Page 1

Anna Keski-Rahkonen

Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning

Claes Norring, docent, leg. psykolog, ordförande i Svenska anorexi/bulimisällskapet har skrivit förordet och Heléne Glant, socionom, leg. psykoterapeut specialiserad på ätstörningar har fackgranskat innehållet. Boken är en översättning från finskan, skriven av Finlands ledande ätstörningsexperter.

Jag har redan ätit

Att vara närstående till en person med ätstörning är svårt, utmanande, frustrerande, deprimerande och väldigt tungt. Som anhörig behöver man kunskap för att förstå, för att själv våga agera, för att kunna stödja. Författarna tar upp de vanligaste ätstörningarna – anorexi och bulimi i dess olika former. De beskriver de första tecknen på sjukdom, hur ätstörningen kan se ut och hur man kan bli frisk. Boken ger också råd om mat och motion och förklarar olika näringsämnens nytta för kroppen. Jag har redan ätit vänder sig till barn och ungdomars anhöriga, liksom till personal inom hälso-, sjukvård och skola.

Pia Charpentier

Riikka Viljanen

red.


Jag har redan ätit Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning

Huvudredaktörer: Anna Keski-Rahkonen Pia Charpentier Riikka Viljanen


Författare Pia Charpentier Anna Keski-Rahkonen Jaana Raitmaa Marja Nordqvist

Tarja Paikkala Anu Raevuori Anna-Mari Saure Veli-Matti Tainio Riikka Viljanen

leg. psykolog och psykoterapeut docent, leg. psykiatriker psykiatrisjuksköterska ordförande i föräldraföreningen för ätstörningar i södra Finland skolsköterska med. dr magister i pedagogik ungdomspsykiatriker magister i näringslära, leg. näringsterapeut

© Published by arrangement with Duodecim Medical Publications Ltd., Kalevankatu 20, 00100 Helsinki, Finland. © 2011 och Gothia Förlag AB ISBN 978-91-7205-749-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Översättare: Ann-Christine Relander Fackgranskare: Heléne Glant, socionom, leg. psykoterapeut specialiserad på ätstörningar Redaktör: Birgitta Wahlman Laurell Omslag och grafisk form: Formform/Sara Mazetti Nissen Illustrationer: Formform/Sara Mazetti Nissen Första upplagan, första tryckningen Tryck: Elanders i Sverige AB,  Mölnlycke 2011 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiaforlag.se


Innehåll Förord.........................................................................................................9 Vad menas med ätstörningar?........................................11 l

Vad är anorexia nervosa?

Vad är hetsätning och hur yttrar sig störningen? l Omväxlande bantning och hetsätning l Vad är bulimia nervosa? l

l

l l

Vilka andra slags ätstörningar finns? Hur yttrar sig ätstörningar bland män?

l Kan man ha flera olika ätstörningar samtidigt? l Hur vanliga är ätstörningar?

l Har ätstörningar blivit vanligare Vad är hetsätningsstörning – BED? på senare tid?

Hur debuterar ätstörningar och hur yttrar sig symtomen?...............................................................................29 Hur debuterar en ätstörning? l Anhörigas berättelser l

Hur yttrar sig tvångstankar och tvångsritualer? l Vilka psykiska symtom förekommer vid ätstörningar? l Vilka kroppsliga symtom förekommer vid ätstörningar? l Anhörigas berättelser l

Bidrar modetrender och mediernas roll till ätstörningar? l Kan livshändelser utlösa ätstörningar? l

Är ätstörningar ärftliga? l Är ätstörningar smittsamma? l

l Beror ätstörning hos barn på föräldrarna? l Anhörigas berättelser l

Vem drabbas av ätstörningar?

Hur behandlas ätstörningar?...........................................51 Hur snabbt behöver en ätstörd få behandling? l Vad är målet vid behandling av ätstörningar? l Hur gör man om patienten vägrar behandling? l Är anorexi behandlingsbart? l

Vad vet man om behandlings effekten vid anorexi?

l

Hjälper behandling vid bulimi och hetsätningsstörning? l Hur ska atypiska ätstörningar behandlas? l Var kan man få hjälp och behandling vid ätstörningar? l

Vilken är skolhälsovårdens roll vid ätstörningar?

l


Hur får skolhälsovården kännedom om ätstörningar? l Hur ser det första besöket hos skolsköterskan ut? l När kontaktar skolsköterskan elevens vårdnadshavare? l

På vilket sätt deltar skolhälsovården vid behandling av ätstörningar? l Hur ordnas skolhälsovården när en elev byter skola? l Anhörigas berättelser l

Psykoterapi som stöd vid ätstörningar.......................73 När kan psykoterapi inledas? l Vad händer i psykoterapi? l

Vad händer inte under psykoterapi?

l

Är psykoterapi alltid nödvändig? l Varför informeras föräldrar inte om sitt barns psykoterapi? l

Sjukhusvård.............................................................................................79 När behövs sjukhusvård? l Hur behandlas ätstörningar på sjukhus? l Vad är god vård efter tiden på sjukhuset? l Vad behöver man veta om födointaget efter sluten vård? l

Kan man lita på vårdpersonalens professionalitet? l Hur går man till väga om man är missnöjd med patientens behandling? l Hur kan föräldrar förhålla sig till vården? l

Kan man tillfriskna från ätstörningar?........................89 Vilken prognos har ätstörningar? l Går det att tillfriska från ätstörningar utan behandling? l Hur definieras tillfrisknande? l Kan man dö av ätstörningar? l Hur brukar tillfrisknandet l Är risken att dö större i samband framskrida? med bulimi och atypiska ätstörningar? l Vilka hinder kan möta på l Kan risken att dö vid ätstörningar vägen mot förbättring? minskas? l Vilka faktorer hjälper l Vad kan man göra vid utebliven tillfrisknandet? behandlingseffekt? l Kan man bli fullt frisk? l Hur gestaltar sig livet efter en l Kan ätstörningssymtom ätstörning? återkomma? l


Hur kan familjen och de anhöriga hjälpa en person med ätstörning?.....................................................105 Varför är det svårt att bli frisk från en ätstörning? l Hur kan beteendet förklaras? l

Hur kan en anhörig eller en familjemedlem hjälpa och stödja ätandet? l Måltidsförslag l

Hur ska man förhålla sig till l Hur utförs vägning i praktiken? en person som blir sjuk? l Kan familjemedlemmar av l Kan man påverka hur en misstag göra någonting som ätstörd person äter? l Vad ska man göra om ens barn förvärrar sjukdomen? inte följer överenskommelser? l

Hur kan man börja äta normalt och återfå sin normalvikt?.............................................................................125 Hur definieras en lämplig vikt? l Vad menas med biologisk normalvikt? l Vad menas med målvikt under behandling av en ätstörning? l Vad menas med att äta funktionellt? l Hur lär man sig att äta funktionellt? l Hur påverkas vikten av funktionellt ätande? l Hur påverkar funktionellt ätande vikten vid bulimi? l Varför kan funktionellt ätande kännas svårt? l Hur mycket energi behöver en människa? l Hur ser energibehovet ut vid anorexi? l

Vad är en lagom portion för en ätstörd person? l Hur ser en lagom mängd mat ut vid bulimi? l Måste man räkna kalorier? l

Hurdan mat ska man äta? l Exempel på måltidsschema l

l Vilken betydelse har fettet i kosten? l Fett är nödvändigt

Varför är det viktigt att kosten innehåller kolhydrater och fibrer? l Varför måste man få kalcium genom kosten? l Behövs frukt och grönsaker vid ätstörning? l Dricker man annorlunda vid ätstörning? l


l Vad menas egentligen med att äta hälsosamt? l Varför är det svårt att börja äta mer? l Hur gör man för att öka mängden mat och variera kosten mer? l Varför uppkommer magbesvär vid ätstörningar? l Kan man använda lättprodukter? l Ska man äta söt mat?

Måste man träna på att äta sötsaker? l Har man nytta av sötsaker? l

Hur klarar man festmåltider? l Hur ska man förhålla sig till vegetarisk och annan särskild kost? l

Hur ska man se på hälsorelaterad kunskap som förmedlas av massmedier? l Hur kan bulimi kontrolleras? l Hur kan hetsätande kontrolleras med kostalternativ? l Råd till hetsätaren/bulimikern för att kontrollera ätandet och undvika hetsätning l Hur gör man om en ätstörd person verkligen har övervikt? l Hur genomförs måttlig viktkontroll? l Ska kosten utökas med kosttillskott? l När kan man använda närings preparat och måltidsersättningar? l Vad händer hos dietisten? l

Vilken effekt har motion när det gäller viktkontroll?..........................................................................................181 Hjälper det att motionera när man ska kontrollera vikten? l Vad är överdrivet motionerande? l Hur påverkar tävlingsidrott och organiserad motion personer med ätstörningar? l Hur samspelar motion, kost och kroppsvikt? l Hur kan tvångsmässig träning minskas? l

Vad är lagom motion? Hur mycket ska anorektiker motionera? l Vilka möjligheter för motion erbjuds i sluten vård? l Hur ska patienter med hets ätningsstörning och bulimi motionera? l Vilka är de positiva effekterna av motion? l l


Hur påverkas familjen om en familjemedlem blir sjuk?.................................................................................................193 l Hur påverkas syskon av sjukdom? l Hur påverkas föräldrarnas äktenskap?

Vad ska man säga till sina släktingar?

l

Vad kan anhöriga få för hjälp?........................................197 l Ska familjemedlemmar söka Vad är stödgrupper? Kan man belasta sina vänner behandling? l Anhörigas berättelser om med personliga problem? hjälp de fått under barnets l Hur kan familjemedlemmar sjukdomstid. bäst stödja varandra? l l

Vilken behandling erbjuds vid ätstörningar?....204 l

Behandling i Sverige

Sökordsregister..............................................................................207


Förord till finska utgåvan Vi som har skrivit boken Jag har redan ätit har arbetat med ätstörningar under många år och vi möter ständigt föräldrar som är förtvivlade över att någon i familjen har drabbats. Särskilt i början av sjukdomen är man som förälder eller anhörig angelägen om att få veta mer, samtidigt som många tycker att det är svårt att få tillgång till kunskap. I boken har vi samlat ett antal frågor som anhöriga brukar ställa. Vårt syfte är att hjälpa drabbade familjer och anhöriga med information och kunskap om sjukdomarna samt om hur de kan stödja den drabbade så att hon eller han kan återgå till ett vanligt liv, med normalt och problemfritt ätande. Anna Keski-Rahkonen, Pia Charpentier och Riikka Viljanen Huvudredaktörer

Hur kan man använda boken? Boken är sammansatt av svar på frågor som föräldrar till barn med en ätstörning ofta ställer till specialister inom området. Ambitionen har varit att skriva så att läsaren kan hitta de frågeställningar som för tillfället känns oroande. Boken kan även läsas från pärm till pärm, men då kommer läsaren att märka vissa upprepningar. Vi har valt att återkomma till en del frågor för att den som väljer att bläddra sig fram ska få en tillräckligt klar bild av det aktuella problemet.

8


Förord Att vara närstående till en person med ätstörning är svårt, utmanande, frustrerande, deprimerande och väldigt tungt! Förutom att den anhöriga med ätstörning ofta är avvisande, hemlighetsfull, krävande, förtvivlad och/eller allmänt omöjlig, så är det inte ovanligt att man möts av bristande kunskaper eller förståelse från personer i sjukvården. Det kan därför vara mycket svårt att få tag på den information man behöver som närstående – information man behöver för att förstå, för att själv våga agera, för att kunna stödja. I den här boken – med tre av Finlands ledande ätstörningsexperter som huvudredaktörer – finns just den informationen samlad på ett ställe. Det är således med både tillfredsställelse och glädje som jag introducerar den här utmärkta kunskapsguiden för närstående till den svenska marknaden och konstaterar att ytterligare en informationslucka därmed är fylld. Stockholm januari 2011 Claes Norring docent, leg. psykolog ordförande, Svenska anorexi/bulimisällskapet forskningsledare, Stockholms centrum för ätstörningar Fackgranskning av den svenska utgåvan

Den svenska texten är granskad av Heléne Glant, socionom, leg. psykoterapeut specialiserad på ätstörningar. Heléne Glant är författare till fyra böcker om ätstörningar, varav två självhjälpsböcker och en behandlingsmanual. Hon har också en mycket lång erfarenhet som utbildare inom området. 9


Vad menas med ätstörningar? Vad innebär det att äta normalt och när talar man om en ätstörning? Det är inte alltid lätt att skilja ett normalt ätbeteende från ett stört ätbeteende. Vem som helst kan någon gång äta alldeles för mycket, eller alldeles för lite. Det är vanligt att man är missnöjd med något i sitt utseende och de flesta människor har prövat på att banta. Omkring 10–20 procent av alla människor anger att de någon gång har testat mer eller mindre tveksamma metoder för att effektivt gå ned i vikt. Det kan röra sig om bantningspreparat eller mediciner, fasta eller till och med lavemang och framkallade kräkningar. Den som någon enstaka gång ätit sig proppmätt på ett smörgåsbord eller stor måltid lider inte av en ätstörning. Man blir inte en ätstörd person om man under en kort period är missnöjd med sitt utseende, sporadiskt försöker banta eller någon gång använder sig av olika knep för att kontrollera vikten. En störning är ett faktum först då symtomen visar sig i sådan omfattning att den drabbades hälsa, dagliga aktiviteter, studier och arbete blir lidande. En person med ätstörningar ägnar så mycket tid åt tankar på att äta eller att inte äta att det stör vardagen. Man brukar räkna problemen som allvarliga när störningen tar upp merparten av individens tankar och symtomen börjar styra viktiga val i livet. Ätstörningar beskrivs ibland som matmissbruk. I boken ser vi dock inte på mat som beroendeframkallande, utan som nödvändig för mänskligt liv.

11


Hur debuterar ätstörningar och hur yttrar sig symtomen? Hur debuterar en ätstörning? Ätstörningar brukar utvecklas i det fördolda och i smygande takt. Den drabbade berättar sällan för utomstående att hon eller han skäms för sin kropp, eller kämpar för att bli smal, utan til�lämpar självrensningsmetoder i smyg och ensamhet. Menstruationsstörningar märks sällan för utomstående. De enda synliga tecknen på ätstörning är följaktligen kraftig avmagring, pendlande kroppsvikt eller förändrade ätrutiner. Förändringarna är ofta så smygande att de inte uppmärksammas ens av patientens nära anhöriga. De första tecknen på en begynnande ätstörning kan vara självpåtaget godisförbud eller överhoppade måltider. Efter hand minskar personen sitt födointag och en allt större del av kosten uppfattas som förbjuden eller regleras strikt. Personen kanske lägger upp mycket grönsaker och lite bröd på tallriken men undviker exempelvis fett och kött och om familjen börjar truga ges glidande svar och det kan lätt bli bråk. Ibland säger sig den unga personen vara vegetarian eller vegan eller kräver att familjen bara köper hem lightprodukter. Hon eller han börjar undvika gemensamma måltider – ”jag åt hos en kompis”, ”jag har redan ätit” – eller vill helst äta ensam på sitt eget rum. Vissa personer med ätstörningar vill hantera och tillreda all sin mat själva och ersätter måltider med att röka eller dricka mycket kaffe, te eller lightdrycker. Märkliga rituella handlingar präglar ibland måltiderna: patienten gömmer undan mat, flyttar runt maten på tallriken, skär den i mycket små bitar eller smaksätter med ovanliga eller extra starka kryddor. 29


Anna Keski-Rahkonen

Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning

Claes Norring, docent, leg. psykolog, ordförande i Svenska anorexi/bulimisällskapet har skrivit förordet och Heléne Glant, socionom, leg. psykoterapeut specialiserad på ätstörningar har fackgranskat innehållet. Boken är en översättning från finskan, skriven av Finlands ledande ätstörningsexperter.

Jag har redan ätit

Att vara närstående till en person med ätstörning är svårt, utmanande, frustrerande, deprimerande och väldigt tungt. Som anhörig behöver man kunskap för att förstå, för att själv våga agera, för att kunna stödja. Författarna tar upp de vanligaste ätstörningarna – anorexi och bulimi i dess olika former. De beskriver de första tecknen på sjukdom, hur ätstörningen kan se ut och hur man kan bli frisk. Boken ger också råd om mat och motion och förklarar olika näringsämnens nytta för kroppen. Jag har redan ätit vänder sig till barn och ungdomars anhöriga, liksom till personal inom hälso-, sjukvård och skola.

Pia Charpentier

Riikka Viljanen

red.


9789172057494  

Anna Keski-Rahkonen Pia Charpentier Riikka Viljanen red. Huvudredaktörer: Anna Keski-Rahkonen Pia Charpentier Riikka Viljanen Att vara anhör...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you