9789144092980

Lärande är ett område som alla människor berörs av och utvecklar varje dag, oavsett var vi befinner oss. Det lärande författarna behandlar i den här boken är det avsiktliga och planerade lärandet för små barn i förskola och förskoleklass. Förskolans uppdrag har förflyttats från att i hög grad ha varit omsorgsinriktat till att alltmer riktas mot lärande. Denna förändring ska ske utifrån små barns betingelser att lära och inte utifrån de former för lärande som finns i grundskolan.

Författarna utgår från en modell som framgångsrikt använts i skolan för att utveckla barnens lärande, ’learning study’, men i boken beskrivs hur modellen anpassats och förändrats till de betingelser som gäller för små barns lärande. Att arbeta med ’learning study’ i förskolan innebär systematiska och noggranna observationer av barnens förmågor och utvecklingsbehov, som sedan ligger till grund för skapandet av aktiviteter för barnen i syfte att utveckla deras lärande i riktning mot läroplanens mål.

Boken riktar sig till dig som student på utbildning till lärare i förskola och förskoleklass. Den vänder sig dessutom till verksamma lärare som redan arbetar i dessa skolformer.

| Learning study i förskolan

Learning study i förskolan

Mona Holmqvist Olander (red.)

Mona Holmqvist Olander (red.) är docent och universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt biträdande professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon har undervisat på alla nivåer inom högskolan, framför allt inom lärarutbildning och vid fristående kurser. Övriga författare är Camilla Björklund, Elisabeth Eklund, Johanna Granqvist, Lena Landgren, Agneta Ljung-Djärf, Jenny Ljungek Wederbrand, Andreas Magnusson, Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson, Ingrid Pramling Samuelsson, Josefine Rostedt, Helene Svärd, Susanne Thulin, Charlotte Tullgren och Eva Wennås Brante.

Learning study i förskolan

Art.nr 37760

Mona Holmqvist Olander (red.) www.studentlitteratur.se

978-91-4409298-0_01_cover.indd 1

2013-04-25 14.04

Tilda Nilsson har målat omslagsbilden. Hon är ett av de barn som ingick i den allra första pilotstudien när Learning Study skulle prövas i förskolan.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37760 ISBN 978-91-44-09298-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Tilda Nilsson Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-09298-0_01_book.indd 2

2013-04-25 13:55

Innehåll

Författarpresentation 9 Förord 15 F e r e nc e M a rt on

Om kapitlet 17 K apitel 1

Learning study i förskolan och förskoleklassen 23

Mona Hol mqv i s t Ol a n de r Varifrån kommer idén om learning study? 24 Vad är en learning study? 26 Stegen i en learning study 27 Lärandeobjekt och barns förståelse 28 Design av lärandetillfällen – att skapa mönster av variation 29 Att utvärdera lärtillfället 30 Varianter av modellen 31 Varför införa learning study i förskolan? 31 Litteratur 35 K apitel 2

Förskolans uppdrag 37

Agn eta Lj u ng -Djä r f, A n n- C h a r l o t t e M å r d sjö Ol s s on & Su s a n n e T h u l i n En kort historisk tillbakablick 37 Ett idéarv efter Fröbel 39 Ledarskapet i förskollärares yrkesprofession 40 © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 3

3

2013-04-25 13:55

Innehåll

Barnet i centrum 42 Process eller mål? 42 Förskolans tradition och barns lärande 44 Det historiska arvet utmanas? 45 Litteratur 46 K apitel 3

Profession i brytningstid 49

A n n- C h a r l o t t e M å r d sjö Ol s s on & C h a r l o t t e T u l l gr e n Från kall till lärarlegitimation 49 Barnträdgårdsledarinnan – fostra och vårda 49 Förskollärare på vetenskaplig grund 51 Förskola – inte skola men ändå barnets första skola 52 Dagens förskollärare – legitimerad lärare 53 Undervisningsstrategier i förskolan 57 Litteratur 58 K apitel 4

Utvecklingspedagogik och learning studies 61

I ngr i d Pr a m l i ng S a m u e l s s on & A n n- C h a r l o t t e M å r d sjö Ol s s on Utvecklingspedagogikens kännetecken 61 Forskningsstudier som grund för utvecklingspedagogik 64 Aktivt partnerskap mellan lärare och forskare 65 Utveckling av lärarnas kompetens inom forskning 66 Barns urskiljning och förståelseskapande 66 Forskning i den dagliga praktiken som en kollektiv uppgift 68 Utveckla barn och lärare samtidigt 68 En teoretisk bas – i gränslandet mellan lärandeobjekt och barns erfarenheter 69 Videoobservationer 70 Jämförelse mellan utvecklingspedagogik och learning studies 71 Litteratur 74

4

978-91-44-09298-0_01_book.indd 4

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Innehåll K apitel 5

De yngre barnens lärande 79

L e na L a n d gr e n o c h H e l e n e S vä r d Matematiskt lärande hos de yngre barnen 80 Språket 81 Learning study anpassad till små barn 83 Diskussion 87 Litteratur 91 K apitel 6

Matematiklärande för de allra yngsta 93

C a m i l l a Björ k lu n d Matematik i småbarns erfarenhetsvärld 94 Matematikundervisning i förskolan 96 Learning study med de allra yngsta 97 Exempel från en learning study i småbarnsgrupp 99 Att rikta uppmärksamheten mot avsedd dimension 100 Att låta den kritiska aspekten framträda 101 Att organisera för att synliggöra 103 Värdet av learning study i förskolekontext 105 Litteratur 106 K apitel 7

Variera innehåll i stället för metod 109

E l i s a bet h E k lu n d, Joh a n na Gr a nqv i s t, J e n n y Lj u nge k W e de r br a n d & Jo se f i n e Ro s t e d t Teoretisk förankring av lärandeområdet 109 Genomförande 110 För- och eftertest 111 Vad varierade vi egentligen? 112 Analys och resultat av studien 116 Hur använder vi oss av resultatet från en learning study? 117 Litteratur 118

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 5

5

2013-04-25 13:55

Innehåll K apitel 8

Lärandeobjekt och kritiska aspekter 119

Mona Hol mqv i s t Ol a n de r Vad fokuseras i videoupptagningarna? 120 Lärandeobjekt 121 Kritiska aspekter 122 Mönster av variation 124 Ökad generell förmåga att utveckla barns lärande 126 Litteratur 127 K apitel 9

Variationsmönster i förskoleklassen 129

A n dr e a s M agn u s s on Att förstå linjära mönster 130 Avgränsa lärandeobjektet 131 Linjära mönster 131 Kritiska aspekter 133 För- och eftertest 134 Försökslektionerna 136 Lektion 1 137 Lektion 2 138 Lektion 3 139 Att kunna urskilja ett linjärt mönster 141 Konsekvenser för undervisningen 141 Avslutning 142 Litteratur 143 K apitel 10

Verksamhetens behållning av learning study 145

L e na L a n d gr e n, H e l e n e S vä r d & E va W e n nå s Br a n t e Koppling teori och praktik 146 Ansatsen – att samla kraft 146 Nya begrepp ger nya tankar 147 Nu pratar vi om samma sak 147 Att tala om lärandet 148

6

978-91-44-09298-0_01_book.indd 6

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Innehåll

Aktiv handling – upptäck förgivettagande 149 Strålkastaren på innehållet 150 Aktivitet före innehåll 151 Utvärdering av aktiviteter 151 Leka och lära 152 Rulla runt – släpp kontrollen 153 Lärarens ämneskompetens 154 ”Är det rätt, fröken?” 155 Upp och stå – med sikte mot nya mål! 156 Våga testa 157 Slutord 158 Litteratur 159

Sakregister 161

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 7

7

2013-04-25 13:55

978-91-44-09298-0_01_book.indd 8

2013-04-25 13:55

Förfat tarpresentation

Camilla Björklund är utbildad barnträdgårdslärare och disputerade i pedagogik vid Åbo Akademi 2007 med en avhandling om småbarns möten med matematik. Björklund är universitetslektor och arbetar med förskollärar­ utbildning, fortbildning och forskning vid Göteborgs universitet med fokus på de yngre barnens matematiklärande och förskollärares didaktiska kunnande. Matematik som ett innehåll i en målorienterad förskoleverksamhet är ett område som Björklund fördjupat sig i under senare år. I praxisnära forskningsprojekt undersöker hon hur förskolans pedagogiska kontext och traditioner kan tas tillvara och bidra till ett fördjupat matematiklärande.

I dessa projekt har learning study använts som design för att utveckla lärares didaktiska kunnande liksom öka förståelsen för matematik som ett pedagogiskt innehåll och hur meningsfulla lärandeobjekt kan avgränsas. Resultaten från forskningsprojekten har publicerats i såväl populärvetenskapliga böcker och artiklar som i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Elisabeth Eklund är förskollärare sedan 1978. Under dessa år har hon arbetat med alla åldrar 1–6 år och nu de senaste åren mest med 5-åringar. Under årens lopp har Elisabeth också vidareutbildat sig inom olika områden. Bland annat 20 poäng teknik och deltagit två omgångar i förskollelyftet: Barns matematik och språkutveckling och Lärstudier i Förskolan och därutöver arbetslagsledarutbildningar. Just nu har hon huvudansvaret för förskolans 5-åringar och är arbetslagsledare. Hennes huvudintresse är naturvetenskap, matematik och små barns lärande.

Johanna Granqvist har arbetat som förskollärare i 5,5 år efter sin utbildning till lärare för de tidigare åren. Hennes ämnen är svenska, engelska, matematik samt musik. Vidare har hon läst extra kurser inom förskolans pedagogik inom förskollärarlyftet och även specialpedagogik inom läs- och © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 9

9

2013-04-25 13:55

Författarpresentation

skriv­svårigheter. Johanna är intresserad av och lär sig ständigt av att människor är så olika, men på många sätt så lika. Att vi hela tiden kan lära av varandra, stora som små, oavsett kön eller bakgrund. Arbetet med människor och att hjälpa dem att utvecklas samtidigt som man själv utvecklas, då varje dag inte är den andra lik, brinner hon för.

Mona Holmqvist Olander är utbildad mellanstadielärare sedan 1986, och disputerade i pedagogik vid Lunds universitet 1996 med en avhandling som handlade om undervisning för elever med autism på tidig utvecklingsnivå.

För närvarande tjänstgör hon som docent vid Göteborgs universitet och biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. Holmqvist Olander ledde det forskningsprojekt som introducerade learning study i svensk grundskola, Lärandets pedagogik 2003–2006, där också professorerna Ference Marton och Ulla Runesson ingick tillsammans med verksamma lärare. Intresset för införandet av learning study i förskolan har delvis sin grund i de positiva erfarenheter som framkom i ett projekt där variationsteorin tillämpades i lärsituationer för elever på tidig utvecklingsnivå med autism. Resultaten av forskningen om learning study i förskola, grundskola och gymnasieskolan har publicerats såväl i tidigare populärvetenskapliga böcker som artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Idén om den här boken väcktes under en lärarlyftskurs som Holmqvist Olander var kursansvarig för där förskollärare som skulle studera genomförandet av learning study i förskolan deltog.

Lena Landgren är förskollärare sedan 1998. Intresset för matematik väcktes i början av karriären genom ett temanummer från tidskriften Förskolan, där det bland annat togs upp att flickor presterade sämre än pojkar i matematik i skolan. Detta ledde vidare till kurserna i ”Små barns matematik” (Linné­universitetet), samt ett arbete som matematikutvecklare under 2 år.

För närvarande engagerar Lena sig i nätverket ”De yngsta förskolebarnens matematik”. 2010 gick Lena kursen ”Lärstudier i förskolan” som nu utmynnar i medförfattandet av denna bok. Lena är också utbildad mentor för blivande förskollärare och studenter.

Agneta Ljung-Djärf tog sin förskollärarexamen 1982 och arbetade sedan under 15 år som förskollärare i förskola och i förskoleklass. Hon disputerade 2004 på en avhandling med fokus på datorns användning i förskolans verksam10

978-91-44-09298-0_01_book.indd 10

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Författarpresentation

het. Agneta arbetar idag som Universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskning är inriktad mot lärande och undervisning i yngre åldrar. Hon har under senare år arbetat med flera praxisnära learning study projekt i förskola och förskoleklass. Studierna har visat att learning study modellens kombination av teori och praktik tycks utmana förgivettagna föreställningar och bidra till såväl barnens som lärarnas lärande. De visar vidare på utmaningar och möjligheter när modellen används i för­skole­ verksamhet samt hur den kan behöva anpassas för förskoleverksamhetens och barnens behov och förutsättningar.

Jenny Ljungek Wederbrand har arbetat som förskollärare i 15 år på flertalet förskolor med barn i alla åldrar och med olika inriktningar i verksamheten.

Hon har gått kurser i språk och drama, samt genomfört universitetskurser i aktionsforskning i förskolan, jämställdhet i skola/förskola och nu senast lärstudier i förskolan. Det hon särskilt använder sig av från lärstudier i verksamheten är att analysera aktiviteterna som dokumenterats med filmkamera.

Hur aktiviteten kan förbättras är numera den stora frågan i analysarbetet och hur innehållet kan förändras så att barnen lär sig, för det gör de, fast på så många olika sätt. Numera arbetar Jenny i en kommunal förskola med inriktning; en hälsofrämjande förskola med barn i blandade åldrar i liten stad på västkusten.

Andreas Magnusson är doktorand vid Högskolan för kommunikation och lärande i Jönköping och tillhör lic-forskarskolan learning study med ämnesdidaktisk inriktning. Andreas forskningsintresse är biologiämnets didaktik, närmare bestämt ekosystemtjänster. Han har en bakgrund som 1–7 Ma-No lärare och har en filosofie magisterexamen i utbildningsvetenskap. Förutom doktorandtjänsten tjänstgör han även som didaktiker på utvecklingsavdelning i Kristianstads kommun. Han har en mångårig erfarenhet av skol­ utveckling och lärares kompetensutveckling. Under senare år har learning study varit ett återkommande verktyg i Andreas arbete som didaktiker.

Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson är lektor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs Universitet. Mårdsjö Olsson är en av deltagarna i Pramling Samuelssons forskargrupp och har därigenom bidragit till utveckling inom fältet early childhood education. Centralt i © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 11

11

2013-04-25 13:55

Författarpresentation

hennes forskningsintresse är att skapa förutsättningar för pedagoger i förskolan att vidareutveckla och fördjupa sina strategier för att skapa möjligheter för barn att lära sig olika innehållsaspekter i förskolan. Mårdsjö Olsson har arbetat i olika forskning- och utvecklingsprojekt och hon har en gedigen förankring förskolans praktik. Hon har dessutom arbetat med lärarutbildning under lång tid och undervisar i Förskollärarprogrammet. Hon har också initierat och genomfört learningstudy kurser där såväl lärare från skolan, förskolan och universitet deltagit. Mårdsjö Olsson har även ett intresse för strukturella studier vilket kommit till uttryck i en tidsstudie i förskolan där man studerat vad pedagoger i förskolan använder sin tid till och hur mycket tid det går åt till dessa aktiviteter.

Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot tidigare åldrar, innehar en UNESCO professur i Early Childhood Education and Sustainable Development och är världsordförande för OMEP (Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire). Hennes forskning har framför allt rört sig om barns lärande av olika innehåll i förskolans praktik, barns perspektiv, didaktiska frågor, läroplansfrågor och förskolan som en lärande­ miljö. Hon arbetar för närvarande mycket med frågor kring lärande för hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv.

Josefine Rostedt har arbetat som förskollärare i drygt 18 år. Under tiden som förskollarare har hon fördjupat sig teoretiskt inom yrket med fristående kurser som bland annat fokuserat på ett lyssnande arbetssätt (Reggio ­Emilias filosofi), på naturvetenskap och fysikaliska fenomen och inte minst Learning Study som en metod som möjliggör att fokusera en lärares blick och reflektion. Hon avlade en magistersexamen i lärande under mitten av 2000 talet. D-uppsatsen fokuserades på matematik och studiens syfte var att utröna hur förskollärare arbetade med matematik i relation till styrdokument. 2012 påbörjade hon forskarutbildning inom ramen av den nationella forskar­skolan: Barndom, lärande och ämnesdidaktik (FoBaSM), knuten till Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Josefines forskningsintresse är matematik och didaktik i förskolan.

Helene Svärd blev färdig förskollärare år 2006 och har under åren därefter arbetat inom förskolan med barn i åldrarna 1–5 år. Hon är mentor för ny­ 12

978-91-44-09298-0_01_book.indd 12

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Författarpresentation

utexaminerade förskollärare och är också handledare åt studenter i pågående lärarutbildning. Problembaserad skolutveckling (PBS) och nyfikenheten på dess innebörd gjorde att Helene utbildade sig till lärledare under 2007 och modellen används inom den verksamma kommunen. Intresset för barns lärande och hur lärandet kan utvecklas och varieras på olika sätt har varit och är en stor drivkraft. När möjligheten gavs att söka förskolelyftet så sökte hon kursen ”Lärstudier i förskolan” på Göteborgsuniversitet. Genom kursen upptäckte Helene nya möjligheter att arbeta med de yngre barnens lärande och på så sätt kunna fördjupa sig ytterligare i förskolans uppdrag.

Susanne Thulin är förskollärare och universitetslektor i pedagogik och arbetar med förskollärarutbildning vid Sektionen för Lärande och Miljö, Högskolan Kristianstad. Susanne har disputerat i pedagogik inom ramen för den Nationella forskarskolan i Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik.

Forskningsintresset riktas mot förskolans arbete med innehållsfrågor med särskilt fokus på naturvetenskap.

Charlotte Tullgren, lektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon är utbildad till förskollärare vid Högskolan i Växjö och arbetat i förskola och förskoleklass. Hon är sedan 15 år verksam lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad, mestadels på förskollärarutbildningen med kursutveckling, undervisning och handledning. Hennes forskning rör sig kring förskoleverksamhet där barns lärande liksom förskollärares arbete fokuseras. I en avhandling har hon studerat makt och styrning i leken på förskolan. I senare forskning studeras förskollärares villkor för kvalitetsarbete i förskolan. Hon har också deltagit i forskningsprojekt med Learning Study i förskolan, där barns sätt att förstå ett innehåll och lärarnas sätt att undervisa och lyfta fram kritiska aspekter fokuserades.

Eva Wennås Brante är doktorand i pedagogik vid Göteborgs Universitet.

Avhandlingsområdet rör läsning och hur läsförståelsen påverkas när bilder är integrerade i texter för personer med dyslexi. Hon utbildade sig till låg­ stadielärare och arbetade inom grundskolan i drygt tjugo år. Därefter började hon undervisa vid lärarutbildningen på Högskolan Kristianstad. Förutom avhandlingsarbetet och viss tjänstgöring vid lärarprogrammet i Göteborg så handleder hon också learning studies. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 13

13

2013-04-25 13:55

978-91-44-09298-0_01_book.indd 14

2013-04-25 13:55

Förord Fe r e nce M a rton

I en Learning study slår några lärare (3–4) sina kloka huvuden ihop och försöker lista ut hur de bäst kan lära en grupp barn något som är viktigt för dem att lära sig. Först måste lärarna komma överens om vad det är som barnen skall lära sig. De måste välja ett ”lärandeobjekt”.

Sedan bör de ta reda på vad barnen kan eller inte kan av det som de hoppas att de skall lära sig. Det som de inte kan, men som de behöver lära sig, kallas ”kritiska aspekter”. Lärarna kommer fram till vilka dessa är och därefter också till hur de kan göra det möjligt för barnen att bemästra de kritiska aspekterna. Vad de sistnämnda beträffar kan de ta hjälp av en teori som handlar om vilka omständigheter som är nödvändiga för att barnen skall kunna göra ett specifikt lärandeobjekt till sitt. Sedan prövar lärarna ut hur det speciella arrangemang som de har utformat fungerar. Efter genomförandet tar de reda på vad barnen har lärt sig. De diskuterar huruvida arrangemanget för lärande kan förbättras och prövar ut den förbättrade versionen. Sedan kan man ta ett varv till: förbättring, utprövning och utvärdering av arrangemanget en gång till.

En Learning study har tre olika syften. För det första, att barnen lär sig något för dem väsentligt. För det andra att lärarna lär hur de kan bättre hjälpa barnen att lära. För det tredje, att ny, generaliserbar kunskap om hur ett specifikt lärandeobjekt kan behandlas pedagogiskt, utvecklas.

Detta upplägg har prövats i hundratals skolor i olika länder med betydande framgång. Men kan man göra så i förskolan också? Det är den fråga som denna bok behandlar.

Jag tycker att vad de två förstnämnda syften beträffar, besvaras frågan med ett tämligen övertygande ”ja” i de kapitel som följer. Det finns mer anledning att känna sig tveksam vad gäller det tredje syftet. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 15

15

2013-04-25 13:55

Förord

Pedagogik, i meningen att några hjälper några andra att lära förutsätter interaktion mellan de som hjälper och de som lär. Interaktion innebär att vi aldrig kan bestämma i förväg vad som skall hända. Därför kan det egentligen inte finnas några undervisningsexperiment. Och i stort sett ju yngre de lärande är desto mer interaktivt måste samspelet mellan barn och vuxen att vara. I några studier som förekommer i denna bok är barnen 2–3 år gamla. Det är naturligtvis väldigt svårt – för att inte säga omöjligt-att använda test och standardiserad pedagogisk metodik i dylika fall. Likväl måste vi försöka att så noggrant som möjligt observera vad som händer, vad barnen kan till att börja med, vad de kan till slut, och vad som bidrar till skillnaden mellan de två.

Man kan ifrågasätta varför lärarna själva behöver komma fram till vad barnen behöver lära sig och hur man bäst kan hjälpa dem med det.

Men vad barnen behöver lära sig och hur det bäst kan ske beror på vad de redan kan och vad de ännu inte har lärt sig. Och det finns ingen människa på denna jord som är bättre skickad att ta reda på det än deras lärare.

Floda i februari 2013 Ference Marton

16

978-91-44-09298-0_01_book.indd 16

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Om k apitlet

Kapitel 1

I kapitlet Learing study i förskolan och förskoleklassen presenteras vad learning study är och på vilket sätt den utvecklats från och till viss del skiljer sig från en lesson study. Vidare beskrivs stegen i en learning study och vad dessa syftar till, från inringandet av ett lärandeobjekt och barnens förmågor inom det, till att skapa gynnsamma lärsituationer som utvärderas och revideras för att skapa än mer utvecklande situationer i syfte att utveckla och stimulera barnen. Slutligen framförs argument för att arbeta med learning study i förskolan för att utveckla förskollärares förmåga att skapa stimulerande och utvecklande lärsituationer för barn i förskola och förskoleklassen.

Kapitel 2

I kapitlet Förskolans pedagogiska uppdrag är avsikten att ge en bakgrund till och diskutera förskolans styrdokument, dess förändringar och förtydligande, som en delvis förskjutning från omsorg och fostran till lärande och undervisning. Kapitlet tar sin utgångspunkt i en historisk tillbakablick på den svenska förskolan framväxt och utveckling. Det historiska arvet synliggör aspekter av förskollärares förhållningssätt som visar vad som har tillåtits dominera över vad under historiens gång. När nu förskolans läroplan ges tydligare innehållsfokus och undervisnings begreppet ska användas i verksamheten, utmanas det historiska arvet. Sådana förändringar kan å ena sidan uppfattas som ett hot mot förskolans bildningsideal å andra sidan som en möjlighet för revidering av invanda mönster, traditioner och förgivettaganden.

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 17

17

2013-04-25 13:55

Om kapitlet

Kapitel 3

I kapitlet Profession i brytningstid beskrivs hur samhällsförändringar och forskning har resulterat i förändrade sätt att beskriva barn och deras verklighet. Från barnkrubba via daghem till dagens förskola har de professionella som arbetat i dessa verksamheter, sedan 50-talet, haft yrkestiteln förskollärare. I det här kapitlet belyses och diskuteras innebörden i förskollärarens profession. Kapitlet tar utgångspunkt i barnträdgärdsledarinnan och följer professionens utveckling fram till dagens legitimerade lärare. Därefter diskuteras de utmaningar som professionen står inför idag, utmaningar som kan komma att handla om att driva och utveckla innehållet i förskolans verksamhet. Förskolan är barnets första skola samtidigt ska förskolans särart bevaras där barnets intresse och intentioner fokuseras. Professionen i förskolan befinner sig i en brytningstid där såväl förutsättningar, process, genomförande och resultat omvärderas och står under förhandling när det gäller såväl barn, lärare och organisation.

Kapitel 4

I kapitlet Har learning studies något med utvecklingspedagogik att göra? beskriver Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson vad som karakteriserar de forskningsstudier som ligger till grund för utvecklingspedagogiken. Ett omfattande forskningsfält med fokus på yngre barns lärande inom många olika innehållsområden och lärandeobjekt. Det är denna ansats, vad den innebär och framför allt hur den har utvecklats som här beskrivs. En jämförelse görs också mellan den forskning som utvecklingspedagogiken vilar på och ’learning studies’, där det både finns likheter och skillnader.

Kapitel 5

I kapitlet Lärande för de yngsta barnen får vi följa fyra förskollärare som möter modellen learningstudy för första gången genom en kurs i förskole­ lyftet på Göteborgs universitet. Ambitionen var att genomföra och arbeta med modellen mot barn i de yngre åldrarna och inom ämnet matematik.

Detta utmynnade sedermera i en learningstudy kring klossars olika geometriska former riktad mot barn som fyllde tre under det år som learningstudyn genomfördes. Klossar är ett vanligt förekommande material på förskolorna, 18

978-91-44-09298-0_01_book.indd 18

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Om kapitlet

dock är det sällan lärarna på förskolan använder de korrekta termer som finns för varje enskild kloss utifrån deras olika former. Vid flera tillfällen frångicks modellen för learningstudy utifrån en önskan och en tro att tydligare anpassa den till förskolans förutsättningar och möjligheter. Detta gjorde att resultaten blev något komplicerat att mäta och vad det egentligen visade sig att barnen lärt sig eller inte lärt sig under studiens genomförande. Denna erfarenhet gör att vi kan konstatera att för att lättare kunna mäta resultat krävs ett rätt och ett fel, samt ett konkret och avgränsat lärandeobjekt under lärtillfällen. Konsten att finna de kritiska aspekterna och vad dessa betyder för barnens lärande behöver också noga diskuteras i arbetslaget om en learningstudy ska genomföras. Under studiens gång kunde noteras att om man begränsar lekmomenten vid varje lärtillfälle tydliggörs lärandet för barnet, vilket gör att resultat från en learningstudy blir lättare att mäta och utläsa.

Kapitel 6

I kapitlet Matematiklärande och undervisning för de allra yngsta barnen problematiseras och diskuteras de yngsta förskolebarnens matematiklärande i förhållande till learning study, som ett sätt att utveckla undervisning av ett tydligt avgränsat lärandeobjekt på ett för barnen meningsfullt sätt. I kapitlet beskrivs hur arbetet med en learning study i småbarnsgrupp kan utformas och vilka kunskaper vi kan vinna av att genomföra ett systematiskt studium av en målinriktad och noggrant planerad aktivitet. Learning study är ett intressant och möjligt tillvägagångssätt för att dels utveckla förskollärares arbetssätt som gynnar barns begreppsbildning och framväxande förståelse och dels den egna pedagogiska professionaliteten som innebär att organisera för varje barns lärande utifrån barnens egna initiativ och intressen. Det pedagogiska värdet av att arbeta med learning study lyfts i kapitlet fram och diskuteras med stöd i autentiska exempel.

Kapitel 7

I kapitlet Variation i innehåll i stället för metod presenteras en learning study som fyra förskollärare utspridda i mellersta Sverige genomförde under en förskolelyftskurs våren 2011 vid Göteborgs Universitet. Det här kapitlet gestaltar framför allt lärarnas eget lärande där de med hjälp av en systematisk © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 19

19

2013-04-25 13:55

Om kapitlet

modell har fått syn på hur de förändrat sin blick från att variera metod till att fokusera på vad det skulle kunna innebära för någon att kunna någonting specifikt såsom i deras studie; vad väger lika mycket som något annat.

Naturligtvis är det lätt att vara efterklok och säga att de skulle fokuserat på exempelvis variation av vikt och storlek på ett helt annat sätt än vad de faktiskt gjorde i studien.

Med kapitlet vill lärarna bidra till en ämnesdidaktisk diskussion i förskolan om hur learning study fokuserar på en analys av innehållsliga aspekter och som kan möjliggöra för förskollärare att reflektera över vad det innebär att kunna en specifik sak i ett större sammanhang.

Kapitel 8

Lärandeobjekt och kritiska aspekter är ett kapitel som lyfter fram på vilket sätt videoinspelningar av lektioner kan underlätta analysen av barnens utvecklade förmågor av lärandeobjektet och vad kritiska aspekter är. Genom att beskriva på vilket sätt förskollärare lyfter fram de kritiska aspekterna i olika mönster av variation, och hur detta påverkar barnens utveckling, syftar kapitlet till att beskriva hur en generell förmåga att undervisa små barn kan utvecklas genom learning study. Genom att arbeta analytiskt och systematiskt i en learning study, på ett sätt som skiljer sig från traditionella barnobservationer och mätningar av huruvida barnen har en normal utveckling, utvecklas lärarnas förmåga att förstå barns lärande. Därmed är inte fokus i huvudsak på att bedöma barnen, utan snarare på att utveckla lärarens förmåga att möta små barns lärande i förskolan och förskoleklassen.

Kapitel 9

I kapitlet Mönster av variation beskrivs ett exempel på hur man kan använda variationsmönster i en Learning study med hjälp av variationsteorin. Learning studyn utfördes tillsammans med tre förskoleklasser från tre olika skolor som ingick i ett större kommunalt skolutvecklingsprojekt läsåret 2011. Det avgränsade lärandeobjektet i studien var ”att förstå och kunna förklara hur ett linjärt mönster är uppbyggt med hjälp av en variation med högst tre olika färger, tre former och två i antal”. En upptäckt av flera var t.ex. för att kunna förstå ett mönsters regel måste eleven urskilja både mönsterdelens enskilda 20

978-91-44-09298-0_01_book.indd 20

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

Om kapitlet

delar samtidigt som hela mönsterdelen urskiljs. Förutom de ämnesdidaktiska upptäckterna, kom vi även till insikt att learning study är ett bra verktyg för att utveckla lärandet och undervisningen i förskoleklassen.

Kapitel 10

Kapitlet Förskollärares och verksamhetens behållning av learning study är en sammanställning av utvärderingar från en fortbildning för förskollärare, där samtliga har prövat modellen Learning Study. En kursdeltagare beskrev erfarenheten av att genomföra en Learning Study som att göra en pedagogisk kullerbytta. Vi har använt oss av den metaforen genom kapitlet, då kuller­ byttans olika steg som att ta sats, krypa ihop, rulla runt och komma upp igen kan symbolisera den mentala process lärare upplever när de deltar i ett skolutvecklingsprojekt av den här arten. Det blir uppenbart i utvärderingarna att många uppfattningar prövats och omvärderats, men även att en del förskollärare känt sig stärkta i sin profession och de poängterar vikten av gemensam reflektionstid. De ökade kraven på ett innehåll i förskolans verksamhet har oroat en del förskollärare; via sin erfarenhet av learning study och tillämpningen av variationsteorin ser de nya möjligheter till att förverkliga en innehållsinriktad verksamhet.

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 21

21

2013-04-25 13:55

978-91-44-09298-0_01_book.indd 22

2013-04-25 13:55

Kapitel 1

Learning study i förskolan och förskoleklassen Mona Hol mqv ist Ol a n de r

Learning study, eller på svenska lärstudier, är ett känt fenomen i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet i grundskola och gymnasieskola (Skolverket, 2012). I Sverige har vi arbetat med learning study sedan 2002, då en pilotstudie genomfördes inför ett större forskningsprojekt benämnt Lärandets pedagogik (Holmqvist, 2002). Under åren 2003–2005 finansierades totalt 18 learning studies i ämnena matematik, engelska och svenska för att undersöka huruvida modellen, som ursprungligen utvecklats i Hongkong (Marton & Tsui, 2004), också kunde användas i svensk kontext. Resultaten visade att det inte bara var möjligt, utan även gav samma goda resultat avseende elevernas lärande (Holmqvist, 2006). I en del av lärargrupperna fortsatte arbetet efter projektets slut och pågår fortfarande (Maunula, Magnusson & Echevarría, 2012). Efter att forskningsprojektet avslutats i grundskolan startade jag och några kollegor ett arbete som avsåg att ge svar på om och på vilket sätt learning study också kan bidra till små barns lärande i förskola och förskoleklass, vilket kommer att beskrivas i denna bok.

Lärande är ett område som alla individer berörs av och utvecklar varje dag, oavsett var de befinner sig. Det lärande vi behandlar i den här boken är det intentionella lärandet. Det innebär att vi å ena sidan studerar på vilket sätt någon som avser att lära ut går till väga för att erbjuda möjligheter till lärande och å andra sidan hur den lärande utvecklar sin förmåga. Det är i mötet mellan dessa två perspektiv som lärandet sker. Förskolans uppdrag har under årens lopp pendlat mellan att fokusera omsorg och undervisning, vilket beskrivs mer i detalj i bokens kapitel 2, 3, 4 och 6. Denna polemik är olycklig och kan till viss del ha inneburit att aktiviteter för lärande, som finns i grundskolan, per automatik ansetts vara olämpliga för förskolans verksamhet. Jag menar att det vore mer fruktbart att i stället se på vilket © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 23

23

2013-04-25 13:55

Mona Holmqvist Olander

sätt det arbete som genomförts i grundskolan skulle kunna anpassas och förändras så att det också kan utveckla verksamheten i förskolan och vice versa. Självklart är det så att betingelserna för hur en learning study bedrivs i grundskolan i stor utsträckning skiljer sig från hur den bedrivs i förskola, och det kommer vi som författat denna bok att försöka tydliggöra. Det vi har gemensamt är vår teoretiska grund, vilket innebär att vi tar vår utgångspunkt i variationsteorin när vi genomför våra learning studies (Marton & Booth, 2000; Runesson, 1999; Holmqvist, 2004; Lo, 2012). Även när det gäller det teoretiska ramverket kommer det till uttryck på olika sätt beroende på vilken typ av lärande man avser att utveckla. Som exempel på mer övergripande förmågor som analyserats och utvecklats utifrån det teoretiska ramverket finns studier av hur elever med autism i grundsärskolan och träningsskolan utvecklar t.ex. förmåga till social interaktion i samhället (Holmqvist, 2004).

Hur variationsteorin kan användas för att utveckla lärande i förskolan återkommer jag till i kapitel 8.

Varifrån kommer idén om learning study?

Learning study är en form av lesson study, men med ett särskilt innehållsmässigt fokus. I en learning study studerar man därför inte metoder och arbetssätt i första hand, utan hur innehållet behandlas i en lärandesituation.

I en lesson study kan man däremot studera olika delar av en lektion, inte enbart kopplat till lärandeinnehållet. En annan skillnad mellan dem är att man i en learning study utgår från ett teoretiskt perspektiv på lärande, vilket på så sätt också blir en form av lärande för de deltagande lärarna, eftersom det teoretiska perspektivet lyfts fram av handledare i studien (Marton & Tsui, 2004).

Nu är det inte så enkelt som att man i lesson study inte utgår från ett teoretiskt perspektiv, det kan finnas studier med ett tydligt teoretiskt perspektiv, men den japanska traditionella synen på lärande ersätter på sätt och vis vårt behov av en explicit teori. Eftersom lesson study utvecklats under flera decennier är modellen väl utprövad och använd (Yoshida, 1999).

Lärare har gjort modellen till sin egen och använder den för att utveckla både sin egen kompetens och elevernas lärande. När jag här i Sverige träffar del­tagare i föreläsningar om lesson study och learning study får jag ofta höra att undervisningen i Sydostasien består av drillning på ett förlegat sätt som vi 24

978-91-44-09298-0_01_book.indd 24

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

1 Learning study i förskolan och förskoleklassen

tillämpade för många år sedan i Sverige. Den bilden är helt missvisande, och inte på något sätt rättvis mot den faktiska situationen som jag haft tillfälle att bekanta mig med återkommande under de senaste tio åren. Visst finns det stora skillnader mellan hur man ser på undervisning både mellan och inom länder i Sydostasien, precis som det finns i Europa och vårt eget land. Till exempel har man i Japan en förskola utan undervisning i form av lektioner, där lärarna i stället mycket noga och systematiskt följer upp vad barnen gör under sin tid i förskolan, vad de leker för lekar och hur de behandlar materialet. Dessa observationer syftar till att lärarna ska kunna ge barnen nya utmaningar i deras agerande genom att antingen skapa nya betingelser som problematiserar eller införa nytt material. I Singapore har man en annan situation, där förskolan präglats av undervisning som man förknippar med skolan. Där försöker man nu hitta vägar till ett lärande genom lek, vilket de benämner ’purposeful play’ (Yeap Ban Har, 2012). Deras mål är att ersätta de skolliknande lektionerna med lek som gör lärandet meningsfullt för barnen och utvecklar deras kreativa förmåga.

Jag hade förmånen att få delta som diskutant vid en internationell asiatisk kvalitetskonferens för förskolan när jag besökte Tokyo universitet 2011, och där blev det särskilt tydligt att målsättningen är att utveckla barnens kreativa sidor tidigt, men att det ska ske i aktiviteter som kännetecknas av meningsfull lek. Vid konferensen berättade en av deltagarna om sina erfaren­ heter av att arbeta med barn i Japan, och jag minns särskilt ett projekt i en förskolegrupp där det fanns ett barn som inte fann sig till rätta utan var utåtagerande och motverkade gruppens arbete. För att förändra situationen arrangerade personalen aktiviteter inom det barnets specialområde, vilket han fick ansvara för. Detta sätt att hantera konflikter, att kanalisera energin till en utvecklande aktivitet, verkade vara vanligt förekommande. Kanske är det den grundläggande tanken att det är gruppen tillsammans som ska utvecklas, inte i första hand individen, som också gjort att skolans arbete präglas av arbete i grupp, både bland elever och lärare. Det är naturligt att kollegor observerar och diskuterar en lärares lektion, det är ett välkommet inslag i deras utveckling som professionell lärare. De mest framgångsrika lärarna får presentera lektioner, som utvecklats i grupp av lärarlag, i något som kallas ’open lessons’. Dessa lektioner är öppna för allmänheten och lärare från andra skolor. Denna form av lektioner förekommer även i Kina, kanske i ännu större omfattning. Vid World Association of Lesson Studies årliga © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 25

25

2013-04-25 13:55

Mona Holmqvist Olander

konferens 2012 i Singapore berättade forskare från Kina (Wang & Chen, 2012) om lektioner som hölls i stora arenor som kunde ta 5 000 personer.

Intresset för undervisning och skola är mycket stort och självklart är det en skillnad mot den situation vi har i Sverige. Min tanke, som inte har någon vetenskaplig grund utan enbart är en spekulation, är huruvida vårt införande av folkskolan tidigt och i vissa fall med stort motstånd inneburit att vi inte riktigt uppskattat denna möjlighet till undervisning på samma sätt som man gör i länder där det inte varit eller är lika självklart att alla ska få en god skolutbildning. Givetvis är det att föredra en likvärdig skolgång för alla så tidigt som möjligt, men det självklara i att alltid ha tillgång till god utbildning medför kanske att vi inte uppskattar den förmånen så mycket som vi borde göra. Learning study kommer inte att vara avgörande för huruvida yrkets låga status kan höjas, däremot kan modellen användas som ett verktyg för att lärare ska utveckla en unik kunskap om hur man systematiskt planerar, genomför och analyserar lärande i förskola och skola. Med en sådan yrkeskunskap, t.ex. en gemensam professionell syn på lärande, blir det tydligt vad som skiljer en lärare från andra yrkesgrupper. Learning study innebär i de framgångsrika fallen att man tänker annorlunda i lärandesituationer, främst genom att fokus förflyttas på ett mer systematiskt sätt till det som är avgörande för att lärande ska möjliggöras (Holmqvist, 2011).

Vad är en learning study?

Learning study är en modell där lärare systematiskt och iterativt planerar, genomför och analyserar lärandesituationer (Marton, 2005). Det som känne­ tecknar alla learning studies är deras fokus på det innehållsmässiga, att det finns en medveten teori om lärande i grunden samt att det ska ske någon form av revidering av den genomförda lektionen i riktning mot att ny kunskap om hur ett specifikt lärandeobjekt kan behandlas utvecklas. På så sätt kan man studera om innehållets behandling går att utveckla ytterligare för att än bättre motsvara de behov som eleverna har. Utöver det kan modellen justeras och anpassas till de förutsättningar som lärandesituationen kräver.

Hur många lektioner det ska vara, i vilka grupper och vilket innehåll som ska behandlas kan skifta. Detta får avgöras i relation till det innehåll som de lärande förväntas utveckla kunskap om. Givetvis väljs ett sådant innehåll ut som de barn eller elever som ingår i gruppen inte redan kan, eftersom målet 26

978-91-44-09298-0_01_book.indd 26

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

1 Learning study i förskolan och förskoleklassen

med studien är att öka kunskapen om hur lärande i relation till det valda innehållet utvecklas, samtidigt som elevernas kunskap ska öka.

Att de personer som ingår i en lärandesituation lär sig är i sig inte förvånande, det borde snarare vara en självklarhet. I en learning study är det inte den ökade kunskapen i sig som är det mest intressanta, utan fokus ligger i stället på huruvida olika behandling av samma innehåll, i olika lärandegrupper, innebär skillnader i på vilket sätt lärande utvecklas. Därför blir analysen av de lärandes förståelse före lärandetillfället viktig att kartlägga, liksom deras förståelse direkt efteråt. Det sker genom observationer av barns aktiviteter eller frågeställningar i intervjuform eller skriftligt, och det är skillnaden mellan vad de kunde före lärtillfället respektive vad de kan efter som visar i hur hög grad lärande utvecklats. Stor vikt läggs vid utformningen av dessa kartläggningstillfällen, eller tester som vi benämner det, som utformas utifrån det teoretiska ramverket. För att kunna anpassa det, och lärtillfället, till den grupp som ska lära gör vi ofta ’screenings’ eller förstudier med en mindre grupp av elever för att se vad de redan tycks veta och vad de ännu inte utvecklat kunskap om. Det viktiga i detta arbete är att de som ska lära inte ska uppfatta detta som en traditionell provsituation eller en pressande testsituation. När vi genomför learning studies i grundskola och gymnasium brukar vi informera om att testerna enbart är till för att vi ska förstå hur lärande utvecklas och eleverna brukar få koder i stället för namn så att vi kan avidentifiera materialet. När vi arbetat i förskolan har det inte varit aktuellt, eftersom vi brukar arbeta med situationer som är naturliga för barnen och analysera deras sätt att arbeta efteråt. Vi videoinspelar såväl lektioner som kartläggningsövningar.

Stegen i en learning study

En typisk learning study tar ungefär fem till sju veckor att genomföra, så det är ingenting man arbetar med ständigt och jämt. Genom att delta i t.ex. en learning study per termin, kan lärare i grupp tillsammans studera ett lärandeobjekt och på vilka sätt olika aspekter av det bör lyftas fram för att på ett så bra sätt som möjligt utveckla lärande. Denna gemensamma aktivitet innebär att det teoretiska ramverket prövas i en autentisk situation, och att lärare gemensamt fördjupar sin kunskap om det. Denna kunskap kan varje lärare sedan bära med sig i nya lärandesituationer framgent, i sin strävan att © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 27

27

2013-04-25 13:55

Mona Holmqvist Olander

utveckla lärande i nya situationer och i andra områden. Detta är den generella behållningen av en learning study, och den specifika är utvecklad kunskap om hur lärande av ett specifikt innehåll går till. För praktiken är behållningen också de lärandes utvecklade kunskap. En learning study syftar således till lärande på två nivåer: lärarens, som utvecklar teoretisk och ämnesdidaktisk kunskap, och elevernas eller barnens lärande av ett specifikt innehåll.

Lärandeobjekt och barns förståelse

Den bild de flesta har av en learning study är att lärargruppen avgränsar ett område, lärandeobjekt, som studien syftar till att de lärande ska utveckla kunskap om. För att förstå detta innehåll bättre studerar lärarna ämnesdidaktisk litteratur i området, texter om lärande, samt studerar barnens förståelse i relation till det specifika innehållet. Detta tar en till två sammankomster som brukar vara två klocktimmar vardera. När lärandeobjektet är identifierat och några elevers kunskaper analyserade startar arbetet med att göra för- och eftertest, t.ex. observationer, intervjuer eller skriftliga prov. Det finns olika varianter av hur testen ska genomföras och ju mer exakt man vill vara, desto viktigare är det att testerna genomförs i nära anslutning till lärtillfället. För små barn är det mindre viktigt, eftersom kartläggningen oftast inte uppfattas som ett testtillfälle och därmed inte i lika hög utsträckning ger dem signaler om att detta är ett område som de bör kunna. Om vi arbetar med forskning i samband med att vi gör en learning study vill vi oftast genomföra testen i direkt anslutning till lärtillfället. Annars blir det problematiskt att hävda att den förändrade förmågan är utvecklad på grund av den design som erbjudits i lärtillfället. Om de lärande får testet några dagar före och efter lärtillfället finns det givetvis rika möjligheter att utveckla sin förmåga på andra sätt. Om de fått frågeställningar som de inte kunnat besvara, eller ställts inför problem de inte kunnat lösa, är det inte ovanligt att de på egen hand försöker ta reda på lösningen eller diskuterar med någon vuxen hemma och på så sätt lär sig. Utifrån ett sådant upplägg blir det svårt att hävda att lektionsdesignen varit avgörande. Det är dock viktigt att betona att det inte finns något som helst motstånd mot att de som lär ska söka kunskap på egen hand, utanför lärtillfället, tvärtom. I forskningssammanhang kan det emellertid vara viktigt att minska variabler som påverkande lärandet.

28

978-91-44-09298-0_01_book.indd 28

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

1 Learning study i förskolan och förskoleklassen

Att studera lärande på ett systematiskt sätt innebär att läraren arbetar på ett sätt som mer liknar forskares arbete, och syftet är att mer exakt kunna säga något om lärande och på vilket sätt det utvecklas. Det innebär sam­ tidigt att lärarens kompetens ökar. Det är dock viktigt att skilja arbetet med learning study från det vardagliga arbetet. Learning study är en kompetens- och skolutvecklingsmodell i praktiken. Det innebär att verksamheten inom ramen för denna skolutveckling till viss del sammanfaller med den ordinarie situationen (innehållet ska vara det som de lärande skulle utveckla oavsett om de ingår i learning study eller ej). Det som skiljer är att fokus är mer riktat mot att förstå lärandets betingelser än hur mycket varje enskild individ lär i projektet.

Design av lärandetillfällen – att sk apa mönster av variation

När området för lärande är avgränsat och för- och eftertest framtagna, är det dags att fundera på hur innehållet ska behandlas i den första gruppen barn.

I denna planering blir det extra viktigt att ta hänsyn till på vilket sätt eleverna förstår innehållet så att lärandeobjektet lyfts fram och varieras utifrån en invariant bakgrund. Det innebär att fokus är på innehållets behandling i första steget och därefter på vilken arbetsmetod som ska användas för att lyfta fram dessa aspekter. Om man t.ex. vill lära barn att urskilja den geometriska formen rund kan man diskutera på vilket sätt aspekten rund ska lyftas fram för att de ska förstå den. Om man t.ex. varierar såväl geometriska former (rund, kvadrat, rektangel, triangel) som färger och storlek kan det bli svårt att urskilja aspekten rund. För att just aspekten rund ska framträda blir det enklare för den som ska lära att se rund i kontrast till vad som inte är runt, variation av geometriska former, medan färg och storlek i föremålen är invarianta, d.v.s. alla formerna har ungefär samma storlek och samma färg. Om man däremot enbart visar runda geometriska former erbjuds ingen variation. Ordet rund kan då förstås som alla liknande föremål, d.v.s. även kvadrater och trianglar i samma färg och storlek, eller förstås som färgen om denna är invariant. När barnet sedan förstått vad rund är, är det rimligt att enbart lyfta fram runda föremål, invariant, i olika färger och storlek så att formen rund kan generaliseras utifrån exemplet. Att förstå på vilket sätt barnen uppfattar innehållet blir helt avgörande för huruvida lärandetillfäl© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 29

29

2013-04-25 13:55

Mona Holmqvist Olander

let utvecklar barnen. De som redan har förstått vad rund innebär behöver få det variationsmönster som innebär att enbart runda föremål erbjuds, i olika färger och storlek, medan de som ännu inte känner till vad rund är be­höver erbjudas en kontrast av rund gentemot andra geometriska former, som varierar, medan färg och storlek är invariant. Att hitta det variationsmönster som är mest lämpat för lärandet i den aktuella gruppen är syftet i en learning study och den generella kunskap som utvecklas hos lärare är förmågan att skapa relevanta variationsmönster.

När gruppen enats om variationsmönster bestäms på vilket sätt det ska presenteras för barnen. Ska det vara ett gemensamt samtal eller aktiviteter som varje barn gör själv eller i grupp? Vilka frågeställningar/utmaningar ska man använda? När det momentet är klart är det dags att genomföra det första lärtillfället i den första barngruppen. Allt filmas, eftersom det erbjuder möjligheter att se samma situation vid flera tillfällen tillsammans med andra lärare i gruppen. Den erfarenhet vi har av att göra learning studies är att vi ser olika saker när vi tittar på lärtillfällena andra och tredje tillfället, situationer som vi skulle ha missat om vi inte videodokumenterat.

Att utvärdera lärtillfället

Det som sker efter lektionen är det som kallas ”post lesson collegium” i lesson study. Det innebär att man studerar barnens utvecklade lärande med utgångspunkt i de kartläggningar, test, som genomförts före och efter lärtillfället. Vad har förändrats och varför? Vad har inte förändrats och varför inte? Genom att analysera lärtillfället utifrån testresultaten försöker vi hitta nya sätt att skapa variationsmönster som prövas i en ny grupp av barn. Detta upprepas i regel ytterligare en gång, vilket innebär att minst tre lärtillfällen med samma innehåll men i olika barngrupper genomförs. Studien avslutas med en analys av alla tre lärtillfällena, vilken oftast dokumenteras på något sätt, antingen genom att den ingår i ett forskningsprojekt och publiceras som artikel eller som en översiktlig powerpoint-presentation som andra lärare kan ta del av.

I en del fall har vi även använt fördröjda eftertest, främst i forskningssyfte. Det innebär att barnen kartläggs ytterligare en gång, sex–åtta veckor efter lärtillfället. På samma sätt som det kan vara väsentligt att genomföra för- och eftertest i nära anslutning till lärtillfället kan det vara av vikt att 30

978-91-44-09298-0_01_book.indd 30

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-04-25 13:55

1 Learning study i förskolan och förskoleklassen

studera på vilket sätt barnens utvecklade kunskap finns kvar eller utvecklas ytterligare på lång sikt, oavsett vilka betingelser de möter efter lärtillfället.

En lektionsdesign som inte bara utvecklar lärandet vid lärtillfället utan även innebär att barnen får enklare att urskilja lärandeobjektet i nya situationer framgent och därmed utveckla kunskap om det, en lära att lära-förmåga, är det främsta målet. Denna effekt kallas generativt lärande (Holmqvist, ­Gustavsson & Wernberg, 2007).

Varianter av modellen

Det som beskrevs ovan är vad jag skulle benämna en typisk learning study.

Men det kan givetvis se ut på andra sätt också. Det kan vara ett innehåll som kräver flera lärtillfällen i samma grupp, man kan göra två olika variationsmönster som testas i två olika barngrupper samtidigt och därefter göra en revidering och genomföra två nya mönster i två andra barngrupper samtidigt etc. Det finns hur många sätt som helst och det är helt och hållet innehållet som ska styra hur modellen utformas. Det viktiga är inte att stegen följs slaviskt, utan att anpassa modellen och följa det vetenskapligt grundade systematiska studiet om lärande av ett specifikt innehåll och dess hantering i en lärandesituation.

Varför införa learning study i förskolan?

Det främsta skälet till att jag valt att arbeta med learning study i förskolan är att barns lärande i förskolan hamnat i skymundan de senaste åren, men lyfts fram på nytt i den reviderade läroplanen (Utbildningsdepartementet, 2010, se kapitel 2) samt att jag sett vilka gynnsamma effekter modellen haft i länder i Sydostasien. Barn tillbringar mycket tid i förskolan, och deras aktiviteter där ska inte enbart vara av omhändertagande art utan utveckla dem som individer. De flesta barn brukar uppvisa en nyfikenhet och vilja att lära under de tidiga åren, och föräldrar får ofta svara på frågor av allehanda slag för att stilla vetgirigheten. Som trebarnsmamma har jag även insyn i hur det är att möta förskoleverksamheten ur ett föräldraperspektiv, men i det fallet tror jag att de lärare mina barn mötte redan hade anammat ett lekfullt lärande-perspektiv, vilket är det jag förespråkar. Det handlar således inte på något sätt om att låta skolans verksamhet infiltreras i förskolans kultur, © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-09298-0_01_book.indd 31

31

2013-04-25 13:55

Lärande är ett område som alla människor berörs av och utvecklar varje dag, oavsett var vi befinner oss. Det lärande författarna behandlar i den här boken är det avsiktliga och planerade lärandet för små barn i förskola och förskoleklass. Förskolans uppdrag har förflyttats från att i hög grad ha varit omsorgsinriktat till att alltmer riktas mot lärande. Denna förändring ska ske utifrån små barns betingelser att lära och inte utifrån de former för lärande som finns i grundskolan.

Författarna utgår från en modell som framgångsrikt använts i skolan för att utveckla barnens lärande, ’learning study’, men i boken beskrivs hur modellen anpassats och förändrats till de betingelser som gäller för små barns lärande. Att arbeta med ’learning study’ i förskolan innebär systematiska och noggranna observationer av barnens förmågor och utvecklingsbehov, som sedan ligger till grund för skapandet av aktiviteter för barnen i syfte att utveckla deras lärande i riktning mot läroplanens mål.

Boken riktar sig till dig som student på utbildning till lärare i förskola och förskoleklass. Den vänder sig dessutom till verksamma lärare som redan arbetar i dessa skolformer.

| Learning study i förskolan

Learning study i förskolan

Mona Holmqvist Olander (red.)

Mona Holmqvist Olander (red.) är docent och universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt biträdande professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon har undervisat på alla nivåer inom högskolan, framför allt inom lärarutbildning och vid fristående kurser. Övriga författare är Camilla Björklund, Elisabeth Eklund, Johanna Granqvist, Lena Landgren, Agneta Ljung-Djärf, Jenny Ljungek Wederbrand, Andreas Magnusson, Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson, Ingrid Pramling Samuelsson, Josefine Rostedt, Helene Svärd, Susanne Thulin, Charlotte Tullgren och Eva Wennås Brante.

Learning study i förskolan

Art.nr 37760

Mona Holmqvist Olander (red.) www.studentlitteratur.se

978-91-4409298-0_01_cover.indd 1

2013-04-25 14.04