9789127131569

Magdalena Ribbing | Etikett på jobbet

Magdalena Ribbing är Sveriges mest kända expert på frågor om hyfs och stil.

Hon har varit politisk reporter på Dagens Nyheter och är författare till ett tjugotal böcker, bl.a. Bra att veta för alla unga och Ringar. Magdalena är flitigt anlitad som föreläsare och förekommer ofta i radio och tv. Hennes frågespalt på nätet tillhör Dagens Nyheters mest uppskattade inslag.

Shorts på kontoret? Hälsa på alla? Datorintegritet?

Bordsplacering vid representationsmåltider? Frågorna om rätt och trevligt sätt på jobbet är många. Och viktiga! En god stämning är avgörande för trivseln och ett väl utfört arbete.

I Etikett på jobbet delar Magdalena Ribbing med sig av allt som är bra att veta om hyfs och stil på arbetsplatsen. Hennes råd i känsliga ämnen, som mobbing, personlig hygien och kärleksrelationer, möter ett behov av kunskap på området. Invävda i texten får en mängd läsarfrågor sina svar.

Boken avslutas med ett kapitel om vad som gäller vid mötet med människor från vår omvärld.

Etikett på jobbet är en bok för alla som arbetar på kontor – styrelser, chefer på alla nivåer samt, förstås, de som verksamheten vilar på, de anställda.

Tidigare böcker av Magdalena Ribbing: Smycken (1969) Smyckeboken (1984, 1992) Etikettboken, medförfattare Sighsten Herrgård (1985) Festboken, medförfattare Alexandra Charles (1989) Nya Etikettboken (1991) Lilla Etikettboken (1992) Ätten Ribbing, 700 år i Sveriges historia (1995) Smycken och silver för tsarer, drottningar och andra (1996) Stora Etikettboken (2000) Det går an! (2001) Ja! Allt om bröllop (2002, 2004) Kärleksfullt från Parma, medförfattare Anna Maria Corazza Bildt (2002) Hålla tal (2003, omskriven utgåva 2008) Nya Stora Etikettboken (2005) Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing (2006) Snabbetikett (2008) Det dukade bordet (2008) Bröllopsboken (2009) Bra att veta för alla unga (2009) Ringar; trohet, tillhörighet, glädje (2010)

ISBN 978-91-27-13156-9 FÖRFATTARFOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN OMSLAGSILLUSTRATION: KATY KIMBELL

Etikett_cover.indd 1

9 789127 131569

11-06-30 16.36.11

Välkommen! 7

direkta kontakter 9

Hälsande 9 Titlar 22 Presentation 24 Visitkort 26 Tack 28

indirekta kontakter 30

Mejl 30 Dator 36 Pappersbrev 38 Telefon 39 Mobil, sms 44 Sociala medier 46

lojalitet 51 representation 55 Värdskap 55 Gäst 69

personalfest 72

Aktiviteter 73 Placering 77 Mat och alkohol 77 Tal 79 Gåvor 80 Tacka 81

kläder 83 störningsrisker 90

Hygien 90 Kliande och petande 94 Dofter 95 Sjukdom 97 Missbruk 99 Rökning 101 Allmänna utrymmen 102 Ätande 105 Oljud 108 Barn 110 Husdjur 111 Stölder 112

början och slut 114

Anställningsintervju 114 Introduktion 117 Avtackning 119

relationer 122

Kärlek och sex 122 Bästa vänner och kotterier 126 Konflikter 128 Skvaller 131 Mobbing 135

utländskt besök 140

Hälsande 141 Tilltal 142 Klädsel 142 Mat och dryck 142 Brev, telefon, mejl 143 Visitkort 143 Gåvor 144 Europa 146 Nordamerika 151 Syd- och Latinamerika 152 Asien 153 Australien 155 Afrika 155 Undvik 157 Register 159

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 5

22/06/2011 08:59:21

Välkommen!

På arbetsplatsen tillbringar många största delen av sin vakna vardag.

Vanligt är att ha arbetskamrater. I många år har jag svarat på frågor om hyfs, stil och etikett och sett att bekymren på arbetsplatsen tilltar. De handlar om kolleger, chefer, tid, arbetsmiljö, klädsel, störningsfaktorer, representation, förbud och rättigheter, fest och vardag, mobbing och kärlek. Glädjande nog kan allt bli bättre om man hittar rätt i orsak och verkan, i lagar, praxis och vett. Det är syftet med denna bok. Samtliga förslag kan inte följas av alla överallt, men var och en kommer att hitta en del som kan bli till nytta på jobbet.

Bra arbetsgemenskap är ovärderlig. Alla som arbetar på ett kontor där trevnad råder vet hur mycket det betyder. I denna bok har jag samlat erfarenhet, min egen från ett långt arbetsliv liksom kunskap från andras, plus vad forskning och undersökningar av flera slag förmedlar om arbete på kontor. Ett urval av de många frågor jag har fått genom åren finns med i boken. Den handlar uteslutande om livet på kontor av olika slag. Andra typer av arbetsplatser har andra problem. Men den som läser den här boken och följer en del av det som tillråds får en god grund till att bli en omtyckt och uppskattad arbetskamrat.

Magdalena Ribbing

7

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 7

22/06/2011 08:59:21

8

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 8

22/06/2011 08:59:21

DIREK TA KON TA K T E R

Hälsande Häromåret gjorde ett stort fastighetsbolag en nätundersökning om vilka grannar som var mest populära. Resultatet var entydigt: de grannar som hälsade, mer eller mindre glatt, vann stort.

Utan tvekan gäller samma sak för arbetsplatser. Den som säger ett vänligt hej blir mer uppskattad än den som ordlös ser förbi eller igenom sina arbetskamrater.

Att se sina medmänniskor är grunden till den goda vanan att varje dag hälsa på dem man möter i sitt arbete och även utanför detta. Man vill själv bli sedd, och det blir man genom att se andra. Går man förbi en person på den gemensamma arbetsplatsen utan att hälsa blir det som om den personen vore en del av inredningen, något som man inte lägger märke till. Den som hellre pratar ett par ord med krukväxten än säger hej till sina arbetskamrater piggar nog upp krukväxten men befrämjar inte gemenskapen på arbetsplatsen.

Hälsandet är viktigt, det är ett mänskligt behov att bli bekräftad och uppmärksammad. Varje sammanträffande bör därför börja med en hälsning. Det gäller privata möten, sociala möten, arbetsmöten, alla slags möten. Hälsandet innebär ofta att ta i 9

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 9

22/06/2011 08:59:21

hand, men inte alltid. Ett snabbt passerande kräver inget handslag, inte heller när dagens arbete börjar och man kommer till sin arbetsplats. Då räcker det vänliga ”Hej!” alldeles utmärkt.

Vid arbetsdagen början hälsar man alltså på sina arbetskamrater, annan personal och chefer. Varje dag!

Hej är numera det givna första ordet när två eller fler möts.

Vördnadsbjudande och mycket formella personer hälsas hellre med God dag. Andra vanliga hälsningsord är exempelvis ”Läget?”, underförstått ”Hur är läget för din del just nu?”. Eller ”Allt bra?”, med samma undermening.

Många vill variera sitt hälsningsord. Det kan vara trevligt och låter mer personligt. God morgon kan man säga fram till tiotiden på förmiddagen, God förmiddag går bra fram till lunch, God middag från klockan tolv till klockan tre, därefter God eftermiddag, och från klockan sex på dagen God afton. Allra sist kommer God natt, kanske mer ovanligt på kontoret ...

Ska man hälsa på alla man möter på arbetsplatsen? Ur allmän trevlighetssynvinkel är det rätt med ett hej till alla, utan undantag, som man ser på jobbet. Det räcker med det enda ordet.

Man måste inte öka ut hälsningen med ”Hur mår du?” eller ”Allt väl?”, om man inte vill. En lite längre hälsning kan ju innefatta även en sådan fras, men ska då inte besvaras med en längre utläggning utan tas för vad den är, extra smörjmedel i det sociala maskineriet.

Ibland ska man avstå från att hälsa. En arbetskamrat som är koncentrerat upptagen, av ett arbetsmoment eller annat, ska för10

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 10

22/06/2011 08:59:21

D I R E K TA K O N TA K T E R

stås inte avbrytas för en hälsning. Exempelvis om man passerar en kollega som är intensivt inbegripen i ett samtal med någon annan och inte ser den som går förbi. Då skulle en hälsning kunna störa samtalet och orsaka en tappad tanketråd – och om man ser den risken låter man bli att hälsa. En liknande situation är när någon pratar i telefon och ett hej skulle avbryta. Då är det rätt att nicka lite mot den pratande sedan man fått ögonkontakt. Det räcker. Svaret på en sådan hälsningsnick är en likartad nick eller en liten vink eller någon annan gest som visar att man har noterat vänligheten.

Avstå också från att hälsa om rummen har stängda dörrar, som måste knackas på och öppnas för det enkla hälsandet, detta kan då uppfattas som besvärligt och förlorar därmed sitt syfte.

Hälsandet får inte vara tvångsstyrt. Det ska inte störa eller avbryta. Men så snart det finns en naturlig anledning att säga ett vänligt hej, gör man det. Eller nickar lite. Eller ler helt enkelt. Det går bra att svara på en hälsning genom att ta ögonkontakt utan ord, exempelvis om man just stoppat en äppelbit i gapet. Kan man få till ett leende utan att sätta i halsen är det en fördel. Även i ett samtal har man ofta en sekund för ett vänligt svarsleende till den som hälsar i förbifarten.

Man kan inte hälsa på alla på en större arbetsplats, det är självklart. Men de som är inom synhåll, dem man har kontakt med, de arbetskamrater som man passerar på väg till sin arbetsplats ska alla få en hälsning; ett hej, en nick, en vinkning. Viktigt är att visa att hälsandet är en trevlighet, det ska göras med ett 11

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 11

22/06/2011 08:59:22

leende och en vänlig uppsyn. Ett muttrat hej nere i kragen och blicken mot golvet gör ingen glad.

OB ESVAR AD HÄLS N IN G Vad gör man om ens hej inte besvaras?

Det är tyvärr ganska vanligt att en hälsning inte får sitt naturliga svar. Någon kollar, som sagt, krukväxten, en annan stirrar stint i datorskärmen eller ser ner i golvet. Någon kanske bara går förbi och låtsas inte ha hört. Oavsett nästan varje tänkbar orsak är det gravt ohövligt att inte besvara en hälsning. Den som gör så är socialt bortkommen eller vill avsiktligt bete sig dumt.

F R Å G A : En person på min arbetsplats undviker att hälsa på mig om det inte är absolut oundvikligt. När vi närmar oss varandra tittar han åt ett annat håll eller hälsar hjärtligt på någon annan. Hur ska man bära sig åt då man blir ignorerad?

SVAR:

Naturligtvis hälsar man på sina kolleger. Allt annat är ohövligt och dumt. Är han extremt närsynt? Sjukligt disträ? Ovän med dig? Rädd för dig? Det enda du kan göra är att tålmodigt fortsätta säga ett vänligt ”Hej!” när du möter denne ohälsande lufs. Så småningom kanske han besvarar din hälsning. Om inte har du i alla fall gjort ditt för att hålla god stil.

12

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 12

22/06/2011 08:59:22

D I R E K TA K O N TA K T E R

På en stor arbetsplats blev en yngre medarbetare mycket arg på en äldre kollega. Skälet var att den äldre inte hade hälsat på den yngre. ”Men besvarade han verkligen inte ditt hej?” frågades förvånat. Svaret var intressant: ”Jag säger väl inte hej till honom först!” röt den som kände sig förorättad. Så kan man helt i onödan skapa osämja och trist stämning. Naturligtvis ska en hälsning besvaras, men lika självklart är att den som ser en kollega eller annan person på arbetsplatsen hälsar vänligt, oavsett vad man inbillar sig om vem som ska hälsa först eller sist. Den som är artig hälsar genast. Den som är självupptagen eller gärna odlar sin blyghet väntar på att andra ska ta initiativ även beträffande hälsningar.

På en mycket stor arbetsplats i Stockholm slogs år 2011 ett par avdelningar med skilda arbetssätt och kulturer ihop. Snart visade det sig nödvändigt att ta fram gemensamma regler för uppträdande på arbetsplatsen. Första regeln blev:”Hälsa på dina arbetskamrater när du kommer till arbetsplatsen.”

Sportredaktionerna på två större, konkurrerande tidningar i södra Sverige gick av praktiska och ekonomiska skäl samman vintern 2011. Alla medarbetare uppskattade inte samgåendet och många hälsade därför inte på varandra. Det föranledde de båda redaktionsledningarna att göra en skriftlig rekommendation om uppförande på arbetsplatsen, bland annat att hälsa på alla man mötte första gången på morgonen. Träffade man samma person igen under dagen räckte det med en nick eller ett leende, enligt rekommendationen. Efter detta började alla hälsa på varandra, en 13

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 13

22/06/2011 08:59:22

del överdrivet artigt, men ändå med viss munterhet. En beteendevetare på Arbetsmiljöverket kommenterade att ett ändrat beteende – i detta fall att hälsa på varandra – kan ändra även den bakomliggande attityden genom så kallad beteendebaserad inlärning.

Diskussionen i medierna efter rapporteringen om detta påbjudna hälsande var livlig. En hel del icke-hälsare ansåg att det var falskt att säga hej till någon man inte tyckte om, inte brydde sig om eller inte skulle ha kontakt med. Hälsandet i sådana fall ansågs vara ”påklistrad vänlighet som ska motarbetas”. Ordet inställsamhet hördes i sammanhanget. Företrädarna för ett flitigt hälsande var tursamt nog många fler. Detta flertal menade samstämmigt att ett vänligt hej till dem man mötte bidrog till god stämning på arbetsplatsen och förbättrade kontakten mellan alla.

TA I HAND

Möten i mer formell form behöver ett handslag som inledning eller bekräftelse. Likaså det första mötet med någon man inte tidigare träffat.

Att ta i hand är en urgammal gest av fredlighet. Man hälsar med höger hand, den symboliskt viktigaste, och man gör det med öppen hand (fingrarna ihop, tummen överst) samtidigt som man tar ögonkontakt. Därmed visar man sina fredliga avsikter, eftersom man har vapenhanden, höger, upptagen (gäller även vänsterhänta) och ögonkontakten hindrar försåtlighet. Så tänker ingen i dag, men ursprunget till hälsandet är bra att känna till.

14

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 14

22/06/2011 08:59:22

D I R E K TA K O N TA K T E R

Handslaget ska vara fast men inte hårt och alltid kombineras med ögonkontakt. Det ska kännas trevligt för båda. Därför är det viktigt att inte nypa eller grabba tag i den andras hand i ett alltför hårt grepp – utöver att det gör ont skickar det signaler om stöddighet och brist på känsla. Det är inte nödvändigt att visa vilken kraftkarl eller tuff kvinna man är genom att nästintill strypa den andra personens hand. Men det är lika fel att ta i hand med ett slappt grepp, det som kallas ”död fisk”, en företeelse som få gillar att omsluta. Disktrasa är ett annat ord för det lösa handgreppet.

Det finns ett skäl till de trista orden: den som får ett sådant alltför slappt handslag uppfattar det som ointresse eller slöhet. Alltså fungerar det handslag bäst som kan kallas lagom fast.

Det är fel och direkt ohövligt att ta i hand genom att vända sin egen handrygg uppåt och trycka den andras hand neråt. Effekten blir ett slags maktdemonstration som förfelar hela den viktiga gesten att hälsa. Den som händelsevis råkar ut för någon som hälsar markerat nedtryckande på detta sätt kan faktiskt kosta på sig att milt fråga: ”Oj, har du ont i handen?” Det är inte ohövligt,

15

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 15

22/06/2011 08:59:22

men det tar i någon mån bort maktmarkeringen – en sådan ska ingen behöva finna sig i.

Rätt är att resa sig upp när man hälsar genom att ta i hand. En man ska enligt vedertagen hyfs alltid resa sig när han hälsar, oavsett om det är på kontoret eller privat. En kvinna måste inte i privata sammanhang resa sig för män eller för yngre kvinnor, men gör det ofta eftersom det uppfattas som trevligt. På ett kontor eller i affärssammanhang reser man sig upp när man hälsar genom att ta i hand, eftersom den gesten markerar en mer formell, eller rentav högtidlig, hälsning. Man, kvinna, under- eller överordnad spelar då ingen roll. Undantag är hälsande runt ett konferens- eller matbord där flertalet redan har satt sig och en senkommande hälsar genom att ta alla i hand. Då kan övriga förbli sittande.

En artig, särskilt yngre, man kan buga lätt vid hälsandet på äldre, men ingen djup bugning från midjan, snarare en liten böjning av nacken.

En kvinna bugar inte och ska inte niga, oavsett ålder. Det förekommer ibland, och på senare tid allt oftare, att kvinnor niger med en liten eller djupare knix när de hälsar på någon. Förmodligen tror den som niger att det är extra artigt eller att det ser sött flickaktigt ut. Det gör det inte! En nigning markerar ett slags underdånighet. Genom att niga försätter man sig i en lägre position, och det ska ingen kvinna göra idag.

Nigandet hör till en förgången tid och ger ett larvigt och osjälvständigt intryck i de flesta sammanhang, undantaget när småflickor niger för vuxna. De vuxna kvinnor som vill niga 16

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 16

22/06/2011 08:59:22

gör det i kyrkan inför kistan vid begravningar samt om de önskar göra det inför kungligheter, påven och några få övriga i den divisionen, men absolut inte för vänner, kolleger, besökare, chefer, kunder.

I privatlivet kan betydligt yngre kvinnor möjligen niga lätt för avsevärt äldre kvinnor (inte för män) om de uppfattar att detta uppskattas. Yrkesmässigt har ålder inte den valören och i arbetslivet niger ingen kvinna.

HÄLSA PÅ MÅNGA

På bjudningar behöver man enligt vedertagen sed inte hälsa på alla gäster om de är fler än omkring trettio till antalet. Det hindrar inte att det är extra artigt och vänligt att hälsa på alla närvarande.

Som artig och trevlig upplevs den som gör sig besväret att gå runt och hälsa på sina medgäster. Men börjar man gå runt och hälsa ska man fullfölja det, inte sluta när man har hälsat på en tredjedel eller så, utan gå varvet runt. Gör man inte det blir det som en markering mot dem man inte hälsat på, även om det inte alls är avsikten.

17

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 17

22/06/2011 08:59:22

Likadant är det i arbetssammanhang, som stora möten, konferenser och liknande. Även där ger det ett gott intryck om man hälsar på dem man inte träffat tidigare genom att ta i hand och presentera sig med för- och efternamn. Att hälsa på dem man känner är självklart. Att se på övriga, helst med ögonkontakt, och nicka ett vänligt hej är också rätt. Godtagbart är att hälsa på alla genom att tydligt säga ”Hej alla!” vid exempelvis en konferens där man själv kommer sent eller sist och övriga redan har satt sig, Men finns det tid och mötet inte har inletts så är det mest artigt att gå runt och hälsa med att ta hand.

HÄLSA OSVENSK T

Arbetskamrater, besökare eller kunder som har en annan kultur än den traditionellt svenska kan hälsa på annat sätt. Män och kvinnor kan avstå från att ta varandra i hand. Det är inte ohövligt utan har med andra traditioner att göra. Om en man vägrar att ta en kvinna i hand för att markera sin uppfattning att han har högre nivå så är det fel, givetvis. Men det hör till sällsyntheterna, vanligare orsak är just en annan kulturs hälsningssed.

Andra sätt att markera en hälsning är att lägga höger hand i brösthöjd, över hjärtat, på vänster sida, så som amerikaner med flera gör för att visa sin nationella trohet, att göra någon form av honnör med höger hand, att buga. Dessa med flera sätt duger lika bra som att ta i hand, förutsatt att det inte handlar om förakt för den man hälsar på, vilket i så fall märks. Troligare är det inlärd 18

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 18

22/06/2011 08:59:22

D I R E K TA K O N TA K T E R

respekt för framför allt kvinnor, som inte ska röras vid av andra än sina närmaste.

Men alla bör väl hälsa som majoriteten gör där man befinner sig? Nej, det finns ingen anledning att insistera på det.

Artigheten ligger inte nödvändigtvis i själva handslaget. Respekt och hövlighet kan visas lika bra i en annan gest.

Traditioner och kultur är ofta mycket fast rotade. Den som sedan barnsben är lärd att hälsa på ett visst sätt kan säga det: ”Så här hälsar man där jag är uppvuxen”, och det bör den som hälsar på ett annat sätt acceptera. Liksom motsatsen. Världen är stor, gränserna allt mer flytande, kulturerna blandas och ett handslag är inte det enda sättet att hälsa hövligt.

KINDKYSSAR OCH KR AMAR

Kindkyssandet är inte en traditionell svensk sed, men har blivit vanlig på senare år. Numera ses skolbarn pussa varandra på kind när de möts, något som inte förekom för några decennier sedan. Men ännu har kindkyssandet inte blivit en vanlig sed i affärs- och kontorssammanhang. Det förekommer visserligen, men ganska sparsamt.

Bra att veta är att kindkyssandet är en medeltida religiös tradition grundad i uppfattningen att människan höll sig levande genom att via munnen inta mat och dryck. Genom munnen ansågs man därför också kunna hämta kraft från dem med stor kraft. Därför kysste man (och gör så än i dag) helgonbildernas fötter, fållen på prästernas klädnad, påvens ring och så vidare.

19

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 19

22/06/2011 08:59:22

Jag har börjat störa mig otroligt på manliga kolleger och kunder som envisas med att lägga handen på mig när de pratar med mig. Varför måste jag stå ut med den obligatoriska kramen när jag träffar en kund som jag inte har sett på länge eller möter en kollega utanför jobbet? Mina manliga kolleger kramas inte när de träffas.

Inte heller lägger deras kunder handen på deras knä när de ska prata med dem. Jag tycker att det känns som en härskarteknik som får mig att nedvärderas till liten flicka.

Jag vill att folk ska se mig som kollega eller affärspartner, inget annat.

FRÅGA:

SVAR:

På senare år förefaller det som om många i Sverige har blivit mer fysiska.

Det verkar vara godtaget på allt fler håll att man tar i varandra, kramas, kindkyssas, håller i hand, håller om varandra, utan att äga den privata närhet som tidigare var förväntad vid sådana beröringar. Men alla gillar inte detta, och det måste absolut respekteras. Även om gesten är aldrig så oskyldig och opersonlig får den inte förekomma om den uppfattas som nedlåtande, obehaglig, eller som du skriver, en del av en härskarteknik.

Bara du själv kan markera ditt avstånd till oönskade beröringar. Du har fullständig ensamrätt till din kropp och din integritet, men du får nog finna dig i en viss förvåning och viss surhet från de personer som kanske bara vill vara vänliga på nusvenskt sätt. Gör din motmanöver hövligt och med skärpa. Är det rent sexistiska dumheter som du råkar ut för måste du förstås markera på ett otvetydigt sätt att du inte finner dig i dem. Det borde inte påverka eventuella affärsuppgörelser – vore det så skulle du ju vara en del av priset, vilket vore totalt otänkbart.

20

ETIKETT PÅ JOBBET.indd 20

22/06/2011 08:59:22

Magdalena Ribbing | Etikett på jobbet

Magdalena Ribbing är Sveriges mest kända expert på frågor om hyfs och stil.

Hon har varit politisk reporter på Dagens Nyheter och är författare till ett tjugotal böcker, bl.a. Bra att veta för alla unga och Ringar. Magdalena är flitigt anlitad som föreläsare och förekommer ofta i radio och tv. Hennes frågespalt på nätet tillhör Dagens Nyheters mest uppskattade inslag.

Shorts på kontoret? Hälsa på alla? Datorintegritet?

Bordsplacering vid representationsmåltider? Frågorna om rätt och trevligt sätt på jobbet är många. Och viktiga! En god stämning är avgörande för trivseln och ett väl utfört arbete.

I Etikett på jobbet delar Magdalena Ribbing med sig av allt som är bra att veta om hyfs och stil på arbetsplatsen. Hennes råd i känsliga ämnen, som mobbing, personlig hygien och kärleksrelationer, möter ett behov av kunskap på området. Invävda i texten får en mängd läsarfrågor sina svar.

Boken avslutas med ett kapitel om vad som gäller vid mötet med människor från vår omvärld.

Etikett på jobbet är en bok för alla som arbetar på kontor – styrelser, chefer på alla nivåer samt, förstås, de som verksamheten vilar på, de anställda.

Tidigare böcker av Magdalena Ribbing: Smycken (1969) Smyckeboken (1984, 1992) Etikettboken, medförfattare Sighsten Herrgård (1985) Festboken, medförfattare Alexandra Charles (1989) Nya Etikettboken (1991) Lilla Etikettboken (1992) Ätten Ribbing, 700 år i Sveriges historia (1995) Smycken och silver för tsarer, drottningar och andra (1996) Stora Etikettboken (2000) Det går an! (2001) Ja! Allt om bröllop (2002, 2004) Kärleksfullt från Parma, medförfattare Anna Maria Corazza Bildt (2002) Hålla tal (2003, omskriven utgåva 2008) Nya Stora Etikettboken (2005) Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing (2006) Snabbetikett (2008) Det dukade bordet (2008) Bröllopsboken (2009) Bra att veta för alla unga (2009) Ringar; trohet, tillhörighet, glädje (2010)

ISBN 978-91-27-13156-9 FÖRFATTARFOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN OMSLAGSILLUSTRATION: KATY KIMBELL

Etikett_cover.indd 1

9 789127 131569

11-06-30 16.36.11