ekonomi, 120602, USA-jobben färre än väntat, www.dn.se/ekonomi/usa-jobben-farre-anvantat). n Om du använt intervjuer i ditt arbete ska du ange vem eller vilka som har intervjuats och vilket datum. Man bör också ange om det är en telefonintervju eller en personlig intervju.

10    KÄLLKRITIK


Betygskriterier för källkritik i Företagsekonomi 2 Betyg E Eleven formulerar med viss säkerhet enkla företagsekonomiska frågeställningar, samlar i samråd med handledare in information från olika källor och gör en enkel bedömning av informationens trovärdighet. Eleven sammanställer informationen, för enkla resonemang och drar enkla slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar och ger enkla argument för sina ståndpunkter. Betyg C Eleven formulerar med viss säkerhet företagsekonomiska frågeställningar, samlar efter samråd med handledare in information från olika källor och gör en välgrundad bedömning av informationens trovärdighet. Eleven sammanställer informationen, för välgrundade resonemang och drar välgrundade slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar och ger välgrundade argument för sina ståndpunkter. Betyg A Eleven formulerar med säkerhet komplexa företagsekonomiska frågeställningar, samlar efter samråd med handledare in information från olika, även mer avancerade, källor och gör en välgrundad och nyanserad bedömning av informationens trovärdighet. Eleven sammanställer informationen på ett strukturerat sätt, för välgrundade och nyanserade resonemang och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Dessutom deltar eleven i samtal om andra företagsekonomiska frågeställningar, diskuterar dem ur olika perspektiv och ger välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter.

KÄLLKRITIK    11


företagande & samband

1. Företagande i en global värld 1:1

Ange om följande påståenden är rätt eller fel Rätt

Fel

1. Marknaden är en plats där köpare och säljare möts.

2. Produktmarknad är alla som är potentiella köpare av en viss produkt.

3. Bruttonationalprodukten är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

4. Man räknar med att cirka tio procent av Sveriges BNP utgörs av export.

5. Det mesta av vår utrikeshandel sker med andra EU-länder.

6. Outsourcing kan innebära att företag lägger ut tillverkning på underleverantörer i stället för att själva tillverka produkterna.

7. Den globala handeln har underlättats av internet och förbättrade telekommunikationer.

8. Marknadsekonomi innebär att alla har rätt att starta företag och konkurrera på marknaden.

9. I Sverige har vi marknadsekonomi inom alla delar av samhället.

10. Marknaderna förändras eftersom kundernas önskemål förändras samtidigt som nya tekniska lösningar gör att nya produkter kan skapas.

12    företagande & samband


1:2

Förklara följande viktiga begrepp 1. Marknad 2. Produktmarknad 3. Byteshandel 4. Bruttonationalprodukt 5. Export 6. Global handel 7. Outsourcing 8. Marknadsekonomi

företagande i en global värld    13


1:3

Ange vilka begrepp som avses a) Den plats där säljare och köpare möts och gör sina affärer.

b) Handel förr i tiden som skedde utan pengar.

c) Beräknas genom att summera alla varor och tjänster i landet under ett år.

d) Alla som är potentiella köpare av en viss produkt.

e) Innebär att vem som helst med vilket företag som helst får vara med och konkurrera på alla marknader.

f ) När företag i stället för att äga fabrikerna låter underleverantörer tillverka varor åt dem.

14    företagande & samband


1:4

Varför utrikeshandel? Vilka är skälen till att länder handlar länder med varandra?

1:5

Fördelar och nackdelar för Sverige? a) Vilka fördelar ger en stor utrikeshandel för Sveriges ekonomi och för Sveriges konsumenter? b) Finns det några nackdelar med utrikeshandeln för svensk del?

företagande i en global värld    15


1:6

Sveriges utrikeshandel Använd internet och undersök vilka som är Sveriges viktigaste handelspartners. (Tips: www.ekonomifakta.se, www.scb.se) a) Vilka sex länder exporterar vi mest varor till. b) Vilka sex länder importerar vi mest från. c) Ge exempel på fyra viktiga export-varugrupper. d) Ge exempel på fyra viktiga import-varugrupper.

16    företagande & samband


1:7

Outsourcing Outsourcing är ett engelskt låneord som innebär att ett företag låter ett annat företag sköta delar av företagets verksamhet. Outsourcing kan innebära att man förlägger tillverkning hos en underleverantör i ett låglöneland, men kan också vara att ett svenskt företag lägger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag i Sverige. Använd internet och beskriv tre svenska företag som använder outsourcing i Sverige. Vilka fördelar uppnår företagen genom att anlita andra företag i stället för att göra arbetet själva?

företagande i en global värld    17


2. Tillväxt och hållbar utveckling 2:1

Ange om följande påståenden är rätt eller fel Rätt

Fel

1. Långsiktigt hållbar utveckling handlar bland annat om att bevara de ekologiska kretsloppen.

2. Icke förnyelsebara resurser återbildas inte och kommer därför att ta slut förr eller senare.

3. Icke förnyelsebara resurser kallas också ibland ändliga resurser.

4. Exempel på en icke förnyelsebar resurs kan vara fiskbeståndet i ett hav.

5. Den så kallade växthuseffekten beror huvudsakligen på förbränning av fossila bränslen som exempelvis olja och stenkol.

6. CSR är en förkortning av begreppet Corporate Safety Resources.

7. CSR handlar om företagens sociala ansvar i samhället.

8. Hållbar utveckling brukar indelas i områdena ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling.

9. En hållbarhetsplan för ett företag bör visa att deras verksamhet inte medför någon negativ påverkan på de ekologiska systemen.

10. Social hållbarhet innebär att man bygger ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.

18    företagande & samband


2:2

Förklara följande viktiga begrepp 1. Icke förnyelsebara resurser 2. Corporate Social Responsibility 3. Hållbar utveckling 4. Ekologisk hållbar utveckling 5. Ekonomisk hållbar utveckling 6. Socialt hållbar utveckling 7. Hållbarhetsredovisning


2:3

Ange vilka begrepp som avses a) Resurs som inte återbildas och som kommer att ta slut en dag. b) Uppstår på grund av ökad förbränning av fossila bränslen som olja och kol. c) Handlar om företagens sociala ansvar i samhället. d) Ekonomin växer genom att material återvinns och att man effektiviserar materialanvändningen så att det blir mindre spill. e) Innebär att man bygger ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. f ) Innebär att naturens kretslopp behåller sin produktionsförmåga för all framtid.

20    företagande & samband


2:4

Olika resurser Förutom icke förnyelsebara resurser, som förbrukas i den takt som de används, finns även förnyelsebara resurser som återbildas om de används klokt. Dessutom finns icke förbrukningsbara resurser som kan användas utan att de för den skull förbrukas. Använd internet och ta fram två exempel vardera på: a) Icke förnyelsebara resurser b) Förnyelsebara resurser c) Icke förbrukningsbara resurser

2:5

Alternativa energikällor Fossila bränslen som olja, kol och naturgas orsakar växthuseffekten och de beräknas ta slut någon gång under 2000-talet. Använd internet och beskriv tre alternativa energikällor som kan ersätta de fossila och som inte är skadliga för miljön.

tillväxt och hållbar utveckling    21


2:6

Företags miljöarbete De flesta företag redovisar numera sina miljöinsatser på sin webbsida. Gå in på Ikeas, H&M:s och ett valfritt företags hemsida och läs om deras arbete för hållbar utveckling. Besvara följande frågor: a) Vilka miljömål har de satt upp för det egna företaget? b) Hur arbetar företaget för att uppnå sina mål? c) Vilka organisationer samarbetar de med? d) Hur långt har företaget kommit på vägen för att uppnå målen? e) Vilken/vilka källor har hemsidorna använt för sin beskrivning på hemsidan? Är det primära eller sekundära källor? Redovisar källorna fakta eller åsikter? Hur tillförlitliga är källorna? Finns det andra åsikter om deras miljöarbete?

22    företagande & samband


2:7

Skolans arbete för hållbar utveckling Undersök hur er egen skola arbetar för miljön. Kontakta rektor eller skyddsombud och ta reda på följande: a) Har skolan någon egen plan för hållbar utveckling? Beskriv den. b) Vilka insatser gör man på skolan för att minska förbrukning av energi och annat och för att återvinna papper och avfall. c) Vad ytterligare insatser skulle skolan kunna göra för miljö och hållbar utveckling. d) Vilken/vilka källor har ni använt för undersökningen? Är det en primär eller sekundär källa? Redovisar källan/källorna? Hur tillförlitlig är källan/källorna?

tillväxt och hållbar utveckling    23


– FÖRBÄTTRAD, FÖRNYAD OCH ANPASSAD TILL GY 2011

Goodwill

Goodwill Företagsekonomi 2 Goodwill Företagsekonomi 2 behandlar grundläggande kunskaper i ämnet och består av sex block: Företagande och samband, Ledarskap och organisation, Kalkyl, Marknadsföring, Budget och Redovisning. I uppgiftsboken finns, utöver de sex blocken, även kapitel om Källkritik.

Goodwill

Bo Egervall Eva Blomkvist Carl-Johan Forssén Ehrlin Holger Magnusson

FÖRETAGSEKONOMI

Faktabokens block inleds med en företagsekonomisk episod, vilken kan användas som utgångspunkt inför ett nytt arbetsområde. Blocken består av kapitel som alla avslutas med diskussionsuppgifter och en sammanfattning. Den separata uppgiftsboken inleds med källkritik. Därefter följer ett stort antal övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad, med kortfacit i slutet av uppgiftsboken. Många uppgifter kan lösas med digitala verktyg som Excel och valfritt bokföringsprogram (exempelvis Edison bokföringsprogram som medföljer kostnadsfritt). Alla block avslutas med uppdrag, där eleven ges möjlighet att arbeta praktiskt med ämnesområdet. Ett utförligt elevfacit finns i såväl digital som tryckt form. Till läromedlet finns ett digitalt lärarstöd. Läs mer om Goodwill Företagsekonomi 2 på www.sanomautbildning.se/goodwillfe2

FÖRETAGSEKONOMI

(Art nr 523-1980-2)

Uppgiftsbok

2

9789152304846