9789140688231

GÖRAN STERNING

Boken innehåller:

40688231_TK_Omslag.indd Alla sidor

.

inledande diskussionssida med samhällsanknuten naturvetenskap till varje kapitel

. .

bas- och lär mer-del i varje kapitel för ökad individualisering

.

återkommande uppslag med temat Hållbar utveckling

TITANO BIOLOGI TITANO KEMI

TITANO KEMI

TITANO är ett komplett läromedel i NO för årskurs 7–9. Till varje ämne – biologi, fysik och kemi – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en innehållsrik, digital lärarhandledning.

För dig som vill arbeta helt digitalt finns interaktiva böcker i alla tre ämnena.

GÖRAN STERNING

ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

kontinuerligt återkommande testa dig- och förklara och resonera-frågor

2015-03-16 13:14

INNEHÅLL NATURVETENSKAPLIGT ARBETSÄTT ............ 7 VAD ÄR KEMI? ................................................................................................ 9 Ämnena omkring oss ............................................................................... 10 Man lär sig kemi genom experiment ............................. 13 Vid experiment är säkerheten viktig! ............................ 14 Hur känner man igen ämnen? ................................................... 16 Andra egenskaper hos ämnen ................................................. 19 LÄR MER

Materialen som byggde vår civilisation ...................... 22 Bränd lera — vårt första kemiska material ............. 22 Metaller ......................................................................................................................... 23 Tyger gav oss bättre kläder............................................................ 25 Papper bevarade och spred kunskap ............................. 26 Plaståldern................................................................................................................ 27 Hållbar utveckling: Återvinning bidrar till en bättre miljö ........................ 28 Sammanfattning ........................................................................................ 30

ÄMNENAS SMÅ BYGGSTENAR .............................. 31 Allt är uppbyggt av atomer ............................................................ 32 Grundämnen ......................................................................................................... 33 Kemiska föreningar ..................................................................................... 37 LÄR MER

Jakten på de minsta byggstenarna .................................. 39 Alkemister försökte göra guld .................................................. 40 Världens svåraste pussel? .................................................................41 Hållbar utveckling: Grundvatten ...................................... 42 Sammanfattning ...................................................................................... 44

FAST, FLYTANDE OCH GAS............................................ 45 Värme är atomers och molekylers rörelse ............ 46 Fast, flytande eller gas........................................................................... 47

BLANDNINGAR ....................................................................................... 57 Rena ämnen och blandningar .................................................... 58 Slamning — blandning med bitar i ....................................... 59 Emulsion — slamning av flytande ämnen ................ 60 I en lösning är partiklarna jämnt fördelade ........... 62 Blandningar kan delas upp............................................................... 65 LÄR MER

Lösta ämnen ändrar fryspunkt och kokpunkt ... 68 Kromatografi kan skilja ut ämnen......................................... 69 Den fantastiska mjölken ...................................................................... 70 Hållbar utveckling: Ett rikt odlingslandskap .... 72 Sammanfattning ........................................................................................ 74

KEMISKA REAKTIONER........................................................ 75 Ämnen kan förändras.............................................................................. 76 Förbränning är kemiska reaktioner med syre.... 78 Kemiska reaktioner kan avslöja ämnen ........................ 80 Reaktioner mellan metaller och syre.............................. 84 Hållbar utveckling: Frisk luft................................................... 88 LÄR MER

Reaktioner med svavel .......................................................................... 90 Reaktionsformler ........................................................................................... 93 Sammanfattning ...................................................................................... 95

ELD OCH BRAND ................................................................................ 97 Eld .......................................................................................................................................... 98 Brand.............................................................................................................................104 LÄR MER

Elden gav människan ett övertag ....................................107 Brandsläckare ..................................................................................................112 Hållbar utveckling: Skogsbränder ...............................114 Sammanfattning ..................................................................................116

LÄR MER

Koldioxid hoppar över flytande form ............................. 50 Några ämnen med låg och hög smältpunkt........ 52 Hållbar utveckling: Glaciärer och storslagen fjällmiljö................................. 54 Sammanfattning ........................................................................................ 56

4

40688231.indb 4

INNEHÅLL

2015-03-16 14:55

SYROR OCH BASER ...................................................................117 Motsatsen till surt heter basiskt .........................................118 Indikatorer avslöjar surt och basiskt ............................119 pH visar hur surt det är.....................................................................120 Syror ger sur smak ................................................................................... 121 Starka syror .........................................................................................................123 Baser gör rent och motverkar surt................................126 LÄR MER

Surt och basiskt beror på joner ...........................................129 Baser bildar hydroxidjoner ..........................................................133 Baser tar upp vätejoner ...................................................................134 Vätekarbonat motverkar pH-förändringar .......135 Syror löser metaller................................................................................137 Världens starkaste syra.....................................................................139 Hållbar utveckling: Bara naturlig försurning ...........................................................140 Sammanfattning ..................................................................................142

VÅR LIVSMILJÖ .................................................................................143 Den blå planeten ........................................................................................144 Kol och syre i ett kretslopp ........................................................146 Försurning.............................................................................................................147 Metaller förorenar naturen ........................................................151 Övergödning drabbar våra vatten ..................................154 Vattenrening .....................................................................................................158 Klimatet förändras ...................................................................................160 Ozon – en gas på gott och ont ..........................................165 Hållbar utveckling: Skyddande ozonskikt.............168 LÄR MER

Vatten — som gjort för liv ............................................................170 Livsmiljön i solsystemet ...................................................................173 Sammanfattning ..................................................................................177

KOL OCH KOLFÖRENINGAR .................................179 Rent kol .....................................................................................................................180 De flesta ämnen innehåller kol.............................................182 Kolväten....................................................................................................................184 Fossila bränslen innehåller kolväten ............................187 Kol ......................................................................................................................................188 Olja ...................................................................................................................................190 Naturgas ..................................................................................................................193 Mättade och omättade kolväten ......................................195 Alkoholer.................................................................................................................197 Organiska syror ............................................................................................200 Estrar.............................................................................................................................202 Hållbar utveckling: Kolreserver.......................................204 LÄR MER

Rent kol – framtidens supermaterial? ......................206 Kiselvarelser – finns de? ................................................................208 Biobränslen..........................................................................................................210 Metanolförgiftning .................................................................................216 Konserverat gräs.........................................................................................218 Molekylbygget ...............................................................................................220 Sammanfattning ..................................................................................221

ÄMNENA I MATEN........................................................................223 All mat innehåller solenergi .......................................................224 Kolhydrater ..........................................................................................................225 Fetter............................................................................................................................231 Proteiner .................................................................................................................234 Mineralämnen .................................................................................................236 Vitaminer ................................................................................................................237 Hållbar utveckling: Ett rikt växt- och djurliv ...........................................................238 LÄR MER

Snabba och långsamma kolhydrater ...........................240 GI – glykemiskt index ..........................................................................242 Växterna ger oss material ............................................................244 Ost – en form av koncentrerad mjölk ......................246 Sammanfattning ..................................................................................248

INNEHÅLL

40688231.indb 5

5

2015-03-16 14:55

PERIODISKA SYSTEMET ...................................................249 Ämnens egenskaper beror på atomerna .............250 Periodiska systemet .............................................................................253 Grundämnesfamiljer .............................................................................255 LÄR MER

Kemisk bindning ...........................................................................................258 Räkna med atomer..................................................................................265 Hållbar utveckling: Radon.................................................... 268 Materians mysterier ............................................................................ 270 Sammanfattning ..................................................................................274

SALTER

.................................................................................................................275 Salter består av joner ........................................................................ 276 Salter kan framställas av syror ............................................ 279 Klorider .................................................................................................................... 282 Nitrater .................................................................................................................... 283 Sulfater .................................................................................................................... 284 Karbonater ......................................................................................................... 285 Hållbar utveckling: Östersjön ......................................... 286

METALLER .......................................................................................................311 Metaller och metallframställning .....................................312 Ädla metaller .................................................................................................. 314 Bly och tenn ..................................................................................................... 316 Järn och stål..................................................................................................... 317 Lättmetaller ...................................................................................................... 318 LÄR MER

Från malm till metall .............................................................................320 Framställning av stål .............................................................................321 Framställning av koppar ..................................................................323 Framställning av aluminium .......................................................324 Metaller och miljön.................................................................................325 Hållbar utveckling: Livscykelanalys ........................ 326 Sammanfattning ..................................................................................328 Ordförklaringar.............................................................................................329 Tabeller.......................................................................................................................330 Register.....................................................................................................................332 Bildförteckning ............................................................................................335

LÄR MER

Kemiskt detektivarbete .................................................................. 288 Glas tillverkas av sand och salter .................................... 290 Sammanfattning ..................................................................................292

ELEKTROKEMI.......................................................................................293 Oädla och ädla metaller................................................................ 294 Batterier och galvaniska element ....................................296 Galvaniska element förstör metaller ..........................300 Elektrolys ................................................................................................................301 Metaller skyddas av metaller...................................................302 Elektrolys av natriumklorid.........................................................303 LÄR MER

Bilbatterier går att ladda upp..................................................304 Andra uppladdningsbara batterier .................................305 Batterier och miljön...............................................................................306 Aluminium har starkt oxidskikt .............................................307 Hållbar utveckling: Bränslecellen .............................. 308 Sammanfattning ..................................................................................310

6

40688231.indb 6

INNEHÅLL

2015-03-16 14:55

VÅR LIVSMILJÖ Varför kallas jorden för den blå planeten?

Hur påverkar vatten och atmosfären de temperaturer vi har på jorden?

Vilka är de viktigaste miljöfrågorna? Motivera ditt svar!

40688231.indb 143

2015-03-16 14:57

DEN BLÅ PLANETEN

Jorden ser blå ut när man ser den från rymden. Det beror på att över 70 % av jorden är täckt av vatten. Det är tack vare att det finns vatten i flytande form som det finns liv på jorden. Allt levande som vi känner till innehåller vatten. Vi själva består till cirka 60 % av vatten.

Runt om jorden finns en atmosfär av luft. Luften består av en blandning av olika gaser. Dessa gaser behöver vi människor, liksom djur och växter för att kunna leva.

Vattnet och atmosfären påverkar dessutom jordens temperatur.

Utan vatten och atmosfär hade jordens temperaturförhållanden liknat månens. På månen är det över +100 °C varmt på dagarna.

På nätterna är det kallare än –150 °C. Människans sätt att leva orsakar utsläpp av olika ämnen i såväl vatten som atmosfär. Även små förändringar i vattnets och luftens sammansättning kan få allvarliga konsekvenser.

Liten del sötvatten 97 % av jordens vatten är saltvatten. Skulle du dricka saltvatten skulle kroppen snabbare torka ut, än om du inte drack något alls.

Vatten med så låg salthalt att det går att dricka kallas sötvatten. Det mesta av jordens sötvatten är fruset till is.

Enorma mängder is finns runt nord- och sydpolen. Det sötvatten vi kan komma åt i brunnar, sjöar och floder utgör bara några hundradels procent av jordens vatten.

Vattenbrist i världen I stora delar av världen är det brist på sötvatten. Fattiga länder har inte råd att rena avloppsvatten. Att destillera eller avsalta havsvatten är också energikrävande och dyrt.

Många människor är tvungna att dricka och tvätta sig i smutsigt vatten. Bristen på rent sötvatten leder till sjukdomar. Varje år dör miljontals människor av dessa sjukdomar.

FN har beräknat att det varje år dör två miljoner barn på grund av brist på rent vatten. FN-organet UNICEF arbetar för att alla barn skall ha tillgång till rent vatten. I ett 90-tal länder finns projekt som rör vatten och hygien.

144

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 144

2015-03-16 14:57

Svenska vatten förorenade I Sverige har vi gott om sötvatten. Det regnar mycket och vi har många sjöar och vattendrag. Med hjälp av reningsverk renas sjövatten innan det blir till dricksvatten i våra kranar. Även avloppsvatten renas innan det släpps ut.

Trots detta har vi i Sverige problem med förorenat vatten. Vissa utsläpp gör regnvattnet surt. Många av våra sjöar har blivit försurade. De innehåller då ofta giftiga metaller. Andra utsläpp orsakar vattenblomning och syrebrist i sjöar, vattendrag och hav.

Syre 21 %

Ädelgaser 0,9 % Koldioxid 0,04 %

Luften – ett tunt lager av gaser Tittar du upp mot himlen känns det som om luften är oändlig.

I själva verket är luften i vår atmosfär endast ett tunt lager runt jorden. Så gott som all luft finns inom 10 mils avstånd från jorden.

Tänk dig att jorden förminskades till ett äpples storlek. Då skulle lagret med luft inte bli tjockare än skalet på äpplet.

Ju högre upp desto tunnare blir luften. Den del av atmosfären som ligger närmast jorden kallas troposfären. Troposfären når drygt en mil ovanför jordytan. 75 % av all luft finns i troposfären.

Mängden luft är alltså begränsad. Människors förbränning, förorening av vatten och nedhuggning av skogar påverkar atmosfärens sammansättning. Även jordbruk och köttproduktion orsakar utsläpp som påverkar atmosfären.

Kväve 78 %

Luftens sammansättning i troposfären.

Vattenånga är borträknad, då den kan variera mellan 0–5 %.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 145

145

2015-03-16 14:58

I bilden kan du följa bl.a. syrets och kolets kretslopp.

Vilka andra kretslopp visar bilden?

1. syre (O2) 2. kol (C) + väte (H)

3. ko (COldiox id 2)

4. vatten (H2O)

1

Vid växternas fotosyntes bildas syre som behövs för såväl kroppens som annan förbränning.

2 Med hjälp av fotosyntesen bildar växterna energirika ämnen som innehåller kol, t.ex. socker och trä. De energirika ämnena innehåller kol- och väteatomer. Sockret i ett äpple kan bli till bränsle i kroppens förbränning. Trä kan bli till bränsle i en eld.

3 Vid kroppens och annan förbränning bildas gasen koldioxid. Genom att växterna tar upp koldioxid får de kolatomer till fotosyntesen.

4 Vid kroppens och annan förbränning bildas även vatten som växterna kan ta upp. Det syre som bildas vid fotosyntesen kommer från vattenmolekyler.

TESTA DIG 8.1 Varför kallas jorden för den ”blå planeten”?

8.2 Hur påverkar vatten och atmosfären de

temperaturer vi har på jorden?

8.3 Varför har vi gott om rent sötvatten i Sverige?

8.4 Vad är troposfären och vad finns där?

8.5 Hur många procent av luften utgör de olika

gaserna?

8.6 Vad bildas när trä förbränns med hjälp av syre?

8.7 Vilka ämnen behöver växterna till fotosyntesen?

146

KOL OCH SYRE I ETT KRETSLOPP Ämnen som trä, olja och bensin innehåller kol och väte. Vid förbränning binder sig kol och väte till syre från luften. Koldioxid och vatten bildas. Även i kroppen sker en förbränning. Kol och väte från maten binder sig till syre från luften. Utandningsluften innehåller därför cirka 4 % koldioxid och en hel del vattenånga.

All förbränning skulle kunna leda till att luftens syre tog slut. Istället för syre skulle det då finnas stora mängder koldioxid i luften. Det som förhindrar detta är de gröna växterna.

Växterna tar upp koldioxid från luften och vatten från marken. Ämnena används som byggstenar när växterna tillverkar socker. Som biprodukt bildas syre. Energin till att tillverka socker får växterna från solljuset. Processen kallas fotosyntes. Ordet ”foto” betyder ljus. ”Syntes” betyder ”sätta ihop”. Av sockret kan växterna tillverka trä och andra ämnen.

FÖRKLARA & RESONERA 8.8 Hur kan vissa länder ha brist på rent sötvatten

trots att vi lever på den ”blå planeten”?

8.9 Hur kan du märka att det finns vatten i

utandningsluften?

8.10 Många säger att krukväxter trivs bättre

om du pratar med dem. Varför skulle det kunna vara sant?

8.11 Man kan säga att förbränning av socker är

fotosyntesen baklänges. Förklara med hjälp av bilden hur detta hänger ihop.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 146

2015-03-16 14:58

FÖRSURNING

Förbränning av fossila bränslen som olja och kol ger oss energi.

Vid förbränningen bildas gaser, som lösta i vatten bildar syror.

Utsläpp av dessa gaser gör vatten och marker surare. Detta orsakar ett miljöproblem som kallas försurning.

Många djur och växter är känsliga för förändringar i pHvärdet. Både direkt och indirekt drabbas även vi människor av försurningen.

Surt regn Vatten avdunstar ständigt från jordens yta. Vattenånga stiger upp i atmosfären. Där kyls den ned och bildar moln av vattendroppar.

Förr eller senare kommer vattnet tillbaks till jordytan i form av regn, snö eller hagel.

I atmosfären finns koldioxid. När koldioxid löses i vatten bildas kolsyra som är en svag syra. Kolsyran ger regnvattnet pHvärdet 5,6. Regnvatten är alltså av naturliga skäl svagt surt.

Ofta finns det luftföroreningar som gör regnet ännu surare.

I stora delar av Sverige har regnet ett pH-värde på 4,5.

Försurningen stör det naturliga samspelet i naturen. Barrträd är känsliga för surt regn. Barren skadas och kan inte ta upp koldioxid.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 147

147

2015-03-16 14:58

Svavel orsakar försurning Olja och kol är de bränslen som står för den största delen av världens energiproduktion.

Olja och kol innehåller en mindre del svavel. Vid förbränning av olja och kol bildas en del svaveldioxid (SO2).

Svaveldioxiden löser sig i molnens vatten. Då bildas en medelstark syra som kallas svavelsyrlighet (H2SO3).

En del av svaveldioxiden reagerar med ytterligare en syreatom till svaveltrioxid (SO3). När svaveltrioxid löser sig i vatten bildas svavelsyra (H2SO4) som är en stark syra.

Kväve orsakar försurning

Det bildas försurande kväveoxider av den höga värmen i bilarnas motorer.

Luftens kväve och syre reagerar inte lätt med varandra. När fossila bränslen förbränns, kan det dock bli så hett att kväve binder sig till syre. Då bildas olika gaser som kallas kväveoxider. Kväveoxider lösta i vatten bildar salpetersyrlighet (HNO2) och den starkare salpetersyran (HNO3).

Förbränningen i en bilmotor är så het att kväveoxider bildas. I Sverige måste alla bilar tillverkade efter 1989 ha en katalysator som renar avgaser. Detta har minskat utsläppen av kväveoxider.

Djur och växter och dör

Flodkräftan är den ursprungliga kräftarten i svenska sjöar och vattendrag. Kräftpest och försurning har orsakat att antalet flodkräftor minskat med 95 %.

148

Laxfiskar, mört, snäckor, musslor och kräftdjur är mycket känsliga för låga pHvärden. Vid ett pH-värde på 4,5 är i stort sett alla fiskar och bottenlevande djur borta. Även de mikroorganismer som livnär sig på döda djur och växter dör. Döda växter och djur som samlas på botten utan att brytas ned bildar gyttja. En försurad sjö känns igen av det klara vattnet utan plankton, och en gyttjig botten med löv och andra växtdelar som inte förmultnat.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 148

2015-03-16 14:58

Vatten förgiftas av metalljoner I marken finns det kemiska föreningar som innehåller metalller. Surt regn kan lösa upp metallerna som då blir till metalljoner.

Jonerna följer med ner i grundvattnet och vidare till sjöar, vattendrag och hav.

Joner av olika metaller kan förgifta sjöar och grundvatten.

Många som har egen brunn på tomten kan inte längre dricka brunnsvattnet.

Många metaller är viktiga för växter. Om surt vatten för bort metallerna kan växter dö.

1

3

Vatten från sjön avdunstar och vattenånga bildas. Vattenångan kyls och bildar moln av vattendroppar.

2 Oljeeldning ger upphov till svaveloxider. Bilar släpper ut kväveoxider.

4

3 I molnen förenar sig svaveloxider och kväveoxider med vatten och bildar syror.

2

4 Surt regn faller ned. Växter och djur som är känsliga för låga pH-värden dör. Barrträd tappar sina barr vilket leder till skogsdöd.

5 Metallföreningar i marken löses upp och vattnet förgiftas.

1 5

Bilden sammanfattar det miljöproblem vi kallar försurning. Till skillnad från bilden brukar molnen färdas långt innan det sura regnet faller ned. Det är till största delen utsläpp i andra länder som orsakar försurningen i Sverige.

Metaller och kalksten förstörs Försurningen kostar oss mycket pengar. Surt regn fräter på många material. Sur miljö gör att bilar, broar och andra saker av järn och stål rostar snabbare.

Kulturskatter går förlorade. Metallföremål från brons- och järnåldern kan ha legat gömda i jorden i över 2 000 år. Surt vatten förstör nu föremål som arkeologer ännu inte hittat. Byggnader och statyer gjorda av kalksten eller marmor löses långsamt upp.

I Grekland håller det kända templet Akropolis på att förstöras av surt regn.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 149

149

2015-03-16 14:58

TESTA DIG 8.12 Varför är det naturligt att

regnvatten är svagt surt?

8.13 Vilket ämne i olja och kol

bidrar till försurningen?

8.14 Vilka gaser blir till försu-

rande kväveoxider i en bilmotor?

8.15 Ge exempel på djur som är

känsliga för låga pH-värden.

8.16 Varför kan många inte

längre dricka vattnet från en egen brunn?

8.17 Varför kostar försurningen

oss mycket pengar?

8.18 Varför är de västra och

södra delarna av Sverige mest drabbade av försurningen?

8.19 Skriv fyra saker som kan

göras för att stoppa försurningen.

FÖRKLARA & RESONERA 8.20 Förklara steg för steg med

kemiska reaktionsformler hur förbränning av olja leder till försurning.

8.21 Vilka alternativa energikällor

skulle kunna ersätta förbränningen av fossila bränslen?

Hur skall försurningen stoppas?

Under de senaste 20 åren har nedfallet av syror som innehåller svavel minskat med 60 %. Nedfallet av syror som innehåller kväve har samtidigt minskat med 30 %.

Fortfarande är dock 10 % av våra sjöar påverkade av försurningen. För att alla vatten och marker skall bli friska måste arbetet mot försurningen fortsätta.

Det är till största delen utsläpp i andra länder som orsakar försurningen i Sverige. Vindar från väster och söder för hit surt regn från länder som Storbritannien, Tyskland och Polen. De västra och södra delarna av Sverige är värst drabbat av surt regn.

Internationella avtal och samarbeten har dock resulterat i att såväl Sverige och länderna omkring oss minskat de försurande utsläppen.

Det går att rena olja och kol från svavel. Detta görs också i hög grad. Fortfarande anses det dock för dyrt att få bort allt svavel.

Naturgas är liksom olja och kol ett fossilt bränsle. Eftersom naturgas inte innehåller svavel minskar försurning om olja eller kol ersätts av naturgas. I takt med att olja blir allt dyrare blir andra sätt att producera energi vanligare.

Genom att sprida basiskt kalkmjöl (kalciumkarbonat) i sjöar och vattendrag motverkas försurning. Kalkningens effekt varar bara ett tag, och sjöarna behöver ofta mer kalk.

Den största effekten hade uppnåtts, om vi helt slutade förbränna fossila bränslen. Utvecklingen av alternativa bränslen går framåt. I framtiden kanske de helt har ersatt försurande bränslen.

I Sverige kalkas cirka 6 000 sjöar varje år för att motverka försurningen.

150

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 150

2015-03-16 14:58

METALLER FÖRORENAR NATUREN

Metaller som sprids i vår natur är ett av våra stora miljöproblem.

Tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver är mycket giftiga. Även lättare metaller som aluminium kan förgifta djur och växter.

Metalljoner förgiftar Vi tänker oss metaller som glänsande. I naturen finns bara mindre mängder av ett fåtal ädla metaller i denna rena form. Istället ingår de flesta metaller i kemiska föreningar.

Metaller kan finnas i form av joner. Joner är laddade partiklar som osynligt kan flyta omkring i vatten. Syror får metaller och metallföreningar att bilda joner. På grund av försurningen finns det allt mer metalljoner i våra vatten.

Vår kropp behöver små mängder av joner från metaller som järn, zink, koppar och krom. Höga halter av metalljoner är dock giftigt. Det är i jonform som metaller är giftigast.

Spridning av metaller Metaller har länge varit viktiga för människan. I gruvor har metallföreningar brutits loss från berggrunden. Metaller har framställts och bearbetats.

Metaller och metallföreningar har blivit liggande på marken.

Lösta metalljoner har spridits av vatten. Växter tar upp metalljoner. Via näringskedjor får djur och människor i sig olika metaller. Även luften kan sprida metaller. När kol, olja och sopor förbränns kommer metaller ut i luften. Regnvatten innehåller därför metalljoner.

I berggrunden finns metallföreningar. Vi människor gräver upp dessa och skapar djupa sår i landskapet. På olika sätt orsakar vi att metalljoner sprids i naturen.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 151

151

2015-03-16 14:58

Bly 1995 förbjöds bly som tillsats i bensin. Under flera årtionden hade då bilavgaser spridit tiotusentals ton av bly i vår natur. Det mesta av detta bly finns fortfarande kvar i marken.

Utsläppen av bly kommer idag främst från industrin, biltvätt, ammunition och fiskesänken. Även bilbatterier och kristallglas innehåller bly.

Bly i människokroppen skadar hjärnan. Speciellt barn är känsliga för bly. Redan vid låga doser kan bly orsaka fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar.

Kvicksilver

Fisken i hälften av Sveriges sjöar har högre kvicksilverhalt än EU:s gränsvärde. Speciellt gravida kvinnor avråds från att äta fisken.

152

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Därför är det förbjudet att använda kvicksilver i Sverige.

Tillverkning av termometrar som innehåller kvicksilver upphörde för flera år sedan.

Vissa lågenergilampor och batterier innehåller fortfarande kvicksilver.

Amalgam är en metallblandning (legering) som innehåller kvicksilver. Amalgam användes tidigare inom tandvården som tandfyllning. Många har fortfarande amalgam i sina gamla tandfyllningar. Det diskuteras om amalgam kan vara farligt för patienterna.

Det är dock helt säkert att amalgam bidrar till att sprida kvicksilver i naturen. Därför har amalgam ersatts med andra material.

Många av våra sjöar är förgiftade av kvicksilver. Speciellt gravida kvinnor bör undvika att äta fisk från dessa sjöar. I kroppen skadar kvicksilver främst hjärnan och njurarna. Även om vi i Sverige lyckas stoppa vår egen spridning av kvicksilver räcker inte det.

Det mesta nedfallet av kvicksilver har sitt ursprung från andra länder. Den flytande metallen kvicksilver förångas lätt och följer med vindar över hela jorden.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 152

2015-03-16 14:58

Kadmium Kadmium kan finnas i plåt och metall för lödning och även i en del uppladdningsbara batterier. I samband med sopförbränning kommer kadmium ut i luften och kan spridas långt med vinden.

Tyvärr kan det handelsgödsel som sprids på åkrar vara förorenat med kadmium. Försurat regn löser upp kadmium som sedan tas upp av de växter som odlas, t.ex. potatis och vete. Rökare får i sig kadmium från tobak.

I kroppen lagras kadmium i levern och i njurarna. Där blir det kvar länge. Kadmium kan orsaka njurskador och benskörhet.

Koppar Från tak, vattenledningar och bilars bromsbelägg sprids koppar.

Koppar är inte alls lika giftigt som bly, kadmium och kvicksilver. Vi behöver små mängder av kopparjoner i kroppen. Högre halter kan dock framkalla kräkningar och förgiftning.

Vattenledningsrör är gjorda av koppar. Speciellt varmt vatten kan lösa upp en del kopparjoner. Små barn kan få diarré om deras välling blandas med vatten från varmvattenkranen.

Vi får i oss små mängder av den giftiga metallen kadmium från maten vi äter. Rökare får dessutom i sig kadmium av tobaksröken.

Aluminium Aluminium är den metall som det finns mest av i jordskorpan.

Aluminiumföreningar är svårlösta. På grund av surt regn har halten av aluminiumjoner ändå ökat i vatten och marker. Aluminiumjoner skadar gälar på fiskar och rötter på träd.

Höga halter av aluminiumjoner är heller inte nyttigt för människor. Livsmedelsverket avråder oss från att värma eller förvara sura livsmedel i kastruller av aluminium.

TESTA DIG

FÖRKLARA & RESONERA

8.22 Vad är huvudorsaken till att det finns stora mängder bly i naturen?

8.28 Hur bidrar försurningen till att

8.23 Ge fyra exempel på saker som kan innehålla bly.

8.24 Vilka skador kan man få av kadmium?

8.25 Varför bör gravida kvinnor undvika att äta fisk från vissa sjöar?

8.26 Varför bör inte varmvatten användas till att blanda välling?

8.27 Ge exempel på skador i naturen som orsakas av aluminiumjoner.

vatten och marker innehåller gifter?

8.29 Tänk dig att du är miljö-

minister i Sverige.

Ge exempel på åtgärder som kan minska spridningen av giftiga metaller.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 153

153

2015-03-16 14:58

ÖVERGÖDNING DRABBAR VÅRA VATTEN

Växter behöver koldioxid och vatten till sin fotosyntes. Växterna behöver också näringsämnen som kväve och fosfor. Joner som innehåller dessa ämnen tas upp av växternas rötter. Ämnen som är rika på kväve och fosfor får växter att växa snabbare. Gödsel innehåller därför dessa ämnen. Tyvärr leder gödsling till att kväve och fosfor sprids till hav och sjöar. Även via vårt avloppsvatten sprids kväve och fosfor. Förbränning av fossila bränslen är ytterligare en orsak till utsläpp av kväverika ämnen.

När stora mängder kväve och fosfor kommer ut i vattendrag, sjöar och hav inträffar övergödning. Den ekologiska balansen rubbas. Detta kan leda till att växter och djur dör. Våra kuster och många insjöar är påverkade av övergödning. Värst drabbad är Östersjön. Övergödningen är ett av Sveriges stora miljöproblem.

Odling tar näring från marken Växter tar upp näringsämnen från jorden. När vi skördar växter, tar vi med oss näringsämnen från den jord där växterna odlades. Om inte jorden tillförs ny näring riskerar skördarna att bli sämre och sämre.

Näringen kan återföras

Flygbild av en nästan helt igenvuxen sjö. I övergödda vatten breder vissa växter ut sig på bekostnad av andra växter och kan få sjöar att helt växa igen.

154

Döda djur och växter innehåller näringsämnen. Med hjälp av nedbrytare som t.ex. bakterier och svampar kan dessa åter komma tillbaka i jordarna. Genom att plöja ned de växtdelar vi inte äter behåller marken mycket näring. Kroppen skickar ut överskott av näringsämnen i avföring och urin. Jordbrukets första gödsel bestod av avföring och urin från djur och människor. Stallgödsel från djur används mycket än.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 154

2015-03-16 14:58

Mycket näring återförs inte Mat brukar transporteras långt innan den ska ätas. Matresterna hamnar ofta på soptippar. Urin och avföring förs med avloppsvatten till reningsverk. Därför kommer näringsämnena i maten sällan tillbaka till den jord där växterna odlades.

Gröngödsling kan ge kväve 78 % av luften består av kväve. Växter kan dock inte ta upp kväve från luften. Istället måste de ta upp sitt kväve från jorden.

En del bakterier kan med hjälp av luftens kväve bilda kväverika ämnen. Vissa växter kan samarbeta med dessa bakterier. Växter som klöver, ärtor och bönor odlas för att de med hjälp av bakterier berikar jorden med kväve. Detta kallas för gröngödsling.

Handelsgödsel tillför näring Fabriker framställer kväveföreningar genom att låta luftens kväve reagera med väte. I gruvor bryts kemiska föreningar som innehåller kväve, fosfor eller kalium. De kemiska föreningarna blandas i exakta mängder. Produkten som kallas handelsgödsel är mycket effektiv. Handelsgödsel är en av anledningarna till skördarna ungefär tredubblats sedan 1800-talet.

Blodklöver kan användas som gröngödsling.

Jordbruket läcker kväve och fosfor Användandet av handelsgödsel har ökat mängden kväve och fosfor i våra jordar. Vatten löser upp ämnen i gödsel. Försurningen bidrar till att näringsämnen i jorden löses upp ännu mer. Joner som innehåller kväve och fosfor transporteras av grundvatten, bäckar och åar till sjöar och hav.

Gödsel sprids över odlingsmarkerna för att ersätta näringsämnen.

Tyvärr läcker många odlingsmarker en del näringsämnen vilket bidrar till övergödningen av sjöar och hav.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 155

155

2015-03-16 14:58

Fossila bränslen orsakar kväveutsläpp Vid förbränning av kol, olja och bensin kan det bli så hett att luftens syre och kväve reagerar. Då bildas kväveoxider. De kväveoxider som bildas löser sig i vatten. Då bildas joner som både försurar och sprider kväve i våra vatten.

Avloppsvatten sprider kväve och fosfor Avloppsvatten innehåller kväve och fosfor. Till exempel urin innehåller mycket kväve. Smutsvatten från disk och tvätt innehåller ofta fosfor.

Större reningsverk tar bort fosfor på kemisk väg. Allt fler reningsverk kan nu också rena vatten från kväve. Detta görs med hjälp av mikroorganismer och bakterier. Dessa omvandlar kvävehaltiga joner till kvävgas.

Tyvärr saknar många små reningsverk möjligheter att rena vatten från fosfor och kväve.

Övergödningens konsekvenser

De flesta moderna reningsverk kan rena avloppsvatten från fosfor och kväve innan det släpps ut i naturen.

När kväve och fosfor kommer ut i hav och sjöar är det alger och plankton som snabbast får nytta av näringen. Alger och plankton konkurrerar ut annat levande. Detta påverkar speciellt växter som lever på botten. Algerna skymmer nämligen solljuset för dem. Övergödning är orsaken till att vattenblomning blivit vanligare.

Vattenblomning kan leda till bottendöd Ibland kan vissa av våra sjöar och hav drabbas av vattenblomning.

Då blir vattnet till en grön sörja. Det bildas av stora mängder alger och bakterier. En del av dem kan innehålla gifter. Du bör därför inte bada när det är vattenblomning.

När algerna dör, sjunker de till botten. Där får bakterier och andra nedbrytare massor av föda och förökar sig kraftigt.

Nedbrytare behöver syre för att leva, och det stora antalet orsakar syrebrist i vattnet. Fiskar och andra djur dör av syrebristen.

Döda havsbottnar breder ut sig på allt större områden i världens hav. Värdens största område av död botten finns i Östersjön.

156

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 156

2015-03-16 14:58

I det syrefattiga vattnet bildas bakterier som behöver svavel istället för syre. Dessa bakterier bildar giftiga och illaluktande ämnen som t.ex. divätesulfid.

Övergödningen måste stoppas För att rädda Östersjön och andra övergödda vatten måste vi kraftigt minska utsläppen av kväve och fosfor.

Användningen av handelsgödsel måste minska. Den gödsel vi använder skall inte vara så vattenlöslig att den lätt flyter bort från åkrarna.

Vid förbränning av fossila bränslen måste avgaserna renas från kväveföreningar. Detta måste även gälla motorbåtar.

Allt avloppsvatten måste renas från kväve och fosfor innan det släpps ut i hav och sjöar.

Vattenblomningen har gjort vattnet till en grönaktig sörja som kan vara både illaluktande och giftig. Övergödning av våra vatten kan orsaka omfattande vattenblomningar som den här.

TESTA DIG

FÖRKLARA & RESONERA

8.30 Ge två exempel på näringsämnen växter behöver.

8.38 Varför ingår kväve i gödsel när luften

8.31 Varför leder odling till att jordar förlorar näring?

8.32 Ge exempel på hur näringen kan återföras till jorden.

8.33 Vad är gröngödsling för något?

8.34 Hur tillverkas handelsgödsel?

8.35 Ge tre orsaker till att mycket kväve och fosfor kommer

ut i hav och sjöar.

8.36 Hur kan övergödning leda till att växter på botten dör?

ändå innehåller 78 % kväve?

8.39 På vilka sätt kan bilkörning bidra till

övergödning?

8.40 Hur kan utsläpp av kväve och fosfor

leda till att fiskar och djur dör?

8.41 Tänk dig att du är miljöminister i

Sverige. Ge exempel på åtgärder som kan stoppa övergödningen.

8.37 Varför bör du undvika att bada när det är vattenblomning?

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 157

157

2015-03-16 14:58

VATTENRENING

I Sverige använder vi oss av två typer av vattenrening. Ena typen är rening av vårt dricksvatten vilket sker i vattenverk. Den andra typen är rening av vårt avloppsvatten och det sker i reningsverk.

Dricksvatten Vi har i Sverige god tillgång på bra dricksvatten. I vissa länder måste befolkningen köpa vatten på flaska. Vi har inget behov av det, trots att det förekommer. Tillverkning och transport av plastflaskor har en skadlig inverkan på vår miljö i form av ökade utsläpp.

I Sverige använder cirka 2 miljoner människor vatten från egen brunn till sin bostad. Resten av vår befolkning får sitt dricksvatten genom de över 2000 kommunala vattenverken. Vattenverken i Sverige renar vattnet för att det ska uppnå en högre kvalitet. Det kommunala vattnet kontrolleras kontinuerligt men vatten från egna brunnar måste varje ägare kontrollera själv.

Vårt dricksvatten kommer antingen från en ytvattentäkt, som till exempel en sjö eller ett vattendrag, eller en grundvattentäkt, som en brunn eller en källa. Grundvattnet är oftast så pass rent att det kan drickas direkt utan behandling.

Ytvatten brukar renas genom att man först silar bort de större föremålen och justerar pH-värdet. Därefter tillsätts kemikalier som klumpar ihop föroreningar till flockar, som sedan enkelt kan avlägsnas. Metoden kallas flockning. I nästa steg filteras vattnet vanligtvis genom olika sandfilter, där det även sker en biologisk rening. Biologisk rening innebär att nyttiga bakterier äter upp annat organiskt material som finns kvar i vattnet. Innan vattnet slutligen skickas till grovfiltrering flockning

158

filtrering genom sand

desinficering

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 158

2015-03-16 14:58

vattentornen tillsätts klor eller ozon för desinficering*. Från vattentornen skickas därefter vattnet i ledningar direkt till våra hus.

Avloppsvatten Allt vatten från våra hem som vi spolar ner i hushållsavloppet kalllas avloppsvatten. Det innehåller flera olika ämnen och måste renas så pass att man kan släppa ut det i naturen. I ett avloppsreningsverk sker reningen i tre steg: mekanisk, biologisk och kemisk rening.

I det mekaniska steget renas vattnet från allt fast material som kommer med avloppsvattnet. Fasta föremål som tamponger, våtservetter och bomullspinnar rensas bort i ett rensgaller. Vattnet leds sedan vidare till en bassäng där all sand, lera och andra tyngre partiklar sjunker (sedimenterar) till botten.

I det biologiska steget leds vattnet in i stora luftningsbassänger där bakterier hjälper till att bryta ner organiskt material. Även kväveföreningar bryts ner och övergår till ofarlig kvävgas i luften. Vattnet leds vidare till ytterligare en sedimenteringsbassäng där en del av slammet pumpas tillbaka så att inte alla nyttiga bakterier försvinner från luftningsbassängen medan överskottsslammet pumpas upp och tas om hand.

I det kemiska steget vill man ta hand om fosfaterna från disk och tvätt. Detta gör man genom att tillsätta exempelvis aluminiumjoner.

Dessa binder till sig fosfaterna och bildar en fällning som sedimenterar i bassängen. Slammet från de olika stegen pumpas vidare till en slamhantering där det efterbehandlas. Detta slam kallas rötslam. Det renade vattnet släpps slutligen ut i våra vattendrag och hav. mekanisk rening

biologisk rening

kemisk rening

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 159

159

2015-03-16 14:58

KLIMATET FÖRÄNDRAS

Jordens klimat håller på att förändras. Jorden blir varmare.

Klimatförändringar har skett förut i jordens historia. Den här gången går det dock snabbare.

Människors sätt att leva påverkar atmosfärens sammansättning. De flesta forskare är överens om att det är vi människor som orsakar klimatförändringen.

Att jorden blir varmare kan leda till miljökatastrofer. Klimatfrågan är förmodligen vår största och viktigaste miljöfråga.

Växthuseffekten Solens strålar kan passera genom vår atmosfär. På så sätt kan jordens landområden, vatten och luft värmas upp. Om jorden inte hade haft en atmosfär hade solvärmen snabbt strålat ut i rymden igen. Gaserna i vår atmosfär håller dock kvar en del av värmen.

Dessa gaser kallas växthusgaser.

Glaset i ett växthus släpper in solljus. Samtidigt håller det kvar mycket av solvärmen och växthuset blir varmt. Växthuseffekten har därför blivit namnet på hur vår atmosfär håller jorden varm.

Vi behöver växthuseffekten …

I tidningar och på TV framställs ofta växthuseffekten som något negativt. Detta är inte helt sant. Utan växthuseffekten hade medeltemperaturen på jorden varit –18 °C. Nästan allt vatten hade varit fruset till is. Det växt- och djurliv som idag finns på jorden hade inte varit möjligt.

solljus

växthusgaser solljus

Solljuset värmer upp jorden. Växthusgaserna håller kvar värmen på jorden på liknande sätt som glaset i ett växthus. När växthusgaserna ökar kommer samtidigt jordens temperatur att öka. Detta kan leda till allvarliga miljökatastrofer.

160

värmestrålning

värmestrålning

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 160

2015-03-16 14:58

… men inte den förstärkta växthuseffekten Mängden växthusgaser ökar i vår atmosfär. Växthuseffekten har därför förstärkts.

Sedan 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit nästan en grad. Detta kanske inte låter så mycket, men den ”lilla” temperaturhöjningen har haft en stor inverkan på jordens klimat.

Isar i stora områden runt nord- och sydpolen har börjat smälta och öknar breder ut sig. Det finns klimatforskare som anser att stormar, orkaner och andra väderfenomen, har ökat till följd av jordens höjda temperatur.

FN:s klimatexperter har försökt räkna ut hur mycket jordens medeltemperatur kommer att stiga till år 2100. De menar att i värsta fall kan det bli över fem grader varmare på jorden.

Många forskare anser att den förstärkta växthuseffekten kommer att orsaka fler och kraftigare oväder. I framtiden blir kanske tornados och kraftiga stormar vanliga i Sverige.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 161

161

2015-03-16 14:58

Växthusgaser Atmosfärens vanligaste gaser är kväve och syre. De är inte bra på att fånga upp värmestrålning från jorden. Istället är det växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid som fångar upp värmestrålningen.

Vattenånga (H2O) Vattenånga är den gas som betyder mest för den naturliga växthuseffekten.

Vattenånga förstärker också den uppvärmning som orsakas av andra växthusgaser. Om det blir varmare kommer mer vatten att avdunsta. Med mer vatten i atmosfären kommer växthuseffekten att öka ytterligare.

Koldioxid (CO2) Jordens förstärkta växthuseffekt orsakas till över 60 % av koldioxidutsläpp.

I miljontals år har stora mängder kol varit bundet i marken som kol, olja och naturgas. Nu hämtas dessa fossila bränslen upp och förbränns. Kol som tidigare varit bundet i marken, sprids som koldioxid i atmosfären.

Träd och andra växter använder en del av koldioxiden i atmosfären i sin fotosyntes. Men de klarar inte att ta upp lika mycket som människan släpper ut. Därför ökar koldioxidhalten i atmosfären och sedan slutet av 1800talet har den ökat med över 30 %. Att många av världens skogar håller på att huggas ned gör situationen än värre.

Oljerigg utanför Newfoundland i Kanada. Stora mängder kol har varit bundet i marken under miljontals år som olja och andra fossila bränslen. När dessa förbränns ökar mängden gaser som förstärker växthuseffekten.

162

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 162

2015-03-16 14:58

Metan (CH4) Utsläpp av metan orsakar cirka 20 % av världens förstärkta växthuseffekt. Halten av metan i atmosfären har dubblerats de senaste 100 åren.

Metan bildas när bakterier bryter ned döda växter i syrefria miljöer. I risodlingar ruttnar växtdelar under vatten. Mycket metan kommer från risodlingar i Asien.

I världen äts allt mer kött. Därför ökar också uppfödningen av kor. De många korna är en stor källa till utsläpp av metan.

I magarna på kor finns nämligen bakterier som bildar metan.

Bakterierna hjälper korna att bryta ned växter. En ko rapar upp cirka 100 kg metan om året.

Dikväveoxid (N2O) Det finns mycket lite dikväveoxid (lustgas) i atmosfären. Trots detta är dikväveoxid orsaken till ungefär 5 % av världens förstärkta växthuseffekt. En enda molekyl dikväveoxid kan nämligen fånga lika mycket värme som 300 molekyler koldioxid.

Halten av dikväveoxid har ökat i atmosfären. Framställning och användning av kväverik handelsgödsel har bidragit till detta. Vid förbränning av fossila bränslen bildas olika kväveoxider. Dikväveoxid är en av dessa.

Ris odlas på vattendränkta fält. När växtdelar under vattnet ruttnar bildas växthusgasen metan.

Bakterier i kors magar bildar metan.

En ko kan rapa upp cirka 100 kg metan om året. Mindre mängder metan kommer även ut ur kon i andra änden.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 163

163

2015-03-16 14:58

TESTA DIG 8.42 På vilket sätt skiljer sig dagens

klimatförändring från tidigare klimatförändringar?

8.43 Varför behövs växthus-

effekten?

8.44 Vilken gas betyder mest för

den naturliga växthuseffekten?

8.45 Ge fyra exempel på växthus-

gaser.

8.46 Varför leder användning av

fossila bränslen till förstärkt växthuseffekt?

8.47 Ge två exempel på hur metan

kommer ut i atmosfären.

8.48 Varför kan relativt små mäng-

der av dikväveoxid bidra till växthuseffekten?

FÖRKLARA & RESONERA 8.49 Varför bidrar inte odlade

bränslen till att förstärka växthuseffekten?

8.50 Vad kan du göra för att

inte bidra till den förstärkta växthuseffekten?

Klimatförändringens konsekvenser Ingen forskare kan exakt räkna ut vad en fortsatt förstärkning av växthuseffekten kan leda till.

Stora ismassor runt nord- och sydpolen som varit frusna i hundratusentals år, har börjat smälta. Havsytan har stigit med 15 cm. Fortsätter havsytan att stiga kommer det att leda till översvämningar. Många av världens största städer ligger vid havet.

Många fattiga länder har problem med torka. Om det blir varmare i dessa länder skulle jordbruket drabbas ytterligare.

I Sverige skulle det sannolikt bli varmare men regnigare.

Risken för översvämningar och stormar skulle öka.

Vi kan bromsa klimatförändringen Vi kan stoppa eller åtminstone bromsa klimatförändringen.

För att detta ska vara möjligt måste världens länder samarbeta. Den viktigaste åtgärden är att minska användningen av fossila bränslen.

Detta kan dels göras genom att minska energiförbrukningen. Både i hemmen och i industrin går det att spara energi. Många energikrävande transporter kan också vara onödiga.

Vi måste också satsa mer på alternativa energikällor.

Vi kan börja odla våra bränslen. När vi förbränner odlade bränslen kommer koldioxid att bildas. När vi sedan odlar mer av bränslena kommer koldioxiden att tas upp igen.

Kolatomerna kommer på så sätt att ingå i ett kretslopp som inte ökar mängden koldioxid i atmosfären.

Isbjörnar får det svårare när polarisen smälter.

När deras livsmiljöer försvinner blir det svårare att jaga, vila eller föda ungar.

164

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 164

2015-03-16 14:58

OZON – EN GAS PÅ GOTT OCH ONT

Gasen ozon består av molekyler som innehåller tre syreatomer.

Ozon är förknippad med flera olika miljöproblem.

Ett är att det finns för lite ozon på hög höjd. Ett annat är att det finns för mycket ozon vid markytan.

På hög höjd har vi nytta av ozon. Ozonet hindrar skadlig UV-strålning (ultraviolett strålning) från att nå jorden.

Ozon som befinner sig nära marken är istället ett problem. Ozon är giftigt för människor, djur och växter.

Ozon bildas i atmosfären Vanligt syre består av molekyler där syreatomerna sitter i par. Energirik UV-strålning kan ibland bryta bindningen i en syremolekyl. Två ensamma syreatomer bildas.

De ensamma syreatomerna vill omedelbart reagera med något. En ensam syreatom kan binda sig till en syremolekyl. Då bildas ozonmolekyler som består av tre syreatomer. Ozon är en gas med helt andra egenskaper än vanlig syrgas.

UV-strålning

O2 Syremolekyl

2O Två syreatomer

+ O + O2 Syreatom Syremolekyl

O3 Ozon

När gasen ozon finns i högt upp i atmosfären skyddar den oss från solens skadliga UV-strålning (ultraviolett strålning), men när den finns vid marken skadas växter och skördarna minskar.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 165

165

2015-03-16 14:58

Ozonskiktet fångar upp UV-strålning Ett par mil upp i atmosfären finns det mycket UV-strålning. På denna höjd bildas det mer ozon än vid markytan.

Det mesta av jordens ozon finns på 15–30 kilometers höjd. Därför kallas denna del av atmosfären för ozonskiktet. Detta namn kan ge en felaktig bild av att det finns ett skal som bara består av ozon. I själva verket är det glest mellan ozonmolekylerna. Bara ungefär 0,001 % av ozonskiktet är ozon.

Den lilla del ozon som finns i atmosfären är mycket viktig för livet på jorden. Ozonet fångar nämligen upp en stor del av solens skadliga UV-strålning.

Utan ozon i atmosfären hade det troligen inte kunna leva några djur och växter på land. Växter och djur i havet hade dock skyddats av vatten.

Mellan oss och solen finns ett filter av ozon. Det filtrerar bort mycket av den UV-strålning som kan vara skadlig. Efterhand som ozonskiktet tunnas ut ökar den skadliga UV-strålningen och sjukdomar som hudcancer och grå starr ökar.

Halonsläckare släcker bränder mycket effektivt.

Tyvärr innehåller de ämnen som bryter ned ozon. De får därför bara användas av försvaret samt på flygplan.

166

Utsläpp förstör ozonskiktet Ozonmolekyler är inte stabila. Ibland faller de sönder av sig själva. Vissa ämnen som innehåller klor eller brom kan snabbt bryta ned ozon till vanligt syre. Utsläpp av sådana ämnen letar sig upp i atmosfären.

De gaser som kallas freoner är kända för att bryta ned ozonmolekyler. Freoner användes förut i kylskåp, skumplast och som drivgas i sprayburkar. Mest utsläpp av freoner gjordes under 1980-talet. Freoner har mycket stabila molekyler, och stora mängder av dem finns fortfarande kvar i atmosfären.

Mängden ozon i ozonskiktet har minskat.

Ovanför Antarktis finns det knappt något ozon alls. Forskare kallar detta för ett ”ozonhål”. Även om utsläppen av ozonnedbrytare kraftig har minskat kvarstår hotet mot ozonlagret.

Tyvärr följer inte alla länder de avtal som reglerar produktionen av ozonnedbrytande ämnen.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 166

2015-03-16 14:58

Mer UV-strålning skadar oss och naturen Om mer UV-strålning når jorden, ökar antalet fall av hudcancer. Även vårt immunförsvar kan försämras. Grå starr och andra ögonsjukdomar kan bli vanligare. Australiens invånare är särskilt utsatta. De har mycket sol och de befinner sig nära ozonhålet över Antarktis.

Växter och djur drabbas också. Många växter växer långsammare om de utsätts för mycket UV-strålning. Samspelet i naturen kan därför störas om UV-strålningen ökar.

Ozon kan bildas nära marken

Ozon som finns på låg höjd kallas för marknära ozon. Marknära ozon kan bildas av avgaser som utsätts för solljus. Även elektriska urladdningar kan orsaka att marknära ozon bildas. När det är åskväder kan man ibland känna en speciell stickande doft. Elektriska apparater som kopieringsmaskiner kan också ge små utsläpp av ozon.

Marknära ozon är giftigt. Våra lungor kan skadas. Speciellt de som har astma bör undvika att vistas där det finns ozon. Även ögon och slemhinnor irriteras av ozon.

Många växter är känsliga för ozon. På potatis och vete ger ozon märkbara skador. Jordbruket i Sverige förlorar cirka 1 miljard kronor om året på grund av marknära ozon.

I södra Europa är problemen med marknära ozon ännu större.

Mycket sol i kombination med mycket avgaser ger där höga halter av marknära ozon.

Ozon kan bildas vid elektriska urladdningar, till exempel vid åska.

TESTA DIG

FÖRKLARA & RESONERA

8.51 Vad är skillnaden mellan en ozonmolekyl och en vanlig

8.58 Förklara med ord och formler

8.52 Varför finns det mesta ozonet på hög höjd?

8.59 Varför kan det vara farligare att

syremolekyl?

8.53 Varför är ozonskiktet viktigt för landlevande djur och växter?

hur ozon bildas i atmosfären.

sola i Australien än i Sverige?

8.54 Vad har orsakat att ozonet i ozonskicket minskat?

8.55 Hur kan mer UV-strålning påverka människor?

8.56 Ge två exempel på vad som kan orsaka att marknära ozon bildas.

8.57 Hur påverkas människor av marknära ozon?

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 167

167

2015-03-16 14:58

HÅLLBAR UTVECKLING Skyddande ozonskikt Andra ämnen som påverkar ozonskiktet negativt är metylbromid som används i växtgifter, haloner som finns i halonsläckare och metylkloroform som finns i vissa lösningsmedel. Bromatomerna är ännu effektivare nedbrytare av ozon än vad klor är.

Enligt vetenskapen började livsprocesserna i haven. Uppe på land var förutsättningarna för liv sämre. Här bröts de organiska molekylerna sönder av den starka UV-strålningen från solen.

När så småningom fotosyntesen utvecklades hos de blågröna bakterierna började det bildas syre, O2. En del av detta syre omvandlade den skadliga UV-strålningen till ozon, O3. Ozon kom att bilda ett tunt skikt i stratosfären som absorberar* en stor del av den skadliga UV-strålningen.

Montrealprotokollet Tack vare Montrealprotokollet har användningen av ozonnedbrytande ämnen minskat kraftigt.

Det stora internationella samarbetet är ett bra exempel på ett lyckat miljöarbete. I och med att flera av de ozonnedbrytande ämnena även är växthusgaser har avtalet även bidragit till att lindra ökningen av växthuseffekten. Enligt mätningar är det mycket som tyder på att ozonskiktet inte längre minskar och att det snart kommer börja återhämta sig.

Ozonmolekyler kan förstöras På senare år har man dock upptäckt att ozonskiktet uppe i stratosfären på 10–50 km höjd har tunnats ut. Orsaken till detta beror på att vi människor har tillfört vår luft ämnen som snabbar på denna nedbrytning. Ett sådant ämne är freon dvs. klorofluorkarboner eller CFC.

UV-strålning

Cl

1 När en CFC-molekyl träffas av UVstrålning avges en kloratom.

1

CFC

4

Cl

2 Den fria kloratomen reagerar med ozon och bildar kloroxid och en syremolekyl.

O2

2 O3

Cl

3 En fri syreatom reagerar med kloroxiden och bildar en syremolekyl och en fri kloratom.

3

ClO O2

168

4 Den fria kloratomen kan reagera med ytterligare en ozonmolekyl. På så sätt kan en enda kloratom bryta ner tusentals ozonmolekyler innan den lämnar stratosfären.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 168

2015-03-16 14:58

1 Varför är ozonskiktet så viktigt för oss?

2 Hur kan ozonmolekyler förstöras?

3 Vad säger Montrealprotokollet?

MILJÖMÅL Skyddande ozonskikt ”Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.”

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 169

169

2015-03-16 14:58

LÄR MER VATTEN — SOM GJORT FÖR LIV

Vatten är den viktigaste förutsättningen för liv. Allt levande som vi idag känner till, innehåller vatten. Vatten har mycket ovanliga egenskaper. Utan dessa egenskaper hade inte livet på jorden varit möjligt.

Vattenmolekyler är polära

Vattenmolekylen är polär. De minusladdade elektronerna är oftare hos syreatomen än hos väteatomerna.

Syreatomen blir därför negativt laddad medan väteatomerna blir positivt laddade.

– + elektrisk attraktion

+ –

En vattenmolekyl (H2O) består av två väteatomer och en syreatom. Atomerna består i sin tur av laddade partiklar. I kärnorna finns positivt (+) laddade protoner. Runt atomerna kretsar negativt (–) laddade elektroner.

I en vattenmolekyl kan en elektron ena stunden befinna sig hos en väteatom. Nästa stund är samma elektron hos syreatomen.

Elektronerna dras dock mer till syreatomen än till väteatomerna.

Eftersom syreatomen ofta har alla elektroner hos sig blir vattenmolekylens laddning ojämnt fördelad. Syreatomen blir lite negativt (−) laddad. Väteatomerna som ofta får vara utan elektroner blir lite positivt (+) laddade. När olika delar av samma molekyl har olika laddning kallas molekylen polär.

Vattenmolekyler håller ihop

+ + I flytande vatten är det molekylernas laddningar och vinkel som är orsaken till att molekylerna håller ihop.

Plusladdningar och minusladdningar dras till varandra. Molekylerna i vatten håller ihop genom att en molekyls väteatom dras till en annan molekyls syreatom.

Väteatomerna sitter på syreatomen i en vinkel på 104,5° (ungefär samma vinkel som öronen på Musse Pigg). Denna vinkel gör att vattenatomerna kan ligga i ett tätt pussel.

Både laddningar och vinkel bidrar alltså till att hålla ihop vattenmolekyler. Utan denna sammanhållning hade alla vattenmolekylerna varit i gasform redan vid –80 °C. Om jordens vatten inte varit i flytande form hade det troligen inte funnits liv på jorden.

Vatten har så stor ytspänning att vissa spindlar och insekter kan gå på vattnet. Ytspänningen beror på att vattenmolekylerna håller ihop. Utan de krafter som håller ihop vattenmolekyler hade allt jordens vatten varit i gasform. Flytande vatten är en förutsättning för liv på jorden.

170

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 170

2015-03-16 14:58

LÄR MER Vattentemperaturer ändrar sig långsamt Värme är rörelser i molekyler. De elektriska krafterna som håller samman vattenmolekyler, gör att det är svårt sätta fart på dem.

Det krävs alltså mycket energi för att värma vatten.

När vattenmolekyler väl fått fart, dröjer det innan de rör sig långsamt igen. Vatten svalnar därför långsamt.

Att vattentemperaturer ändrar sig långsamt gör livet lättare på jorden. Hav och sjöar förhindrar att det blir stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter, samt mellan dag och natt.

Vår kropp består till största delen av vatten. Vattnets egenskaper förhindrar snabba temperaturförändringar i vår kropp.

Is är lättare än vatten När flytande ämnen svalnar rör sig molekylerna allt långsammare. Molekylerna tar då mindre plats. Slutligen fastnar molekylerna i varandra och ämnet övergår i fast form.

Det fasta ämnet tar oftast ännu mindre plats.

Vatten är dock annorlunda. När vatten övergår till is låser sig vattenmolekylerna i positioner som gör att isen tar mer plats.

En liter is väger mindre än en liter flytande vatten. Därför flyter is ovanpå vatten.

Hade vatten varit som andra ämnen hade den is som bildas på sjöar sjunkit till botten. Sjunkande is skulle fortsätta att bildas tills hela sjön var av is. Vattenlevande växter och djur skulle dö. Det första livet på jorden levde i vatten. Hade inte is varit lättare än vatten är det tveksamt om det funnits liv på jorden.

+20 °C

+4 °C

Vatten är tyngst vid +4 °C. Även på sommaren kan det finnas tungt fyragradigt vatten nära botten.

0 °C

+4 °C

Vatten i fast form är lättare än i flytande form. Även när isen är tjock kan fiskar och växter leva nära botten. Där är temperaturen fyra grader även på vintern.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 171

171

2015-03-16 14:58

LÄR MER Vatten löser många ämnen

Na+

Cl−

Vanligt salt (NaCl) kan dela upp sig i joner och därför lösas av vatten.

Vattenmolekylernas syreatomer dras till positivt laddade natriumjoner.

Väteatomerna dras till de negativt laddade kloridjonerna.

Många ämnen löser sig i vatten. Eftersom vattenmolekyler är polära blandar de sig helst med andra polära molekyler. Ämnenas molekyler lägger sig då så att minusladdningar ligger nära plusladdningar. Vattenlösliga ämnen som alkohol och socker har polära molekyler. Även joner blandar sig lätt med vattenmolekyler. Runt positiva joner lägger sig vattnets negativt laddade syreatomer. Runt negativa joner lägger sig vattnets positivt laddade väteatomer. Syror, baser och salter är ämnen som kan dela upp sig i joner.

Vatten kan även lösa mindre mängder av de flesta gaser. Även om gaserna inte är polära har de ofta så små molekyler att de kan få plats mellan vattenmolekylerna.

Allt levande utnyttjar vattens förmåga att lösa ämnen. Att vatten innehåller löst syre och koldioxid gör det möjligt för djur och växter att leva i vattnet.

I människor, djur och växter transporteras ämnen med hjälp av vatten. Till exempel näring och mineraler är lösta i vatten när de transporteras i kroppen.

Vatten löser inte allt

Vatten är polärt och olja är opolärt.

Därför löser de sig inte i varandra.

Ämnen med större molekyler som kanske dessutom inte är polära löser sig dåligt i vatten. Fett, olja och bensin löser sig inte i vatten.

Däremot löser sig olja i bensin. Ämnen som inte är polära kan nämligen lösa varandra. "Lika löser lika" är en grundregel för löslighet.

Vatten kan lösa mycket men det kan inte lösa allt. Det är tur det! Tänk på vad som skulle hända om vatten löste trä, sten, hår och hud.

TESTA DIG

FÖRKLARA & RESONERA

8.60 En vattenmolekyl är polär. Vad innebär det?

8.65 Vad är det som gör att vatten-

8.61 Vattens ytspänning gör att vissa insekter kan gå på vatten.

Vad beror ytspänningen på?

molekyler är polära?

8.66 Fast bly sjunker i flytande bly

men fast vatten flyter i flytande vatten. Förklara varför.

8.62 Vattentemperaturer ändrar sig långsamt. Varför är det viktigt

för livet på jorden?

8.63 Is flyter på flytande vatten. Varför är det viktigt för livet på jorden?

8.67 Kan bensin lösa vanligt salt?

8.64 Vatten kan lösa många ämnen. Varför är det viktigt för livet på jorden?

172

Motivera ditt svar!

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 172

2015-03-16 14:58

LÄR MER LIVSMILJÖN I SOLSYSTEMET

Finns det liv på andra planeter? Är jorden den enda platsen i universum där det finns intelligenta varelser?

Jakten på utomjordiskt liv är ett av vetenskapens mest spännande områden. De stora avstånden gör det dock svårt att leta efter liv utanför vårt eget solsystem.

Sedan lång tid tillbaka har vi konstaterat att det inte kan finnas något intelligent utomjordiskt liv i vårt eget solsystem. Vi har dock inte uteslutit förekomsten av enklare mikroorganismer.

Rymdsonder har skickats till planeter och månar för att undersöka förutsättningar för liv. De letar också efter tecken på att liv finns eller har funnits där. Även om vi bara hittade en enda liten utomjordisk mikroorganism, skulle detta bli en av historiens viktigaste upptäckter. Hittar vi bevis på att liv uppkommit på andra platser i vårat solsystem finns det förmodligen massor av liv i universum. En del livsformer borde då också ha utvecklats till intelligenta varelser.

Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars och Jupiter.

(Avstånden mellan Solen och planeterna och mellan planeterna är felaktiga. Förhållandet i storlek mellan solen och planeterna stämmer.)

Liv i universum?

Allt levande är mycket komplicerat uppbyggt. Det som ändå talar för utomjordiskt liv är universums storlek.

Det finns troligen fler än hundra miljarder galaxer. En galax kan innehålla flera hundra miljarder solar. En stor del av solarna är säkert omgivna av flera planeter.

Avstånden i universum är ofattbart stora. Det är därför inte troligt att vi kommer att kunna skicka rymdsonder, till något annat solsystem än till vårt eget.

Vi får istället försöka studera universum från jorden.

Avstånden gör det även svårt att med teleskop se andra solsystems planeter. Först 1995 gjordes den första säkra upptäckten av en planet i ett annat solsystem. År 2007 studerades ett solsystem som ligger 20 ljusår* från vår sol. Där finns en planet som är mycket jordliknade. Den anses ha förutsättningar för liv. Att en planet har förutsättningar för liv är dock inget bevis för att liv faktiskt finns där.

På en del rymdsonder finns den här bilden. Om några intelligenta utomjordiska varelser skulle hitta sonden skall bilden ge dem information om oss människor. Förstår du bildens olika delar?

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 173

173

2015-03-16 14:58

LÄR MER Förutsättningar för liv Rymdsonder letar efter förutsättningar för liv. Flytande vatten är den viktigaste förutsättningen. En atmosfär som kan utjämna temperaturer och skydda mot strålning skulle förbättra förutsättningarna ytterligare.

Länge trodde vi att fotosyntesen var en förutsättning för liv.

Allt levande vi då kände till fick sin energi direkt eller indirekt från solen.

Djupt ned i vissa hav har vi nu hittat mikroorganismer som bildar energirika ämnen genom kemosyntes istället för fotosyntes. Istället för solenergi använder sig kemosyntesen av värmeenergi från jordens inre.

Allt liv innehåller kol Allt liv vi känner till innehåller kolatomer. Rymdsonderna letar därför efter kolföreningar. När man till exempel hittar gasen metan (CH4) kan det vara intressant att ta reda på hur den har bildats. Kommer gasen från en vulkan, eller har den bildats av mikroorganismer?

Mästare på svåra förhållanden I heta källor på Island kan det vara högt tryck och över 100 °C varmt. Ändå finns det arter av arkéer som kan leva där.

174

Med hjälp av värme, kyla, syror, salt och socker kan vi förhindra tillväxten av farliga mikroorganismer i vår mat.

Vissa arter har dock anpassat sig till mycket extrema förhållanden.

I heta källor kan det finnas mikroorganismer (bakterier och arkéer*) som klarar temperaturer på upp till 113 °C. De finns även i det ständigt frusna Antarktis. I miljöer utan syre kan de istället använda svavel eller svavelföreningar. En del av dem bildar svavelsyra som de utan problem kan leva i. I Döda havet finns mikroorganismer som kan leva i en koncentrerad saltlösning.

Med undantag av jorden är det svåra förhållanden för liv i vårt solsystem. Om något liv kan finnas i dessa förhållanden skulle detta liv sannolikt likna bakterier eller arkéer.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 174

2015-03-16 14:58

LÄR MER Livsmiljön på månen Europa Jupiter är den femte planeten från solen. Denna väldiga planet består av gaser, och har inga förutsättningar för liv.

Däremot är Jupiters måne Europa ett av solsystemets mest sannolika ställen för utomjordiskt liv.

Europas yta består av is, men inuti Europa är det varmt. Detta beror på att Jupiters dragningskraft får Europas inre att röra på sig och på så sätt skapa värme.

Under ytan av is tror forskare att det finns oceaner av flytande vatten. Där skulle mikroorganismer kunna få energi från Europas inre värme.

Livsmiljön på Venus

Under isen på månen Europa finns troligtvis flytande vatten. Detta är den viktigaste förutsättningen för liv. Men finns det liv där?

Venus är den andra planeten från solen. Venus är nästan lika stor som jorden. Venus har en mycket tät atmosfär som orsakar mycket höga temperaturer. Ytan på Venus har temperaturer på nära 500 °C. Växthuseffekten gör att Venus är varmare än Merkurius, som är planeten närmast solen. Livsmiljön på Venus försvåras ytterligare av att det regnar svavelsyra.

Livsmiljön försämrades av förstärkt växthuseffekt Forskare menar att Venus temperaturer inte alltid varit lika hög. Det kan ha funnits flytande vatten på Venus.

Enligt en teori fanns det vulkaner som pumpade ut koldioxid i atmosfären. Växthuseffekten förstärktes och det blev varmare. Vattnet kokade bort och vattenånga förstärkte växthuseffekten ytterligare.

Idag består Venus täta atmosfär till 96 % av koldioxid.

Atmosfären innehåller också en mindre del kväve.

Liv på Venus?

Trots Venus svåra förhållanden har inte allt sökande efter liv upphört. Amerikanska forskare vill undersöka om atmosfären 5 mil ovanför ytan innehåller mikroorganismer. Där är temperaturen ”bara” +70 °C. Där finns också en del vatten.

Venus har en tät atmosfär som mest består av koldioxid. Svavelhaltiga ämnen ger atmosfären dess gulbruna färg.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 175

175

2015-03-16 14:58

S

LÄR MER TESTA DIG 8.68 Ge ett argument för och ett argument

emot att det skulle finnas intelligent utomjordiskt liv.

8.69 Vilka är de viktigaste förutsättningarna

för liv?

8.70 Varför är det extra intressant om en

rymdsond hittar kolföreningar?

8.71 Ge tre exempel på miljöer där bakterier

eller arkéer men inte människor klarar av att leva.

8.72 Varför är Jupiters måne Europa så

intressant?

8.73 Vad är orsaken till att Venus är varmare än

Merkurius?

8.74 Varför varierar temperaturerna så mycket

på Mars?

FÖRKLARA & RESONERA 8.75 Varför är inte fotosyntesen en nödvändig

förutsättning för liv?

8.76 Förklara varför det är varmt inuti månen

Europa.

8.77 Ge tre anledningar till att rymdsonder som

landar på Venus snabbt går sönder.

8.78 Ge två anledningar till att förtunningen av

atmosfären på Mars försämrade livsmiljön.

Livsmiljön på Mars Planeten Mars är den fjärde planeten från solen.

Mars är mindre än både Jorden och Venus. Mars atmosfär är mycket tunn. Den saknar också ett ozonlager. Ytan på mars är därför utsatt för en intensiv UV-strålning.

Både den tunna atmosfären och avståndet till solen gör mars till en kall planet. Temperaturerna kan variera mellan −130 °C och +20 °C. På ytan av Mars finns en del vatten i form av is.

Livsmiljön försämrades av förtunnad atmosfär Spår efter floder visar att det har funnits flytande vatten på Mars. Detta visar att Mars har haft ett varmare klimat, vilket i sin tur måste ha berott på att atmosfären var tätare. Troligtvis kunde inte Mars dragningskraft hålla kvar en tät atmosfär.

Liv på Mars?

Forskare menar att det för flera miljarder år sedan fanns goda förutsättningar för liv på Mars.

Om det har det funnits liv på Mars, finns det en liten chans att det fortfarande finns kvar.

Under isen vid mars nordpol eller djupt ned i marken tror man det kan finnas flytande vatten.

Då is och mark skyddar mot UV-strålning kan vattnet vara en livsmiljö för bakterier eller något liknande.

8.79 Vad kan vi lära oss om miljöproblemen på

jorden genom att studera Venus och Mars?

Landskapet på Mars påminner om en kall och torr öken. Röd järnoxid (rost) ger marken dess färg.

176

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 176

2015-03-16 14:58

SAMMANFATTNING VÅR LIVSMILJÖ .

Vatten är den viktigaste förutsättningen för liv på jorden.

Jorden har mycket vatten, men bara en liten del är sötvatten. Många länder har brist på sötvatten. I Sverige har vi gott om sötvatten men ändå problem med vattenföroreningar.

.

Atmosfären är ett tunt lager av gaser. Den innehåller bl.a. kväve, syre, ädelgaser, koldioxid och vattenånga.

Mänskliga aktiviteter påverkar luftens sammansättning.

.

Vid förbränning behövs energirika ämnen och syre.

Koldioxid och vatten bildas. Vid fotosyntesen behövs koldioxid och vatten. Energirika ämnen och syre bildas.

.

Växter behöver näringsämnen som kväve och fosfor. När vi skördar odlade växter tar vi med oss näringsämnen som sällan kommer tillbaks dit maten odlades. Istället hamnar näringsämnen i våra vatten. Användning av industritillverkade handelsgödsel samt förbränning av fossila bränslen leder också till att näringsämnen kommer ut i våra vatten.

.

För mycket näring i våra vatten orsakar övergödning och vattenblomning. Den ekologiska balansen rubbas och många växter och djur dör. Våra omgivande hav drabbas av bottendöd.

.

Utsläpp av bl.a. koldioxid, metan och dikväveoxid förstärker växthuseffekten. Därför håller jorden på att bli varmare.

Detta kan leda till miljökatastrofer som torka och översvämningar. För att bromsa klimatförändringen måste vi framför allt minska på förbränningen av fossila bränslen. Detta kan vi göra genom att hushålla med energi och genom att satsa på alternativa energikällor.

1. syre (O2) 2. kol (C) + väte (H)

solljus

3.

kol d

växthusgaser solljus

iox

id

(CO

2)

värmestrålning

värmestrålning

4. vatten (H2O)

.

Förbränning av t.ex. olja och kol orsakar att syror bildas.

Växt- och djurliv skadas av försurningen. Metaller och kalksten löses upp och giftiga metalljoner bildas.

.

I berggrunden finns metallföreningar. Brytning, framställning och användning av metaller orsakar att giftiga metalljoner sprids i naturen. Tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver är mycket giftiga. Även metaller som koppar och aluminium kan orsaka problem.

.

Gasen ozon (O3) på hög höjd hindrar skadlig UV-strålning att nå jorden. Tyvärr har utsläpp gjort att mängden skyddande ozon minskat. Detta leder bl.a. till fler fall av hudcancer. Även växter påverkas.

.

Ozon nära marken skadar människor, djur och växter. Marknära ozon bildas framför allt när bilavgaser utsätts för solljus.

.

Hållbar utveckling: Ämnen som freoner, metylbromid, haloner snabbar på nedbrytningen av ozonskiktet. Tack vare Montrealprotokollet har användningen av ozonnedbrytande ämnen minskat kraftigt.

VÅR LIVSMILJÖ

40688231.indb 177

177

2015-03-16 14:58

GÖRAN STERNING

Boken innehåller:

40688231_TK_Omslag.indd Alla sidor

.

inledande diskussionssida med samhällsanknuten naturvetenskap till varje kapitel

. .

bas- och lär mer-del i varje kapitel för ökad individualisering

.

återkommande uppslag med temat Hållbar utveckling

TITANO BIOLOGI TITANO KEMI

TITANO KEMI

TITANO är ett komplett läromedel i NO för årskurs 7–9. Till varje ämne – biologi, fysik och kemi – finns en stadiebok, en välfylld elevwebb och en innehållsrik, digital lärarhandledning.

För dig som vill arbeta helt digitalt finns interaktiva böcker i alla tre ämnena.

GÖRAN STERNING

ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

kontinuerligt återkommande testa dig- och förklara och resonera-frågor

2015-03-16 13:14