9789127118188

Genus och kultur i psykoloGi

Boken vänder sig främst till psykologistudenter och studerande inom psykoterapiutbildningar samt socio-nomutbildningen.

eva magnusson jeanne marecek

ämställdhet, kulturella skillnader och samhälleliga orättvisor har debatterats flitigt under de senaste decennierna. Inom psykologiämnet har en ökad kunskap om genus, etnicitet, sexualiteter och andra sociala kategorier växt fram. Boken går igenom och diskuterar grunderna inom dessa nyskapande psykologiska teorier och metoder: kulturpsykologi, feministisk psykologi och kritisk psykologi. Författarna ger också närbilder av psykologisk forskning inom dessa fält, med fokus på det praktiska genomförandet av forskning och på de bidrag till tolkande forskning som diskursiv psykologi har gett.

De ger exempel på tillämpningar inom områden som flickors och pojkars utveckling till vuxna, ojämställdhet och identitet i heterosexuella pars vardag, sexuellt tvång i heterosexuella möten, de kulturella sammanhangen kring kvinnors ätstörningar samt feministisk kritik och nyskapande av psykoterapeutiska metoder.

eva magnusson jeanne marecek

Genus och kultur i psykoloGi

teorier och tillämpningar

eva magnusson är professor i psykologi med inriktning mot genusvetenskap vid Umeå universitet, fil.dr i tillämpad psykologi och leg. psykolog. Hon är författare till Psykologi och kön: från könsskillnader till genusperspektiv (2003) och Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer (2006). jeanne marecek är professor i psykologi vid Swarthmore College, USA. Hon har skrivit flera böcker med inriktning på genusfrågor inom psykologi, t.ex. Making a difference: psychology and the construction of gender (1990), tillsammans med Rachel Hare-Mustin.

ISBN 978-91-27-11818-8

9 789127 118188

Magnusson.Marecek.Genus.kultur.psyk.hela.5.indd 1

10-08-25 15.17.44

102610 Genus ORI.indd 4

10-08-16 07.18.53

Innehåll

Förord . ................................................................................................. 9 1. Genus och kultur i psykologi: en introduktion ............................... 11 Ursprungen till de nya psykologiska kunskapsområdena genus och kultur 12 Genus och kultur i psykologi: de tre typerna av frågor 15 Bokens syften, och en vägkarta för läsandet 16

2. Att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick på ­könsskillnadsforskning................................................................... 21 »Skillnader« i psykologiämnets genushistoria 21 Nutida psykologisk forskning om skillnader mellan kvinnor och män 25 Resultat av forskning om psykologiska skillnader mellan ­ kvinnor och män 27 Debatter om könsskillnadsforskning 33 Biologiska förklaringar och vetenskaplig reduktionism 40

3. Kategorier och socialt kategoriserande ........................................... 44 Könskategorier och genuskategorier 46 Etnicitet, »ras« och rasifiering 48 Samhällsklass 50 Sexualitet och sexualiteter 51 Intersektionalitet: de sociala kategoriernas inbördes relationer 54

4. Grundvalar för tänkande och teorier.............................................. 56 Kultur som betydelsevävar 56 Människor som meningsskapare 59 Makten över betydelserna 61 Kunskap som social artefakt 66 Språk som föremål för psykologiskt studium 69 Kunskapens historiska och kulturella specificitet 69

5. Teorier om kön och genus i psykologi: en översikt.......................... 71 Bakgrund: tidigare psykologisk teori om kön 71 Situationens makt 73

102610 Genus ORI.indd 5

10-08-16 07.18.54

På väg mot en kulturförankrad genuspsykologi 74 Femininitet och maskulinitet 76 Könade identiteter: bemästrande, tillägnande och förändring 77 Makt, kön och psykologi 79 Asymmetrier, skillnader och att tänka från utsidan 82 Att tänka intersektionellt om psykologiskt kön och identitet 83 Genus och språk 85

6. Tolkande inriktningar i psykologi................................................... 86 Vad är tolkning i forskning? 87 Den tolkande forskningens historia 88 Meningsskapande äger alltid rum i sociala sammanhang 90 Individuellt meningsskapande ingår alltid i större kulturella system 91 Forskares kunskaper är alltid perspektiviska 92 Fokus på skäl och tolkningar 93 Var och hur söker tolkande forskare efter kunskap? 94

7. Att bedriva tolkande forskning i psykologi..................................... 96 Vad är tolkande forskning i praktiken? 96 Intervjuer och intervjuande i tolkande forskning 98 Deltagarna i tolkande forskning 103 Att lyssna, läsa och analysera 105 Etik i tolkande forskning 108 Reflexivitet i forskning 110 Giltighet och generaliserbarhet i tolkande forskning 113

8. Diskursiv psykologi....................................................................... 116 Diskurs och diskurser i psykologi 116 Vad är diskursiv psykologi? 119 Analytiska redskap för diskurspsykologer 125

9. Utveckling, kön och kultur på väg från barn till vuxen................ 135 Att tänka om barns utveckling i könade och kulturspecifika kontexter 137 Att göra sig till en »större« flicka i en multi-etnisk kulturell kontext 138 Från småflicka till tonåring: heterosexualitet som normativ utvecklingsriktning 140 Att göra sig till en »större« pojke och ung man 146 Till sist: unga kvinnor, unga män och heterosexualitet 147

10. Identitet och ojämställdhet i heterosexuella pars berättelser om familjelivet............................................................. 149 Heterosexuellt familjeliv och individuella identitetsprojekt 150 På väg till slutsatser: olika innebörder i kön i nutida h ­ eterosexuella par med barn 155

102610 Genus ORI.indd 6

10-08-16 07.18.54

Eftertanke: vad kan tolkande forskning lära oss om identitet och makt i heterosexuella par? 157

11. Tvång, våld och frivillighet i heterosexuella möten....................... 160 Från tekniker för heterosexuellt tvång till kulturellt understödjande av våldtäkt 161 Berättelser om heterosexuellt tvång och våldtäkt 162 Diskurser om manlig (hetero)sexualitet och det kulturella understödjandet av våldtäkt 166 Sexuellt tvång och våldtäkt i Sverige i dag 170

12. Kvinnors ätproblem och kroppsstorlekens kulturella innebörder... 173 Ätproblem: en bakgrundsteckning 174 Feministiska förståelser av kvinnors ätproblem 175 Tolkande forskning om ätproblem: några exempel 177 Eftertanke: vad kan tolkande forskning lära oss om kvinnors kroppsprojekt? 183

13. Psykiskt lidande i sociala och kulturella kontexter........................ 185 Psykiatriska diagnoser 186 Diagnostiska kategoriseringssystem 188 De sociala och kulturella sammanhangens makt 192 Att se saker långsiktigt 196 Sammanfattning och slutsatser 199

14. Feminism och kön i psykoterapeutisk praktik............................... 200 Feministiska protester mot psykoterapi och psykiatri 201 Feminister som psykoterapeutiska teoretiker och praktiker 203 Kön, makt och etik i terapeutiska relationer 205 Makt på insidan 205 Makten på terapins utsida: en motståndsetik 208 Diskurser i spegelsalen: produktiv makt i psykoterapi 211 Sammanfattning 213

15. Psykologins plats i samhället och samhällets plats i ­psykologin.... 214 Disciplinär reflexivitet 216 Att vara en kritisk psykolog: psykologi och sociala rättvisefrågor 222 Framtiden för genus och kultur i psykologi 224

Referenser............................................................................................ 227 Register................................................................................................ 262

102610 Genus ORI.indd 7

10-08-16 07.18.54

102610 Genus ORI.indd 8

10-08-16 07.18.54

Förord

Den här boken bygger på många års samtal om psykologi, genus och kultur med kolleger och studenter i psykologi och andra ämnen. Vi hoppas att boken ska ge upphov till ännu fler samtal, särskilt bland de många som vill tänja på psykologins gränser för att den ska rymma både mångfacetterade livserfarenheter och ambitioner att utveckla ämnet i en mångkulturell värld.

Vi som har skrivit boken har genom åren – som universitetslärare, forskare och psykologer – arbetat utifrån samma teoretiska referensramar, ofta i nära samarbete med varandra. Samtidigt finns vi i påtagligt olika nationella och kulturella sammanhang: Sverige och USA. Vi har båda även arbetat i andra länder än våra egna. Vi ingår i lokala och internationella gemenskaper av genusforskare från olika ämnen, vars deltagare delar med sig av tankar som ständigt öppnar nya perspektiv. Och vi har varit engagerade i feministisk aktivism som har lärt oss hur förvecklingarna kring makt i praktiken kan se ut. De här erfarenheterna påminner oss ständigt om att »genus« alltid är inbyggt i »kultur«, liksom »kultur« alltid är en grundläggande del av »genus«.

Många har bidragit till vårt tänkande och skrivande. Vi vill tacka våra studenter, som har hjälpt oss att se behovet av boken och bidragit till att den kom till. Vi vill tacka feministiska forskare runt om i världen för inspirerande arbeten och samtal. För inspiration vill vi också tacka de kritiska psykologer, psykologiteoretiker och psykologihistoriker som har gjort många ingående granskningar av psykologiämnet. Och vi vill tacka kolleger inom psykologi­ämnet som inte arbetar med frågor om genus och kultur för många nyttiga och klargörande diskussioner. Till sist vill vi tacka vår entusiastiska och kunniga redaktör på bokförlaget för ett gott samarbete med att ro bokprojektet i hamn.

Eva Magnusson

Jeanne Marecek

Institutionen för psykologi, Umeå universitet

Department of psychology, Swarthmore College, USA

102610 Genus ORI.indd 9

10-08-16 07.18.54

102610 Genus ORI.indd 10

10-08-16 07.18.54

1. Genus och kultur i psykologi: en introduktion

Det har under de senaste decennierna debatterats och forskats intensivt om frågor som rör kön, genus, jämställdhet och sam­hälle­liga orättvisor.

I kölvattnet av dessa debatter och studier har det vuxit fram nya kunskapsfält och nya sätt att tänka om gamla frågor. Detta gäller för psykologi i lika hög grad som för andra samhällsvetenskapliga ämnen. Och när psyko­ loger och psykologiforskare integrerar sådan kunskap om genus, etnicitet, sexualitet och andra sociala kategoriseringar i sitt eget kunskapsskapande, börjar grundläggande antaganden och traditioner i psykologi att röra på sig.

Till att börja med uppstår nya och annorlunda psykologiska frågor och forskningsteman. Inte oväntat visar det sig snart att när man börjar söka svar på sådana frågor kräver detta forskningsmetoder som avviker från dem som hittills har varit vanliga i psykologisk forskning. Detta i sin tur har lett till att genusforskning, både i psykologi och i andra ämnen, har en särskild uppmärksamhet på epistemologiska – kunskapsteoretiska – frågor i anslutning till forskning och annat kunskapsskapande.

I den här boken diskuterar vi dessa tre förflyttningar: 1) innehållsligt: ny kunskap om kön, genus och kultur; 2) metodologiskt: alternativa sätt att bedriva psykologisk forskning och praktik, och 3) begreppsligt: nya sätt att tänka om psykologisk kunskap. Vi diskuterar dem på flera olika sätt: vi presenterar verktyg för att tänka om genus, kultur och psykologi, vi presenterar forskning om frågor som har varit och är centrala för att skapa psykologisk teori om genus och kultur, och vi presenterar forskningsprojekt som illustrerar nyskapande metoder och teorier.

I skrivandet om de tre typerna av frågor har vi haft särskild glädje av de fält inom psykologiämnet som brukar benämnas kritisk psykologi, femi­nistisk psykologi, sociokulturell psykologi/kulturpsykologi, diskursiv psykologi, retorisk psykologi, poststrukturalistisk psykologi och kritisk 1. genus och kultur i psykologi: en introduktion 11

102610 Genus ORI.indd 11

10-08-16 07.18.54

psykologihistoria. Forskare inom dessa fält har på olika sätt analyserat hur politiska processer, kulturella krafter och mönster, nationella sammanhang, samhällelig underordning och exklusion har påverkat den kunskap som psykologiämnet har skapat. Många av forskarna har ifrågasatt tanken om en universell och ahistorisk »allmän« mänsklig varel­se, och många av dem har också fört fram vetenskapsteoretiska och metodologiska granskningar av psykologi som vi har haft nytta av i vår bok.

Boken riktar sig till läsare som har grundkunskaper i psykologi. Den förutsätter inte djupgående kunskaper i genuspsykologi eller kulturpsykologi, inte heller kännedom om psykologiska forskningsmetoder och vetenskapsteori. Vi tror att boken är sär­skilt lämplig för studerande på psykolog­ utbildningar eller andra psykologikurser från grundnivå och uppåt, och även på psykoterapeututbildningar.

Vi som har skrivit boken är psykologer och psykologiforskare med lång erfarenhet av att undervisa och bedriva forskning och praktiskt arbete inom både psykologi och genusvetenskap, kanske framför allt i gränslandet mellan psykologi och genusvetenskap. Vi märker ett ökat intresse både bland studenter och psykologi­forskare och praktiker, när det gäller att integrera kunskap om genus och andra sociala och kulturella kategori­ seringar i psyko­logiskt tänkande. Det är särskilt våra erfarenheter av att arbeta med att integrera sådan kunskap i kurser och utbildningsprogram inom akademisk psykologi som har fått oss att se behovet av det slags bok som vi har skrivit: en bok som utforskar de utmaning­ar som forskning om genus och kultur riktar till psykologiskt tänkande, både i forskning och praktik. Att integrera de kunskaperna innebär inte bara att man adderar nya kunskapsbitar till den redan existerande »kunskapskroppen« inom ämnet; integrerandet är inte heller bara en fråga om att skapa nya forskningstekniker eller mått som specialiserar sig på att undersöka genus eller kultur. Det är mycket mer än så. Det är detta den här boken handlar om.

Ursprungen till de nya psykologiska kunskapsområdena genus och kultur Psykologisk forskning och kunskap om genus och kultur utgör ett rikt och varierat fält som har vuxit och utvecklats på flera sätt under de senaste cirka fyrtio åren. Det började med psykologiforskare och praktiserande 12 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 12

10-08-16 07.18.54

psykologer och psykoterapeuter som var aktiva i den moderna kvinno­ rörelsen på 1960- och 70-talen. De etablerade ett kunskapsområde som de kallade kvinnopsyko­logi. Detta utmanade omedelbart många av dåtidens självklarheter inom ämnet. De här psykologerna och forskarna hävdade till exempel att psykologi och psykoterapi var androcentriska, det vill säga att både ämnet och dess tillämpningar hade formats av mäns intressen och erfarenheter; framför allt vita medelklassmän i västvärlden (många illustrativa exempel från den tiden finns att läsa i Bohan, 1992; Chesler, 1972; Eliasson & Carlsson, 1989; ­Ethelberg, 1985; Haavind, 1973; Lewin, 1984; Sherif, 1979; Shields, 1975; Viestad m.fl., 1977; Weisstein, 1971).

De kunskapsområden som nu kallas genusstudier/genusvetenskap och feministisk psykologi växte fram runt 1970, mitt i den moderna kvinno­ rörelsen, med dess breda politiska ambitioner att förbättra kvinnors villkor.

De första tvärvetenskapliga genusvetenskapliga programmen och enheterna (i Sverige under benämningen »kvinnoforskning«) utvecklades som en del i den politiska kvinnorörelsen och hämtade mycket inspiration där­ifrån.

Ofta fungerade dessa enheter på samma gång både som akademiska institutioner, centrum för politisk aktivism och mobilisering inom akademin och som »säkra« platser för kvinnliga studenter, lärare och forskare inom universitetsvärlden.

Forskarna vid dessa genusforskningsenheter kom från många olika akademiska ämnen och de tog som sin uppgift att skapa förbindelser mellan sin forskningsverksamhet och sitt politiska engagemang. För många var detta en etisk principfråga. Samtidigt var de mycket medvetna om att de ofta gick på slak lina mellan traditionella akademiska restriktioner ifråga om forskningsobjektivitet, och sitt feministiska engagemang för att förbättra kvinnors liv. Inom psykologi kunde forskare som forskade om kvinnor dessutom mötas av disciplinens traditionella nedvärdering av »tillämpad« forskning, som sågs som mindre värdefull än »grundforskning«. Detta bland annat därför att forskning om kvinnor inte sågs som »generell« forskning om människor, utan som forskning om specialfrågor och särintressen.

Feministiska psykologiforskare började studera frågor som var inriktade på att främja social rättvisa och bidra till samhällsförändringar som kunde vidga kvinnors möjligheter, samt att ifrågasätta diskriminerande och förtryckande kulturella föreställningar. Forskningsfrågorna avspeglade de politiska och sociala frågor som kvinnorörelsen har lyft fram genom historien. Tidiga forskare studerade sådant som effekterna av mödrars förvärvs­arbete på deras barn, konsekvenserna av sexuella trakasserier och sexuellt våld för de utsatta, och den psykiska hälsan hos barn till lesbiska 1. genus och kultur i psykologi: en introduktion 13

102610 Genus ORI.indd 13

10-08-16 07.18.54

föräldrar. Andra feministiska psykologer påvisade hur dåtidens psykoterapi bidrog till att upprätthålla status quo (ibland avsiktligt, ibland oavsiktligt), till exempel genom att vidmakthålla moderskap som den självklara mallen för god kvinnlighet, befrämja traditionellt könsuppdelad arbetsfördelning i familjer, dominans/underordning mellan man och hustru samt föreställningar om mäns sexuella »rättigheter« över kvinnor.

Som en konsekvens av att de gjorde en koppling mellan forskning och politisk aktivism lämnade vissa forskare psyko­logilaboratoriet bakom sig, och därmed också vanan att använda den typiska universitetsstudenten som »försöksperson«. De fann att konventionella forskningsmetoder inte passade för de frågor de ville besvara. Dessutom fann de att när de lokali­serade forskningen i »den verkliga världen« och studerade »verkliga« problem formulerade i människors vardagsspråk, och samtidigt tog hänsyn till de komplicerade sociala identiteterna och engagemangen hos dem de studerade, blev de tvungna att också väga in sociala och kulturella krafter i sin forskning.

Vid den här tiden började också många feminister både inom och utanför psykologidisciplinen ifrågasätta etablerad psykologisk kunskap om kvinnor – både dåtida terapeutiska självklarheter och kunskap som hade producerats av psykologiforskare. Feministerna hävdade att det som psykologiämnet lärde ut om kvinnor var fyllt av missvisande stereotyper och tvivelaktiga (eller helt och hållet felaktiga) påståenden (Haavind, 1973; Sherif, 1979; Sherman, 1978; Viestad m.fl., 1977; Weisstein, 1971). De påpekade att en hel del av den dåtida psykologiska vetenskapen oreflekterat hade accepterat kulturella antaganden om kvinnors och mäns natur och egenskaper. Inom psykologiämnet, på samma sätt som i kulturen som helhet, fungerade dessa kulturella antaganden så att de naturaliserade och legitimerade underordning av kvinnor i familjelivet och i samhället. Som reaktion på detta kom feministisk aktivism att också rikta sig inåt i psykologidisciplinen. Feminister ifrågasatte bristfälliga teorier och begrepp, kritiserade fördomsfulla personlighetstest, intelligensmätningar och psykopatologidiagnoser, och visade att inga forskningsmetoder kunde frikoppla forskningsprocessen från påverkan av forskarens förföreställningar och fördomar.

Snart började alltfler feministiska forskare hävda att forskarens sociala position hade en avgörande betydelse för att bygga upp hans eller hennes världsuppfattning, och även forma uppfattningarna om vilka slags frågor som var värda att forska om och vilka sätt att forska om dem som sågs som legitima (Haraway, 1988; Harding, 1986, 1987). Feministiska forskare accepterade alltså inte föreställningen om neutrala forskare som 14 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 14

10-08-16 07.18.55

»studerar naturen« utan hävdade att alla forskare (vare sig de drivs av ett öppet politiskt engagemang eller ej) ofrånkomligen befinner sig i en intresserad position. Ens egna erfarenheter som en mänsklig varelse som bär med sig vissa kategoriseringar och finns i vissa sociala positioner har en avgörande betydelse för ens perspektiv och val av forskningsfrågor, metoder och teorier, menade de. De gick vidare och argumenterade för att psykologidisciplinen därför behövde tänka om när det gällde större delen av den kunskap om kvinnor som ämnet förde fram. Detta var nödvändigt, menade de, eftersom denna kunskap fram till dess hade skapats av forskare vars erfarenheter och livssituation var långt från de livserfaren­heter som kvinnor hade gemensamt med andra kvinnor, snarare än med män. Bidrag som vidgade den här disciplinkritiken kom också mycket snart från framför allt svarta kvinnor i USA och från kvinnor och män som inte identifierade sig som heterosexuella.

Den här historiska bakgrunden i politisk aktivism inom ämnet behöver man hålla i minnet vid läsningen av en bok som denna. Många av de frågor som boken berör har en historia som är färgad av irritation och vrede hos de forskare som har arbetat med dem, eftersom deras engagemang ofta har stött på motstånd. Därför är det nog begripligt att många forskare som sysslar med temana genus och kultur inom psykologi har varit särskilt angelägna om att disciplinkritiska argument ska tas på allvar.

Eftersom orden »feminist« och »feminism« redan har förekommit åtskilliga gånger i texten kan det vara dags att förklara vad vi menar med dem. I korta drag: den som kallar sig feminist menar att kvinnor och män är lika värde­fulla mänskliga varelser. Dessutom menar en feminist att det fortfarande krävs samhällsförändringar för att alla kvinnor ska kunna leva trygga och tillfreds­ställande liv.

Genus och kultur i psykologi: de tre typerna av frågor I den här boken har vi siktet inriktat på de tre typer av frågor om genus, kultur och psykologi som vi pekade på tidigare. För det första har vi de innehållsliga frågorna, som har sitt ursprung i de speciella områden som genusforskare inom ämnet har fokuserat på. För det andra har vi metodfrågorna. De handlar om vilka som är de bästa sätten att forska om och arbeta med de innehållsliga frågorna. Metodfrågor har lett till livliga, och 1. genus och kultur i psykologi: en introduktion 15

102610 Genus ORI.indd 15

10-08-16 07.18.55

fortgående, diskussioner bland genusforskare i psykologi. För det tredje, till sist, om man tar de utmaningar till psykologiämnet som genusforskare har kommit med på allvar, blir det nödvändigt att diskutera begreppsliga och epistemologiska frågor i bemärkelsen hur psyko­logi och psykologisk forskning föreställer sig sina studieobjekt och sina sätt att skapa teori om dem.

När det gäller de tre typerna av frågor tycks det som om psykologiforskare som arbetar med frågor som rör genus, sexualitet(er) och etnicitet har varit särskilt öppna för att beakta dem. Vad kan det bero på? En tänkbar förklaring är att dessa forskare har samarbetat med andra discipliners forskare i det tvärvetenskapliga sammanhang som genusvetenskap utgör, och att de därför särskilt har påverkats av de förändringar mot tolkande och språkfokuserade ansatser som har skett i stora delar av samhällsvetenskap och humaniora de senaste decennierna. Därmed har de också tagit del av de olika typer av vetenskapsteoretiska diskussioner som dessa förändringar öppnade vägen för. Att befinna sig i skärningsytan mellan flera discipliner gjorde att de här forskarna blev särskilt medvetna om möjligheterna att förflytta sig bortom de etablerade forskningsansatserna i sitt ämne och utforska andra vetenskapliga ansatser för att skapa psykologisk kunskap.

Bokens syften, och en vägkarta för läsandet När nya fält inom en vetenskaplig disciplin utvecklas brukar det vara ofrånkomligt att de, åtminstone till att börja med, identifierar sig utifrån hur de skiljer sig från den gamla disciplinen. De nya områdena genus- och kultur­ psykologi är inga undantag: förespråkarna har ifrågasatt många begrepp och föreställningar inom disciplinen – från metodfrågor till begrepp som självet, det psykologiska och det sociala. Sådan disciplinkritik är oumbärlig inom varje vetenskaplig eller professionell verksamhet (Wilkinson, 1988; Slife, Reber & Richardson, 2005). I själva verket har kritisk diskussion och debatt alltid varit en nödvändig del i skapandet av akademisk kunskap.

En titt på psykologins historia visar att det alltid har förekommit pluralism och strider – och förändring – inom ämnet. Genom dess cirka 130 år långa historia har »psykologi« aldrig varit stadgad och enhetlig, vare sig som akademiskt ämne eller som professionell kunskap och praktik (Koch, 1981; Richards, 2010). Inget annat är att förvänta sig, med tanke på de många och komplexa frågor som ämnets olika delar täcker, och med tanke på skillnaderna mellan de olika länder där ämnet har utvecklats och där det tillämpas. Därför är debatter och stridigheter inte något som ska undvikas.

16 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 16

10-08-16 07.18.55

Respektfylld oenighet hjälper forskare att se var de viktiga sprickorna går i ett ämnes sätt att bygga kunskap om sitt område, och den kan också hjälpa forskare att få syn på var de verkliga svårigheterna ligger – och vilka som är mindre viktiga. Vi som har skrivit den här boken vill därför uppmana våra läsare att förhålla sig kritiskt granskande till sitt ämne – och därför också till det vi skriver. Åtskilliga områden och frågor ryms under rubriken »genus och kultur i psykologi«, men i den här boken kommer inte alla dessa att förekomma. Det skulle kräva betydligt mer än en bok. Våra syften är i stället att göra våra läsare bekanta med några centrala psykologiteoretiska och vetenskapsteoretiska ramverk och forskningsmetoder som genusforskare i psykologi har utvecklat. Dessa ansatser har breda användningsområden, som vi illustrerar genom att beskriva hur teorierna och metoderna har tagits i bruk i forskning om några av de frågor som genusforskare i psykologi och feministiska kliniska psykologer har intresserat sig särskilt för. Vi hoppas att dessa empiriska exempel, i kombination med de forskningsansatser vi beskriver, ska inspirera till utforskning av ännu fler frågor och teman.

Kapitel 2, »Att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick på könsskillnadsforskning«, börjar med en kort historisk översikt över psykologisk forskning om könsskillnader. Det är ju mycket vanligt, både i vardagliga samtal och i forskning, att tal om psyko­logi och kön börjar med frågan: »Finns det skillnader mellan kvinnor och män?« Kapitlet går därefter igenom resultaten av nutida psykologisk forskning om skillnader mellan kvinnor och män. I den andra halvan av kapitlet presenteras de debatter som pågår bland forskare när det gäller vad man kan lära av könsskillnadsforskning. Kapitlet avslutas med en kritisk diskussion av de förklaringsprinciper som vanligen används i psykologisk könsskillnadsforskning.

De påföljande tre kapitlen ger den allmänna bakgrunden för forskning och tänkande om genus och kultur i psykologi.

Kapitel 3, »Kategorier och socialt kategoriserande«, presenterar de centrala sociala kategorier som genus- och kulturforskare fokuserar på: kön och genus, etnicitiet och »ras«, samhällsklass och sexualitet/sexualiteter.

Kapitlet diskuterar olika sätt att ge betydelse till dessa kategorier, samt hur de används i olika sammanhang. Det avslutas med en diskussion om kategoriernas intersektionella relationer.

Kapitel 4, »Grundvalar för tänkande och teorier«, presenterar ett antal begrepp och tankeramar som är grundläggande för att utveckla psyko­ logiskt tänkande och tillämpningar som rör genus och kultur. Det tar upp 1. genus och kultur i psykologi: en introduktion 17

102610 Genus ORI.indd 17

10-08-16 07.18.55

teman som kultur och mening; människor som meningsskapande varelser; maktförhållanden i samhället och dessas implikationer för psykologi; kunskap och kunskapsskapande som socialt, historiskt och kulturellt lokaliserade samt, till sist, språket som en central arena för socialt samspel och personlig identitet.

Kapitel 5, »Teorier om kön och genus i psykologi: en översikt«, beskriver centrala idéer och frågor i utvecklingen av teori om kön, genus och psyko­ logi. Det börjar med en kort presentation av de hittills vanligaste sätten att skapa psykologisk teori om kön. Därpå introduceras viktiga teoretiska ingredienser i en kulturellt förankrad genuspsykologi: »göra kön«-idéer; femininitet(er) och maskulinitet(er) som delar i genusordningen; identitet och kön i kulturperspektiv; genuspsykologisk teori om kön, makt och andra asymmetrier; intersektionalitet och kön; samt genus och språk.

De därpå följande tre kapitlen tecknar konturerna av en uppsättning forskningsmetoder och analytiska ansatser. Kapitlen beskriver de verksamheter och begreppsliga redskap som används av forskare och andra som utvecklar genuspsykologiska teorier och tillämpningar.

Kapitel 6, »Tolkande inriktningar i psykologi«, ger en introduktion till tolkande forskningstraditioner i psykologi. Kapitlet diskuterar också viktiga utgångspunkter för tolkande ansatser till psykologisk forskning: vad »tolkning« är i forskning; människors meningsskapande som inbyggt i sociala sammanhang; dessa sammanhang som delar av större kulturella system.

Kapitlet avslutas med resonemang om hur alla som skapar någon form av kunskap – inklusive forskare – finns i sådana kulturella sammanhang, och att all kunskap därför är socialt och kulturellt påverkad.

Kapitel 7, »Att bedriva tolkande forskning i psykologi«, går vidare in på de praktiska konsekvenserna för forskare av att anta en tolkande hållning i sin forskning. Kapitlet beskriver kort hur tolkande forskare bygger upp och genomför intervjuer, hur de väljer deltagare till sin forskning samt strategier för att lyssna på dem de intervjuar och analysera deras utsagor.

Därefter diskuterar kapitlet etiska frågor i tolkande forskning, reflexivitet som ett nödvändigt redskap för tolkande forskare samt giltighet och generaliserbarhet i tolkande forskning.

Kapitel 8, »Diskursiv psykologi«, ger en översikt över diskursiv psykologi som ett teoretiskt och metodmässigt ramverk för att studera kön, genus och kultur. Efter en kort beskrivning av vad termerna »diskurs« och »diskurser« betyder i nutida forskning presenterar kapitlet centrala drag i diskursiv psykologi så som det området har utvecklats de senaste decennierna. Fokus 18 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 18

10-08-16 07.18.55

är på synsätt på tänkande och talande i diskursiv psykologi samt utvecklingen av kritisk diskursiv psykologi inklusive feministisk sådan. Kapitlet presenterar också ett antal analytiska redskap som diskurspsykologiska forskare ofta använder.

De påföljande fyra kapitlen – kapitel 9, 10, 11 och 12 – presenterar några exempel på genus- och kulturpsykologisk forskning som har gjorts utifrån de ansatser som bokens första åtta kapitel beskriver.

Kapitel 9, »Utveckling, kön och kultur på väg från barn till vuxen«, presenterar forskning om barns väg mot en identitet som unga vuxna i en norsk multietnisk kontext. Forsknings­exemplen belyser hur vuxenblivande formas i enlighet med lokala heterosexuella mallar, och hur detta formande sker i det dagliga samspelet i grupper av jämnåriga.

Kapitel 10, »Identitet och ojämställdhet i heterosexuella pars berättelser om vardagslivet«, beskriver forskning om de praktiska och psykologiska komplikationerna när nutida jämställdhetsideologi i Norden möter kvinnors och mäns vardagsverkligheter med barn, familj och arbete. Fokus är bland annat på föreställningar om det goda livet som barnfamilj och som kvinna och man och partner.

Kapitel 11, »Tvång, våld och frivillighet i heterosexuella möten«, redogör för forskning som undersöker innebörderna i och konsekvenserna av heterosexuellt tvång och våld i många kvinnors liv. Fokus är på hur kulturella självklarheter om vad »heterosexualitet« är påverkar kvinnors möjligheter att tolka sina upplevelser av oönskade sexuella möten.

Kapitel 12, »Kvinnors ätproblem och kroppsstorlekens kulturella innebörder«, beskriver forskningsprojekt som har studerat könade kulturella innebörder i kroppsstorlek, ätvanor, begär, självdisciplin och bantande samt kvinnlighet i nutida västerländska höginkomstländer. Forskningen undersöker hur dessa förhållanden samspelar med de ätproblem som flickor och kvinnor upplever, och även med deras sätt att förstå och bemästra sådana problem.

Kapitel 13 och 14 fokuserar på området psykisk hälsa och psykiskt lidande.

Kapitlen utgår från argumentet från bokens första del att språket inte är ett neutralt redskap, utan att beskrivningar formar hur olika fenomen går att förstå och uppleva. Kapitlen utgår också från att kunskap och ideologier är skapade i olika makthierarkier och därmed också understödjer hierarkierna.

Med det synsättet blir psykiatrisk och psykologisk kunskap om mänskligt psykiskt lidande en viktig kunskapsform att granska.

1. genus och kultur i psykologi: en introduktion 19

102610 Genus ORI.indd 19

10-08-16 07.18.55

Kapitel 13, »Psykiskt lidande i sociala och kulturella kontexter«, granskar nutida tendenser att tala om psykiska besvär som om de vore parallella till fysiska sjukdomar. Det pekar på ett antal problem och felslut som en sådan sjukdomsmetafor inbjuder till. Psykiskt lidande, störningar och funktionshinder hämtar alltid sina betydelser från det kulturella omlandet, på samma gång som dessa ger mening åt beteende och identiteter hos de människor som lider av dem. I ett historiskt avsnitt beskriver kapitlet hur psykiatriska diagnoser ibland har tjänat till att förstärka och rättfärdiga underordning av kvinnor, människor i etniska minoriteter, fattiga människor och männi­ skor i andra delar av världen än västerlandet.

Kapitel 14, »Feminism och kön i psykoterapeutisk praktik«, beskriver olika sätt på vilka feminister i mentalhälsoprofessionerna har försökt att motverka de maktrelationer som oftast ligger inbyggda i behandling av psykisk ohälsa. Kapitlet fokuserar på tre områden där nyskapande praktisk terapeutisk kunskap har utvecklats. Det första handlar om att rubba makthierarkierna i konventionella terapeutiska relationer mellan klient och psykoterapeut; det andra om psykoterapeuter som gör motstånd mot de hierarkiska om­givande vårdsystem vilka de arbetar inom, det tredje handlar om arbetssätt som hjälper klienter att bli varse och utmana ideologisk makt i sina egna liv.

Avslutningskapitlet, »Psykologins plats i samhället och samhällets plats i psykologin«, tar som kapitelrubriken antyder avstamp i den nutida professionella och akademiska psykologins plats i samhället. Psykologer och psykologiforskare som uttalar sig om mänskligt beteende påverkar samhället – både enskildas beteende och större processer. Eftersom psykologi också är en del av kulturen är samtidigt både disciplinen och professionen i djupet påverkade och formade av samhället. Kapitlet argumenterar för att denna dubbelriktade påverkan ställer krav på ständig disciplinär reflexivitet – kritisk självgranskning som fokuserar både på vetenskapliga, etiska och politiska påverkningar på, och effekter av ämnet och professionen. Till sist introducerar kapitlet den växande skaran av forskare och praktiker som i dag identifierar sig som kritiska psykologer.

20 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 20

10-08-16 07.18.55

2. Att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick på könsskillnads­forskning

Forskning om psykologiska könsskillnader, det vill säga skillnader mellan män och kvinnor eller mellan flickor och pojkar, har varit framträdande inom psykologin sedan början av 1900-talet. Lika länge har den också varit föremål för konflikt mellan forskare som ser kön, genus och skillnader på olika sätt. Trots långvarig kritik för en förenklande syn på kvinnor och män och ibland även för att uppmuntra sexistiska attityder och handlingar verkar könsskillnadsforskning inte vara på väg att minska i omfattning.

Vi inleder det här kapitlet med en historisk genomgång av psykologidisci­ plinens hantering av frågor som relaterar till kön/genus och skillnader.

Därpå diskuterar vi hur denna historia har bidragit till att forma de vanligaste samtida ansatserna till dessa frågor inom psykologi. Detta följs av en sammanfattning av nutida forskning om psykologiska skillnader mellan kvinnor och män, pojkar och flickor. Sedan beskriver vi den kritik och de diskussioner med vilka den forskningen har bemötts. Som avslutning diskuterar vi styrkor och svagheter hos den typ av reduktionistiska förklaringar som ofta används i könsskillnadsforskning.

»Skillnader« i psykologiämnets genushistoria Ett fokus på »skillnad« som den psykologiska innebörden i könskatego­ rierna har karakteriserat stora delar av psykologiämnets intresse för frågor om kön, ända sedan ämnets första tid. Den tidiga perioden, när psykologi och psykologer strävade efter att etablera ämnet som en vetenskaplig disciplin, inträffade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Två 2. att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick … 21

102610 Genus ORI.indd 21

10-08-16 07.18.56

historiska förlopp under den tidsperioden fick särskilt stor betydelse för psykologiämnets sätt att studera frågor som rör kön och könstillhörighet.

Det första var framväxten av evolutionsteorin, och det andra var kvinnorörelsens framväxt och kvinnors ökade krav på juridiska rättigheter och rösträtt.

Den tidiga evolutionsteorin Evolutionsteorin, som den utvecklades under andra hälften av 1900-talet, var en viktig faktor i formandet av den unga psykologidisciplinen (Richards, 2010). Dåtidens evolutionsteori framställde den västerländska vita mannen som den högst utvecklade och intelligentaste organismen, med vita kvinnor längre ned på skalan och icke-vita människor ännu lägre. Kvinnor, flickor och alla icke-vita männi­skor ansågs framför allt ha omogna och mindre utvecklade hjärnor och kroppar än vita män. Kvinnors och mäns olika positioner i den evolutionära hierarkin förväntades visa sig i att kvinnor var underlägsna män med avseende på ett stort antal mentala förmågor, särskilt intelligens, och även andra psykologiska egenskaper. Dåtidens vetenskapsmän sökte också efter kroppsliga tecken på var denna överlägsenhet härbärgerades. Länge antogs mäns i genomsnitt större hjärnor vara både platsen för och förklaringen till deras intellektuella överlägsenhet. Den förklaringen överlevde dock inte insikten att det finns åtskilliga »lägre« däggdjur som har större hjärnor än mänskliga hannar. Därpå hävdade vissa forskare att man rimligen borde beräkna hjärnstorlek i relation till kroppsvikt för att få ett mått på överlägsenheten. Sådana beräkningar visade dock att kvinnors hjärnor i genomsnitt var proportionellt större i förhållande till kroppsvikt än mäns (Gould, 1981; Hamberg, 2005). Evolutionister som var övertygade om mäns verkliga överlägsenhet fortsatte att söka efter andra kroppsliga lokaliseringar av denna (exempelvis storleken och formen hos vissa delar av hjärnan, eller vissa delar av kroppen) (Rowold, 1996; Taylor & Shuttleworth, 1998). Den här typen av vetenskaplig övertygelse om mäns överlägsenhet kom dock inte att överleva 1900-talets början. En viktig underminerande kraft var dåtidens kvinnorörelse.

Den tidiga kvinnorörelsen I slutet av 1800-talet växte kvinnorörelsens första våg fram och gav röst åt kvinnors krav på politiska och juridiska rättigheter och medborgarskap. Under 1900-talets första decennier fick kvinnor i de flesta västländer 22 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 22

10-08-16 07.18.56

gradvis alltfler grundläggande rättigheter. Förändringarna ledsagades av våldsamma politiska och vetenskapliga debatter om huruvida kvinnor verkligen var kapabla att delta i det offentliga livet på samma villkor och med samma ansvar som män. I debatterna ställdes evolutionära tankegångar som de vi nyss beskrivit i direkt motsättning till politisk aktivism, bland annat kvinnorörelsen, som baserades i nyare samhällsteorier. Tidiga psykologiforskare var aktiva på båda sidor i de här sammandrabbningarna, sida vid sida med läkare, psykiatriker och biologer (Bohan, 1992; Rosenberg, 1982; Scarborough & Furomoto, 1987).

Argumenten mot kvinnors krav på politiska och medborgerliga rättigheter handlade nästan helt och hållet om hur kvinnor ansågs skilja sig från män. I allmänhet var argumenten klädda i medicinska, evolutionära eller psykologiska termer, eller i en blandning av dessa. Utbildningsväsendet, medicinen (speciellt psykiatri och gynekologi), och även delar av den knoppande disciplinen psykologi hörde till de centrala arenorna där slagen om det som kallades »kvinnofrågan« utkämpades. En del av dessa drabbningar, om huruvida högre utbildning skulle få kvinnors livmödrar och bröst att förtvina och göra dem både sterila och psykiskt sjuka, verkar bisarra och främmande för oss i dag, men då var de högst verkliga (Russett, 1989; Showalter, 1987; Taylor & Shuttleworth, 1998).

Den vedertagna sanningen om »Könet« (som kvinnor ofta benämndes) på den här tiden var att kvinnor av naturen var förutbestämda för ett liv i hemmet, bestående av barnafödande och omvårdnad om barn och andra familjemedlemmar. Kvinnor ansågs utsätta sig för risk för allvarlig kroppslig och psykologisk skada om de gav sig in på högre utbildning eller tog steget ut i det offentliga livet. Många hävdade utifrån den bakgrunden att eftersom kvinnor av naturen var oförmögna att uppnå mäns intellektuella och moraliska framsteg även om de fick tillgång till utbildning och yrken, var det helt enkelt slöseri att ge kvinnor utbildning. Dåtidens feminister, både politiska aktivister och forskare och intellektuella, ägnade mycket energi åt att argumentera mot sådana uppfattningar, både i vetenskapliga sammanhang och i den politiska offentligheten.

Tidig psykologi och skillnadstänkande Det är inte förvånande att dåtidens starka kulturella och vetenskapliga fokus på hur kvinnor skilde sig från den norm som män självklart utgjorde också blev centralt i den tidiga psykologin. Ett ganska stort antal psyko­ logiforskare under den här tidiga perioden utvecklade olika sätt att studera 2. att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick … 23

102610 Genus ORI.indd 23

10-08-16 07.18.56

skillnader mellan kvinnor och män. För många av dem var drivkraften bakom sökandet en önskan om att visa att verkliga, evolutionsbaserade psykologiska skillnader existerade, samt att utbildningsväsendet borde ta hänsyn till dessa och inte släppa in flickor i högre utbildningsinstitutioner som läroverk och universitet. Andra, huvudsakligen feminister inom psykologiämnet, hade motsatt syfte: att studera kvinnors och mäns prestationer för att visa att det bara fanns få verkliga och evolutionsbaserade skillnader (Hall, 1907; Woolley Thompson, 1910, 1914). Den här första fasen av psykologisk forskning om könsskillnader sammanföll med den period då psykologi etablerade sig som vetenskapligt ämne. Det verkar därför sannolikt att tänkandet om kvinnor och män med utgångspunkt i »könsskillnader« byggdes in i ämnets sätt att studera och tänka om kön och genus redan från första början.1 Och, som följande avsnitt om meta-analyser av könsskillnadsforskning visar är detta fortfarande en livskraftig fåra inom ämnet. Även de tidiga motsatta ambitionerna att vilja bevisa antingen att skillnader »verkligen« existerar, eller att det knappt finns några skillnader över huvud taget, lever kvar i dagens psyko­logiska forskning.

Psykologiämnets inramning av genusfrågor i en skillnadsram kan också ha samband med ämnets mer generellt skillnadsorienterade tänkande.

Skillnadsstudier, särskilt av skillnader mellan grupper, är grundläggande för stora delar av den psykologiska forskningen. Psykologihistoriker pekar på att detta fokus tidigt blev inbyggt i ämnets forskningsmetoder. Redan tidigt i psykologins historia prioriterades sätt att ge forskningsresultat trovärdighet med hjälp av tekniker som favoriserar fokus på skillnader snarare än överensstämmelser (Danziger, 1985; Gigerenzer m.fl., 1989; Robinson, 2000). De statistiska testen baserades på teoretiska antaganden som gjorde det möjligt att visa om grupper var olika, men inte om de var lika. Det verkar rimligt att tänka sig att denna historiskt formade allmänna inriktning på skillnader också skulle göra psykologiforskare benägna att fokusera på »könsskillnader«.

Kan det alltså vara så att ett allmänt skillnadsfokus, och ett specifikt »könsskillnads«-fokus, under ämnets tidiga utveckling har lämnat ett arv av antaganden och metoder som gör att det framstår som naturligt för Andra grupper som forskare vid den här tiden sökte efter skillnader mellan (särskilt skillnader i intelligens) var etniska grupper och rasgrupper i olika länder samt olika samhällsklasser inom västländer. Den här perioden var rashygienens och rasideologiernas glansdagar i Västeuropa och Nordamerika. Konsekvenserna av ideologierna sträckte sig dock långt utöver dessa länders gränser, vilket går att avläsa i 1900-talets kolonialism (Richards, 1997).

1

24 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 24

10-08-16 07.18.56

många psykologiforskare att tänka i termer av »skillnader« när kön eller genus kommer på tal? Och kan detta i sin tur bidra till att förklara de hittills ganska måttliga spår som feministisk kritik mot den här typen av skillnadsforskning har lämnat inom ämnet? Kan det också kanske förklara några av de svårigheter som ofta uppstår när man försöker »inte­grera genusperspektiv« med olika typer av konventionell akademisk psykologi? Vi återkommer till den typen av övergripande frågor.

Nutida psykologisk forskning om skillnader mellan kvinnor och män Det här avsnittet redovisar nutida forskning om psykologiska skillnader mellan kvinnor och män.2 Som vi påpekade tidigare börjar frågor om psyko­ logi och kön ofta med »könsskillnader«. Till exempel i massmedier och i populärpsykologiböcker är fokus ofta inriktat på att visa att män och kvinnor psykologiskt sett är mycket olika varandra, och ibland även att de skillnader man konstaterar avspeglar medfödda och därmed antaget oföränderliga drag. Ibland förekommer argument för att sådana medfödda skillnader mellan kvinnor och män förklarar, och i vissa fall ursäktar, samhälleliga asymmetrier och orättvisor. Har de forskare och privatpersoner rätt som menar att föreställningen om stora psykologiska könsskillnader avspeglar verkligheten? Eller borde vi i stället se denna föreställning som en avspegling av politisk retorik för att rättfärdiga vidmakthållandet av skillnader och hierarkier mellan kvinnor och män? Detta är några av de många frågor som har omgett forskning om könsskillnader och har debatterats livligt genom åren.

Innan vi går vidare vill vi påpeka att det här avsnittet i kapitlet, som ju avhandlar forskning om psykologiska skillnader mellan kvinnor och män, är skrivet inom ramen för de forskningsparadigm som karakteriserar sådan forskning: kvantitativa studier som är utformade inom en realistisk eller empiristisk epistemologi (Slife & Williams, 1995). Resonemangen befinner Vi vill framhålla att den forskning som vi skriver om i det här kapitlet enbart handlar om sökande efter likheter eller skillnader mellan kvinnor och män när det gäller individuella förmågor eller egenskaper. Kapitlet tar inte upp forskning om olikheter eller orättvisor i hur kvinnor och män behandlas eller bemöts. Vi vill göra detta påpekande, eftersom det ibland förekommer att uttrycken »könsskillnad« eller »skillnader mellan kvinnor och män« även används för att beteckna konsekvenser för individer av ojämställdhet eller orättvist bemötande av kvinnor och män.

2

2. att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick … 25

102610 Genus ORI.indd 25

10-08-16 07.18.56

sig därmed också inom ramen för en konventionell tvåkönsmodell där termen »genus« i praktiken likställs med biologiskt kön, och där studier utgår från föreställningen om att två, endast två, kön är möjliga. Som säkert har framgått menar vi att den typen av resonemang inte täcker alla möjligheter att tänka eller arbeta som genuspsykolog eller genusforskare i psykologi.

Det kan ibland uppstå oklarheter om begrepp när man rör sig mellan svenska och engelska och talar om skillnader mellan kvinnor och män. På svenska är det vanliga uttrycket just »könsskillnadsforskning«, som då betecknar alla slags psykologiska jämförelser mellan kvinnor och män eller mellan flickor och pojkar. På engelska är det en aning mer komplicerat, vilket framgår när man läser engelskspråkiga forskningsrapporter och kurslitteratur. Där användes ursprungligen uttrycket »sex differences« för alla slags jämförelser mellan könen. Med tiden har emellertid uttrycket »gender differences« blivit allt vanligare. Till att börja med användes »gender« för att beteckna att man studerade karakteristika som man antog påverkades särskilt mycket av sociala processer och »sex« för sådant som antogs mer nära förbundet med kvinnors och mäns kroppsliga skillnader. Denna distinktion (som för övrigt är notoriskt svår att upprätthålla och/eller argumentera kring) görs knappast längre i engelskspråkig forskning. I stället används »sex differences« och »gender differences« allt oftare som synonymer. Oavsett vilken term som används karakteriseras den här forskningen av att man jämför beteende eller karakteristika hos ett urval av kvinnor (eller flickor) med beteende eller karakteristika hos ett urval av män (eller pojkar), med syftet att dra slutsatser om skillnader eller likheter mellan populationerna kvinnor och män eller flickor och pojkar.

Finns det psykologiska skillnader mellan kvinnor och män, och mellan flickor och pojkar?

På frågan i rubriken skulle antagligen de flesta svara: »Naturligtvis finns det psykologiska skillnader! Man behöver bara se sig om för att märka hur olika kvinnor och män är.« Det är lätt att hålla med: män gör ofta påtagligt annorlunda saker än kvinnor, de befinner sig ofta på andra ställen, och deras utseende, klädsel och uppförande skiljer sig ofta från kvinnors.

Det räcker med några få exempel för att bli påmind om detta: många män motionerar för att öka sin kroppsstorlek, medan många kvinnor motionerar för att minska sin kroppsstorlek. Många män har aldrig haft ansvar för den dagliga omvårdnaden av ett spädbarn, men många kvinnor har haft 26 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 26

10-08-16 07.18.56

det. Många män studerar teknikämnen, men få kvinnor gör det. Många kvinnor studerar psykologi, men få män gör det. Fler män än kvinnor begår våldsbrott. Många av människors vardagsupplevelser ramas alltså in av »könsskillnader«. Även om människor är överens om att den här typen av skillnader finns, är de ofta oeniga om ursprunget till skillnaderna, och därmed om vad de yttersta innebörderna hos skillnaderna egentligen är. Vissa skulle säga att kvinnor och män gör olika saker på grund av att könen är olika varandra på ett eller flera grundläggande och medfödda sätt; ett ställningstagande som ofta kallas essentialism. Andra skulle säga att även om kvinnor och män i ett visst samhälle gör olika saker, beror detta inte på att det skulle finnas några grundläggande eller essentiella skillnader mellan dem; i stället beror det på socialisationsmönster och socialt tryck (se Bohan, 1993).

Psykologiforskare som arbetar utifrån endera av dessa två utgångspunkter – essentialism eller socialisation – har i många år studerat mönster av skillnader och likheter mellan kvinnor och män, eller flickor och pojkar, på ett stort antal psykologiska karakteristika. Omfattningen av sådan forskning är stor och den övervägande delen av forskningen görs i USA, men även europeiska psykologiforskare gör många könsskillnadsstudier.

Resultat av forskning om psykologiska skillnader mellan kvinnor och män De flesta mänskliga beteenden, egenskaper och förmågor har blivit föremål för forskning om könsskillnader. Några exempel på frågor som har studerats är barns psykologiska utveckling, både kognitiv, social och moralisk; ett stort antal kognitiva förmågor hos vuxna; alla slags personlighetsdrag; akademiska prestationer och framgångar; självförtroende; kommunikationsförmåga och kommunikationsstilar; ledarskapsförmågor, sexuellt beteende och preferenser; aggressivt beteende; hälsorelaterade beteenden och attityder; attityder till jämställdhet; och förekomst av olika typer av psykiska problem. Nedan sammanfattar vi ett antal resultat av sådan forskning.

I könsskillnadsforskning har en statistisk teknik som kallas meta-analys sedan mitten av 1980-talet använts för att föra samman resultaten från många projekt – ibland hundratals studier – som jämför kvinnors och mäns resultat på en viss förmåga eller egenskap. Syftet med meta-analys är då att studera stabiliteten och replikerbarheten hos observerade könsskillnader 2. att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick … 27

102610 Genus ORI.indd 27

10-08-16 07.18.56

eller likheter tvärsöver många projekt. För att göra projektens resultat jämförbara med varandra använder man en testvariabel som kallas effektstorlek (d). Man beräknar effektstorleken för varje enskilt projekt som ingår i en viss meta-analys. Den här testvariabeln sätter ett projekts observerade skillnader i medelvärden mellan kvinnor och män i relation till variationen i resultat bland de kvinnor och män som jämförs i studien (Hyde & McKinley, 1997). Genom att använda måttet effektstorlek kan man därmed uttala sig om huruvida en viss gruppskillnad i ett projekt är tillräckligt stor för att kunna anses betydelsefull, eller är så liten att den är försumbar. Detta är inte möjligt att göra genom att enbart se på om en viss observerad skillnad uppnår statistisk signifikans. Signifikanstest visar bara om det är en stor eller liten chans att en viss skillnad har uppstått slumpmässigt. De säger inget om hur »stor« eller betydelsefull en observerad gruppskillnad är. Det vanliga är att betrakta effektstorlekar under d = 0,10 som så nära noll att de är försumbara (Hyde, 2005; Hyde & McKinley, 1997). När det gäller högre värden är forskare inte eniga, men det vanliga är att betrakta värden på d från 0,11 till 0,35 som små, värden från 0,36 till 0,65 som medelstora, och värden över 0,66 som stora. Av utrymmesskäl kommer vi här enbart att återge resultat från meta-analyser som har gjorts efter 1990. För den som är intresserad av en längre tidsperiod rekommenderar vi Hyde (2005).

De meta-analyser som visar de största skillnaderna mellan kvinnor och män (och i vissa fall pojkar och flickor) är de som har sammanställt forskning om motoriskt beteende, till exempel kasthastighet (12 projekt har jämförts) och kastlängd (47 projekt har jämförts). Pojkar och män presterade konsekvent längre kast och snabbare kast än flickor och kvinnor. För de prestationerna var effektstorlekarna genomgående påfallande stora, med d-värden kring 2,0 (Hyde, 2005; Spelke, 2005). Exempel på andra mått som har visat något mindre, men fortfarande förhållandevis stora, skillnader mellan kvinnor och män är mått på sexuellt beteende och attityder till sexualitet (10 projekt jämförda; män visade mer tillåtande attityder till tillfälliga sexuella förbindelser än kvinnor; d kring 0,8 [Oliver & Hyde, 1993]). Även ömsinthet (»tendermindedness«) mätt med personlighetstest visade stora effektstorlekar för kön (10 stora studier jämfördes; kvinnor hade högre värden; d kring 0,90 [Feingold, 1994]).

Meta-analyser som visar medelstora effektstorlekar är till exempel sådana som har jämfört projekt som studerat olika typer av aggressivt beteende (75 studier av aggressivt beteende i verkliga situationer jämfördes; män visade i genomsnitt »måttligt« mer aggressivt beteende; d mellan 0,30 och 0,60 [Archer, 2004]). Det framkommer större skillnader mellan kvinnor och 28 Genus och kultur i psykologi

102610 Genus ORI.indd 28

10-08-16 07.18.57

män i meta-analyser som undersöker studier av fysiskt aggressivt beteende (41 studier) än studier av verbalt aggressivt beteende (22 studier) (Knight m.fl., 2002). Exempel på andra meta-analyser som har funnit medelstora effektstorlekar är studier av frekvens av leenden (418 projekt jämfördes; kvinnor log i genomsnitt oftare än män [Lafrance, Hecht & Levy Paluck, 2003]); självsäkert beteende (10 stora studier; män visade mer självsäkert beteende [Feingold, 1994]); spatial perception (92 studier) och mental rotation (78 studier, män presterade högre i båda fallen [Voyer, Voyer & Bryden, 1995]).

Meta-analyser som har visat små effektstorlekar är till exempel: studier av moraliska resonemang (kvinnor en aning högre på »omvårdnadsorientering« i 160 studier; män aningen högre på »rättsorientering« i 95 studier; d kring 0,20 [Jaffee & Hyde, 2000]), perceptuell hastighet (tonårsflickor en aning snabbare än tonårspojkar); matematiska och naturvetenskapliga kunskaper och prestationer (tonårspojkar en aning högre på båda), mätta i nationella test i USA över en trettioårsperiod (Hedges & Nowell, 1995). Ålder och könsskillnader: Vissa av effektstorlekarna i könsskillnadsstudier varierar beroende på vilken åldersgrupp som studeras. Självförtroende är ett intressant exempel på detta. Pojkar får i allmänhet högre och högre värden jämfört med flickor från sju års ålder och framåt genom hela högstadiet och gymnasiet (men inte i någon åldergrupp är pojkarnas värden mer än måttligt mycket högre än flickornas). Hos vuxna fann man dock inga skillnader mellan kvinnor och män i en stor meta-analys som jämförde 216 studier av självförtroende från flera västländer (d kring 0,10 [Kling m.fl., 1999]).

Kontext och könsskillnader: Många meta-analyser finner variationer i effektstorlekar på grund av kontextuella faktorer. Till exempel visar jämförelser av studier av vilka som oftast avbryter samtal att män i genomsnitt avbryter andra talare en aning oftare än kvinnor gör (53 studier jämförda).

Effektstorlekarna varierade dock beroende på hur många andra människor som var närvarande i sammanhanget: med bara två personer närvarande fann man inga könsskillnader, men i större grupper avbröt män oftare än kvinnor (Anderson & Leaper, 1998). Liknande variationsmönster på grund av kontextuella faktorer har man funnit i meta-analyser av hur ofta människor ler. Lafrance och medarbetare (2003) jämförde 418 studier av leendeförekomst och fann att i de studier där deltagarna var medvetna om att de observerades framkom medelstora skillnader i frekvens av leenden (flickor och kvinnor log mer än pojkar och män). I studier där deltagarna 2. att jämföra kvinnor och män: en tillbakablick … 29

102610 Genus ORI.indd 29

10-08-16 07.18.57

Genus och kultur i psykoloGi

Boken vänder sig främst till psykologistudenter och studerande inom psykoterapiutbildningar samt socio-nomutbildningen.

eva magnusson jeanne marecek

ämställdhet, kulturella skillnader och samhälleliga orättvisor har debatterats flitigt under de senaste decennierna. Inom psykologiämnet har en ökad kunskap om genus, etnicitet, sexualiteter och andra sociala kategorier växt fram. Boken går igenom och diskuterar grunderna inom dessa nyskapande psykologiska teorier och metoder: kulturpsykologi, feministisk psykologi och kritisk psykologi. Författarna ger också närbilder av psykologisk forskning inom dessa fält, med fokus på det praktiska genomförandet av forskning och på de bidrag till tolkande forskning som diskursiv psykologi har gett.

De ger exempel på tillämpningar inom områden som flickors och pojkars utveckling till vuxna, ojämställdhet och identitet i heterosexuella pars vardag, sexuellt tvång i heterosexuella möten, de kulturella sammanhangen kring kvinnors ätstörningar samt feministisk kritik och nyskapande av psykoterapeutiska metoder.

eva magnusson jeanne marecek

Genus och kultur i psykoloGi

teorier och tillämpningar

eva magnusson är professor i psykologi med inriktning mot genusvetenskap vid Umeå universitet, fil.dr i tillämpad psykologi och leg. psykolog. Hon är författare till Psykologi och kön: från könsskillnader till genusperspektiv (2003) och Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer (2006). jeanne marecek är professor i psykologi vid Swarthmore College, USA. Hon har skrivit flera böcker med inriktning på genusfrågor inom psykologi, t.ex. Making a difference: psychology and the construction of gender (1990), tillsammans med Rachel Hare-Mustin.

ISBN 978-91-27-11818-8

9 789127 118188

Magnusson.Marecek.Genus.kultur.psyk.hela.5.indd 1

10-08-25 15.17.44