Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga Kategoriseringar och samhällsmoral i socialt arbete ISBN 978-91-47-08840-9 © 2008 Mats Börjesson & Eva Palmblad och Liber AB Redaktörer: Peter Söderholm och Carina Blohmé Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Printed in Slovenia by Korotan Ljubljana, Slovenien 2008
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Strultjejer.indd 2
07-11-29 09.50.17
Innehåll
1 Perspektiv på kategoriseringspraktiker 7 Upptakt 7 Kategoriseringar, välfärdsinstitutioner, samhällsmoral 13 Diskursanalytiska vägval 24 2 Att kategorisera professionellt 33 Språk som handling och sorteringsmaskin 33 Kategoriseringar: gränser och essenser 37 Versioner och repertoarer 42 ’Strultjej’ som relevant kategori 46 Kategorin som ’har tillbringat tid i fängelse’ 49 Kategorin ’icke ljugande alkoholist’ 52 Arbetslöshetskategorier 59 Versioner av klienter 63 3 Att undersöka viljan 68 Relationsmodernisering och motivationsarbete 68 Fastställande av vilja 72 Frammanande av vilja 82 Återverkningar på problembild och prognos 89 Om att avläsa normer 96
5
Strultjejer.indd 5
07-11-29 09.50.18
I nneh åll
4 Att bli överens 108 Konsensusnormen 108 Överenskommelse om förändringsbehov 109 Överenskommelse om åtgärd 113 Kontraktsmodellen 118 Samsynens gränser 122 Att hantera klientmotstånd 130 5 Kategoriseringar – förutsättningar och effekter 135 Vikten av att vilja och välja det rätta 135 Om det goda i att tala 144 Samsyn och förändrade styrningsvillkor 152 Litteratur 159
6
Strultjejer.indd 6
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på kategoriseringspraktiker
Upptakt Det tycks ha blivit en allt känsligare sak att kalla grupper för rätt saker. Detta gäller särskilt definierat svaga, utsatta eller klandervärda grupper. Här ser vi allt oftare återkommande begreppsförändringar. På Stockholms bussar finns det numera anvisade platser för ’Rullstolsbrukare’. Var det inte ’Rullstolsbundna’ nyss – och ännu mer nyligen ’Rullstolsburna’…? Begreppsvalen är intressanta och belyser bredare socialpolitiska diskussioner.1 Kategorier som ’bilmekaniker’ eller ’sociolog’, däremot, förändras inte särskilt ofta. Förmodligen beror det på att vi här inte har någon större socialpolitisk laddning – här finns ingen drivkraft att förändra individer, vare sig de som kategorin ska beskriva eller de som eventuellt anses ha fördomar om en viss grupp. Sociala kategorier som av professionella anses behöva förändring i sina liv blir däremot föremål för tolkning och 1
Eileen Boris & Angelique Janssens (2004).
7
Strultjejer.indd 7
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
bearbetning. Ett viktigt språkligt arbete handlar om att ge individer en tillhörighet. Medborgaren med klientstatus anses ha problem med att själv hantera sitt liv och med sin vilja att förändra sig till det bättre. Mycket ofta i det sociala arbetet blir just klientens bristande vilja objektet för arbetet. Överallt och hela tiden inom denna sektor dyker det upp: klienten saknar insikt, vilja och ibland förmåga att vända runt sitt liv och återinträda i normaliteten. Motivationsarbetet, att få klienten att själv ta greppet om sitt liv, är något vi har läst om i en stor mängd socialregisterakter – och denna bok handlar bland annat om detta. I vårt introducerande kapitel kommer vi att presentera perspektiv, teorier och begrepp, som i senare kapitel sätts i rörelse gentemot verkliga fall och situationer. Inledningens mer abstrakta resonemang kommer alltså att följas av konkreta exemplifieringar senare i boken. I såväl forsknings- som vardagsliv behöver vi sällan anstränga oss särskilt mycket för att förklara vem som är vad. En kategoribenämning ger ofta så pass mycket information att vi bara läser vidare eller faller in i samtalet. Vår avsikt är att lyfta på några stenar i detta avseende. Vi kommer att ställa frågor av följande typ: Hur går det till när vi förstår hurdan en alkoholist är? Vad krävs för att vi ska se en bristfällig förälder? Hur kvalificerar man sig till socialbidragstagare? Hur övertygar språket oss om att en viss avgränsning är ett faktum som säger att vissa hör hit och andra hör dit? Vad gör berättelserna om sociala kategorier trovärdiga? Vilka moraliska brister ska avhjälpas – och hur ser just denna relation mellan språkhantering och moralarbete ut? Om vi utgår ifrån att det alltid finns en begränsad reper8
Strultjejer.indd 8
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
toar av ”rimliga” versioner av kategorier blir det intressant att se varför det rimliga just är rimligt och vad som därmed definieras ut som fel, absurt etc.2 Vissa berättelseversioner får trovärdighetsstatus och andra får det inte. Varför finns det till exempel inga spelmissbrukare som kontrollerar sina liv? Hur kommer det sig att kåkfararens självpresentation nästan alltid har ingredienser som frånvarande pappa och dåligt sällskap? Social kategorisering är, menar vi, inte en avspegling av någon självklar verklighet; det är handling där världen sätts, bestäms och avgränsas – skildras på ett särskilt sätt. Poängen är inte att man bör undvika kategoriseringar, det går inte. Frågan är istället vilka förutsättningar som kategorisering vilar på, hur rimlighet uppnås och vad fastställandet av rimliga kategoriseringar kan tänkas få för konsekvenser. Frågor om social kategorisering ligger helt centralt inte bara i det samhällsvetenskapliga projektet, utan också i alla de politiska och vardagliga samtal som vi alla är deltagare i. Här intresserar vi oss främst för hur det går till när sociala problem etableras och när sociala typer och typologier mejslas ut, byggs upp och fabriceras i välfärdssammanhang. Välfärdsarbetets föremål är i första hand de i ett eller annat avseende problematiska medborgarna, vilka utgör myndigheternas så kallade målgrupper. Den professionalisering som sker inom vård, omsorg och socialt arbete innebär att samhällets hjälpgivare får mer utbildning än någonsin tidigare. Samtidigt med yrkessocialiseringen lär man sig att hjälptagarna är annorlunda – de tillhör olika kategorier, i vissa fall med formella diagnoser. Man lär sig 2
Jonathan Potter (1996), s. 115.
9
Strultjejer.indd 9
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
därtill generella sätt att hjälpa olika klientel. Olikhetstänkandet finns så att säga inbyggt i den här typen av professionaliserad kunskap. Definitioner och klassifikationssystem skapar gemensam grund och kunskap. På så sätt är kategorier centrala för professionella grupper verksamma inom människobehandling. Detta gör kategorikunskap till något centralt i den praktiska välfärdsverksamheten. Människobehandlande arbete förutsätter – på övergripande nivå – inringandet av målgrupper och – på individnivå – klientbestämning. Klassifikationssystem behöver vara gemensamma för olika typer av experter, för att de enskilda individerna ska hänga ihop som (mål)grupp. Det är med dessa raster av kategorier som det går att tala om psykologer eller kuratorer som en profession eller yrkesgrupp. Endast genom att hävda sitt likartade, standardiserade arbete kan en expertgrupp framträda som en kår med säkerhet och opartiskhet som ledstjärnor. I alla samhällsinstitutioner där mänskliga svårigheter hanteras och översätts till diagnoser och sociala problembestämningar eller lagrum och paragrafer, behövs kategorier för att bringa reda och nå förståelse.3 Kategorianvändning är därför centralt i professionellt och myndighetsut övande arbete. Välfärdsstatliga institutioner representerar naturligtvis många logiker och traditioner och har olika syftningar. Samtliga måste dock hantera ärendet huruvida klienten ifråga är berättigad till ersättning, stöd, hjälp etc.4 Berättigandet kan dock rymma olika moment och delar. Det kan handla om att uppfylla krav på viss aktivitet, att 3
Paul Drew & John Heritage (1992). L. Jayyusi (1984); M. Seltzer m.fl. (2001).
4
10
Strultjejer.indd 10
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
vara utan förskyllan för sin situation, eller att på annat sätt vara trovärdig i sin självpresentation och berättelse. Vi kommer att fokusera hur välfärdsinstitutioner med hjälp av språket bygger upp kategoriseringar. Den viktiga frågan här blir: Hur talar institutioner med hjälp av sociala kategorier och vad blir konsekvenserna av detta tal? För att kunna förstå hur kategoriseringsarbete går till har vi analyserat socialregisterakter, ett material som rymmer ett brett spektrum av definierade sociala problem och informationsutbyten med flera olika välfärdsinstitutioner. Man kan säga att medborgares öden kartläggs, utreds och dokumenteras i stor omfattning varje dag – en verksamhet som naturligtvis har stor betydelse för den enskilde. Men vi kan också använda oss av dessa kartläggningar och språkliga beskrivningar för att förstå vidare samhällsmönster, inte minst det moral- och normalitetsarbete som pågår inom välfärdsinstitutioner av olika slag. Sociala kategorier inom samhälls- och beteendevetenskaperna hanteras av tradition som bakomliggande variabler, vilka får förklara varför individer och grupper beter sig på ett visst sätt. Kategoritillhörigheten kommer här så att säga i första hand och beteenden blir till en följdverkning av denna tillhörighet. Vi kommer att vända på detta perspektiv genom att snarare analysera kategoriseringsarbetet som produktion av positioner. Poängen med detta bör kanske understrykas: det är inte så, att klienten först är uppmärksammad och sedan kategoriserad. Istället gäller att klienten blir kategoriserad i samma rörelse som han/hon uppmärksammas.5 5
Stephen Hester (1998), s. 148; John Law (2004), s. 13.
11
Strultjejer.indd 11
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
En utgångspunkt i allt mer samhällsforskning idag är att välfärdsstatligt vardagsarbete går via förhandlingar och språklig interaktion. Allt fler forskare hävdar alltså att institutionell verksamhet bygger på förhandlingar och kommunikation mellan olika parter.6 Forskningen har därmed inriktats mot studier av den interaktion som pågår i myndighetssammanhang. Studier av institutionellt eller administrativt utfall kompletteras i ökande utsträckning med studier av institutionell aktivitet.7 Detta innebär att forskningen öppnats för diskussioner kring institutionella relationer och de språkliga uttrycksformer som bestämmer kategoriseringsarbetet. Vi har i olika sammanhang hävdat att mot essentialism och utfallsinriktning kan ställas perspektiv som tar just förhandlingar och språkarbete på allvar. Innan etiketterna är satta, innan problemen på den individuella nivån är namngivna, har en rad definitionsprocesser och inte minst språkanvändning skett. Klienten har blivit föremål för samtal, för observationer, för testningar. Det finns därmed skäl att rikta uppmärksamheten mot själva tillblivelsen av problemkategorier, mot diskursiva förutsättningar och språkliga arenor. Istället för att helt enkelt fråga hur många problematiska medborgare vi har, hur de mår, känner, tänker eller i vilka tabeller och diagram informationen kan ordnas, så ställs nu frågorna på ett helt annat sätt: de inriktas mot det vetande – tankemodeller och kunskapsverktyg 6
Alec McHoul & Mark Rapley (2001); Steven C. Ward (1995), s. 63–81; Åsa Mäkitalo (2002); Karin Osvaldsson (2002). 7 J.M. Prottas (1979); Seltzer m.fl. (2001); Britt-Louise Gunnarsson (1997); S. Sarangi & C. Roberts (1999).
12
Strultjejer.indd 12
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
– som utformas kring sociala problem, och vidare bort mot de praktiker och procedurer varigenom ”fakta” om avvikande medborgare på en och samma gång presenteras och konstrueras.8 Vi vänder oss till alla som är intresserade av de villkor och konsekvenser som socialt kategoriserande har i samhället. Men fokus i våra exempel ligger på det sociala arbetet. Man kan här fundera på vad studenter på våra socionomutbildningar möter i sin kurslitteratur. Det är nämligen slående vilken språklig skillnad det är mellan kurslitteraturens rationella uppbyggnad av mänskliga problem och det stora myller av problemställningar som möter en vid läsning av socialregisterakter. Detta betyder inte att vi vill karakterisera aktskrivandet som irrationellt eller oprofessionellt. Det är en del av det sociala arbetet hur det än ser ut och oberoende av vilka normer man omfattas av. Det finns många representationer av socialt arbete. På Socialstyrelsens hemsida finns vissa, i akter andra och i utbildningsplaner ytterligare andra. Samma sak gäller givetvis de kategoriseringar vi ser runt omkring oss: problemmedborgare kan kategoriseras på en uppsjö olika sätt – i kvällspressen, i skolan, i riksdagsdebatterna.
Kategoriseringar, välfärdsinstitutioner, samhällsmoral Socialt arbete innebär, liksom andra typer av arbete med människor, ett möte med en rad olika typer av livssituationer och problem. Appliceringen av generella teorier på den 8
Mats Börjesson, Eva Palmblad & Thomas Wahl (2005).
13
Strultjejer.indd 13
07-11-29 09.50.18
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
här sortens verksamheter är därför förbunden med avsevärda svårigheter. Om det finns en verklighet, så är den i så fall stökig, för att tala med John Law.9 Idag betraktas det som eftersträvansvärt att socialt arbete är evidensbaserat, dvs. att det bygger på systematisk kunskapsutveckling och effektiv informationsspridning. Att arbeta evidensbaserat innebär att man väljer en metod som visat sig ha effekt i kontrollerade studier. Resonemanget bygger på orsak–verkan-modell. I evidensdiskussionen förekommer två huvud sakliga ansatser: den rationalistiska respektive den problemlösande. I den förra tänker man sig att forskningen leder praktikens arbete; det handlar om en sorts kunskapsdriven modell. I den senare handlar det snarare om att forskningen följer efter praktik och policydrivna frågeställningar. Båda dessa ansatser har emellertid problemet att de utgår ifrån att det finns en linjär relation mellan forskning och praktik. På senare tid har vi blivit allt mer varse att det hela är väsentligt mer subtilt än så. Med den språkliga vändningen har ovanstående (neo-)rationalistiska hållningar blivit svåra att upprätthålla och istället har mycket forskning förskjutits till att studera lokala förhandlingar och dess normativa grundvalar.10 Det finns därför anledning att betona att berättelser om klientskap är något som växer fram i lokala sammanhang. Sociala kategorier är här viktiga och flexibla verktyg för att skapa mening i berättelserna.11 En tendens är att berättelser om klientskapet, och åtföljande kategoriseringar, domi9
John Law (2004). Christopher Hall m.fl. (2003), s. 226f. 11 Åsa Mäkitalo (2002), s. 49f. 10
14
Strultjejer.indd 14
07-11-29 09.50.19
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
neras av brister och tillkortakommanden hos individen. Detta betyder i sin tur att den som definierar, experten, som kategori hamnar på en högre hierarkisk nivå än den definierade. För den goda klienten gäller vissa kvalificeringar: denne tar på sig en identitet som just klient, accepterar att han/hon är i behov av hjälp (specifikt den hjälp som institutionen erbjuder), han/hon betraktar expertens förslag som kompetenta och kontrasterar dem inte med egna förslag från sin erfarenhet, han/hon kritiserar inte politiken runt den hjälpande institutionen eller det sätt på vilket expertens arbete utförs.12 Därmed framträder också den dåliga klienten som motsatsen. Att analysera på detta sätt innebär naturligtvis ett helt annorlunda perspektiv, jämfört med vårt vardagliga sätt att tänka kring kategoriskap och identiteter. Identity is not an essential core. People mobilize different identities according to how they are addressed or represented. We do not have multiple identities (which would imply a subject who possesses) we are a verbal weave constituted as multiple and contradictory identities which crosscut or dislocate each other.13
Kategorier innebär en resurs eller reservoar av tänkbarheter. I varje tid och sammanhang finns diskursiva ramverk som yttrar sig i ett visst sortiment eller en viss repertoar av kategorier. Genom kategorier ges enskilda fall mening och förklaring och kategorierna finns utspända i ett nät av 12
Kirsi Juhila (2003), s. 93. Chris Barker & Dariusz Galasinski (2001), s. 121.
13
15
Strultjejer.indd 15
07-11-29 09.50.19
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
betydelser, motsatsförhållanden osv. Att konstruera klienter och deras (eventuella) särdrag är alltså, när man ser närmare på saken, ett intrikat arbete med viktiga detaljer som sällan uppmärksammas av den traditionella socialforskningen. Arbetet med att kategorisera klienter i olika välfärdsstatliga sammanhang innebär att söka kontrastpunkter åt olika håll. Det blir då intressant att fundera kring vilka kontrasterande kategorier som institutionen har att tillgå. På ett allmänt plan handlar det om att fokusera hur kategorier relaterar sig till varandra. Varje kategorisering tycks dels vila på sökandet efter klientens egentliga jag och situation (individuellt buren essentialism), dels på olika typer av val där varje kategori står i en relation till andra tänkbara kategorier, som i ett nät av subjektspositioner. Varje system av kategorier, varje paket av kollektiva identiteter, behöver å ena sidan vara översiktligt och begränsat för att kunna tillämpas. Å andra sidan kännetecknas institutionellt kategoriseringsarbete av att det finns överlappande eller parallella batterier av klassifikationer. Två grundläggande sådana system är förstås professionellt/vetenskapligt grundade kategorier och byråkratiska/juridiska kategorier. ’Borderline-personlighet’, ’Aspergers syndrom’ och andra psykiatriska diagnoser är exempel på de förra, där kategorierna ofta är systematiserade i auktoriserade manualer. ’Missbrukare’, ’funktionshindrade’ och ’barn i svårigheter’ är exempel på de senare, där kategorierna ligger i linje med samhällets organisation av socialtjänst. Till detta kommer så mer vardagsspråkliga kategoritilldelningar, som ’arbetsskygg’ och ’periodare’. Frågan blir då hur dessa språkgenrer uttrycks och förhåller sig till varandra. 16
Strultjejer.indd 16
07-11-29 09.50.19
1 Perspektiv på k ategor iser ingspraktik er
Närgranskning av språkbruket i personundersökningar kan här ge intressanta uppslag. Det ligger exempelvis inget anmärkningsvärt i att en socialsekreterare skriver att en klient ”tycks uppleva” någonting. Matchningen mellan att vara klient på socialkontoret och att uppleva något – detta fungerar som trovärdigt yttrande. Däremot vore det kons tigt om en funktionär skrev att en klient ”gör ett uttalande”. Det är politiker och myndighetsföreträdare som gör uttalanden, inte en långtidsarbetslös eller en patient med dubbeldiagnos. Ett annat exempel är att föräldrar uppfostrar barn, men barn uppfostrar inte föräldrar, åtminstone inte om allt är som det ska vara.14 Detta hänger just ihop med fenomenet kategoribundna aktiviteter: till varje social kategori knyts handlingsmönster och språkliga repertoarer. Men vi ska inte utesluta något; språkanvändningen i akterna är, som vi kommer att se, kreativa språkhandlingar genom vilka diskurser härskar och diskurser produceras. I vardagsförståelsen, och måhända också i forskningen, av uttrycket ”institutionellt språk” ligger en förväntan om att det har en affärsmässighet i form av professionalism och till det en byråkratisk ton. ’Det institutionella’ skulle på så vis utgöra en reglerad språklig praktik, som utmärks av distans och likabehandling. Ett exempel här är att en psykiatriker inte förväntas ge ”second stories”. Som svar på en patients berättelse ska den professionelle inte ge svar av typen ”precis sådan är min mamma också”.15 Ett sådant agerande kvalificerar sig inte som professionellt. Skälet till det är givet av hur vi förstår institutionellt språk som en 14
David Silverman (1997), s. 82. Silverman (1997), s. 133f.
15
17
Strultjejer.indd 17
07-11-29 09.50.19