Insteg
Insteg
Insteg • Fordonsbranschen
Fordonsbranschen Insteg Fordonsbranschen ger en bred bild av fordonsbranschens roll och betydelse i samhället. Läromedlet beskriver verksamheter, produkter, tjänster samt vanliga yrken inom branschen. Inom branschen används många olika fordonstyper. Läromedlet beskriver kortfattat de vanligaste samt vilka regler och föreskrifter som påverkar konstruktion och användning av fordon. Trafiksäkerhetsarbete, förarutbildning samt användargränssnitt mellan förare och fordon är viktiga frågor inom branschen, speciellt för yrkesförare. Läromedlet tar upp alla dessa områden. Avsnittet om hjulutrustning är det mest omfångsrika i materialet. Speciella avsnitt behandlar rekonditionering samt arbetsmiljöfrågor. Verksamheten inom fordonsbranschen påverkar vår miljö. Branschen måste arbeta för att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt hållbart sätt. Därför är avsnittet Fordonsbranschen och miljön särskilt viktigt. Arbeten inom fordonsbranschen är oftast serviceyrken där man möter kunder, därför har läromedlet ett eget avsnitt om kundbemötande.
ISBN 978-91-40-69151-4
9
789140 691514
Fordonsbranschen Anders Ohlsson Sven Larsson Kjell Anund
Innehåll 1 Fordons- och transportbranschen 7 Fordons- och transporthistoria 7 Samhällets behov av transporter 9 Persontransporter 9 Godstransporter 10
Fordonsbranschens behov av samhället
11
Infrastruktur 11
2 Yrken
12
Fordonsmekaniker 12 Personbilsmekaniker 12 Motorcykelmekaniker 13 Buss- och lastbilsmekaniker 13 Maskinmekaniker 14
Bilskadereparatör 14 Billackerare 15 Bildemontering 15 Reservdelspersonal 16 Däck- och hjulmekaniker 16 Bilvård och rekonditionering 17 Terminal- och lagerarbete 17 Förare – chaufför 17 Buss Lastbil Taxi
3 Fordonstyper Fordonsvikter
17 18 18
19 19
Fordonsmått 20
Fordon med motorer
20
Motorfordon 20 Motordrivna fordon 22 Motorredskap 22 Terrängmotorfordon 23
Släpfordon 24 Lätta släpfordon 24 Tunga släpfordon 24 Efterfordon 24
Hastighetstabell 25
4 Besiktning
26
Kontrollbesiktning av personbil 26 När ska fordonet kontrollbesiktigas? 26 Besiktning från och med maj 2018 27 Inför kontrollbesiktningen 27 Kontrollpunkter 28 Resultat av besiktningen 29 Protokoll 29
Kontrollbesiktning av motorcykel
30
När ska motorcykeln besiktigas? Inför MC‐besiktning
30 30
Kontrollbesiktning av husvagn och lätta släp
30
Gasolkontroll
30
Fordon med särskilda besiktningsregler 31 Exempel på andra besiktningar 32 Mopedbesiktning 32 Registreringsbesiktning 32 Lämplighetsbesiktning 32 Besiktningar enligt Arbetsmiljöverket 33
5 Trafiksäkerhet Hur vi lär oss köra
34 34
Imitationsinlärning 35 Sannolikhetsinlärning 35 Övning ger färdighet 35
Riskfaktorer 36 Grupptryck på fel sätt 36 Lär känna dig själv 36 Våra sinnen 37 Trötthet, sjukdom och läkemedel 37 Alkohol och droger 38 Dagen efter 39 Alkolås 40
Väggrepp vid olika väglag
40
Halt väglag 41 Vattenplaning 41
Trafik i mörker
42
Viltolyckor 42
Åtgärder vid en trafikolycka
43
Varningsblinker 43 Överblicka 43 Larma och varna 43 Första hjälpen LABC 43 A–B–C 44 Medan du väntar på hjälp 45
Myndigheternas trafiksäkerhetsarbete 45
9 Tvätt och rekonditionering 69
Lagar och andra bestämmelser 46 Polisens trafiksäkerhetsarbete 46 Ett långsiktigt trafiksäkerhetsarbete 46 Åldersfördelning 47
Säkerhetsdatablad 69
Säkra fordon
47
Aktiva säkerhetssystem 48 Passiva säkerhetssystem 48 Kontrollbesiktning 49
Vägmärken 49 Hastighetsgränser 50 Sambandet hastighet och skador Bromssträcka och stoppsträcka
6 Förarutbildning
50 51
52
Körkort 52 Körkort kan återkallas 52 Körkortsklasser 52 Moped 53 Traktorkort 53 Obligatorisk riskutbildning 53
Andra utbildningar
54
YKB 54 ADR 54 Truckkort 54 Körkortsklasser 56
7 Användargränssnitt
57
Självkörande bilar 58 Fordonets användargränssnitt 59 Information till föraren 60 Instrumentpanelen 60 Färddator 61 Klocka och temperatur 61 Informations- och varningsindikeringar 61 Indikerings- och informationssymboler 63
Informationsskärm 63
8 Förarhandbok 02 Säkerhet 03 Instrument och reglage
64 64 65
Beteckningar 65
06 Lås och larm 07 Förarstöd
66 67
Farthållare 67
10 Service och underhåll 11 Specifikationer
68 68
Farliga ämnen
69
Tvättställe 70 Miljökrav på tvättställen 70 Hantering och förvaring av kemikalier 70 Oljeavskiljare och rening av tvättvattnet 70 Tillsyn över biltvättar 71
Rengöringsmedel 71 Växter och insekter 71 Oxider 71 Mineralolja 71
Motortvätt 72 Tvättning 73 Lackrekonditionering 74 Lackens uppbyggnad 74 Reparationslackering 75 Lackens slits och skadas 75 Borttagning av flygrost 75 Oxidborttagning 76 Polering 76 Vaxning och glansskydd 76
Rostskydd 77 Rostskyddsgaranti 77 Nötningsskydd 78 Fogtätning 78 Hålrumsförsegling 78 Rostskyddsbehandling 78 Vad är korrosion? 79
Invändig rekonditionering
80
Kortfattad beskrivning
80
10 Hjulutrustning Fälgar till lätta fordon
83 84
Fälgens dimensioner och märkning 84 Inpressningsdjup, offset 85 Navhål 85 Bultcirkel 86
Hjulmuttrar och hjulskruvar 86 Anliggningsytor 87 Kan hjul lossna?
88
Ventiler 88 Rätt tryck i däck 88 Däcktrycksövervakning, TPMS 89 Personbilsdäck 89 Självbärande däck 90
Däckmönster 90 Mönsterdjup och vattenplaning Slitage
91 91
Däckbeteckningar 92 Sektionsbredd 92
Profilförhållande 92 Tillåten belastning 93 Tillåten hastighet 93 Med eller utan slang 93 Antal kordlager 93 DOT 93
Märkning av däck
94
Rullmotstånd 94 Våtgrepp 94 Däckbuller 94 E- och S-märkning 94
Däckomläggning 95 Demontering 95 Montering 95
Hjulbalans 96 Balansering av hjul
97
Lagning av punktering
98
Laga från utsidan Laga från insidan
98 98
Byta hjulposition Sommar- och vinterdäck
99 99
Elektrolyt i bilbatterier Säkerhetsdatablad Buller Vibrationer Personlig skyddsutrustning
109 109 110 110 110
Ergonomi Social arbetsmiljö
111 111
Mål och förutsättningar Utanförskap
111 112
12 Fordonsbranschen och miljön 113 Hållbar utveckling 113 Energianvändning 114 Fossila bränslen 114 Växthuseffekten 114 Fossila bränslen 115 Oljan kommer att ta slut 115
Förnybara bränslen
115
Sommardäck 99 Vinterdäck 99 Användning av vinterdäck 100 Dubbdäck 101
Etanol 116 Biogas 116 Förnybart dieselbränsle 117 Vätgas 117 Elektricitet 118 Nya bränslen och tankställen 118
Hjul och däck på tunga fordon 101
Fordon påverkar miljön
Däckbeteckning lastbilsdäck Fälg
101 101
Risker vid hjul- och däckarbeten 102 Risker med trycksatta däck 102 Pumpbur 102 Tunga lyft 103 Punkteringsspray 103
Däck och miljö
103
Partiklar 103
11 Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen, AML Arbetstidslagen Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöarbete
104 104 104 104 105
Fordonsarbete 105 Lyftar 105 Ljus och belysning 105 Andningsskydd 106 Laser 106 Motorgaser 106 Isocyanater 107 Lösningsmedel 107 Oljor och smörjmedel 108 Bromsvätska 108 Glykol 108 Bränslen 108
119
Transporter och miljö 119 Avgaser 119 Avgasrening 120 Partiklar från vägbanor och däck 121
Miljöanpassad körstil
121
Sparsam körning
122
Miljöarbete 122 Europeisk miljöklassning av fordon 122 Miljöarbete i Sverige 123 Styrmedel 123 Vad är en miljöbil? 124
Skrotning och återvinning
124
Producentansvar 124
13 Kundbemötande
126
Hur möter du kunder?
126
Kunden som är tekniskt ointresserad Kunden som har bråttom Kunden som kräver extra service Kunden som ”kan själv” Kunden som har negativ attityd
126 127 127 127 127
Hur vet du att kunderna är nöjda?
128
Nöjda kunder Missnöjda kunder Kundpolicy
128 129 130
14 Anställning och företagande 131 Kollektivavtal 131 Arbetsfred 131 Arbetsdomstolen 131
Arbetsrätt 132 Medbestämmandelagen, MBL 132 Arbetsmiljölagen 132 Arbetstidslagen 132 Föreskrifter 132 Lagen om anställningsskydd 133 Uppsägning 133
Diskrimineringslagen 133 Diskrimineringsombudsmannen, DO
134
Arbetsmarknadens parter
134
Paraply-organisationer 135 Arbetsgivarförbund 135 Arbetstagarförbund 135
Intresseorganisationer 135 Bilproffs 135 TYA 135 BIL Sweden 135 MRF 135
Register
136
1
Fordons- och transportbranschen Med ordet ”bransch” menar man oftast företag som säljer liknade varor eller tjänster och konkurrerar med varandra. Inom fordonsbranschen finns exempelvis företag som • • • • •
tillverkar, säljer och reparerar fordon tillverkar och säljer reservdelar till fordon monterar nya däck och lagar däck demonterar fordon och återvinner material transporterar gods, personer med mera.
Företag inom en bransch konkurrerar med varandra. Det betyder att de ”tävlar” om samma kunder. Trots att företagen konkurrerar med varandra har de också gemensamma intressen. Därför finns det så kallade branschorganisationer. Branschorganisationerna arbetar för att ta till vara branschens intressen. Exempel på branschorganisationer inom fordonsbranschen är Bil Sweden och Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund. Inom transportbranschen finns bland annat Sveriges Åkeriföretag som arbetar för att ta till vara svenska åkeriers intressen.
Fordons- och transporthistoria
Vi använder fordon för att transportera varor och människor mellan olika platser. De fordon vi använder i dag är resultatet av en lång teknikutveckling. En stor uppfinning från senare delen av 1800-talet var förbränningsmotorn. Den använder vi än i dag. Den som anses vara uppfinnaren av bensinmotorn hette Otto i efternamn. Därför kallas bensinmotorer ofta ottomotorer. Den som anses uppfunnit dieselmotorn hette Diesel i efternamn. Med förbränningsmotorerna skapades helt nya möjligheter för transporter och resor. Det som i dag förändrar fordonen snabbast är den elektroniska teknik som styr funktioner i fordonen med datorer. Utvecklingen av batterier som går att ladda gör att det är möjligt att driva fordon helt eller delvis med elektriska motorer. 1909 gjorde Scania en uppmärksammad långkörning mellan Malmö och Stockholm. Lastbilen hade en motor på 24 hästkrafter. Resan tog 3 dagar och fordonet förbrukade över 400 liter bränsle. Bild Scania AB.
7
Några ”nedslag” i historien: 1854–1879: Förbränningsmotorn med kolv och tändstift utvecklas parallellt av flera uppfinnare. En av dessa var Nicolaus Otto. Därför kallas motortyper fortfarande ottomotor. 1892: Rudolf Diesel konstruerar en förbränningsmotor utan tändstift. Några år senare bygger tyska företag de första fungerande dieselmotorerna. 1892: Bröderna Anders och Jöns Cederholm från Ystad bygger två personbilar. Troligen de första personbilarna som är byggda i Sverige. Bilarna drevs med ångmotorer. 1897: Vabis provkör den första personbilen med förbränningsmotor som byggts i en fabrik i Sverige. Motorn drivs med fotogen. 1900: Maskinfabriks AB Scania startar i Malmö och tillverkar både personbilar och lastbilar. 1902 byggs den första lastbilen. 1908: Henry Ford tillverkar T-Forden i USA. 1927: Den första serietillverkade Volvon, personbilen ÖV4, rullar ut från fabriken i Göteborg. 1947: SAAB i Linköping börjar tillverka personbilar. 1953: Sveriges första motorväg, öppnas mellan Malmö och Lund. 1989: Skärpta avgaskrav i Sverige leder till katalytisk avgasrening på nya bensindrivna personbilar. 1997: Toyota Prius lanseras som den första serietillverkade elektriska hybridbilen. 2003: Företaget Tesla Motors som tillverkar elbilar startas.
Scania-Vabis L12 från 1948. Ofta lastades bilarna för hand. Bild Scania AB.
Volvo FMX 8x4 Tridem Tipper lastas med en grävmaskin. Bild Volvo Trucks.
Scania-Vabis busstyp 8406 från 1928. Bild Scania AB.
Volvo Hybrid el-dieselbuss modell 7900 från 2014. Bild Volvo Buses.
8
Kapitel 1
Samhällets behov av transporter
Snabba, säkra, effektiva och miljömässigt bra transporter är en mycket viktig del av ett modernt samhälle. Varor och människor är ständigt i rörelse. Om det uppstår någon typ av störning i transporterna blir det snabbt stora problem för de som reser och för företag. Transport av varor kallas för godstransporter och transport av personer kallas för persontransporter.
Persontransporter
Med persontransporter menar vi att personer transporteras, reser, med olika transportslag. De vanligaste transportslagen är vägtrafik med bilar och bussar samt järnvägstrafik och flyg. Men även cykling och gång kan räknas in. Jämför man de olika trafikslagen som vi reser med, så görs de allra flesta persontransporter på våra vägar. Resten av persontransporterna görs med järnväg, flyg, gång, cykel med mera. Miljarder personkm 140 120 100
Summa vägtrafik
80
Summa bantrafik
60
Gång, cykel, moped
40
Inrikes luftfart
20 2014
2010
2000
1990
1980
1970
1960
1950
0
Persontransporter i Sverige. Den röda linjen i diagrammet visar hur vägtrafiken ökat från 1950-talet. Källa Trafikanalys.
Kollektivtrafik Kollektivtrafik är passagerartrafik som alla har tillgång till, exempelvis buss, tåg och tunnelbana. Många pendlar till sina arbetsplatser. Kollektivtrafiken är viktig för att så många som möjligt inte ska behöva åka bil. Utan kollektivtrafik skulle biltrafiken i städerna öka, behovet av parkeringsplatser skulle vara större och miljön påverkas mer. Av de som reser med kollektivtrafik, reser flest med buss. Kollektivtrafiken är så viktig att samhället betalar en del av kostnaderna. Det biljettpris du betalar på bussen eller tåget är oftast endast en del av den verkliga kostnaden.
Antal resor 1% 14 % 10 % 52 % 23 %
Personkilometer 0% 41 % 43 %
Antal resor och resta personkilometer per trafikslag. Lokal och regional kollektivtrafik 2015. Källa Trafkanalys.
9
4%
12 %
Buss T-bana Spårväg Tåg Sjötrafik
Godstransporter
Varje dag transporteras stora mängder gods i Sverige. Det är till exempel matvaror till affärer, varor och andra saker till företag, samt paket till privatpersoner. Många livsviktiga transporter görs av brandkår och ambulans. När gods transporteras långa sträckor används ofta flera transportslag, exempelvis både fartyg och lastbil. Mycket gods kommer till Sverige med båt. Här har en lastbil lastats med en container för vidare transport. Bild William Bacon, iStockphoto.
Lastbilstransporter och sjöfart står för ungefär lika stora delar av godstransporterna i Sverige. Godstransporter på järnväg är ungefär hälften av transporterna med lastbil. Godstransporter med flyg inom Sverige har en liten omfattning jämfört med de andra trafikslagen. Miljarder tonkm 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1970 1975 1980
Vägtrafik Järnväg Sjöfart
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Godstransportarbetet i Sverige, miljarder tonkilometer. År 1970 till 2014. Källa Trafikanalys.
Jämför man gods- och persontransporter från 1970 har persontransporter ökat mer än godstransporter. Miljarder personkilometer/tonkilometer 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1950
1960
1970
1980
1990
Persontransportarbete
1995
2005
2010
Godstransportarbete
Transportarbetets utveckling 1950 till 2013. Källa Trafikanalys.
10
För att person- och godstransporter ska fungera behöver det bland annat finnas vägar, järnvägar, internet och elkraftnät. Detta kallas infrastruktur.
Infrastruktur
De företag som transporterar gods och personer kan inte bygga och underhålla vägarna de använder. Därför har samhället tagit på sig ansvaret för att bygga upp och underhålla vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. För att få in pengar till detta tar staten och kommunerna ut skatter och avgifter.
Blå bakgrundsfärg visar att märket gäller allmän väg. Grön färg är motorväg. Gul bakgrundsfärg används för enskilda vägar. Skyltar med vit färg visar inrättningar. Skyltar med gul botten och grön text används för tillfälliga arrangemang. Bild Kenneth Göransson.
Vägkorsning med flera plan. Bild James Reilly Wilson, iStockphoto.
Sveriges statliga vägnät består av cirka 9 800 mil statliga vägar med fler än 16 000 broar. Myndigheten Trafikverket har ansvar för att planera, bygga och driva statens vägnät. Cirka 4 200 mil vägar och gator byggs och underhålls av Sveriges kommuner. Varje kommun ansvarar för sitt eget vägnät. Den största delen av Sveriges vägnät består av enskilda vägar. Det finns cirka 43 300 mil enskilda vägar. En stor andel av de enskilda vägarna är skogsbilvägar. Enskilda vägar byggs och underhålls av markägare eller vägföreningar. Vissa av dessa får bidrag från staten. Kommunala vägar Statliga vägar Enskilda vägar 0
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
Enskilda vägar utgör den största delen av Sveriges vägnät. Källa Trafikverket.
11
40 000
45 000
50 000 Mil
Kapitel 1
Fordonsbranschens behov av samhället
up.
9
Tvätt och rekonditionering Om du underhåller och sköter ditt fordon håller det sitt marknadsvärde bättre. Det är även trevligare att använda. Det lönar sig alltså på flera sätt att se till att fordonet hålls i god kondition. Regelbunden tvätt, vaxning och reparationer av små lackskador gör att lacken hålls fin längre och att det blir färre rostangrepp. Om lacken har riktigt dålig kondition gör man en lackrekonditionering. Även bilens kupé bör underhållas. Vid en invändig rekonditionering rengörs tyg eller läder i klädseln. Plastdetaljer behandlas, mattor rengörs med mera. När fordonet byggs rostskyddas rostkänsliga ställen där fukt och smuts kan samlas. Efter ett antal års användning kan det vara bra att titta över rostskyddet och kanske komplettera det. Bild Antonio-BanderAS, Shutterstock.
Farliga ämnen
Läs varningstexten på de kemiska rengöringsmedel som du ska arbeta med. Ofta torkar de ut huden. För alla kemikalier finns säkerhetsdatablad. Där finns information om arbetsmiljörisker och vilken skyddsutrustning du bör använda. Om du använder en ångtvätt så läs bruksanvisningen till ångtvätten noga innan du använder den. Den heta ångan ger lätt brännskador om du är oförsiktig. Rengöringsmedel kan irritera huden och orsakar allvarlig ögonirritation. Använd skyddshandskar och ögonskydd.
Säkerhetsdatablad
Ett säkerhetsdatablad beskriver vilka risker det finns med att använda en produkt. Det beskriver också hur du ska bete dig for att undvika skador när du använder produkten. På alla arbetsplatser ska det finnas säkerhetsdatablad för de kemiska produkter som används. Säkerhetsdatablad ger dig viktig information, bland annat om första hjälpen och om vilken skyddsutrustning du ska använda. Tank på att inte äta eller dricka förrän du tvättat händerna noga efter att du tagit i farliga ämnen.
Hälsofarligt
Skadligt
Miljöfarligt
Frätande
69
Giftigt
Skyddshandskar
Skyddsglasögon
Andningsskydd
Tvättställe
När du tvättar en bil lossnar ämnen som fastnat på bilen, till exempel partiklar från däck och vägbanan. Det kan vara ämnen som kadmium, zink, krom, nickel, bly, olja och bränslerester. Dessa föroreningar, tillsammans med exempelvis tensider i de rengöringsmedel som används, följer med tvättvattnet. Tvättar du bilen på en asfalterad gata, eller garageuppfart, rinner tvättvattnet ner i kommunens dagvattensystem. Dagvatten renas oftast inte innan det släpps ut i naturen. Därför bör all biltvätt göras på speciella tvättställen där tvättvattnet renas innan det spolas ut i avloppssystem. Undvik att tvätta bilen på ställen där tvättvattnet rinner ner i gatans dagvattensystem. Bild Camrocker, iStockphoto.
Miljökrav på tvättställen
All biltvätt räknas enligt lag som miljöfarlig verksamhet. När man tvättar en bil ska man göra det på ett sådant sätt att det ger minsta möjliga miljöpåverkan. Biltvättning omfattas av regler om bland annat hantering av kemikalier, avfall samt egenkontroll.
Hantering och förvaring av kemikalier Kemikalier som används vid biltvätt ska vara tydligt märkta och förvaras så att de inte kan läcka ut till omgivningen. Det kan till exempel innebära att kemikalier förvaras i ett spilltråg så att de inte kommer ut i avloppssystemet om en behållare skulle läcka.
Ställs flaskor och dunkar i ett spilltråg samlas allt som läcker ut upp i botten på tråget. Bild Gigant.
Oljeavskiljare och rening av tvättvattnet
För att separera tvättvattnet från olja och slam ska en oljeavskiljare vara kopplad till en anläggning för biltvätt. En enkel beskrivning av en oljeavskiljare är att anläggningen består av två behållare. Tvättvattnet pumpas in i första behållaren där slam och sand sjunker till botten där det sedan kan pumpas bort. Vattnet går sedan vidare till nästa behållare där olja och andra ämnen flyter upp till ytan och skiljs bort. Vattnet går sedan vidare ut i dagvattensystemet. Oljeavskiljare delas in i olika klasser beroende på hur mycket föroreningar som finns kvar i vattnet efter att det renats. En förenklad principbild av hur en oljeavskiljare fungerar. I första behållaren sjunker slam och sand till botten. I andra behållaren flyter oljan upp till ytan och skiljs bort.
70
Kapitel 9
Egenkontroll
Enligt lag ska alla som driver en biltvätt utföra så kallad egenkontroll. Det betyder att biltvätten ska kontrolleras regelbundet. Man ska också förebygga och planera så att biltvätten inte skapar problem för människors hälsa eller för miljön.
Tillsyn över biltvättar
Kommunerna ansvarar för tillsynen över biltvättar. Det innebär att de kontrollerar att biltvätten uppfyller de krav som ställs enligt lag, till exempel i miljöbalken. Tillsynen sker genom inspektioner eller besök, men också genom att granska rapporter, provresultat med mera. I en biltvätt samlas tvättvattnet upp och renas innan det släpps ut i avloppssystemet. Bild CircleK.
Rengöringsmedel
När man väljer rengöringsmedel bör man välja det medel som behövs för just den aktuella tvätten. En tumregel när man väljer medel är: ”lika löser lika”. Med det menar man att om man till exempel ska tvätta bort olja ska man använda ett rengöringsmedel som också innehåller olja.
Växter och insekter
För fläckar och partiklar från växter och insekter använder man vatten och ett medel med ett pH-värde över 7, ett så kallat alkaliskt rengöringsmedel. Om bilen är vaxad med ”naturvax” kan vaxet lösas upp av medlet, men i dag finns det både vaxer och förseglingar som står emot även starka alkaliska avfettningsmedel.
Oxider
Oxider på lackytan kan lösas med rengöringsmedel som har ett pH-värde under 7. Djupare oxider går oftast inte att tvätta bort. Rengöringsmedel tar endast bort oxid som ligger på ytan. Ska djupare oxider tas bort krävs maskinpolering med oxidlösande medel.
Mineralolja
Fläckar av ämnen från mineralolja, till exempel tjära och asfalt, kan bara lösas av medel som själv är baserade på mineralolja, exempelvis kallavfettningsmedel. Det finns kallavfettningar med olika aromathalt. Ju lägre aromathalt, desto längre tid måste produkten verka. Låg aromathalt är å andra sidan mindre skadlig för miljön. När vägar nyligen är asfalterade kan det stänka upp asfalt på bilen. Det flytande vägsalt som används för halkbekämpning löser upp lite av asfalten och däcken. Den lösningen stänker upp på fordonet. Torkar lösningen in känns den som tuggummi i konsistensen. Asfaltstänk tas bort med petroleumbaserad avfettning som löser upp asfalt. 0
pH-skala
1
2
3
4
5
6
Citron
7
8
9
10
Rent vatten Växter och insekter Alkalisk avfettning
Oxidborttagning
71
11
12
13
14
pH-värde mindre än 7 = surt pH-värde över 7 = basiskt
Motortvätt
När du gör en motortvätt på fordonet är det lämpligt att göra den före en utvändig tvätt. Vid en motortvätt blir karossen runt motorutrymmet smutsigt så en utvändig tvätt blir oftast nödvändig ändå efteråt. Innan du gör en motortvätt måste motorn svalna om bilen nyligen körts. Om motorn är varm avdunstar rengöringsmedlet innan det hunnit verka. I värsta fall kan det bli sprickor i motorblocket och cylinderhuvudet om de spolas med kallt vatten när de är riktigt heta. Precis som vid en utvändig tvätt används både en petroleumavfettning och en alkalisk avfettning. Lägg först på petroleumavfettning på motorn, växellådan, i motorrummet och på motorhuvens undersida. Undvik ljuddämpningsmattan på huvens undersida. Den kan ta skada av tvättmedel och en högtryckssprutning. Använd därefter en alkalisk avfettning på samma sätt. Eventuellt kan du använda en svamp på lackerade ytor i motorrummet. När avfettningen fått verka en stund spolas alla ytor med vatten. Det alkaliska medlet får inte torka innan spolningen. Läs instruktionerna för de medel du använder. Använd ett högtrycksaggregat för renspolningen. Olika delar i motorrummet är olika känsliga för vatten och fukt. Speciellt elektronikboxar och kontaktstycken ska spolas försiktigt med ett lågt tryck. Du behöver däremot ett högre tryck på ”ofarliga” ytor som växellådshus och under motorhuven. På högtrycksaggregat kan man reglera vattentrycket. Efter spolningen kontrollerar du resultatet. Finns det kvar smuts på vissa ytor, så lägger du på avfettningsmedel där och spolar igen tills du når ett bra resultat. Därefter blåser du torrt med tryckluft. Var särskilt noggrann kring kontaktstycken och elektronikboxar som bör bli så torra som möjligt, men tänk också på att inte blåsa in fukt. Kontrollera att det blivit rent och torrt överallt. Finns det kvar smuts på enstaka ställen kan det torkas bort med trasa och rengöringsmedel.
Lägg först på avfettningsmedel, därefter alkaliskt medel. Bild Bhakpong, Shutterstock.
Spola sedan motorrummet med ett högtrycksaggregat. Bild buffaloboy2513, Shutterstock.
Efter spolningen blåser du torrt med tryckluft. Bild Bhakpong, Shutterstock.
72
Om du ska göra en motortvätt på fordonet är det lämpligt att börja med den. Vid motortvättningen smutsar du ner karossen runt motorutrymmet, så en utvändig tvätt blir oftast nödvändig efteråt. Stå inte i direkt solljus när du tvättar bilen. Lacken får inte vara varm. Då torkar tvättmedlet och orsakar fläckar eller i värsta fall matta partier i lacken. Ta bort asfalt och tjära från lacken Om bilen har fläckar av asfalt måste de lösas upp innan du tvättar med svamp och schampo. Detta gäller främst vintertid. För att ta bort asfalt och tjära används ett avfettningsmedel. Tänk på att avfettningsmedlet även tar bort vaxet på den yta som rengörs. Det finns flera olika typer av avfettningsmedel, effektivast är så kallade kallavfettningsmedel. De är helt vattenfria och baserade på petroleum. De går inte att späda med vatten utan används endast koncentrerade och på torr lack. Lägg på medlet nerifrån och uppåt. Efter avfettning läggs alkaliskt medel direkt ovanpå kallavfettningen. Medlet läggs också på nerifrån och upp. Medlen får verka några minuter men inte torka in. Om det har torkat, så fukta ytan igen med alkaliskt medel och spola av. Sommartid används endast alkaliskt medel. På fordonets front samlas sommartid en hel del insekter som kan vara mycket svåra att få bort. Det alkaliska medlet tar bort dessa. Tvätta fälgarna På fälgarna samlas den svåraste smutsen: damm från bromsbeläggen, sot, vägsalt, asfalt, rost, med mera. Här behövs speciella medel för att få ytorna rena. Fälgrengöringsmedel är antingen alkaliska eller sura. Lägg på rengöringsmedel på fälgarna. Det finns särskilda fälgborstar vilka gör det lättare att komma åt på trånga ställen.
Fälgtvätt kräver ofta speciellt medel och en bra borste för att få riktigt rent. Akta ögonen för stänk! Bild Saklakova, Shutterstock.
Skölj Skölj bort medlen med högtryckstvätt. Börja nerifrån och gå uppåt. Även fordonets underrede bör spolas rent. Det är särskilt viktigt under och efter vintern när vägsalt kan ha samlats i veck och fickor. Bild hedgehog94, Shutterstock.
Tvätta och torka Därefter är det dags att tvätta med svamp och vaxschampo. Glöm inte dörrar och dörrkarmar. Arbeta på små områden och skölj efterhand så att medlet inte hinner torka in. Torka bilen så fort som möjligt. Annars torkar vattnet in i små pölar och lämnar vita kalkrester på lacken. Använd gummiskrapa och eftertorka med sämskskinn. 73
Kapitel 9
Tvättning
Lackrekonditionering
Innan en lackrekonditionering görs ska bilens lack vara rengjord. Stenskott och andra lackskador ska också vara åtgärdade. En väl genomförd rekonditionering, skyddar, bevarar och förlänger lackens livslängd rejält. En hel och tät lack ger inte bara hög glans utan hindrar också föroreningar från att tränga ner i och igenom lackskiktet och till slut bilda rost ”under” lacken. När detta händer bildas ”rostrosor” på lackytan. Fordonets lack har stor betydelse inte bara för utseendet. En stark och tålig yta minskar risken för korrosionsskador. Metoderna för lackering och ytbehandling i fordonsfabriker är annorlunda än de som används vid reparationslackering. Vid fabrikslackering utförs de flesta momenten med hjälp av robotar, medan reparationslackering är ett rent hantverksarbete.
Lackens uppbyggnad
Före en fabrikslackering görs olika typer av grundbehandlingar som exempelvis galvanisering. Sedan läggs mellanlackeringsskikt och täcklack.
Rengörning och avfettning
Sköljning
Tidigare har lacker för fordon innehållit lösningsmedel som till exempel thinner. Eftersom dessa lösningsmedel är farliga både för lackerare och för miljön har man utvecklat vattenbaserade lacker. Dessa lacker används allt mer för reparationslackering.
Fosfatering
ElektroDropp, grundning
Underredsskydd
Det är vanligt att motorhuvens framkant, frontplåt, hjulhuskanter, dörrunderdelar och trösklar beläggs med ett lager stenskottslack för att förbättra stenskottsskyddet. Skyddet kan vara en tunn transparent film, eller en något tjockare film, så kallad body. Materialet kan sprutas och ger en elastisk film som gör ytan tåligare mot stenskott och repor.
Kontroll
Täcklackering
Korrossionsskydd och lackering vid tillverkning av en personbil utförs, i princip, så här. Processen har flera mellanled som torkning, rengöring, slipning, kvalitetskontroll och eventuella justeringar.
Baslack
40 µm 15µm 30 µm 20 µm
Hårstrå
1 mikrometer som skrivs 1 μm, är en tusendels millimeter.
Fosfatering Zink
Så här byggs i de flesta lackeringar upp.
74
Sköljning
Grundning
Tjocklek
Elektrolytisk doppgrundning
Avtätning
Rengörning
Klarlack
Fyller
Återvinningsbad
Diametern på hårstrån varierar mellan personer, men ett ungefärligt mått är mellan 40 och 60 mikrometer.
Kapitel 9
Reparationslackering
Mindre lackskador kan repareras med relativt enkla medel. Är skadan ny och ingen rost bildats räcker det oftast att fylla skadan med lack. Är skadan djup, ner till plåten, måste du först rengöra ytan noga och ta bort eventuell rost. Sedan grundmålar du gärna med så kallad kallgalvanisering, innan du lägger på topplacken. Vid en reparationslackering byggs lackskikten upp i princip på samma sätt som när bilen fabrikslackeras.
Rostskada
Skrapad
Blästrad
Grundfärg
Första lagret
Klarlackad färdig
Exempel på stenskott som trängt ner till plåten. Rengör med en vass kniv innan färgen läggs på. Med en spetsig pensel läggs lack i stenskottet. Lägg på lack i flera lager tills skadan är fylld. Bilder Anders Ohlsson.
Lackens slits och skadas
Lacken slits till exempel av vägdamm och vägsalt som dras längs lacken av fartvind och regnvatten. Solens UV-ljus påverkar lacken negativt. Det finns vaxer som skyddar mot UV-ljuset. En sur miljö, det vill säga en miljö med lågt pH-värde, bryter ner lack. Till exempel kan regn. ha ett lågt pH-värde. Fläckar av fågelspillning har mycket låga pHvärden och bör tas bort så snabbt som möjligt. Luftens syre reagerar med lackens yta och bildar en oxiderad, lite sträv yta. Ett annat uttryck för att lacken oxiderar är att den kritas.
Repa
Nötning
Bromsdamm Flygrost
Surt regn
Oxider Vägsalt Asfaltrester
Klarlack Baslack Fyller, primer Plåt Lacken är utsatt för hårt slitage. Ett regelbundet underhåll håller lacken fin och hindrar rostangrepp i plåten.
Borttagning av flygrost
Rödbruna prickar på lacken orsakade av metallpartiklar som fastnar och rostar fast kallas flygrost. Partiklarna syns lättast på ljusa bilar. Man kan även känna dem som små ojämnheter när man drar med handen över lacken. För att ta bort dessa metallpartiklar kan man använda antingen ett syrabaserat rengöringsmedel, järnoxidborttagare, eller en speciell lera.
75
Oxidborttagning
Oxidering av lacken gör att luftens föroreningar lättare ”biter sig fast”. Vid en rekonditionering av lacken bör man ta bort oxid. Detta bör göras på samtliga solida lacker, alltså lacker som saknar klarlack. Oxider måste alltid poleras bort med oxidlösande medel och värme. Värmen bildas vid poleringen och det är viktigt att man arbetar på små ytor så att värmen stannar kvar tills all oxid är löst. Oxidborttagning är ett svårt arbete och man kan Brandfarliga Explosiva ämnen/varortillbaka. eller ämnen/varor aldrig garantera att det inte kommer hög temperatur
Är lacken hårt oxiderad och/eller repig bör man använda denna typ av maskin. Lacken blir snabbare uppvärmd och oxiden släpper lättare. Även repor är lättare att ta bort. Bild Verkygsboden. Hälsoskadliga eller irriterande Ögonskydd ämnen måste användas
Skyddshjälm måste användas
Hörselskydd måste användas
Polering
För att sluta reporna polerar man lacken med medel som kallas rubbing. Det engelska ordet rub betyder Ögonskydd Skyddshjälm Andningsskydd Skyddsskor Skyddshandskar Godstrafik Farlig elektrisk Fara måsteanvändas användas handmaskiner måsteanvändas användas måste användas måste måste Tänk på att vibrerande spänning (med tilläggsskylt) gnugga eller gnida. Det finns två huvudtyper av kan skada händerna. rubbing, med och utan slipmedel. Rubbing utan slipmedel kallas för kemisk rubbing. All rubbing nöter bort lite av lackskiktet, men kemisk rubbing arbetar med värme som bildas Andningsskydd Skyddsskor när man ”rubbar”. Värmen smälter lacken och fyller i repor samtidigt som oxid måste användas måste användas avlägsnas. Genom att sluta reporna till en slät och tät yta förhindrar man rostangrepp och lacken får en högre glans.
Vaxning och glansskydd
När oxiden är borta och lacken polerad återstår vaxning eller annat lackskydd. Vaxningen görs effektivast med en oscillerande polermaskin. På en sådan maskin rör sig polersvamparna i sidled samtidigt som de roterar. När du lägger på vaxet är det viktigt att arbeta systematiskt så att du inte missar någon yta. När vaxet torkat ser bilen lite matt ut. Därefter poleras bilen med polerduk eller speciell trasa. Du kan också använda en lammullstrissa på en polermaskin. I stället för vax kan du använda lackkonservering eller lackförsegling. Produkternas huvudsakliga syfte är att hindra att det bildas oxider som gör lacken matt. Lackkonservering är i regel syntetiska produkter. Lackkonservering baserad på nanoteknik är en modern teknik som skyddar lacken från UV-ljus, vägsalt och föroreningar. Följ tillverkarens anvisningar när du arbetar med sådant lackskydd.
Denna maskin med en lammullstrissa fungerar bra för att efterpolera vaxet. Bild Nattzkamol, Shutterstock.
Oscillerande polermaskin. Med denna maskin lägger du enkelt på vaxet. Maskinen kan också användas för att polera lätt oxiderad lack eller klarlackade bilar. Bild Lahega.
76
Hörselskydd måste användas
Skyddshandskar måste användas
10
Hjulutrustning
När vi talar om fordonshjul menar vi både fälg och däck. Hjulen måste tåla belastningar från driv- och bromskrafter och de ska bära fordonets vikt och last. Hjulen ska vara väl balanserade så att de inte skapar vibrationer i hjulupphängningen. Däcken ska vara slitstarka, ge en bekväm och tyst gång, samt ge bra väggrepp under olika väderförhållande. Samtidigt är det viktigt för fjädringssystemet, speciellt på personbilar, att däck och fälg tillsammans har låg vikt. Hjulets mittlinje
Skärm
Nedre fjäderfäste Fjäderben
Fälg
Fälg Bromsok Fälgdiameter
Navdiameter + Däck
Länkarm
= Hjul
Fälgbredd
Detta är en vanlig konstruktion för framhjulsupphängning till en personbil. Om man inte väljer rätt dimensioner på fälg och däck riskerar de att komma i kontakt med kaross, hjulupphängning och bromsar.
Ställen där hjulet riskerar att komma i kontakt med kaross, hjulupphängning och bromsar
83
Fälgar till lätta fordon
Fälgar tillverkas av lättmetall eller stålplåt. Båda typerna av fälgar används till personbilar och lastbilar. Till bussar och maskiner används oftare stålfälgar. Alla däck för lättare bilar saknar slang. Lufttrycket i däcket pressar däcket mot fälgens inre kant så att luften inte läcker ut. Fälgens kanter kallas fälghorn.
Lättmetallfälg
Innanför fälghornen finns upphöjningar, åsar, som kallas säkerhetsansatser. Dessa ger däcket ett säkert grepp mot fälgen. Ansatserna ska hindra däcket att pressas från fälgkanten vid hård kurvtagning. En vanlig beteckning på dessa åsar är det engelska ordet hump. Mitt i fälgen finns ett spår med en mindre diameter som gör det möjligt att montera och demontera däcket. Detta ”urtag” kallas drop-center eller monteringsdike. Stålfälg
Säkerhetsansats Hump Hål för ventil Hjulets mittlinje
Navhål Centrumhål
Bultcirkel
Fälgdiameter Däckets innerdiameter
Hål för hjulskruvar Offset
Fälghorn
Droppcenter Fälgbredd
Vänstra delen av bilden visar en halv fälg och den högra delen av bilden visar samma fälg i genomskärning.
Fälgens dimensioner och märkning
Fälgens dimensioner beskrivs med bredd, typ av fälghorn, diameter, profil och offset. Fälgar är även märkta med den maxlast de är avsedda för. Exempelvis kan en fälg vara märkt 6Jx15 H2 ET45. Vad kan vi läsa ut av den här märkningen? • • • •
6 är fälgens bredd i tum. En tum är 25,4 millimeter. J betyder att detta är en fälg för personbilar. 15 är fälgens diameter i tum. H2 är en beteckning för fälgens profil, egentligen säkerhetsansatsernas profil. • ET45 visar inpressningsdjupet, offset, i millimeter. Utöver dessa mått har fälgar olika diameter på navhålet, olika antal hål för hjulskruvarna, olika form på hålen för hjulskruvarna och olika diameter på bultcirkeln. Det finns en mängd olika kombinationer av mått.
84
Märkning
Användning
D
Cyklar, motorcyklar, skotrar, lätta lastbilar, lastbilar, truckar.
E
Lastbilar, lätta lastbilar
F
Lastbilar
G, H
Lastbilar
J
Personbilar
S, T, V, W
Skåpbil
Fälgprofil Beteckningen av fälgprofilen är egentligen en beskrivning av fälgens säkerhetsansatser. Det finns ett antal olika profiler, men H och H2 är de vanligaste för standardbilar. H har en ansats på fälgens utsida. H2 har ansatser på både utsida och insida. H
Beteckning
H2
F Sidokraft
Kontaktyta
Enkel hump
Dubbel hump
Friktionskraft Ff I kurvor trycks däcket i sidled. Säkerhetsansatsen gör att däcket sitter säkert på fälgen.
Inpressningsdjup, offset Inpressningsdjup eller offset är avståndet mellan fälgens anliggningsplan mot hjulnavet och centrum på fälgen. Ändras detta avstånd så ändras också bilens spårvidd. På fälgar märks offset med ET och antal millimeter.
Navhål
Ingen offset
Positiv offset
Negativ offset
Hjulnav
Spårvidd
Hjulets mittlinje
Navhålet, även kallat centrumhål, är hålet i fälgens centrum som ska passa på hjulnavet. En del fälgar har ett navhål som passar direkt på hjulnavet. Om navhålet har större diameter än hjulnavet används en mellanring som kallas centreringsring eller navring. Ringen trycks fast i fälgens navhål innan hjulet monteras. Det är viktigt att det inte finns ett glapp mellan navhål och hjulnav. Ytterdiameter på hjulnavet
Innerdiameter på fälgens centrumhål
85
Kapitel 10
Typ av fälghorn Märkningen som anger vilken typ av fälghorn som fälgen har visar också vilken typ av fordon fälgen bör användas till. Tabellen visar några exempel.
Bultcirkel
Fälgen skruvas fast i hjulnavet med skruvar eller muttrar. Trots detta används ordet bult i detta sammanhang. 5 × 100
10 0
10 0
m m
m m
4 × 100
Bultcirkeln, som även kallas bultmönster eller bultdelning, är diametern på cirkeln i vilken bulthålen till fälgen är placerade, samt hur många bulthål fälgen har. Bultcirkelns diameter anges i millimeter tillsammans med antalet bulthål, exempelvis 5x100. Då har fälgen 5 bulthål med 100 millimeter i cirkeldiameter.
Hjulmuttrar och hjulskruvar
Hjul kan monteras med antingen muttrar eller skruvar. I den fortsatta texten använder vi för enkelhetens skull endast ordet mutter. Fälgen skruvas fast i hjulnavet med muttrar. Den del som ligger an mot fälgen har en kona eller en radie. Hålen i fälgen har motsvarande form. Var noga med att använda rätt muttrar.
Fälg
Navet har pinnskruvar. Här används muttrar.
Mutter med kona Fälghål med kona
Mutter med radie Mutter med radie Fälghål med radie Fälghål med kona
✓
✓
✗
Mutter med kona Fälghål med radie
✗
Kontrollera alltid om det går att använda samma mutter, skruv, till olika fälgar.
Navet har skruvhål. Här används skruvar.
När du använder en mutterdragare ska du använda en krafthylsa med sexkantsfattning. När du drar fast hjulmuttrarna bör du använda en momentstav tillsammans med mutterdragaren. Tolvkantshylsa Sexkantshylsa
En sexkants krafthylsa har ett grepp över en större yta på muttern. Risken att muttern skadas är mindre än med en tolvkantshylsa.
Om du använder en krafthylsa med en yttre plasthylsa så skadas inte lättmetallfälgen lika lätt. Bild Wurth.
86
Om muttrarna är av ”låstyp” används en mellanhylsa med rätt fattning.
På personbilar är åtdragningsmoment mellan 90 och 120 newtonmeter vanligt. På transportbilar och lätta lastbilar används högre åtdragningsmoment. Moment på 160 till 180 newtonmeter är inte ovanligt. 1
3
4
2
Fyra muttrar
1
1
3
4 5
2
Fem muttrar
6
3
4
5 2
Sex muttrar
Ska gängorna och de koniska ytorna smörjas? Gängorna ska vara hela och rena. Om gängorna ska smörjas råder det olika meningar om. Risken med att smörja gängorna är dels att smörjmedlet kan bli så varmt och lättflytande att det hamnar på bromsbeläggen och minskar bromskraften, dels att muttrarna lossnar lättare. Å andra sidan, smörjer man ett skruvförband innebär det en högre klämkraft med samma åtdragningsmoment. Generellt kan man säga att gängorna kan smörjas, men då mycket sparsamt. Smörj aldrig de koniska kontaktytorna mellan fälg och skruv eller mutter. Efterdragning och kontroll Efter att bilen körts 10 till 20 mil ska muttrarna kontrolleras så att de inte lossnat.
Anliggningsytor
Anliggningsytorna mellan hjulnav och fälg samt mellan muttrar och fälg måste vara rena när ett hjul monteras. Om de inte är det, eller om de smörjs, kan hjulet börja vridas och ”vicka” när bilen ökar och minskar hastighet. Den här rörelsen gör att muttrarna efter ett tag kan lossna. Även ytorna mellan fälg och muttrar ska göras rena om det finns smuts där.
Anliggningsytor
Anliggningsytor
Anliggningsytor Anliggningsytorna ska vara rena och torra. Det är friktionen i skruvförbandet som tar upp belastningen, krafterna.
87
Kapitel 10
Åtdragningsmönster och åtdragningsmoment Åtdragningen ska göras ”korsvis”. Första varvet med lätt dragning så att hjulet centreras. Sedan ska åtdragningen göras med det vridmoment som anges i verkstadsinformationen.
Kan hjul lossna?
Ja, hjul kan lossna och till och med falla av. Det kan bero på en eller flera av följande orsaker. • Muttrarna var inte åtdragna med rätt kraft. • Anliggningsytorna mellan hjulnav och fälg var inte rengjorda eller smordes vid monteringen. • Muttrar med kona monterades i en fälg som har hål med radie, eller tvärtom. • Åtdragningen kontrollerades inte efter att bilen körts några mil.
Ventiler
Det finns olika typer av ventiler för fälgar till personbilar och lätta lastbilar. Ventiltyperna tål olika högt tryck. Det är viktigt att välja rätt ventil. • Standard gummiventiler tål ett maxtryck på 450 kilopascal, vilket motsvarar 4,5 bar. • Högtrycks gummiventiler klarar ett maxtryck på 700 kilopascal, vilket motsvarar 7 bar. • Metallventiler tål ett tryck på max 1 400 kilopascal, vilket motsvarar 14 bar.
Käglan monteras och demonteras med ett speciellt verktyg.
Ventilen monteras i fälgen. I ventilen finns en ventilkägla som kan skruvas ut och bytas. För att det inte ska komma in smuts i ventilen skruvas en ventilhatt på.
Gummiventil ”Snap-In”.
Rätt tryck i däck
Om trycket är för lågt i däck så blir de varma och slits snabbare. Det är luften i däcket som ska bära bilen. Med för lite luft blir däcket överbelastat. Ett något för högt lufttryck är att föredra framför ett för lågt. Men ett mycket högt lufttryck är inte bra. Däcken är en del av bilens fjädring. Fjädrar inte däcken får bilens fjädrar och stötdämpare jobba hårdare. Låga tryck gör bilens väghållning sämre och då blir bilen mindre trafiksäker. Det ger också ett högt rullmotstånd, vilket gör att bilen drar mer bränsle.
E
F
Lågt lufttryck i däcken försämrar väghållningen och ger en hög bränsleförbrukning. Bild till vänster ZephyrMedia, Shutterstock.
88
Metallventil ”Clamp in”.
Kapitel 10
Däcktrycksövervakning, TPMS
Eftersom lufttrycket i däck är viktigt för trafiksäkerhet och bränsleförbrukning, har man inom EU bestämt att bilar ska utrustas med ett övervakningssystem som varnar föraren om trycket i däcket blir för lågt. Systemet kallas TPMS. TPMS är en förkortning av det engelska uttrycket Tire pressure monitoring system. I fälgen monteras en trycksensor som lämnar information till en av bilens styrenheter.
En sensor som mäter lufttrycket i däcket monteras i fälgen.
I Sverige har vi valt att inte införa kravet på TPMS fullt ut. Vi byter varje år mellan sommar- och vinterhjul vilket innebär att lufttrycket kontrolleras regelbundet. TPMS kontrolleras därför inte vid kontrollbesiktningarna. Har bilen ett TPMS är det alltså frivilligt att underhålla det. Har bilen TPMS varnas föraren om trycket i ett däck minskar med 20 procent eller sjunker till 150 kilopascal, 1,5 bar.
Föraren varnas genom att en symbol tänds i instrumentpanelen. Vissa system visar även vilket hjul varningen gäller.
Personbilsdäck
Ett däck består av en slitstark gummiblandning, kordtrådar och ett invändigt tätskikt av mjukare gummi. Kordtrådarna fungerar som armering. Utan dem skulle däcket inte tåla de belastningar det utsätts för, inte heller skulle det behålla sin form. Ordet kord betyder egentligen ”kraftig väv” och armering betyder förstärkning. Utifrån kordtrådarnas riktning finns, eller rättare sagt fanns, två huvudtyper av däck: radial- och diagonaldäck. Diagonaldäck är mycket ovanliga i dag. I radialdäck går kordtrådarna från däckfot till däckfot tvärs över däcket. Man brukar säga att kordtrådarna går radiellt. Korden är uppbyggd av ståltrådar. Därför kallas däcken stålradialdäck. Korden gör att däckets form blir stabil. Däckets sidor är mjukare, vilket gör att slitbanan ligger stadigt mot vägbanan och att däcket ”fjädrar”. Det innersta gummilagret som kallas innergummi, innerliner eller innersealer gör däcket tätt så att luften inte läcker ut. Däckfoten tätar mot fälghornen så att luften inte läcker ut. Slitbana Gördel av nylonkord Stålkord
Innergummi Innerliner Innersealer
Apex
Kordförstärkt gummi Isolerremsa Kordförstärkt gummi
Däckfot Kanttråd
Kordtrådar i ett däck.
Kordtrådarna går radiellt från däckfot till däckfot.
89
Självbärande däck
Självbärande däck går att köra vidare med även efter en punktering, men naturligtvis med låg hastighet och inte så långt. En generell rekommendation kan vara cirka 8 mil med en maxhastighet på 80 km/h. Däck med självbärande sidor har en förstärkning av däckets sidor som kan bära bilens tyngd trots att däcket har mycket litet eller inget tryck alls. De kallas ofta RFT-däck. RFT står för Run Flat Tire. Ett annat engelskt namn är Run on flat. Om en kund vill att du ska laga en punktering på ett självbärande däck är det säkrats att inte göra det. Du kan inte veta hur långt däcket är kört utan tryck. Det kan vara skadat även om det inte syns.
Däckjämförelse Standarddäck Självbärande däck
Om en bil utrustas med självbärande däck i stället för standarddäck måste fordonet också ha däcktrycksövervakning, TPMS. Risken är annars att föraren inte märker en punktering, vilket i värsta fall kan orsaka en allvarlig olycka.
Fullt lufttryck
Fullt lufttryck Utan lufttryck
Utan lufttryck
Förstärkt sidovägg
Till vänster i bilden visas vad som händer ett vanligt däck vid en punktering. Högra sidan visar vad som händer då däcket är självbärande.
Däckmönster
Ett däck med symmetriskt profilmönster har en profil där båda sidor av däckets bredd har samma mönster. De ger generellt en stabil väghållning vid körning rakt fram. Ett symmetriskt däck har ingen bestämd rotationsriktning. Du kan alltså använda däcken på alla fyra hjulen. Däck med asymmetriskt profilmönster har olika mönster på den inre och den yttre slitbanan. Den inre delen har oftast öppna klackar som tränger undan vatten snabbt, vilket minskar risken för vattenplaning. Den yttre delen har egenskaper som gör däcket styvare, vilket ger en god väghållning i kurvor. Vid montering av dessa däck måste du tänka på monteringsriktningen. Markeringen ”outside” måste alltid vara på däckets yttersida. Däck med så kallad riktningsprofil känns igen på den v-formade profilen och på klackar som pekar framåt i rotationsriktningen. Profilmönstret är speciellt effektivt på våta slaskiga vägbanor. När du monterar denna typ av däck måste du alltid vara uppmärksam på rotationsriktningen. Sajpning Sajpningar är tunna skåror i klackarna som förbättrar väggreppet, speciellt när vägen är våt eller isig. Sajpningen hjälper också till att föra undan vatten mellan däck och vägbana.
Symmetrisk
Hela block Bilder Nokia.
90
Asymmetrisk
Sajpning som ökar väggreppet
Riktningsprofil
Vid ett vattendjup av 3 millimeter på vägen pumpar däcket undan 10 liter vatten per sekund om man håller en hastighet av 100 km/h. Ju mer öppet mönster ju högre kapacitet att pumpa undan vatten. Klarar inte däcket av detta råkar man ut för ”vattenplaning”, bilen blir omöjlig att styra eller bromsa. Ökande hastighet
Däcket klarar att tränga undan vattnet från vägen. Däcket har kontakt med vägen.
En kil av vatten trycks upp framför däcket. Ett tryck bildas mellan däck och väg.
Vattentrycket lyfter däcket från vägen. Vattenplaningen gör bilen omöjlig att styra och bromsa.
Slitage
Genom att titta på hur ett däck är slitet kan man få information både om felinställda hjulvinklar och om däcket körts med ett felaktigt tryck. Är lufttrycket för lågt slits däcket i båda kanterna, däckskuldrorna. Är trycket för högt slits däcket mer i mitten än på sidorna. Om däcket är slitet olika mycket på kanterna beror det på att hjulvinklarna står fel. Detta gäller främst däck på framhjulen. Om däcken är slitna fläckvis beror det oftast på att hjulet är obalanserat. En annan orsak kan vara att stötdämparna är slitna. Enligt Transportstyrelsens bestämmelser för kontrollbesiktning ska mönsterdjupet mätas i slitbanans huvudmönster, inom de mittre tre-fjärdedelarna, 75 procent av slitbanans bredd. Slitage på båda skuldrorna
Slitage mitt på slitbanan
Slitage på kanten och ev. ”fransat”
Snedslitet
Fläckvis slitet
Här mäts mönsterdjupet 75 % av slitbanans bredd
Lågt tryck
Positiv toe
Högt tryck
Felaktig hjulvinkel toe
Felaktig hjulvinkel camber
Negativ toe
Negativ camber
91
Obalans
Positiv camber
Kapitel 10
Mönsterdjup och vattenplaning
TWI TWI är en förkortning av det engelska uttrycket Tread Wear Indicator. Det betyder ungefär däckslitningsindikator. Indikatorn är inbyggd i däcket, den visar när cirka 1,6 millimeter återstår av däckmönstret. Indikatorer finns på flera ställen runt däcket. De som tillverkar däck utformar indikatorerna på olika sätt. Det kan vara små färgade klackar nere i mönstret som börjar synas eller text som förändras i takt med slitaget.
Bild Nokia.
Däckbeteckningar
På däcksidan finns viktig information. En del kan du läsa ut direkt, men det finns också information som anges med koder, till exempel tillåten hastighet. I de fallen måste du söka i exempelvis däcksfabrikanternas tabeller. Däckets storlek är den viktigaste informationen, eftersom däcket ska passa på fälgen. Vi utgår i följande beskrivning från en däckbeteckningen: 225/45 17 R 87 W TUBELESS 4-PLY Tillåten belastning Fälgdiameter Däcktyp Profilförhållande Sektionsbredd
T RADIAL TU 7 87 BLE R1 SS
Med eller utan slang
4PL D
Antal kordlager
O
Y T 145
45 5/ 22
Tillåten hastighet
Sektionsbredd
Den första siffran framför snedstrecket anger däckets sektionsbredd, alltså måttet på däckets bredaste parti. I det här fallet anges den i millimeter, det vill säga 225 millimeter.
Profilförhållande
Siffran efter snedstrecket anger däckets profilförhållande. I det här fallet 45, vilket betyder att däckets höjd från däckfot till slitbana är 45 procent av däckets bredd. 225 mm
225 mm H
Ca 169 mm
Ca 101 mm
B
225/45 Höjden är 45 % av bredden
225/75 Höjden är 75 % av bredden
Däcktyp Bokstaven R betyder radialdäck. Fälgdiameter Siffran 17 anger fälgdiametern i tum. En tum är 25,4 millimeter. Fälgdiametern kan också anges i millimeter.
92
Siffran 87 är ett belastningstal, som i detta fall betyder att tillåten belastning på däcket är 545 kg. Tillåten belastning Kod
kg
Kod
kg
Kod
kg
Kod
kg
Kod
kg
Kod
kg
61
257
71
345
81
462
91
615
101
825
111
1090
62
265
72
355
82
475
92
630
102
850
112
1120
63
272
73
365
83
487
93
650
103
875
113
1150
64
280
74
375
84
500
94
670
104
900
114
1180
65
290
75
387
85
515
95
690
105
925
115
1215
66
300
76
400
86
530
96
710
106
950
116
1250
67
307
77
412
87
545
97
730
107
975
117
1285
68
315
78
425
88
560
98
750
108
1000
118
1320
69
325
79
437
89
580
99
775
109
1030
119
1360
70
335
80
450
90
600
100
800
110
1060
120
1400
Tillåten hastighet
Bokstaven efter belastningstalet anger hastighetsklass. W betyder att däcket klassats för en maxhastighet av 270 km/h. Tillåten hastighet Kod
km/h
Gäller för:
Kod
km/h
J
100
Släp- och husvagnsdäck
K
110
L
120
M
130
Gäller för:
R
170
Sommardäck RF*
Lastvagnsdäck
S
180
Sommardäck
Lastvagnsdäck
T
190
Sommar- och vinterdäck
”C”- och bussdäck
H
210
Högfartsdäck
N
140
”C”- däck
V
240
Högfartsdäck
P
150
Vinterdäck RF*
W
270
Högfartsdäck
Q
160
Vinterdäck
Z
240-
Högfartsdäck
*RF = Reinforced, förstärkt.
Med eller utan slang
Tube är det engelska ordet för slang. Märkningen tubeless visar att däcket inte behöver en slang. Däck med slang används inte numera i däck för personbilar, inte heller för lastbilar eller bussar.
Antal kordlager
4 PLY anger däckets lagerklass. Däcket i exemplet har 4 kordlager. 6 PLY tål alltså högre belastning än 4 PLY. Ibland kan lagerklassen betecknas PLYRATING, PR.
DOT
DOT är en förkortning av Department of Transportation, som är en myndighet i USA. DOT kräver en noggrann märkning angående: material, konstruktion, dimension, tillverkare och tidpunkt då däcket tillverkades. Exempelvis DOT 1415 betyder att däcket är tillverkat vecka 14 år 2015. DOT med tre siffror är äldre märkningar från 1980- och 1990-talen.
93
Kapitel 10
Tillåten belastning
Märkning av däck
EU har skapat märkningssystemet så att köpare lätt ska få en uppfattning om däckets rullmotstånd, våtgrepp och bullernivå. Alla däck som säljs måste ha en sådan märkning.
Rullmotstånd
Däckets rullmotstånd påverkar bränsleförbrukningen. Ett högre rullmotstånd gör att bilen drar mer bränsle. Rullmotståndet anges i olika klasser från A till F med hjälp av en färgkodad skala. Klass G används inte. • A, grön = Lägst rullmotstånd = Hög bränsleeffektivitet • F, röd = Högst rullmotstånd = Låg bränsleeffektivitet
Våtgrepp
EU-märkningen visar bara på en enda aspekt av våtgreppet, nämligen däckets bromsförmåga när vägen är våt. Graden av våtgrepp graderas i klasser från A till F. Klass G används inte. • A = Bästa bromsförmågan på blöt väg. • F = Sämsta bromsförmågan på blöt väg.
Däckbuller
När däcket rullar på vägen skapas ljud, buller. På den nedre delen av däckmärkningen ser vi vilken ljudnivå däcket ger ifrån sig utanför bilen, mätt i decibel. Värdet är alltså inte det däckbrus som föraren hör i kupén. Den bullernivå, ljudnivå, som däcket orsakar visas i tre klasser. • En svart ljudvåg innebär minst 3 decibel under gränsvärdet. • Två svarta ljudvågor visar att bullernivån är godkänd. • Tre svarta ljudvågor. Däckets bullernivå ligger över gränsvärdet.
E- och S-märkning
Lågt buller. Minst 3 decibel lägre buller än gränsen för godkänt. Godkänd bullernivå Högt buller. Högre än gränsen för godkänt. Inte godkänt
När du köper nya däck ska du se till att de har en E-märkning. Det betyder att de är typgodkända enligt bestämmelser av EU. Nya däck som tagits i bruk efter den 1 oktober 2009 ska vara S-märkta. S står för det engelska ordet sound, ljud. S-märkningen innebär att däcken uppfyller bullerkraven och är typgodkända. Undantag från S-märkning Följande däck är undantagna från bullerkraven: • • • • •
regummerade däck vinterdäck med dubbar däck avsedda för hastigheter under 80 km/tim däck med fälgdiameter som är 10 tum och mindre samt 25 tum och större reservdäck för tillfälligt bruk.
94
Kapitel 10
Däckomläggning
Här följer en kortfattad beskrivning av hur man byter däck med hjälp av en däckmaskin. Men följ alltid instruktionerna för den däckmaskin som du ska använda.
Demontering
Brandfarliga ämnen/varor eller hög temperatur
Explosiva ämnen/varor
Innan du börjar demonteringen av det gamla däcket måste luften släppas ut. Skruva ur käglan ur ventilen. Var försiktig så att käglan inte flyger iväg. Den kan Godstrafik Farlig elektrisk träffa dig eller någon i närheten. Låt luften strömma spänning ut. Montera inte en ny kägla förrän det nya däcket är monterat.
Hälsoskadliga eller irriterande ämnen
Fara (med tilläggsskylt)
Ögonskydd
Skyddshjälm
Hörselskydd måste användas
Skyddsskor måste användas
Skyddshandskar måste användas
måste användas måste användas Ventilkäglan kan tryckas ut med hög hastighet.
1 Pressa ner däckkanten från fälgen på hjulets båda sidor, med hjälp av däckmaskinens tryckblad. Akta ventilen och en eventuell trycksensor för TPMS. Demontera gamla balanseringsvikter från hjulets båda sidor. Andningsskydd måste användas
2 Placera hjulet på däckmaskinens monteringsbord. Spänn fast hjulet och smörj däckets kant med däckpasta. Detta för att däcket lättare ska glida över fälgkanten. 3 Motsatta sidan av däcket måste ner i fälgens drop-center för att däcket ska glida lätt över kanten. Se till att ventilen inte kommer i kläm när däcket krängs över fälgkanten. Demontera däckets fram- och baksida från fälgen.
1 När däcket är tömt från luft 2 Däckets framsida krängs över pressas däcket från fälgens kanten. Motsatta sidan måste vara kanter. nere i drop-center.
3 Däckets baksida demonteras. Bilder Anders Ohlsson.
Montering När du monterar ett däck ska du alltid byta ventilen. Montera det nya däcket i omvänd ordning mot demonteringen. 1 Kontrollera om det nya däcket har en bestämd rotationsriktning eller utsida. För att underlätta balanseringen av nya hjul har vissa fabrikanter placerat en färgmarkering på däcksidan. Markeringen visar var däckets lättaste punkt finns och ska monteras i höjd med ventilen i fälgen. 2 Glöm inte att smörja däckfoten både invändigt och utvändigt. 3 När utsidan ska på plats gäller det att vara försiktig. Den del som redan är monterad måste vara nere i drop-center. Sista biten är kritisk. Var försiktig när yttersidan ska krängas över fälgkanten. Motsvarande däcksida måste ner i fälgens drop-center för att däcket lätt ska glida på. Gör du detta på fel sätt kan däck och fälg skadas.
95
4 Pumpa hjulet utan att sätta ventilens kägla på plats. Detta gör att luften snabbare kommer in i hjulet och däcket ”kryper” lättare upp på fälgen. Pumpa däcket, men inte till mer än cirka 300 kilopascal, 3 bar. Var försiktig när du tar bort pumpnippeln från ventilen. Låt lite luft pysa ut medan du skruvar i ventilkäglan. Pumpa sedan till rätt tryck och prova om käglan håller tätt genom att sätta en droppe vatten i den. 5 Kontrollera till sist att däcket håller tätt runt fälgkanten genom att lägga hjulet plant och slå lite vatten i kanten mellan däck och fälg. Sedan är hjulet är klart för balansering.
Delar som bör smörjas
1 Kontrollera om däcket har en bestämd rotationsriktning eller utsida.
2 Smörj däckets kanter med däckpasta.
3 När utsidan ska på plats gäller det att vara försiktig. Den del som redan är monterad måste vara nere i drop-center. Sista biten är kritisk. Bilder Anders Ohlsson.
4 Pumpa däcket så att sidorna kryper upp på fälgkanterna. Montera en kägla i ventilen och pumpa till rätt tryck. Bild Anders Ohlsson.
Hjulbalans
Om tyngdpunkten i ett hjul ligger alltför långt från centrum och hjulets mittlinje kommer rotationen att ge centrifugalkrafter som skapar, skakningar i hjulupphängningen. Man säger att hjulet har en obalans.
Dynamisk obalans Tyngdpunkt som ger centrifugalkrafter enbart i radiell riktning
När man flyttar tyngdpunkten genom att placera vikter på fälgen kallas det att balansera hjulet. Obalans kan vara statisk och dynamisk beroende på var i hjulet tyngdpunkten finns. Att ett hjul har en obalans känns oftast som en skakning i ratten. Skakningarna behöver inte kännas i alla hastigheter. Skakningarna kan till exempel kännas mellan 70–100 km/h för att sedan minska eller försvinna helt vid 110–130 km/h. Vid ännu högre hastigheter kan skakningarna komma tillbaka och då orsaka en olycka genom att bilen helt tappar väggreppet. Hjulbalansering görs med en speciell balanseringsmaskin. Obalansen rättas till genom att vikter sätts på fälgen. Statisk obalans ger skakningar i enbart radiell riktning. Dynamisk obalans ger kast i både radiell och axiell riktning.
96
Statisk obalans Tyngdpunkt som ger centrifugalkrafter både i radiell och axiell riktning
Insteg
Insteg
Insteg • Fordonsbranschen
Fordonsbranschen Insteg Fordonsbranschen ger en bred bild av fordonsbranschens roll och betydelse i samhället. Läromedlet beskriver verksamheter, produkter, tjänster samt vanliga yrken inom branschen. Inom branschen används många olika fordonstyper. Läromedlet beskriver kortfattat de vanligaste samt vilka regler och föreskrifter som påverkar konstruktion och användning av fordon. Trafiksäkerhetsarbete, förarutbildning samt användargränssnitt mellan förare och fordon är viktiga frågor inom branschen, speciellt för yrkesförare. Läromedlet tar upp alla dessa områden. Avsnittet om hjulutrustning är det mest omfångsrika i materialet. Speciella avsnitt behandlar rekonditionering samt arbetsmiljöfrågor. Verksamheten inom fordonsbranschen påverkar vår miljö. Branschen måste arbeta för att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt hållbart sätt. Därför är avsnittet Fordonsbranschen och miljön särskilt viktigt. Arbeten inom fordonsbranschen är oftast serviceyrken där man möter kunder, därför har läromedlet ett eget avsnitt om kundbemötande.
ISBN 978-91-40-69151-4
9
789140 691514
Fordonsbranschen Anders Ohlsson Sven Larsson Kjell Anund