9789152304839

– FÖRBÄTTRAD, FÖRNYAD OCH ANPASSAD TILL GY 2011

Faktabokens block inleds med en företagsekonomisk episod, vilken kan användas som utgångspunkt inför ett nytt arbetsområde. Blocken består av kapitel som alla avslutas med diskussionsuppgifter och en sammanfattning.

Den separata uppgiftsboken inleds med källkritik. Därefter följer ett stort antal övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad, med kortfacit i slutet av uppgiftsboken. Många uppgifter kan lösas med digitala verktyg som Excel och valfritt bokföringsprogram (exempelvis Edison bokföringsprogram som medföljer kostnadsfritt). Alla block avslutas med uppdrag, där eleven ges möjlighet att arbeta praktiskt med ämnesområdet.

Goodwill FÖRETAGSEKONOMI

FÖRETAGSEKONOMI

Goodwill Företagsekonomi 2 behandlar grundläggande kunskaper i ämnet och består av sex block: Företagande & samband, Ledarskap & organisation, Kalkyl, Marknadsföring, Budget och Redovisning. I uppgiftsboken finns, utöver de sex blocken, även kapitel om Källkritik.

Goodwill

Goodwill Företagsekonomi 2

Bo Egervall Carl-Johan Forssén Ehrlin Holger Magnusson Eva Blomkvist Carl Gezelius

Ett utförligt elevfacit finns i såväl digital som tryckt form.

Till läromedlet finns ett digitalt lärarstöd.

Läs mer om Goodwill Företagsekonomi 2 på www.sanomautbildning.se

2

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10

Projektledare/redaktör: Inger Cleland Bildredaktör: Ann Eriksson Grafisk form, grafik och bildmontage: Anders Wikberg Omslag: Anders Wikberg

Goodwill – Företagsekonomi 2 ISBN: 978-91-523-0483-9 © 2012 Eva Blomkvist, Bo Egervall, Carl-Johan Forssén Ehrlin, Carl Gezelius, Holger Magnusson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryckt i Lettland av Livonia Print, Riga 2012

aff채rsplan till 책rsredovisning

Innehåll FÖRETAGANDE & SAMBAND

3

LEDARSKAP & ORGANISATION

36

1 Företagande i en global värld

4

5 Ledaren

38

En global marknad 4 Marknaden förändras 7 Diskutera 10 Sammanfattning 11

2 Tillväxt och hållbar utveckling

12

Ekonomi och ekologi 12 Tillväxten drabbar miljön 14 Företagen har ett samhällsansvar 15 Hållbar utveckling 16 Diskutera 17 Sammanfattning 18

3 Planering och beslut

6 Att leda sig själv och andra

19

Alla behöver planera för framtiden 19 Företagsekonomiska frågeställningar 22 Beslut 24 Diskutera 25 Sammanfattning 26

4 Affärsplan Framgång bygger på goda idéer 27 Vad ska en affärsidé omfatta? 29 Affärsplanen 30 Att skriva en affärsplan 30 Diskutera 34 Sammanfattning 35

IV ● innehåll

Vad är ledarskap? 38 Ledarens uppgifter 39 Ledarskapets 3 R 41 Formella och informella ledare 42 Ledarskapets historiska utveckling 43 Diskutera 44 Sammanfattning 45

Ledarskapet börjar inifrån 46 Människosynen påverkar ledarskapet 48 Etik och jämställdhet 49 Att leda medarbetare 50 Diskutera 53 Sammanfattning 54

7 Grupprocesser

27

46

55

Grupper och roller 55 FIRO-modellen och gruppens mognad 56 Johari fönster 60 Konflikter 60 Diskutera 63 Sammanfattning 64

8 Organisationen Vad är en organisation? 65 Att organisera en verksamhet 66 Traditionella organisationsformer 67 Virtuella organisationer 70 Projekt som organisationsform 71 Diskutera 72 Sammanfattning 73

65

KALKYL 75

MARKNADSFÖRING 111

9 Kalkyler med totala kostnader

12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden

76

Kalkyler som beslutsunderlag 76 Fasta kostnader 77 Rörliga kostnader 80 Totala kostnader 82 Totala intäkter 83 Nollpunkt 84 Säkerhetsmarginal 86 Diskutera 88 Sammanfattning 89

10 Kalkyler med täckningsbidrag

Marknadsföringens idé 112 Intressenter och omvärld 113 Planera för att nå målen 116 Affärsplanen 117 Marknadsplanen 117 Säljplanen 119 Diskutera 120 Sammanfattning 121

90

Bidragskalkyler 90 Totalt täckningsbidrag 90 Täckningbidrag per styck 91 Nollpunkt 92 Täckningsgrad 94 Bidragsanalys vid begränsad kapacitet 96 Bidragsanalys vid ledig kapacitet 97 Diskutera 98 Sammanfattning 99

11 Prissättning Kostnaderna, konkurrenterna och kunderna styr priset 100 Påläggskalkyl i handelsföretag 102 Pålägg och marginal hänger samman 106 Prissättning i tillverknings- och tjänsteföretag 106 Diskutera 108 Sammanfattning 109

112

13 Skapa mervärde Konkurrensmedel och marknadsmix 122 Varumärket – mer än en symbol 125 Kundkontakt via internet 126 Marknadsföring för livslånga relationer 128 Diskutera 131 Sammanfattning 132

14 Konsumentlagar

100

122

133

Konsumentlagarna påverkar relationen med kunden 133 Konsumentköplagen 134 Konsumenttjänstlagen 135 Distansavtalslagen 137 Diskutera 138 Sammanfattning 139

innehåll ● V

Budget 141

REDOVISNING 160

15 Budgeten

17 Bokföring – REPETITION

142

Budgeten som styrmedel 142 Tre vanliga budgetar 144 Resultatbudgeten 144 Likviditetsbudgeten 146 Budgeterad balansräkning 149 Diskutera 151 Sammanfattning 152

16 Analysera budgeten Budgeten görs i flera steg 153 Uppställning av budgeten 153 Uppföljning av budgetar 155 Analys av avvikelser 156 Planering utan budget 157 Diskutera 158 Sammanfattning 159

162

Affärshändelser och verifikationer 162 Kontoplan 163 Löpande bokföring 165 Balansräkning och resultaträkning 173 Diskutera 174 Sammanfattning 175

153

18 Bokslut – REPETITION

176

Årsbokslut eller årsredovisning 176 Justeringar inför bokslutet 177 Bokslutstablå 180 Eget kapital i enskild firma 182 Förenklat årsbokslut 183 Diskutera 185 Sammanfattning 185

19 Inköp och försäljning

186

Två reskontror 186 Kundreskontra 187 Leverantörsreskontra 188 Försäljning på kredit 189 Inköp på kredit 191 Dröjsmålsränta 192 Kontokortsbetalningar 193 Diskutera 194 Sammanfattning 195

20 Personal och löner Olika former av anställning 196 Skatteavdrag för anställda 197 Arbetsgivaravgifter 199 Redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter 200 Diskutera 201 Sammanfattning 201

VI

196

21 Periodisering

202

Periodisering av utgifter 202 Periodisering av inkomster 204 Varulagervärdering 205 Bokföring av varukostnad 208 Anläggningstillgångar 210 Bokföring av anläggningstillgångar 211 Diskutera 213 Sammanfattning 214

22 Mer om periodiseringar

215

Interimsfordringar och interimsskulder 215 Bokföring av interimsfordringar och interimsskulder 218 Diskutera 224 Sammanfattning 225

23 Årsredovisning och analys

226

God redovisningssed 226 Årsredovisning 227 Uppställning av resultaträkningen 228 Uppställning av balansräkningen 230 Varför gör man revision? 235 Nyckeltal 236 Betalningförmåga 236 Lönsamhet 239 Räkenskapsanalys 241 Diskutera 241 Sammanfattning 242

Bokföringslagen 243 Bildförteckning 252 Register 253 Kontoplan 256

VII

Ideellt miljöarbete Frida och Michaela läser andra året på gymnasiets ekonomiska program. De har varit kompisar ända sedan mellanstadiet. Båda tjejerna är ambitiösa elever som jobbar hårt i skolan och siktar på höga betyg.

Skolan tar mycket tid och de pluggar i genomsnitt säkert ett par timmar varje kväll.

Men Frida och Michaela är också intresserade av miljöfrågor. Det började för några år sedan när de såg ett teveprogram om växthusgaser och vilket hot mot vår framtid som dessa kan utgöra. Tjejerna ville veta mer och gick med i Naturskyddsföreningen som är en ideell miljöorganisation. Den står bland annat bakom miljömärkningen Bra Miljöval som idag finns på tvätt- och diskmedel, textilier, papper, med mera.

Naturskyddsföreningen arbetar också med att rädda djur och natur. Genom olika insatser på fältet har de bidragit till att säl, havsörn och pilgrimsfalk inte längre är utrotningshotade i Sverige och att värdefulla naturområden har bevarats.

Naturskyddsföreningen arbetar också med att informera, skapa opinion och påverka politiker och företag i miljöfrågor. I detta arbete har tjejerna varit väldigt aktiva det senaste året. På helgerna ordnar de ofta bokstånd där de säljer böcker och tidskrifter som Naturskyddsföreningen ger ut. De har också varit kursledare på kurser för skolungdomar samt ordnat en debatt där lokala politiker har diskuterat miljöfrågor.

Dessutom har de skickat brev till lokala företag och lämnat konkreta förslag till förbättringar där de ansett att miljöarbetet har brustit.

Frida och Michaela anser att alla måste ta ansvar för miljön och särskilt viktigt är det att företagen visar vägen. Men även om många företag har börjat ta ansvar för en hållbar utveckling så är det mycket som återstår att göra innan miljöhoten är avvärjda.

företagande i en global värld ● 3

1 Företagande i en global värld Öppnare gränser och förbättrade kommunikationer har bidragit till att världshandeln har ökat i snabb takt. Den globala konkurrensen har gett oss billigare importvaror, men har också medfört att många företag har flyttat produktionen till andra länder.

En global marknad Marknaden är den plats där säljare och köpare möts och gör sina affärer.

En gång i tiden var marknaden ett stånd på ett torg eller någon annan handelsplats. Numera är marknaden oftast en butik eller en internetshop.

Marknaden kan också vara alla tänkbara köpare inom ett visst geografiskt område eller alla som är potentiella köpare av en viss produkt, en så kallad produktmarknad.

Exempelvis kan marknaden för läsglasögon vara alla över 40 år som börjar få svårt att se tydligt på nära håll.

4 ● företagande & SAMBAND

Många av dagens städer har ett ursprung som handelsplatser dit man åkte från landsbygden för att sälja sina varor.

Handel över gränserna Bruttonationalprodukten (BNP) är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Handeln uppstod en gång i tiden för att köpare efterfrågade varor som saknades i närområdet. Med tiden utökades handeln till mer långväga områden och behovet av nya varor medförde att handelsmän sökte sig till andra länder. Detta började för Sveriges del långt före vikingatiden för mer än tusen år sedan.

Under vikingatiden blev handeln intensivare, även långt utanför Sveriges gränser eftersom vikingarna var duktiga sjöfarare. De hade, med den tidens mått, snabba båtar som kunde färdas långa sträckor. Vikingarna handlade bland annat med glas, siden, pälsverk, silver, vapen och troligen även slavar.

På den tiden var handeln ofta byteshandel när det inte var fråga om ren plundring. Man bytte varor mot andra varor eller metaller. Mynt förekom på vissa håll som betalningsmedel, men användes också som smycken.

I Sverige användes ibland utländska mynt långt innan vi fick egna mynt. De första svenska mynten präglades kring åren 995–1000, när Olof Skötkonung var regent. Det skedde i Sigtuna med engelska mynt som förebilder.

Den globala handeln har naturligtvis blivit avsevärt större i omfattning sedan dess och man räknar med att cirka hälften av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) utgör export. Det mesta av vår handel sker numera med andra EU-länder, men den ekonomiska utvecklingen i Asien har gjort att även till exempel Kina har blivit en viktig handelspartner. företagande i en global värld ● 5

Internet Den tekniska utvecklingen de senaste decennierna har medfört allt lägre telekostnader, vilket gjort det lättare att hålla kontakten med kunder och kollegor runt hela världen via telefon och internet.

Det är framför allt internet som bidragit till att den globala handeln har vuxit så snabbt, eftersom företag kan hålla sig informerade om marknader över hela världen. Genom att använda webbsidor och e-handelssystem har det också blivit lättare att göra affärer. Dessutom har kommunikationen förenklats genom användandet av e-post. Internet har inneburit att betalningar genom några knapptryckningar kan skickas till andra sidan jordklotet, vilket har skapat nya affärsmöjligheter.

Outsourcing

Leveranser av varor har underlättats av att flyg- och båttransporter har blivit både snabbare och billigare de senaste decennierna.

6 ● företagande & SAMBAND

Internet och den förbättrade kommunikationen har också gjort att stora företag har kunnat lägga sin tillverkning i länder med låga löner för att på så sätt producera billigare varor. Resultatet har blivit att vi har fått många billiga importerade varor i våra butiker, men det har också medfört att rika länder som Sverige haft svårt att konkurrera inom arbetsintensiva branscher som exempelvis sko- och klädtillverkning. Det har fått till följd att många företag lagt ner sin verksamhet i exempelvis Sverige och i stället flyttat tillverkningen till länder med låga löner.

Dessutom har det blivit vanligt att stora företag, i stället för att äga fabrikerna, låter underleverantörer tillverka varorna åt dem. Det kallas för outsourcing.

Exempel på detta är IKEA och H&M som en gång i tiden hade all sin tillverkning av möbler och kläder förlagd till Sverige, men som numera anlitar underleverantörer i andra länder.

Marknaden förändras Vi lever i ett samhälle där nästan allt finns att köpa. Butiker och internetshopar flödar över av varor av allehanda slag. Kunder kan välja och vraka mellan många olika alternativ när de ska köpa exempelvis mat, kläder eller elektroniska prylar. Samtidigt erbjuds allt fler tjänster. Särskilt på större orter finns ett nästan obegränsat urval av tjänster. De som vill ha hjälp hemma kan köpa städning, barnpassning, inredningshjälp och annat medan de som vill berika sin fritid kan välja mellan ett allt större utbud av träningsmöjligheter, caféer, restauranger samt kulturella evenemang som musik och teater.

Marknadsekonomi Sverige har, liksom de flesta andra länder, marknadsekonomi inom de flesta områden. Marknadsekonomi innebär att vem som helst med vilket företag som helst får vara med och konkurrera med varor och tjänster på nästan alla marknader. Att det finns många företag som konkurrerar om kunderna anses vara bra för samhället. Den tävlan som företagen ägnar sig åt tvingar dem att hela tiden försöka bli bättre, vilket troligen ger konsumenterna bättre produkter och lägre priser.

Vi har dock inte konkurrens inom alla delar av samhället. Inom vissa områden anses det viktigt att samhället har monopol (ensamrätt) på verksamheten för att garantera att den fungerar och håller hög kvalitet. Riksdagen har exempelvis bestämt att all försäljning av alkoholhaltiga drycker som starkare öl, vin och sprit ska gå via Systembolaget.

Detta för att staten vill ha kontroll över alkoholkonsumtionen i Sverige.

Samhällsinstitutioner som exempelvis polisen och domstolarna har också monopol på sin verksamhet.

företagande i en global värld ● 7

Allt förutsätter förstås att kunderna kan och vill betala. De varor och tjänster som bidrar till att företagen blir lönsamma kommer troligen att leva vidare och utvecklas, medan andra sannolikt försvinner ganska snabbt om de inte säljer tillräckligt bra. Man brukar säga att marknaden bestämmer vilka varor och tjänster som får fortsätta att existera och vilka som slås ut.

Nästan alla varor och tjänster som kunderna efterfrågar kommer förr eller senare att finnas tillgängliga om de kan produceras till rätt pris. Men marknaden förändras hela tiden eftersom kundernas behov förändras, samtidigt som nya tekniska lösningar möjliggör nyare och bättre produkter. Därför tvingas företag, i konkurrens med andra, att hela tiden utveckla nya produkter och nya modeller av sina produkter med fler tekniska finesser och modernare design.

En digital värld Produktutvecklingen märks kanske tydligast inom den digitala världen. Skillnaden mellan dagens smarta mobiltelefoner och de som fanns för bara några år sedan är enorm. Den snabba utvecklingen där har också inneburit att stora företag som Ericsson och Nokia har fått problem på mobilsidan medan nya konkurrenter som exempelvis Apple och Samsung har tagit över stora delar av marknaden. Även inom tjänstesektorn har nya behov skapat nya idéer som i sin tur genererat nya tjänster. Man kan på vissa orter till exempel få färdiga menyer och ingredienserna till middagen levererad till hem till sin dörr. Och upplevelseindustrin har formligen exploderat på senare år, vilket innebär att man kan köpa olika sorters äventyr i hela landet. Det finns företag på nätet som har hundratals utbud av upplevelser som exempelvis olika kroppsbehandlingar, sightseeing med helikopter samt udda måltider som spökmiddagar.

Vill man ha en annorlunda semester går det att beställa skräddarsydda resor med exakt den upplevelse man vill ha.

8 ● företagande & SAMBAND

Apple – april 2012 Steve Jobs (1955–2011) grundade tillsammans med Steve Wozniak datorföretaget Apple i slutet av 1970-talet. Wozniak var ingenjören och programmeraren som löste många tekniska problem, medan Jobs var visionären som genom sin förmåga att förutse framtiden kom att förändra både datorindustrin och musikindustrin. Jobs var inget tekniskt geni men han brann för snygg design och användarvänlighet. Genom sin förmåga att planera strategiskt och hela tiden tänka nytt räddade han företaget ur flera allvarliga kriser vilket gjorde Apple till världens högst värderade teknikföretag (april 2012).

Apple designade och utvecklade den första persondatorn på 1970-talet och tog sedan fram flera modeller som blev stora framgångar. Efter interna strider under 1980-talet lämnade både Jobs och Wozniak företaget. Några år senare gick Apple riktigt dåligt. Företaget var nära konkurs då de hade svårt att hävda sig i den allt hårdare konkurrensen på marknaden för persondatorer. I slutet av 1990-talet återkom Jobs till Apple, vilket blev början på en ny period i framgångssagan.

Jobs insåg i början av 2000-talet att det var svårt att konkurrera enbart med persondatorer. Därför utvecklade Apple iPoden. Ipoden var inte den första mp3-spelaren, men den var lättare att använda och kunde lagra många fler låtar än konkurrenternas. Dessutom kunde man med iPoden för första gången köpa och ladda ner musik via programmet iTunes.

När mobiltelefonerna så småningom började utrustas med mp3-spelare insåg Jobs att iPoden skulle kunna bli överflödig och därför gav sig Apple in på mobilmarknaden. Men Jobs ville inte ha en vanlig mobil eftersom han ansåg att dåtidens telefoner var fula och krångliga att använda. I stället tog Apple fram en modell med en tryckkänslig glasskärm och 2007 lanserades iPhonen. Det var en mobiltelefon som inte liknade någon annan och som även kunde användas till musik, tv, video, internet och annat.

Apparna har för övrigt skapat en helt ny industri inom ITsektorn där tusentals anställda i USA och övriga världen tagit fram flera hundra tusen Appar.

Jobs insåg också först av alla att det fanns ett möjligt behov av att surfa på något mer utöver datorer och mobiltelefoner.

Tekniken var redan utvecklad i iPhonen och 2009 kom den första surfplattan, iPaden, som också den har blivit en stor försäljningssuccé. Både iPonen och iPaden har kopierats flitigt av andra mobiltillverkare och båda har kommit att bli en sorts standard för hur mobiltelefoner och surfplattor ska se ut.

Steve Jobs avled i cancer 2011, endast 56 år gammal.

Jobs förändrade hela datorindustrin när han i iPhonen kompletterade vanligt surfande med programapplikationer, så kallade appar. Han insåg före alla andra fördelarna med att klicka på en app för att komma direkt in på en hemsida i stället för att gå den krångligare vägen via en webbläsare.

företagande i en global värld ● 9

Diskutera n 1. Exportinkomster Varför är det viktigt för Sverige att ha en stor exportsektor?

n 2. Tillverkning genom underleverantörer Vilka för- och nackdelar kan outsourcing medföra jämfört med att tillverka varor i egna fabriker?

n 3. Handel över gränserna Vilka för- och nackdelar har den ökade globala handeln inneburit för Sverige?

10 ● företagande & SAMBAND

Sammanfattning Marknaden är en plats där säljare och köpare möts och gör sina affärer. En gång i tiden var marknaden ett stånd eller en handelsplats, men numera är marknaden ofta en butik eller en internetshop. Marknaden kan också vara alla tänkbara köpare inom ett visst geografiskt område eller alla potentiella köpare av en viss produkt.

Handel uppstod en gång i tiden för att köpare efterfrågade varor som saknades i närområdet. Med tiden utökades handeln till mer långväga områden och behovet av nya varor medförde så småningom att handelsmän sökte sig till andra länder.

Den globala handeln har blivit avsevärt större i omfattning sedan dess och man räknar med att cirka hälften av Sveriges BNP utgör export.

Den globala handeln har underlättats av billigare och bättre kommunikationer.

Internet har gjort att företag kan hålla sig informerade om marknader över hela världen och det har också blivit lättare att göra affärer genom att använda e-post, webbsidor och e-handelssystem.

Sverige har, liksom de flesta andra länder, marknadsekonomi inom de flesta områden. Det innebär att vem som helst med vilket företag som helst får vara med och konkurrera med varor och tjänster på nästan alla marknader. Att det finns många företag som konkurrerar om kunderna anses vara bra för samhället. Inom vissa områden har dock samhället fortfarande monopol på verksamheten.

Marknaden förändras hela tiden eftersom kundernas behov förändras samtidigt som nya tekniska lösningar möjliggör nyare och bättre produkter. Därför tvingar konkurrensen företag att hela tiden utveckla nya produkter och nya modeller av sina produkter.

företagande i en global värld ● 11

”Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.”

2 Tillväxt och hållbar utveckling

”Ekonomi är ett grekiskt ord och betyder hushållning med knappa resurser.”

Ekonomi och ekologi

12 ● företagande & samband

Ökad världshandel har höjt levnadsstandarden i många länder, men har också utsatt miljön för stora påfrestningar. För att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi måste därför produktionen anpassas så att den inte skadar de ekologiska kretsloppen.

Ekonomi och ekologi hänger samman. Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför därför bland annat ökad energiförbrukning, mer avfall att hantera och fler skadliga utsläpp. Allt detta tär på jordens resurser och utsätter miljön för stora påfrestningar.

För att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi måste därför produktionen anpassas så att den inte skadar de ekologiska kretsloppen. Vatten, jordar, djur, natur och annat måste bevaras för generationer framöver. Därför är det viktigt att tänka långsiktigt så man exempelvis inte använder skadliga bekämpningsmedel i jordbruket eller skadliga tillsatser i livsmedelsindustrin.

Det kan vara kostsamt på kort sikt att ställa om till giftfri produktion och att investera i renade utsläpp. Men det blir troligen ändå i slutändan billigare än att betala kostnaderna för att återställa en skadad miljö – om den över huvud taget går att återställa fullt ut.

Ekonomi i balans

Fungerande ekosystem Ett hållbart samhälle

Rättvis fördelning av resurser

Ett långsiktigt hållbart samhälle strävar efter en ekonomi i balans med ekonomiskt hållbara verksamheter, fungerande ekosystem och rättvis fördelning av resurser mellan länder, inom länder och över generationer.

tillväxt och hållbar utveckling ● 13

Tillväxten drabbar miljön En brist i marknadsekonomin är att det som är lönsamt för företagen inte alltid är lönsamt för samhället. Ett företag kan ha en fabrik som tillverkar varor som säljs med goda vinster. Men utsläppen från samma fabrik kan åstadkomma skador på naturen som kostar samhället mycket mer att reparera än vad företaget tjänar på sina varor.

I takt med att allt mer produceras kommer också allt fler rapporter om utsläpp och miljöförstöring, samtidigt som vi förbrukar allt mer av jordens icke förnyelsebara resurser. Ändliga resurser återbildas inte och kommer därför att ta slut en dag. Exempel på sådana är råvaror som olja och metal�ler. Andra resurser som skogar, fiskbestånd och djurliv kan också ta slut om de överexploateras.

Internationellt miljösamarbete Miljön är givetvis en global fråga, speciellt när gäller den så kallade växthuseffekten. Fossila bränslen som exempelvis olja och kol avger koldioxid när de förbränns. Och den koldioxid som släpps ut skapar den så kallade växthuseffekten vilket ger problem för hela jordklotet oavsett varifrån utsläppen kommer. Därför pågår internationella samarbeten, inom exempelvis FN, för att minska utsläppen.

Miljölagstiftning I ett teoretiskt perfekt samhälle borde alla företag tvingas betala för den miljöpåverkan som de åstadkommer och räkna in detta i sina kostnader.

Det skulle förmodligen göra dem mer miljömedvetna. I praktiken är det dock svårt att genomföra detta eftersom miljöskador ofta upptäcks långt senare och det kan vara svårt att peka ut vilka företag som har åstadkommit vilka skador. Därför är det ofta samhället och skattebetalarna som får stå för dessa kostnader. Alla skador på naturen är dock inte möjliga att återställa.

Därför är det viktigt att den globala produktionen anpassas så att den bevarar vattnens, jordens och ekosystemens hållbarhet för flera generationer framåt.

Det finns en miljölagstiftning i Sverige, men den har varit svår att tillämpa och det händer ganska sällan att företag behöver stå till svars för handlingar som troligen bryter mot lagen. Miljöproblemen är dock betydligt större i fattigare länder där man inte har samma regler för utsläpp och där man hittills varit mer angelägna om att skapa tillväxt än att värna om miljön.

14 ● företagande & samband

Rio-deklarationen Försiktighetspincipen finns med i Rio-deklarationen, som antogs på FNs konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Där lyder den så här: ”I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring.”

Företagen har ett samhällsansvar Även om samhället inte alltid tvingar företagen att ta ansvar så kan konsumenterna göra det. I takt med att kunderna har blivit mer miljömedvetna har också många företag insett att det är värdefullt att uppfattas som ansvarstagande gentemot samhället och sina anställda.

Hållbarhetsredovisning – ”Vattenfalls intressenter vill veta vad vi gör i praktiken för att hantera viktiga frågor på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. I vår hållbarhetsredovisning ställer vi frågor som återspeglar en del av den återkoppling vi har fått från våra intressenter, och försöker att besvara dem genom att återge exempel på hur Vattenfall arbetar med olika energislag och lösningar.”

tillväxt och hållbar utveckling ● 15

Många företag har också börjat tänka mer på sitt sociala ansvar i samhället, något som på engelska benämns Corporate Social Responsibility (CSR). Det innebär bland annat att företag arbetar med miljöfrågor för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Det är numera vanligt att företag upprättar en hållbarhetsredovisning som de presenterar på sina hemsidor och i årsredovisningar. På det sättet vill de visa att de tar ansvar för miljön och de prioriterade områden de arbetar med inom hållbarhetsområdet.

Hållbar utveckling Hållbar utveckling brukar indelas i tre områden; ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling.

Ekologisk hållbar utveckling En ekologisk hållbar utveckling innebär att naturens kretslopp behåller sin produktionsförmåga för all framtid. Det innebär exempelvis att:

n jordbruk, skogsbruk och fiske sker utan utarmning av jordar och fiskbestånd

n djurliv och växter vårdas så att arter inte utrotas n utsläpp av koldioxid inte är större än vad naturen klarar av att hantera En hållbarhetsplan för ett företag bör visa att deras verksamhet inte medför någon negativ påverkan på de ekologiska systemen.

Ekonomisk hållbar utveckling En ekonomi som växer behöver inte innebära ett ökat uttag av naturresurser. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att material återvinns och att man effektiviserar materialanvändningen så att det blir mindre spill.

Ekonomisk hållbar utveckling handlar om att hushålla med materiella och mänskliga resurser så att de håller på lång sikt.

16 ● företagande & samband

Social hållbar utveckling Social hållbarhet innebär att man bygger ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det kan exempelvis handla om global rättvisa som är viktig för fred och säkerhet, demokratisk utveckling och ökad gemenskap och trygghet. För ett företag kan det handla om att skapa trivsamma och hälsosamma arbetsplatser och att motverka all form av diskriminering inom företaget.

Diskutera n 1. Ekologiska system Varför är det skadligt för vår miljö om de ekologiska systemen rubbas?

n 2. Företagens samhällsansvar Varför har det blivit populärt bland företag att visa upp sitt samhällsansvar?

n 3. Miljösamarbete över gränserna Varför anses det viktigt med internationellt samarbete för att lösa miljöproblemen?

tillväxt och hållbar utveckling ● 17

Sammanfattning Ekonomi och ekologi hänger samman. Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför därför bland annat ökad energiförbrukning, mer avfall att hantera och fler skadliga utsläpp. Allt detta tär på jordens resurser och utsätter miljön för stora påfrestningar.

För att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi måste därför produktionen anpassas så att den inte skadar de ekologiska kretsloppen. Vatten, åkermark, djur, natur och annat måste bevaras för många generationer framöver.

En brist i marknadsekonomin är att det som är lönsamt för företagen inte alltid är lönsamt för samhället. I takt med att allt mer produceras så kommer också allt fler rapporter om utsläpp och miljöförstöring, samtidigt som vi förbrukar allt mer av jordens ändliga resurser. Förnyelsebara resurser återbildas inte och kommer därför att ta slut en dag. Utsläpp av växthusgaser riskerar dessutom att påverka klimatet vilket på sikt kan medföra katastrofala skador på miljön.

Miljön är en global fråga, speciellt när gäller den så kallade växthuseffekten.

Därför pågår internationella samarbeten, inom exempelvis FN, för att minska utsläppen.

Det finns en miljölagstiftning i Sverige, men den har varit svår att tillämpa och det händer ganska sällan att företag behöver stå till svars för handlingar som troligen bryter mot lagen. Miljöproblemen är dock betydligt större i fattigare länder där man inte har samma regler för utsläpp och där man hittills varit mer angelägna om att skapa tillväxt än att värna om miljön.

Många företag har börjat tänka mer på sitt sociala ansvar i samhället, något som på engelska benämns Corporate Social Responsibility (CSR). Det innebär bland annat att företag upprättar en hållbarhetsredovisning och arbetar med miljöfrågor för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling.

Hållbar utveckling brukar delas in i tre områden; ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling.

18 ● företagande & samband

3 Planering och beslut Det krävs långsiktig planering för att behålla en position på marknaden. De produkter som man säljer idag går kanske inte att sälja om några år. Därför är det viktigt för företag att planera för att kunna ta fram och vidareutveckla nya produkter.

Alla behöver planera för framtiden Det finns många exempel på företag som vuxit snabbt, blivit framgångsrika på börsen och omskrivna i medierna för att de har haft en kommersiellt gångbar affärsidé. En del av dessa har senare gått omkull därför att deras varor eller tjänster av olika skäl inte längre har efterfrågats. Andra företag har, trots att de emellanåt haft stora svårigheter, lyckats överleva i mer än hundra år. Ett framgångsrikt företag behöver ofta tänka många år framåt för att behålla sin position i toppen.

De företag som funnits länge på marknaden har alla varit förutseende, planerat för framtiden och anpassat sig till förändringar i omgivningen.

planering och beslut ● 19

– FÖRBÄTTRAD, FÖRNYAD OCH ANPASSAD TILL GY 2011

Faktabokens block inleds med en företagsekonomisk episod, vilken kan användas som utgångspunkt inför ett nytt arbetsområde. Blocken består av kapitel som alla avslutas med diskussionsuppgifter och en sammanfattning.

Den separata uppgiftsboken inleds med källkritik. Därefter följer ett stort antal övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad, med kortfacit i slutet av uppgiftsboken. Många uppgifter kan lösas med digitala verktyg som Excel och valfritt bokföringsprogram (exempelvis Edison bokföringsprogram som medföljer kostnadsfritt). Alla block avslutas med uppdrag, där eleven ges möjlighet att arbeta praktiskt med ämnesområdet.

Goodwill FÖRETAGSEKONOMI

FÖRETAGSEKONOMI

Goodwill Företagsekonomi 2 behandlar grundläggande kunskaper i ämnet och består av sex block: Företagande & samband, Ledarskap & organisation, Kalkyl, Marknadsföring, Budget och Redovisning. I uppgiftsboken finns, utöver de sex blocken, även kapitel om Källkritik.

Goodwill

Goodwill Företagsekonomi 2

Bo Egervall Carl-Johan Forssén Ehrlin Holger Magnusson Eva Blomkvist Carl Gezelius

Ett utförligt elevfacit finns i såväl digital som tryckt form.

Till läromedlet finns ett digitalt lärarstöd.

Läs mer om Goodwill Företagsekonomi 2 på www.sanomautbildning.se

2