9789163753381

M책l i Mun

En handbok för Tränare

Till Ole för hans uppmuntran som ger mig kraft och energi jag behöver för att blomma.

Isabella

Mål i Mun Idrott och ätstörningar

Isabella von Hofsten, författare

•

Gisela van der Ster, medförfattare

Tidigare utgivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Isabella von Hofsten Farväl Skitstövel – Kollektivroman 2012 Ordrösen från Småland – Antologi 2013 Gisela van der Ster Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel, tillsammans med Anna-Carin E Lindskog, Alfabeta förlag, 2000.

Mattillåtet – praktisk vägledning för dig som har en ätstörning, Forum förlag 2005, nytryck på Randi förlag 2009.

Förord 1. Många ansikten

7 11

Inledning

2. Sjukdomsbild

19

Baskunskaper

3. Anorektiskt tänkande

25

Vanliga tänkesätt hos personer med ätstörningar

Personerna på bilderna har ingen anknytning till personer omnämnda i boken.

4. Myter och Missförstånd

31

Kring sjukdomar och behandling

5. Kost och Prestation

35

Sunda matvanor, kosttillskott

6. Låg energitillgänglighet

43

Fysiologiska konsekvenser

7. Tidiga tecken

51

Vad behöver vi se upp med? © Isabella von Hofsten, Atlet & Diet Ansvarig utgivare: Atlet & Diet Omslag: Ukrainas Ganna Rizatdinova under sitt program i gymnastik-VM i Prag.

Foto: Efrem Lukatsky/AP Illustrationer: Bobo Hermanson Grafisk form: Kate Meurling, Qwack text & bild Tryck: CO-print i EU

8. Förekomst

57

Statistik, mörkertal, utsatta idrottsgrenar

9. Idrottstriaden

63

Benskörhet, menstruationsrubbningar och ätstörningar

ISBN 978-91-637-5338-1

5

10. Tränaren – Resursperson

71

Din viktiga roll

11. Prevention

81

Hur vi ansvariga kan hjälpa

12. Behandlingsmodeller

89

Så här kan det fungera

13. Det goda exemplet

101

Höglandet och Idrotten

14. Forskning och Utveckling

111

Göra skillnad. Förändrade diagnoser

Slutord 115 Bilaga I – 20 Frågor med korta svar

117

Bilaga II – Diagnoser

119

Bilaga III – Mellanmålsförslag

122

Ordlista – bra att kunna

124

Vilka är vi?

125

För vidare läsning

126

Referenser 126 Fotografier 127 Tack 128

6

Förord Under våra år som behandlare av olika former av ätstörningar har vi tyckt att det saknas kunskap och användbart material för idrotten. Många idrottare känner inte igen sig i den sjukdomsbild som syns i media eller på våra sjukhus. De har svårt att identifiera sig i rollen som sjuk. Vi vet också att de vuxna som finns runt de aktiva som är drabbade, har större makt att påverka förloppet än vad de tror.

Vi vill med den här boken göra fenomenet ätstörningar mer begripligt för en grupp som vi tror behöver ett verktyg i sin vardag. En bok för tränare, likväl som för andra ledare inom idrott – ätstörningar är inte en angelägenhet endast för psykiatrin och sjukvården.

Det finns mycket du som tränare kan göra genom att vara med och förebygga, att agera på tidiga tecken och att underlätta för den som behöver hjälp. Du är en central person i ungdomarnas liv. De kanske till och med träffar dig mer än sina egna föräldrar. Hur du bemöter dem är viktigt. Det är en sak vad vi säger om ungdomar. En annan vad vi säger till dem.

Vi vill att alla ungdomar ska fungera i sin vardag och stärkas positivt – att idrott och träning är med och skapar starka och friska ungdomar. Det är fortfarande vuxenvärldens ansvar att rikta informationen till rätt målgrupper för att inte öka på problemen. Vi ska ju bli friska av att sporta, inte tvärtom!

Det finns en uttalad kostpolicy från Riksidrottsförbundet som går ut på att stimulera goda matvanor och rätt kost i samband med idrottsutövning och att utveckla metoder för att förebygga ätstörningar inom idrotten. Syftet är att stödja förbund och föreningar att motverka övervikt och ätstörningar samt främja en sund livsstil.

Denna policy vill vi vara med och sprida. På ett lättbegripligt sätt vill vi att du med text och bild i denna bok ska kunna ta till dig, känna igen dig, arbeta med, diskutera kring, luta dig mot, ta avstånd ifrån, utvecklas av och bidra till kunskapen om ätstörningar.

Vi representerar två expertområden inom behandling och nutrition. Ätstörningar är ett gränsöverskridande område och genom korsbefruktning från två discipliner tror vi att vi har något nytt att säga i ämnet. Texten vilar på en gedigen kunskap i ämnet från två skribenter som arbetat i mer än tjugo år med ätstörningar kopplat till idrott. Både vad gäller behandling, utbildning och information.

Detta är ett område som vi båda brinner för och kan på våra fem fingrar.

7

Många tänker att ätstörningar bara drabbar flickor. Vi kommer att benämna den berörde idrottaren som den drabbade. Vi vill på det sättet markera att det här rör inte bara det ena könet, utan båda.

Vi vill att du ska kunna läsa kapitlen fristående från varandra och slå upp i, så väl som en löpande text, från pärm till pärm. Ätstörningar har många ansikten och visar sig i många olika skepnader i vardagen. Fler än folk vet om. Vi vill ge dessa skepnader gestalt. Kan vi dessutom bidra till en debatt om ansvar och ge tränare ett gemensamt språk att använda har vi nått en bit på väg.

Isabella har skrivit nästan samtliga kapitel i boken, förutom kapitel fem, sex och nio som är författade av Gisela. Vi hoppas du ska finna det värdefullt och lärorikt att ta del av vår bok.

Eksjö 20 oktober 2013 Isabella von Hofsten Socionom

Gisela van der Ster Leg. dietist

Ätstörningar är idag ett vanligt problem. Media visar upp ett kroppsideal som det är svårt att relatera till, framförallt för unga människor. Det är också ett känsligt ämne som det är svårt att uttala sig om då man inte vill säga något fel eller påverka negativt.

Faktum är att i flera idrotter är en sträng diet en stor del av satsningen för att kunna nå toppen. Det är avgörande att man får i sig tillräckligt med energi samtidigt som man i vissa idrotter skall vara så lätt så möjligt i kroppen. Många i världstoppen balanserar på gränsen till vad som är hälsosamt, medan andra lyckas hålla en bra balans och kan därför också prestera bra.

Vi är alla olika som människor, några bygger muskler vid mycket träning medan andra blir riktigt tunna. Oavsett kroppsform kan problemen med ätstörningar finnas, samtidigt som en smal kropp kan vara helt naturlig.

Många av de bästa idrottarna är förebilder för barn och unga.

I denna bok som är översiktlig och tydlig får man både generell och mer specifik information om kost, goda matvanor och kosthållningsproblematik. Den täcker många aspekter av ämnet inklusive förebyggande åtgärder.

För en tränare ger boken mycket. Det finns flera exempel på utövare med problem, hur de reagerar och olika situationer man skall vara observant på som tränare och familj.

Oskar Svärd, långloppsåkare skidor, Trefaldig Vasaloppsvinnare.

Kari Eie, tid. landslagsskidskytt i Norge, sedan 2012 tränare på M ­ eråker skidskyttegymnasium.

24 febr. 2014

8

9

1• Många ansikten Inledning

med skönhetsideal som säger att man ska vara smal och samtidigt så muskulös som möjligt. Traditionellt tänker man sig att skönhetsidealen gäller mest tjejer, men också killar blir påverkade, bland annat genom medias bilder på manliga modeller med atletiska kroppar och magar som tvättbrädor. Idrotten är en del av detta. Att bidra till folkhälsan är naturligtvis ett av målen för idrotten men det drar olyckligtvis också till sig ungdomar som redan är viktfixerade. Det blir ett legitimt sätt för dem att fokusera på sin kropp utan att bli ifrågasatta. De får ett alibi för sin träning. Det kan också vara svårt på grund av stor träningsmängd att hinna stoppa i sig så mycket mat som krävs, för att hålla energibalansen. Det är heller inte kulturellt accepterat som kvinna att äta mycket. Omgivningen reagerar med förvåning. Det är lätt att det går över styr och man blir fixerad vid mat och träning under idrottskarriären. Att vara restriktiv kring mat och reglera vikten betraktas heller inte som avvikande eller sjukligt i vissa subkulturer.

Det anses som en del av sporten och något alla gör mer eller mindre.

Så har vi bantningshysterin. Hur kan du som

Vi lever i en kroppsfixerad tid

10

tränare hantera den när den väl har kommit in i laget eller i klubben? Räkna med att medietrycket är så pass stort att unga kvinnor och män tar intryck även om föräldrarna verkar sunda och balanserade. Det är till och med så att vi blir påverkade av media, även om vi vet att bilderna är manipulerade. Du som tränare för en gemensam kamp mot skönhetsidealen tillsammans med utövarna.

11

1 • Många ansikten

Många ansikten • 1

På samma sätt som alkohol- och tobaksreklam kan en del modereklam betraktas som hälsovådlig. Badklädesmode före sommaren och underkläder som visas på reklampelare före jul upplevs som påfrestande för g­ ruppen med ätstörningar. Önskan om att snabbt få en kropp i perfekt skick lurar många. Vi människor vill helst inte att det ska ta tid att nå vår idealvikt.

Nyligen presenterades en forskningsstudie av Jonas Stiers, professor i sociologi, som fick i uppdrag att undersöka huruvida det fanns en osund tränarkultur inom elitverksamheten för gymnastik.

Det studien kom fram till var att samtliga gymnastikgrenar har oetiska och ohälsosamma inslag i ledarkulturen. Inom kvinnlig artistisk gymnastik är ledarkulturen i sin helhet oetisk och ohälsosam. En del problem inom gymnastiken kan absolut kopplas till enskilda personer, medan andra måste ses som en övergripande ledarkultur. Det finns inslag som

inte harmoniserar med barnkonventionen, menar studien. Nittio procent av utövarna uppger att de tränat skadade. Man uppgav vidare i forskningsrapporten att många tränare saknar empati, förmåga att ge mentalt stöd eller har otillräckliga kunskaper om människors psykologiska utveckling. Många ledare är alltför auktoritära, som i sin utövning strider mot svenska idrottens egna värderingar.

Därför stoppade man delar av elitstödet från Riksidrottsförbundet till gymnastikförbundet i december 2012.

En kort tid efter att studien publicerats valde gymnastikförbundets sportchef att avgå.

Förbundsordförande Malin Eggertz Forsmark säger att man i sin iver att nå framgång har hamnat lite fel och accepterat att elitidrotten inte är hälsosam. Vi borde ha nolltolerans mot skador, säger hon idag. (SvD 14 dec. 2012.)

Tidigare har läkare och före detta gymnaster varnat för att psykisk misshandel, viktkontroll och manipulation hör till vardagen inom elitgymnastik men förbundet har inte lyssnat.

Det värsta är att man inom gymnastiken ofta börjar i tidigare ålder, än inom andra sporter Man säger nu från Riksidrottsförbundet att fler än gymnastikidrotten bör se över sin ledarkultur. (Radiointervju P1 Kaliber jan-13) I Sverige har vi ännu inga siffror på det totala antalet över drabbade inom idrotten. Där ligger Norge före oss i forskning. På åttiotalet ansågs arton procent av totalpopulationen av norska elitidrottare lida av ätstörningar. På nittiotalet var siffran tjugo procent och nu är den uppe i trettio procent. Vi har ett eskalerande problem och det förekommer fler ätstörningar inom idrotten än utanför. Men det går att stoppa och få bukt med. Du som tränare har mycket att bidra med och vi behandlare behöver din hjälp.

I de nya diagnoskriterier som presenteras 2013 har kraven på vad som inkluderar en ätstörning sänkts. Det betyder att fler än idag kommer att betraktas som sjuka.

Att vikten är intimt kopplad till prestation inom idrotten är ingen nyhet. Därför är det desto viktigare att du har en medveten tanke med vad du gör med dina unga idrottsmän/

kvinnor. Så är det inte alltid idag. Sårbarheten hos den unge finns kanske redan där från början. Du kan med ditt agerande bidra till att utlösa viktfokusering eller förhindra den.

Vi vill att du ska få en större insikt i hur någon som drabbas av en ätstörning tänker och fungerar.

Många barn börjar specialisera sig inom sin idrott alltför tidigt. Med påföljd att man tröttnar för tidigt, innan man är färdigutvecklad inom sporten. Innan man kan bli som bäst. Vi måste tänka mer långsiktigt på varje idrottare och inte bränna skeppen i förväg.

Någonstans hör det till den mänskliga naturen att vi vill klara oss själva så länge det går, så länge något inte är akut. Det ingår i vår självbevarelsedrift. Det ligger något sunt i det, så länge det inte går till överdrift. Men det duger inte här.

Det räcker inte längre med att ungdomarna tycker det är roligt att satsa. Vi, som vuxna, måste kunna sätta gränsen för vad som är rimligt för att få balans i deras liv.

KULTURELL IDENTITET Livsstil, markör för situationer

INDUSTRIELL PRODUKTION Varutillgång, reklam

KOSTVANOR

PRIVAT HUSHÅLLNING Inköp, matlagning, disk, tid

12

BEHOV Fysiologiska, lust, närhet, kärlek, belöning och straff

13

1 • Många ansikten

Många ansikten • 1

Behålla balansen utan våg Hur behåller du själv balansen som tränare när du har en idrottare som är drabbad av en ätstörning? Jo, med hjälp av kunskap, ökad medvetenhet och kommunikation med berörda parter. En rak kommunikation med den tränande är bra. En tät kommunikation med berörda parter runtikring förhindrar missförstånd eller risken att det blir fel. Med andra ord: Se till att den ene vet vad den andre gör!

Din attityd och ditt språkbruk kring den drabbades matvanor, kropp och vikt är betydelsefull. Ju mer ni kan skriva ner på papper genom gemensamma avtal med den aktive desto bättre. På så sätt blir det inte någon diskussion om vad som är sagt och inte sagt kring träningsmängd, tävlande och pauser.

Vi vill koncentrera oss på din roll som idrottstränare och vad du kan komma i kontakt med i det sammanhanget. Från ungdomstill ­vuxenidrott och från motions- och breddidrott till elitnivå. Vi ska försöka belysa alla nivåer för att så många som möjligt ska känna det angeläget att ta del av materialet.

Kostvanor Faktorer som styr våra kostvanor och vad vi stoppar i oss består av fler än de rent fysiologiska behoven. Vi äter av kärlek, lust, närhet, eller som belöning eller straff. Vår privata hushållning styr också vad vi handlar när vi står i affären. Vad vi har för ekonomi. Vilka traditioner som finns i vår familj. Vilka personliga preferenser vi har kring mat. Hur mycket tid 14

vi vill lägga ner på matlagning och disk. Hur stort varuutbudet är påverkas i sin tur av den industriella produktionen. Vad vi köper beror på vilken reklam som visas. Vi markerar också vår kulturella identitet eller livsstil med maten. Är vi vegetarianer till exempel kan det bli en del av vår identitet.

personer med ätstörningar är antingen aningslösa, villrådiga eller betraktar inte sjukdomarna som något som behöver behandlas av någon utomstående. Andra låter sig manipuleras av den drabbade, trots att de i själva verket kan vara en länk och förmedlare av kunskap.

Idrottsrörelsen är duktig på organisation och att få alla med sig. Men i den här frågan är vi övertygade om att tränaren behöver ett redskap i arbetet. Det är det vi vill presentera.

Våga tala om ätstörningar. Nej, det är inte farligt och väcker inte ”den björn som sover!”

Han är redan vaken och ligger och kikar på dig med ena ögonlocket öppet. Du har bara inte upptäckt det ännu. Du har att göra med känsliga personer som märker vad du har för intentioner. De har sina tentakler ute.

Vi tar upp eventuella fördomar och vill vidga perspektiven. Vi vill att idrottsledaren ska få en mer professionell hållning visavi utövaren och bli bättre rustad i mötet. Vår avsikt är också att tränaren ska bli mer medveten om sitt språkbruk och vad det signalerar.

Hårdbantning – vad sker?

Det som händer när man hårdbantar är att man blir av med en del vätska, kolhydrater och muskelmassa. När man slutar banta äter man kanske lite extra. Kroppen vill ta igen det den förlorat. Man bygger upp sina lager och det blir mer vätska i kroppen igen. Den ­minskade muskelmassan kräver mindre ­energi. ­Istället lagras överskottet som fett.

Ingen i växande ålder ska banta annat än i samråd med dietist eller under läkaruppsikt.

Där utgör ditt eget sätt att se på din kropp och att du accepterar åldrandet den främsta förebilden. Gör upp med dig själv. Vad har du för bild av din egen kropp och den förändring som sker? Självdistans och acceptans, är det bästa du kan ge dina idrottare. Du kan betyda oerhört mycket mer än du tror.

Det gäller som tränare att hitta sin roll i behandlingskedjan och känna sig bekväm med den. Vi vill att du ska bli mer säker på din sak.

På så vis sprider du också trygghet omkring dig och ditt ledarskap. Med hjälp av teckningar och exempel från verkligheten vill vi lätta upp ett redan tungt ämne. En del tränare till 15

4 JA! När du läst färdigt den här boken ska du tydligt framför spegeln kunna svara ja på dessa fyra frågor:

Besvara mitt i natten…

1. Vågar jag prata om ätstörningar?

2. Känner jag till några varningstecken?

3. Förstår jag vikten av min roll som tränare?

4. Vet jag vart jag ska vända mig om problem uppstår?

Ätstörningens invasion i livet

Fritid

Familj

Vänner

16

Tankar/ känslor

MAT

Arbete/ skola

Fritid

Hälsa

Familj

Tankar/ känslor

MAT BANTNING TRÄNING

Vänner

Arbete/ skola

Fritid

Hälsa

Familj

Tankar/ känslor

SVÄLT ÄTA KRÄKNINGAR TRÄNING VÄGNING

Vänner

Hälsa

Arbete/ skola

17

2• Sjukdomsbild Baskunskaper

om sjukdomarna är vardagsmat för dig, gå vidare till nästa kapitel. För dig som behöver grundläggande fakta eller en repetition om ätstörningar, läs vidare. Du kanske har hört talas om besvären men inte satt dig in riktigt i vad det innebär att lida av en ätstörning. Ordet ätstörningar är inte optimalt. Jämför engelDu som känner att baskunskaper

Här kommer några fysiska ­symptom på anorexi: Försenad bröstutveckling Nedsatt kroppstemperatur – förändrad ­temperaturreglering Oregelbunden/Ingen menstruation Vätskesamling i underhuden Håravfall Yrsel Långsam hjärtfrekvens Minskning av underhudsfett Förstoppning Njurskador Lanugohår Benskörhet Blå och kalla fötter och händer

18

skans ”Eating Disorders”(oordning i ätandet).

Det känns som ett mer neutralt ord men det är vad vi använder idag. Ibland undrar vi om idrotten lättare skulle ta till sig ordet ätskador? Det associerar till fysiska skador som har högre status och är inget flummigt som man behöver skämmas för.

Fysiska symptom på bulimi: Nere, deprimerad, dåligt humör Tandskador Strupkatarr Rytmrubbningar i hjärtat Uttänjd magsäck Magsmärtor Tarmproblem, diarré, förstoppning, ­bristsjukdomar Menstruationsrubbningar Håravfall Sår i mungiporna Svullnad i spottkörtlarna Slapp och styv muskulatur Stickningar och diffusa smärtor i ­muskelaturen Njurskador Sår på händerna Torr hud

19

2 • Sjukdomsbild

Du kanske är en av dem som tror att anorektiker är smala och bulimiker är tjocka? Fullt så enkelt är det inte. Bilden är mer k­ omplex än så.

Hur kan det se ut för en helt vanlig tjej/kille eller kvinna/man i sportsammanhang?

Här presenterar vi ett tvärsnitt av några fingerade men typiska fall:

Fallbeskrivningar Björn är 25 år och arbetar skift på fabrik. Simtränar fem gånger i veckan. Har yrsel emellanåt men ingen hetsätning eller kräkning. Väger sig flera gånger per dygn. Isolerar sig för att han inte klarar att äta tillsammans med andra.

Känner sig bara hemma i bassängen, ingen annanstans. Är inte deprimerad men har stora skamkänslor. Tycker att han inte duger inför tjejer. Prövat anabola steroider men har inget missbruk idag. Haft besvären i tre år men ej sökt hjälp.

Tillståndet kallas: Viktfixering

Sjukdomsbild • 2

Elin är 16 år och flyttade från Norrland för att gå på konståkningsgymnasium i en annan del av Sverige. Tidigare tränat på is sex dagar i veckan. Nyligen avstängd från all form av träning. Cyklar nu långa sträckor utan tränarens vetskap i avsikt att förbränna. Rigid kring ätande och mat. Extremt prestationsinriktad.

Får dåligt samvete så fort hon äter något som hon anser felaktigt. Ingen sjukdomsinsikt och tycker själv att hon lever nyttigt. Huvudvärk flera gånger per vecka.

Christian är 32 år och arbetar som hästjockey på heltid sedan fem år. Det är mycket pengar som står på spel och han vet att hans dagsvikt är avgörande för om han kan väga in. Äter regelbundet men ganska restriktivt och har sedan ett år tillbaka börjat laxera före tävling.

Det händer också att han kräks på kvällarna efter middagen om han känner att han ätit för mycket eller fel saker. Vet att det inte är bra, men kan inte sluta med beteendet.

Tillståndet kallas: Ätstörning UNS

Tillståndet kallas: Bulimi

20

Hur en normal respektive en anorektisk man/kvinna uppfattar sin kropp:

Normal %

Anorektisk %

Ansikte 94,7

157,6

Bröst 95 134,2 Midja 100,2 146,6 Höfter 96,6 128,8 (100 % motsvarar den faktiska storleken.)

Tillståndet kallas: Ortorexi

Elisabet är 40 år och arbetar i delikatessdisk i speceriaffär. Gift och har två barn i åldrarna 11 och 14 år. Mannen är ofta borta kvällstid och helger och är medlem i tre föreningar. Elisabet känner stort ansvar för övriga släktingar men glömmer sig själv. Visar alltid glad och positiv sida utåt. Är överviktig och bantar återkommande genom att gå på gym. Klarar arbetet men hetsätning kommer i perioder var fjortonde dag om tre till fyra dagar. Hållit sin sjukdom hemlig i åtta år men nyligen berättat för maken.

Tillståndet kallas: Hetsätningsstörning

Annika är 21 år och arbetar i klädbutik. Har alltid betraktat sig själv som tjock. Mycket på grund av sina höga kindknotor. Har höga krav på sig själv. Började med tennis när hon var tio år. Utvecklade en anorexi. Nu spelar hon innebandy sedan fem år. Tränar tre ­gånger per vecka plus match till helgerna. Hetsätning kommer i snitt en gång varannan dag. Somnar efter hetsätning. Frätskador på tänderna.

Tappat känslan för mättnad och hunger. Utebliven mens i två år.

Schematiska spegelbilder

Vad diagnoserna betyder hittar du i bilaga II, längst bak i boken men för att du verkligen ska förstå hur den drabbade ser sig själv behöver vi fördjupa oss lite.

Alla människor har en förvrängd uppfattning om sin egen kropps proportioner, men medan den normala människan undervärderar ansikte, bröst och höfter samt övervärderar midjans storlek en aning, så övervärderar anorektikern alla dessa kroppsdelar kraftigt, till och med när han/hon är allvarligt utmärglad.

Anorexia nervosa (AN) Anorexia nervosa börjar oftast med en önskan att gå ner i vikt och med en viljemässig bantning. Tillståndet kommer smygande och efterhand går all tid och energi åt till mat, vikt och kroppsutseende. Självkänslan är starkt kopplad till hur mycket man lyckas kontrollera sitt ätande. Man känner sig nöjd med sig själv när man avstår från mat trots att man är hungrig. Det utvecklas till att bli mer och mer tvångsmässigt och självupptaget.

Det är inte ovanligt att den anorektiska personen styr i köket, både vad gäller innehållet i maten och hur den ska ätas. Man uppehåller sig gärna i köket för att övervaka matlagningen men undviker så långt möjligt gemensamma måltider. Vanliga psykiska symptom är sömnsvårigheter, ångest och koncentrationssvårigheter.

Som förälder är det lätt att känna sig misslyckad och som syskon känna sig bortglömd när allt fokus ligger på den anorektiska personen.

21

2 • Sjukdomsbild

Bulimia nervosa (BN) Liksom vid anorexi har man vid bulimia nervosa en sjuklig fixering vid mat, vikt och kroppsutseende. Rädslan för att gå upp i vikt styr också en person med bulimi men man har tappat kontrollen genom så kallade hetsätningsattacker. Detta innebär att man äter stora mängder mat under kort tid. Oftast är det sådan mat man annars försöker undvika. På något sätt måste man kompensera den ångest man då känner genom att göra sig av med maten. Det kan ske i form av fysisk aktivitet, laxering eller kräkning alternativt samtliga av dessa tre. De kan också avslutas med att man somnar.

Hetsätningsepisoden kan hos en del drabbade efterföljas av några dagars normalt ätande, medan andra hetsäter och kräks dagligen eller flera gånger dagligen.

Känslor av äckel, skam, ångest och maktlöshet är vanliga, vilket naturligtvis kan leda till social isolering. Hetsätningarna kan även medföra ekonomiska bekymmer eftersom matkostnaderna ökar kraftigt. Man förblir normalviktig eller har tre-fyra kilo övervikt.

Långvariga kräkningar kan i sin tur medföra omfattande frätskador på tänderna.

22

Sjukdomsbild • 2

Vad är en hetsätningsattack?

Att själv framkalla kräkningar är något som de flesta brukar tycka är svårt att förstå. Det handlar inte om att äta under lång tid. Man kastar i sig maten på ett tvångsmässigt sätt fastän man inte vill men man kan inte heller låta bli. Det man äter är kaloririk, lättkonsumerad föda i stor mängd. Detta äter man vanligen på mindre än två timmar.

Man gör det i avskildhet och planerar ofta för att kunna vara själv eftersom man skäms för det man gör. Av rädsla för att bli tjock är det kanske inte så konstigt att man vill göra sig av med maten efteråt. Genom att sätta fingrarna eller något föremål i halsen framkallar man själv kräkningar. Man vet att ätbeteendet är fel men man har tappat kontrollen.

Maten har blivit ett missbruk.

Hetsätningsstörning Tillståndet hetsätningsstörning liknar bulimia nervosa fast man låter bli att kompensera för sitt stora matintag. Dessa personer får med tiden en betydande övervikt med risk för komplikationer som högt blodtryck och diabetes som följd. Observera att tillståndet inte är samma sak som fetma.

Ätstörning UNS (ätstörning utan närmare specifikation)

En person med ätstörning UNS har vissa anorektiska eller bulimiska symptom men uppfyller inte alla kriterier för att det ska kallas någon annan specifik diagnos. Med tiden har denna diagnos blivit stor och det finns många variationer på temat. Till exempel: Megarexi Megarexi innebär en önskan om att bli större och mer muskulös. Personer med megarexi har en skev kroppsuppfattning, där man anser sig för smal och klen och i behov av ökad vikt och muskulatur. Ofta är det kombinerat med låg självkänsla. Det är en symptombild och inte en egen diagnos.

Megarexi kan leda till besvärliga symptom där samtidig svår ångest är vanlig. Det kan även i allvarliga fall leda till depression. Vanligt är att en person med megarexi använder kosttillskott och anabola steroider för att bli så stor som möjligt. Detta användande riskerar att skada såväl deras hormonella som deras psykiska och fysiska balans.

Ortorexi Ortorexi är att vara i det närmaste besatt av nyttig mat och träning. Det kommer från grekiskans ”ortodox”, som betyder renlärig. Den drabbade har tvångsmässiga tankar och beteendemönster kring nyttig mat, kaloriräknande och effektiv träning.

En person med ortorexi får ofta näringsbrist då han/hon inte får i sig tillräckligt med näring och energi. Personer med ortorexi tappar proportioner och balanserat tänkande kring mat och träning.

Personer med ortorexi upplever att de har full kontroll, är karaktärsfasta och lever ett sunt liv. Deras mat- och träningstänkande upptar all tankeverksamhet och kan hindra dem från att umgås med andra. Risk för att inte kunna kontrollera sitt ätande tvingar dem att isolera sig och äta ensamma. Även om de försöker vända sitt tankemönster och beteende har de svårt att göra det på egen hand. I andras ögon kan deras livsstil förefalla hälsosam eftersom de lever enligt dagens ideal, vilket gör det ännu svårare.

23

3• Anorektiskt tänkande Vanliga tankesätt hos personer med ätstörningar

kan vara som störst, när man sett baksidan av medaljen. I alkoholistsvården säger man att missbrukaren ibland måste ”ner i skiten” och vända. Innan dess ser man bara fördelarna med att behålla beteendet som det är. En så kallad smekmånadsperiod. Det kan då vara mer verksamt att behandla omgivningen, som är frustrerad av att titta på, men ytterligt motiverade att ta emot hjälp.

Eller man har så kallade triggers (utlösande faktorer) som sätter igång det sjuka beteendet.

Det kan gälla vissa livsmedel eller vissa situationer. Det gäller att känna igen sina varningssignaler och ta dem på allvar. Av det skälet är Motivationen att bli frisk

också uppföljningen i behandling så viktig.

När du som tränare på klubben möter någon med ett anorektiskt tänkande har du att göra med en person som är rigid, snål mot sig själv och ställer höga krav på sig. Mat och vikt är ett laddat diskussionsämne, som han/hon helst undviker.

Idrottsutövande människor är ofta högpresterande med höga ambitioner. Kombinationen av det och idrottens krav på disciplin gör dem mer utsatta för riskerna att utveckla olika typer av ätstörningar. Humöret på personen med anorektiskt tänkande svänger i takt med blodsockret och det mesta verkar kännas ansträngt och tvångsmässigt.

Så här tänker ofta den drabbade om sig själv

24

Jag är ful

Jag är en belastning för andra

Jag är äcklig

Allt är kört

Jag är ingen

Jag är rädd

Det är något fel på mig

De vill åt mig

Jag kan inte påverka mitt liv

Jag är löjlig

Jag är karaktärslös

Jag är grotesk

Jag kommer att bli ensam

25

3 • Anorektiskt tänkande

Anorektiskt tänkande • 3

Manipulationer Inom varje fall av ätstörning inryms ett visst mått av manipulationer som är typiska och återkommande. Sjukdomsbilden är ofta påfallande lika från fall till fall medan de drabbades personligheter är olika. Därmed skiljer sig också vad som hjälper den ena eller den andra personen i behandling. Här har vi valt att dela upp manipulationer i olika grupper för att göra det tydligt för läsaren.

Via egna kroppen Det handlar om den egna kroppen och den drabbades sätt att laborera eller manipulera med maten. Vissa åker jo-jo i vikt på grund av olika bantningskurer. Kort därefter kompenserar man för intagna måltider. Med det menas den drabbades sätt att hantera sin ångest för rädslan att gå upp i vikt genom att kräkas, laxera och/eller utöva fysisk aktivitet.

Att ta mat i munnen, tugga den för att sedan spotta ut kan man också se som en manipulation. Eller att skära maten i småbitar och flytta runt på tallriken utan att någonsin äta upp den.

Inom familjen Det finns ofta inslag av manipulerande beteenden inom familjen. Gränserna mellan olika roller i familjen, till exempel mellan barn och vuxna kan vara otydliga. Likaså gränserna mellan de olika individerna. Familjemedlemmarna talar och känner för varandra utan att det är tydligt vem som känner och tycker vad.

En förälder talar till exempel i sin sons ställe eller framför sina egna behov som om det gällde sonens önskemål. Med andra ord; allt som händer i familjen angår alla.

Eller så har rollerna blivit omvända. Barnen

är föräldrar och bestämmer i familjen och föräldrarna ”är barn”. Konflikter kan finnas men de kommer sällan ut i öppen dager utan familjemedlemmarna samarbetar för att hålla undan konflikterna. Stämningen är nästan alltid spänd i familjen. Ett visst mått av överbeskydd finns och man skyddar varandra mot omvärlden. Den ses ofta som ond och farlig på ett omedvetet plan.

Gentemot tränare Om du som tränare och andra vuxna runt omkring har olika förhållningssätt till problemet kan den drabbade spela ut er mot varandra. Det utnyttjas gärna av den drabbade som försvarar sin sjukdom.

Eller du kanske representerar en faders-/ modersfigur som den aktive behöver frigöra sig ifrån. Då hjälper det inte vad du säger under en period. Kanske är det bättre för den

26

drabbade att byta tränare. Pröva det oväntade för att bryta destruktiva mönster.

Gentemot behandling Om man som sjuk inte har full sjukdoms­ insikt vill man gärna manipulera behandlingen. Man kan vara kluven till sitt eget hjälpbehov. Den drabbade har kanske svårt att hålla fast vid sitt beslut att gå till behandlingen när den väl är bestämd. Vanliga invändningar kan vara: Jag mår bättre idag. Jag behöver ingen hjälp.

Börjar jag i behandling blir jag tjock.

Jag är ändå ett hopplöst fall.

Bli därför inte överraskad av att du möts av motstånd. Du kan erbjuda dig att följa med första gången eller förmedla någon annan som följer med till behandlingsstället.

27

3 • Anorektiskt tänkande

Anorektiskt tänkande • 3

Skam och skuld Ofta är problematiken kring ätstörningar präglad av skam och skuld. De drabbade vill kanske inte berätta hur det egentligen känns.

De är rädda för att du ska döma ut deras handlingar eller skratta åt dem. De vill gärna vara till lags och känner inte heller alltid att de räcker till sportsligt inför föräldrar och kompisar.

Både som förälder och utövare är man fylld av förväntningar på varandra och vad man borde göra. Därför har du som tränare en neutraliserande roll. Om du undviker att värdera, utan bara konstaterar fakta, avdramatiserar du problem och frigör energi.

I västvärlden där vi har överflöd av så mycket, är det ännu mer skamligt att frivilligt avstå från mat. Eller ännu värre, att vräka i sig den för att senare kräkas upp alltihopa. Det är bara det att beteendet drivs av en besatthet och en fobi (onormal skräck) som är känslomässigt styrd, inte drivet av förnuft eller vilja. ”Man kan om man vill!” säger du kanske. De drabbade är någonstans medvetna om att det de

Förvrängd kroppsuppfattning gör är fel men de gör det ändå. Det är det som är problemet. Inte maten i sig.

I viss mån kan man säga att det är svårare att lida av ett matmissbruk än av alkohol- eller narkotikamissbruk. Dessa rusmedel kan du avstå ifrån och ändå överleva. Maten måste du lära dig att hantera minst tre gånger om dagen. Utan att det går över styr.

Tänk dig själv att du som alkoholist får dricka en snaps tre gånger om dagen men inte mer. Hur lätt är det och vem klarar det? Även när det gäller lagom mängd träning kan det vara svårt att hitta balans. Att röra sig är livsnödvändigt och många rör sig alldeles för lite. Det är farligare att vara still än att träna fem gånger i veckan. Kroppen är gjord för att röra sig och det ska vi bejaka. Det gäller även för dem som har tränat för mycket.

Låt dem fortsätta träna men utan att utsättas för konkurrens. Dels för att det är naturligt att röra sig men också för att de kanske har hela sitt sociala umgänge i idrotten. Ingen blir ­friskare av att isolera sig.

Det är aldrig bra att varken gå ner eller upp i vikt mer än ungefär ett halvt kilo i veckan.

Uppfattningen om kroppen måste följa med den fysiska kroppen och det tar tid. De flesta kvinnor uppfattar sin kropp som större än den är, men det är ännu mer uttalat i ett anorektiskt tänkande. Det hjälper inte att du säger: ”Du är ju redan smal!”

Det anorektiska tänkandet gör att han/hon inte kan uppfatta sin spegelbild korrekt. I sjukdomen sker en förvrängning av bilden av den egna kroppen. Förvrängningen minskar med normaliserade matvanor men blir värre ju sjukare man är. Det betyder i praktiken att ju tunnare man är i kroppen, desto kraftigare slår förvrängningen och ju större uppfattar man sig själv.

Den tredimensionella bilden är i så fall bättre än både spegel och kamera. Att prova någon annans träningskläder är inte fel. Det tvingar hjärnan att ifrågasätta bilden. Låt inte den drabbade vara ifred med sin kroppsbild.

Våga komma in och störa. Personen vet att du har rätt om du bara vågar stå kvar som vuxen.

Framför allt, fokusera på glädjen och betydelsen av att röra sig och äta rätt. Prata helst inte om kroppen och vikten. Gå in och stoppa varje gång ungdomarna försöker trigga varandra att banta och du råkar höra det. Det ingår i din roll som tränare och vuxen till ett lag eller en klubb att dra gränsen. Säg att du inte accepterar deras förhållningssätt och gör klart för dem att du inte kommer att ge dig.

Exempel på grundantaganden vid anorexi-bulimi • Jag måste vara smal därför att den som är smal är framgångsrik, ­attraktiv och lycklig.

28

•

Att ge efter för sina impulser är dåligt eftersom det är ett tecken på svaghet.

•

Självkontroll är bra därför att det visar att man är stark och ­disciplinerad.

•

Allt som inte är fullständig framgång är fullständigt misslyckande.

29

4 • Myter och missförstånd Kring sjukdomar och behandling

ätstörningar. En grundläggande orsak är en stor okunskap i ämnet. En annan att ämnet alltid varit omgärdat av mystik. En stor myt är att största gruppen drabbade är yngre kvinnor. En bild som verkar näst intill omöjlig att tvätta bort. Sagan har funnits länge. Redan på åttiotalet märktes det när Isabella startade sin verksamhet som behandlare. Media hjälper till att hålla liv i myten. Det är tacksamt att rapportera om de värsta fallen. Yngre kvinnor är gruppen som ställer upp i media. Andra drabbade vill sällan komma fram.

Många gånger har folk en tendens att tro att det existerar fler ätstörningar för att det före­ kommer i media. Vad som är intressant för pressen för ögonblicket går i vågor. Det motsvarar inte förekomsten i verkliga livet utan temat försvinner emellanåt ur pressen när det är något annat som är på tapeten. Medias bilder visar inte i första hand hur stort problemet är och vad som är mest typiskt i sjukdomsbilden.

Det är sant att det är flest kvinnor som drabbas men männen utgör cirka tio procent av alla fall. Den siffran gäller inte minst idrotten. Män är heller inte lika benägna att gå ut Det finns många myter kring

30

och tala öppet om sina problem. De tycker att de åkt på en kvinnosjukdom och det är mer skamligt av det skälet. Lägre status helt enkelt.

En annan sanning som inte stämmer är att sjukdomen alltid syns på utsidan. Många drabbade håller en fasad uppe och visar inte hur de egentligen mår. Dessutom är det bara tjugo procent som har anorexi. Resten lider av andra ätstörningar, något som omvärlden har svårt att acceptera.

Man tror också att det skulle vara en enskild faktor som utlöser problemen. Det är natur­ ligtvis mer sammansatt än så. Genom att förenkla från början, gör vi det svårt för oss i det långa loppet. Det är viktigt att se helheten och hur olika faktorer påverkar varandra.

Hur individen fungerar i förhållande till sin omgivning.

Det som en gång utlöste sjukdomen är kanske inte heller det som får den att fortsätta.

Sjukdomen har sin egen drivkraft och det är andra faktorer som styr ifall man fortfarande är sjuk några år senare. Vanans makt är stor och det kan ta tid att förändra ett inlärt ­beteende.

Det är inte heller så att en gång sjuk, alltid sjuk. Det kan finnas sådana fall men det be31

4• Myter och missförstånd

Myter och missförstånd • 4

ror i allmänhet på att sjukdomen grundlagts tidigt. Den har satt sig i personligheten och är starkt kopplad till ens identitet. Hellre en negativ identitet än ingen alls.

Det är heller inte som många tror, att det är de som bor hemma hos sina föräldrar som utgör den största gruppen drabbade utan de som redan flyttat hemifrån. De som ska försöka få ihop matlagningen på egen hand. Sanningen är att sjukdomarna främst drabbar åldersgruppen mellan tjugo och fyrtio år.

Hur påverkas du som tränare?

Ta reda på hur mytbilden påverkar dig som tränare. Det är den bild du bär med dig när du möter en aktiv med ätstörning. Är det en schablonbild du har? Vad driver den dig till? Är det oro, kontroll, förvirring eller skuldkänslor? Får den dig att bagatellisera problemen och bortförklara symptomen? Är du rädd att det är något fel på förståndet hos den drabbade?

Hur påverkar din reaktion den som är sjuk och hur mycket hjälper det egentligen den som är drabbad? Ditt eget förhållningssätt

som tränare har ett mycket större inflytande än vad du tror. Det är förhållningssättet du signalerar som ger mer eller mindre utrymme för manipulationer.

Det är därför du ska jämföra dina iakttagelser med andra och inte gå med på att hålla tyst om problemen om du blir ombedd att göra det. Gå inte in i någon allians med den sjuke.

Det är inte du som är behandlaren.

Försök att hålla en professionell distans och kom ihåg din roll som tränare och förmedlare av information om vad du ser.

MYTER KRING ÄTSTÖRNINGAR

MYTER KRING BEHANDLING

•

Det är bara tonårsflickor som drabbas.

•

Det måste vara svårt att behandla.

•

Det är föräldrarnas fel att man blir sjuk.

•

Det tar flera år att behandla.

•

Många dör i självsvält.

•

•

Den som tappar kontroll över maten har dålig karaktär.

Man får inte ha roligt under ­behandlingens gång.

•

Har man en ätstörning är man alltid underviktig.

Man måste vara läkare eller psykolog för att behandla.

•

Klarar man inte alla fall är det en ­misslyckad behandling.

•

Bara en viss metod är den enda rätta.

Missförstånd kring b ­ ehandling Ett vanligt missförstånd skapas av att man diskuterar olika grupper sjuka till samma slags behandling. Som behandlare är det viktiga att man sätter gränser för vad man tar emot och under vilka betingelser man arbetar. Exempel på det kan vara accepterad undre viktgräns.

Det finns många olika stadier i sjukdomarna.

Olika behandling kan passa vid olika skeden i livet. De flesta behandlingshem fungerar enligt ”smörgåsbordsprincipen”. Man plockar ihop lite här och lite där av olika behandlingsinsatser. För oss är det en självklarhet med individuell anpassning i behandlingsformen.

Sedan 2000-talet är det känt och mer accepterat att behandla ätstörningar med olika metoder. Ingen metod är den enda rätta. Vi är olika som människor och måste behandlas olika.

Det kan därför vara värdefullt att ta ställning 32

till olika behandlingsformer innan man bestämmer sig för vilken man ska välja. Det är dock lättare sagt än gjort när man till exempel som förälder till den drabbade är desperat och vill ha hjälp snabbt. Det väcker så mycket känslor att laborera med maten. Ätande kan lätt användas som maktmedel.

Tyvärr är utbudet av behandling inte det man skulle önska sig, vilket vi får anledning att återkomma till under kapitlet behandlingsmodell. Framförallt önskar vi ett större utbud för den som identifierar sig som aktiv idrottare.

Det är inget självändamål att behandlingen ska vara svår och ta lång tid. Den kan hjälpa ändå. Man måste heller inte vara läkare eller psykolog för att vara tillräckligt seriös på området.

• •

Man blir aldrig riktigt frisk.

Så långt myter och missförstånd. Låt oss nu titta på verkligheten istället.

33

5 • Kost och prestation Sunda matvanor, kosttillskott

egentligen?

Frågar man femtio personer, får man helt säkert femtio olika svar, och dessutom varierar de över tid. Det som är sunt för två personer, kanske inte alls betraktas – eller ens behöver vara – sunt för andra. Det som dock är säkert är att den som idrottar måste ha en sund inställning till mat, kropp och ätande, och den sunda synen kan du som tränare i högsta grad bidra med. Du behöver betänka att dina ord är oerhört viktiga och avgörande när det handlar om vad man som idrottare behöver äta för att orka prestera. Detta gäller i allmänhet, men när det gäller idrottare med tendens till ätstörning gäller det i synnerhet. Där kan det hända att man får väga sina ord på guldvåg så att budskapet inte missuppfattas.

Ja, vad är sunda matvanor

Vilka budskap?

Tyvärr är det många – oavsett om man är tränare eller inte – som ger råd om mat och ätande, många gånger endast baserat på egna erfarenheter. Till råga på allt kan dessa erfarenheter eller anekdoter (personliga historier) vara grundade på vad man läst i reklam, hälsobilagor, bloggar och liknande. Men det 34

är viktigt att komma ihåg att en anekdot – oavsett om det är en eller tio personer som hänvisar till en specifik erfarenhet – inte är detsamma som vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessvärre finns det ett alldeles för stort mått av tilltro till den kunskap som man får från datorn, och det i sin tur bidrar till att den egna kritiska förmågan sätts på undantag.

Vem som helst kan trycka upp ett visitkort med titlar som kostcoach, näringsterapeut, träningscoach, hälsoguru eller motsvarande.

Det är därför viktigt att även du som tränare är kritisk till varifrån du hämtar den information om mat och ätande som du förmedlar till dina idrottare. Det gäller att skilja agnarna från vetet, att låta bloggar och hemsidor vara en sak och saklig information en annan.

Idrottande flickor och kvinnor – och även män – är långt ifrån immuna mot alla budskap om mat och ätande som sköljer över oss från alla håll, men med din hjälp kanske de kan bli det. Den som har en god självkänsla – vilket dessvärre är en bristvara hos den som har en ätstörning – har alla möjligheter att stå emot påståenden och myter om den perfekta maten som bygger muskler eller den optimala återhämtningsdrycken. En god självkänsla 35

5 • Kost och prestation

kan bland annat utvecklas när man kan lita på sin kropp, vilket en person med ätstörning ständigt kämpar med. De vill allra helst kunna kontrollera kroppen in i minsta detalj, och har ofta bestämda åsikter om hur det ska göras. Ingen vill att kroppen ska leverera några överraskningar i form av kraftlöshet, kramp eller plötslig svullnad. Man slipper de besvären när man lyssnar till kroppens behov och bemöter dem på ett adekvat sätt. Ett ganska enkelt sätt är att ge kroppen tillräcklig mängd mat, tillräckligt ofta. Slutresultatet brukar bli en sund kropp i en sund själ, eller som redan romarna sa: Mens sana in corpore sano.

Men hur når man dit? Hur får man en kropp som orkar prestera? Och vad är skillnaden mellan energi och näring? Det är s­ äkert en självklarhet, men för att orka prestera är det viktigt att påpeka att kroppen behöver ordentligt med sömn för att återhämta sig.

Under sömnen ska kroppen både reparera och bygga upp alla de celler som förslits under dygnets alla timmar. Detta ”kroppsarbete” blir naturligtvis ännu viktigare i en tränande kropp eftersom den utsätts för betydligt högre påfrestningar jämfört med den som sitter stilla en stor del av dagen. För att återhämtningen ska ske så smidigt och effektivt som möjligt, är det avgörande att kroppens alla byggstenar finns på plats. Samtidigt.

Energi och näring Kroppens byggstenar utgörs av fett, protein och kolhydrater, och det är också dessa näringsämnen som ger oss energi (kalorier). Även alkohol ger energi men det tar vi inte upp här. Övriga näringsämnen är vitaminer och mineraler, som i sin tur är nödvändiga för 36

Kost och prestation • 5

att utnyttjandet av fett, protein och kolhydrater blir det bästa tänkbara. Eftersom kroppen fungerar enligt minsta motståndets lag, är det klokast att se till att så många av våra måltider som möjligt innehåller en blandning av alla dessa näringsämnen vid en och samma måltid.

Skälet är att kroppen då slipper ”gå omvägar” för att tillfredsställa behovet av energi och näring. Det betyder att våra huvudmåltider (frukost, lunch och middag) helst ska innehålla livsmedel från alla delar av matcirkeln (som förr kallades kostcirkeln). Men matcirkeln, säger du, är inte den förlegad? Nej. Det är riktigt att den av många betraktas med skepsis – den skulle komma långt utanför prispallen om man skulle tävla i trendfaktorer.

Verkligheten är i stället att matcirkeln avbildar alla de näringsämnen vi behöver varje dag.

Skälet är att vi förbrukar alla näringsämnen var dag, och det som förbrukas måste i sin tur återställas. Och eftersom alla tårtbitar är lika stora, betyder det också att de är lika mycket värda – inget är bättre eller viktigare än något annat, även om vi inte behöver äta lika mycket av alla delarna. Med andra ord, att äta runt matcirkeln är detsamma som att äta allsidigt och då försäkrar man sig om att kroppen får alla sina byggstenar. Det är inte så svårt som det ibland framställs. En frukost kan exempelvis bestå av gröt, mjölk, frukt/bär, smörgås(ar) med smör, skinka och några paprikaringar – svårare än så är det inte. En lunch eller middag bör givetvis ha potatis, ris eller pasta som bas. Dessa livsmedel kallas därför också för basmat, som även kan inkludera bröd. Till det äter man kött, fisk eller ägg, grönsaker, dressing, sås, mjölk, helst en smörgås och en frukt. Mellanmålen har inte samma ”dignitet” eller krav på innehåll som huvudmåltiderna,

men det är likaväl viktigt att se till att de blir tillräckligt bra, och inte bara bukfylla eller en snabb blodsockerhöjning. Med bra menas i det här sammanhanget att det inte räcker med en frukt eller en kexchoklad. Man ska heller inte föreslå ägg i stället för smörgås (ja, vissa gör det) utan ägg och smörgås. Att föreslå nötter och kaviar (som andra gör) är inte heller vägen till det bästa resultatet. Ett riktmärke kan vara att mellanmålen motsvarar minst en halv frukost. (Se mer i bilaga III.) Extra mat?

Hur mycket extra ska man äta när man tränar?

Eller hur mycket mer ska man äta om man tränar en timme? Och om man löptränar, behöver man då äta mer? Det största problemen för många idrottande unga kvinnor och män är att äta tillräckligt mycket. Om då mat och ätande av olika skäl är jobbigt så blir problemet givetvis än större. Detta ställer ganska stora krav på dig som tränare, nämligen att

poängtera hur viktigt det är att äta tillräckligt mycket mat för att orka prestera. För lite mat ger ingen utdelning i form av prestation – det är faktiskt så enkelt. Påståenden som om du går ner lite i vikt, kommer du att prestera bättre bör med andra ord bannlysas! En del säger att de inte kan äta så mycket eller att det är svårt med middag sent på kvällen efter träningen, då vill man bara duscha och sova. Det sista kan man avhjälpa genom att föreslå att mellanmålet på eftermiddagen och middagen byter plats, och det innebär att man efter träningen tar ett lite större mellanmål – eller varför inte ungefär som frukost igen? Om inte annat så känns det inte lika ”tungt” som en middag.

Min personlige tränare säger att man ska äta sex gånger per dag eftersom det ökar förbränningen. Ja och nej. Ja, förbränningen (eller ämnesomsättningen) ökar varje gång vi äter, eftersom fler ämnen (jämfört med vila) måste omsättas. Men nej, det är inte huvudskälet till att äta förhållandevis ofta, det vill säga fem eller sex måltider. Det viktigaste skälet till att 37

5 • Kost och prestation

Kost och prestation • 5

äta så, är att då får kroppen bättre möjlighet att ta hand om maten när den fördelas över flera måltider, och då blir prestationen också bättre eftersom det finns en reserv att använda när energin behövs. För övrigt är det bara att hoppas att fokus inte hamnar på fel saker när det handlar om att på bästa sätt utnyttja maten vi äter – förbränning är ett sådant exempel. Ett annat fokus som behöver uppmärksammas är när någon funderar över hur ofta eller hur mycket man ”måste äta” för att kunna träna? Där behöver man faktiskt skifta fokus om det ligger på ”måste äta” och inte på själva träningen eller tävlingen. Den personen bör nog inte träna. En person med ätstörning brukar dessutom ofta hävda att eftersom jag inte tränar idag behöver jag inte äta lika mycket – något som innebär att träningen legitimerar ätandet, det vill säga det blir tillåtet att äta förutsatt att man tränar. Här är det naturligtvis viktigt att lyfta fram att behovet är lika stort under träningsfria dagar.

Avskyr sin kropp

Protein Inom idrotts- och tränarkretsar finns en stark – och möjligen överdriven – tro på proteiner, som om proteiner vore en mirakelmedicin.

Detta brukar resultera i olika måltidsförslag som inte alltid har en vetenskaplig grund.

Det är sant att proteiner utgör både reparationsmaterial vid förslitning av celler inklusive muskelceller och uppbyggnadsmaterial för i stort sett samtliga organ. Men att utifrån detta faktum dra slutsatsen att man ska fokusera på proteiner är att göra sig själv en björntjänst.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att kroppen saknar förmåga att lagra protein. En måltid med fokus på en stor mängd protein riskerar att motverka sitt syfte eftersom ett överskott – oavsett varifrån överskottsenergin kommer – lagras i våra fettdepåer. För att kroppen ska ha möjlighet att utnyttja proteinerna optimalt, är det i stället avgörande att måltiderna innehåller en tillräcklig mängd energi från fett och kolhydrater. Först då kan kroppen använda proteinerna till det de är

Anser sig vara för fet

Måste sluta äta så mycket

Matorgie

Känner sig olycklig

38

Matorgie avbryter bantning

Bantningskur

ämnade för eftersom de då slipper bli utnyttjade som energikällor.

Man kan jämföra det med att brasan inte blir mycket varmare för att man eldar med mahogny, eller att bilen inte går mycket bättre för att jag tankar med champagne – bara för att man använder det dyraste bränslet, protein. Likadant är det med kroppen.

Med andra ord ska en välbalanserad måltid bestå av kolhydrater (basmat, bröd, grönsaker och frukt), fett (vid tillagning och som tillbehör i form av sås eller till exempel majonnäs, dressing och på smörgås) och protein (kött, fisk eller ägg samt mjölk). Med den större mängden energi från fett och kolhydrater tillfredsställs det högre behovet av protein, eftersom det blir ett mer effektivt proteinutnyttjande.

Detta gäller för alla människor – tränande och icke tränande – men det är mängden som skiljer. En idrottande person behöver givetvis en betydligt större mängd mat (energi) än den som inte tränar. Alla dagar.

­muskler? Jag vill återigen påpeka att för att kroppen ska kunna bilda eller bygga muskler, krävs först och främst tillräcklig mängd mat.

Därefter krävs det en tillräckligt balanserad ­måltid – helst med bidrag från matcirkelns alla delar. Men hur hanterar man då ett sådant här påstående? Mina löparkompisar har slutat äta kolhydrater, och de presterar bättre nu.

Jag funderar på att göra samma sak. Det är inte omöjligt att prestationen tillfälligtvis kan förbättras. Däremot är det inte en hållbar strategi därför att kroppen förbrukar mer syre när den använder fett som energikälla – och syret är ju livsnödvändigt vid träning. Dessutom tar det lång tid för kroppen att använda fett som energi (upptaget är långsammare jämfört med kolhydrater) och att transportera det till musklerna. Det innebär att kroppen inte kan använda fett under högintensiv träning, utan då är kolhydrater den viktigaste energikällan eftersom de arbetande musklerna snabbt kan tillgodogöra sig den. Som exempel kan nämnas att i ett maratonlopp förbrukar arbetande muskler lika mycket glukos på två timmar som hjärnan kräver under en vecka. Dessutom kan kolhydrater användas när mjölksyra bildas och kroppen inte har tillgång till syre.

Kolhydrater En ganska vanlig fråga brukar vara: Spelar det någon roll vad man äter för bildandet av 39

5 • Kost och prestation

Fett eller kolhydrater?

Bland personer med ätstörning är det cirka en tredjedel som gärna undviker kolhydrater, medan en annan tredjedel helst undviker fett – och för båda grupperna riskerar resultaten att utebli. Här är det återigen din viktiga uppgift att understryka alla livsmedels betydelse för prestationen eftersom prestationen i sig ofta är detsamma som målet för den som har låg självkänsla och stört ätbeteende. Ändamålen får aldrig helga medlen! När man undviker fett kan tallrikens utseende många gånger förvilla. Där kan nämligen finnas en ganska stor mängd basmat (ris, pasta eller potatis), toppad med ett lass grönsaker – något som vid en hastig anblick förefaller vara en ”normal” tallrik. Det som brukar saknas är sås, majonnäs eller dressing på grönsaker, och i sämsta fall även protein. Troligtvis märker du inte detta i vardagen, men det kan vara värdefullt att ha i åtanke på träningsläger eller tävlingar där man tillbringar tid tillsammans vid matbordet.

Salt och järn Två specifika näringsämnen behöver särskilt nämnas i samband med sunda matvanor och prestation, och det är salt och järn – utan dessa, ingen prestation. Skälet till att salt och järn är så viktiga, är att de förbrukas under träning via svett och elektriska impulser till musklerna respektive syretransport. Många – med eller utan ätstörning – tänker sällan på hur viktigt det är att återföra till kroppen det som förbrukas. Har man en ätstörning, eller en begynnande ätstörning, finns det ett viktigt syfte med träningen och det är att det ska märkas att kroppen jobbar, och svettas jag mycket vet jag att den jobbar. Men allt som 40

Kost och prestation • 5

förbrukas måste återställas och så även salt.

Detta innebär att de som tränar behöver skapa en vana att salta på den mat som går att salta på. Ja, det är lite svårare om man bara äter frukostmat. I pauserna på träning och tävling kan det alltså vara en fördel med mineralvatten i stället för kranvatten.

När det gäller järn finns ett problem, och det handlar om dem som utesluter rött kött, eller är vegetarianer – oftast med föresatsen att bli lite sundare. Där blir det svårt att under lång tid hålla konditionen på en tillfredsställande nivå. Järnet bidrar ju till syretransporten, och syretransporten bidrar till konditionen. Med andra ord, ekvationen blir svår att få ihop när man utesluter järnrika livsmedel.

Den enda gången det kan anses vara befogat med kosttillskott är om man av etiska skäl vill fortsätta vara vegetarian och träna hårt, i synnerhet uthållighetsträning, och då behövs ett bra kosttillskott. Det finns att köpa på apotek, och innehåller animaliskt järn (hemjärn) som effektivt tas upp av kroppen. Kosttillskott med järn från hälsokostbutiker har tyvärr inte den effekt som krävs för en person som tränar.

Men om man av etiska skäl väljer att avstå från apotekets variant, kan man få särskilda järntabletter utskrivna på recept. Konsekvenser av järnbrist – förutom försämrad kondition – kan du läsa om i kapitlen 6 och 9. Glöm inte att blodpudding är svensk snabbmat och samtidigt svensk hälsokost!

Att tänka på…

För att dina idrottare ska kunna ha en så bra måltidsordning som möjligt, med god tid för alla måltider, är det inte oviktigt hur träningstiderna planeras. Givetvis handlar det också om tillgång till banor, lokaler och planer, men för att ge dem möjlighet att utveckla sina talanger och glädjas åt sina prestationer och framgångar är det av största betydelse att den mat de äter utnyttjas på bästa sätt. Och det kan du som tränare hjälpa dem med, bland annat genom att planera träningen så att de har haft möjlighet att äta en fullvärdig måltid i god tid före träningen, och utan problem hinner äta något efteråt. Om du tänker i termer av matcirkeln, och att ”toppa den” med salt och järn, liksom att det heter måltid därför att det ska ta tid att komma i mål, då kan alla räkna med goda resultat.

41

6 • Låg energi­tillgänglighet Fysiologiska konsekvenser

För lite energi När man talar om tillgänglighet av e­nergi, menar man den energi (de kalorier) som kroppen för tillfället kan använda. En låg energitillgänglighet definieras som energiintag minus energiförbrukning, och när energiförbrukningen är högre än den mängd energi man konsumerar, uppstår en negativ energibalans. Omvänt – om man har laddat kroppen med tillräcklig mängd mat, och tillräcklig variation runt matcirkeln, ja, då har man gjort det bästa möjliga – både för sig själv och sin kropp, och för att få ut maximalt av träningen. Så vad händer med kroppen när man äter för lite eller för ensidigt? Och vad menas med ensidigt ätande? Ensidigt ätande beskrivs bäst som ett mycket begränsat urval livsmedel per tillfälle, till exempel bara gröt och mjölk, eller en lunch som endast består av köttbullar och makaroner. Däremot behöver en måltid inte vara ensidig enbart för att man upprepar den flera gånger om dagen men omgivningen kanske har synpunkter. Exempelvis kan det innebära gröt, mjölk, frukt eller bär, smörgåsar med smör, ägg och grönsaker till frukost, lunch och middag. Det är åtminstone en måltid runt matcirkeln.

42

Vad händer i kroppen när man utesluter ett eller flera livsmedel? Till att börja med kanske det inte märks så mycket, vare sig för dig som tränare eller för den som minskar på maten. Hon eller han kan rent av uppleva att träningen går bättre, vilket i sin tur påverkar humöret positivt. När det händer upplevs en form av bekräftelse – nämligen att det var rätt beslut att minska. Men efter en tid börjar du lägga märka till att man tittar på klockan lite väl ofta. Humöret kanske är nyckfullt, kramp inträffar var och varannan träning efter bara kort tid, eller så får man plötsliga blodsockerfall. När man äter för lite brukar man prata om mat, gärna och mycket. Fantasin känner oftast inga gränser då. Dessutom är det regel att man pressar sig lite till, lite extra för att inte visa det som faktiskt börjar kännas – att orken tryter. Många tänker att det som krävs är hårdare träning, att man måste pressa sig ännu mer för att komma igen. Ingenting kan vara mer fel. Det som behövs då är samtal, kanske time out och naturligtvis mer mat. Om klubben eller föreningen har tillgång till en legitimerad dietist är det dit man ska vända sig i första hand för att diskutera vad som behöver göras. Det är viktigt att inte axla rollen både 43

6 • Låg energitillgänglighet

Låg energitillgänglighet • 6

som tränare, psykolog och dietist, utan låta varje yrkeskategori få göra det den är bra på.

Det finns olika åsikter om det är rätt att tillfälligt stänga av någon som inte äter tillräckligt för den mängd träning man utövar. Men det går att jämföra med en person som har brutit benet eller har vattkoppor; ingen skulle på allvar tycka att det vore lämpligt att börja träna innan benet är helt läkt eller alla prickarna försvunna, eftersom all rehabilitering kräver sin tid. När ätstörningen blir märkbar för klubbkamrater eller tränare, har kroppen redan hunnit lida en hel del skada. Och detta i sin tur kräver återhämtning. Genom att få möjlighet till samtal och konkret hjälp med maten, brukar det för de flesta innebära att man förstår allvaret i situationen. Om inte annat, kan det vara en motivation till att bibehålla gemenskapen med klubbkamraterna, eftersom träningen ofta är en stor del av livet.

fler näringsämnen än just ”bara” fett eller kolhydrater. De andra livsmedlen – och därmed näringsämnen – som man brukar äta tillsammans med dem, försvinner ju också.

Oavsett om man utesluter fett eller kolhydrater, blir resultatet aldrig det man avsett från början, eftersom kroppen reagerar genom att bryta ner egna vävnader för att upprätthålla sina funktioner. De vävnader som används i första hand är musklerna, våra kroppar arbetar ju ständigt enligt minsta motståndets lag.

Det betyder att då muskler är lätt nedbrytbara, är det muskler som används i första hand när träningen kräver omedelbar energi. Om undvikandet pågår en längre tid, prioriteras till slut endast de mest livsnödvändiga funktionerna såsom hjärta, hjärna, andning, lungor och njurar. Med lång tid menas i träningssammanhang fyra till sex månader, förutsatt att man tränar under tiden.

Syns det?

Kan man må dåligt utan att det syns utanpå? Ja, det kan man, och till en början är det förmodligen mera regel än undantag. En som mår dåligt av psykiska skäl gör allt som står i hennes makt för att det inte ska stå skrivet i pannan att hon mår dåligt. Ett vanligt sätt att försöka lösa sina problem (eller skjuta undan dem tillfälligt) är att dra in på maten – eller åtminstone delar av den – i ett försök att få kontroll över sin tillvaro. Beroende på vad man börjar minska eller utesluta, får det olika fysiologiska konsekvenser. Fokus för det undvikande beteendet hamnar så gott som alltid på fett eller kolhydrater – det är extremt sällsynt att någon undviker protein, alla har ju hört hur nyttigt det är. I praktiken försvinner

För lite kolhydrater När man undviker kolhydrater reagerar kroppen ganska omedelbart med ett sug, nästan så snart man avslutat måltiden. Det blir en pockande, irriterande känsla om man inte gör något åt den. En del känner stolthet när de lyckas stå emot suget, när de kämpar emot kroppens behov – som om kroppen behöver straffas och ska lära sig en läxa. Andra reagerar med beslutet att ha en eller två frossardagar per vecka, eftersom myten säger att det händer inget med vikten, för jag lurar förbränningen och kroppen. Ytterligare andra ger efter och konsumerar i stället en hel del godis, inte sällan med ursäkten att jag tränar så pass mycket att jag kan unna mig det här onyttiga. Det de i själva verket gör är att de ersätter måltider

44

med godis. Godis bidrar av uppenbara skäl inte med något annat än en tillfällig höjning av blodsockret (och en sänkning av humöret). Oavsett om man ger efter för sitt sug eller inte, brukar brist på kolhydrater medföra att man snabbt bli snarstucken, retlig och nyckfull i sina reaktioner. Dessutom blir man snabbt uttröttad, sömnen påverkas och orken avtar – oftast snabbare än man förstår själv.

Att undvika kolhydrater brukar kunna fungera en tid, kanske tre till fyra månader.

Genom att undvika kolhydrater riskerar man också att bli snabbt trött på träningen eftersom glykogendepåerna snart blir uttömda, något som kan inträffa redan efter en knapp timmes träning. Hur länge glykogenet räcker, beror alltså till stor del på konsumtionen av

kolhydrater, och typen av träning förstås. Det är därför viktigt att äta kolhydrater både före och under ett långt träningspass. En fruktad, sorglig och förhatlig konsekvens av att undvika eller utesluta kolhydrater, är hetsätning, det vill säga när man konsumerar en stor mängd mat som man på olika sätt försöker ”kvitta sig med”, eller kompensera för. Du kan läsa mer om vad hetsätning innebär i bilaga II. Ett vanligt sätt att kompensera för hetsätning brukar vara att kräkas. Det är däremot ovanligt att kräkning förekommer om det inte samtidigt finns hetsätning med i bilden. Ett annat sätt att kompensera sin hetsätning kan, förutom kräkning, vara att man tränar extra mycket, kanske långt utöver den träningsmängd du som tränare har rekommenderat.

45

6 • Låg energitillgänglighet

För lite fett Andra tecken framträder hos en person som har minskat, eller uteslutit fett. Ett av de första märkbara tecknen för omgivningen, är att man förlorar sitt sinne för humor, man slutar skratta. Detta inträffar samtidigt som man blir mer noggrann med mattider, mer rigid med hur saker och ting ska vara. Man blir också mer tillknäppt och tystlåten, och med tiden ägnar man sig mer och mer åt ritualer. Beteendet blir mer eller mindre tvångsmässigt. Detta brukar vara ganska plågsamt för den drabbade, men det sätts sällan eller aldrig i samband med ett förändrat ätande. I stället föds tanken att man på allvar börjar bli knäpp, något som i sin tur medför att man drar sig undan från sina träningskamrater, isolerar sig. Detta brukar kamraterna snabbt notera, och de brukar signalera en växande oro. Det här är ett beteende som i högsta grad påverkar samarbetet i

46

Låg energitillgänglighet • 6

laget eller gruppen. Det är naturligtvis så att en begynnande isolering kan ha många olika orsaker, men det gäller att vara lyhörd för att även ett avvikande ätbeteende kan vara en bidragande orsak. Även när man undviker fett drabbas prestationsförmågan, och det främsta skälet är att de olika näringsämnena inte kan utnyttjas optimalt. Trots att man kanske fokuserar mer på protein och kolhydrater (fiberrika och/eller fullkorn), måste det protein man äter användas för att bilda energi när fettet saknas som energikälla. Resultatet blir att prestationsförmågan sänks påtagligt och muskeluppbyggnaden uteblir, eller att det rentav handlar om muskelnedbrytning. Detta i sin tur bidrar till trötthet, man tappar lätt fokus, blodtrycket sjunker, sömnen påverkas och man är snabbt inne i en ond cirkel, eftersom ”botemedlet” mot trötthet anses vara än mer träning. För-

utom att man lätt tappar fokus, förstår inte omgivningen alltid vad som pågår. Man ser, men vet inte vad som händer. Det som däremot snabbt blir märkbart är den långsamma reaktionsförmågan, något som givetvis kan påverka samspelet negativt, liksom ett försämrat närminne. Dåligt minne brukar med tiden bli föremål för skämt. Detta uppskattas inte alltid av den som redan har svårigheter att skratta, något som bidrar till att man föredrar att isolera sig.

För lite järn De flesta som minskar eller utesluter fett, brukar samtidigt undvika rött kött och orsakerna till det är många. De vanligaste brukar dock heta omsorg om djuren, köttindustrin eller att man blir så äcklad av rått kött. Oavsett vilka skäl man har för att undvika livsmedel med järn, blir livet besvärligt. Varje träning och tävling blir bokstavligen en kamp. För lite järn resulterar i snabbt försämrad kondition – järnets främsta uppgift är ju att transportera syre. Dessutom påverkas sömnen. Det blir svårt att varva ner när man ska somna, samtidigt som man ofta vaknar i vargtimmen, det vill säga före gryningen varje morgon. Som om inte detta vore nog påverkas menstruationen (du kan läsa om det i kapitel 9). Man blir väldigt rastlös, koncentrationen brister och tarmpaketet ”svarar med” förstoppning. Något som är absolut förbjudet vid förstoppning är att föreslå någon att äta vetekli eller linfrö!

Det är kontraproduktivt eftersom både vetekli och linfrö – oavsett om de är krossade, hela eller i form av linfröolja – skapar järnbrist, och i tillräckligt stor mängd även ”hjärnbrist”. Och kan man undvika det, så varför inte?

För lite salt Varför uppstår spontan muskelvärk? Och vad har muskelvärk med för lite salt att göra?

Många gånger är muskelvärken en konsekvens av ett ätbeteende som innebär ett undvikande av näringsämnen. Att få i sig för lite salt kan både ske medvetet och omedvetet. Salt är ett näringsämne som ska transportera elektriska impulser till hjärta, andningsorgan och muskler. När spontan muskelvärk uppstår, brukar en vanlig orsak vara att de elektriska impulserna till musklerna inte når fram som de ska. Händer detta, kan det även resultera i en känsla av träningsvärk utan att man har ansträngt musklerna på annat sätt än vanligt eller utan att ha tagit i extra mycket. En vanlig förklaring är alltså att man av olika skäl inte har fått i sig tillräcklig mängd salt. Och hur mycket är tillräcklig mängd?

Våra Svenska ­Näringsrekommendationer (SNR) fastslår att en icke-motionerande kvinna i ett tempererat klimat (svensk sommar) behöver fem gram (fem kryddmått) jodsalt per dag. En man behöver ett gram mer än en kvinna. Är det varmt behövs ytterligare ett gram och tränar man och svettas kan det behövas minst ett gram till. Detta återigen enligt principen att det salt som kroppen förbrukar genom att man svettas måste återställas. Finns det inte tillräckligt i maten? Nej, man brukar salta vid matlagningen, och den som äter frukostmat – gröt och mjölk, smörgåsar eller fil och müsli flera gånger per dag – får oftast i sig för lite salt, eftersom man inte brukar salta i exempelvis filmjölk. Många med en ätstörning undviker salt då man ofta hör att ”salt binder vatten, och då blir man svullen”. Ja, salt binder vatten – men i blodkärlen – och det är en av saltets viktiga uppgifter.

47

6 • Låg energitillgänglighet

Låg energitillgänglighet • 6

Att tänka på…

Ja du, som tränare är det en hel del att tänka på när det gäller mat och idrott i allmänhet, och idrott och ätstörningar i synnerhet – förutom allt annat! Det går naturligtvis inte att agera polis, vilket inte heller är önskvärt för någondera parten. Men att tidigt i en idrottares liv göra klart att utan mat – ingen prestation är det fundament du och dina adepter behöver stå på. Konsekvenserna av för lite mat, eller en begränsning av näringsämnen – oavsett syfte, oavsett rådande trender – är att resultaten uteblir. Kroppen lider skada och tiden för återhämtning blir ett helt onödigt avbräck i en ung människas karriär. Och detta måste varenda unge få klart för sig så fort hon eller han börjar träna. Man ska äta för att orka träna, inte träna för att kunna tillåta sig att äta. Matcirkeln är ett smidigt och konkret redskap att illustrera måltiderna med, samtidigt som det lilla extra man behöver tänka på är järn och salt. Och så att man äter tillräckligt mycket, förstås. Med dina kloka och uppmuntrande ord kan du lätt hamna överst på

För mycket salt?

Men det varnas ju för salt överallt! Ja, om man med ”överallt” avser massmedia så är det lätt att hålla med. Men man måste kanske fråga sig vems ärenden massmedia går, och om det är fråga om en betald annonsplats, förklädd till artikel? SNR har hållit fast vid samma saltrekommendationer de senaste fyrtio åren, baserat på våra behov. Det är riktigt att det finns grupper som konsumerar för mycket salt, men så mycket är säkert att det i de fallen inte handlar om personer som idrottar. Det vanligaste sättet att få i sig mer salt än man behöver är genom att ständigt äta restaurangmat eller köpa färdiga portioner – vilket inte är vad en 48

prispallen för motivation. Det sitter fint, eller hur?

person med ätstörning gör. Det som gäller för en person med ätstörning är en egen matlåda som kan kontrolleras. Enligt en styrkeblogg ska man inte salta. Som beskrevs i kapitel 5 (Om kost), så är det både för lätt och för vanligt att tolka det som kommer från datorskärmen som sanningen med stort S. I själva verket är salt livsnödvändigt för att våra viktiga organ ska få sina elektriska impulser – det är därför vi behöver salt. Dessutom bidrar salt, tillsammans med protein, till att hålla blodtrycket på en jämn nivå, förutsatt att man dricker tillräckligt med vätska. Och är blodtrycket på en jämn nivå drabbas man inte så lätt av yrsel.

49

7 • Tidiga tecken Vad behöver vi se upp med?

kan identifiera en mängd faktorer som bidrar till att utveckla en ätstörning hos en ung människa. Det är aldrig så enkelt att man kan hitta en orsak. Att det skulle vara föräldrarnas fel, samhällets eller idrottens fel, att någon blir sjuk. Vi har en tendens att förenkla. Det är lätt att tro att det är en orsak som styr när vi drabbas av något bakslag i livet. Fastän man vet med förnuftet att bilden är mer komplex än så. ”Istället handlar det med stor sannolikhet om att vi måste ha ett multifaktoriellt orsaksperspektiv, där allt från genetik till kultur kan spela roll”, säger Claes ­Norring forskningschef på Stockholms ­Centrum för Ätstörningar.

Arvet kan vara en del, sociala faktorer en annan. Psykiska och biologiska mekanismer spelar också in.

Dagens forskare och behandlare

50

Ett exempel: En tjej med ordinärt utseende, som uppfattat sig själv som tjock sedan tidig ålder, drabbas plötsligt av att hennes morfar får en sjukdom och dör samtidigt som hennes egen familj flyttar till ny ort. Det kan räcka som utlösande faktorer för att starta fixeringen hos en ung kvinna med låg självkänsla.

Hon börjar laborera med sin vikt och träning för att försöka återta kontrollen över tillvaron, istället för att uttrycka stressen öppet.

51

7 • Tidiga tecken

Riskfaktorer Vissa saker kan du som tränare tänka på. Ingen av dina ungdomar ska behöva gå ner i vikt utan vägledning. Låt ingen påbörja en bantning i låg ålder.

Det är nödvändigt att du accepterar pubertetsutvecklingen fullt ut. Som ung kvinna ska hon veta att hon ska ha stjärt, mens och bröst vid 15 års ålder och att det är normalt. Annars är något fel.

Att skada sig är en riskfaktor. Man är inte van att sitta still och får panik för att man fortsätter äta samma mängd som tidigare men utan att röra sig i den omfattning man gjorde.

Likaså det omvända som innebär att plötsligt öka träningsvolymen utan att öka sitt ätande.

I bilaga III Mellanmålsförslag har du möjlighet att se vad som behövs i form av extra mat

Tidiga tecken • 7

när man samtidigt ökar sin träning. Det gäller att planera för både träning och mat utan att bli fanatiker.

Att som tränare själv utföra de fysiska testerna på elitutövarna är ett ”vågspel”. Låt någon annan göra det, till exempel en läkare eller sjukgymnast. Det fungerar annars som en trigger och kan vara utlösande för ätstörningen.

Med dig som välutbildad tränare har dina idrottare en god chans till en gynnsam utveckling. Försök att främja lust och glädje framför att prata om vikt och kropp.

Vid studier gjorda på Norges Idrottshögskola bland norska elitidrottare har man konstaterat att antalet personer med ätstörningar sjunkit i de grupper där man haft välutbildade tränare. Du har alltså avgörande betydelse.

Som att lägga ­pussel Det är genom att lägga pussel och se mönster som du som tränare kan komma åt ätstörningen. När den drabbade manipulerar sin omgivning är det ännu viktigare att du inte står med informationen själv utan jämför dina iakttagelser med andra.

Ta hjälp av andra när du ska närma dig problemet. Alla fall är unika och bör behandlas individuellt. Sjukdomsbilden är likartad hos personerna men man har olika personlig­heter.

Som drabbad har man sina känselspröt ute och märker när det är någon som har kommit på en. Antingen leder det till ett avslöjande eller ännu större katt- och råttaspel. Man förstår kanske att man går fel väg men är oförmögen att stoppa själv.

Som samtalsterapeut får man gå fram både med silkesvante och boxhandske. En förmåga till både defensiv och offensiv hållning som du inte måste besitta men som du ska veta existerar. Ätstörningar visar sig i många olika skepnader.

Dölja och gömma Det mesta går ut på att dölja och gömma sig när man är i begynnelsen av sin sjukdom.

Bakom tjocka kläder i flera lager eller genom att undvika att byta om eller duscha tillsammans med andra. Den drabbade är missnöjd över sin kroppsstorlek, vikt och form. Man väger sig ofta eller inte alls.

Man uppvisar rituellt beteende kring matsituationer. Exempel på det kan vara att man måste ha mat på ett visst klockslag, att man

52

bara äter vegetarisk mat eller att man måste äta på en viss plats.

Träningen är tvångsmässig och den drabbade tränar långt utöver de rekommenderade mängderna. Ingenting är tillräckligt och man är aldrig nöjd med sin prestation.

Den som tidigare varit social och öppen är kanske nu introvert, lögnaktig och asocial; Ett missbrukarbeteende som du ska komma ihåg inte är en personlighetsförändring utan framkallad av besatthet av mat och träning.

En panisk rädsla för att bli tjock som går över när man är frisk.

Det blir svårt att slappna av och det i sin tur påverkar sömnen. Det är inte ovanligt att den drabbade drar på sig en depression som följd.

Inte tvärtom, som många tror. (Läs mer om det i kapitel 8.)

Omvända begrepp I samband med toalettbesök efter måltid kan den som lider av bulimi ha rödsprängda ögon eller sår på knogarna, för att man har satt fingrarna i halsen för att kräkas. Man skäms för det man gjort och därför bör du inte avslöja vad du vet när de andra i gruppen hör på. Det går inte heller att skrämma till förbättring.

Försök istället förmedla en känsla av att ni ska klara ut det här tillsammans.

Det handlar inte längre om att äta för att få energi att röra sig. Den drabbade rör sig enbart för att förbränna det han/hon har ätit och använder olika kompensatoriska beteenden.

Man har alltså vänt på begreppen.

53

VARNINGSSIGNALER – ANOREXI • Viktnedgång

• Ökat motionerande

• Ändrade matvanor

• Mensbortfall (kvinna)

• Redan ”ätit”

• Mag- och tarmproblem

• Rastlöshet

• Nedstämdhet

• Sömnsvårigheter

• Isolering

VARNINGSSIGNALER – BULIMI • Håller alltid diet trots ­ normalvikt

• Muskelsvaghet

• Äter mycket i sin ­ensamhet

• Humörsvängningar

• Pratar ofta om mat

• Mag- och tarmproblem

• Svullnad i ansiktet

• Mensstörningar (kvinna)

• Koncentrations­svårigheter

• Trötthet

VARNINGSSIGNALER – ORTOREXI • Undviker fett/kolhydrater • Vet exakt kaloriinnehåll i livsmedel • Tycker sig själv vara fullärd om näringslära • Tränar extremt resultatinriktat • Fokus på fettförbränning • Fixering vid egen kroppsvikt • Tvångsmässigt nyttighetsätande • Kompensatoriskt beteende • Ångest av mat/träningssituationer som avviker från planen • Svårigheter att äta tillsammans med andra

54

55

8 • Förekomst Statistik, mörkertal, utsatta idrottsgrenar

att ungefär hundra tusen svenskar lider av någon form av ätstörning. Vad gäller förekomsten inom idrotten vet man att siffrorna är högre än utan­ för. Den största studie i världen som gjorts inom idrotten kommer från Norge. Det är den vi tycker att vi i Sverige närmast kan jämföra oss med. Idrottens regler är ungefär de samma i hela världen på elitnivå men inte på motionsnivå. Där har vi olika tradition och kultur.

Idag (2013) beräknar man

Tabellen visar förekomsten av ätstörningar inom norsk elitidrott. Siffrorna är ett genomsnitt av alla landslagsatleter. Forskaren Jorun

Kvinnliga atleter 1988

Sundgot-Borgen har under tre decennier, sedan 1980-talet följt norska elitidrottare. Tabellen visar ett ökande problem och en liknande studie från 2000-talet tyder på att förekomsten nu närmar sig trettio procent inom idrotten och tjugo procent i befolkningen generellt. Det finns inga skäl att tro att förhållandena skulle vara annorlunda i Sverige.

När det visade sig att skidlandslaget i längdskidor var en av de idrotter där förekomsten av ätstörningar var trettio procent höjde man utbildningsnivån på tränare i Norge. Efter det har man funnit att utbredningen av ätstörningar gått ner i dessa grupper.

Kvinnliga atleter 1998

Mannliga atleter 1998

Kvinnliga atleter 2008

Anorexia Nervosa

2%

3%

0%

5%

Bulimia Nervosa

8%

7%

4%

8%

UNS (Utan Närmare Specification)

8%

10 %

4%

20 %

TOTALT

18 %

20 %

8%

33 %

Kontrollgrupp

6%

9%

0,5 %

21 %

Torstveit, Sundgot-Borgen 2004, 2009

56

57

8 • Förekomst

Förekomst • 8

Var det så här du trodde det var?

Bilden över fördelningen av diagnoser brukar överraska. Fetma är det alltigenom största hälsoproblemet när det gäller mat. Vi pratar mer och mer om hur vi ska äta, läser om det, tittar på program om det men omsättar det inte i praktisk handling. Vi vet mer och mer om mat på ett högt teoretiskt plan och allt mindre på det praktiska planet. Vi äter inte det vi vet är hälsosamt.

Fetma betraktas som en kronisk sjukdom och förekommer i Sverige hos cirka femton procent av alla män och fjorton procent av alla kvinnor. Likheterna med övriga diagnoser finns men det liknar mer ett överätande eller tröstätande och man förnekar oftare det man stoppar i sig. Varannan man och var tredje kvinna lider av övervikt.

Att andelen personer med anorexia nervosa är liten är också oväntat för de flesta. Det har hela tiden hållit sig kring tjugo procent av alla kända sjukdomsfall.

Bulimia nervosa är ibland en följd av obehandlad eller felbehandlad anorexi. Man tappar känslan för mättnad och hunger och vet inte längre var gränsen går och då slår det över. Bulimia nervosa som egen diagnos utgör dubbelt så många drabbade som de med anorexi. Övriga ätstörningar (Ätstörning UNS – Utan Närmare Specifikation) har fått inkludera en mängd tillstånd. Det är alla de som inte uppfyller kriterierna vad gäller antalet hetsätningar i veckan eller inte uppfyller samtliga kriterier för anorexi. Man kan till exempel ha

Depression

Anorexia Nervosa

Bullimia Nervosa

Övriga ätstörningar

58

kvar sin menstruation som kvinna och ändå ha någon form av ätstörning.

Man kan ingå i den grupp som hetsäter utan att göra sig av med maten och därför blir kraftigt överviktig, så kallade hetsätningsstörning.

Denna grupp finns också inom idrotten. Eller den relativt nya formen ortorexi. (Läs mer om det i kapitel 2).

Vi har inga siffror på hur stor omfattningen är av varken megarexi, idrottsanorexi eller ortorexi. Det återstår att se. Förhoppningsvis har vi en bättre karta inom några år.

Antalet personer drabbade av depressioner utgör i sig en stor grupp. Varannan svensk kvinna och var fjärde man får någon gång under livet en depression. Eftersom kvinnor lever längre än män förklarar det också, varför förekomsten av depressioner är större hos kvinnor. Risken för depressioner stiger alltså med stigande ålder.

Män väljer alkohol i större utsträckning när de mår dåligt. Kvinnor tar hellre till piller eller mat, för den delen. Depressioner är mycket sällan en orsak till ätstörningar utan en följd av dessa. Det betyder att man kan få en depression av en ätstörning men knappast tvärtom – inte en ätstörning av en depression. (Se i övrigt kriterier för depression i bilaga II.)

Fetma

Mörkertal Mörkertalet har alltid varit stort men i takt med att det skrivs om och pratas om ätstörningar blir det naturligtvis mindre. Vi har en något bättre situation idag än vi hade på åttio­ talet då ännu fler skämdes och inte ville visa sig.

Du som tränare kan med din egen attityd hjälpa till att minska mörkertalet. Genom en öppenhet och acceptans kring sjukdomarna kan du hjälpa dem inom idrotten, som tvekar om de ska låta sina besvär komma upp i ljuset eller inte.

Vad som framstår klarare är att mörkertalet torde vara högre bland män än kvinnor. Män känner större skam över att råka ut för något som anses i första hand drabba kvinnor. Inte vill man heller som mansperson ha en sjukdom som faller under psykiatrin. Det uppfattas som förnedrande. ”Victoriaeffekten” Inom ätstörningsbehandling talar man om ”Victoriaeffekten” som kom när kronprinsessan Victoria gick ut i media 1998 och berättade att hon led av anorexi. Det fick ett sådant genomslag att det syntes i antalet sökande till olika behandlingskliniker för anorexi/­bulimi.

Väntetiderna blev plötsligt längre. Både behandlingshem och öppna mottagningar märkte skillnaden.

Kronprinsessan Victoria var ett föredöme som fick många att ta steget till behandling snabbare än de annars hade gjort. Hon framställde inte sig själv som martyr för att man skulle tycka synd om henne, utan hon försökte sätta in sig själv i ett sammanhang. Drabbad i sin samtid som en av många.

Motivationen till att göra någonting åt sina problem går i vågor för den som är sjuk. Om vårdkön är för lång, det vill säga över flera veckor, tappar den drabbade lätt motivationen och kommer kanske inte tillbaka på spåret förrän ett halvår senare.

59

8 • Förekomst

Förekomst • 8

Specifika idrotter Ätstörningar förekommer i alla idrotter. Det vill vi poängtera. Det finns dock några idrotts­ grenar som är mer utsatta än andra: • Estetiska idrotter såsom balett, ­gymnastik, dans, bodybuilding.

• Viktberoende idrotter såsom brottning, backhoppning, rodd, hästsport.

• Långdistansidrotter såsom orientering, längdskidor, långdistanslöpning.

Vikt och kroppssammansättning är och förblir centralt i förhållande till idrottsprestationer men tilldelas ibland en för stor betydelse på bekostnad av andra prestationsfrämjande faktorer.

Dessa kan vara till exempel mental träning, tillräcklig återhämtning, kost eller en optimal träningsplanläggning. Det är nog så viktiga beståndsdelar för det slutliga resultatet.

Kriterier för tävling Under lång tid såg vi i svensk television hur de gymnaster som deltog i internationella stortävlingar var underviktiga. De sattes tidigt på träning och restriktivt ätande. De hann aldrig få sin menstruation. Den uteblev helt. Med påföljd att deras kroppslängd som fullvuxna

60

blev kortare än den annars skulle blivit.

Hur ska tävlingar byggas upp och se ut utan att framkalla sjukdomar och skador? Hur vill vi ha utvecklingen i Sverige? Frågor som är viktiga att fundera över och ta ställning till.

I detta sammanhang har det diskuterats mycket runt de idrottsgrenar där man tävlar i viktklasser och har invägning före tävling.

Frågan är om detta är ett optimalt sätt att bygga tävlingskategorier på, med tanke på hur fokuseringen kring vikt slår. Du kanske själv har synpunkter vad gäller detta och kan hjälpa branschen att komma med alternativa förslag till tävlingskommittéer runt om i landet.

Framtiden Redan i år kan bilden se annorlunda ut vad gäller den totala förekomsten. Kriterier för vad som ska diagnostiseras som ätstörning har nyligen förändrats (maj 2013). Fler kommer att betraktas som sjuka framöver. Man kommer även att inkludera det som innebär att någon annan matar dig till en ätstörning. Ja, du läste rätt! Det kan låta underligt men är en realitet idag, åtminstone i USA. Det betyder att fler kommer att diagnostiseras som drabbade. Det kan du läsa mer om i kapitel 14.

61

9 • Idrottstriaden Benskörhet, menstruationsrubbningar, ätstörningar

anses vara den allvarligaste medicinska problematiken inom kvinnlig elitidrott, där förekomsten är högst inom idrotter som betonar en låg kroppsvikt. Dessutom ska man inte glömma de sporter där viktklasser förekommer. Som rubriken anger, hänger de tre delarna ihop – en triad, en triangel – genom att en ätstörning leder till en rubbning i menstruationscykeln som i sin tur påverkar skelettet negativt. Påverkan på skelettet betyder att i ett första skede blir skelettet mjukt och skört, för att därefter bli poröst och tillståndet kallas då osteoporos,

Den kvinnliga idrottstriaden

Oligomenorré: Oregelbunden menscykel, med mer än sex veckor mellan ­menstruationerna Amenorré: Total avsaknad av mens­truation Primär amenorré: Menstruations­debuten (menarche) försenas och sker först efter 15 års ålder Sekundär amenorré: Menstruationen upphör under minst tre månader, efter att tidigare ha varit regelbunden

62

som betyder benskörhet. En rubbad menstruationscykel innebär vanligtvis oligomenorré eller amenorré (se faktaruta) i kombination med låga nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen. Avsaknad eller låga nivåer av östrogen bidrar till ett minskat skydd för skelettet. Detta innebär att bentätheten gradvis minskar för att därefter bli så skört att risken för frakturer ökar, även spontana frakturer, så kallade stressfrakturer.

Amenorré Amenorré förekommer hos två till fem procent av den kvinnliga befolkningen, medan den hos idrottare uppges vara mellan 6–78 procent, där den stora variationen kan hänföras till olika idrottsgrenar. Högst andel amenorré ses i uthållighetssport och de estetiska sporterna, exempelvis löpning, balett och gymnastik. Dessa idrottsgrenar har också en förhållandevis hög andel personer med ätstörning, eller ett stört ätbeteende. Med andra ord handlar det om idrottsgrenar där kroppsvikten anses ha stor betydelse för prestationen.

Siffror runt tio procent brukar nämnas. Men vad är hönan och vad är ägget i den kvinnliga 63

9 • Idrottstriaden

Idrottstriaden • 9

idrottstriaden? Och vad innebär det för den som tränar? Är det överhuvudtaget viktigt att veta vad som ger upphov till vad? Vilken betydelse har det på kort och lång sikt?

Man skiljer mellan primär och sekundär amenorré, se faktaruta, där primär amenorré leder till hämmad längdtillväxt. Detta vet man med säkerhet, då den maximala uppbyggnaden av benmassan sker fram till 20-årsåldern.

Det betyder att de ungdomar – både flickor och pojkar – som äter för lite i förhållande till sina behov, eller undviker vissa livsmedel, riskerar inte bara att bli kortväxta jämfört med sina jämnåriga. De riskerar också att få ett mindre bärkraftigt skelett. Att vara kortväxt är naturligtvis inte ett medicinskt problem, men det kan innebära andra olägenheter som till exempel att inte helt kunna utnyttja sin potential, eller att självkänslan påverkas negativt.

Att bentätheten minskar, och att ­skelettet blir poröst, svagt och mindre bärkraftigt, kan delvis åtgärdas med medicinering samt

Kroppsfett eller kroppsvikt?

Orsaken till sekundär amenorré har länge ansetts vara en för låg andel kroppsfett, många gånger ett resultat av ett för lågt energiintag.

Att det finns underhudsfett är av stor betydelse, eftersom det till stor del är där som östrogenet bildas. Men är skillnaden mellan menstruation eller inte bara avhängig mängden kroppsfett? Det verkar inte så, eftersom den gamla ”sanningen” har blivit ifrågasatt många gånger. Att en viss, avgörande mängd kroppsfett skulle vara nödvändigt för menstruationen, har inte kunnat beläggas veten-

Ätstörningar

Menstruationsrubbning 64

dighet att vikten går neråt till följd av för lite mat och för mycket träning. Och ja, visst är det så att stress också kan påverka menstruationens vara eller inte vara – detta visades redan under andra världskriget.

k­alcium- och D-vitamintillskott. Detta gör man trots att resultaten har varit motsägelse­ fulla i de fall där man har försökt åtgärda benskörheten. Ingen har dessvärre kunnat visa att medicinering helt och hållet har kunnat återställa skelettet, och inte heller går längdtill­ växten att göra något åt.

Benskörhet

skapligt. En relativt nyligen utförd svensk undersökning visade att idrottskvinnor med mensstörning inte hade lägre andel kroppsfett jämfört med dem utan mensstörning. Är då BMI ett bättre mått för att förutsäga vem som kommer att förlora sin mens? Troligen inte, trots att den nämnda undersökningen visade att idrottarna i viktberoende grenar hade lägre BMI än i övriga idrottsgrenar.

En utbredd uppfattning är att hård träning i kombination med för lågt energi-intag eller negativ energibalans (Se kapitel 6) bidrar till menstruationsrubbningar med benskörhet.

En amerikansk studie pekar just på negativ energibalans som orsak till sekundär amenorré.

Man menar att menstruationsstörningar orsakas av låg energitillgänglighet i allmänhet, och av låg kolhydrattillgänglighet i synnerhet, och inte av den stress som själva idrotten skapar.

En negativ energibalans medför med nödvän-

DSM-5 I den nyligen reviderade manualen DSM-5 (Se bilaga II) för psykiatriska sjukdomar och störningar – där även ätstörningar ingår – har man tagit bort det tidigare kriteriet amenorré från samtliga ätstörningsdiagnoser. Ett viktigt skäl till det är att kriteriet inte kan användas för pojkar eller män, för flickor som ännu inte fått sin första menstruation, för kvinnor som tar p-piller eller kvinnor som passerat klimakteriet. Ytterligare en grupp som nu kan inkluderas under kategorin ätstörning är de flickor som nyligen hamnat i en ätstörning och som uppfyller övriga kriterier, men som inte har förlorat sin mens under tillräckligt lång tid.

Detta innebär både att man kan ha en ätstörning med bibehållen menstruation, och att man kan förlora sin menstruation utan att ha en ätstörning. Ytterligare ett skäl till att man tagit bort kriteriet är att amenorrén kan uppkomma redan innan viktförlusten är ett faktum, vilket sker hos cirka tjugo procent av patienter med anorexia nervosa. Amenorrén kan även fortgå efter det att vikten normaliserats. Alltså spelar en persons BMI ingen avgörande roll i detta sammanhang. Däremot kan viktökning öka bentätheten, oberoende av om mensen har kommit tillbaka eller inte.

Sammanfattningsvis drar man i underlaget till DSM-5 slutsatsen att sekundär amenorré troligtvis är en följd av näringsbrist och träningsbeteende – och möjligen viktförlust.

65

9 • Idrottstriaden

Näringsbrist?

Att näringsbrist skulle kunna vara en tänkbar orsak till amenorré visades redan 1997, och har sedan dess framgångsrikt använts i behandlingen av personer med ätstörning.

Kunskapen har visat sig vara lika användbar i arbetet med kvinnliga idrottare som har förlorat sin menstruation. Gemensamt för båda grupperna är att de påfallande ofta har undvikit kött eller är vegetarianer. Den närings­brist man i första hand riskerar med en vegetarisk livsstil, eller bara mycket liten köttkonsumtion, är järnbrist. Förutom att järnbrist påverkar konditionen negativt, innebär en brist också att mensen försvinner relativt snart efter att man slutat med kött och/eller börjar träna mer. Den kraftiga ransoneringen av kött under andra världskriget ledde till att hundra­ tusentals judiska kvinnor i Europa förlorade sin menstruation, långt innan de rasade i vikt. Förmodligen spelade stress (kriget i sig, ovissheten) en betydande roll för många av dessa kvinnor, men det finns belägg för att det långtifrån gällde alla.

66

Idrottstriaden • 9

Järn Att konditionen påverkas beror på att järnets främsta uppgift är att transportera syre – ju mindre tillgängligt järn desto sämre kondition och uthållighet. Eftersom kroppen tvingas hushålla med det som finns tillgängligt, betyder det att menstruationen inte kan prioriteras när kroppen utsätts för den påfrestning det innebär att plötsligt behöva utföra ett energikrävande moment (exempelvis löpning).

Då måste naturligtvis allt tillgängligt järn användas för att transportera syret, och ju oftare det upprepas, desto mindre järn kommer att finnas tillgängligt för menstruation. Våra förråd av järn är inte särskilt stora, något som betyder att om järnrika livsmedel konsumeras sparsamt, och träningen samtidigt är på hög nivå, töms förråden ganska snabbt.

Att mäta järn i blodet ger sällan några värdefulla upplysningar, såvida man inte mäter själva järnförrådet, ferritin. Både personer med ätstörning och idrottande kvinnor med amenorré har i allmänhet låga nivåer ferritin – men lyckligtvis går detta att åtgärda. Man

brukar rekommendera bentäthetsmätning om menstruationen har varit borta mer än ett år, vilket är förbundsläkarens uppgift att både informera om och utfärda remiss för. Troligtvis är det endast ett fåtal idrottande kvinnor som känner till att man bör göra en bentäthetsmätning, och därför finns det anledning att påpeka det vid gemensamma samlingar. Det är naturligtvis dumt att riskera onödiga skador, som exempelvis spontana frakturer.

För lite järn – vad händer?

Med risk för att bli tjatig, behöver vissa saker trots allt upprepas. De flesta känner nog till att man blir trött av järnbrist, men visste du att för lite järn även påverkar koncentrationsförmågan, och att man blir rastlös av för lite järn? Rastlösheten i sin tur medför att man

Och hos män?

Vad händer i pojkarnas och männens kroppar som kan motsvara den amenorré som kvinnor drabbas av, för det är ju faktiskt inte bara kvinnor som drabbas av ätstörningar? För pojkar som ännu inte kommit in i puberteten och får en ätstörning, påverkas längdtillväxten, som redan nämnts. Är man något äldre påverkas skäggväxten, så att det som brukar ses som steget in i den manliga världen skjuts upp – man behöver med andra ord inte raka sig särskilt ofta. Dessutom påverkas spermierna, både i fråga om kvalitet och kvantitet.

Orättvist att män inte får något så mätbart som mens. Ja, det ligger absolut en hel del sanning i det påståendet, eftersom det innebär för den drabbade att han kan tycka att det kan väl inte vara så farligt, det är ju ingenting som märks.

Vanligtvis tar det längre tid för lagkamrater och tränare att upptäcka en manlig ätstörning i allmänhet, och en direkt kroppslig, mätbar påverkan i synnerhet. Men den uteblivna längdtillväxten hos pojkar – och flickor – nära puberteten, ska absolut ses som ett varningstecken.

67

9 • Idrottstriaden

har svårt att varva ner på kvällarna när man ska sova, men också att man vaknar outsövd långt innan klockan ringer. Vad det innebär för koncentration, uthållighet och prestation är ju inte så svårt att räkna ut. Lägger man sedan till frakturer till följd av snedsteg, till följd av bristande koncentration, till följd av järnbrist, till följd av för lite järn i maten, ja då…

Att påpeka att alla behöver äta tillräckligt mycket och tillräckligt varierat innebär förmodligen inte några svårigheter. Eller det borde åtminstone inte göra det, med hänsyn till att alla i laget eller gruppen behöver göra det för att orka prestera. Där måste du som tränare peka på betydelsen av tillgänglig energi inför träning och tävling. Att veta vem som har menstruation eller inte, borde inte heller utgöra något problem. Däremot förutsätter det att det finns ett visst mått av förtroende, eftersom det för många flickor och kvinnor är

68

Idrottstriaden • 9

ett känsligt ämne. Men på samma sätt som du påpekar att man behöver äta tillräckligt, är det lika betydelsefullt att peka på järnets betydelse – för både prestation och menstruation. Du bör samtidigt informera om de konsekvenser det innebär att utesluta eller undvika livsmedel rika på järn. I de fall du får kännedom om att någon har amenorré, är det klokt att påtala påverkan på skelettet och därmed betydelsen av att snabbt få tillbaka sin menstruation. Lättast får man tillbaka sin menstruation, kondition och koncentration genom att konsumera blodpudding eller tunnpaltbröd (finns i välsorterade livsmedelsaffärer). Som en sista utväg kan man ta till järntillskott från apoteket. Jag vill understryka att detta är det enda tillfället som det kan anses vara befogat med kosttillskott. Varför jag gör det undantaget är naturligtvis för att det är så oerhört värdefullt för alla med starka ben.

Att tänka på…

Som tränare har du av naturliga skäl begränsade möjligheter att veta vilken mat som konsumeras i hemmen. Men glöm aldrig vilken förebild du är, och vilken tilltro dina adepter har till det du säger! Vad du säger spelar lika stor roll som frökens ord i första klass, de orden var ju lag. Det du säger går hem – glöm aldrig det! Med andra ord bör varenda knatte som börjar träna få lära sig att det inte bara är antalet tränade timmar som avgör resultatet. Alla – flickor som pojkar – måste bli medvetna om att förutsättningarna för ett gott resultat stavas tillräcklig mängd mat, tillräckligt varierad mat och tillräckligt med järn för att de ska få med sig ett hållbart skelett in i framtiden.

69

10 • Tränaren

– Resursperson Din viktiga roll

Ditt första steg: Absolut första steget när du har en misstanke om ätstörning är att prata med vederbörande enskilt och tala om din oro och vad du ser.

Om det inte är ett känsligt ämne för den utpekade bör det passera ganska odramatiskt.

Skulle du däremot träffa rätt kanske det uppstår en konflikt. Du har åtminstone visat att du ser vad som händer och att du bryr dig.

Du kan vara säker på att du har sått ett frö och förhoppningsvis är det dig de kommer att vända sig till när de väl erkänner problemet.

Misstanken att någon är sjuk är oftast befogad. Lita på din intuition som tränare. Det kan också hända att du möts av lättnad. Äntligen är det någon som sätter stopp. Är det en omyndig person bör du uppmana vederbörande att prata med sina föräldrar.

Gör klart att det här är inget man reder ut själv och att det behövs hjälp av flera vuxna personer. Du får då återkomma och försäkra dig om att föräldrarna blivit kontaktade annars måste du göra det själv.

Skulle du mot all förmodan ha fel finns det ju någonting som heter förlåt. Du har rätt att göra fel och vara osäker i den uppkomna situationen. Ambitionen att visa vad du ser måste 70

ändå finnas där. Vi vet att det finns tränare som ser, men inte vågar ingripa av rädsla för att göra fel. Det är alltid sämre att inte göra något alls. Du kan mer än du tror.

Ta ansvar – Släppa ansvar Ibland gäller det att följa upp och ibland att släppa taget. För att du ska förstå hur starka krafter som är i rörelse vill vi komma med en jämförelse. Vad har du för fobier? Är du rädd för spindlar eller kanske hissar? Hjälper det att vädja till förnuftet och veta att vi i Sverige inte har några giftiga spindlar? Hjälper det att veta att det oftast går att ringa fastighetsskötaren från en mobiltelefon om hissen går sönder?

Nej, det är känslan av att vara instängd det handlar om. Du reagerar känslomässigt och med reptilhjärnan. Precis så laddat och känsligt är ämnet vikt och att väga sig, för den som är fixerad.

Våga kasta loss. Betänk att du kommer in i ungdomarnas liv när de är på väg att lämna barnstadiet och det som varit förhärskande i deras liv. Vi har som behandlare, mött tränare som är fullkomligt oförstående när den idrottare de har tränat i flera år plötsligt gör allt för 71

10 • Tränaren – Resursperson

Tränaren – Resursperson • 10

att protestera, trots att resultaten är lysande.

Däri är maten ett maktmedel som skrämmer slag på vilken förälder eller tränare som helst.

Det är lätt att laborera med mat, träning och vikt när man inte tycker sig ha kontroll över något annat. Idrotten kanske har varit hela deras värld hittills och nu vill de någonting annat.

Under mitten av nittiotalet (1995–1996) genomförde Folkhälsoinstitutet en kampanj som gick ut på att informera ungdomar om ätstörningar. Det man kunde konstatera ef-

”Bara gå ner så mycket du kan…”

teråt var att antalet ätstörningar i Sverige inte hade blivit färre utan snarare fler, när ungdomarna själva informerades.

Informationen fungerade som en slags inspirations- och smittokälla. Ett ännu större skäl till att du som finns omkring den utsatta riskgruppen, har kunskapen.

När du upptäcker att beteendet är tvångsmässigt och ritualiserat. När det inte längre är bra och kul att prestera då bör det ringa en klocka hos dig. Det är då du ska börja lägga ihop två och två (Läs mer i kapitel 7).

”Du ser inte ut som en skidåkare” ”Att tro att man kan bli världsmästare utan att ha lite ätstörning är hyckleri – alla vet att elitidrott är osunt”

”Ingen mens är tecken på att t­ jejerna tränar ­tillräckligt hårt”

”Det är bara du som använder large”

”Hon får inte börja växa innan VM nästa höst för då måste vi börja om från början och lära in trippeln” ”Du ser väl själv att du måste ner i vikt om du ska vinna över henne!” ”Du är tillräckligt bra för landslaget, men för fet”

KOMMENTARER FRÅN TRÄNARE

72

Attityder och Språkbruk •

Du som tränare är ambitiös.

•

Du satsar mycket av din fritid.

•

Du vill att de idrottande ska nå långt.

•

Men vet du egentligen vad du betyder för den idrottande?

•

Vad dina ord kan göra med dem?

•

Vad din attityd kan ställa till med?

En oskyldig kommentar från din sida om vikt eller utseende kanske sätter igång en stor karusell hos mottagaren. Dina ord väger tyngre än vad du tänkt dig. Inte minst om det handlar om att gå ner i vikt. Det är något som bara ska göras i samarbete med dietist/nutritionist och bara ifall det rör sig om kraftig övervikt.

(Mer än 30 BMI.) En del tränare kallar det för

viktjustering för att avdramatisera ordet. Det kan vara bra men undvik absolut termer som förbränning.

Din attityd och ditt språkbruk har större betydelse än vad du tror. Hur besvärligt det än är så betyder ditt kroppsspråk och din röst så mycket mer än det du säger, enligt Ylva Lööf, en skådespelerska som studerat vårt kroppsspråk extra noga. Så här ser fördelningen ut av hur vi uppfattar ett budskap: • Kropp 62 %

• Röst 30 %

• Ord 8%

En otydlighet hos dig blir dubbelt otydlig för den som lyssnar. Du måste vara känslomässigt närvarande som person för att övertyga. Det du gör hörs alltid mer än det du säger! Det är när du berättar samma sak med kropp, röst och ord som ditt budskap går fram.

73

10 • Tränaren – Resursperson

Din hållning, blick, linjer i ansiktet och lyster ger tillsammans det vi kallar utstrålning.

Betänk dessutom att det mellan en manlig tränare och en kvinnlig utövare ställs ännu högre krav på kommunikation. Män och ­

Tränaren – Resursperson • 10

kvinnor uttrycker sig på olika sätt. Du ­måste ha en lyhördhet för språkbruket och dess skillnader. I övrigt vill vi inte betona olikheter mellan könen. Det viktiga är att samma respekt visas för båda uttryckssätten.

Din kontakt med – Utövaren Tryggheten för den drabbade är att du som tränare har en medveten hållning och är tydlig i ditt budskap. Att du aldrig ger dubbla budskap och är så ärlig som du bara kan gentemot dig själv och de aktiva. Många tränare har själva ett förflutet som utövare och praktiserar ibland sina egna träningserfarenheter på andra, som det kanske inte alltid passar.

Om du som tränare behöver information om de aktivas vikt och kroppssammansättning, se till att någon annan gör de fysiska testerna, exempelvis en sjukgymnast eller idrottsläkare och aldrig inför publik. Vågen anger inte antalet kilo när man är fixerad utan blir ens mått av självkänsla och hur mycket man är värd just den dagen. Det är det som är utmärkande för den som lider av en ätstörning. Berätta för de aktiva varför mätningarna görs och hur de ska användas.

Dessutom, hos unga kvinnor kan vikten skilja på två kilo från ena dagen till nästa under en menstruationscykel. Berätta hur stor betydelse regelbunden menstruation har för unga kvinnor och vad konsekvenserna kan bli om den upphör. Lär dig hur det hänger ihop. För unga män är det istället könsdriften som kan påverkas negativt av den låga tillgången på energi.

(Läs mer om Idrottstriaden i kapitel 9.)

När du väl fått vetskap om att det föreligger en sjukdom med en diagnos kan du börja motivera till behandling. Låt vederbörande förstå att du bryr dig, är orolig och att du vill hjälpa till. Det gör dem mindre försvarsinställda. Säg till exempel ”Jag ser att du mår dåligt”.

Gör klart för den aktive att ni nu lägger om planeringen utifrån den uppkomna situationen. Exempelvis: 74

•

Inga tävlingsmoment

•

Kortare träningspass

•

Mer styrketräning istället för ­uthållighet

•

Teknikträning

Säg att du känner till att det är vanligt att man tränar utanför schemat i dennes situation. Visa din villighet att hjälpa till att begränsa om han/hon kan släppa in dig. Förstå att den drabbade drivs av tvång och inte av glädje.

Han/hon vill inte tappa ansiktet inför dig.

Din kontakt med – Behandling Låt säga att du har en idrottare som påbörjat en samtalsterapi för sin ätstörning. Efter en månad kan det hända att du som tränare ombeds av behandlaren att lämna uppgifter om träning eller idrottarens liv utan att ”få någonting tillbaka”. I kontakten med behandlaren måste du vara medveten om att det är en envägskommunikation när det gäller din adept. Det beror på att terapeuten har tystnadsplikt. Det betyder inte att det saknas intresse för dig, utan är en förutsättning för en lyckad behandling. Den aktive måste veta att det som sägs till terapeuten stannar i rummet. Annars uppnås ingen process eller förtroendefull relation.

Visa ditt intresse och din ambition att följa upp behandlingen och medverka till ett tillfrisknande. Uttryck din oro och dina farhågor inför behandlaren, om du har sådana. Det gör ingenting om det är i sällskap av den aktive eftersom du utgår från dig själv. Så länge du använder ett jag-budskap är det inte hotande. Ingen kan påstå att du känner fel. Alla har rätt till sina egna känslor.

Fråga efter någon typ av kontrakt där det framgår vilka dina åtaganden är och hur din medverkan i behandlingen ska se ut. Detta är ingenting som omfattas av tystnadsplikten. Ju tydligare ansvarsfördelning från början desto bättre. Det är inte du som ska vara spindeln i nätet. Efterfråga nätverksmöten där ni har större samlingar med alla inblandade och se till att du också blir inbjuden ifall sådana förekommer.

Det är frustrerande när man ser någon lida och inte må bra men det är inte så mycket mer du ska eller kan göra som tränare. Nöj dig med att det är viktigt att du finns och att den aktive nu är under behandling. Du kan istället vara ett bra stöd för idrottskamraterna i den uppkomna situationen.

75

10 • Tränaren – Resursperson

Din kontakt med – Föräldrar Kom ihåg att tränare och föräldrar trots olika roller är lika viktiga för den drabbade.

Reaktionsmönster för ätstörningsdrabbade familjer följer samma mönster som andra familjer i kris. Naturligtvis finns det individuella variationer men också vissa gemensamma skeenden i ett krisförlopp eller ett trauma.

Man brukar tala om fyra olika faser som du kan känna till: •

Chockfas

•

Reaktionsfas

•

Bearbetningsfas

•

Nyorienteringsfas

Hur komplex kontakten är med föräldrarna skiftar naturligtvis från fall till fall. Ibland har den drabbade blivit syndabock och uttryck för en dold konflikt mellan föräldrarna som personen drar uppmärksamheten ifrån.

Ibland är det mer okomplicerat (Se vidare Manipulation kapitel 3).

Om den aktive är under 18 år är det vanligt att också föräldrarna är med i behandlingen och träffar terapeuten. Det kallas familjeterapi eller stödkontakt. Du kan vara ett lyssnande öra för föräldrarna under behandlingens gång, om den aktive fortsätter att ha kontakten med idrotten, vilket är önskvärt i de flesta fall.

Om du överväger att tala med någon annan om problemen, prata med den drabbade om vem du vill berätta för och vad du kommer att säga, innan du gör det.

Din kontakt med – Förbundet Kontrollera om det finns en handlingsplan i förbundet och i klubben i händelse av ätstörningsproblem. Efterfråga annars en sådan av förbundet.

Handlingsplanen ska vara lätt att hitta på klubbens hemsida och vara väl synlig i klubblokalen och sitta på väggen eller på en anslagstavla. Bakom papprets symboliska värde döljer sig en mängd outtalade budskap. I samma stund som du sätter upp planen i lokalen har du signalerat följande till utövarna i klubben:

76

Tränaren – Resursperson • 10

•

Vi vet att problemen existerar

•

Vi gör något åt det.

•

Vi är en klubb som följer med vår tid.

•

Det är inte farligt att träda fram.

•

Du är inte onormal om du blir sjuk.

•

Vi vet vad vi gör.

•

Du kan känna dig trygg.

•

Vi vet hur du kan få hjälp.

Kontakten – Media I de fall media har ett intresse av din adept bör du ha klart för dig vem som har ansvaret för kontakten. Du eller förbundskaptenen? Det är viktigt att vara förberedd och inte stå svarslös om någon från media dyker upp och ställer frågor. Du behöver naturligtvis komma överens med den aktive om vad som ska sägas i dennes ställe, om det är så det ska ske. Att avslöja saker för journalister som de inte får skriva om är tabu och oprofessionellt. Det är stor risk att det blir fel.

Skulle ätstörningar komma upp i en tävlingssituation är det viktigt att du tänkt igenom frågan. Kom ihåg att du har den aktives liv och hälsa för ögonen. Ibland måste du stå på den aktives sida mot pressen. Personliga hälsoskäl måste alltid komma först. Före nationella intressen eller önskan om att representera Sverige utomlands.

Om det är du som ska uttala dig i media se till att lägga den ansvarige reporterns namn på minnet. Du kan ställa krav på att få läsa materialet innan det går i tryck. Det är mycket svårare att rätta till fel i efterhand.

Kan du bara finnas till hands på kort varsel för genomläsning brukar det gå bra. Du kan inte lägga dig i innehållet eller upplägget av artikeln. Det är journalister känsliga för men rena faktafel, namn och liknande som inte stämmer är på sin plats att påpeka.

Fråga dig vad syftet är med intervjun? Vilken är reporterns ingångsvinkel? Det finns alltid en sådan. Media sätter ofta fokus på enskilda fall då de tror att publiken också vill ha det. Försök istället lyfta fram företeelsen ätstörningar över huvud taget om det är det som kommer upp. Köp inga förutfattade meningar utan säg det du själv vill och tycker. Reportern har inte tolkningsföreträde.

77

10 • Tränaren – Resursperson

Enligt journalisten Paul Ronge1 kan du till exempel säga vänligt men bestämt:

Tränaren – Resursperson • 10

Gemensamma mål

”Jag skulle snarare uttrycka det så här...” eller ”Jag ställer inte upp på den beskrivningen utan tycker nog så här istället…”

Din kontakt med – Laget/gruppen Grunden är att behandla alla lika. Var så ärlig som möjligt i din framtoning. Raka besked mår alla bra utav. Så länge du inte har fått konstaterat att någon har en ätstörning bör du agera som om alla är friska och kan ta emot ditt budskap. Det är inte du som är behandlaren. Din roll är att vara med och motivera till behandling.

Har du däremot någon som går i behandling eller öppet står för sin sjukdom bör du se upp med att inte någon av lagkamraterna tar för mycket ansvar. Det är vanligt att man som kompis vill gripa in och ta på sig för mycket. Lagkamraterna ska inte göra mer än att fortsätta vara just lagkamrater. Behandlingen överlåts till vuxna behandlare. Övriga lagkamrater kan lätt tro att du håller på med laguttagning om du pratar speciellt med den du misstänker är drabbad. Gör klart för de andra att det inte handlar om laguttagning utan att det rör hälsan för den enskilde utövaren. Gå inte in på några detaljer. /En liten extra information./ Det är inte ovanligt att de drabbade ofta har huvudvärk. Det är något de har lärt sig att leva med och inte tänker så mycket på. Inte ens när du frågar ”Hur mår du?” och får till svar ”Bra, tack.”

Det kan ändå hända att de lever med huvudvärk till och från. Det är ungefär som att ha tinnitus och inget de tänker på att meddela sin omgivning. Det kan vara bra att veta inför situationer och reaktioner under träning som du tycker först verkar svåra att förstå eller oklara hos den drabbade, men som ändå är faktorer att räkna med. Varför inte ställa den enkla frågan: ”Har alla druckit tillräckligt med vätska?”

1

Paul Ronge, journalist och mediatränare

78

I egenskap av behandlare har vi träffat många utövare som säger att de inte har samma målsättning som sina tränare. Den aktives mål kanske är att bli så smal som möjligt. Vad är din målsättning? Är det att ni ska vinna nästa cupmatch? Vilken slags kontakt har du och den aktive?

Hur uppnår man en relation byggd på:

ÄRLIGHET

FÖRTROENDE

TRYGGHET

GEMENSKAP

Vad betyder de där stora orden rent konkret i det här sammanhanget?

Hur ska man vara för att nå fram? Hur resonerar den andra sidan?

Här kommer några tips från utövare2: •

Bjud på dig själv.

•

Visa intresse för hur jag mår.

•

Våga fråga mig om saker som ligger utanför idrotten.

•

Våga ta emot kritik.

•

Var väl förberedd

•

Behandla alla lika.

•

Tillåt mig att misslyckas ibland

•

Humor är bra.

•

Uppmuntra hellre än kritisera.

•

Våga lita på mig.

Baserad på intervju med 18-åriga fotbollsflickor, sept 2012.

2

79

11 • Prevention Hur vi ansvariga kan hjälpa

Förebyggande åtgärder kan ­delas in i tre ­klasser: PRIMÄR PREVENTION –Ej fokusera på viktfaktorer SEKUNDÄR PREVENTION –Tidig upptäckt TERTIÄR PREVENTION – Bra behandlingsform

Nedan följer beskrivningar av de olika åtgärderna.

PRIMÄR PREVENTION Föräldrarollen – Stöd i föräldra-barnrelationen och i känslan att duga som förälder. Ökat medvetande om sin betydelse som förebild när det gäller inställning till mat och kropp. Hur man agerar om man till exempel bantar som vuxen. Maten blir som ett hot.

Vad är det för bild man förmedlar då?

– Stöd i utveckling av identitet och självkänsla. Här är pappa ofta viktigare än han tror. Kroppsmedvetenhet.

Medvetenhet om att ”det är normalt att känna sig onormal” i tonåren. Tillhörighet och social gemenskap. Stöd i krissituationer.

Från barn till vuxen

Kroppens behov och utveckling – Kun-

skap om kroppsutveckling och växande samt kroppens behov av energi och näring. Medve80

tenhet om utveckling av skelettet och när det börjar brytas ned. Olika kostinformation för olika åldrar och grupper. Betydelsen av att ha regelbunden menstruation för unga kvinnor.

– Medvetet arbete för att flickor och pojkar ska ha samma utrymme. Verksamhet i skola och fritid med utgångspunkt från att vi är olika skapta och träningen bör anpassas efter våra olika behov.

Lika villkor för flickor och pojkar

– Medvetenhet om hur skönhetsideal styr och om massmedias påverkan.

Kritiskt – förhållningssätt till utseendefixering via nät och sociala medier. Motverkande av snedvriden reklam.

Rätten att duga som man är

81

11 • Prevention

Prevention • 11

– Skapa en miljö med plats för dialog där idrottaren kan uttrycka sin mening och hållning. Individuellt anpassad träningsintensitet. Olika kostinformation för olika slags idrotter och träningsnivåer. Medvetenhet om behovet av balans mellan ­träning-energi-vila.

TERTIÄR PREVENTION

SEKUNDÄR PREVENTION

Balanserat idrottande

• En bra behandling är rätt metod för rätt person.

HANDLINGSPLAN VID KONSTATERAD ÄTSTÖRNING •

Individuellt träningsschema

• Olika behandling kan vara aktuell vid olika stadier i sjukdomen.

•

Snabb behandlingsinsats

•

Bedömning och åtgärdsprogram fattas av ­behandlaren

•

Kontaktplan för behandlare – tränare – förälder

• En bra behandling slussar vidare det man inte själv kan ta emot.

•

Samma budskap från alla och tydliga budskap

•

Handledning för resurspersoner

(Läs mer i kapitel 12.)

•

Konsekventa beslut

• Tidigt stöd.

•

Tävlingsförbud alternativt restriktioner

• Stöd till kamrater och anhöriga.

•

Uppföljning av alla insatta åtgärder

• Särskild uppmärksamhet på vissa ­grupper.

•

KVALITET FRAMFÖR KVANTITET

• Kunskap och medvetenhet om ­ätstörningar.

• Förebyggande av skador och framtida men av ätstörningar.

• Motverkande av missbruk av laxermedel.

• En bra behandling ser sina ­begränsningar.

INTERNATIONELLT FÖREBYGGANDE FAKTORER Gemensamt överenskomna INRIKTAS PÅ HÄLSOFRÄMJANDE •

Att utveckla ett bredare emotionellt register och stärka kontakten med de egna känslorna.

•

Att främja sunda strategier för coping, stresshantering m.m.

•

Att främja självkänsla och självrespekt.

•

Att främja autonomi och funktionella relationer i familjen.

•

Att utveckla förmågan att uttrycka egna behov och känslor.

•

Att utveckla förmågan att ställa realistiska krav på sig själv.

•

Att främja möjligheten till en positiv kroppsupplevelse.

•

Att förknippa självkänsla med andra saker än kropp, vikt och utseende.

•

Att stärka en kritisk hållning till övergripande kulturella kroppsideal.

•

Att främja sunda mat- och aktivitetsvanor.

•

Att främja kunskap om biologisk och psykologisk utveckling hos barn och ungdomar.

Presenterade under temadag om Ätstörningar i ­Köpenhamn 1999 av Runi Borresen, forskare från Norge.

82

83

11 • Prevention

Prevention • 11

Vad säger Riksidrottsförbundet?

Riksidrottsstyrelsen har antagit en strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete som bygger på riksdagens antagna folkhälsomål.

Inom området goda matvanor och säkra livsmedel vill idrottsrörelsen •

stimulera till goda matvanor och rätt kost i samband med idrottsutövning.

•

sträva efter att ett hälsosamt utbud ­erbjuds vid idrottens anläggningar.

•

utveckla metoder för att förebygga ­ätstörningar inom idrotten.

Syftet med denna policy (riktlinjer) är att stödja förbund och föreningar att •

skapa goda kostvanor inom idrotts­ rörelsen för att främja god hälsa och bra idrottsprestationer.

•

motverka övervikt och ätstörningar samt främja en sund livsstil.

att avsätta tillräcklig gemensam tid för mat och dryck vid exempelvis läger och genom att stimulera till social samvaro under måltiderna. Det låter bra.

Förebygga ska man göra genom att utbilda aktiva och ledare. Men hur ska det konkret gå till?

Det finns en ökad tendens till psykisk press på elitidrottande unga män och kvinnor. Den visar sig inte bara i form av ätstörningar utan tycks visa sig även som sömnbesvär, depressioner, astma och infektioner.

Vad gör vi med dem som redan är drabbade? Varför inte bara erkänna att de finns?

Många aktiva idrottare tycker sig inte ha mött den förståelse man kan förvänta sig som drabbad, när man söker hjälp. Vidare säger man i policyn följande: •

Idrottsrörelsen tar ätstörningar på ­största allvar och RF ska bidra med att sprida kunskap om ätstörningar inom idrottsrörelsen.

•

All litteratur och utbildning som ­används inom idrotten ska bygga på aktuell ­vetenskap och forskning.

Antagen av Riksidrottsförbundet (RF) Oktober 2009.

För oss säger det här vad gäller ätstörningar: ”Det måste bli ett slut på det här nu, men vi vet inte riktigt hur det ska gå till!”

I denna kostpolicy står bland annat att idrottsledare bör sträva efter att skapa en lugn och harmonisk idrottsmiljö och därmed minska stress och krav. Idrottsrörelsen vill ta ansvar för och stimulera till bättre matvanor genom

84

Så länge man låter informationen om ätstörningar ingå under sin ordinarie kostpolicy kan vi inte se att man tar det på tillräckligt allvar.

Riksidrottsförbundet har inte specifikt uttalat sig kring ätstörningar utan nöjer sig med att låta det utgöra en del av sin ­kostpolicy. Så långt RF.

85

11 • Prevention

Prevention • 11

Här kommer förhållandet sett från andra hållet: FRI FRÅN ÄTSTÖRNING OCH NYSS FYLLDA 14!

Tänka på med maten •

Prioritera måltider.

1. Lyssna till din kropps signaler, ex. hunger, mättnad, trötthet och smärta.

•

Ät varierat.

•

Ät både kött och fisk.

•

Hoppa ej över någon måltid.

•

Våga äta mycket och ofta.

2. Banta inte när du växer.

3. Våga njuta av maten och sprid matglädje.

4. Gör det som känns roligt.

5. Rör på kroppen men gör något som får dig att glömma dig själv.

Vad kan de vuxna göra?

6. Ställ ej för höga krav på dig själv.

•

7. Lär dig hantera stress och svårigheter i livet.

Lyssna ej på vuxna som har synpunkter på din kropp eller hur du borde se ut.

•

8. Gå aldrig utan mens mer än tre månader i sträck (tjejer).

Kräv av idrottsklubben att de ska ha baskunskaper om ätstörningar.

•

De ska kunna se tidiga tecken på dig.

•

Håll efter vuxna, så de ej pratar bantning när du är med.

Tänka på med kroppen

•

Låt det komma fram, om du blir mobbad.

1. Träna ej mer än sex timmar per vecka.

•

Efterfråga en handlingsplan för ätstörningar på idrottsklubben.

2. Idrotta i mer än en gren samtidigt.

3. Tänk på att ditt fettlager i kroppen ska öka i din ålder, för att fungera som kvinna. Fullt naturligt (tjejer).

Vad kan du göra själv?

4. För killar är det muskler som ska ge ökad kroppsvikt.

•

Gör det du är bra på och intresserad av.

•

Ta dig tid att reflektera över det du gör.

•

Känn att du duger som person oavsett prestation.

•

Träna på att formulera behov och visa känslor.

•

Dra dig ej undan. Tala om vad du känner.

•

Kommentera ej varandras utseende.

•

Våga ha en egen stil!

5. Väg dig högst några gånger per år.

86

87

12 • Behandlingsmodeller Så här kan det fungera

Vi ska inte här fördjupa oss i sjukdomar-

88

nas historiska bakgrund men fenomenet har funnits länge. Dokumenterade fall av anorexia nervosa fanns redan på 1600-talet men kallades då för någonting annat. Under 1800-talet och ända in på 1900-talet behandlades det som andra psykiska sjukdomar. Det var först på femtiotalet och framåt som det utvecklades specifika behandlingsstrategier för den här gruppen sjukdomar.

Idag ser den allmänna sjukvården bara toppen på isberget. Själva möter vi gruppen som lever med sjukdomen i hemlighet och döljer det för omvärlden. Man visar en sida utåt och en annan inåt. Många lever ett dubbelliv och klarar samtidigt arbete och skola.

Anledningen till att det har spretat i de olika behandlingarna har sin grund i, att man inte haft klara bevis för vad sjukdomarna beror på.

Därför har det också utvecklats olika teorier kring hur de ska behandlas.

tigt att det ställs en korrekt diagnos. Mot bakgrund av idrottarens fysiska tillstånd och mentala resurser görs bedömning av behandlingsbehovet. Oftast räcker det långt med samtal kring matvanor och kompenserande beteende ur ett psykologiskt perspektiv. Det är grunden.

Idrottare med ätstörning kan behöva läkarkontroll, psykologbehandling, dietistrådgivning och i vissa fall tandläkarvård. Ätstörningen påverkar inte bara idrottarens fysiologiska tillstånd utan också hans/hennes tankar och beteende om kropp, vikt och mat.

Behandlingen bygger på förtroende, tystnadsplikt och idrottarens samtycke till kontakter. Den strävar efter att befria från skuld och skam. Av det skälet är det viktigt att idrotten i form av klubben/förbundet/landslaget erkänner problemen kring ätstörningar och på så sätt möjliggör för de drabbade själva att komma fram i ljuset och söka hjälp.

Vård anpassad till idrottsvärlden När det konstateras eller finns misstanke om ätstörning hos en idrottsutövare är det vik-

Efter ett första bedömningssamtal får idrottaren ett förslag till en behandlingsplan som är anpassat efter hans/hennes individuella problem, situation och villkor inom sin sport.

Anhöriga, tränare och andra nyckelpersoner 89

12 • Behandlingsmodeller

ses som resurser i behandlingen.

Ett vanligt terapiförlopp, som bygger på beteendeförändring är en kontinuerlig period av återkommande samtal på ungefär en timme.

(10-15 stycken). Varje behandlingsomgång bygger på uppföljning och utvärdering vilket är väsentligt och angeläget inom vården. I synnerhet när det gäller missbruk såsom matmissbruk, där risken för återfall annars är stor.

Det gäller för idrottaren att känna igen sina egna varningssignaler.

I den bästa av världar skulle man träffas gemensamt några gånger under behandlingens gång: den aktive, behandlaren, anhöriga, tränaren och andra involverade personer i så kallade nätverksmöten. Mötena är viktiga för att visa den sjuke att ni är överens om den handlingsplan ni har satt upp. Åtminstone har då alla varit på samma möte vid samma tillfälle och förhoppningsvis hört samma sak. Utifrån den aktives synvinkel eliminerar det riskerna att manipulera. Det är behandlaren som bör vara sammankallande till sådana möten.

Vården av ätstörningar ska vara så tillgänglig som möjligt och samtidigt bygga på ett visst eget ansvar. Därför är det viktigt och önskvärt att behandlingskostnaderna fördelas lika mellan utövare, klubb respektive förbund.

De ekonomiska och praktiska ­ ramarna kring behandlingen görs upp skriftligt i ­förväg. Mål, tidsperspektiv och kostnad bör vara fastlagt från starten, men kan naturligtvis justeras efter hand.

Under behandlingens gång och i uppföljningsskede bör det ingå två till tre nätverkssamtal för att säkerställa ett optimalt behandlingsförlopp.

90

Behandlingsmodeller • 12

Vad hjälper?

Det handlar om att hitta rätt behandlingsform till rätt person. Det är kombinationen behandlingsmetod och behandlare som skapar förtroende. Faktiskt mer än vilken metod som används. Naturligtvis måste man som behandlare tro på det man gör. Olika metoder har fått olika inflytande i Sverige mest på grund av hur bra man marknadsfört sig.

Vår utgångspunkt är att ingenting är obotligt. Det finns inga hopplösa fall.

Motivationen hos den som är sjuk går i vågor och det gäller att fånga upp vederbörande vid rätt tillfälle. Under höst och vår är den drabbade mer motiverad att söka hjälp, trots att han/hon ofta mår sämst före jul och strax före sommaren. Det är inte då man söker hjälp. Andras förväntningar att man ska må bra dessa perioder överväger så att man hellre håller masken. Dessutom är sötsaker kopplade till högtiderna jul och påsk, vilket försvårar för den som inte kan sätta gränser.

Vi är inte för avstängning från idrotten under behandling. Behålla träning utan tävlan, är modellen för den som har merparten av sitt sociala liv i idrotten.

KBT – Vad är det?

Kognitiv Beteende Terapi kallas en av flera psykoterapiformer som har kommit mycket i ropet senaste åren. Kognitiv står för kunskapsmässig och beteendeterapi är en terapiform som genom samtal inriktar sig på att förändra tanke, känsla och handling. Här nedan ges ett exempel på hur en behandling kan gå till, för en person drabbad av bulimia nervosa: Målsättning •

Patienten ska komma in i ett normalt måltidsmönster, det vill säga minst tre måltider per dag, äta huvudsakligen hälsosam mat, minska sitt undvikande av specifika livsmedel, sluta kräkas/laxera/motionera som kompensation.

•

Attityder och övertygelser som vidmakthåller patientens vikt- och matproblem kartläggs för att sedan ifrågasättas och omformuleras.

•

Faktorer som leder fram till nya impulser att hetsäta och kompensera identifieras.

•

Patientens förmåga förbättras att lösa mellanmänskliga problem och hans/hennes förmåga att hävda sig.

•

Återfall förebyggs.

Övergripande struktur •

Första fasen varar cirka fyra veckor, patienten kommer två gånger i veckan. Fokus ligger på att förändra patientens ätbeteende med hjälp av pedagogiska metoder, noggrann registrering av hur och när patienten äter eller kräks.

•

Andra fasen varar cirka åtta veckor då patienten kommer en gång i veckan. Arbetet får en mer kognitiv prägel med fokus på tankesätt, grundläggande antaganden, problemlösning och hur han/hon uppfattar sin kropp.

•

Tredje och sista fasen består av tre terapisessioner med två veckors mellanrum. Nu kontrolleras att patienten kan vidmakthålla de framsteg han/hon har gjort och kan arbeta vidare på egen hand.

91

12 • Behandlingsmodeller

Behandlingsmodeller • 12

Anorexiapunkten som exempel ”Har vi tårta på jobbet är det kört!”

”Vissa dagar när jag ätit för mycket är det som om jag vill springa ifrån mig själv!”

”Orättvist att jag ska ha en sjukdom som inte finns!”

”Nittio procent av tiden på sjukhuset fick jag försvara mina föräldrar.”

”Jag passar på att kräkas när föräldrarna ser på Rapport. Då hörs det mindre.”

Under 80-talet startade Isabella en framgångsrik behandlingsform som här kommer att beskrivas mer i detalj. Hur den fungerade och fortfarande fungerar sedan 2003 i andra personers regi. Hur formen var uppbyggd och dess olika beståndsdelar.

Anorexiapunkten idag är en väl fungerande verksamhet där 93 procent av klienterna blir friska. De övriga procenten består av klienter som antingen inte fullföljer behandlingen eller har för hög frånvaro för att slutsats ska kunna dras. (Citat 2012, Mia Berglund, nuvarande ägare.)

Andelen botade eller förbättrade patienter var 85 procent efter genomförd behandling. (1990) Under samma period låg de flesta behandlingsenheter på 70 procent.

”Jag tar tunnelbanan långa sträckor på natten för att köpa laxermedel på jourapoteket.”

”Har jag inte pengar till mat klättrar jag på väggarna hemma!”

När verksamheten startades 1986 som landets

första privata klinik för behandling av självsvältare och hetsätare i Helsingborg hade patienterna i snitt haft sjukdomen i sex år, när man sökte hjälp.

Förhållandena var svåra i landet. Den behandling som landstinget tillhandahöll bestod av sex platser i Uppsala och fyra i Lund. Till det förstnämnda var tio års kö och till Lund tre år. En del patienter tog livet av sig i väntan på vård. När jag slutade 2003 hade man haft sjukdomen i ett till två år. Av de 600 fallen jag mötte på mottagningen var endast femtio procent från Skåne från början. Målgruppen förändrades naturligtvis under de 18 åren.

Perioder av mer eller mindre tillgänglig vård gjorde att man antingen medvetet valde att söka privat eller inte alls visste vart man skulle vända sig. Anorexiapunkten arbetade hela tiden efter tio hållpunkter som alla involverade konsulter fick rätta sig efter.

HÅLLPUNKTER I ARBETET ”Jag får anstränga mig för att tala sanning. Jag är van att ljuga.”

•

Stå för fasthet, stadga och stöd

•

Klädsel som gynnar affärsidén

•

Allt görs med omsorg

•

Vara överens med sitt arvode

•

Hög servicenivå

•

Arbetet ska kännas roligt

•

Alla fall är unika

•

Leva som man lär

•

Tänk på tystnadsplikten

•

Många misstag men ej dåligt rykte

Citat från patienter

92

93

12 • Behandlingsmodeller

Behandlingsmodeller • 12

Medarbetare

tidssammansättning.

Det var inte ovanligt att den som hade en ätstörning också hade någon form av födoämnesallergi eller intolerans.

De olika personerna i behandlingsteamet arbetade inte dagligen med patienterna utan var resurspersoner som patienten vid behov eller önskemål kunde få träffa en eller flera gånger under behandlingen. Till exempel fanns dietisten som behandlingsresurs fyra timmar varannan vecka. Alla kontakter med patienten journalfördes av samtliga i teamet.

Föreståndaren knöt ihop helheten samt stod för bedömningssamtal och även uppföljning i sammanhanget.

– Kontakt med dietisten var en annan huvudingrediens i behandlingen. Ofta visste patienterna själva så mycket om enskilda livsmedel och deras sammansättning eller antal kalorier att det kunde tyckas överflödigt.

Dietisten behövdes dock för att slå hål på myter som fanns kring kostråd, kosttillskott, bantningspreparat och liknande.

Dietisten gick igenom med patienten hur denne upplevde sin matsituation. Utifrån patientens kunskaper informerades om mat, energi, näring, kroppens funktioner och ­ ­behov. Patienten fick skriftlig information om bra livsmedelsval, måltidsordning och mål-

Dietisten

Socionomen – Föreståndare tillika socionom

stod för terapin som grundade sig på kognitiv beteendeterapi. Det var den absolut viktigaste kontakten och byggde på ett grundmurat förtroende. Man föreslog en behandlingsplan som var individuellt anpassad och skrev kontrakt under förutsättning att planen accepterades. Rätt åtgärd vid rätt tillfälle i behandlingskedjan var det som skapade framgången.

Tandläkare

f.d. Patienter

Sjukgymnast

Gynekolog Anhörig

Socionom

Läkare

Terapi

Idrottstränare

Klinisk Dietist

94

Utbildning

Föredrag

– Ett besök av en före detta patient var ett uppskattat inslag, där patienten fick en timme med en livs levande frisk person som kunde berätta om sig själv med distans.

Vissa saker kan man som terapeut inte svara på annat än om man varit med om samma sak. Det fanns alltid en kategori drabbade som bara lyssnade på den som själv hade haft sjukdomarna.

F.d. patient

– I fall det var påkallat ordinerade läkaren blodprovstagning för bedömning av kroppsstatus. En möjlighet för eventuell inläggning behövde finnas men oftast gjordes den åtskillnaden redan i inledningsskedet av kontakten. Medicin ordinerades i vissa fall, men innan dess krävdes en ordentlig diagnosticering. Ångestdämpande, depressionsmediciner och liknande kunde skrivas ut. Medicineringen följdes sedan upp för att förhindra återfall och för att dosen skulle kunna trappas ner, när patienten var frisk.

Läkaren

– I de fall det handlade om utebliven menstruation för kvinnor i mer än tre månader kopplades en gynekolog in. ­Gynekologen skulle inte enbart sätta in ­p-piller som åtgärd utan se problemet som ett symptom på något som var i obalans. Risken för benskörhet var uppenbar. Idag är det lätt att samtidigt göra en första bentäthetsmätning för att veta om man ska gå vidare i undersökning eller inte.

Att visa bilder på urkalkat skelett eller begynnande benskörhet var för många en väckarklocka och brukade motivera den mest ovilliga till behandling (Läs mer om benskörhet i kap 9).

Gynekologen

– Tandläkarens roll var viktig ur flera aspekter. Inte minst för att konstatera och förhindra fler frätskador på tänderna om de redan uppkommit av mycket kräkande.

Hos tandläkaren kunde kunskap förmedlas

Tandläkaren

Handledning

om hur den försämrade salivavsöndringen i munnen ökade risken för hål i tänderna och hur man motverkade det.

– Tränare ingick i de återkommande nätverksträffar som skedde under behandlingens gång. Två alternativt tre träffar.

Han/hon bidrog med värdefull information och garanterade också en uppföljning av insatta åtgärder kring träning och tävlan.

Idrottstränaren

– Anhöriga och vänner sågs som resurser i behandlingen. De kunde göra mycket för att hjälpa patienten men på ett annat sätt än den som behandlade. Separata anhörigsamtal förekom ofta på patientens önskemål. Det gällde att befria från skuld och naturligtvis svara på frågor.

Anhöriga

– Sjukgymnast eller tillika massör hjälpte till med beröring, kroppskännedom och att lära patienten var kroppen började och slutade. Den som hade svårt för beröring brukade kunna tillgodogöra sig avslappningsträning som alternativ.

Sjukgymnasten

– Utvärderingsansvarig hjälpte till med intervjuer och admi-

Utvärderingsansvarig

95

12 • Behandlingsmodeller

nistration av dåvarande utvärderingsprojekt SUFSA (Läs mer om SUFSA längre fram i ­kapitlet).

– All professionell verksamhet som socionom inrymde egen kontinuerlig handledning av annan socionom/ psykolog för att säkerställa ett fortsatt kvalitativt arbete. Det spelar ingen roll hur kunnig man är. Bland familjer där någon är drabbad av ätstörningar förekommer ofta, som tidigare nämnts, manipulationer. Det var viktigt att man som behandlare inte blev en del av dessa.

Egen handledare

Behandlingsmodeller • 12

För att kallas frisk skulle ­patienten ha: • Balanserade kostvanor • Förmåga att känna mättnad och hunger • Varit hetsätningsfri i minst två månader • En realistisk kroppsuppfattning • Kunna klara sin sysselsättning utan större problem • Regelbunden menstruation (kvinna) • Stabilt humör • Vara relativt nöjd med vikten

Samtycke Inom behandling kallar vi det för samtycke när den drabbade medger insyn i behandlingen. Ett samtycke och en öppenhet är alltid att föredra och brukar oftast fungera om man frågar efter det. Om den drabbade vill att du som tränare blir informerad över behandlingens innehåll finns det ingen tystnadsplikt som hindrar informationen. Ibland har vi en tendens att gömma oss bakom tystnadsplikten.

Du har naturligtvis också rätt att säga att du inte vill veta om innehållet i behandlingen.

Det är inget du måste lägga dig i.

Men kom ihåg: Det finns ingen tystnadsplikt i världen som kan hindra insyn vid ett samtycke!

Uppföljning Om allting gick som det skulle, var det ändå viktigt att följa upp behandlingen för att konstatera hur kropp och själ mådde.

Patienten behövde lära sig känna igen hur det kändes att må bra. Ibland upplevde de 96

• Tillfredställande sociala kontakter

drabbade att anhöriga hade mer bråttom med att de skulle bli friska än vad de själva hade.

Uppföljning efter tre, sex och tolv månader är gängse praxis och användes också av Anorexiapunkten. Huvudsaken är att uppföljningen kommer med regelbundna intervall så att den går att utvärdera. Liksom i alla former av missbruk eller tvångsbeteende finns det en återfallsrisk. Många drabbade beskrev att bantningsprat på arbetsplatsen kunde vara det svåraste att tackla under tillfrisknandet.

Ibland var ett hembesök en bekräftelse på hur frisk man var. För någon annan kunde hembesök uppfattas lika privat som att någon följde med in på toaletten.

Den som tog för lätt på uppföljningen och hoppade över stegen hade svårare för att lyckas. Där kan idrottens tradition av mental träning komma till nytta och hjälpa den som

är på väg att tappa greppet. Samma egenskaper av stark vilja, envishet och ambition som idrottaren ofta har, kan användas för att bli frisk. Genom ett idogt arbete där den drabbade påminde sig själv dagligen om vad som gällde, brukade fungera.

Profilering på idrotten Efter en paneldebatt i TV 1992 blev jag uppsökt av Anna Melin som kom att bli Anorexiapunktens dietist under ett antal år (1993–1997). Genom ett intresse för idrott och Annas bakgrund som elitgymnast började vi tillsammans titta på idrotten och vad som saknades i form av hjälp där. Vi filade på handlingsplaner och hur kontakten kunde se ut ihop med tränaren.

Parallellt med behandlingen började ett intresse för oss som föredragshållare, utbildare och handledare att ta form. Jag och Anna besökte många idrottsklubbar både i Skåne och i Danmark. Anna hade då också börjat på Team Danmark, dansk elitidrott i Köpenhamn där hon senare kom att bli deras koordinerande idrottsnutritionist i närmare femton år (1995– 2009).

heten under åren 1987–1998 gjord av samma person gav följande utslag: BRA MED BEHANDLINGEN: • Genomgående mycket samstämmiga för hela tidsperioden • Terapeutens förståelse för patienten och förmåga att lyssna.

• Större självkännedom och sjukdomsinsikt • Konkret upplägg med matlistor och kostråd • Terapeutens raka och positiva förhållningssätt • Att skuldbördan lyfts från patienten • Förståelse och omtanke samt ­terapeutens demokratiska förhållningssätt till ­patienten.

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR: • Hur nuvarande behandling kan kompletteras snarare än negativa åsikter.

• Komplettera nuvarande behandling med litteraturtips om kroppslära, kostlära, sjukdomslära • Upprätta handlingsplan vid återfall

Utvärdering En oberoende utvärdering av behandlingsmetoden gjordes 1996 och skrevs av kurator och fil.kand. Marguerite Bjellvi i Helsingborg.

Underlaget för undersökningen utgjordes av de patienter som under ett helt kalenderår vänt sig till Anorexiapunkten 1994 (i snitt 50 per år).

En sammanställning av 88 patientsvar efter genomförd behandling avseende verksam-

• Inför gruppsamtal med andra ­patienter och anhörigmedverkan i större ­utsträckning.

SUFSA SUFSA-projektet var ett utvärderings- och kvalitétssäkringsprojekt kring olika behandlingsmetoder i Sverige som pågick mellan 1996–2001. Det samlade totalt ett tjugotal 97

12 • Behandlingsmodeller

behandlingsenheter med fler än 900 p ­ atienter under tre år och med tre års uppföljning, varav Anorexiapunkten utgjorde en enhet. Ett arbete under forskningspsykolog Claes Norrings ledning på Forsknings- och Utvecklingsavdelningen, landstinget Örebro. Utvärderingsinstrumenten som samtliga var skriftliga, bestod av ett helt metodbatteri. En del skulle patienten fylla i själv, andra gjordes i intervjuform. Det var alltid den samlade bilden som gav trovärdigheten och tillförlitligheten i testresultatet.

Genom SUFSA-projektet tillägnar jag mig ett forskningstänk i behandlingen som jag haft stor nytta av. Gemensamma genomgångar förekom under flera tillfällen av projektets gång.

Idag finns i Sverige det som förkortas KÄTS och som fungerar som en kunskapsbas och upplysning. Man vill fortsätta att bidra till kunskapsspridningen genom sin hemsida, utbildning och granskning av kvalité i vården.

98

SABS En intresseförening bildades 1993 för att främja samarbete mellan kliniker och forskare som arbetar med ätstörningar – Anorexi/ Bulimisällskapet. Föreningen har som uppgift att stödja god och effektiv vård och utbyta erfarenheter. Man har sammankomster två gånger per år med medlemsmöten, föreläsningar och workshopar. Motsvarande organisationer finns i Norge och Danmark. Vartannat år ordnar man nordiska kongresser.

• SUFSA – Samordnad Utvärdering och Forskning vid Specialenheter för Anorexi/Bulimi.

• KÄTS – Kunskapscentrum för ­ÄTStörningar.

• SABS – Svenska Anorexi/Bulimi ­Sällskapet.

99

13 • Det goda exemplet Höglandet och Idrotten

ungdomsverksamheten efter den andra på Höglandet kan man bara konstatera att det här finns många goda exempel på hur man kan göra med ungdomar när det fungerar bra. Det är det vi ska ta efter.

Man möter verkligt engagerade och duktiga ungdomsledare. Bra idrott för ungdomar och hur man parat tydliga regler med eget omdöme och fingertoppskänsla. Där man bemöter myter om olika kostråd på ett smart sätt, som ungdomarna köper. Där man är vaksam för alla bantningstips som dyker upp. I träningen väver man in återhämtning som en av fyra delar tillsammans med fysisk, teknisk och mental uppladdning.

Därför har jag istället för att peka ut fällor och misslyckanden, valt att beskriva ett föredömligt exempel. En verksamhet där flickor känner både gemenskap, styrka och kompetens i sin idrott.

På småländska Höglandet är inte bristen på lokaler eller utrymme ett problem. Det finns gott om plats. Naturligtvis konkurrerar man med andra idrotter om samma utrymme emellanåt men förhållandena är relativt goda.

Därför är det extra roligt att ta fram en av

Efter att ha satt sig in i den ena

100

våra bedömningssporter som traditionellt sett betraktas som en av riskidrotterna i det här sammanhanget.

Nässjö Skridsko- och ­Konståkningsklubb Nässjö Skridsko- och Konståkningsklubb har funnits som en självständig enhet sedan 1986 och har sedan dess haft trogna ledare som arbetat länge med ungdomarna.

Den genomsyras av en tydlighet i dokument och policy som inbegriper även personal och ledare och har uttalade regler hur man agerar i händelse av droger eller mobbning.

Rekryteringen av nya till klubben sker via Stinsens Skridskoskola som finns både i Eksjö och Nässjö och vänder sig till barn i åldrarna tre till sju år.

101

13 • Det goda exemplet

Vid sidan av detta har alla som går i årskurs ett i Nässjö kommun möjlighet att prova konståkning under sex veckor. Efter det kan man bli antagen för fortsättningsgrupp i konståkning.

Det finns alltid möjlighet att hyra skridskor i början om man inte har egna eller vill köpa nya. Man kan också köpa begagnade konståkningskläder när man kommit lite längre, som någon annan konståkare har vuxit ur. Det är med andra ord inga dyra investeringar för att prova på sporten.

Det kostar 300 kr att bli medlem säger Ingemar Ström som jag har återkommande samtal med och som varit ordförande i klubben sedan 2008.

Föreningen präglas av en tydlighet och man betonar tidigt att man är en representant för klubben genom sitt agerande när man är ute på isen.

Träning Före varje träningspass värmer tjejerna upp individuellt minst trettio minuter. Det betyder att man håller sig på läktare eller i omklädningsrum. Uppvärmningen ska vara klar innan man kliver ut på isen. Man märker av 102

Det goda exemplet • 13

den goda stämningen redan i omklädningsrummet. Efteråt stretchas det. Antingen på arenan eller när man har kommit hem.

Varje höst har chefstränaren utvecklingssamtal med var och en av åkarna, om vad de vill satsa på och hur träningen ska läggas upp under det kommande året.

Ishallen stänger i mitten av mars i Nässjö.

Då vidtar markträningen. Den innehåller både styrka, konditionsträning och vighet.

Allt blandat och mycket omväxlande. Ett pass kan börja med att man springer runt sjön 1,6 km. Sedan vidtar hopprep och övningar med pilatesbollar (Se exempel sist i kapitlet).

Lektionen präglas av god förberedelse, glad stämning med respekt för ledarens auktoritet.

Att alla inte kommer på markträningen är inte huvudsaken för ledaren utan att tjejerna rör på sig. Vissa är på fotbollsträning istället.

Alltså person framför prestation.

Tävling En gång per år ordnar Nässjöföreningen tävlingar som bekostas av klubben. Är man intresserad finns det möjlighet att vara med på många andra tävlingar runt om i regionen var och varannan helg. Då är man plötsligt konkurrenter när man möts men det är ingenting som påverkar den övergripande gemenskapen i klubben.

Det förekommer ingen toppning vid tävlingar. Vid för stort deltagarantal ska arrangören lotta. Till mindre tävlingar går man efter dagsform hos åkarna.

Tränare följer alltid med till tävling och man går noga igenom poängen efteråt med åkaren för att förklara vad som behöver förbättras och vad som eventuellt kan ha gått fel.

Innan man kvalificerar sig för att tävla krävs det att man passerat ett antal tester och får slänga hjälmen. Då anses man vara tillräckligt säker för att kunna landa mjukt på isen om man skulle trilla. Barnen får inte tävla överhuvudtaget om de inte har Grundtest i Friåkning. Man kan glädjas åt varandras framgång i det som till exempel kallas för ”Landa en axel”. Något som alla förr eller senare ska klara av. Ingemar tror att testerna är det som gör att åkarna utvecklas och inte tröttnar. ”Det måste vara roligt med konståkning också”, påpekar han.

Huvudtränaren Martin Landl är mångårig tränare med ett förflutet i Tjeckien och sprungen ur en familj där konståkning blivit en livsstil.

Nässjö är en av de klubbar han tycker fungerar bäst. Han har ett bra samarbete med styrelsen sedan 1985 och sedan tio år tillbaka är

han Nässjös huvudtränare. Allt fungerar, tycker han och man tar hand om administrationen på ett utmärkt sätt. Han får stort utrymme att bestämma över vad som händer på isen och det visar sig också i resultaten. ”Konståkning förenar fysisk prestation med elegans, fantasi och charm”, säger Martin. ”Eftersom den är så kraftkrävande har jag genomgång både före varje tävling och under föräldramöten om nödvändigheten av att äta ordentligt. Det är en del av den mentala uppladdningen.”

Konståkningsprogrammen idag är kortare än fem minuter på grund av att man kan göra svårare konster och det i sin tur är mer utmattande för kroppen.

Martin har alltid sagt nej till uppdrag i större klubbar i Sverige. Han tycker att man där är mer utseendefixerad och betonar smink och utrustning mer än nödvändigt.

Trots de få istimmarna (tretton timmar) per vecka i Nässjö har man förhållandevis många

103

13 • Det goda exemplet

medaljer. Det som skulle kunna rendera en elitsatsning kräver ännu fler istimmar per vecka året runt, menar Martin. Skridskoåkning börjar man tidigt med i ålder och slutar också förhållandevis tidigt, menar han. Där skiljer det sig från andra idrotter.

Hjälptränare Som junior förväntas man vara hjälptränare på skridskoskolan för de små eleverna. På det sättet kvalificerar man sig samtidigt för en tränarutbildning som pågår en helg.

De äldre tjejerna gör egna åkprogram till de yngre, vilket de då får betalt för. Det är naturligtvis attraktivt för gymnasieungdomar med en extrainkomst.

Ett bra sätt att behålla dem som annars kanske skulle slutat i förtid med sporten.

Drogpolicy Den egna klubben har en rak och tydlig drogpolicy och dessutom en plan mot mobbning.

I styrelsen ingår en moral- och etikgrupp som ska säkerställa att policyn efterföljs.

Ledarna får varje år skriva på att de tagit del av innehållet i den reviderade upplagan. Alla regler gäller både elever och ledare i samma skrift. Man garanterar ett levande dokument genom att beskriva på vilket sätt policyn ska praktiseras och vad som händer om man inte följer planen. Följande aktiviteter är minimi­ krav: Varje ledare ska informera sin grupp/sitt lag om föreningens avståndstagande till droger och mobbning Föreningen ska årligen arrangera en träff för

104

Det goda exemplet • 13

ledare som syftar till ökad kunskap om droger och mobbning. Kunskaperna ska därefter aktivt användas i verksamheten.

Ledare ska vara föredöme i klubben vilket också tydligt framgår av dokumentet. Man uppmanar till exempel ledarna att inte röka när de rör sig bland ungdomarna eller på klubben.

Någon handlingsplan i händelse av konstaterad ätstörning finns dock inte. De säger sig inte ha några sådana problem, vilket också verkar sant. Det finns ingen grogrund.

Killar Killar är ännu så länge sällsynt i konståkningsklubben men utgör absolut ett positivt inslag.

Emellanåt har man en och annan ung man som börjar men de tvekar ofta när de upptäcker att de är ensamma som killar. De blir oerhört populära, när de väl börjar med konståkning. Ingemar skulle gärna se fler unga män i sporten.

Sponsorer I konståkning liksom simning tar man märken, innan man är färdig för att utöva konster. Genom förmånliga sponsoravtal säljer klubben de sex olika märkena till lägre priser än andra klubbar. En del vill ha alla märken, berättar Ingemar och då kan det bli dyrt för en och samma familj.

Klubben har sammanlagt fjorton sponsorer där vissa betalar Guld-, Silver- respektive Bronspeng på vardera tre, två och ettusen kronor per år och åtnjuter på det sättet olika förmånsnivåer.

Dessutom har Nässjö konståkningsklubb

ett femårsavtal med den så kallade ”Aktiestinsen” som är en stor tillgång i Höglandsregionen. (Donationer från en privatperson som lyckats bygga upp ett aktieimperium ur två tomma händer och som delar med sig frikostigt både inom idrott- och utbildningsväsende i regionen.) En tillgång som kanske gör det lättare för regionen än i andra delar av landet.

Ur sponsorkassan avsätter man pengar varje år för att utse årets åkare och årets ledare. Någon som har utmärkt sig under året får tusen kronor extra. Vem som har valts tillkännages under årsmötet av klubben.

En stor del av Skridskoklubbens pengar satsas på den chefstränare som funnits sedan tjugo år tillbaka och som pendlar tre gånger i veckan från Linköping för att undervisa eleverna.

Riskfaktorer Ordförande säger efter att ha studerat vårt papper ”Fri från Ätstörning och nyss fyllda 14!” (Läs mer under kapitel 11) att man borde tänka mer på detta. Många av klubbens fjortonåringar tränar upp till sex timmar i veckan.

Ingemar tycker det är bra att man kan hålla på med flera sporter samtidigt men vi är överens om att det kan vara svårt när säsongsperioderna går i varandra.

Ett program på tre och en halv minut kan vara så utmattande att flickorna inte orkar köra det mer än tre gånger på ett träningspass.

Därför blir det också uppenbart efteråt, om man inte har ätit tillräckligt. ”Det är viktigt att det är lugnt kring måltiden före tävling”, säger Ingemar.

Läger och gemenskap Under den årliga veckan i augusti med Nässjö konståkningsläger ingår alltid kostrådgivning.

En av tränarna är utbildad kostrådgivare och har också kostråd med eleverna vissa söndagar under träningsåret.

Isshower engagerar alla och ger mycket gemenskap men kräver också mycket energi av klubben. Man har bland annat haft show med levande musik från Kulturskolan där man placerade musikerna på en upphöjd scen mitt på isen.

En inplanerad isshow finns för nästa år och det brukar inte vara svårt att locka publik och sälja biljetter.

Stabil styrelse Styrelseordförande Ingemar Ström lägger ner en till två timmar per dag på ren administration när säsongen är igång. Hela hans familj är engagerad. I styrelsearbetet ingår möte med kommun, styrelse- och tränarmöte. Planering inför tävling, närvaro och statistik och att söka bidrag från SISU och SKF sponsorer med mera.

Nässjö skridsko och konståkningsklubb är en förening som drivs av ideella krafter. ”I vår förening är vi måna om att visa våra barn och ungdomar glädjen och nyttan av gemenskap, god kamratanda, etik, moral och ett hälsosamt liv” (Utdrag ur policy-dokumentet).

Kontrollgrupp Finns det inget som är negativt? Efter att ha ställt ett antal frågor kring mat, träning och klubben, som flickorna haft en vecka på sig att svara på, är det bestående intrycket posi105

13 • Det goda exemplet

tivt. Klubben och träningen besöks av Isabella ett flertal gånger. I den grupp som studerats närmre är flickorna mellan tretton och sexton år och har tränat konståkning allt från åtta till elva år i sträck. De har alla nått en viss kunskapsnivå parat med en viss ålder.

De tycker sig vara omgivna av omtänksamma tränare som utvecklar dem och peppar dem. I någon mån stränga men inte för hårda.

Man har en stark gemenskap och bra vänner i klubben.

Många tränar fyra till sex gånger i veckan på vintern. På sommaren är det markträning en till två gånger i veckan. Ingen av de som svarat, säger sig ha bantat. De verkar inte heller ställa för höga krav på sig själva. Matvanorna är regelbundna utan att innehålla för många tabun. Det är tillåtet att äta godis ibland och avvika från rutinen. Övervägande delen av de som svarat är lyckligt omedvetna om sambandet mellan menstruation och benskörhet. De visste inte heller att det förekommer mer ätstörningar inom idrotten än utanför. Några enstaka känner andra som är drabbade.

106

Det goda exemplet • 13

”Man kan prata med alla” Efter den lyckade responsen ställs efter ett par månader ytterligare frågor till gruppen (Se sist i kapitlet). De flesta tror inte att konståkningen ändrat deras syn på sin kropp. Kroppen har blivit starkare, mer vältränad och givit dem ett bättre självförtroende. Någon säger att det snarare är allt på internet som påverkar deras kroppsuppfattning negativt. De har endast haft tillfälliga skador i form av stukad fot, skadat ben eller knäproblem under årens lopp.

De har alla regelbunden menstruation. ”Klubben har en bra sammanhållning vilket gör att man kan prata med alla”, säger en. ”Vi har alltid kul och det är viktigt att träna”, säger en 13-åring.

Här kommer exempel på hur mark­träningen kan se ut under våren: Måndagar 18.00 – 19.30 Onsdagar 19.00 – 20.00 17/4

Ons

Vighet och balans

22/4 Mån Konståkningsövningar 24/4

Ons

Koordination, hinderbana

29/4

Mån

Styrka – Ben & mage. Ta med hopprep!

6/5

Mån

Kondition, intervaller, avslappning

8/5

Ons

Styrka – Rygg, armar, Rumpa

13/5

Mån

Rolig träning

15/5

Ons

Konståkningsövningar. Vighet & Balans

20/5

Mån

Styrka, Balans och koordination. Ta med Skridskorna!

22/5 Ons Kondition 27/5

Mån

Styrka – hela kroppen

29/7

Ons

Koordination, hinderbana, stafett

107

13 • Det goda exemplet

Här en lista över frågor ställda i första omgången: 1. Vad gör Nässjö Konståkningsklubb till en bra förening?

2. Vad kännetecknar en bra tränare?

3. Hur mycket tränar du?

4. Hur ser dina kostvanor ut?

5. Har du bantat någon gång?

6. Har tränaren sagt eller gjort något extra som haft avgörande betydelse för din utveckling som skridskoåkare.

7. Negativt eller positivt?

8. Det finns ett samband mellan utebliven menstruation och benskörhet.

Visste du det och vad tycker du om det?

9. Ätstörningar förekommer mer i idrotten än utanför.

Visste du det och vad tycker du om det?

10. Känner du någon som är drabbad?

IvH jan 2013

…och i andra omgången: 1. Hur länge har du tränat konståkning?

2. Hur gammal är du idag?

3. Har konståkningen tror du, ändrat din syn på din kropp och ditt utseende?

4. Till det bättre eller sämre? Eller har det varit bra hela tiden?

5. Har du regelbunden menstruation?

6. Om inte, hur länge har den varit oregelbunden eller uteblivit?

7. Har du varit skadad p.g.a. konståkningen under någon längre period?

8. Vad är det som gör att du fortsätter med konståkning och inte tröttnar?

9. Vad skiljer klubben från andra idrotter du varit i kontakt med?

108

IvH april 2013

14 • Forskning och

­utveckling

Göra skillnad. Förändrade diagnoser

I TV-programmet ”Medaljens pris” från

våren 2012, fick vi lära oss att politiker sedan slutet av nittiotalet pytsat in mängder av pengar i elitiddrotten. Allt för att Sverige skulle göra bättre ifrån sig internationellt. Det rör sig om en halv miljard kronor fram till idag.

Det visar sig när man intervjuar våra nuvarande elitidrottare att nio av tio dras med överbelastningsskador och lika många tränar och tävlar skadade. Man bedövar sig med tabletter trots att det ökar risken för skador. Nio av tio anser att det är värt priset. Det finns något som kallas ”den klassiska mixen” av två Voltaren och en Alvedon (Uttalande av ­Stefan Holm). Landslagsläkare Thomas Eriksson (2010–2011) kallar det för ”en tyst epidemi”.

Det är strävan efter att vara oövervinnerlig som är kicken som driver en, säger bland annat Susanna Kallur. Trots det känner många prestationskrav i samband med medialt genomslag. Man pendlar mellan starka känslor under en sådan period. Man anger även stadiet från fullt utövande till att inte längre vara aktiv idrottare, så kallat övergångsbesvär, som en kritisk period.

Det finns ett begrepp, att ”persa” vilket innebär att man sätter personligt rekord i 110

­olika moment i träningen.

Enligt programmet Medaljens pris blir fyra av tio sextonåringar långskadedrabbade. Trots det är det få elitidrottare som lägger skulden på sina tränare. De skyller mest på sig själva för sina belastningsskador. Det är inte rimligt, menar vi. Vuxenvärlden måste ta ett större ansvar. Fem av tio elitidrottare ger upp på grund av skador, enligt programmet.

Förändrade och nya diagnoser I dåvarande diagnostik för ätstörningar använde vi ett begrepp kallat DSM-IV som har brukats de senaste tjugo åren och som ursprungligen kommer från USA. 2013 ersätts det av något kallat DSM-5. En del diagnoser som inte tidigare hörde till området ätstörningar inkluderar nu diagnostiken i USA och från 2013 även i Sverige. Det betyder att vi framöver får ett större antal personer som idag inte betraktas som sjuka, men som kommer att få en diagnos enligt det nya begreppet. Istället för bara ”Eating Disorders” kallas beteckningen ”Feeding and Eating Disorders”.

Inom dåvarande diagnostik DSM-IV var det svårt att diagnosticera små barn med ät111

14 • Forskning och utveckling

Forskning och utveckling • 14

störningar. Undersökta barn mellan sju och sexton år passade inte in i mallen där andra bedömningsgrunder behövdes. Till exempel har man sett ätstörningar, utan att kriteriet ”oro för att bli tjock” finns med i bilden.

Man kan inte själv ange sina symptom i den åldern. För många fall blir allmänt hållna utan tillräckliga detaljuppgifter. Man hamnar i diagnosfacket ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation).

När en ätstörning går över från att vara Feed­ing till Eating Disorders är inte exakt i tidpunkt.

förekommande överätande.

En alltför stor andel patienter har hamnat i restkategorin UNS och det vill man ändra på.

det. Inom idrotten finns det mycket kvar att göra. Forskarvärlden har inte kartlagt det här färdigt.

Varför är diagnoser viktiga?

Diagnoser är viktiga för att vi ska vara säkra på att vi har samma utgångspunkt i diskussioner och bedömningar. Att vi har en gemensam norm och pratar samma språk när vi talar om en och samma patientgrupp.

(Se bilaga II gällande Nuvarande Diagnoser.)

Nya mönster

• Rumination Disorder – omtuggad mat

Hur kan du hjälpa till?

Istället för att blunda kan du vara en viktig länk i arbetet med att kartlägga och förbättra vård och behandling. Du kan hjälpa forskningen genom din insats. Vi behöver din kompetens i det arbetet. Vi behöver förbättra diagnostiken och förfina instrumenten för att hjälpa vilsna unga kvinnor och män där mycket energi går åt till att hålla masken och inte avslöja sin misär. Att befinna sig i en ond cirkel av ätande, kräkande, tränande och återigen ätande i en evig kretsgång.

Var med och gör skillnad. Skelettet är vår bas och stabilitet. Vi anser att vi inte kan fortsätta att acceptera de skelettskador vi ser på ungdomar idag. Skammen får inte hindra kunskapen. Vill vi riskera unga människors förmåga att utvecklas till fungerande vuxna?

Vi är övertygade om att det finns kunskaper och mönster i just din idrott som inte har nåtts av forskningen ännu. Ett mörkertal.

Unga mäns och kvinnors ät- och träningsbeteende som du har kunskaper om och som forskningen skulle ha nytta av. Eller som du kan få kännedom om, ifall du öppnar dig för

• Avoidant/ Restrictive Food Intake Disorder – ointresse för mat • Purging Disorder – rena, laxera • Night Eating Disorder • DSM-5 släpptes i maj 2013.

Den största förändringen från tidigare diagnoser när det gäller anorexi är att amenorré, det vill säga utebliven menstruation, inte längre är ett diagnoskriterium. Man kan alltså ha en anorexia nervosa och ändå ha sin menstruation kvar. Och omvänt, man kan ha förlorat sin menstruation utan att få diagnosen anorexia nervosa.

När det gäller bulimi räcker det numera att hetsätning förekommer en gång i veckan istället för två för att kallas bulimia nervosa (Se bilaga II).

Hetsätningsstörning har blivit en självständig diagnos från att tidigare ha ingått i samlingsbegreppet ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Man vill tydliggöra skillnader mellan hetsätning och mer vanligt 112

• Kan man vara ”periodare” i idrott, precis som när det gäller alkoholmissbruk?

• Har alla de kvinnliga deltagarna du tränar menstruation som de ska? Vet du det?

• Hur ser mönstret ut hos de idrottande i tävlingssammanhang jämfört med träning?

• Hur påverkar dopingmedel aptit och ­hunger?

• Hur mycket inverkar de ungas beteende på att de är i beroendeställning till dig?

Skrämselpropaganda brukar inte behövas när det gäller ätstörningar. Det är tillräckligt skrämmande som det är. Patienter som man inte kunnat motivera till behandling brukar väckas till liv om de ser röntgenbilder på sitt urkalkade skelett. När sambandet blir uppenbart mellan deras eget beteende och det de ser på bilden. Den drabbade stänger gärna av signalerna från halsen och nedåt. Man tror sig kunna styra allt med sin vilja och sitt huvud.

Ordet anorexia har associerats med döden.

Vem vill fördjupa sig i döden? Det är ju obehagligt. Sanningen är att det är mycket få som dör i sjukdomen idag. De allra flesta blir friska med eller utan behandling.

De flesta symptom återställs, när den drabbade är frisk. Benskörhet är dock en av de få symptom som är bestående i ätstörningssjukdomar.

113

SLUTORD Den här boken har handlat om hur man som tränare eller ledare kan bemöta ätstörningar i idrottsvärlden. Vi hoppas att du har funnit läsningen intressant och att boken kan bli till ett praktiskt och användbart redskap i vardagen. Vi vet att det finns så många duktiga ledare med stort inflytande på unga män och kvinnor och som gör ett fantastiskt arbete.

Vi inledde med att tala om ätstörningarnas många ansikten. Du har fått baskunskaper kring sjukdomarna. Vi har gått igenom manipulationer och hur du själv behåller balansen mitt i alltihopa. Vidare har vi tittat på det anorektiska tänkandet och hur styrda de drabbade är av sin viktfobi. Vi har beskrivit hur du kan hantera bantningshysterier och myter kring sjukdom och behandling. Hur sunda matvanor ser ut och vad som händer när man får för lite energi har vi berättat om, likaväl som att maten är ett fundament för att kunna prestera.

Fortsättningsvis har vi granskat hur du som tränare undviker riskfaktorer och hur varningssignalerna kan se ut för de olika tillstånden. Vilka idrotter som är mest utsatta för risk att drabbas, liksom hur sambandet mellan ätstörningar, utebliven menstruation och benskörhet hänger ihop.

Vi vill visa hur du genom din ökade säkerhet i rollen kan tala klarspråk och hur viktigt ditt språkbruk och din attityd är för utbredningen. Hur du kan vara en resurs i behandlingssammanhang och hur vården kan anpassas till idrottsvärlden.

Du har också fått möta en väl fungerande idrottsförening på Höglandet i Småland. Slutligen har vi givit förslag på hur du själv som tränare kan vara med och göra skillnad.

Det är vår övertygelse att det är bättre och mera effektivt att utbilda omgivningen för att hindra spridningen av ätstörningar, än att vända sig till riskgrupperna själva.

Vi hoppas och tror att du efter den här läsningen känner dig bättre rustad i mötet och att du kan se personer som lider av ätstörningar med större förståelse, kunskap, klarsyn och mod att ingripa när det behövs. Lycka till!

114

115

Bilagor

•

•

Bilaga I - Frågor

20 FRÅGOR – MED KORTA SVAR

7. Hur kan maten bli ett missbruk?

1. Hur bemöter jag bantningshysterin?

När det blir ett mönster att stoppa mat i munnen av andra orsaker än fysisk hunger.

Följer samma mönster som annat missbruk.

Med en tydlig markering att du inte accepterar det i din träningslokal eller på klubben.

Var bestämd!

Se kapitel 2.

8. Hur många dör i Anorexi?

2. Hur upptäcker jag att en idrottare har en ätstörning?

Enligt senaste forskning tio procent. De flesta går att rädda innan dess med behandling.

Genom att lägga pussel. Dina tillägnade kunskaper tillsammans med iakttagelser av någon annan vuxen i din närhet. Se kapitel 7.

9. I just min idrott finns väl inte problemet?

3. Det här är väl ett vällevnadsproblem?

Visserligen förutsätter problemet god tillgång på mat men det gör också att skuldkänslorna är fler hos dem som drabbas.

4. Vilken ålder är vanligast bland de som drabbas?

Vanligaste riskålder är mellan 13-30 år.

Många insjuknar efter att de har flyttat ­hemifrån.

Med en sådan aningslöshet kan du ge dig på att det gör det. Utan vaksamhet sprider sig ätstörningar. Störst är risken i idrotter där vikt är kopplat till prestation. Se kapitel 8.

10. Hur vet jag att de unga kvinnorna har sin menstruation?

Våga fråga dem. Förklara sambandet av vad du lärt dig i den här boken om benskörhet och skador och att det därför är viktigt att du får veta.

11. Är Blutsaft bra som järntillskott?

5. Får man huvudvärk av järnbrist?

116

Nej, men det är vanligt med huvudvärk hos den som har ätstörning.

Ja, men det kostar nästan lika mycket som oxfilé per mg järn. Det kan vara tillräckligt bra om man vill fortsätta äta vegetariskt.

6. Det är väl föräldrarnas fel om någon blir sjuk?

12. Hur kan min oro påverka den som är sjuk?

Orsakerna är många och samverkande. Dessutom är det rätt fruktlöst att leta ­syndabockar.

Du kanske drivs till att kontrollera den som är sjuk och som i sin tur börjar manipulera sin omgivning.

117

Bilagor

13. Varför ska vi ha en Handlingsplan?

Handlingsplan ska ni ha för att det är lättare att veta exakt vad ni ska göra när problemet dyker upp. Se kapitel 11.

14. Det här drabbar väl bara tjejer?

Ja, visserligen är majoriteten av de drabbade kvinnor men 10-15 procent är män.

Hur du som man tilltalar kvinnor, har också betydelse för sjukdomarnas utbredning.

15. Varför ska jag tala om ätstörningar?

Bilagor

17. Det är väl bara att bestämma sig för att äta?

Bilaga II - Diagnoser

Tänk dig att du är alkoholist och arbetar på systembolaget. Du måste avhålla dig, men tillåts ta en snaps tre gånger per dag. Hur lätt är det? Så kan det kännas för en matmissbrukare.

DIAGNOSER enligt DSM-5

18. Hur kan jag som tränare vara med och förebygga ätstörningar?

Genom att ta problemet på allvar och undvika riskfaktorer. Se kapitel 7.

En rak och tydlig kommunikation slår hål på bubblan. Du visar att du vet att problemet finns och gör det lättare för den som söker hjälp att våga ta steget. Se kapitel 10.

19. Kan man bli frisk från en ätstörning?

16. Hur gör jag på lägret när ungdomarna äter godis?

20. Hur blir jag säkrare i min roll som ­tränare?

Någonstans måste det finnas en frizon där de får bestämma själva. I måttliga mängder är det okey.

Genom kunskap, ödmjukhet och att inse din betydelse som tränare, till exempel genom att läsa den här boken!

ANOREXIA NERVOSA A. Viktnedgång på minst 15 procent av ­normal vikt.

B. Extrem rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock C. Störd kroppsuppfattning det vill säga känner och ser sig själv som tjock men är egentligen smal.

Absolut! De allra flesta blir friska oavsett typ av behandling.

BULIMIA NERVOSA A. Hetsätning förekommer minst en gång i veckan i tre månader.

Hastigt intagande av en stor mängd föda inom en begränsad tid.

B. Återkommande kompensationsbeteende.

Självframkallad kräkning, laxering, fasta eller fysisk träning.

C. Viktfobi – stark rädsla för att gå upp i vikt.

D. Självkänslan är beroende av vikt och kroppsform.

E. Förlorad kontroll över ätandet.

HETSÄTNINGSSTÖRNING (eng. Binge Eating Disorder)

A. Återkommande episoder av hetsätning.

B. Minst tre av följande indikatorer på ­kontrollförlust: •

äter mycket snabbare än normalt;

•

äter tills en obehaglig mättnadskänsla uppnåtts;

•

äter stora mängder mat utan att känna fysisk hunger;

•

äter stora mängder mat under hela dagen utan några planerade måltider;

•

äter ensam på grund av förlägenhet över matmängderna;

•

känner sig äcklad av sig själv, ­nedstämd eller mycket skuldtyngd efter överätandet.

C. Tydligt plågad av hetsätandet eller kamp mot hetsätandet.

D. Minst en hetsätningsepisod per vecka, under en sammanhängande period av sex månader.

E. Uppfyller inte kriterier för bulimia ­nervosa.

118

119

Bilagor

Bilagor

ÄTSTÖRNING UNS

VIKTFOBI -Skattning i olika grad

UNS – Utan Närmare Specifikation

0 INGEN VIKTFOBI

1. Individen uppfyller samtliga kriterier för anorexia nervosa men den ­aktuella vikten är, trots viktnedgång inom ­normal­intervallet.

2. Individen uppfyller samtliga kriterier för bulimia nervosa, men hetsätningen förekommer med en lägre frekvens än en gång per vecka eller med en kortare duration än tre månader.

3. En individ med normal kroppsvikt som regelbundet använder olämpliga ­kompensationsbeteenden efter att ha ätit små mängder mat. (till exempel självframkallad kräkning efter att ha ätit två småkakor).

4. En individ som vid upprepade tillfällen tuggar och spottar ut stora mängder mat utan att svälja den.

Personen äter oförberedda mål utan ­problem och utan förbehåll.

Han/hon är i stort sett nöjd med vikten.

Personen kan i stort sett äta normala måltider. Hon undviker mat med mycket kolhydrater/socker eller fett och/eller hoppar över måltider om det blivit ”för mycket” under de senaste måltiderna.

Vikten/kroppsformen är en av flera viktiga aspekter av personens självvärdering.

2 SUBKLINISK VIKTFOBI

Personen kan ibland äta normala måltider. Ätandet är ofta förknippat med förbehåll som innebär att måltiden måste ”kvittas” (till exempel föregås av fasta ­eller följas av kräkning, laxering eller fysisk aktivitet).

Personen har ibland en eller flera av följande upplevelser: rädsla för att gå upp i vikt, önskan att gå ner i vikt, fixering vid aktuell vikt, fixering vid kroppsform eller storlek på någon viss kroppsdel.

Vikten/kroppsformen är viktigare för hur personen ser på sig själv än den är för de flesta män/kvinnor.

3 TYDLIG VIKTFOBI

Personen har stora svårigheter att äta ett normalt mål mat utan förbehåll.

Han/hon har ofta en eller flera av följande upplevelser: stark rädsla för att gå upp i vikt, stark önskan att gå ner i vikt, stark fixering vid aktuell vikt eller kroppsdel.

Personen värderar sig själv huvudsakligen i termer av vikt/kroppsform.

4 EXTREM VIKTFOBI

1 VIKTFOBISKA TENDENSER

5. Ortorexi alternativt megarexi.

120

Personen kan aldrig äta ett normalt mål mat utan förbehåll. Måltider måste alltid planeras. Tankar kring mat, vikt och ­ätande tar huvuddelen av personens tid och energi.

Han/hon upplever ständigt skräck för att gå upp och en stark önskan att gå ner i vikt.

Personen värderar sig själv enbart i ­termer av vikt/kroppsform.

DEPRESSION A. Minst fem av följande ­symptom har före­ kommit under samma ­tvåveckorsperiod.

Minst ett av symptomen (1) nedstämdhet ­eller (2) minskat intresse eller glädje, ­måste föreligga.

• Nedstämdhet under större delen av dagen.

• Klart minskat intresse/glädje.

• Betydande viktnedgång.

• Sömnstörning (sover för lite eller för mycket).

• Psykomotorisk agitation eller hämning (stelhet i muskler).

• Svaghetskänsla eller brist på energi.

• Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor.

• Minskad tanke- eller koncentrations­ förmåga.

• Återkommande tankar på döden, ­självmordstankar eller självmords­ försök/planer.

B. Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.

C. Symptomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion.

D. Symptomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom.

E. Symptomen förklaras inte bättre med sorgereaktion, (det vill säga depressionssymtomen har varat mer än två månader efter en närståendes bortgång.)

Vi tar med depression även om det inte är en ätstörningsdiagnos, eftersom det ofta förekommer i samband med problematiken.

121

Bilagor

Bilaga III - Mellanmål MELLANMÅLSFÖRSLAG

Bilagor

1 timmes snabb promenad/skidåkning kräver extra mat •

2 dl fil/yoghurt, 1 portion (2 dl) corn flakes, 1 äpple.

•

1 vegetarisk panpizza, 1 glas mjölk.

•

1 chokladdryck, 1 skiva fullkornsbröd med smör, 2 skivor skinka.

•

Te med mjölk, 1 skiva hårt bröd med smör, kaviar, 1 kokt ägg.

(förutom det vanliga mellanmålet)

1 timmes badminton/tennis kräver extra mat 1 timmes löpning kräver följande extra mat •

2 dl yoghurt, 1 dl müsli, 1 banan, 1 skiva hårt bröd med smör, 2 skivor skinka.

•

1 portion välling, 1 apelsin.

•

1 glas juice, 1 skiva fullkornsbröd med leverpastej, tomat, gurka.

•

1 smoothie, 2 skorpor.

•

1 pitabröd med ½ dl keso och ½ dl spenat.

•

1 portion havregrynsgröt med 2 dl mellanmjölk, äppelmos, 1 skiva hårt bröd med smör, kaviar, 1 kokt ägg.

•

1 portion välling med ½ dl russin, 1 skiva hårt bröd och 1 skiva full-kornsbröd med smör, 2 skivor skinka, 2 skivor ost, tomat.

•

3 dl nyponsoppa, 2 skivor fullkornsbröd med smör, 2 skivor skinka, 2 skivor ost, tomat, gurka, apelsin.

•

1 chokladdryck, 1 skiva fullkornsbröd med smör, 1 apelsin.

•

2 dl fil/yoghurt, 1 dl müsli, 1 banan.

1 varmkorv med bröd, senap, ketchup, 1 glas chokladdryck, 1 äpple.

•

1 portion gröt med mjölk, äppelmos.

•

1 ”drink” av 2 dl yoghurt, 1 dl havregryn, 1 nektarin.

•

1 timmes hård bollsport kräver extra mat

1 timmes gymnastik kräver extra mat •

2 skivor hårt bröd, smör, 2 skivor skinka, bredbar leverpastej, 1 glas mjölk, 1 apelsin.

•

1 ”drink” av 2 dl yoghurt, 1 dl havregryn, 1 banan.

•

1 portion kräm, 2 dl mjölk, 1 skiva hårt bröd med smör.

•

1 hamburgare, 1 glas mjölk.

½ timmes stretchning kräver extra mat •

Fruktsallad av 2 frukter (eller motsvarande) och 1 dl keso.

•

1 kanelbulle, te med mjölk.

•

1 dl jordnötter.

•

1 skiva hårt bröd med smör, köttbullshalvor, rödbetssallad.

1 timmes crawlsim/styrketräning kräver extra mat •

1 portion havregrynsgröt med 2 dl mjölk och äppelmos, 1 kokt ägg.

•

1 portion välling, 1 banan, 1 skiva hårt bröd med smör och skinka.

•

1 glas fil/yoghurt, 1 skiva fullkornsbröd, 1 skiva hårt bröd med smör, 2 skivor ost, 2 skivor skinka.

•

1 pirog, 1 glas mjölk.

122

123

Ordlista - bra att kunna BMD

Vilka är vi?

Bone Mineral Density – bentäthet

BMI

Body Mass Index – förhållandet mellan vikt och längd.

Gisela van der Ster Leg. dietist, Dr i Medicinsk Vetenskap

DSM

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders – diagnosmanual

Utbildning

Deffa Hårdbanta Megarexi

Önskan om att bli så stor och muskulös som möjligt

Ortorex

Önskan om att bli så hälsosam som möjligt.

Fanatiskt hälsosam.

Persa

Sätta personligt rekord i olika moment

Isabella von Hofsten Auktoriserad Socionom Utbildning Socionomexamen, 3 ½ år. Örebro 1981–1984.

Handledningsutbildning, 2 år. St. Lucas Lund 2003–2005 Skrivarutbildning, 1 år. Nässjö folkhögskola 2011–2012 Erfarenhet Arbete med behandling av alla former av ­ätstörningar genom egen öppenvårdsklinik ­Anorexiapunkten, Helsingborg, åren 1985–2003.

Utbildning, föredrag och information om ätstörningar. Dels i egen regi men också i samarbete med Skåne-idrotten samt Team Danmark och Anna Melin (dietist på Team Danmark) kring danska elitidrottsutövare. Behandling av danska elitidrottare, Helsingör. 1999–2001 Arbete som socionom inom sjukvård, kriminal­ vård, socialvård samt skolhälsovård som sjukhuskurator, skolkurator, socialsekreterare etc.

1985–2013 Behandlingsmetod Kognitiv beteendeterapi – Individuellt upplagda behandlingsplaner.

Profilering på idrotten. Se hemsida www.atletdiet.se

Dietistutbildning Uppsala Universitet 1980–1983, forskarutbildning Uppsala Universitet med disputation 1995. Avhandlingens titel: ”Nutritional assessment in Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa”.

Erfarenhet Arbetat med nutritionsbehandling av personer med ätstörning sedan 1985. 1993–2000 på Emblakliniken, Stockholm. Sedan år 2000 privatpraktiserande. Arbetet inbegriper även handledning till psykiatripersonal samt dietister (Västerås, Falun, Malmö, Stockholm, ­Uppsala, Varberg, Örebro m.fl.). Undervisar som lektor i Folkhälso­vetenskap på Hälsopedagogiska Programmet i Gävle sedan 2007.

Facklitteratur Medverkat i: När maten blir fiende, Sveriges ­Rik­s­idrottsförbund, SISU, 1992, Medverkat: Ätstörningar – kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Svenska Psykiatri­föreningen, Gothia förlag, 2005 Medverkat i: Dental erosion – bakgrund och kliniska aspekter, Red. A-K Johansson & GE Carlsson, Gothia förlag, 2006 Medverkat i: Ätstörningar – kliniska riktlinjer för behandling ur ett dietistperspektiv, Referensgruppen Dietister - Ätstörningar, DRF (Dietisternas Riksförbund), 2007 Därutöver tillkommer ett antal populärvetenskapliga skrifter.

Forskning Forskarutbildning Uppsala Universitet 1985–1995.

Forskartjänst på NÄT (Nationellt Kunskapscentrum för Ätstörningar), Örebro 2002–2005.

124

125

FÖR VIDARE LÄSNING

REFERENSER

Altin, Christoffer. (2012). Som Zlatan fast bättre.

Hoi förlag.

Andersson, Agneta. (1996). Dukat för prestation. SISU Idrottsböcker - Idrottens förlag.

Idrottsrörelsens Idéprogram. (2009). Idrotten vill.

Riksidrottsförbundet.

Igelström, Olofsson. (2006). Simmar-Emma-min kamp mot bulimin. Månpocket, Forum förlag.

Porsman, Camilla. (2003). Lär dig hantera stress.

SISU Idrottsböcker.

Riksidrottsförbundet. (2004). Ätstörningar.

En kunskapsöversikt.

Ryberg, Lars. (2000). Positiv självbild.

SISU Idrottsböcker.

Ryberg, Lars. (2002). Lär dig avslappning.

SISU Idrottsböcker.

Västmanlands Idrottsförbund. (2008). Förebyggande av ätstörningar i idrottsföreningar. SISU.

American College of Sports Medicine. (2007).

The Female Athlete Triad. Position Stand.

Annerstedt & Gjerset. (red.) (2002). Idrottens ­Träningslära. SISU Idrottsböcker – Idrottens förlag.

Anorexi/Bulimi-Kontakt. (2011). En närståendes ­handbok.

Attia E & Roberto CA. (2009). Should Amenorrhea be a Diagnostic Criterion for Anorexia Nervosa? International Journal of Eating Disorders; 42:581-589.

Bjellvi, M. (1996). Anorexiapunkten. En oberoende utvärdering ur patientperspektiv.

Fahlström & Hageskog. (2010). Kreativ Coaching. SISU Idrottsböcker – Idrottens förlag.

Folkhälsoinstitutet. (1999). Ett liv av vikt. 5 år senare.

Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper.

Studentlitteratur.

Hagmar M. (2009). God energibalans hos kvinnliga OS-idrottare. Svensk Idrottsmedicin; 1;18-22.

Lindén Hirschberg A. (2009). Den kvinnliga ­idrottstriaden – myt eller sanning?

Svensk Idrottsmedicin, 1;15-18.

Lindholm, M. (2006). Pedagogiska grunder.

Försvarsmakten.

Loucks A.B. (2004). Energy balance and body ­composition in sports and Exercise.

Journal of Sports Sciences; 22; 1–14.

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Studentlitteratur.

National Athletic Trainers Association. (2008).

Preventing, Detecting and Managing Disordered Eating in Athletes. NATA Position Statement.

Plate, A. & J. (2001). Mental rådgivning.

SISU Idrottsböcker och författarna.

Riksidrottsförbundet. (2004). Ätstörningar – En kunskapsöversikt. FoU-rapport.

Riksidrottsförbundet. (2011). Riksidrottsförbundets kostpolicy.

Ronge, P. (2009). När Janne Josefsson ringer.

Optimal förlag.

Sjöberg, P. och Lutteman, M. (2011). Det du inte såg.

Nordstedts.

ANDRA KÄLLOR KÄTS Kunskapscentrum för ätstörningar.

Hemsida www.atstorning.se Frisk & Fri. Riksföreningen mot ätstörningar.

Hemsida www.friskfri.se Linell, Jan. (1993) Svarta dagar och vita nätter. Spelfilm www.janlinell.nu

126

Ster van der G. (2009). Mattillåtet – en självhjälpsbok för dig med ätstörning. Randi förlag, Linköping.

Ster van der Wallin G., Andersson M. & Hambræus L. (1997). Nutritional Aspects of Amenorrhea in Eating Disordered Patients. European Eating Disorder Review; 5 (4), 241-257.

Stockholms läns Landsting. (2009). Vårdprogram Ätstörningar.

Sundhage & Solin (2010). Spela på bästa fot. ­ Wahlström & Widstrand.

Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter. (2012).

Artiklar dec.

Team Danmark. (1998). Spiseforstyrrelser i idraetten.

Team Danmark. (2006). Behandling af spiseforstyrrelser blandt elitesportsfolk.

Tidningen Insikt. (2013). Frisk & Fri. Riksföreningen mot Ätstörningar, nr 2.

Wahlström, G. O. (2001). Handledning och s­amverkan i pedagogernas värld. Runa förlag.

Wahlström, G. O. (2005). Samspel och ledarskap, en vardagsbok för pedagoger. Runa förlag.

Weibull, Wallsbeck & Almgren. (2012). Träna tanken.

SISU Idrottsböcker och författarna.

Övriga referenser Hofsten von, I. (2013) Citat från patienter. ­Anorexiapunkten Sundgot-Borgen, J. & Melin, A. (2012) Citat från patienter, kommentarer från tränare.

Fotografier Ulrika Nilsson, fotbollsbilder från Nässjö FF 54-55, 110, 114 Nässjö Skridsko- och Konståkningsklubb 101, 102, 103 Vasko Miokovic/Istockphoto 88

MostphotoS.com Wavebreakmedia/Mostphotos.com 10, 113 Phovoir/Mostphotos.com 20 Stocky Images/Mostphotos.com 23 Mikhail Pogosov/Mostphotos.com 32 Lightpoet/Mostphotos.com 34 Doug Olson/Mostphotos.com 37, 82 Magnus Åker/Mostphotos.com 48 Thomas Möller/Mostphotos.com 52 Iofoto/Mostphotos.com 70

Shutterstock.com Pressmaster/Shutterstock.com 13 Wavebreakmedia/Shutterstock.com 15 Moreno Novello/Shutterstock.com 18 Suzanne Tucker/Shutterstock.com 24 Robert Nyholm/Shutterstock.com 26 Foto Infot/Shutterstock.com 30 Sergiy Zavgorodny/Shutterstock.com 39 Ilizia/Shutterstock.com 39 Dudarev Mikhail/Shutterstock.com 42 Preartiq/Shutterstock.com 45 Ocskay Bence/Shutterstock.com 46 Steven Corton/Shutterstock.com 50 Danshutter/ Shutterstock.com 56 Altanaka/Shutterstock.com 61 Nejron Photo/Shutterstock.com 62 Africa Studio/Shutterstock.com 67 CCat82/Shutterstock.com 66 Spline_x/Shutterstock.com 68 Gines Romero/Shutterstock.com 73 Dotshock/Shutterstock.com 80 Lario Tus/Shutterstock.com 85 Ditty_about_summer/Shutterstock.com 87 NataSnow/Shutterstock.com 100

127

Tack Tack till Anna Melin som i ett inledande skede bidragit med kloka kommentarer på texten.

Tack till Anneli Rehnberg som korrekturläst och kommit med värdefulla synpunkter på begriplighet och struktur av texten. Tack till Ole Maasing som läst kapitlen ur pedagogisk synvinkel. Tack till Per Elofsson som läst ur ett tränarperspektiv. Tack också till utövare som kommit med synpunkter på vad de tyckte var viktigt skulle finnas med i den här boken.

128

129