9789147119233 by Smakprov Media AB

LÄRARBOKEN V SAMHÄLLE V

GÖRAN SVANELID

Upptack_Sh_Lararbok_omslag_Framobak.indd 1

17/12/14 2:16 PM

ISBN 978-91-47-11923-3 ©2014 Göran Svanelid och Liber AB Redaktion Charlotte Eriksson Grafisk form: Kari Wahlström, Sara Ånestrand Omslag: Kari Wahlström Produktion Eva Runeberg Påhlman Illustration: Johnny Dyrander, Carolina Ståhlberg, Mats Johansson Foton: s.135 (1) Folkpartiet s.135 (2) Giftinformationscentralen s.135 (3) Elena Drozhzhina/Shutterstock s.135 (4) Adam Ihse/TT

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Esser Druck, Tyskland 2015 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 2

19/12/14 6:13 PM

Inledning I mina föreläsningar runt om i landet brukar jag beskriva det som att Lgr 11 (kursplanerna) är min metodbok. Det är i respektive ämnes kursplaners centrala innehåll, mål och kunskapskrav som jag hittar The Big 5-förmågorna. Där får jag, precis som du, också konkreta uppslag till olika undervisningsidéer som de stora frågorna, stödmallarna, analysmodellen och begreppsschema, vilka alla i sin tur stöttas upp av EPA-metoden. Det handlar ytterst om att skapa en motor för att få igång en språk-, tankeoch kunskapsutvecklande undervisning med stöd från främst Vygotskijs tankar om ”språk och tänkande” samt hur man konkret kan hjälpa eleverna att nå sin närmaste utvecklingszon. I den här Lärarboken hittar du verktyg för detta. Här finns stöd för formativ bedömning, råd inför urval av centrala frågor och begrepp samt ledning till hur du som lärare kan formulera och sätta upp tydliga mål inför varje arbetsområde. Det mest unika med den här Lärarboken är de återkommande övningar där ”motorn” är elevers språkliga interaktion. Alla lärare, i detta fall inom SO, har ett ansvar att stödja elevernas språkutveckling. Samtliga övningar utgår från olika stödstrukturer och stöttar ett språkutvecklande arbetssätt.

Lärarbokens didaktik Den här Lärarboken har en tydlig utgångspunkt i forskning, inte minst i och med Vygotskijs ständiga ”närvaro”. Den vetenskapliga grunden läggs också via bidrag från pedagogiska forskare som Bruner, Gibbons och de som representerar inriktningen med formativ bedömning (t.ex. Dylan Wiliam). Att just dessa portalfigurer finns med som ett vetenskapligt stöd beror främst på att pedagogisk forskning tydligt har kunnat påvisa ett samband mellan den tid som elever ges till eget tänkande med inslag av språklig interaktion och lärande. I detta ligger också tanken att elever i större utsträckning ska ges tid till att lära av varandra. Det här innebär inte att lärarens roll marginaliseras. Tvärtom. Det är genom utmanande och klargörande frågor som du som lärare kan synliggöra elevers tänkande och kunskapsutveckling. Vi på Liber har ansträngt oss för att koppla ihop teorin, som den framkommer i forskning och i Lgr 11, med praktiken, dvs. de övningar och undervisningsidéer som finns i den här boken.

Göran Svanelid

4711923_UpptackKorr2CE.indd 3

19/12/14 6:13 PM

Innehåll Inledning 3

2. Medier 30

The Big 5 – fem generella förmågor i Lgr 11................ 7

Syftet med kapitlet................................................................. 30

Upptäckarserien i SO för årskurs 4–6.. ............................ 8

Aktuellt centralt innehåll......................................................... 30

Upptäckarserien och kursplanerna................................... 9

Centrala begrepp..................................................................... 30

De nationella ämnesproven.................................................... 9

Aktuella kunskapskrav............................................................. 31

Kursplanen i samhällskunskap Lgr 11........................... 10

Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor

Syfte .. .......................................................................................... 10

i samhällskunskap?.................................................................. 32

Centralt innehåll åk 4–6......................................................... 11

De långsiktiga målen .. ............................................................ 33

Kunskapskrav i samhällskunskap årskurs 6

Uppstart – så här kan ni börja.......................................... 35

............... 12

Ett kapitel i Upptäck Samhälle.......................................... 13

1. Använd de ”stora frågorna” för att tydliggöra

De stora frågorna..................................................................... 13

lärandemålen.. ........................................................................... 35

Arbetsbladen – kopieringsunderlag med övningar........ 13

2. Introduktionstext, för att motivera eleverna

Begreppsövningar. . .................................................................. 14

och lyfta fram kärnan i kapitlet............................................. 35

Analysövningar.......................................................................... 14

3. Vad betyder begreppen?. . ................................................. 35

Språkutvecklande övningar................................................... 16

4. Utgå från elevernas förförståelse och

Sammanfattning....................................................................... 16

arbeta med orsaker och konsekvenser............................. 35

Inspiratörer och vetenskaplig förankring...................... 17

5. Vad kommer det att handla om?..................................... 36 6. Berätta om en spännande journalist. . ............................ 36

1. Upptäck Samhälle 18

Avslut – förslag på hur ni kan avsluta............................ 37 Exempel på svar under rubriken Sammanfatta!.............. 37

Syftet med kapitlet................................................................. 18

Kommentar till Samhällsfrågan............................................ 38

Kursplanen i samhällskunskap............................................. 18

Några förslag på hur eleverna kan redovisa. . ................... 38

Centrala begrepp..................................................................... 18

Hur framställs könsrollerna i bokens bildmaterial.......... 38

Aktuella kunskapskrav . . .......................................................... 18

Kommentarer till grundboken. . .......................................... 39

De långsiktiga målen .. ............................................................ 18

ARBETSBLAD

Uppstart – så här kan ni börja.......................................... 20

2.1 Vad betyder begreppen?................................................ 42

1. Använd ”de stora frågorna” för att

2.2 Vad påverkar våra åsikter?.............................................. 44

tydliggöra lärandemålen ....................................................... 20

2.3 Förmågan att sammanfatta en text.............................. 45

2. Introduktionstext, för att motivera eleverna

2.4 Att utveckla läsförståelsen – Del 1............................... 46

och lyfta fram kärnan i kapitlet............................................. 20

2.5 Att utveckla läsförståelsen – Del 2............................... 47

3. Vad betyder begreppen?. . ................................................. 20

2.6 Utveckla den begreppsliga förmågan......................... 48

4. Vad kommer det att handla om?..................................... 20

2.7 Bildanalys............................................................................ 49

5. Berätta om ett samhälle som fungerar

2.8 Källkritik 1............................................................................ 50

annorlunda................................................................................. 21

2.9 Källkritik 2............................................................................ 51

Avslut – förslag på hur ni kan avsluta............................ 22 Exempel på svar under rubriken Sammanfatta!.............. 22 Kommentar till Samhällsfrågan............................................ 23

Kommentarer till grundboken. . .......................................... 24 ARBETSBLAD 1.1 Vad betyder begreppen?................................................ 26 1.2 Förmågan att sammanfatta en text.............................. 27 1.3 Att utveckla läsförståelsen.............................................. 28 1.4 Bildanalys............................................................................ 29

4711923_UpptackKorr2CE.indd 4

19/12/14 6:13 PM

3. Individer och grupper

4. Ekonomi 70

................................................................ 52

Syftet med kapitlet................................................................. 70

Aktuellt centralt innehåll......................................................... 52

Aktuellt centralt innehåll......................................................... 70

Centrala begrepp..................................................................... 52

Centrala begrepp..................................................................... 70

Aktuella kunskapskrav . . .......................................................... 53

Aktuella kunskapskrav............................................................. 71

Hur bedömer vi elevernas kunskaper och förmågor i

Hur bedömer vi elevernas kunskaper och

samhällskunskap?.................................................................... 54

förmågor i samhällskunskap?............................................... 72

De långsiktiga målen .. ............................................................ 55

De långsiktiga målen. . ............................................................. 73

Uppstart – så här kan ni börja.......................................... 56

Uppstart – så här kan ni börja.......................................... 74

1. Använd de ”stora frågorna” för att tydliggöra

lärandemålen

Syftet med kapitlet

........................................................................... 56

........................................................................... 74

2. Introduktionstext, för att motivera eleverna

2. Introduktionstext, för att motivera eleverna och lyfta

och lyfta fram kärnan i kapitlet............................................. 56

fram kärnan i kapitlet... ............................................................ 74

3. Vad betyder begreppen?. . ................................................. 56

3. Vad betyder begreppen?. . ................................................. 74

4. Utgå från elevernas förförståelse och arbeta

med orsaker och konsekvenser.. ......................................... 56

med orsaker och konsekvenser.. ......................................... 74

5. Vad kommer det att handla om?..................................... 57

5. Vad kommer det att handla om?..................................... 75

6. Berätta om hur det var förr............................................... 57

6. Berätta om svåra dilemman kopplat till ekonomi....... 75

Avslut – förslag på hur ni kan avsluta

........................... 58

Avslut – förslag på hur ni kan avsluta............................ 76

Exempel på svar under rubriken Sammanfatta!.............. 58

Exempel på svar under rubriken Sammanfatta! . . ........... 76

Kommentar till Samhällsfrågan

........................................... 58

........................................... 76

Några förslag på hur eleverna kan redovisa. . ................... 59

Några förslag på hur eleverna kan redovisa. . ................... 77

Kommentarer till grundboken. . .......................................... 60

Kommentarer till grundboken. . .......................................... 78

ARBETSBLAD

3.1 Vad betyder begreppen?................................................ 62

4.1 Vad betyder begreppen?................................................ 80

3.2 Leva eller inte leva i ett samhälle?............................... 64

4.2 Förmågan att sammanfatta en text.............................. 82

3.3 Förmågan att sammanfatta en text.............................. 65

4.3 Att utveckla läsförståelsen – Del 1............................... 83

3.4 Att utveckla läsförståelsen – Del 1............................... 66

4.4 Att utveckla läsförståelsen – Del 2............................... 84

3.5 Att utveckla läsförståelsen – Del 2............................... 67

4.5 Bildanalys............................................................................ 85

3.6 Bildanalys............................................................................ 68

4.6 Vem betalar?. . ..................................................................... 86 4.7 Svara på insändaren. . ....................................................... 87

4711923_UpptackKorr2CE.indd 5

19/12/14 6:13 PM

5. Politik 88

6. Lag och rätt 116

Syftet med kapitlet................................................................. 88

Syftet med kapitlet

Aktuellt centralt innehåll......................................................... 88

Aktuellt centralt innehåll...................................................... 116

Centrala begrepp..................................................................... 88

Centrala begrepp.................................................................. 116

Aktuella kunskapskrav.. .......................................................... 89

Aktuella kunskapskrav . . ....................................................... 117

Hur bedömer vi elevernas kunskaper och

.............................................................

116

118

förmågor i samhällskunskap?............................................... 90

förmågor i samhällskunskap?

De långsiktiga målen .. ............................................................ 92

De långsiktiga målen............................................................ 119

Uppstart – så här kan ni börja.......................................... 94

Uppstart – så här kan ni börja....................................... 121

1. Använd de ”stora frågorna” för att tydliggöra

lärandemålen

........................................................................... 94

.........................................

........................................................................

2. Introduktionstext, för att motivera eleverna

och lyfta fram kärnan i kapitlet

121

. . .......................................... 94

och lyfta fram kärnan i kapitlet.......................................... 121

3. Vad betyder begreppen?. . ................................................. 94

3. Vad betyder begreppen?. . .............................................. 121

4. Utgå från elevernas förförståelse och egna

4. Utgå från elevernas förförståelse och arbeta

erfarenheter och resonera kring kapitlet stora

med orsaker och konsekvenser.. ...................................... 121

fråga ”Vem bestämmer i Sverige?”..................................... 95

5. Vad kommer det att handla om?.................................. 122

5. Vad kommer det att handla om?..................................... 95

6. Berätta om en rättighetskämpe.................................... 122

6. Berätta om en spännande människa och som har

Avslut – förslag på hur ni kan avsluta......................... 123

kämpat för mänskliga rättigheter och demokrati............ 95

Exempel på svar under rubriken Sammanfatta!........... 123

Avslut – förslag på hur ni kan avsluta

........................... 96

Kommentar till Samhällsfrågan......................................... 124

Exempel på svar under rubriken Sammanfatta! . . ........... 96

Några förslag på hur eleverna kan redovisa. . ................ 124

Kommentar till Samhällsfrågan............................................ 96

Kommentarer till grundboken. . ....................................... 125

Några förslag på hur eleverna kan redovisa. . ................... 97

ARBETSBLAD

Kommentarer till grundboken. . .......................................... 98

6.1 Vad betyder begreppen?............................................. 127

ARBETSBLAD

6.2 Förmågan att sammanfatta en text........................... 128

5.1 Vad betyder begreppen?............................................. 101

6.3 Att utveckla läsförståelsen

Bedömningsstöd till uppgiften 5.1................................... 103

6.4 Bildanalys......................................................................... 130

5.2 Vem har makt i dag och hur var det

6.5 Bra eller dåligt med barnarbete?.. ............................. 131

”förr i tiden”?.......................................................................... 104

GENERELLA ARBETSBLAD

5.3 Vem är det som bestämmer?..................................... 105

7.1 Analysera mera!.............................................................. 132

5.4 Utveckla den begreppsliga förmågan...................... 107

7.2 Vad betyder begreppen?............................................. 133

5.5 Förmågan att sammanfatta en text........................... 108

SAMHÄLLSKUNSKAPSPROV ................................................. 134

5.6 Att utveckla läsförståelsen – Del 1............................ 109

FACIT OCH BEDÖMNINGSSTÖD .................................. 150

..........................................

129

5.7 Att utveckla läsförståelsen – Del 2............................ 110 5.8 Att utveckla läsförståelsen – Del 3............................ 111 5.9 Bildanalys......................................................................... 112 5.10 Politiska partier. . ........................................................... 113 5.11 Barnens parti................................................................ 114 5.12 Resonera mera. . ........................................................... 115

4711923_UpptackKorr2CE.indd 6

19/12/14 6:13 PM

The Big 5 – fem generella förmågor i Lgr 11 The Big 5 består av de fem generella förmågor som återfinns i alla ämnenas kursplaner. Du hittar förmågorna i kursplanernas mål och kunskapskrav, men även i det centrala innehållet. De fem generella förmågorna är: • Analytisk förmåga (beskriva/förklara samband, orsaker, konsekvenser och föreslå lösningar, beskriva likheter och skillnader, för- och nackdelar samt att se t.ex. en samhällsfråga utifrån olika perspektiv). • Kommunikativ förmågan (kunna samtala, diskutera, argumentera, uttrycka egna och bemöta andras ståndpunkter, föra resonemang samt formulera och besvara frågor). • Begreppslig förmåga (känna till vad viktiga begrepp betyder och kunna använda begreppen i olika situationer och sammanhang; exempelvis i samtal, diskussioner, resonemang och presentationer samt kunna relatera begreppen till varandra). • Procedurförmåga (kunna söka, värdera, sortera och kritiskt granska information, kunna skilja mellan fakta och värderingar samt tolka diagram och tabeller). • Metakognitiv förmåga (kunna ge förslag på hur både egna och andras svar, uppgifter, texter, presentationer och resonemang skulle kunna förbättras). I SO är det främst den analytiska, kommunikativa och begreppsliga förmågan samt förmågan att hantera information som är i fokus när det gäller bedömningen utifrån kunskapskraven. I samhällskunskap ska eleverna t.ex. kunna analysera samband inom olika samhällsstrukturer, som sambandet mellan arbete – inkomst – konsumtion som finns i den ekonomiska samhällsstrukturen. Den begreppsliga förmågan är viktig i samhällskunskap, vilket vi ser i det just presenterade sambandsexemplet. Eleverna behöver använda samhällsvetenskapliga begrepp för att kunna beskriva samband inom den ekonomiska samhällsstrukturen. Eleven utvecklar den kommunikativa förmågan i samhällskunskap genom att föra resone-

mang och argumentera, skriftligt eller muntligt. Det handlar också om att se med vilken kvalitet eleverna kan resonera om informationens och källornas användbarhet. Där märker vi av den fjärde förmågan, procedurförmågan: att kunna hantera information utifrån ett källkritiskt förhållningssätt. Den metakognitiva förmågan är inte framskriven i något av SO-ämnenas kunskapskrav, men är viktig som ett medel för att kunna ”lära sig lära”, dvs. att ha en reflekterande ansats i förhållande till undervisning, kunskapsutveckling och lärande. Den metakognitiva förmågan utvecklas när eleverna värderar sina egna och andras prestationer, vilket kan betyda att eleven hittar styrkor och svagheter i egna arbeten (självbedömning) och i andras arbeten (kamratbedömning). Egentligen är det inte bedömningen som är i fokus. Det handlar i stället om att ta del av andra sätt att lösa en uppgift och på så sätt vidga sin kunskapshorisont. Många av övningarna i det här materialet går att lösa på fler sätt. Det finns inte alltid ett rätt svar. Ett flertal av övningarna här i Lärarboken utgår från metoder som används vid formativ bedömning (bedömning för lärande). Denna nyare syn på bedömning utmanar den mer traditionella synen med en summativ bedömning (bedömning av lärande). Det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla alla dessa förmågor av det enkla skälet att det är dessa förmågor lärarna ska bedöma. Det är dessutom viktigt att eleverna känner till att de kommer att möta samma förmågor när de kommer att fortsätta på högstadiet och faktiskt, även på det ännu så länge avlägsna gymnasiet. Så det gäller att satsa på dessa förmågor redan nu. Dessutom kommer eleverna att klara de nationella ämnesproven i årskurs 6 betydligt bättre om de har ”koll på” The Big 5. Vi kan tala om ett parallellt projekt där elevers kunskapsutveckling till stor del kommer att bero på hur väl du som lärare lyckas bygga in förmågorna i din SO-undervisning.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 7

19/12/14 6:13 PM

Upptäckarserien i SO för årskurs 4–6 – grundläromedel i samklang med lgr 11 Upptäckarserien tillvaratar aktuell forskning och är alltid utvecklad med gedigen lärarerfarenhet om vad som fungerar i klassrummet! Upptäckarserien kännetecknas främst av sitt fina bildmaterial. Böckerna har ett väl anpassat språk, lite mindre textmängd och praktiska ordoch begreppslistor nedtill på uppslagen. För varje ämne finns en grundbok med tillhörande arbetsbok och lärarhandledning. Grundboken finns även som Onlinebok. Dessutom finns kostnadsfria extramaterial att ladda ned från liber.se Upptäck Samhälle

– lyfter elevperspektivet på samhällsfrågor Upptäck Samhälle utgår från de fem samhällsstrukturerna i kursplanen: Information och kommunikation, Individer och samhälle, Samhällsresurser och fördelning, Beslutsfattande och politiska idéer, Rättigheter och rättsskipning. Utgångspunkten är att ta upp samhällsfrågor som känns angelägna för eleverna. Eleverna får möjligheter att utveckla sina förmågor sammanfattade av The Big 5. Upptäck Geografi

– ger utrymme för geografiska analyser och diskussioner Upptäck Sverige

Upptäck Sverige hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att utforska och analysera samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av Sverige. Boken tar upp naturens egna processer och hur människans verksamhet formar och förändrar livsmiljöer.

Upptäck Europa med Norden

– bra verktyg för jämförelser Hello Europé! Så börjar Upptäck Europa där fem regioner beskrivs ingående. Kapitlet om Norden har stort utrymme och boken ger eleven verktyg att jämföra, se samband och upptäcka likheter och skillnader mellan regioner och länders natur- och kulturgeografi i Europa. Upptäck Jordens resurser

– människor och miljö Vissa frågeställningar passar bäst att ta upp ur ett globalt perspektiv. Upptäck Jordens resurser handlar om jordens naturresurser och visar på olika handlingsalternativ för en hållbar framtid. Boken tar också upp jordens inre och yttre krafter samt innehåller ett avsnitt som repeterar kartkunskaper. Upptäck Religion

– om hur människor lever med sin tro i vardagen I Upptäck Religion är det lätt att jämföra och se likheter och skillnader mellan världsreligionerna. Den här boken tar hänsyn till elevernas olika bakgrund eftersom alla världsreligioner (kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism) har samma upplägg och omfång. Även de samiska och fornskandinaviska religionerna tas upp. Upptäck Religion har aktuella fakta om hur människor lever med sin tro i vardagen.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 8

19/12/14 6:14 PM

Upptäckarserien och kursplanerna Upptäck Historia

– utvecklar elevernas historiemedvetande Upptäck Historia tar upp det centrala innehållet i kursplanen, från forntiden till 1850-talet. Grundboken beskriver hur samhällen och kulturer förändras över tid. Som en tydlig röd tråd genom tidsperioderna löper utvecklingslinjerna migration, kulturmöten, politik och levnadsvillkor för kvinnor, män och barn. Eleverna tränas i att reflektera över orsaker till och konsekvenser av förändringar, resonera kring samband, se likheter och skillnader i och mellan tidsperioder. När eleverna har arbetat med Upptäck Historia ska de ha ökat sitt historiemedvetande. De ska förstå hur historia skapas och används, att det inte finns en given bild av historien utan att olika grupper i olika tider gör olika tolkningar av vad som har skett är centralt.

Självklart utgår Upptäckarseriens grundböcker, arbetsböcker och lärarböcker från kursplanerna i Lgr 11. Detta betyder inte att det har varit möjligt att täcka av allt, men en stor majoritet av kursplanernas syftestext, centrala innehåll och kunskapskrav återfinns i respektive ämnesböcker. Det viktigaste för dig som lärare, är att veta att alla övningar, om än på olika sätt, bidrar till att utveckla de viktigaste förmågorna. Ett användbart verktyg i arbetet med förmågorna är till exempel övningarna i den här Lärarboken.

De nationella ämnesproven Fr.o.m. 2013 förekommer det obligatoriska nationella ämnesprov i SO i årskurserna 6 och 9. I detta material ges förslag på liknade provuppgifter. Fördelen med våra provförslag är att de kan användas redan i årskurs 4 och då i formativt syfte, dvs. för att upptäcka brister och styrkor både i elevers kunskaper och i den egna undervisningen. Får eleverna möjligheten att genomföra dessa nationella prov-lika uppgifter kan det minska stressen inför de riktiga proven som kommer i slutet av årskurs 6. Eleverna ges även chansen att ”knäcka provkoden” dvs. de kommer att förstå vilka typer av provuppgifter som de förväntas möta. I den här Lärarboken finns samhällskunskapsprov med bedömningsstöd till varje kapitel. Se sidan 134.

Kartlägg och bedöm med Tummen UPP! SO!

– elevövningar kopplade direkt till kunskapskraven i Lgr 11! Med Tummen upp! kartläggning och bedömning synliggörs vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Resultatet av arbetet med Tummen upp! är ett bra underlag till utvecklingssamtal, elevens IUP och del i betygssättning.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 9

19/12/14 6:14 PM

1. Upptäck Samhälle Syftet med kapitlet Kursplanen i samhällskunskap Det här inledningskapitlet skiljer sig från övriga kapitel i boken. Kapitlet refererar främst till syftestexten i kursplanen som handlar om hur individen och samhället påverkar varandra. Kapitlet ska ge eleverna förutsättningar för att kunna: • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar Mål och syfte

Målen och syftet med kapitlet Upptäck Samhälle är att eleverna ska kunna besvara följande frågor: • Vad är ett samhälle? • På vilka sätt formas och förändras samhället?

Centrala begrepp Dessa begrepp återfinns i kursplanen i samhällskunskap och i kapitlet Upptäck Samhälle. • samhället • förändring • orsaker • konsekvenser

Aktuella kunskapskrav Till kapitlet Upptäck Samhälle finns det få direkta kopplingar till kunskapskraven eftersom det här är ett inledningskapitel med en metodisk del.

De långsiktiga målen Vi väljer att ta upp de s.k. ”långsiktiga målen” och på vilket sätt dessa är relevanta för respektive kapitel. Detta av tre skäl. För det första för att dessa mål är viktiga för att identifiera The Big 5 och för det andra därför att målen gäller för alla årskurser. För det tredje därför att de långsiktiga målen ofta uppfattas som svårtolkade och abstrakta.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 18

19/12/14 6:14 PM

Undervisningen om kunskapsområdet Upptäck Samhälle ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • ”… reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.”

Kommentar: Huvudsyftet med kapitlet är att visa på hur samhället formas och förändras. Dels historiskt med hjälp av fakta som att medellivslängden har ökat, dels med hjälp av bilder och beskrivningar av hur samhället i Sverige såg ut för ungefär hundra år sedan. Hur individer formas, är lite mer komplext. Här kan man prata om vilka ramar olika normer skapar. Se sidan 7 i grundboken. • ”… analysera och kritiskt granska lokala, nationella… samhällsfrågor ur olika perspektiv.”

Kommentar: Att analysera handlar här om att beskriva/förklara samband, orsaker och konsekvenser. I det här kapitlet får eleverna verktyg för kommande analyser i boken. Se modell på sidan 9 i grundboken och arbetsblad 7.1 på sidan 132 i den här Lärarboken. • ” … analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp…”

Kommentar: Kapitlet tar upp maktbegreppet och demokrati. Här är dock rådet att undvika fördjupning. I kapitlet Politik reder vi ut detta mer grundligt. Bättre då att diskutera ämnet samhällskunskap och begrepp som orsak och konsekvens. • ”… uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.”

Kommentar: En aktuell diskussion kan vara den om normer. Bra eller dåligt att följa respektive bryta normer? Vilka normer har vi i klassen/skolan/samhället? Varför finns det normer? En annan samhällsfråga: Är all samhällsförändring positiv? Se sidorna 12–13 i grundboken. • ”reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.”

Kommentar: Sverige har förändrats till ett mer demokratiskt land. På vilka sätt kan vi märka av detta? Diskutera till exempel allmän och lika rösträtt som är en demokratisk princip. Vad beror det på att medborgarna i de olika länderna fick rösträtt under olika år? Se sidan 11 i grundboken.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 19

19/12/14 6:14 PM

Uppstart – så här kan ni börja Här följer ett antal möjliga sätt att inleda kunskapsområdet Upptäck Samhälle. Använd gärna EPA-metoden! (Låt eleverna först få tid att samla sina egna tankar kring en fråga förslagsvis skriftligt, eget tänkande. Diskutera sedan i par eller grupp och sammanfatta till sist tankarna alla tillsammans. Det går även att avsluta med att eleverna skriver en individuell text.)

1. Använd de ”stora frågorna” för att tydliggöra lärandemålen Frågor vi ska kunna besvara efter kunskapsområdet: • Vad är ett samhälle? • På vilka sätt formas och förändras samhället?

2. Introduktionstext, för att motivera eleverna och lyfta fram kärnan i kapitlet. Använd ingress-uppslaget s. 4–5 som en introduktionstext. Syftet med ingressen är att möta eleverna där de är. Vilka olika uppfattningar och kunskaper har eleverna om vad ett samhälle är? Ingresstexten och bilderna

Bilderna från samhället förr och nu vill visa på att samhället har förändrats. Det samhälle eleverna lever i idag har inte alltid sett ut så som det gör. Dessutom förändras samhället hela tiden. Vilka konkreta skillnader kan man utläsa från bilder?

3. Vad betyder begreppen? Inled med att ta reda på elevernas förförståelse om några av kapitlets viktigaste begrepp genom att tillsammans fylla i stödmallen, se arbetsblad nr 1.1 Vad betyder begeppen? på sidan 26. Naturligtvis kommer många elever ställa sig frågande till en rad begrepp, men det kan ändå vara en poäng att de inventerar sina förkunskaper. De tre begreppen lagar, regler och normer återkommer i kapitlet Lag och rätt och kan sparas till senare. Maktbegreppet finns med i kapitlet eftersom det har med samhällets förändring att göra. Begreppet utreds grundligt i kapitlet Politik. Om ni tillsammans jobbar utifrån EPA-metoden, kan ni säkert fylla matrisen med användbara förklaringar.

4. Vad kommer det att handla om? Elevernas läsförståelse stärks om man låter dem få en hint om vad boken kommer att handla om. Passa på att se över det som hela boken tar upp. Förklara att de fem följande kapitlen i boken (tillika i kursplanen Lgr 11) representerar samhällsstrukturerna: • Medier • Individer och grupper • Ekonomi • Politik • Lag och rätt 20

4711923_UpptackKorr2CE.indd 20

19/12/14 6:14 PM

5. Berätta om ett samhälle som fungerar annorlunda Det är svårt att få syn på det som är alltför självklart, det som är vårt samhälle. Förklara gärna att samhällen i andra delar av världen skiljer sig från det svenska samhället. Ge några konkreta exempel; dödsstraff, kvinnors ställning, fri eller inte fri skolgång osv. På så sätt får eleverna förståelse för att det är vi människor som skapar ramarna i samhällen. Samhället har inte blivit till av en slump utan är ett resultat av medvetna val och beslut genom tiderna.

FUNDERA!

Kapitlets Fundera-frågor Fråga

Exempel på svar

Vem skulle ta hand om barnen om inte förskolor fanns i samhället? (s.6)

Privata företag, mor- och farföräldrar, frivilliga organisationer och kanske skulle någon av föräldrarna vara tvungna att avstå från arbete.

Har du svar på någon av frågorna redan nu, innan du har läst boken? (s. 8)

Tanken här är inte att besvara frågorna direkt, utan mer ringa in vad ämnet samhällskunskap handlar om.

Vi blir mycket äldre i dag än för 150 år sedan. Vad beror det på? (s.11)

Bättre mat, bättre hygien, bättre bostäder och bättre mediciner. I förlängningen beror det på att Sverige i dag inte är ett lika fattigt land som för 150 år sedan.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 21

19/12/14 6:14 PM

Sidorna 20–21 Vad är en stor nyhet?/ Får journalister skriva vad som helst?

MEDIER

Vad är en stor nyhet? Varje dag händer miljontals händelser. Tänk bara på allt du själv har varit med om den senaste veckan. Har något hänt som kunde ha blivit en nyhet, åtminstone i lokaltidningen? Ett krav på en nyhet är att den ska vara ovanlig. Om du har blivit biten av en hund skulle ingen vara intresserad, men om du bet hunden så skulle chanserna öka. Det som avgör om en nyhet kommer med i de stora tidningarna eller i nyhetssändningarna i SVT1, SVT2 eller TV4 är om nyheten lever upp till följande krav:

1. En nyhet anses som viktigare om händelsen har utspelat sig i Sverige eller i något land vi har täta kontakter med. Om en storm har skadat flera hus i till exempel Skåne blir det en större nyhet, än om en översvämning drabbat många fler människor i Indien. 2. En nyhet har större värde, nyhetsvärde, om den innehåller något som är ovanligt och sensationellt. Händelser med kändisar har ett större nyhetsvärde än händelser med oss andra. Om en partiledare har åkt fast för fortkörning blir det alltid en större nyhet, än om till exempel en lärare skulle ha begått samma brott.

Får journalister skriva vad som helst? I Sverige är yttrandefriheten stor. Det mesta går att säga, men inte allt. Det finns regler och lagar som sätter gränser även för yttrandefriheten. Särskilda regler ”De pressetiska reglerna” gäller för journalister som arbetar på en tidning, radio eller tv. Några av de viktigaste är:

Det händer ju extremt mycket mer i världen varje dag, än det som medierna rapporterar om. Medierna skapar med sitt urval av nyheter vår världsbild. Den bild vi har av länder i andra delar av världen, har vi många gånger fått via medierna. Det här har eleverna förmodligen inte tänkt på. En olycka med en död person i t-banan i Stockholm värderas som viktigare än att tiotal människor har dött i Indien. Att redogöra för de pressetiska reglerna kan tyckas som överkurs. Men eftersom eleverna numera är en del av medierna i alla inlägg de gör i sociala medier kan det vara bra att känna till att professionella journalister har regler som de måste följa. Även om vanliga privatpersoner inte har riktigt samma begränsningar, kanske det här är något som är eftersträvansvärt. Dessutom kan det vara intressant att granska nyhetsflödet under en vecka för att se om journalisterna håller sig till reglerna. Statens medieråd har tagit fram material om barns säkerhet på internet Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online.

z Ge korrekta nyheter. En journalist måste alltid an-

stränga sig maximalt för att kontrollera att det som skrivs eller sägs är sant.

UPPHOVSRÄTT Varken du eller en journalist kan plocka texter eller bilder från nätet och mångfaldiga/kopiera dessa. Du måste alltid fråga den som har skrivit texten eller tagit bilden om du får lov att använda den. Du kan använda delar av en text (citaträtten) men det är viktigt att ange källan.

z Respektera den personliga integriteten. Med det

menas att man inte får skriva för detaljerat om någon persons privatliv.

z Var försiktig med bilder och namn. När någon

är misstänkt för ett brott bör man inte publicera namnet eller en bild förrän det är bevisat att den misstänkte är skyldig.

z Lyssna på båda sidor. En journalist måste ge alla

inblandade i en händelse en chans att få komma till tals. De som anses ha gjort något fel ska få möjlighet att försvara sig.

FUNDERA!

Stämmer det? Undersök några av veckans största nyhetshändelser och se om de uppfyller kraven ovan i punkt 1 och 2.

Dessa regler finns för att journalisterna inte ska slarva när de rapporterar om vad som har hänt. Om de rapporterar om saker som inte stämmer kan vi andra tappa förtroendet för medierna. Vi litar inte längre på att det som medierna berättar är sant.

Yttrandefrihet betyder att alla har rätt att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

FUNDERA! Tänk om alla skulle rätta sig efter dessa regler när de skriver ett inlägg på nätet. Vilka fördelar skulle det medföra? Finns det nackdelar?

Etik handlar om vad man anser är rätt och fel.

Sidorna 22–23 Nätet har förändrat vårt sätt att leva

Här kan du som lärare kanske få problem eftersom eleverna inte upplevt hur internet har förändrat samhället. Därför ägnas en stor del av texten till att försöka förklara hur världen såg ut före internet. Därefter resonerar texten kring fördelar och nackdelar med mobiltelefon och kommunikation via den. Det torde vara något som engagerar eleverna. De kan säkert uppdatera undervisningen med senaste rön inom ämnet. Låt dem göra detta, låt eleverna guida dig i de olika kommunikationskanalerna de använder och skapa en lista tillsammans. Diagrammet visar utfallet i åldersgruppen 9–79 år. Låt eleverna gärna gissa hur motsvarande diagram för år 2012 skulle förändras om det bara utgick från deras egen åldergrupp. På följande uppslag s. 24 hittar ni svaret, i diagrammet om medievanor för åldersgruppen 9–14 år. MEDIER

Nätet har förändrat vårt sätt att leva

MEDIER

Surfar vi för mycket?

Så här har våra medievanor förändrats:

För 15 år sedan trodde många experter att internet inte hade någon framtid. Tänk så fel de hade. I dag är internet något som vi tar för självklart och som sparar mycket tid för oss. Så har det inte alltid varit. Förr, när dina föräldrar ville ha kontakt med någon i ett annat land, så fanns det två sätt att ta kontakt. De kunde skriva ett brev, men det tog en vecka innan brevet nådde fram. Det andra sättet var att ringa på en vanlig telefon. Men det var mycket dyrt med utlandssamtal. När de skulle göra ett arbete i skolan gick de säkert till ett bibliotek och tog reda på information från en stor och tung uppslagsbok. Boken kunde vara gammal, kanske upptagen av någon annan. Dessutom fanns inga möjligheter att låna hem boken.

100

Bok

Tidskrift

Dagstidning

Internet

Video/DVD Text-TV

CD/Mp3-fil

Radio

1995

2005

2010

I dag är nästan nio av tio svenska elever i åldern 9–16 uppkopplade på internet dagligen. Det finns inga andra ungdomar i världen som använder datorer och internet så mycket som svenska ungdomar. Datorn och mobilen är fantastiska hjälpmedel, men samtidigt finns det risk för att vi surfar för mycket. Att vi blir stillasittande, bekväma och inte träffar varandra ”IRL” så ofta. Kanske känner du ett behov av att delta i ett samtal som aldrig kommer att ta slut. Du vill inte missa något som berör dig, dina vänner eller något annat som du tycker är viktigt. Och för att du inte ska missa något så hörs det ett litet pling i mobilen när någon lagt upp en bild, skrivit ett nytt meddelande eller en kommentar.

FUNDERA! z Vilka är fördelarna med att träffas IRL? z Vilka är fördelarna med att i stället kommunicera med mobilen? z Lista några saker som du inte kan göra med mobilen.

2012

Källa: Nordicoms Mediabarometer (2012)

Med mobilen kan du göra allt

Med en mobiltelefon kan du ta reda på nästan allt på nätet. Du kan ta reda på när bussen går, köpa biobiljetter, spela spel, se på tv, läsa nyheter, göra läxor och mycket mer. Du använder säkert även din telefon som väckarklocka, musikspelare och miniräknare. Det är faktiskt också så att du kan använda mobilen för att ringa någon. Och en sak vet vi: den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta och i allt snabbare takt. Vad tror du att en dator eller en mobil kan göra om tio år?

FUNDERA!

Vilka slutsatser kan du dra utifrån diagrammet?

Internet är ett datornät som kopplar Mobil, mobiltelefon. När vi skriver mobil ihop ﬂer än 9 miljarder datorenheter i i texten menar vi här en smartphone världen. En tredjedel av jordens befolk- som man kan ansluta till internet. ning använder internet.

Man skulle kunna sammanfatta mobilens betydelse i dag med att ”aldrig tidigare har en så liten sak tagit så stor plats i människans liv.”

IRL In Real Life, att träffas i verkligheten i stället för att kommunicera i sociala medier.

Arbetsblad: 2.2 Sidorna 24–25 Sociala medier

Sociala medier är alltså en del av det som ryms inom sektorn för internet i diagrammet. Här återkopplar texten till sidan 14 som handlar om tvåvägskommunikation. Eleverna har säkert noterat att de ”gamla” medierna stundals gör försök till tvåvägskommunikation. Till exempel när tittare kan ringa in eller skicka sms med frågor till en person i ett tv-program eller via surfplatta delta i frågetävlingar. Texten handlar också om hur sociala medier kan förändra och förbättra samhället, hur dessa kan vara demokratiska verktyg. Generation Z är ett försök till att beskriva elevernas generation. Känner de igen sig? Finns det något MEDIER

Sociala medier

Dagens ungdomar, och du är säkert inget undantag, läser inte dagstidningar lika ofta som äldre vuxna. Den största skillnaden mellan unga och äldre är att du och dina jämnåriga använder sociala medier mycket oftare.

Den tid som ungdomar 9–14 år ägnar sig åt olika medier under en dag:

Svar på tal – direkt!

Facebook, Twitter, Instagram och bloggar är alla exempel på sociala medier på internet. Den stora skillnaden mellan sociala medier och andra medier är att i sociala medier sker kommunikationen tvåvägs, som i ett samtal. Du är aktiv i sociala medier och påverkar vad som händer. När det gäller ”de gamla medierna” som tidningar och tv är det enbart en envägskommunikation. Där är du en passiv mottagare av nyheter och underhållning.

Demokratiska verktyg

TV 30 %

DVD 3 %

Bok 9 %

Dagstidning 2 %

Radio 7 %

Tidskrift 2 %

Internet 34 % (sociala medier 8 %, traditionella medier på nätet 2 %, övrig 24 %)

Källa: Nordicoms Mediabarometer (2012)

Social medier används oftast för att kommunicera med vänner om var man är och gör. Men de kan även användas för att påverka makthavare i Sverige och runt om i världen. Ett inlägg på twitter kan spridas snabbt till tusentals människor och slutligen påverka de som har makten. Så tänk på att du själv kan påverka andra genom att uttrycka en åsikt i sociala medier. Men tänk också till innan du gillar något inlägg eller skriver något! Eftersom dina åsikter sprids snabbt till många människor, är det svårt att ångra sig efteråt. Det är också lätt att missuppfattas om man uttrycker sig oklart.

Sociala medier är alla de sätt på vilka vi kan kommunicera direkt med varandra genom, text, bild eller ljud på internet.

Tvåvägskommunikation, då kan man reagera på det som sägs och prata med den som sänder budskapet. Se s. 16.

Du och andra i samma ålder brukar ibland kallas för Generation Z, en digital generation som faktiskt är speciell. Ni skiljer er från de som är äldre genom att ni är de första människorna i världshistorien som från födseln har växt upp med datorer och internet. Ni är säkert bättre än era föräldrar på att göra många olika saker samtidigt. För er är det inget konstigt att samtidigt som ni spelar ett dataspel online så lyssnar ni på musik, ser en film på YouTube, sms:ar och dessutom letar fakta till ett skolarbete på internet. Fråga någon vuxen om de skulle klara av allt detta samtidigt.

CD-skiva 2 %

Mp3 11 %

Envägskommunikation, då kan man inte prata med avsändaren eftersom det ofta är tv, radio eller en tidning.

Generation Z gör gärna ﬂera saker på en gång.

Makthavare kallas de som bestämmer i samhället, ofta våra politiker.

MEDIER

Du tillhör Generation Z! Bloggar Ordet blogg kommer från engelska ordet ”webblog”. En blogg är som en personlig dagbok. Det ﬁnns också företagsbloggar. Facebook grundades av Mark Zuckerberg år 2004. Det är ett socialt nätverk där man talar om vad man gör, tycker och tänker och var man är. Facebook fungerar också som en reklamkanal, t.ex. när vi talar om att vi äter på en restaurang eller handlar i en butik. Andra ser att du är där och du gör reklam för företaget. Åldersgräns för Facebook är 13 år. Twitter är som en miniblogg där man kan lämna korta meddelanden om vad man gör eller tycker. På Twitter kan man följa andra användare som man tycker är intressanta eller är kända personer. Nyheter sprids mycket snabbt med Twitter. Instagram påminner om Twitter men är i första hand en webbsida där du kan ladda upp bilder och sprida i andra nätverk. Du väljer vilka personer du vill följa och kan se vilka bilder de lägger upp. Instagram ägs av Facebook. Åldersgräns för Instagram är 13 år.

FUNDERA! Alla sociala nätverk är företag. Hur får dessa företag inkomster? Åldersgränsen för Instagram och Facebook är 13 år. Varför tror du man har valt just 13 år som åldersgräns?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 40

19/12/14 6:14 PM

de skulle vilja lägga till, dra ifrån? Se till att det är högt i tak i denna diskussion och uppmana eleverna att tillföra de kunskaper om nätmedier som saknas. Om du som lärare vill veta mer om medier rekommenderar vi boken Medier, samhälle, kommunikation av Lars Petterson och Åke Petterson, Liber (2012). Arbetsblad: 2.2 Sidorna 26–27 Mediernas roll i en demokrati/Medierna i diktaturländer

MEDIER

Mediernas roll i en demokrati

Medierna i diktaturländer

Sverige är en demokrati. I en demokrati har man rätt att berätta vad man tycker. Man har rätt att ha vilka åsikter som helst, om nästan vad som helst. Medierna har en viktig roll i en demokrati. De ska granska samhällets makthavare och berätta om allt inte går rätt till. I Sverige finns några lagar som har i uppgift att skydda demokratin. Dessa fyra lagar kallas för Sveriges grundlagar. Två av dessa har med medierna att göra.

Tänk tanken att du hade levt i ett land som styrts av en diktator. Hur hade medierna fungerat där? Du eller någon journalist hade inte vågat kritisera landets makthavare. Du hade dessutom bara kunnat surfa på sådana sidor som makthavarna hade godkänt. På tv hade bara sådana program som diktatorn godkänt fått visas. I ett diktaturland pratar inte befolkningen illa om sina makthavarna. Det kan leda till långa fängelsestraff eller till och med dödsstraff. I dag är länder som Kuba, Saudiarabien, Kina och Nordkorea exempel på diktaturländer. Där försöker man hindra landets medier från att kritisera samhället. I diktaturer försöker makthavare också hindra människor från att berätta om orättvisor på sociala medier. Men ibland lyckas politikerna inte stoppa kritisk samhällsinformation. På så sätt kan man säga att de sociala medierna har bidragit till att göra världen bättre.

Sveriges grundlagar Sveriges fyra viktigaste lagar är: z Regeringsformen som handlar om hur Sverige ska styras, z Tryckfrihetsförordningen, z Yttrandefrihetsgrundlagen och z Successionsordningen som handlar om regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige.

En del av det som står här återkommer senare i kapitlet Politik. Viktigt att notera här är att yttrandefriheten och tryckfriheten anses så pass viktiga att de finns inskrivna i Sveriges grundlagar. På samma sätt är det också viktigt att förklara att det här inte gäller för alla länder i världen. På sidan 27 har vi försökt konkretisera detta genom att berätta hur medier fungerar i diktaturländer. Rätten att tycka till och skriva

En av grundlagarna är Tryckfrihetsförordningen (TF). Denna grundlag är från 1766 och är världens äldsta grundlag. Lagen garanterar att staten inte får hindra, via censur, att en tidningstext trycks. En annan grundlag är Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och innehåller ungefär samma saker. Skillnaden mellan dessa två grundlagar är att TF handlar om ”tryckta tidningar” och YGL om alla andra medier som till exempel radio och tv. I Sverige ska det alltså finnas både tryckfrihet och åsiktsfrihet. Ingen ska behöva riskera fängelse eller böter på grund av att man till exempel har skrivit en kritisk artikel eller sagt något ofördelaktigt om Sveriges kung eller statsminister.

Om denna bok i samhällskunskap hade getts ut i ett diktaturland hade allt som står att läsa kontrollerats av staten innan den fick tryckas. Denna granskning kallas för censur.

FUNDERA! På vilket sätt kan sociala medier göra ett land mer demokratiskt?

FRIGE DAWIT ISAAK!

Demokrati är inte någon självklarhet i andra länder. Av världens alla länder är det mindre än 20 % som har en lika stark demokrati som den svenska.

Sedan hösten 2001 har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit fängslad utan rättegång i sitt hemland Eritrea i Afrika. Dawit har kritiserat makthavarna i landet. Eritrea är en diktatur som inte ens bryr sig om att ge Dawit en chans att försvara sig i en rättegång. Dawit blivit en symbol för kampen mot diktatur och för yttrandefrihet.

Demokratier är länder som styrs enligt demokratiska värden och principer. Se sidan 75.

Sidorna 28–29 Demokratins gränser/Du kan också påverka

Censur är när staten vill kontrollera och kanske ändra informationen i medier innan den publiceras.

Matchen på Ullevi inleds med en demonstration för att befria Dawit Isaak.

Åsiktsfrihet är en rättighet för varje människa att fritt få uttrycka sina åsikter i tal eller skrift.

Tryckfrihet är att få skriva och publicera text utan att den först kontrolleras av staten. Det handlar om att censur inte är tillåtet.

Diktaturländer är länder där en person eller en liten grupp människor har all makt. Folket vågar inte säga till om de tycker något är fel i samhället. Se sidan 76.

MEDIER

Demokratins gränser

Du kan också påverka

Trots att grundlagar skyddar tryck- och åsiktsfriheten i våra medier så finns det gränser för vad vi i Sverige får publicera. Det finns regler för detta, vad man får och inte får skriva. Här kommer några exempel på vad som inte är tillåtet att publicera i en tidning eller på nätet.

Samtidigt som det är sant att medierna påverkar dig, dina värderingar och dina åsikter, lika sant är det att du kan utnyttja medierna för dina egna intressen. För att du ska kunna påverka någonting, till exempel förhindra att skolans café eller fritidsgård stängs, behöver du hjälp. För att lyckas påverka ett beslut gäller det att få med så många andra som möjligt. Man brukar kalla detta för att skapa opinion. Då kan du bli opinionsledare och ju fler som stödjer din idé desto bättre. Här är några tips på vad du kan göra för att skapa opinion och med hjälp av den påverka ett beslut.

Det händer ganska ofta att medierna rapporterar om fall där någon har begått lagbrott enligt listan på sidan 28. Ur det perspektivet är sidan relevant för eleverna. Däremot innehåller sidan ett flertal ganska svåra begrepp som ändå bör betraktas som överkurs. Det är du som lärare som avgör om elevgruppen är mogen för denna text eller inte. Det bästa är att ge konkreta exempel på det som texten beskriver. Först då känns innehållet relevant för eleverna. I texten på sidan 29 har förmodligen eleverna bättre chanser att hänga med i resonemanget. I kapitlet Politik på sidan 78–79 finns en konkret berättelse om hur man kan skapa opinion. Om utrymme finns kan ni ta del av den även här. 1. Hets mot folkgrupp. Det är straffbart att påstå att en viss grupp har mindre värde än andra, så som nazisterna gjorde mot judarna före och under andra världskriget. 2. Olaga våldsskildringar. Det är inte tillåtet att sprida bilder som visar sexuellt våld, till exempel barnpornografi. 3. Förtal. Det är förbudet att sprida grova osanningar om människor. Till exempel att sprida ett rykte via Facebook eller Instagram om att en oskyldig person har begått ett brott. 4. Olaga hot. Att försöka skrämma någon till tystnad för att sanningen inte ska komma fram är inte heller tillåtet enligt lagen. 5. Uppvigling. Att försöka påverka andra att begå brott, till exempel skicka ut en mängd e-post för att samla ihop folk som kastar sten på polis. 6. Övergrepp i rättssak. Det betyder att det är förbjudet att vid en rättegång försöka påverka eller hota ett vittne att ljuga.

z Samla stöd hos dina vänner och din släkt

genom att få deras namnunderskrifter.

z Skriv en insändare i lokaltidningen. z Skapa en Facebookgrupp. z Samla ihop folk och starta ett demonstra-

tionståg.

z Ta direktkontakt med de ansvariga

politikerna.

Ungdomarna vill skapa opinion mot våldet i samhället.

Opinion är åsikter, attityder och värderingar som en person eller en grupp har i olika frågor. Se sidan 78.

Värdering är ett omdöme, en åsikt eller uppfattning om vad som är bra eller dåligt.

Opinionsledare kallas den som har startat och leder en opinion.

Sidorna 30–31 Varför finns det reklam? MEDIER

MEDIER

Uppslaget innehåller begrepp och fakta kring reklam. Vid sidan av grundboken gör ni bäst i att studera reklam på olika sätt. Det här kan man göra genom att visa olika reklamfilmer. Gör gärna eleverna uppmärksamma på hur reklam-makarna arbetar. Genom att förknippa det som ska säljas med något som vi värdesätter högt i samhället skapas positiva känslor hos konsumenten. På så sätt får reklamen oss att vilja köpa. Undermedvetet uppnår vi då en känsla av att nå de positiva värden som reklamen förmedlar. Här är det ypperligt att arbeta med hur tjejer och killar framställs. Googla på könsroller i medier, då får du fram ett antal förslag att välja bland. Låt eleverna göra bild- och textanalyser och uppmana till ett källkritiskt anslag. Varför finns det reklam?

Dold reklam

Ofta märker du vad som är reklam, men inte alltid. Har du tänkt på att det finns dold reklam i många filmer och tv-serier? Den dolda reklamen kallas för produktplacering. Det betyder att ett företag har betalt pengar för att deras varumärke ska visas i filmen eller i serien på tv. Det är alltså inte en slump att huvudpersonen i en film kör ett visst bilmärke eller har vissa märkeskläder. Bil- och klädföretagen har betalt för att få synas.

Du möter reklam varje dag: på tv, i tidningar, på internet, i brevlådan och på bussar och reklamskyltar. Det här beror på att reklamtv-kanaler, sociala medier och gratistidningar får pengar från företag som annonserar i medierna. Utan reklam skulle dessa medier inte finnas. Men det beror också på att reklam fungerar. Syftet med reklamen är alltid att försöka få dig att köpa något. Och det lyckas ganska ofta. Med hjälp av reklam vill företagen också göra sitt varumärke känt och förmedla positiva känslor för företaget eller varumärket.

Regler för reklam

I all information och reklam ﬁnns tre viktiga delar:

Eftersom reklam påverkar våra värderingar så har samhället lagar för att skydda medborgarna från alltför stor påverkan. Det finns alltså en särskild lag som gäller reklam och den heter Marknadsföringslagen.

Företagen som Charlotte Kalla gör reklam för förknippas med något mycket positivt – Charlotte Kalla.

Varumärke är det som kännetecknar ett företag eller en vara. Det behöver inte bara vara företagets logotype utan handlar mer om hur omgivningen uppfattar företaget.

Ett företag sätter sin produkt i händerna på några som värderas högt i samhället. Då kopplar vi ihop produkten med något positivt och vill ha den.

z Det är inte tillåtet att lura någon att köpa en viss

1. En avsändare (kan vara ett företag, en journalist, politiker eller nyhetsbyrå) 2. En kanal (en reklampelare, tv-reklam, sociala medier) 3. En mottagare (en målgrupp som kan vara tonåringar, småbarnsfamiljer eller pensionärer)

vara genom att ljuga.

z Det inte är tillåtet att använda ditt (eller någon

annans) namn eller bild i reklam utan att du har godkänt det.

z Tv-program som är riktade till barn under 12 år

får inte innehålla reklam direkt före, under eller efter programmet. Men i barnprogram på TV3, TV6 eller Kanal 5 finns reklam. Dessa kanaler sänder från Storbritannien. Där gäller andra lagar än svensk lag.

Reklam som tydligt syftar till att påverka dina åsikter i en fråga kallas för propaganda. All reklam som partier gör för att visa sina åsikter i samband med ett val är politisk propaganda.

Målgrupp är den grupp av mottagare som avsändaren vill informera och påverka.

FUNDERA!

All reklam riktar sig till en särkskild målgrupp. I en leksakskatalog ﬁnns ofta särskilda pojk- och ﬂicksidor. På vilket sätt tänker det här företaget annorlunda?

Vem är det som betalar för reklamen, i slutändan?

Marknadsföring kan beskrivas som alla aktiviteter ett företag gör för att sälja sina produkter och tjänster. Utifrån kundernas behov bestäms till vem man ska sälja, vilket pris man ska sätta, och hur erbjudandet ska kommuniceras.

MEDIER

U P P TÄC MKE D SIAEM RHÄLLE

Källkritik: Vad är sant?

Sidorna 32–33 Källkritik: Vad är sant?

Samhällsfrågan

Du har säkert flera gånger sökt uppgifter på nätet för att skaffa information till något skolarbete. Att samla in information är sällan det svåra. Betydligt tuffare kan det vara att välja ut användbar information och att kritiskt granska den.

Mer om källkritik hittar ni på Skolverkets hemsida Kolla källan. Se också länksamlingen på so-rummet.se

Det är viktigt att kunna skilja på vad som är fakta och vad som är en värdering. Fakta är något man vet. Värderingar är något som man tycker. Många gånger kan det vara svårt att se skillnaden mellan värdering och fakta.

TRE KÄLLKRITISKA RÅD

Det är verkligen inte lätt att vara kritisk till olika källor, men här följer några råd: z Hur gammal är informationen?

Fakta kan faktiskt förändras. Försök alltid kontrollera att fakta stämmer. Det enklaste sättet är att jämföra två eller fler olika källor för att se om något skiljer sig på något sätt.

”Godiskungen”

I vilka situationer tycker du att det är olämpligt att ta bilder med mobilen?

När kan det vara bra att kunna ta en bild med mobilen?

Hur vet vi att bilden är sann? Det är inte så svårt att ändra i bilder utan att det märks. Tror du många tänker på det??

Vilka regler och lagar ﬁnns det som handlar om att ta bilder och att publicera bilder?

z Vem är avsändaren?

Försök alltid ta reda på vem som står bakom informationen. Det är skillnad på trovärdighet mellan vad som står i ett stort uppslagsverk jämfört med vad någon privatperson skriver.

Vilken källa är mest trovärdig här?

– Socker är jättebra för tänderna!

I dag kan vem som helst, när som helst plocka upp sin mobil och ta en bild. Någon minut senare kan man publicera bilden i ett socialt nätverk så att många kan se den.

z Vad är syftet med informationen?

Handlar det om att beskriva fakta eller att via reklam försöka sälja något? Försök alltid granska vilket budskap som avsändaren har och tänk på att budskapet kan vara dolt.

– Forskningen visar att reflexer skyddar barn i trafiken. ”Trafiksäkerhetsverket”

Sammanfatta! Ett svar kan vara:

1. Ge några exempel på hur medier kan påverka oss.

Medier påverkar vår bild av samhället. Men vi kan också använda medier för att påverka vår omvärld.

2. Hur skiljer sig mediernas roll i en demokrati jämfört med medier i en diktatur? 3. Vilka tre saker bör du ta reda på när du använder en källa, om du är källkritisk? 4. Skriv en eller ﬂera meningar som handlar om medier där du försöker få med begrepp som:

Hur påverkas vi av medier?

z åsiktsfrihet/tryckfrihet

Arbetsblad: 2.8, 2.9

z demokrati/diktatur z reklam z källkritik

Källa, så kallas den hemsida, bild, text eller person som du hämtar fakta eller information ifrån.

Värdering är ett omdöme, en åsikt eller uppfattning om vad som är bra eller dåligt.

Trovärdig information är information som är värd att tro på, att ta på allvar, därför att t.ex. avsändaren är tillförlitlig och informationen stämmer överens med andra källor.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 41

19/12/14 6:14 PM

u pptäc k sa m upptäck mhä h ä l l e • Sa m h ä l l s ku n s k a p s prov • M e die r

Datum:

Namn:

1. Hur påverkas vi av medier? Kryssa för de påståenden som är exempel på hur medier påverkar oss. En lärare ger en matteläxa, uppgifter som eleverna räknar hemma. Ett reklaminslag på tv får någon att köpa något. En valaffisch får en väljare att rösta på ett politiskt parti. En tv-serie förmedlar en bild av hur flickor ska klä sig och vara. En tidningsartikel får någon att ändra uppfattning om tiggare. En förälder bestämmer att barnet ska stänga av datorn.

2. En av mediernas uppgift är att ”underhålla”. Kan du ge några andra exempel på uppgifter som medierna har i samhället?

3. Titta på diagrammet. Beskriv hur våra medievanor har förändrats de senaste 20 åren. 100

% Bok Tidskrift Dagstidning

80 Internet

Video/DVD Text-TV

CD/Mp3-fil 20 Radio

134

4711923_UpptackKorr2CE.indd 134

1995

2005

2010

2012

19/12/14 6:15 PM

U PPTÄC K sa M H Ä l l e • sa M H Ä l l s KU n s K a P s PrOv • m e dIe r

4. Vad är bilderna exempel på? Dra streck från begrepp till rätt bild.

reklam

sponsring

propaganda

information

re mburga Våra ha er mer innehåll s! n Donald näring ä

5. Hur fungerar medierna i en diktatur? Kryssa för de påståenden som är riktiga. Alla medier är förbjudna i diktaturer. Det är vanligt att medier censureras av makthavarna i en diktatur. Om en journalist kritiserar samhället kan hon eller han hamna i fängelse i en diktatur. Reklam är inte tillåten i diktaturer. Det är förbjudet att censurera medier, även i diktaturer.

6. Lagar om tryckfrihet och yttrandefrihet är särskilt viktiga i länder som Sverige. Varför är dessa lagar viktiga?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 135

135

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • M e die r

7. a) Placera in följande begrepp på rätt plats i figuren: budskap, mottagare och avsändare.

b) Förklara varför det här är ett exempel på tvåvägskommunikation.

8. Ge ett exempel på en nyhet som inte får publiceras i en tidning i Sverige. Förklara varför det är så.

9. På vilka sätt kan du använda medier för att påverka andra i samhället? Använd gärna begreppet opinion i ditt svar.

136

4711923_UpptackKorr2CE.indd 136

19/12/14 6:15 PM

u pptäc k sa m h ä l l e • Sa m h ä l l s ku n s k a p s prov • M e die r

10. Du ska samla fakta och skriva en text om miljöproblem i Östersjön. Du hittar mycket fakta i olika källor på internet. Hur gör du för att avgöra om du kan använda fakta från en källa?

Välj en av följande uppgifter och skriv en resonerande text. Tänk på att det inte finns ett rätt svar. Du ska visa på fördelar och nackdelar samt olika sätt att tänka. Skriv på ett annat papper.

11. Vissa tycker att sociala nätverk på internet gör att människor blir mer isolerade från varandra. Andra menar att nätverken skapar en större gemenskap mellan människor. Vilka fördelar och nackdelar finns det sociala nätverk, anser du?

12. För ungefär 50 år sedan fanns inte internet och inga mobiltelefoner. Det fanns bara en tv-kanal, där ingen reklam visades. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ha levt på den tiden jämfört med hur det är att leva i dag?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 137

137

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • individe r och gruppe r

Datum:

Namn:

1. Vilket begrepp passar bäst till beskrivningen? Sätt ett kryss. a) Nadia var den enda tjejen i klassen som inte blev inbjuden till chatt-gruppen om kvällens fest. Det här hände flera gånger under hela vårterminen. kränkning

mobbning

b) Vi träffades i gymnasiet och bor nu tillsammans, men vi är inte gifta. sambo

släkt

c) I Sverige finns en lag om att alla barn ska gå i skola. skolplikt

likabehandlingsplan

d) Rektorn beslutar att alla tjejer kan ha keps i skolan men att det är förbjudet för alla killar. diskriminering

mobbning

e) Kommunen har bestämt att tiderna på fotbollsplanen delas lika mellan kill- och tjejlagen i klubben. jämlikt

jämställt

2. Hur var det i skolan förr och hur är det i dag? Sätt kryss i rätt kolumn efter varje påstående. Påstående

Förr

I dag

Lärare måste lyssna på elevernas åsikter i frågor som berör eleverna. Skolan bjuder inte på lunch. Kristendom är det viktigaste skolämnet. Om någon elev uppför sig dåligt är det inte okej att slå till eleven. Den som är 13 år kan välja att arbeta i stället för att gå i skolan.

138

4711923_UpptackKorr2CE.indd 138

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • individe r och gruppe r

3. Varför kan det vara bra att organisationer som BRIS, Barnombudsmannen och Friends finns?

Välj en av följande uppgifter och skriv en resonerande text. Tänk på att det inte finns ett rätt svar. Du kan visa på fördelar och nackdelar, skriva underbyggda argument och visa att det finns olika sätt att tänka. Skriv på ett annat papper.

4. Är det viktigare att hindra den som mobbar på nätet än den som mobbar på andra sätt, på skolan till exempel? Motivera ditt svar. 5. För 100 år sedan var det mer ovanligt med skilsmässor jämfört med i dag. Ge några möjliga förklaringar till varför skilsmässor är vanligare i dag än förr. 6. Hur fungerar könsrollerna i dagens samhälle: är det bra att de finns, ska de motarbetas eller spelar det ingen roll? Motivera ditt svar. ”Könsroller är inte medfödda. TV, film, reklam, mode, föräldrar och vänner med mera hjälper till att forma våra bilder av vad som är manligt och kvinnligt. Synen på vad som är kvinnligt och manligt har växlat genom historien. Uppfattningarna ser också olika ut i olika delar av världen. ” Källa NE.se

4711923_UpptackKorr2CE.indd 139

139

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • e konom i

Datum:

Namn:

arbete

inkomst

skatt konsumtion

levnadsstandard

1. Skriv några meningar där du använder begreppen ovan. Du ska visa att du förstår vad begreppen betyder och hur de hänger ihop. Begreppen ska komma i den ordning de står skrivna.

2. I Sverige används skattepengarna till service i samhället. Ge tre exempel på vad det kan vara.

3. Ett företag har precis gjort en budget för nästa år. Vad är det företaget har gjort då?

4. Ge tre exempel på utgifter som nästan alla familjer har.

140

4711923_UpptackKorr2CE.indd 140

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • e konom i

5. Vad kan hända om någon i en familj blir arbetslös? Avsluta meningarna med ett eller ett par ord. familjens inkomster blir _______________________________________ därför att ___________________________________________________. familjens utgifter blir _________________________________________ därför att ___________________________________________________. familjens levnadsstandard blir __________________________________ därför att ___________________________________________________.

6. Vad kan en familj göra om pengarna inte räcker till alla utgifter?

7. Vilka kan orsakerna vara till att människor flyttar från hit till Sverige?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 141

141

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • e konom i

8. Hur vandrar pengarna runt i det ekonomiska kretsloppet? Rita in pilar i modellen och skriv vad de symboliserar.

Sopor

Affärer Be

tal

nin

fö

ar or

tjä

Familj n Lö

Arbetsplats

dr ag

Stat och kommun

9. Ge exempel på hur en familj kan förändra sin konsumtion så att miljön påverkas mindre. Förklara också varför förändringen är bättre för miljön. 10. Vilka fördelar finns det med att ha ett arbete? Finns det några nackdelar? 11. Den som arbetar som läkare får mycket mer i lön, än den som arbetar som sjuksköterska. Tänk om de i stället skulle ha lika mycket i lön. Vilka fördelar finns det med att alla på en och samma arbetsplats får lika mycket pengar i lön? Finns det nackdelar?

142

4711923_UpptackKorr2CE.indd 142

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • p olitik

Datum:

Namn:

1. Vilket begrepp passar bäst till beskrivningen? Sätt ett kryss. a) Länderna USA och Finland har president, men det är stor skillnad mellan presidenternas uppgifter. monarkier

republiker

b) Beslutet om att anlägga nya cykelvägar till idrottsplatsen togs i fullmäktige. riksdagen

kommun

c) Sten och Stina lovade att rösta emot förslaget om vegetarisk mat i skolan en dag i veckan i elevrådet, även om de tyckte annorlunda än klassen. representativ demokrati

direkt demokrati

d) Ministrarna är ansvariga för att besluten i riksdagen genomförs i samhället. riksdagen

regeringen

e) De tog ett majoritetsbeslut och stiftade en ny lag om fildelning på nätet. riksdagen

regeringen

2. Vem, vad eller vilka kan ta beslut om följande? Sätt kryss i tabellen. Beslut

Riksdagen

Rektor

Lärare och elever

Vi ska bara ha en läxdag i veckan. Betyg ska införas i åk 4. En lärare i matematik ska anställas. Skolorna ska undervisa om Sveriges geografi. En lag om skolplikt.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 143

143

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • p olitik

3. a) Ge exempel på ett politiskt beslut som bara kan fattas i en kommun och inte i riksdagen.

b) Ge en förklaring till varför beslutet inte kan fattas i riksdagen.

4. a) Hur många ledamöter finns i Sveriges riksdag? Ringa in rätt svar. 39 349 3 597

b) Varför är det viktigt att antalet är udda?

5. Beskriv hur ett riksdagsval i Sverige går till. Använd begreppen. valsedlar partier

144

4711923_UpptackKorr2CE.indd 144

4 %

vallokal

röster

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • p olitik

6. Demokratiska val till riksdagen genomförs bara vart fjärde år. Varför har vi i Sverige inte val varje år?

7. Demokratiska val till riksdagen, kommun och landsting måste vara hemliga val. a) Vad menas med att valen är hemliga? b) Varför måste valen vara hemliga?

8. a) Det parti som fick flest röster har inte majoritet i riksdagen. Trots detta fick partiet bilda regering. Vad kallas en sådan regering?

b) Varför får en sådan regering problem med att få igenom sina förslag i riksdagen?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 145

145

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • p olitik

9. a) En demokratisk princip i Sverige är allmän och lika rösträtt. Vad innebär det?

b) Välj en annan demokratiska princip och förklara varför just den är viktig i en demokrati.

10. Hur kan du skapa opinion för något du tycker är fel och vill förändra? Ge fler än ett exempel.

11. I Sverige finns det många partier att välja emellan när man ska rösta. Vilka är fördelarna med många partier? Finns det nackdelar? 12. Den som bestämmer har mycket makt. Välj en person som har mycket makt. Välj en annan person som har lite makt. Förklara hur du tänker och motivera dina val. 13. Tänk att du får chansen att under några veckor förändra något i din kommun eller i Sverige. Vad skulle du välja att förändra? Ge ett argument för varför du tycker ditt förslag är en bra idé och även ett motargument mot ditt förslag.

146

4711923_UpptackKorr2CE.indd 146

19/12/14 6:15 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • l ag och r ätt

Datum:

Namn:

1. Vilket begrepp passar bäst till beskrivningen? Sätt ett kryss. a) Domstolen kallade alla inblandade till sal 5. Där satt åklagaren, den som var åtalad och försvarsadvokaten. Domaren och nämndemän var också med. rättegång

straffmyndig

b) Polisen kan gripa och förhöra en misstänkt person, men inte döma någon för ett brott. I Sverige har alla som anklagas för ett brott rätt till en rättegång och ett försvar. rättsäkerhet

brottsoffer

c) Sofia kunde inte motstå godisdisken utan plockade med sig en chokladkaka utan att betala och gick ut från affären. ett lagbrott

ett regelbrott

d) Johan håller inte med om att mobilen stör i skolarbetet. Han har den på trots att det på väggen i klassrummet står att det inte är tillåtet. ett lagbrott

ett regelbrott

e) De som bestämmer över dig ska alltid se till ditt bästa. FN:s mänskliga rättigheter

Barnkonventionen

f) Samerna är en minoritetsgrupp där barnen har rätt att få undervisning på samiska i skolan. särskilda rättigheter

allemansrätt

2. Vad är skillnaden mellan en regel och en lag?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 147

147

19/12/14 6:16 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • l ag och r ätt

3. Vad är det som gör att en händelse betraktas som ett brott?

4. Vilka är det som har bestämt att du måste ha hjälm när du cyklar, men att dina föräldrar slipper det?

5. a) Ge två exempel på brott i Sverige.

b) Varför straffar vi människor som har begått ett brott?

6. En mängd olika personer och yrkesgrupper är inblandade när någon begår ett brott och åtalas. Vet du vem som gör vad? Fyll i tabellen. Vem…

… gör vad?

Vittnet Polisen Försvarsadvokaten Åklagaren Domstolen

148

4711923_UpptackKorr2CE.indd 148

19/12/14 6:16 PM

upptäck sa mhä l l e • Sa mhä l l s ku n s k a p s prov • l ag och r ätt

7. När du fyller 15 år blir du straffmyndig. Vad innebär det?

8. Någon blir misshandlad och förövaren åtalas. Vilka kan konsekvenserna bli, för förövaren, brottsoffret och samhället?

9. a) Ge exempel på en mänsklig rättighet.

b) Ge exempel på en skyldighet som vi har i det svenska samhället.

10. Vad skulle hända om alla lagar i samhället togs bort? Finns det fördelar? Finns det nackdelar? 11. I Barnkonventionen står det att ”alla barn har rätt att gå i skolan” Ändå finns det barn i världen, i din egen ålder som arbetar istället för att gå i skolan. Vilka kan orsakerna vara till det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att barn arbetar istället för att gå i skolan? För barnet, familjen och samhället?

4711923_UpptackKorr2CE.indd 149

149

19/12/14 6:16 PM

U PP TÄC K sa M H Ä l l e • FaC i T O C H B ed ö M n i n g s sTö d

Medier 1.

Hur påverkas vi av medier? Kryssa för de påståenden som är exempel på hur medier påverkar oss. En lärare ger en matteläxa, uppgifter som eleverna räknar hemma. Ett reklaminslag på tv får någon att köpa något. En valaffisch får en väljare att rösta på ett politiskt parti. En tv-serie förmedlar en bild av hur flickor ska klä sig och vara. En tidningsartikel får oss att ändra uppfattning om tiggare. En förälder bestämmer att barnet ska stänga av datorn. • Korrekt svar

En av mediernas uppgift är att ”underhålla”. Kan du ge några andra exempel på uppgifter som medierna har i samhället? C: Medier kan granska vårt samhälle, sprida information om vad som händer (nyheter) och försöka få oss konsumera mer genom reklam eller ändra åsikter i någon fråga genom propaganda. • Korrekt svar med begreppen förklarade motsvarar ett högre betyg än om bara några av begreppen nämnts utan sammanhang.

Titta på diagrammet. Beskriv hur våra medievanor har förändrats de senaste 20 åren. E: Vi tittar mindre på tv och använder internet mycket mer.

C: Vi tittar lite mindre på tv och använder internet mycket mer, eftersom det inte fanns för 20 år sedan. Vi lyssnar mindre på radio, läser färre tidningar och böcker än för 20 år sedan.

E: ett fåtal fakta och samband

• Förslag på svar

C: fler fakta och långa samband

Vad är bilderna exempel på? Skriv rätt begrepp under varje bild. propaganda

information

reklam

sponsring

• Begrepp i angiven ordning är korrekt svar.

Hur fungerar medierna i en diktatur? Kryssa för de påståenden som är riktiga. Alla medier är förbjudna i diktaturer. Det är vanligt att medier censureras av makthavarna i en diktatur. Om en journalist kritiserar samhället kan hon eller han hamna i fängelse i en diktatur. Reklam är inte tillåten i diktaturer. Det är förbjudet att censurera medier, även i diktaturer. • Korrekt svar.

Lagar om tryckfrihet och yttrandefrihet som särskilt viktiga i länder som Sverige? Varför? E: Därför att Sverige är en demokrati. C: Lagarna är grundlagar som ska garantera att det inte får finnas censur i Sverige. Det är viktigt eftersom Sverige är ett demokratiskt land. A: Sverige är en demokrati och i alla demokratier är det viktigt att journalister får kritisera regeringen och samhället utan att de hamnar i fängelse. Lagarna om tryckfrihet och yttrandefrihet ska alltså skydda journalister men också förhindra att makthavarna kan bedriva censur. Det här är viktiga principer i en demokrati.

E: ett fåtal fakta och samband C: fler fakta och långa samband A: många fakta och längre samband

• Förslag på tre möjliga svar

a) Placera in följande begrepp på rätt plats i figuren: avsändare

budskap

mottagare

b) Förklara varför det här är ett exempel på tvåvägskommunikation. Därför att mottagaren kan svara direkt på budskapet. • Korrekt svar.

150

4711923_UpptackKorr2CE.indd 150

19/12/14 6:16 PM

U pptäck Sa mhä l l e • Fac i t och b ed ö m n i n g s stö d

Ge ett exempel på en nyhet som inte får publiceras i en tidning i Sverige. Förklara varför det är så. E: ”Man blir stark av spenat!” Om medierna ljuger är det ingen som tror på dom längre. C: ”Knut Karlsson rånade guldsmedsbutiken igår, så här ser han ut!” Tidningar kan inte skriva namn och visa bild på en brottsling innan han blivit dömd. Han kanske är oskyldig. A: ”Knut Karlsson rånade guldsmedsbutiken igår, så här ser han ut!” Tidningar kan inte skriva namn och visa bild på en brottsling innan han blivit dömd i en domstol. Journalisterna måste vara noga med att det de berättar ska vara sant. Det kanske inte är han som rånat butiken och han släpps fri. Om vi inte kan lita på det vi läser kommer vi sluta att köpa tidningarna.

E: ett fåtal fakta och samband C: fler fakta och långa samband A: många fakta och längre samband

• Eleverna kan förstås ha valt andra exempel, hets mot folkgrupp, förtal etc.

På vilka sätt kan du använda medier för att påverka andra i samhället? Använd gärna begreppet opinion i ditt svar. E: Man kan skapa en Facebook-grupp för att få många andra människor att tycka som man själv. C: Genom att använda medier som internet och tidningar kan man påverka människors åsikter. Då skapar man opinion i någon fråga som man tycker är viktig.

E: ett fåtal fakta och samband C: fler fakta och långa samband

• Två förslag på korrekta svar.

10.

Du ska samla fakta och skriva en text om miljöproblem i Östersjön. Du hittar mycket fakta i olika källor på internet. Hur gör du för att avgöra om du kan använda fakta från en källa? E: Kollar hur gammal källan är och vem som har skrivit den. Eller: Man kan jämföra med en annan källa. C: Kollar hur gammal källan är och vem som har skrivit den. Om det är en välkänd forskare som skrivit fakta kan man nog tro på det, men kanske inte om det är vem som helst. Det viktigaste är att använda olika källor om samma sak och jämföra. A: Kollar hur gammal källan är och vem som har skrivit den. Om det är en välkänd forskare som skrivit fakta kan man nog tro på det. Men kanske inte om det är vem som helst, då är källan inte så trovärdig och vad den som skrivit vill med texten(syftet), kanske vill den sälja något och då kan kanske källan vara mindre trovärdig. Det är bra att använda olika källor om samma sak och jämföra.

E: ett fåtal fakta och samband C: fler fakta och långa samband A: många fakta och längre samband

• Tre förslag på korrekta svar.

11.

Vissa tycker att sociala nätverk på internet gör att människor blir mer isolerade från varandra. Andra menar att nätverken skapar en större gemenskap mellan människor. Vilka fördelar och nackdelar finns det sociala nätverk, anser du? A: Här tycker förstås människor olika. Några anser att kan prata med fler människor om man har tillgång till internet. På internet får man alltid kontakt med någon på en gång och då känner man sig mindre ensam. Andra menar att vi kanske inte träffar varandra så ofta på riktigt. Och när vi ses pratar vi inte så mycket med varandra utan kollar mest i mobilerna. Då kan man känna sig ensam eftersom man inte får kontakt med dom man träffar i verkligheten.

A: många argument och längre samband

• Eleven har ett välutvecklat resonemang med väl underbyggda argument.

12.

För ungefär 50 år sedan fanns inte internet och inga mobiltelefoner. Det fanns bara en tvkanal, där ingen reklam visades. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ha levt på den tiden jämfört med hur det är att leva i dag? C: Fördelen förr var att man slapp bråka om vilket tv-program man skulle se. Det fanns ju bara en kanal och alla såg samma program. Man behövde därför bara en tv. Nackdelen var att alla kanske inte tyckte programmet var bra. I dag finns det fler program att välja mellan.

C: fler argument och långa samband

• Eleven har ett utvecklat resonemang med relativt väl underbyggda argument.

4711923_UpptackKorr2CE.indd 151

151

12/22/14 8:20 PM

– böcker i SO och NO för årskurs 4–6 Lärarboken innehåller lektionsförslag till varje kapitel i grundboken Upptäck Samhälle. Till varje kapitel finns förslag på: • mål och syfte – kapitlets centrala ”stora” frågor • aktuella kunskapskrav och förmågor i de långsiktliga målen • centrala begrepp • bedömning av elevernas kunskaper och förmågor • hur man kan starta upp ett arbetsområde • hur man kan avsluta ett arbetsområde • kommentarer till grundboken Upptäck Samhälle • analys-, begrepps- och språkutvecklande övningar samt samhällskunskapsprov med bedömningsstöd samlade som kopieringsunderlag.

Göran Svanelid, författare och uppskattad föreläsare runt om i Sverige, är universitetslektor och har utbildat många SO-lärare genom åren. Han har varit delaktig i den grupp som tagit fram kursplanerna i SO-ämnena i Lgr11. Göran har studerat grundskolans alla kursplaner. Han råder lärare i alla ämnen att fokusera på de fem förmågor ”The Big 5” som är allra vanligast i grundskolans nya styrdokument, för att hjälpa eleverna att nå målen.

Den här Lärarboken hör till grundläromedlet Upptäck Samhälle grundbok och arbetsbok.

Upptäckarserien finns även i ämnena geografi, religion, historia samt biologi. Se liber.se

Best.nr 47-11923-3 Tryck.nr 47-11923-3

Upptack_Sh_Lararbok_omslag_Framobak.indd 2

17/12/14 2:16 PM