Issuu on Google+

Nancy Holmström & Gunnar Lindblom På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Dessa beslut kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav och förväntningar. För att kunna fatta kloka beslut och lösa ekonomiska problem krävs

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Boken har strukturerats i fyra olika block: Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. I denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Till boken hör en uppgiftsbok samt ett facit med utförliga lösningar. I denna sjätte upplaga har omfattande uppdateringar gjorts för att anpassa fakta och uppgifter till

– f r å n b eg r e p p t i l l b es lu t

kunskap om företagsekonomiska begrepp och metoder.

Företagsekonomi

Företagsekonomi – från begrepp till beslut

Företagsekonomi från begrepp till beslut

n a n cy hol mst röm gun n a r lin d hol m

gällande lagar, normer och praxis. Gunnar Lindholm, lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, har ansvarat för den sjätte upplagan som i övrigt bygger vidare på Nancy Holmströms arbete i tidigare upplagor av boken.

ISBN 978-91-523-0594-2

www.bonnierutbildning.se

(523-0594-2)

bon n iers


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör/projektledare: Kristoffer Edshage Grafisk formgivning och illustrationer: Mobile Design, Jonas Olsson Omslag: Mobile Design, Jonas Olsson FÖRETAGSEKONOMI – FRÅN BEGREPP TILL BESLUT ISBN 978-91-523-0594-2 © 2011 Nancy Holmström, Gunnar Lindholm och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Sjätte upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2011


till läsaren

F

öretagsekonomiskt beslutfattande kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav. Hänsyn måste tas till olika och ibland motstridiga krav och förväntningar från ägare, företagsledning, anställda, kreditgivare, leverantörer, kunder och samhället. På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. För att kunna fatta kloka beslut, lösa ekonomiska problem och göra olika slags ekonomiska bedömningar, beräkningar och analyser krävs kunskap om företagsekonomiska begrepp och metoder.

I boken förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Bokens kärna byggs upp kring affärsidé, mål, strategier, verksamhets- och ekonomistyrning. Särskild vikt läggs vid ansvaret för människor och miljö. Bokens kapitel är indelade efter huvudfunktionerna inom ett företag, till exempel inköp, produktion, försäljning, marknadsföring, kalkylering, finansiering, budgetering, bokföring och bokslut. Men boken tar även upp den lagstiftning som reglerar verksamheten samt hur man värderar och analyserar företag. Boken är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Boken kan användas av universitet, högskolor och i yhutbildningar, men även av utbildningsföretag och i samband med företagsintern utbildning. Till boken hör en uppgiftsbok samt ett facit med utförliga lösningar. I denna sjätte upplaga har omfattande uppdateringar gjorts för att anpassa fakta och uppgifter till gällande lagar, normer och praxis. Boken har strukturerats i fyra olika block: Företag & Samhälle, Marknad & Organisation, Styrning & Kalkylering samt Redovisning & Ekonomisk analys. I denna nya struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Utöver ett uppdaterat innehåll har boken även fått ny formgivning. Gunnar Lindholm, lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, har ansvarat för den sjätte upplagan som i övrigt bygger vidare på Nancy Holmströms arbete i tidigare upplagor av boken.

Stockholm i juni 2011 Författarna


Innehåll

Företag och samhälle

Indelning av företag efter näring och bransch Indelning av företag efter storlek Indelning av företag efter lokalisering

1. Samhälle, företag och ekonomi

Indelning av företag efter ägandeförhållanden

Ekonomi . .......................................................... 15

Indelning av företag efter företagsform

Företagsekonomiska grundprinciper

Att starta företag och välja företagsform . . . . . . . . . . . 53

Företagsekonomi är en del av samhällsekonomin

Enskild firma/enskild näringsidkare

Företag och olika ekonomiska system

Handelsbolag och kommanditbolag

Vad menas med marknad?.................................. 19

Aktiebolag

Vi är alla både säljare och köpare

Slopad revisionsplikt

Ekonomisk tillväxt och BNP

Ekonomisk förening

Tillväxt, ränta, inflation och valuta hänger ihop

Byte av företagsform och avveckling .. . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Företag och förädlingsvärde Sveriges utlandsberoende

4. Företagens intressenter

Den globala ekonomin........................................ 24

Företagets intressenter vill ha ersättningar .. . . . . . . 61

All business is global

Övriga intressenter

Finanskrisen 2008

Företagets förädlingsvärden skapar vinster

Vad menas med företagsklimat?

Företagets vinster skapar positiva kassaflöden

Det öppna samhällets ekonomi

Företaget är omgärdat av lagstiftning .. . . . . . . . . . . . . . . 64

EMU och euro påverkar handeln

2. Företag, marknad och konkurrens Marknaden........................................................ 29 Marknadskrafterna Utbud och efterfrågan Marknaden som signalsystem Den rena marknadsekonomin är en utopi Olika konkurrens- och marknadsformer............... 35 Marknadens utvecklingsförlopp Marknad och teknologisk utveckling Frihandel ger både vinnare och förlorare

Marknad och organisation

3. Företag och näringsliv Näringslivet under 2000-talet ............................ 44

5. Företagets affärsidé, mål och strategier

Företag – en form för samverkan mot

Företagets affärsidé .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Näringslivet under 1900-talet ............................ 41

ekonomiska mål................................................. 45

Företagets mål och strategier .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Indelning av företag efter verksamhet

Verksamhetsstyrning och ekonomistyrning

Distribution och integration

Företagets och produkternas namn

Indelning av företag efter internationaliseringsgrad

Att skydda idéer och varumärken

6


Innehåll 6. Strategisk planering och marknadsplanering

Anställningsavtal och kollektivavtal.. . . . . . . . . . . . . . . . 110 Arbetsrätt och arbetsgivaransvar

Strategisk planering och kontroll........................ 77

Lön är ersättning för arbete.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

Marknadsplaneringsprocessen........................... 78

Alla har ett eget skattekonto

Nulägesanalys

Arbetsgivaravgifter ger social trygghet

Marknadsundersökningar .................................. 82

Sjuklön och sjuklöneförsäkringar

Skrivbordsundersökningar

Semestern – en rättighet med eller utan lön

Fältundersökningar

Anställningstrygghet – för den som har jobb.. . . . . 116

Målformulering . ................................................ 85

Uppsägning och avskedande måste vara .välgrundade

Marknadssegmentering

Lagen om medbestämmande i arbetslivet

Olika slags mål

Arbetstiden regleras även av EU

Val av strategi ................................................... 87

Arbetsmiljölagen

Från strategi till marknadsplan

Diskrimineringsombudsmannen

Genomförande, uppföljning och utvärdering

Personalliggare ska minska svartjobben

7. Organisation och organisations styrning

9. Företagets kvalitets- och miljöstyrningssystem

Företagets organisation som styrmedel.............. 95

Kunderna kräver bra kvalitet och god miljö.. . . . . . . 123

Linje och stab

Den svenska miljölagstiftningen

Centralisering och decentralisering

Miljömål och organisationsförändringar

Arbetsstyrning och ledningsfilosofi

Ekonomiska och ekologiska perspektiv förenas

Val av organisationsstruktur .............................. 99

Kvalitets- och miljötänkande en konkurrensfördel

Funktionsorganisation

Hållbarhetsredovisning

Flödesorganisation

Certifiering ger skriftligt bevis .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Divisions- eller resultatenhetsorganisation

Miljöstyrningsrådet – för hållbar utveckling

Produktorganisation

Miljömärkning och miljösymboler

Geografisk organisation

Uppförandekoder och rättvis handel .. . . . . . . . . . . . . . . . 132

Matrisorganisation Projektorganisation

10. Inköp produktion och försäljning

Imaginär organisation

Inköp av varor och tjänster .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Individen i organisationen

Inköpsfunktionen i organisationen

Svensk kod för bolagsstyrning.......................... 105

Inköpschefernas planer viktiga signaler Ekonomistyrning av inköp .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

8. Personal och arbetsrätt

Inköpsarbetet ofta en kostnadsjakt

Personalen – en lönsam resurs ......................... 107

Köpa ofta eller sällan – olika inköpsrutiner

Företagskulturen grogrund för tillväxt

Logistik och just in time

När balansräkningen går före människorna

Inköp av lagervaror kräver lager

Personalekonomi – hushållning med mänskliga

Beställningspunkt och buffertlager

resurser .......................................................... 109

Köpa mycket eller lite – olika inköpskvantiteter

Personalekonomiska kalkyler och bokslut

Produktion av varor och tjänster.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

7


Innehåll

Produktionsfunktionen i organisationen

Dispositiva och tvingande regler

Ekonomistyrning av produktion

Oskäliga avtalsvillkor kan jämkas

Från individuellt hantverk till lean production

Anbud + accept = avtal

Tidseffektivitet och flexibilitet

Oren och för sen accept blir nytt anbud

Produktivitet och effektivitet

Anbud och offentlig upphandling

Tillverkning ger färdigvarulager

Fullmakt krävs för att företräda andra

Försäljning av varor och tjänster....................... 149

Även ingångna avtal kan vara ogiltiga

Försäljningsfunktionen i organisationen

Köplagen gäller köp och byte

Ekonomistyrning av försäljning

Att stå risken

Lönsamhetsstyrning av försäljarna

Incoterms och leveransvillkor

Försäljning till konsumenter

Dröjsmål med leverans och betalning

Försäljning till återförsäljare

Detentionsrätt och stoppningsrätt

Försäljning till andra företag

Fel på varan och undersökningsplikt

Service och eftermarknad ................................ 153

Reklamation och köparens rättigheter Faktura och fakturainnehåll

11. Marknadskommunikation och marknadsföring

Avbetalningsköp ger säljaren viss säkerhet

Strategisk och operativ marknadsföring ........... 155

Räntelagen och dröjsmålsränta

Marknadsföringen i organisationen

Preskription – när man slipper betala

Det sålda förblir säljarens egendom

Ekonomistyrning av marknadsföring

Marknads- och konsumenträtt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189

Produkten måste fylla ett behov

Marknadsföring och marknadsföringslagen

Marknadsföring på flera plan samtidigt

Krav på marknadsföring och reklam

Massmarknadsföring på massmarknader

Prissättning och prisinformationslagen

Relationsmarknadsföring på fåtalsmarknader

Produktansvar och produktsäkerhet

Marknadsföring och konkurrensmedel.............. 160

Konkurrenslagen skapar effektiv konkurrens

Marknadsföring handlar om att nå människor

Konsumenter och konsumentlagstiftning

Marknadsföring – en kommunikationsprocess

Konsumentköplagen gäller för privat bruk

Identifiera målgruppen/mottagaren

Konsumenttjänstlagen kräver fackmässighet

Bestämma målet/syftet

Konsumentkreditlagen och effektiv ränta

Välja rätt budskap/meddelande

Kredit- och konkursrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

Välja rätt medium/kanal

Att lämna pant som säkerhet

Marknadsföring via personlig försäljning

Den som går i borgen går i sorgen

Marknadsföring via IT-medier

Betalningspåminnelser och inkasso

Mediernas effektivitet – räckvidd och räckdjup

Utmätning och exekutiv auktion

Reklammål och reklameffektmätning............... 173

Konkurs och rekonstruktion

Utvärdera responsen/återkopplingen

Förmånsrätt ger företräde till betalning Ackord är en överenskommelse

12. Företagets affärsverksamhet Avtals- och köprätt .......................................... 177 Avtal och avtalslagen

8

Ekonomisk brottslighet kan ge näringsförbud


Innehåll

Styrning och kalkylering

15. Produktkalkylering och prissättning Kalkyler som beslutsunderlag.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249

13. Ekonomistyrning – styrning mot ekonomiska mål

Kalkyler och prissättning

Företagets ekonomistyrning ............................ 209

Produktkalkylering följer förädlingskedjan

Val av kalkyleringsmodeller

Företagets ekonomisystem

Vanliga modeller inom produktkalkylering.. . . . . . . . 251

Ekonomistyrning och beslutsfattande

Självkostnadsberäkning med självkostnadskalkyler

Ekonomistyrning – ett begrepp med synonymer

Självkostnadsberäkning med påläggskalkyler

Ekonomistyrning i stora och små företag

Kalkylering i industriföretag

Företagsekonomiska grundbegrepp ................. 213

Kalkylering i tjänste- och kunskapsföretag

1. Resultat – vinst eller förlust

Kalkylering i handelsföretag

2. Lönsamhet – ett centralt begrepp

Kalkylering utifrån branschnyckeltal

3. Inkomster, intäkter och inbetalningar

Kalkylering med bidragsmetoden

4. Utgifter, kostnader och utbetalningar Ekonomistyrning och ekonomiska mått ............ 219

16. Investeringskalkyler och lönsamhetsberäkningar

Ekonomistyrning och ekonomiskt ansvar

Vad menas med en investering?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279

Ekonomistyrning i industriföretag

1. Klassificering utifrån ekonomistyrning och ansvar

Ekonomistyrning i handelsföretag

2. Klassificering utifrån redovisnings- och skatte-

Ekonomistyrning i tjänste- och kunskapsföretag

lagstiftningen

5. Periodisering ett viktigt fördelningsbegrepp

3. Klassificering utifrån resursanskaffning

14. Resultatplanering och lönsamhetsberäkningar

4. Klassificering utifrån investeringssyfte Investeringskalkyler som beslutsunderlag

Resultat, omsättning och lönsamhet................ 225

Investeringar i IT, FOU och miljö – ett måste

Kostnads- och intäktsanalys

Investeringskalkyler analyserar betalningsströmmar

Rörelsens intäkter och kostnader

Investeringskalkyler innebär risk och osäkerhet

Rörliga och fasta kostnader

Vanliga metoder vid investeringskalkylering.. . . . . 285

Direkta och indirekta kostnader

Investeringskalkyleringens begrepp och principer

Särintäkter, särkostnader, samintäkter och

Pay off-metoden

samkostnader

Nuvärdefaktor och nuvärdetabeller

Kalkylmässiga kostnader och avskrivningar

Nuvärdemetoden

Kapitalkostnader och kalkylränta

Nuvärdekvot och investeringsprioritering

Alternativkostnader – intäkter man går miste om

Annuitetsfaktor och annuitetstabell

Resultatanalys och resultatplanering ............... 239

Annuitetsmetoden

Resultatanalys med hjälp av resultatdiagram

Internräntemetoden

Resultatanalys med hjälp av ekvationer

Investeringsbeslut och känslighetsanalys.. . . . . . . . 300

Resultatanalys med hjälp av bidragsanalys

Lönsamhetsbedömningar och prioriteringar Förseningar och fördyrningar

9


Innehåll

Redovisning och ekonomisk analys

19. Bokföring och bokslut Redovisningen är spindeln i nätet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 347 Skillnaden mellan bokföring och redovisning Externredovisningen är lagreglerad Internredovisningen kan utformas fritt

17. Kapitelbehov och finansiering

Vilka är bokföringsskyldiga?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350

Vad menas med kapital?. ................................. 305

Bokföringsskyldighet och bokföringsbrott

Kapitalbindning och kapitalomsättningshastighet

Vad menas med näringsverksamhet?

Kapitalbindning medför kapitalkostnader

God redovisningssed och rättvisande bild .. . . . . . . . 353

Kapitalet i balansräkningen

Viktiga normgivande institutioner

Balansräkningen och finansiell analys

Grundläggande redovisningsprinciper

Vad används kapitalet till?

Grundbokföring och huvudbokföring .. . . . . . . . . . . . . . . . 355

Hur har kapitalet anskaffats?

Alla affärshändelser måste bokföras

Företagets kapitalbehov. ................................. 312

Verifikationerna utgör bevismaterial

Finansiering av kapitalbehov – en fråga om planering

Valuta och räkenskapsår

Behov av anläggningskapital

Bokslutsmetoden och kontantmetoden

Behov av rörelsekapital i industriföretag

Löpande bokföring på konton

Behov av rörelsekapital i handelsföretag

Baskontoplanens kontoindelning

Behov av rörelsekapital i tjänste- & kunskapsföretag

Dubbel bokföring och kontering

Kapitalanskaffning och kapitalmarknad............ 325

Konton och externredovisningssystem.. . . . . . . . . . . . . 362

Intern finansiering av kapitalbehovet

Specifikation av tillgångar och skulder

Extern finansiering av kapitalbehovet

Hur ska den löpande bokföringen avslutas? Bokslut kan göras när som helst

18. Budgetering och uppföljning

Bokslut i olika slags K-företag

Vad är en budget?............................................ 331

Koncernföretag och koncernredovisning

Budgeteringen har flera syften

Balansrapport och resultatrapport

Budget på kort och lång sikt

Man behöver bara kunna fyra kontoslag

Budgeteringen i organisationen

Balanskonton avslutas mot balansräkningen

Budgetens roll i det ekonomiska systemet........ 335

Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Budgeteringen i redovisningssystemet

Eget kapital, skulder och avsättningar

Från delbudget till totalbudget

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Från huvudmål till delmål

Resultatkonton avslutas mot resultaträkningen

Budgetarbetet berör alla i företaget

Resultaträkning enligt ÅRL

Budgeten bygger på prognoser och fakta.......... 338

Redovisningen ligger till grund för beskattningen

Procentbudgetering och anslagsbudgetering

Bokföringsmässigt och skattemässigt resultat

Nollbasbudgetering – budgetering utan jämförelse

Dubbel bokföring på T-konton

Ändamålsbudgetering och programbudgetering

Dubbel bokföring i grundbok

Resultatbudgeten visar framtida lönsamhet

Manuell bokföring och bokslut på T-konton

Likviditetsbudgeten visar framtida betalningsströmmar Bokslut på T-konton och datoriserat Balansbudgeten – en budgeterad balansräkning

Speciella bokföringsproblem

Budgetuppföljning och budgetavvikelser .......... 344

Speciella bokslutsproblem

10


Innehåll

Vad händer med årets resultat?

Analys utifrån due diligence

Revision och revisionsberättelse

Företagsvärdering – metoder.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 456

Noter och tilläggsupplysningar

Alternativa värderingsmetoder

Förvaltnings- eller verksamhetsberättelse

Substansvärdering

Finansierings- eller kassaflödesanalys

Avkastningsvärdering Likvidationsvärdering

20. Räkenskap och nyckeltal

Goodwill vid företagsvärdering

Vad menas med räkenskapsanalys?.................. 413

Val av värderingsmetod.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 466

Vad är syftet med räkenskapsanalys? Nyckeltal viktiga för ekonomistyrningen En räkenskapsanalys omfattar flera analyser . .. 416

sökord Bildregister

468 472

1. Lönsamhetsanalys 2. Resultatanalys 3. Kapitalanalys 4. Kostnads- och intäktsanalys 5. Tillgångs- och skuldanalys 6. Tillväxtanalys 7. Icke-finansiell analys och BSC

21. Aktier och aktiekapital Vad är en aktie?............................................... 435 Aktiens värde varierar Aktier ger rösträtt och utdelning Utdelning och dubbelbeskattning Aktiekapitalet i balansräkningen...................... 438 Aktiekapitalet utgör bundet ägarkapital Ökning och minskning av aktiekapitalet Avveckling och försäljning av aktiebolag Likvidation frivilligt eller framtvingad Fondemission ger nya aktier gratis Nyemission ger nytt aktiekapital Handeln med aktier sker på en aktiebörs .......... 445 Vinna eller förlora på aktier Aktiemarknad och börskurser som signalsystem Gemensam nordisk börslista Aktievärdering och aktieplacering

22. Företagsvärdering Vad menas med företagsvärdering?.................. 453 Det finns inget sant företagsvärde Först en företagsanalys

www.bonnierutbildning.se/begrepp

11


FÜretag och samhälle


Innehåll

1. sa m hä l le f öre tag o ch ekon om

15

2. f öre tag, m a rk n a d o ch kon kurrens

29

3. f öre tag o ch n ä rin gsliv

41

4. f öre tag e ts in tres sen ter

61


14

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

K APITEL 1


Samhälle, företag och ekonomi k a pitel 1

I detta kapitel definieras begrepp som ekonomi, marknad, mark­nads­eko­ no­mi, ekonomisk tillväxt och förädlingsvärde. Företagsekonomi ses som en del av samhällsekonomin. Samhället är beroende av företagen och företagen av samhället. Vi anlägger här ett perspektiv som innebär att företagen ses som resursfördelare genom att förse hushållen och samhället med varor och tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Företagen kan även ses som motorn i det samhällsekonomiska kretsloppet eftersom deras förädlingsvärden bidrar till landets ekonomiska tillväxt. Det företagsklimat som samhället och dess politiker skapar bestämmer det nationella näringslivets förutsättningar. Men Sverige är ett mycket litet land internationellt sett och vi är i hög grad beroende av utrikeshandel för att kunna hålla en hög levnadsstandard. Genom att svenska företag exporterar och importerar olika produkter blir de en del av både den europeiska och den globala ekonomin. Företagens förutsättningar att verka påverkas således även av faktorer utanför det svenska samhället.

Ekonomi

E

konomi handlar om människor, närmare bestämt om hur människor använder sitt eget omdöme och sunda förnuft för att hushålla med knappa resurser. Att hushålla med begränsade resurser är inget modernt påfund. Redan de gamla grekerna visste vad det handlade om. Själva ordet ekonomi kommer av grekiskans oikonomia som betyder just hushållning. Innebörden av begreppet ekonomi återspeglas i uttryck som ”att få valuta för pengarna” och ”att leva över sina tillgångar”. För enskilda individer och familjer, alltså hushållen, innebär ekonomi konsten att få pengarna att räcka till alla utgifter (för bostad, mat, kläder osv.). För företag innebär ekonomi att hushålla med de resurser (anställda, maskiner, råvaror osv.) man skaffat och att använda resurserna skickligt så att de produkter som skapas får ett mervärde och ger förtjänst. Även på samhällsnivå måste man hushålla.

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

hushållning

hushåll företag

samhälle

15


resurser produktions- faktorer

Riksdagen och staten måste se till att de pengar som kommer in till statskassan genom olika skatter och avgifter används så effektivt och klokt som möjligt. Ytterst handlar det om att hushålla med jordens resurser. När nationalekonomer talar om resurser menar man de produktionsfaktorer som behövs för framställning av olika varor och tjänster i ett samhälle. För produktionen behövs olika kombinationer av faktorerna arbete, kapital och naturresurser. Begreppet kapital avser både pengar och realkapital. En fabrik är exempel på realkapital. I ett enskilt företag motsvaras produktionsfaktorerna av anställda, maskiner, lokaler, pengar och råvaror. Ett bra exempel på hur ett företag kan få större vinst genom att hushålla med sina resurser är berättelsen om portugisen Antonio Lucas. Han arbetade inom en av Portugals många sardininläggningsfabriker. Alla fabriker lade in sardinerna i samma slags ovala burkar och sålde dem till samma pris. En dag bestämde sig Antonio för att starta en egen fabrik. ”Du är inte klok”, sade man till honom. ”I den hårda konkurrensen har du inte en chans.” Men Antonio Lucas blev miljonär. Genom att lägga in ytterligare en liten sardin i varje burk! I det här fallet bestod hushållningen i att det då inte fanns plats för lika mycket olja i burken som tidigare. Och oljan var mycket dyrare per ml än sardinerna.

knappa resurser

Idag räknas även kunskap, tid och information som knappa resurser. ”Tid är pengar” är inte bara ett talesätt utan en förutsättning för många företag för att kunna överleva i en alltmer hårdnande internationell konkurrens. Att hushålla innebär även att man måste besluta hur resurserna ska användas: att till exempel välja mellan att köpa eller hyra ett kontor, mellan att investera i en ny maskin idag eller om fem år. Vid valet gäller förutsättningen att resurserna hade kunnat användas på flera sätt. Valet av det ena innebär vanligen att man måste avstå från det andra. Att resurserna är knappa innebär att de inte räcker till i förhållande till önskningar och behov.

Företagsekonomiska grundprinciper

vinst avkastning

16

Ett företag är en form för samverkan mellan olika resurser (anställda, maskiner, råvaror, kunskap och så vidare) och funktioner, vilka styrs mot vissa, oftast ekonomiska, mål. Exempel på funktioner i företag är inköp, tillverkning, försäljning, marknadsföring och personaladministration. Målet med ett företags verksamhet är oftast av ekonomisk natur: att gå med vinst och att ge god avkastning till ägarna. Försäljningen av produkterna ska ge intäkter som är större än de kostnader man haft för att producera dem. Men

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

K APITEL 1


det finns också många verksamheter som drivs med kommunala eller statliga anslag och som inte alls räknar med vinst. I stället försöker man kanske uppfylla de mål som satts upp för verksamheten, till exempel bästa möjliga service eller vård till lägsta kostnad. Begreppet företag kan användas i en vidare betydelse och omfattar då förutom det vi vanligtvis menar med ett företag – Astra Zeneca, Volvo, Hemglass, h&m, Sivans Konditori – även olika kommunala och statliga förvaltningar, organisationer, föreningar, myndigheter, jord- och skogsbruk. På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas beslut som får ekonomiska konsekvenser. Förutsättningarna för att kunna fatta kloka beslut ökar om man använder de företagsekonomiska principerna på rätt sätt och förstår det ekonomiska språket. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det ingen större skillnad mellan att sälja kaffe, bilar, kylskåp, hotellrum, datautbildning, charterresor eller sjukvård. Även om effektivitet och vinst mäts på olika sätt tillämpas samma ekonomiska principer såväl inom traditionellt vinstdrivande företag som inom verksamheter som strävar efter maximal effektivitet. effektivitet

Företagsekonomi är en del av samhällsekonomin Inom ämnet samhällsekonomi, eller nationalekonomi, är fokus inställt på samhällets ekonomi. Denna bok behandlar ämnet företagsekonomi, det vill säga företagens ekonomi. Företagen är dock inga isolerade före­teel­ser i samhället utan viktiga delar av det. Därför finns det anledning att vidga perspektivet och inledningsvis kort beskriva företagens roll i samhället. Företagen är nämligen beroende av samhället eftersom deras yttre förutsättningar avgörs där. Politiska beslut, lagar, skatter, räntor, kronans värde, arbetslöshet, inflation, statsskuld, löneförhandlingar, valutor, tullavgifter, infrastruktur, olika händelser utomlands – allt återspeglas både i vår privata vardag och i företagens. Samhället är i sin tur beroende av företagen.

nationalekonomi företagsekonomi

Företag och olika ekonomiska system Företagen är beroende av i vilket ekonomiskt system de verkar. I olika länder råder olika ekonomiska system. Traditionellt skiljer man mellan planekonomi och marknadsekonomi. I en planekonomi styrs ekonomin av centrala administrationsorgan som bestämmer hur resurserna ska användas och priserna sättas, s.k. planhushållning. Många tidigare plan­eko­no­mier (till exempel Ryssland) har idag gått över till marknadsekonomi. I en marknadsekonomi är det ”marknaden” som bestämmer både över prissättningen och över hur och till vad resurserna ska användas.

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

planekonomi marknadsekonomi

17


LÅN

FÖRETAG SERVICE, BIDRAG ETC.

BETALNINGAR

SPARANDE

SKATTER & AVGIFTER

ARBETE

RÄNTOR

RÄNTOR

RÄNTOR

LÅN RÄNTOR

SKATTER

VAROR & TJÄNSTER

SAMHÄLLET

LÖNER

SPARANDE

BANKER & KREDITINSTITUT

HUSHÅLL SERVICE, BIDRAG ETC.

det samhällsekonomiska kretsloppet Företagen producerar och förser hushållen och samhället med varor, tjänster, arbetstillfällen och inkomstskatt. Vissa företag säljer sina produkter till andra företag. Samhället och hushållen förser företagen med arbete, kapital och råvaror. Riksdagen fattar beslut om lagar och reg­ler som påverkar företagandet. Hushållen, som bl.a. säljer sin arbetskraft, får lön för detta så att de kan köpa varor och tjänster. Samhället, här definierat som staten, kommunerna och landstingen, får in skatt från både företagen och hushållen till vägar, byggnadsmark, el- och vattenförsörjning och telekommunikation. Dessutom produceras service av olika slag för skatteinkomsterna, t.ex. sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg. En del skattepengar går tillbaka till hushåll och företag i form av bidrag och ekonomiskt stöd. Företagen, hushållen och samhället ingår därigenom i samma kretslopp. Men det krävs ytterligare aktörer – banker och andra kreditinstitut – för att kretsloppet ska fungera för det penningflöde som uppstår. Hushåll och företag lånar, mot en sparränta, ut sina pengar till kreditinstituten. Dessa lånar i sin tur ut pengarna till andra hushåll och företag som då kan köpa varor och tjänster – för företagens del kan det innebära investeringar i t.ex. nya maskiner och byggnader.

18


Den rena marknadsekonomin är en teoretisk modell som inte existerar i verkligheten, däremot finns delar av den i olika varianter. Internationellt sett dominerar det ekonomiska system som kallas blandekonomi. Sverige är en blandekonomi, det vill säga en marknadsekonomi med viss statlig reglering, speciellt inom sådan tjänsteproduktion som räknas till den offentliga sektorn, exempelvis utbildning, sjuk- och hälsovård. Den statliga regleringen innebär att marknadskrafterna helt eller delvis sätts ur spel.

blandekonomi

Begreppen kapitalism och socialism har mer med graden av privat eller kollektivt ägande att göra än med graden av marknadsekonomi. Ett kapitalistiskt system karakteriseras av att produktionsfaktorerna är privatägda, i ett socialistiskt system är de kollektivt ägda.

Vad menas med marknad? I en reglerad marknadsekonomi är det marknader som styr en stor del av resursanvändningen. Vad är då en marknad? Marknad definieras rent allmänt som en plats där köpare och säljare möts för att göra affärer till ett pris som båda kan acceptera. Marknadsbegreppet är mångdimensionellt och används även i mer abstrakta sammanhang för att beteckna situationer och relationer där varor, tjänster, räntor och valutor bjuds ut och prissätts. Så talar man till exempel om arbetsmarknaden, hyresmarknaden, kreditmarknaden, valutamarknaden och så vidare. Inom företagens marknadsföring kan marknad avse såväl det område och de potentiella kunder man vill nå med reklamen som de behov en viss produkt ska fylla.

marknad

När man talar om marknadskrafterna och att marknaden styr menar man att utbud och efterfrågan styr prissättningen. Det är inte de folkvalda politikerna som bestämmer priset utan det gör säljarna och köparna på marknaden. Politikerna förväntas styra genom att ange spelreglerna för marknaden.

Vi är alla både säljare och köpare Varje företagare och förvärvsarbetande privatperson är både säljare och köpare på olika marknader på samma gång. I egenskap av säljare – av vår arbetskraft eller av företagets varor och tjänster – vill vi sälja så dyrt som

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

19


möjligt. I egenskap av köpare vill vi däremot köpa så billigt som möjligt. Som säljare kan vi ta ut högre priser om det finns många köpare men bara ett fåtal andra säljare på marknaden. Som köpare kan vi få lägre priser ju fler säljare det finns. Grunden för att varor och tjänster ska kunna säljas är att de efterfrågas och tillfredsställer mänskliga behov. Och att någon eller några människor är villiga att ge något i utbyte för dessa varor och tjäns­ ter. Knapphet har en tendens att höja priset: blir det ont om en råvara, till exempel olja, blir den genast dyrare. I gengäld innebär dyrare olja att det blir mer lönsamt för företag att utvinna även svåråtkomlig olja.

Ekonomisk tillväxt och BNP förädla förädlingsvärde

bnp

levnadsstandard

ekonomisk tillväxt

Jordens resurser är visserligen begränsade – men inte möjligheterna att förädla dem. Ekonomisk tillväxt handlar egentligen om att förädla, inte om att förbruka, naturresurser. Skillnaden mellan råvarans och den färdiga produktens värde utgör processens förädlingsvärde. För att förädla råvaror krävs både arbetskraft och kapitalinsats men också energi. Vanlig potatis kanske kostar fem till sex kronor kilot medan en påse potatischips kostar omkring 110–120 kronor kilot. Prisskillnaden kan sägas vara chipstillverkningens förädlingsvärde. Bruttonationalprodukten, bnp, utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år och definieras som summan av alla förädlingsvärden i ekonomin. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hög levnadsstandard. bnp dividerat med antalet invånare, bnp per capita, används ofta i jämförelser länder emellan som ett mått på levnadsstandard eller välfärd. Den takt med vilken ett lands bnp växer brukar användas som ett mått på ekonomisk tillväxt. Sveriges ekonomiska tillväxt, mätt som bnp, har sedan år 2000 legat på cirka tre till fyra procent årligen. Efter att ha varit negativ både år 2008 och 2009 är det nu åter positiva siffror. Mer information om vad som ingår i de olika ”balanserna” och till vilka belopp de uppgår till kan hämtas på scb:s webbplats www.scb.se.

Tillväxt, ränta, inflation och valuta hänger ihop

deflation

Inflation är när pengarna minskar i värde. Då stiger priserna och allt blir dyrare. Men ett land som har inflation har ofta bra ekonomisk tillväxt. Att priserna stiger beror på att efterfrågan på varor då ökar. Under inflation stiger räntan eftersom många vill låna pengar för att köpa. Landet är då inne i en högkonjunktur. Med konjunktur menas det ekonomiska tillståndet i landet. Motsatsen till inflation är deflation. Då sjunker priserna i stället.

20

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

inflation

högkonjunktur

K APITEL 1


Flera balanser mäter Sveriges ekonomi Försörjningsbalansen är en sammanställning över dels Sveriges tillgångar på varor och tjänster under ett år (värdet av BNP plus import), dels användningen av dessa varor och tjänster (värdet av privat och offentlig konsumtion plus export och investeringar). Summan av tillgångar respektive användning är lika stora, de ”balanserar”. Betalningsbalansen är en sammanställning över Sveriges ekonomiska transaktioner med omvärlden under ett år. Utöver lån och amorteringar till och från utlandet samt valutareservens förändring består betalningsbalansen av bytesbalansen, kapitalbalansen och den finansiella balansen.

Ett land som har deflation har ofta dålig ekonomisk tillväxt. Under deflation brukar räntan sjunka eftersom många hellre vill spara sina pengar. Landet är då inne i en lågkonjunktur.

lågkonjunktur

En valuta kan vara stark eller svag i förhållande till andra länders valutor. När ett lands ekonomi är god är dess valuta också stark. En stark svensk krona innebär att det blir billigare för oss att importera varor från utlandet. Vi får mer utländsk valuta för våra kronor. Det blir också billigare för oss att resa utomlands. Målet för svensk penningpolitik är enligt riksbankslagen att ”upprätthålla ett fast penningvärde”, något som Riksbanken tolkar som att inflationen ska vara låg och stabil. Riksbankens nuvarande mål för penningpolitiken är att begränsa inflationstakten till två procent per år, där inflationen mäts som den årliga förändringen i konsumentprisindex, kpi. För att hålla inflationen kring två procent varierar Riksbanken styrräntan, den så kallade reporäntan. Men man har valt att acceptera en avvikelse på plus/minus en procentenhet eftersom det inte går att styra inflationen exakt. De penningpolitiska kanaler genom vilka en förändring av reporäntan påverkar inflationen kallas för transmissionsmekanism. Men det tar tid från det att reporäntan ändrats tills inflationstrycket påverkats. Därför grundas Riksbankens penningpolitiska beslut på en prognos av den framtida inflations- och konjunkturutvecklingen. Mer information kan hämtas på Riksbankens webbplats www.riksbanken.se.

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

penningpolitik

kpi

reporänta

21


scb eurostat

Det är Statistiska Centralbyrån, scb, som ansvarar för mätningen av inflationen i Sverige. Eurostat är eu:s statistiskbyrå. Från och med 2004 är Eurostats databaser gratis tillgängliga via internet. En särskild servicefunktion för statistikanvändare har inrättats – European Statistical Data Support, esds. I Sverige finns denna service hos scb. Mer information kan hämtas på scb:s webbplats www.scb.se.

kpi, und1x, undinhx och hikp mäter inflation

Konsumentprisindex, KPI, visar månad för månad hur priset utvecklas för en ”korg” bestående av alla slags varor och tjänster som vi köper i egenskap av konsumenter. I dagens KPI-korg står livsmedel och utemat för ca 20 procent och boendet för ca 30 procent. Från och med 2005 beräknas inflationstakten som KPI-talets procentuella förändring sedan 12 månader. I den nya indexkonstruktionen mäter varje årslänk hur mycket den genomsnittliga prisnivån under respektive år har förändrats från den genomsnittliga prisnivån under året innan. KPI-korgen för årslänken speglar ett genomsnitt av det årets och föregående års konsumtionsmönster. KPI redovisas som ett indextal med basår 1980 = 100, dvs. ”korgen” med konsumentprodukter kostade 100 kronor 1980. Om KPI-talet idag är 308.50 betyder det att motsvarande korg kostar 308,50 kronor. På uppdrag av Riksbanken tar SCB fram två mått på s.k. underliggande inflation, UND1X och UNDINHX. Syftet med måtten är att tillfälliga effekter på KPI inte beaktas, eftersom de normalt sett har liten eller ingen betydelse för penningpolitiken. I UND1X och UNDINHX exkluderas räntekostnader för egnahem samt förändringar i nettot av direkta effekter av indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner. I UNDINHX exkluderas dessutom i huvudsak importerade varor och man väger bort enbart de förändringar i skatter och subventioner som avser inhemskt tillverkade varor och tjänster. Sättet att beräkna KPI varierar i olika länder vilket försvårar internationella jämförelser. Därför har man inom EU tagit fram ett harmoniserat konsumentprisindex, HIKP, som samordnar mätmetoderna. HIKP används av den Europeiska Centralbanken, ECB, för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål. Skillnaden mellan vårt svenska KPI och HIKP beror främst på olika mått för bostadssektorn.

Företag och förädlingsvärde

värdeökning

22

Det företag som är bäst på att höja förädlingsvärdet på en råvara lämnar också det största bidraget till landets ekonomiska tillväxt och bnp. Förädlingsvärdet i ett företag utgörs av värdeökningen på den eller de produkter man tillverkar och ska räcka både till att täcka företagets kostnader och till att ge vinst.

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

K APITEL 1


Det är lätt att inse förädlingsvärdet från några plankor till ett färdigt bord. Kanske är det svårare att förstå hur en cd-skiva, som kanske inte är värd mer än ett par kronor när den är tom, kan vara värd tusentals kronor sedan den tillförts ett avancerat datorprogram. Förädlingsvärdet har ökat mångdubbelt men utan att det behövs så mycket råvaror eller energi, däremot mänsklig tankeförmåga. Under de senaste åren är det just kunskapsintensiva branscher som informationsteknik, elektronik och läkemedel som gett de största bidragen till den ekonomiska tillväxten. Enligt framtidsforskarna finns de nya jobben inom it och telekom, det vill säga inom de branscher där förädlingsvärdet till stor del består av information och kunskap.

Sveriges utlandsberoende Sverige är ett litet land och de svenska marknaderna är mycket små internationellt sett. Företagen måste därför tidigt försöka slå sig in på andra länders marknader och börja exportera. Sverige är ett av de länder som relativt sett handlar mest med omvärlden. År 1995 stod exporten för cirka 40 procent av Sveriges bnp, 2005 stod den för cirka 50 procent. Av Sveriges export av varor går idag drygt 70 procent till länder i Europa (varav cirka 60 procent till eu-länder), cirka åtta procent till Nordamerika och ungefär elva procent till Asien.

export

Av de importerade varorna kommer drygt 83 procent från Europa (varav cirka 69 procent från eu-länder), omkring fyra procent från Nordamerika och cirka tio procent från Asien. Det enskilda land som Sverige handlar mest med är Tyskland. Men det är företagen som står för utbytet av varor och tjänster länder emellan. Det är inte Sverige som bestämmer att vi ska handla med Tyskland utan svenska och tyska företag som anser det lönsamt att göra affärer med varandra.

import

Du kan hämta mer information om Sveriges utrikeshandel från Exportrådets webbplats (www.swedishtrade.se).

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

23


Den globala ekonomin

finansmarknader fria kapitalrörelser

råvaror dollar

24

Sverige och svenska företag är i hög grad beroende av vilka ekonomiska beslut som fattas på andra platser i världen, i till exempel Bryssel, New York, Hongkong och London. Mycket beroende på att Sverige saknar viktiga råvaror och dessutom har ett klimat som varken lämpar sig för apelsiner eller kaffebönor. Men också på grund av att världens finansmarknader är globala. Kapital rör sig fritt över nationsgränser och placeras där avkastningsmöjligheterna är bäst. En svag asiatisk valuta innebär till exempel att importerade varor från dessa länder blir billigare för svenska företag och konsumenter. Priset på råolja bestäms i London men avgör även de svenska bensin- och uppvärmningspriserna. Svenskarna dricker exempelvis mest kaffe i världen men priset på vår nationaldryck påverkas av dåliga kaffeskördar, minskade exportkvoter samt stigande dollarkurs. Det är i New York som priset på råkaffe, zink, aluminium, pappersmassa och många andra viktiga råvaror bestäms. Och priset sätts i dollar. En starkare dollar innebär att varje svensk krona räcker till mindre mängder av dessa varor. Företagens inköp blir dyrare. Å andra sidan gynnas de svenska skogsbolagen av att skogsindustrin får betalt i dollar.

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

K APITEL 1


All business is global Infrastruktur kallas ett lands försörjningssystem i form av kommunikationssystem (vägar, järnvägar, hamnar, kanaler, post, tele), industri, el- och vattenförsörjning etcetera. Men infrastruktur har även fått en vidare betydelse och kan idag sägas omfatta såväl fysiska transporter, kommunikationsnät, databaser, kunskaps- och informationscentra, datorer, bredbandsteknik som mobiltelefoni. Sverige är ett av de mest framstående länderna i världen när det gäller denna infrastruktur och ny teknik. De svenska företagen kan snabbt och enkelt nå ut och marknadsföra sig globalt. Men det omvända gäller också. Utländska företag kan på samma snabba, enkla och billiga sätt nå den svenska marknaden. Det gamla talesättet att ”all business is local” håller inte längre, globaliseringen gör att vi idag måste säga att ”all business is global”. Stora svenska företag som vi traditionellt uppfattar som ursvenska har idag merparten av sin produktion, försäljning och sina anställda utomlands. Möbelföretaget Ikea, som Ingvar Kamprad 1943 startade i det lilla Älmhult i Småland, har redan möblerat hemmen i 35 olika länder med bokhyllan Billy och annat – men endast tio procent av Ikeas försäljning sker idag i Sverige.

infrastruktur

ny teknik

globaliseringen

Globaliseringen skapar nya marknader och möjligheter För den som bara vågar tänka globalt så finns det stora vinster att hämta. Sverige har drygt 9 miljoner invånare, Kina har drygt 1 300 miljoner invånare! Kan man intressera 1 procent av den kinesiska befolkningen så kan man sälja 13 miljoner produkter! Allt fler svenska storföretag etablerar sig i Kina. Idag har t.ex. både ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, Autoliv, Electrolux, Hexagon, Sandvik, SKF, Volvo och Trelleborg egna anläggningar i Kina. Skälen är både att kunna utnyttja de låga kostnaderna och att vara mitt inne i den gigantiska kinesiska marknaden. Mer information kan hämtas på handelskamrarnas gemensamma webbplats www.handelskammaren.se och på exportrådets webbplats www.swedishtrade.se.

Finanskrisen 2008 Finanskrisen, med början 2008, anses ha startat i usa med en ökning av kreditförluster för fastighetslån med sämre säkerhet. Sverige klarade sig relativt bra under krisen men ett antal europeiska länder tvingades till lån från Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden (imf).

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

25


Vad menas med företagsklimat? näringslivsklimat

När vi talar om ett lands företagsklimat – eller näringslivsklimat – menar vi de förutsättningar och villkor landet erbjuder företagarna i form av skatteoch finansieringssystem, infrastruktur (t.ex. kommunikationssystem som vägar, järnvägar, hamnar, kanaler, post, telenät samt el- och vattenförsörjning) och lagstiftning. Ett bra företagsklimat innebär att nya företag startas och att redan etablerade och lönsamma företag stannar kvar inom landet vilket i sin tur innebär produktion av varor och tjäns­ter, arbetstillfällen och inkomstskatt till samhället. I den alltmer hårdnande internationella konkurrensen måste Sverige erbjuda företagarna ett minst lika bra företagsklimat som andra länder.

Det öppna samhällets ekonomi

frihandel

eu-medlem inre marknaden

de fyra friheterna

Sverige har som tidigare nämnts en förhållandevis stor export för att vara ett litet land. Sverige och exporterande svenska företag har därför ett stort intresse av frihandel, det vill säga att utrikeshandeln kan ske utan tullar eller andra gränshinder som försvårar och fördyrar svenska varor i förhållande till de inhemska. De svenska företagen har genom eu-medlemsskapet blivit medlemmar i det ”öppna samhällets ekonomi” vilket innebär att de har fritt tillträde till eu:s gemensamma marknad, den så kallade inre marknaden. Redan 1957 drogs de viktigaste linjerna för dagens och morgondagens europeiska samarbete upp i och med Romfördraget. eg, Europeiska Gemenskaperna, var från början en tullunion som innebar att det inte fanns några tullar mellan medlemsländerna men en gemensam tullmur mot omvärlden. Så är det även idag, men samarbetet har utvidgats till att gälla fyra friheter, nämligen fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital.

EMU och euro påverkar handeln

wto

26

eu, Europeiska Unionen, bildades 1992 när samarbetet enligt Romfördraget utvidgades genom undertecknandet av Maastrichtavtalet. 1994 undertecknades avtalet om ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde, ees. Detta avtal syftar till en integrering av efta-ländernas marknader med eus inre marknad och de fyra friheterna. 1995 bildades wto, World Trade Organization och ersatte gatt, det allmänna frihandelsavtalet. Motsvarigheten i usa till frihandelsavtalet enligt ees kallas nafta, North American Free Trade Agreement.

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

K APITEL 1


Det europeiska samarbetet har även utvidgats politiskt vilket inneburit att medlemsländerna nu överlåter en del beslut till olika överstatliga organ: ministerrådet som är högsta beslutande organ, kommissionen som förbereder och verkställer ministerrådets beslut, parlamentet som fattar olika beslut och ger rekommendationer men inte har lagstiftningsmakt samt domstolen som avgör avtalstvister emellan medlemsländerna. Syftet med att införa emu, den europeiska valutaunionen, och den gemensamma valutan euron var bland annat att underlätta och binda samman den inre marknadens fyra friheter till en gemensam öppen euro­peisk ekonomi. Genom att kostnaderna för valutaväxling inom emu försvinner ska handeln med varor och tjänster fungera bättre. Konkurrensen skärps också när prisjämförelser underlättas av att priserna sätts i samma valuta vilket i förlängningen ska leda till sänkta priser. Detta förutsätter dock att besluten över penningpolitiken flyttas från nationell till övernationell nivå. Penningpolitiken i emu-länderna bestäms av ecb som är en förkortning för den europeiska centralbanken. Det innebär att centralbankerna i varje medlemsland förlorat sin makt.

emu euro

Sverige är inte med i emu idag men oavsett om Sverige längre fram kommer att ansluta sig eller inte kommer de svenska företagens export och import att påverkas av emu och eurovalutan.

K APITEL 1

SAMH Ä LLE , F ÖRETAG OCH E K ONOMI

27


Nancy Holmström & Gunnar Lindblom På alla nivåer inom företag, förvaltningar, organisationer och myndigheter fattas dagligen beslut som får ekonomiska konsekvenser. Dessa beslut kan ses som en balansakt mellan olika intressenters krav och förväntningar. För att kunna fatta kloka beslut och lösa ekonomiska problem krävs

I Företagsekonomi – från begrepp till beslut förklaras företagsekonomiska begrepp och samband utifrån ett konsekvent ekonomistyrningsperspektiv med betoning på problemlösning och lönsamhetsberäkning. Boken har strukturerats i fyra olika block: Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. I denna struktur kan läsaren enkelt följa innehållet utifrån en övergripande företagsekonomisk ämnesindelning. Företagsekonomi – från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi på eftergymnasial nivå. Till boken hör en uppgiftsbok samt ett facit med utförliga lösningar. I denna sjätte upplaga har omfattande uppdateringar gjorts för att anpassa fakta och uppgifter till

– f r å n b eg r e p p t i l l b es lu t

kunskap om företagsekonomiska begrepp och metoder.

Företagsekonomi

Företagsekonomi – från begrepp till beslut

Företagsekonomi från begrepp till beslut

n a n cy hol mst röm gun n a r lin d hol m

gällande lagar, normer och praxis. Gunnar Lindholm, lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, har ansvarat för den sjätte upplagan som i övrigt bygger vidare på Nancy Holmströms arbete i tidigare upplagor av boken.

ISBN 978-91-523-0594-2

www.bonnierutbildning.se

(523-0594-2)

bon n iers


9789152305942