FASTIGHETS ÄGARENS ANSVAR EN SKRIFT OM DE REGLER ALLA FASTIGHETSÄGARE MÅSTE KÄNNA TILL
Fastighets채garens ansvar Februari 2016 Foto och illustrationer: Samuel Rhedin ISBN: 978-91-983050-1-2
2
INNEHÅLL Förord............................................................................................... 5 Fastighetsägarens ansvar................................................................... 6 1. Hälsa och säkerhet och förebyggande åtgärder........................... 7 1.1 Brand och olyckor................................................................... 8 1.2 Ohälsosamma förhållanden.................................................. 13 1.3 Störningar och föroreningar...................................................16 1.4 Tomt och byggnad.................................................................17 1.5 Skadlig miljöpåverkan............................................................18 2. Ansvar mot hyresgäster och bostadsrättshavare....................... 21 2.1 Hyreslagen (JB 12 kap)......................................................... 22 2.2 Bostadsrättslagen.................................................................. 23 2.3 Skyldigheter och ansvar enligt andra lagar............................ 24 3. Byggherreansvar...................................................................... 25 3.1 Innan byggstart..................................................................... 26 3.2 Under byggtid....................................................................... 28 3.3 Drift..................................................................................... 29 3.4 Rivning................................................................................. 30 Miljöbalken.................................................................................... 32 Egenkontroll enligt Miljöbalken..................................................... 34 Rättskällornas inbördes ordning..................................................... 35 Rättsfall.......................................................................................... 36 Man som tog väg över fastighet fick skadestånd........................... 36 ”Istappsmålet/ Drottfallet”.......................................................... 37 Inomhusklimat............................................................................ 37 Slutsatser...................................................................................... 37 Delegering av ansvar....................................................................... 38 Exempel på uppföljning av åtgärder................................................ 38 Berörda regelverk............................................................................ 39 Förkortningar och hänvisningar..................................................... 41 Register........................................................................................... 42
4
FÖRORD många olika roller. Förutom den självklara rollen att äga och förvalta är fastighetsägaren ofta också hyresvärd. Finns anställd personal iklär sig fastighetsägaren även rollen som arbetsgivare. Vid nybyggnad, till byggnad och ändringsarbeten antas rollen som byggherre. Fastighetsägarens ansvar beskriver ett mycket omfattande och komplext område. Skrivningen lämnar en översikt över merparten av de lagkrav, förordningar och föreskrifter som styr den tekniska förvaltningen av en fastighet. Den behandlar däremot inte regelverken kring den administrativa förvaltningen, till exempel aktiebolagslagen, lag om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, inkomstskattelagen och liknande författningar som rör organisationen av förvaltningen och dess anställda. Fastighetsägarens ansvar är i första hand avsedd att användas av privata och kommunala en fastighetsägare har
fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar, men kan med fördel även användas av förval tande aktörer på fastighetsmarknaden. Den kan även bidra till att åstadkomma en effektiv och likvärdig kommunal tillsyn. Fastighetsägarens ansvar togs ursprungligen fram 1997 av Fastighetsägarna Sverige. Denna utgåva är den åttonde upplagan. Vi tar gärna emot synpunkter från er läsare. Sänd dem till rikard.silverfur@fastighetsagarna. se, sofie.kjellin@hsb.se eller lars.matton@sabo.se
Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna Sverige Kurt Eliasson, VD SABO Anders Lago, Förbundsordförande HSB Riksförbund
5
1. HÄLSA OCH SÄKERHET OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Ett stort ansvar läggs på fastighetsägare för att skydda egen och andras egendom, personers hälsa och säkerhet samt att skydda naturen. Detta avsnitt har tre underrubriker; brand och olyckor, ohälsosamma förhållanden samt störningar och föroreningar.
7
1.1 BRAND OCH OLYCKOR Flera författningar behandlar hur fastighetsägaren ska verka för att förhindra brand och olyckor samt begränsa effekterna av dessa om de ändå inträffar.
Kod
Åliggande och åtgärd
Lag, förordning, föreskrift, råd
Anmärkning
1.1.1. Brandsläck ningsutrust ning, brand varnare
Se till att ha utrustning för släckning av brand och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och hindra skador av brand.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap 2 §, uppdaterad till och med (SFS 2015:234).
Sedan 1999 det funnits krav på att brandvarnare ska finnas i alla nyproducerade bostäder.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap allmänna råd om brandvarnare i bostäder (SRVFS 2007:1).
Fastighetsägare och nyttjare bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. Ansvar för installation och skötsel av brandvarnare kan ligga på antingen fastighetsägare, hyresgäster eller bostadsrättshavare. Detta regleras genom avtal eller stadgar i bostads rättsföreningen.
För bostäder som är uppförda innan 1999 finns ett allmänt råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som säger att det bör finnas brand varnare i alla bostäder.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). Boverkets Byggregler BBR 21 (BFS 2014:3) avsnitt 5:2513.
1.1.2. Brandskydds redogörelse
Fastighetsägaren, eller i vissa fall verksamhetsutövaren, till sådana byggnader med särskilda krav på brand skyddet ska upprätta en skriftlig redogörelse så kallad brandskyddsredogörelse för brandsäkerheten. Redogörelsen ska sammanfatta de viktigaste delarna av brandskyddet och lämnas till kommunen med det tidsintervall som kommunen beslutar. Åtgärd: Lämna brandskyddsredogörelse till kommunen.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap 3–4 §§. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, 2 kap 1 §. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap allmänna råd om skriftlig redogörelse (SRVFS 2004:4). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3).
1.1.3. Sotning och rengöring
Rengöring (sotning) ska utföras av personer med den kompetens som behövs. Hur ofta sotning och rengöring av olika anläggning ska ske får varje enskild kommun bestämma. Kraven på rengöring (sotning) gäller för Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor, köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder för matlagning, lokaleldstäder, samt imkanaler. Åtgärd: Låt utföra sotning. Samråd med kommunen och skorstensfejarmästare eller motsvarande.
8
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 3 kap 4 §. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskrift om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (MSBFS 2014:6).
Byggnader med särskilda krav på brandskyddet kan vara byggnader för vård och omsorg, förskola eller skola, hotell eller andra tillfälliga boenden, samlingslokaler, byggnader med stora kulturhistoriska värden eller med stor risk för allvarlig skada vid brand. Observera också att den skrift liga redogörelse som ska lämnas till kommunen inte är samma sak som dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas inom ramen för en verksamhets systematiska brand skyddsarbete. Observera att olika kommuner kan ha olika intervaller för hur ofta brand skyddsredogörelse ska inlämnas.
Frekvensen för rengöringen, eller fristerna, kan då anpassas efter lokala förhållanden. Den enskilde fastig hetsägaren har möjlighet att, efter medgivande från kommunen, själv eller låta annan utföra rengöringen inom den egna fastigheten. Observera att det är upp till kommunerna att ge sitt medgivande. Kommunen avgör vem som har tillräcklig kompetens att utföra sotning.
Kod
Åliggande och åtgärd
Lag, förordning, föreskrift, råd
Anmärkning
1.1.10. Hissar och andra motor drivna anordningar
Se till att hissar och andra motordrivna anordningar installeras, sköts och underhålls så, att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. En anordning som ska besiktigas eller kontrolleras, får användas endast om sådan besiktning eller kontroll skett inom föreskriven tid och om anordningen godkänns.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 Kap 24 §. Arbetsmiljöverkets föreskrift besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6) ändrad genom (AFS 2008:6), (AFS 2011:11) och (AFS 2014:16).
Gäller alla hissar och motordrivna an ordningar (såsom rulltrappor, rullram per, plattforms-hissar och motordrivna portar). Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att sådant skydd finns. Observera att besiktning ska utföras av en besiktningsman från ett av Swedac ackrediterat besiktningsorgan Om det inträffar ett olycksfall eller tillbud, får anordningen inte vidare an vändas innan nödvändiga skyddsåtgär der vidtagits. Anläggningens ägare ska omedelbart rapportera om olycksfallet eller tillbudet till tillsynsmyndigheten. .
Åtgärd: Fortlöpande tillsyn med journalföring och eventuell förbättringsåtgärd. Besiktning enligt föreskrivna regler. Anslå resultatet av besiktningen i hissen enligt reglerna. Vissa förbättringskrav finns för bland annat hissar med hisskorg för persontransport, vilka huvudsakligen betjänar arbetslokaler. Dessa ska vara försedda med primärt en korgdörr. Vid oskäliga kostnader för korgdörr accepteras fotocellanordning eller korggrind. Alla hissar för persontransport med hisskorg eller hisschakt eller båda delarna och oavsett installationsplats ska vara försedd med skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen. Kravet på skylt gäller bara om sådan hiss saknar korgdörr eller korggrind. Detta innebär att även plattformshissar med hisschakt omfattas. Vid större ändringar ställs följdkrav på befintliga hissar. Sådana exempel är installation av korgdörr, förbättrat alarmsystem och nödbelysning vid instängning i korgen, tillskapande av fritt utrymme i schakt och att manöveror ganen görs tillgängliga för personer med funktionsned sättningar
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2012:11 H 14). Plan- och byggförordning (2011:338) 1 Kap 5 §, 3 Kap 11–12 §§, 4 Kap 11 § samt 5 kap 12–16 §§. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap samt allmänna råd (AFS 2006:6).
Åtgärd: Sätt upp varningsskylt. Sätt in korgdörrar eller motsvarande i hissar som betjänar arbetslokaler. 1.1.11. Ombyggnads krav portar och liknande
Portar och liknande anordningar ska vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer.
1.1.12. Ombyggnads krav
1.1.13. Pann anläggningar, varmvattenberedare
Plan- och byggförordning (2011:338) 3 Kap 11–12 §§.
Ombyggnadskravet gäller portar med mera i byggnader som uppförts eller fått bygglov före den 1 juli 1974.
I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas.
Plan- och bygglag (2010:900) 8 Kap 1–3 §§.
Åtgärd: Vid behov ombyggnad. Upprätta åtgärdsplan.
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2011:13) ändrad genom (BFS 2013:9) HIN3.
Ombyggnadskravet gäller i skälig omfattning. Mer information finns på www. boverket.se och i Boverkets idébok ”Enklare utan hinder”.
Kontrollera att pannanläggning och varmvattenberedare är försedda med fungerande skyddsanordning. Övervaka pannanläggning så ofta och i den omfattning som behövs för att säkerheten inte ska äventyras. Vissa tryckkärl som kompressorer, expansionskärl, varmvattenberedare, pannor och rörledningar, ska besik tigas av ackrediterade företag.
Boverkets Byggregler (BFS 2011:26) avsnitt 8:52
Åtgärd: Vid behov bygga om. Gällande besiktningskrav se punkt 1.1.10.
Åtgärd: Fortlöpande tillsyn av särskilt utsedd person samt obligatoriska kontroller/besiktningar.
10
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1) ändrad genom (AFS 2011:10), (AFS 2014:29) och (AFS 2014:31). Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av trycksatta anordningar och allmänna råd (AFS 2005:3) och ändrad genom (AFS 2005:24).
Kontrollerna ska göras av person med dokumenterad kompetens.
3. BYGGHERREANSVAR Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren har det fulla ansvaret för att gällande lagar och föreskrifter följs. Det är byggherren som ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden enligt plan- och bygglagen och de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Det här innebär till exempel att byggherren ska se till att villkor i lovet följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Är en åtgärd lov- eller anmälningspliktig är byggherren också skyldig att se till att åtgärden kontrolleras enligt den kontrollplan som framgår av startbeskedet. Byggherren behöver inte äga fastigheten som bebyggs.
25
3.1 INNAN BYGGSTART Det är hos Byggnadsnämnden i kommunen man ansöker om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. Bygglov krävs för uppförande av de flesta typer av byggnader och anläggningar. I vissa situationer kan även marklov krävas beträffande schaktning eller fyllning. Rivningslov krävs för att riva en byggnad eller del av en byggnad. Även en åtgärd som inte kräver kan kräva anmälan. Innan byggstart bör även byggherren försäkra sig om att fornlämningar inte finns inom området. En kontrollansvarig ska alltid utses och en arbetsmiljöplan upprättas.
Kod
Åliggande och åtgärd
Lag, förordning, föreskrift, råd
Anmärkning
3.1.1. Bygglov, rivningslov och marklov
Söka lov för att bygga, riva eller schakta.
Plan- och bygglag (2010:900), 9 kap 1–9 §§.
Krävs för alla byggnader förutom enkla tillbyggnader eller för ekonomi byggnader utanför detaljplan, om de inte ska tas i anspråk eller inredas för nytt ändamål.
Bygglov krävs för att uppföra byggnader, göra tillbygg nader eller ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller anpassats till. Bygglov krävs också för sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov även för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad eller att på annat sätt ändra byggnaden om dess yttre utseende påverkas avsevärt.
Kommunen beslutar om områdes bestämmelser och detaljplan. Marklov kan även krävas för trädfäll ning och skogsplantering.
Marklov krävs för schaktning eller fyllning som avsevärt förändrar höjdläget.. 3.1.3. Fornlämning
Ta i god tid före byggstart reda på om det finns någon fast fornlämning som kan beröras av bygget. Kontakta i så fall länsstyrelsen.
Kulturmiljölag (1988:950), 2 kap 10 §. Kulturmiljöförordning (1988:1188).
Det är förbjudet att ändra eller ta bort en fast fornlämning utan tillstånd av länsstyrelsen.
Påträffas fornlämning under grävning eller annat arbete ska arbetet i den del det berör fyndet avbrytas och förhållandet ska omedelbart anmälas till länsstyrelsen. 3.1.4. Anmälan
Även åtgärder som inte kräver lov kan kräva anmälan. Åtgärden inte påbörjas förrän anmälan är gjord och startbesked har lämnats.
Plan- och bygglag (2010:900), 9 kap 16 §:
Anmälan ska vara skriftlig och innehålla vissa grundläggande uppgifter.
3.1.5. Arbetsmiljöplan
Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att en Arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras.
AFS 1999:3, med tillägg till och med AFS 2014:26).
Tidigare var flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter straff belagda. Det innebar att man kunde bli dömd till böter om man bröt mot dem.
Byggherren, alternativt om han skriftligen har överlåtit sitt arbetsmiljöansvar till en uppdragstagare, skall utse Byggarbetsmiljösamordnare för Planering och Projektering, BAS-P som är den som naturligen utformar Arbetsmiljöplanen.
Riksdagen beslutade att göra en lagändring, och från och med den 1 juli 2014 är därför fler regler kombi nerade med en sanktionsavgift istället för med straff.
Byggherren/Uppdragstagaren utser också Byggarbets miljösamordnare för Utförandet, BAS-U, som uppdaterar AMP under utförandetiden.
För vidare information se www.ampguiden.net
3.1.6. Kontrollansvarig
Kontrollansvarig krävs i de flesta fall. I ansökan om lov ska byggherren uppge vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga.
Plan- och bygglag (2010:900), 9 kap 21 §:1 samt 10 kap 9 §.
3.1.7. Kontrollplan
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen med uppgifter om: 1. Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse. 2. Vem som ska göra kontrollerna. 3. Vilka anmälningar som ska göras till byggnads nämnden. 4. Vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske. 5. Vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till. 6. Hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.
Plan- och bygglag (2010:900), 10 kap 6 §.
26
Observera att det ställs certifieringskrav samt krav på självständig ställning på den kontrollansvarige. Denne bör utses redan vid projekteringen.
DELEGERING AV ANSVAR som föreningar finns behov av att delegera arbetsuppgifter och således också det ansvar som därmed följer. Den som får ett ansvar delegerat till sig ska ha tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att utföra uppgiften. I vissa fall måste den som får delegeringen även ha en självständig ställning. Ansvaret ska vara klart definierat. Personen ska klart veta sin befogenhet samt också vilka resurser han/hon har att tillgå. Personen ska inom såväl företag
Ansvaret skall vara klart definierat.
också veta vilken lagstiftning som styr verksam heten, vilka myndigheter som är tillsynsmyn digheter samt om ansvaret för uppgiften går att delegera vidare. en delegering kan återkallas, men även lämnas åter om förutsättningarna för genomförandet brister. Därmed återgår uppgiften och ansvaret till den som meddelat delegationen. noteras bör att
EXEMPEL PÅ UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER Fastighet:......................................................................................................................... Adress:............................................................................................................................ Ägare:............................................................................................................................. Verksamhet:.....................................................................................................................
Objekt
Status
Radon
Kontroll utförd, ua
Varmvattentemp.
38
Åtgärdsbehov
Prioritering 1 hög, 5 låg
Åtgärd senast genomförd
2008-02-02 Återkommande uppföljning
OVK
Besiktning 08-03-10
Energideklaration
Ej genomförd
Utfört, datum
ua
Nästa besiktning 2014-03-09
BERÖRDA REGELVERK n LAG Grundförfattning Arbetsmiljölag (1977:1160) Bostadsrättslagen (1991:614) Brottsbalken (1962:700) Diskrimineringslag (2008:567) Ellag (1997:857) Jordabalk (1970:994) Kulturmiljölag (1988:950) Lag (1998:150) allmän kameraövervakning Lag (1998:814) om gaturenhållning och skyltning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2006:545) om skyddsrum Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lag (2014:266) energikartläggning i stora företag Lag (2014:267) om energimätning i byggnader Miljöbalk (1998:808) Ordningslag (1993:1617) Personuppgiftslag (1998:204) Plan- och bygglag (2010:900) Skatteförfarandelagen (2011:1244) n FÖRORDNINGAR Grundförfattning Avfallsförordning (2011:927) Förordning (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordning (1998:903) om avgifter för prövning enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Förordning (1998:929) om gaturenhållning och skyltning Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Förordning (2002:1060) om avfallsförbränning Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader Förordning (2006:638) om Skyddsrum Förordning (2007:19) om PCB mm, ändrad genom (2011:1003) Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen, ändrad till och med (2011:825) Förordning (2008:1021) om ändring i förordningen (2006:638) om skyddsrum Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Förordning (2014:1073) om producentansvar för förpackningar Förordning (2014:1074) om producentansvar för returpapper Förordning (2014:1075) om producentansvar för elutrustning Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande Kulturmiljöförordning (1988:1188) Plan- och Byggförordning (2011:338) n FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandahåller följande föreskrifter och allmänna råd.
Föreskrifter och allmänna råd i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling (MSBFS) MSBFS 2010:4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor MSBFS 2010:5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om förvaring av explosiva varor MSBFS 2014:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Föreskrifter och allmänna råd i Statens räddningsverks författningssamling (SRVFS) före den 1 januari 2009 SRVFS 1998:6 Statens räddningsverks föreskrifter om utförande, utrustning och användning av skyddsrum SRVFS 2000:3 Statens räddningsverks föreskrifter om information till allmänheten i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning SRVFS 2003:10 Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete SRVFS 2004:4 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS 2005:10 Statens räddningsverks föreskrifter med vissa bestämmelser om brandfarliga vätskor SRVFS 2007:1 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Föreskrifter och allmänna råd utfärdade av Sprängämnesinspektionen (SÄIFS) före den 1 oktober 2001 SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor För fattningen ändrad och omtryckt genom SÄIFS 2000:5 Arbetsmiljöverket Föreskrift om bekämpningsmedel (AFS 1998:6) ändrad genom (AFS 2000:29) och (AFS 2012:6) Föreskrift om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) ändrad till och med (AFS 2014:26) Föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ändrad genom (AFS 2003:4) och (AFS 2008:15) Föreskrift om användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1) ändrad till och med (AFS 2014:31) Föreskrift om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6) ändrad till och med (AFS 2014:16) Föreskrift och allmänna råd om användning av traktorer (AFS 2004:6) Föreskrift och allmänna råd om besiktning av trycksatta anordningar (AFS 2005:3) ändrad genom (AFS 2005:24) Föreskrifter och allmänna råd om asbest (AFS 2006:1) Föreskrift och allmänna råd om användning av arbets utrustning (AFS 2006:4) Föreskrift och allmänna råd om användning av lyft anordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) Föreskrift om hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18) Föreskrift och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43) Boverket BBRAD – BFS 2011:27 Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd BBRBE – BFS 2013:11 Boverkets allmänna råd om brandbelastning BBR – BFS 2011:6 Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BED – BFS 2007:4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader CEX – BFS 2007:5 Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexpert EKS – BFS 2011:10 Boverkets föreskrifter och allmänna råd
39
FASTIGHETSÄGARNA är en branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. Våra fyra regionala fastighetsägareföreningar har tillsammans drygt 17 000 medlemmar, som är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter samt bostadsrättsföreningar. SABO är intresseorganisation för de allmännyttiga bostadsföretagen. Tillsammans har de cirka 300 medlemsföretagen cirka 727 000 lägenheter och den samlande lokalytan sträcker sig upp mot 7,9 miljoner kvadratmeter. HSB är en kooperativ organisation i tre led bestående av enskilda medlemmar och bostadsrättsföreningar, regionala HSB-föreningar samt HSB Riksförbund. HSB har cirka 3 900 bostadsrättsföreningar och drygt 530 000 medlemmar.