Page 1

är en praktiskt inriktad skattehandbok för företag och anställda. Boken handlar om de många gånger svårtolkade skattereglerna om extern och intern representation. Att representationsfrågorna ställer till problem ute på företagen märker vi dagligen i vår frågeservice. Vad är avdragsgillt och vad är inte avdragsgillt? Vilka beloppsgränser gäller? Kan man i vissa fall drabbas av förmånsbeskattning? Vilka regler gäller för gåvor av olika slag? Hur fungerar momsreglerna? I boken besvarar vi dessa och många andra intressanta och svårbedömda frågor om representation. Du får många praktiska råd och tips.

UR INNEHÅLLET Ulf Bokelund Svensson

Vad är representation? • Momsreglerna • Begreppen representationstillfälle, omedelbart samband, skäligt belopp och affärsförhandling • Gränsdragningen mot privata levnadskostnader • Extern representation • Intern representation • Vin och sprit • Måltider • Reklamgåvor • Representationsgåvor • Styrelsesammanträden, revision, bolagsstämma mm • Informationsmöten • Personalfester • Interna kurser och konferenser • Demonstrationer och visningar • Jubileum, invigningar mm • Resor • Representation i hemmet • Lyxrepresentation • Sponsring

FÖRFATTAREN

Ulf Bokelund Svensson arbetar som skatteexpert på Björn Lundén Information AB. Han har skrivit ett stort antal böcker om skatt, juridik och ekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Representation

REPRESENTATION

Sjätte upplagan

ULF BOKELUND SVENSSON

REPRE SENTA TION Avdragsgillt eller inte avdragsgillt? Lyxrepresentation Personalfester Gåvor Sponsring Resor Konferenser

www.blinfo.se

rep6_omslag.indd 1

2012-01-10 15:31:51


Representation av Ulf Bokelund Svensson

Sj채tte upplagan


Björn Lundén Information AB box 84, 820 64 Näsviken. tel: 0650-54 14 00 · fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se · www.blinfo.se.

Copyright författaren och Björn Lundén Information AB 2012. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 000 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se.

ISBN 978-91-7027-761-0


Innehåll Om boken......................................................................................... 7 Förkortningar.................................................................................... 8 Inledning.......................................................................................... 9

Allmänt om representation

17

Vad är representation?.................................................................... 18 Varför representation?..................................................................... 27 Gränsdragnings­problemen............................................................... 30 Representations­historia mm............................................................ 38 Förklaringar av viktiga ­begrepp......................................................... 50 Omedelbart samband – ­tidpunkt, plats, personer.............................. 52 Affärsförbindelser och ­liknande........................................................ 71 Affärsförhandlingar.......................................................................... 77 Representationstillfälle.................................................................... 82 Lunch, middag eller supé................................................................. 86 Personalvård................................................................................... 89 Skäligt belopp................................................................................. 94 Dokumentation och ­deklaration...................................................... 103 Moms.......................................................................................... 111 Förmånsbeskattning...................................................................... 120 Traktamenten............................................................................... 129 Bokföringsexempel representation................................................. 133 Sponsring..................................................................................... 135 Mutor och bestickning................................................................... 147

Extern representation

155

Om extern ­representation.............................................................. 156 Måltider och liknande.................................................................... 162 Representation i hemmet.............................................................. 165 Jubileum....................................................................................... 167 Invigning av a ­ nläggningar............................................................... 175


Demonstrationer och ­visningar....................................................... 178 Idrott och kultur............................................................................ 180 Resor, konferenser mm................................................................. 185 Representationsgåvor och reklamgåvor.......................................... 188 Lyxrepresentation......................................................................... 198

Intern representation

205

Om intern ­representation............................................................... 206 Måltider mm................................................................................. 210 Personalfester.............................................................................. 213 Interna möten – ­informationsmöten mm......................................... 222 Interna kurser och ­konferenser...................................................... 226 Styrelsesammanträden, ­bolagsstämma mm................................... 237 Gåvor till anställda mfl................................................................... 241

Bilagor

251

Inkomstskattelagen 16 ­kap 2§....................................................... 252 SKV A 2004:5............................................................................... 252 SKV M 2004:4 ............................................................................. 256 Avdragsram för representation....................................................... 262 Resor och logi vid personalfest, ­förmånsbeskattning och avdragsrätt............................................................................. 264 Rättsfallsregister.......................................................................... 266 Sökordsregister............................................................................ 268


Om boken Representation är något som väldigt många kommer i kontakt med, både företagare och anställda. Affärsluncher, personalfester och julgåvor är bara några exempel på vanliga representationsformer. Att särskilda och ganska restriktiva skatteregler gäller ställer ide­ligen till praktiska problem. Hur mycket är avdragsgillt vid ­ett visst representationstillfälle? Hur mycket moms får lyftas? Kan det bli förmånsbeskattning? Dessa och många andra frågor brottas före­tagen ­dagligen med. Den här boken ger förhoppningsvis svar på de flesta av ­frågorna. Ämnet är dock mycket omfattande och lagreglerna vaga. Öppna yrkanden i moms- och inko­mst­deklarationerna är därför ofta att rekommendera. I boken finns ett stort antal referat av rättsfall och förarbeten till lagstiftningen. Detta kan tyvärr tynga texten något men samtidigt behövs referaten för att klargöra den mycket knapphändiga lagtexten. Boken är tänkt att användas som uppslagsbok. Endast ett fåtal läsare kommer att läsa boken från pärm till pärm. Därför är de olika avsnitten så heltäckande som möjligt och det blir då av nödvän­dig­ het en del upprepningar. På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ­ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster (i menyn till vänster) och därefter BL BokPlus, sedan väljer du boktiteln Representation. Jag är väldigt tacksam för förslag till kompletteringar och förbätt­ ringar inför eventuella kommande upplagor. Näsviken, Hälsingland i januari 2012 Ulf Bokelund Svensson

| 7


Förkortningar Bev Bevillningsutskottet BFL Bokföringslagen BrB Brottsbalken HFD

Högsta förvaltningsdomstolen

IL Inkomstskattelagen Lsk

Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (numera Skatteförfarandelagen, SFL)

MD Marknadsdomstolen ML Mervärdesskattelagen NJA

Nytt Juridiskt Arkiv

Prop Proposition RN

Riksskattenämnden (numera ersatt av SRN)

RSV

Riksskatteverket (numera Skatteverket)

RR Regeringsrätten (numera HFD, Högsta förvaltningsdomstolen) RRK

Rättsfall från Regeringsrätten och kammarrätterna

Regeringsrättens Årsbok, rättsfall från Regeringsrätten

SFL Skatteförfarandelagen SFS

Svensk Författningssamling

SkU Skatteutskottet SKV Skatteverket SN SkatteNytt SRN Skatterättsnämnden SOU

Statens offentliga utredningar

TN Taxeringsnämnden

8 |


Inledning På frågetopplistan Vi får in många tusen frågor till vår frågeservice och support ­varje år. Det är frågor från våra prenumeranter på våra nyhetstjänster och från abonnenterna på våra olika program. Bland dessa kunder finns allt från redovisnings- och revisionsbyråer och stora företags ekonomiavdelningar till småföretag­ande konsulter, lantbrukare och bilmekaniker. Gemensamt för alla dessa sinsemellan mycket olika kunder är att de väldigt ofta har frågor som berör ämnet representation. Representationsfrågorna ligger högt på vår frågetopplista.

Svårtolkade regler Att det är så här är inte svårt att förstå. Den korta lagtext som handlar om avdrag för representationsutgifter ger inte mycket ledning. Skatteverkets allmänna råd är ganska kortfattade och kan till och med ifrågasättas på vissa punkter. Något stöd i de knapphändiga förarbetena till lagstiftningen (propositioner, betänkanden mm) kan man inte heller räkna med särskilt ofta. Bokens uppläggning Boken är indelad i tre delar: Del 1 är en allmän del där du bland annat kan läsa om vad repre­ sentation egentligen är, varför det finns representations­regler och hur regelverket har vuxit fram genom årens lopp till att slutligen få den utformning det har idag. Dessutom får du en rad ­viktiga begrepp förklarade, t ex begreppen omedelbart samband, skäligt belopp och representationstillfälle. Du får också en genom­gång av lagtext, rättspraxis och rekommendationer samt hur man drar gränsen mot andra typer av utgifter. Del 1 innehåller dessutom kapitel om de allmänna reglerna om repre­sentation, t ex när det gäller moms, förmånsbeskattning, traktamentesreduceringar, bokföring och deklaration.

| 9


Inledning Del 2 handlar om extern representation, dvs representation gentemot kunder, leverantörer, journalister och andra personer utanför det egna företaget. I olika kapitel kan du läsa om reglerna vid exempelvis måltider, demonstrationer och visningar, jubileer, in­vig­ningar, representations- och reklamgåvor samt konferens­resor. Del 3 handlar om intern representation, dvs representation gentemot företagets anställda, styrelse, revisorer och ägare. I olika ­kapitel kan du läsa om reglerna vid exempelvis personalfester, informationsmöten, gåvor till anställda, konferensresor och styrelse­möten.

Kommentarer av rättsfall Löpande i boken finns en hel del hänvisningar inlagda till väsentliga rättsfall. Du hittar också många kommentarer till särskilt viktiga rättsfall. Även om förhållandena aldrig är lika från fall till fall så kan du få mycket hjälp vid dina egna bedömningar ­utifrån de rättsfall som kommenteras. Det är främst rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) som kommenteras i boken. Det är ju endast ­Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden som man i vissa fall kan tillmäta någon prejudicerande verkan. Därmed är det bara sådana rättsfall som man kan räkna med att Skatteverket och skattedomstolar kommer att rätta sig efter vid framtida bedöm­ningar av liknande fall. Men jag har även tagit med ett antal av de mest intressanta kammar­ rättsdomarna (samt någon enstaka dom från förvaltningsdomstol­arna) eftersom det inte är så många rättsfall om representation som förs upp till högsta instans. I kapitlet Mutor och bestickning refereras även rättsfall från ­Högsta Domstolen och Marknads­domstolen ­eftersom dessa domstolar behandlar frågor om korruptionsbrott och korruptiv marknads­f öring.

10 |


Inledning

Varför särskilda regler om representation? De särskilda reglerna om avdrag för representationsutgifter ­infördes så sent som 1963. Reglerna infördes för att stävja det tämligen omfattande missbruket att förvandla personliga levnadskostnader till avdragsgilla kostnader. Man hade konstaterat att det förekom tämligen vidlyftig representation inom främst näringslivet och att företagen drog av dessa representationsutgifter i inkomstdeklarationerna. ­Särskilda avdragsregler ansågs därför behövliga och det rådde stor enighet om att dessa regler skulle vara något mindre generösa än de vanliga reglerna om avdrag. I den proposition som innehöll förslaget till 1963 års lagstiftning uttalade departementschefen Gunnar Sträng bland annat ­f öljande: ”Genom den föreslagna bestämmelsen avses att på ett klarare sätt markera att avdragsrätten ej omfattar kostnader för sällskapsliv av personlig natur, personlig gästfrihet o. dyl.” §§ Prop 1963:96 sid 51

Gränsen mot privata levnadskostnader Att levnadskostnader inte ska få dras av är en av huvudprin­ciperna i skattelagstiftningen. Och att representationskostnader många gånger har inslag av privata levnadskostnader är uppenbart exempel­vis när det gäller måltider och resor. Att avgöra om en viss kostnad ska räknas som privat levnadskostnad ­eller inte är en svår men viktig uppgift när avdragsrätten ska ­bedömas. Boken inleds därför med ett kapitel som handlar just om detta och hur representationsreglerna påverkas.

Särskild lagstiftning och många rättsfall Just när det gäller representationsutgifter har gränsdragnings­ problemet gjort att vi fått en särskild lagregel som fastslår att viss sorts representation inom vissa gränser kan vara avdragsgill. Att lagregeln gjorts så vag och svårtolkad, och eftersom det inte finns så mycket vägledning i förarbeten (propositioner mm) till lagstiftningen, har gjort att många frågor om representation avgjorts i domstol. Den lagtext som gäller numera finns i 16 kapitlet 2§ inkomst­skatte­ lagen.

| 11


Inledning IL 16 kap 2§: ”Utgifter för representation och liknande ändamål skall dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen.”

Representationsutgifter är privata levnadskostnader ibland… Representationsutgifter består ofta till stor del av sådana utgifter som har karaktär av privata levnadskostnader. Eftersom det finns ett principiellt förbud mot avdrag för privata levnadskostnader så borde egentligen inte heller representationsutgifter få dras av, åtmin­stone inte till den del de kan anses ha karaktär av privata ­levnadskostnader. … men oftast driftskostnader Men representation kan många gånger krävas för intäkternas förvärv­ ande. För att få igenom en affär kan det vara mer eller mindre nödvändigt att smörja kunden lite grann, t ex genom en helkväll på restaurang. Inom näringslivet kan man säga att det nästan blivit en självklarhet och god affärssed att visa lite generositet gentemot framför allt kunderna men även andra affärs­kontakter. Även om exempelvis en måltid har karaktär av levnadskostnad, är det helt klart att beloppet i ett sådant här fall även har karaktär av driftskostnad, dvs en omkostnad för verksamheten. Problemet uppmärksammades tidigt I den utredning som låg till grund för den första lagstiftningen om representation 1963 beskrevs ganska utförligt problemet med gränsdragningen mellan vad som kan betraktas som levnadskostnad respektive omkostnad i samband med representation.

12 |


Inledning Utdrag ur SOU 1962:42, sid 50–51: ”Vid bedömande av representationsutgifternas natur i beskattningshänseende bör bl. a. beaktas det inslag av generositet, som karakteriserar representationen. Om vanliga omkostnader i förvärvskälla gäller i allmänhet, att vad som avdras hos en skattskyldig såsom utbetalat till annan återkommer hos denne såsom skattepliktig intäkt. Om en rörelseidkare tillhandahåller sina anställda fri lunch och gör avdrag därför vid beräkning av rörelse­ inkomsten, motsvaras rörelseidkarens utgift för ­lunchens tillhandahållande av skattepliktiga förmåner för de anställda. Helt annorlunda är det med representationsutgifterna. Även där bestrides under sådana förhållanden att de för dem, mot ­vilka representationen utövas, innebär en förmån som skulle kunna uppskattas till visst värde –­­exempelvis då representationen utövas genom gåvor av matvaror eller andra nyttigheter, genom ­beredande av rekreation och nöjesliv på sådant sätt, att vederbörande uppenbarligen inbesparar egna utgifter för ändamålet, o. dyl. – ifrågasättes aldrig att beskattning skall ske hos dem som blir bjudna eller får gåvor. Detta drag av generositet, som utmärker de flesta av formerna för representation, utgör givetvis ett skäl att betrakta representationsutgifterna mera såsom levnadskostnader än såsom verkliga omkostnader. Att den samvaro, vars åstadkommande oftast är ändamålet med repre­sentationen, gäller personer med affärsförbindelser av något slag behöver i och för sig inte ­föranleda till annat bedömande av de av samvaron föranledda utgifterna än då personer med gemen­samma ­yrkesintressen eljest sammanträffar för dryftande av yrkesangelägenheter eller för sällskapligt umgänge. Man kan ju jämföra å ena sidan en gemensam måltid i samband med affärs­ uppgörelse, där varje deltagare betalar för sig själv, och å andra sidan en gemensam måltid, som en av kontrahenterna bekostar för samtliga del­tagare. I förra fallet torde ingen ifrågasätta avdragsrätt, i senare fallet ­brukar ofta avdrag för representationskostnad ­yrkas och medges … . … I vissa fall har kunnat iakttas att rörelseidkare skär ned utgifterna för representation, då rörelse­inkomsterna minskas. Sådana iakttagelser har gjorts exempelvis beträffande textilbran­schen. Detta torde kunna tolkas så, att representation mera är att anse som ett utslag av generositet, som visas med anledning av lyckade resultat i rörelsen, än omkostnader i egentlig ­mening. Det förhåller sig givetvis så, att utövande av representation i vissa fall kan underlätta utförandet av vissa uppgifter, som förekommer i rörelse. Om två eller flera kontrahenter har att söka uppgörelse i tvistiga angelägenheter, torde exempelvis samvaro mellan kontrahenterna under fest­liga former ibland vara ägnad att underlätta uppgörelse. Det är emellertid tveksamt, om man, där så är fallet, med fog kan säga att kostnaderna för samvaron av nämnda anledning får karaktären av omkostnader. Även i dessa fall kan ­göras gällande, att den festliga samvaron huvudsakligen är ett uttryck för vederbörandes levnadsvanor och levnadsstandard och att tillräckliga skäl inte föreligger att betrakta utgifterna såsom annat än levnadskostnader.”

| 13


Inledning

Måste en kostnad vara nödvändig för att vara avdragsgill? Ska det krävas att en kostnad, för att bli avdragsgill, måste resul­ tera i en direkt intäkt (så kallat kausalt samband)? Eller räcker det med att syftet (ändamålet) med kostnaden är att åtminstone på sikt generera intäkter (så kallat finalt samband)? IL 16 kap 1§: ”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapital­förluster skall dras av även om de inte är sådana utgifter.”

För inkomstslaget näringsverksamhet kan man utgå från att det räcker med att kostnaden syftar till att ge intäkter för att kostnaden ska bli avdragsgill. Typiska exempel på sådana kostnader är reklam, PR, produktutveckling och forskning. Men för vissa typer av kostnader finns särskilda regler, både mer generösa och mer restriktiva. Några exempel är • representation (IL 16 kap 2§) – mer restriktiv än huvudregeln eftersom det krävs att kostnaden har omedelbart samband med näringsverksamheten för att bli avdragsgill • särskilt inrättad del av bostaden används i verksamheten (IL 16 kap 34§) – mer restriktiv än huvudregeln eftersom det krävs att utgifterna direkt orsakas av näringsverksamheten.

Krav på nödvändighet Ibland hävdar både Skatteverket och vissa skatteexperter, att vissa kostnader inte är avdragsgilla på grund av att de inte är nödvändiga för verksamheten. Trots att kostnaderna inte räknas som privata levnadskostnader på grund av att de är näringsfrämmande på något sätt eller för att de är kostnader för privat konsumtion, så skulle de i alla fall inte vara avdragsgilla.

Debatten om kravet på ­nödvändighet och om dyra traktorer Under 1950-talet pågick en ganska livlig debatt om avdragsrätten, bl a mellan skatteexperterna Leif Mutén och Eugen Glas. Utgångspunkten för deras debatt var avdragsrätten för representation som vid den tiden ännu inte omfattades av några särskilda lagbestämmelser.

14 |


Inledning Sedvänjan att representera gentemot affärskontakter hade blivit mycket omfattande och detta måste enligt Glas rimligen i hög grad bero på att det ”allmänt anses vara nöjsamt att representera respektive att vara föremål för representation förutom det att man får sina ­ nnan person”. levnadskostnader avdragsgilla respektive betalda av a Glas uttryckte sedan en ganska strikt uppfattning om avdragsrätten för representationskostnader: ”I såväl doktrin som praxis torde enighet råda därom, att i den mån avdrag för representationskostnader skall medges, kostnaden måste ha varit nödvändig”. §§ SkatteNytt 1959 sid 114ff och 221ff

Lantbrukare Anderssons traktor Mutén höll inte med Glas om att kostnaden måste vara nödvändig för att vara avdragsgill. Det var istället ändamålet med kostnaden som skulle styra om den var avdragsgill eller inte. Ett krav på nödvändighet kunde enligt Mutén endast finnas om det uttryck­ligen är föreskrivet, vilket det inte var när det gällde t ex representations­ kostnader. Onödiga kostnader kunde mycket väl vara avdragsgilla enligt Mutén som sedan gjorde följande ­välkända kommentar: ”Ingen taxeringsmyndighet får pröva, huruvida lantbrukare Andersson hade kunnat nöja sig med en svagare och mindre ­elegant traktor, även om alla vet, att han skaffade sig den nya bara för att bräcka grannen Pettersson. Ingen TN har rätt att v ­ ägra rörelseidkare avdrag för kontorshyra i ett citypalats med det skäl, att affärerna kunde skötas i en gårdslägenhet på Söder – inte ens om man vet, att lokalen valts enkom för att verkställande direktören ville ha tio meter från dörren till skrivbordet.” Mutén sade dock samtidigt att avdragsrätten bortfaller ”...för s­ ådana utgifter, som bokföres i en förvärvskälla men i själva ­verket åsyftar andra ändamål än förvärvskällan”. Det finns alltså en skillnad mellan mer eller mindre onödiga kostnader som kan ingå i en verksamhet och utgifter som inte kan anses tillhöra just den verksamhet det gäller. §§ SkatteNytt 1959 sid 144ff och sid 302ff

Hur är det nu egentligen? Vad som är rätt eller fel är inte så lätt att säga. Rättspraxis är långt ifrån entydig och uppfattningarna bland skatteexperterna varierar ganska kraftigt, allt från hårda krav på nödvändighet till en mycket generös attityd. | 15


Inledning Majoriteten verkar dock anse att det inte kan uppställas något strikt krav på nödvändighet men att det ändå måste göras någon slags rim­lighetsbedömning. Det måste alltså normalt vara företagsekonomiska bedömningar som ligger till grund för om en kostnad är avdragsgill eller inte. Men samtidigt måste det finnas något slags sunt förnuft med i bilden.

Lite hårdare regler vid representation För representation gäller dock särskilda, mer restriktiva regler. Enligt lagtexten krävs det att kostnaden har omedelbart samband med verksamheten för att bli avdragsgill. Dessutom gäller beloppsgränser – för måltidsrepresentation 90 kr + moms per person och för övrig representation högst ett belopp som kan ­anses skäligt i det enskilda fallet. Kravet på omedelbart samband och begränsningen till skäligt ­belopp gör att man kan säga att avdragsrätten för representationsutgifter inte är lika omfattande som avdragsrätten för andra utgifter i en verksamhet. Läs mer i kapitlen Omedelbart samband och Skäligt belopp.

Inte absolut nödvändiga Dock behöver representationsutgifterna knappast vara absolut nödvändiga eller direkt förknippade med en viss intäkt för att vara avdragsgilla. Vissa former av representation, exempelvis ­intern representation (representation gentemot personal osv) och representation gentemot experter, vetenskapsmän, fackliga företrädare mfl, kan ju heller aldrig sägas direkt leda till intäkter. Skulle man göra en statistisk undersökning av hur många representationstillfällen som faktiskt direkt resulterar i en intäkt så skulle nog undersökningen visa att detta endast händer i undantagsfall.

16 |


Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se


är en praktiskt inriktad skattehandbok för företag och anställda. Boken handlar om de många gånger svårtolkade skattereglerna om extern och intern representation. Att representationsfrågorna ställer till problem ute på företagen märker vi dagligen i vår frågeservice. Vad är avdragsgillt och vad är inte avdragsgillt? Vilka beloppsgränser gäller? Kan man i vissa fall drabbas av förmånsbeskattning? Vilka regler gäller för gåvor av olika slag? Hur fungerar momsreglerna? I boken besvarar vi dessa och många andra intressanta och svårbedömda frågor om representation. Du får många praktiska råd och tips.

UR INNEHÅLLET Ulf Bokelund Svensson

Vad är representation? • Momsreglerna • Begreppen representationstillfälle, omedelbart samband, skäligt belopp och affärsförhandling • Gränsdragningen mot privata levnadskostnader • Extern representation • Intern representation • Vin och sprit • Måltider • Reklamgåvor • Representationsgåvor • Styrelsesammanträden, revision, bolagsstämma mm • Informationsmöten • Personalfester • Interna kurser och konferenser • Demonstrationer och visningar • Jubileum, invigningar mm • Resor • Representation i hemmet • Lyxrepresentation • Sponsring

FÖRFATTAREN

Ulf Bokelund Svensson arbetar som skatteexpert på Björn Lundén Information AB. Han har skrivit ett stort antal böcker om skatt, juridik och ekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Representation

REPRESENTATION

Sjätte upplagan

ULF BOKELUND SVENSSON

REPRE SENTA TION Avdragsgillt eller inte avdragsgillt? Lyxrepresentation Personalfester Gåvor Sponsring Resor Konferenser

www.blinfo.se

rep6_omslag.indd 1

2012-01-10 15:31:51

9789170277610  

ULF BOKELUND SVENSSON Avdragsgillt eller inte avdragsgillt? Lyxrepresentation Personalfester Gåvor Sponsring Resor Konferenser Sjätte upplag...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you