Issuu on Google+

Samhälle omslag.qxd

08-01-23

13.36

Sida 1

Grundbok

PULS

PULS

finns texter om familj och vänner, lagar och regler, demokrati, arbete och massmedia. Boken avslutas med ett kapitel om vår omvärld med texter om Norden, EU och FN. Till PULS Samhällskunskap hör också en lärarbok.

Samhällskunskap

PULS Samhällskunskap beskriver hur vårt samhälle fungerar. Här

Samhällskunskap

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för hela grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Samhällskunskap

1– 3

PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi PULS Teknik

grundskolans senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Anna Lena Stålnacke ISBN 978-91-27-62285-2 9 789127 622852

PULS


Samh채lle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 3


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 3

Innehåll Vad är samhällskunskap? 4 Familj och vänner 6 Familjer är olika 8 Barn i familjen 10 Vara vänner 12

Skolan 14 Varför går man i skolan? 16 Vem bestämmer i skolan? 18 Skolan förr 20

Var dig själv! 22 Mobbning 24 Jimmy blev mobbad 26 Magnus mobbade 28 Stoppa mobbning! 30 Tre brev om mobbning 32 Fördomar och rasism 34

Pengar 36 Familjens pengar 38 Spara och låna 40 Bidrag och försäkringar 41 Dina pengar 42 Samhällets pengar 44

Demokrati 46 Vad betyder demokrati? 48 Klassråd och elevråd 50 Så här håller ni ett möte 52 Vem bestämmer i kommunen? 54 Vem bestämmer i Sverige? 56 Visa vad du tycker! 58 Så var det förr 60 Kamp för demokratin 62

Lagar och regler 64 Rätt och fel 66 Lagar 68 Allemansrätten 70 Polisen 72 När ett brott har begåtts 74 Droger 76

Arbete 78 Varför arbetar vi? 80 Vad arbetar vi med? 82 Att välja arbete 84 Barn och arbete förr 86 Bättre arbetsregler 88 Framtidens arbete 90

Massmedia 92 Vad är massmedia? 94 Massmedia förr 96 Skoltidning 98 Lilla Aktuellt 100 Vem gör vad på teve? 102 Reklam 104

Hemma i världen 106 Sverige – ett land i Norden 108 Sverige – ett land i Europa 110 Samarbete i EU 112 Gemensamma EU-regler 114 Vi handlar med hela världen 116 Nära till världen 118 Samarbete i världen 120 Barn i världen 122 Nguyet i Vietnam 123 Vijaya i Indien 124 Rika och fattiga 126 Samarbete i världen 128 Register 130


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 4

Vad är samhällskunskap? Undrar du över vem som egentligen bestämmer i Sverige? Varför vi betalar skatt? Eller varför så många länder i Europa har gått samman i EU? Det är några av de saker du får läsa om i PULS Samhällskunskap. Samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans – i våra familjer, i skolan och i staden eller byn där vi bor. Men också i vårt land Sverige, i vår världsdel Europa och i hela världen.

4


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 5

Hur samhället är ordnat Vi hör alla ihop med varandra. För att vi ska kunna leva tillsammans måste vi ordna vårt samhälle så att det fungerar så bra som möjligt. Vi måste till exempel se till att alla får vara med och bestämma. Vi måste ordna så att det finns pengar till skolor och sjukhus. Och vi måste ha lagar som talar om vad man får och inte får göra. I den här boken kan du läsa om hur vi organiserat de sakerna och mycket annat i vårt samhälle.

Pengar, politiker och möten Du kan läsa om varför vi började använda pengar och vad politikerna i din kommun egentligen gör. Du får följa med till en tevestudio och till en polisstation där polisen Lena berättar om sitt arbete. Dessutom får du en del användbara tips på hur man håller ett elevrådsmöte, vad man kan göra för att stoppa mobbning och hur man gör en skoltidning på samma sätt som riktiga journalister.

Barn berättar Du får också möta många barn som berättar om hur de har det i sina familjer, i sina skolor och i sina samhällen.

Välkommen till PULS – Samhällskunskap!

5


Samh채lle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 6

Familj och v채nner

6


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 7

Människan är ett flockdjur, precis som lejon och elefanter. I alla tider har vi levt tillsammans med andra människor. Djuren i flocken behöver varandra. På samma sätt är det med oss människor. Ingen klarar sig helt ensam. Den del av vår flock som vi har allra närmast oss är vår familj. Vi behöver hjälp och omtanke från andra människor, precis som vi vill kunna hjälpa andra. Vi behöver människor att prata med, att bry oss om och att fortsätta lära oss nya saker av. Vi lär oss faktiskt aldrig att klara oss helt själva, hur stora och starka vi än blir. Och tur är väl det, för tänk så trist det skulle kännas att vara helt ensam.

Du hör ihop med många Tänk efter hur många människor som du hör ihop med på olika sätt! Det blir säkert en lång lista. Förutom dina föräldrar har du kanske syskon, mor- och farföräldrar och andra släktingar. Kanske har du en riktig bästis som du verkligen känner att du hör ihop med. Du hör också ihop med dina klasskompisar och din lärare i skolan. Och med grannarna. Och med kompisar i fotbollslaget, scouterna, sångkören eller i någon annan grupp där du är med. Din familj och alla andra i de olika grupperna är en del av samhället. Samhälle betyder att hålla samman.

7


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 8

Familjer är olika Familjer kan se olika ut. I Sverige är det oftast föräldrar och barn som lever tillsammans. Förr bodde föräldrar och barn ofta ihop med många fler. Det kunde vara farfar och farmor och kanske också både fastrar och farbröder. Så är det fortfarande i många länder i världen. Vuxna kan gifta sig eller leva tillsammans som sambor. Om de flyttar isär och skiljer sig kan barnen ändå leva med båda föräldrarna, kanske bo växelvis hos sin mamma och pappa. Barn kan också bo hos andra vuxna än sina biologiska föräldrar, de kan vara adopterade eller vara fosterbarn. I samhället finns lagar och regler för familjen. Många är till för att skydda barnen. Familjen får också stöd och bidrag från samhället, till exempel barnbidrag. Den här babyn är lillasyster. I hennes familj finns en storebror som är några år äldre. Nästan hälften av alla barn i Sverige har ett syskon.

8


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 9

Gifta sig Att vara gift betyder att ett par har lovat att älska varandra i nöd och lust. Uttrycket ”nöd och lust” betyder både när allt känns trevligt och när livet är mer besvärligt. I Sverige måste man vara minst 18 år för att få gifta sig. Man kan välja mellan kyrklig eller borgerlig vigsel. Om man gifter sig i kyrkan lovar man inför Gud att älska varandra. Då är det en präst som viger brudparet. De som väljer att gifta sig borgerligt går oftast till rådhuset. Brudparet blir vigt av en politiker eller någon annan person som kommunen har utsett till vigselförrättare.

Sambo Att vara sambo betyder att två vuxna lever tillsammans som ett par, utan att vara gifta. Ordet är en förkortning av sammanboende. I Sverige bor nästan alla par tillsammans en tid innan de gifter sig. Vissa par lever tillsammans hela livet och får barn ihop, men väljer ändå att inte gifta sig. De fortsätter att vara sambor.

Skilsmässa När man blir kär, flyttar ihop och gifter sig vill man inte att det ska sluta med skilsmässa. Ändå blir det ibland så att ett par inte längre trivs tillsammans. Då kanske de till slut bestämmer sig för att det är bättre att skiljas och bo på var sitt håll. De flesta skilda par som har barn tillsammans har gemensam vårdnad om barnen. Det betyder att båda föräldrarna har lika stort ansvar för barnen, även efter skilsmässan. När det gäller saker som rör barnen ska föräldrarna bestämma tillsammans. Nio av tio svenska barn med skilda föräldrar bor växelvis hos mamman och pappan, ibland en vecka hos en förälder och nästa vecka hos den andra. Barn har rätt till en regelbunden kontakt även med en förälder som han eller hon inte bor tillsammans med.

Så säger lagen Vid en vårdnadstvist om ett barn som fyllt 12 år, får inte domstolen fatta ett beslut som är emot barnets egen vilja. Undantag får bara göras när barnet har det så svårt hemma att det riskerar att råka illa ut. Även när det gäller yngre barn än 12 år, ska domstolen ta hänsyn till var barnen själva vill bo.

9


001-035 Samhälle kap 1-3.qxp

08-11-11

11.50

Sida 10

Barn i familjen I Sverige finns det en miljon barnfamiljer. I familjerna finns det oftast ett eller två barn. Många har också halvsyskon, då har man samma mamma men olika pappor. Eller samma pappa men olika mammor. Det finns också barn som inte kan bo med sina föräldrar, då kan de få bo i en fosterfamilj. Alla kan inte få egna biologiska barn. En del försöker då att adoptera ett barn.

Många syskon Av 100 tioåringar i Sverige har: 12 inga syskon i familjen 46 har ett syskon 30 har två syskon 9 har tre syskon 3 har fyra eller fler syskon

Syskon De flesta som har syskon har nog funderat på hur det är att vara enda barnet: att ha föräldrarna för sig själv, slippa dela med sig, slippa bli retad av sitt syskon och slippa dela rum. På samma sätt har nog den som saknar syskon ibland drömt om att få sällskap av en bror eller syster. Francesca har två systrar Francesca, 10 år, har två systrar: Isabella som är 9 år och Alessandra som är 5 år. – Man behöver aldrig känna sig ensam när man har syskon. Man har alltid någon att leka med. Francesca och Isabella har många gemensamma kompisar. De brukar även ha kalas tillsammans. Francesca och Isabella delar också rum. – Ibland vill jag ha mina saker ifred. Men det är sällan. Vi har förresten ganska många saker tillsammans. Olof, 11 år, är enda barnet – Ibland känner jag mig lite ensam och fantiserar om hur det skulle vara att ha en bror eller syster, säger Olof. Men han tycker också det finns fördelar med att vara enda barnet. – Eftersom föräldrarna bara behöver köpa saker åt ett barn får man fler leksaker och andra prylar. Dessutom slipper jag ärva saker av äldre syskon. Olof tror också att han pratar mer med sina föräldrar än vad han skulle ha gjort om han hade haft syskon.

10

Isabella, 9 år och Francesca, 10 år.


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 11

Adoption Ungefär 1 000 barn om året adopteras av svenska familjer. Det adopterade barnet räknas på alla sätt som de nya föräldrarnas riktiga barn. De flesta svenska adoptivbarn är födda i andra länder. Många kommer exempelvis från Korea, Kina och Vietnam. De allra flesta adopteras redan när de är små bebisar. Eftersom adoptivbarnen växer upp i Sverige, är de naturligtvis lika svenska som om de vore födda här. Men vissa som har adopterats från andra länder vill gärna bekanta sig med landet där de föddes. En del reser dit, för att lära sig mer om den plats där deras liv började.

En nybliven mamma har just fått sin lille adoptivson. Nu ska de resa hem till Sverige tillsammans.

Fosterbarn Att vara fosterbarn betyder att man bor hos en fosterfamilj. Det kan till exempel bero på att barnets egna föräldrar är svårt sjuka. Eller så har föräldrarna stora problem som gör att de inte kan ta hand om sina egna barn just då. Fosterföräldrarna fungerar lite som vikarier för barnets egna föräldrar. Barn som bor i fosterhem har rätt att träffa sina riktiga föräldrar under tiden som de bor i fosterhemmet. 11


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 12

Vara vänner Det är härligt att ha en riktig vän. Någon man kan berätta allting för, någon som man alltid kan lita på, någon som tycker om en precis som man är. Men det är inte alltid vänskapen fungerar som man skulle vilja att den gjorde. Barntidningen Kamratposten får massor av brev från sina läsare. Många av dem handlar om hur en vän ska vara. Här kan du läsa ett par av breven:

Hej KP + alla andra! Jag har ett problem. Min kompis är elak. Hon är bara med mej ibland och så får jag aldrig vara med henne när hon är med andra kompisar. Hon har lovat mej att hon ska följa med på min fritidsaktivitet tre eller fyra gånger, och hon har aldrig följt med. Jag har blivit ledsen flera gånger, men jag vågar aldrig säga det till henne. Vad ska jag göra?

Riktiga vänner ska man vara tacksam för. Det bästa sättet att få och behålla en riktig vän är att försöka vara just en sådan vän man själv skulle vilja ha.

En ledsen tjej Hej allihopa! Nu är jag väldigt irriterad på mig själv. När jag gick hem från skolan såg jag en grupp med många stora tonåringar som retade en liten tjej och en kille i ettan. Jag blev rädd och sprang iväg hemåt. Det ångrar jag! Jag kunde ha hjälpt ettorna! Nu förstår ni väl varför jag har dåligt samvete! Kram!

12


Samhälle kap 1-3.qxp

08-01-15

15.39

Sida 13

Hur är en riktig vän? Så här tycker några barn att en riktig vän ska vara: – Man ska kunna prata om allt och kunna behålla en hemlis, så att ens vän kan lita på en. Och så ska vänner alltid hjälpa varandra. – En riktig vän hjälper den som råkar illa ut, till exempel om någon blir mobbad. – En riktig vän kan visa medkänsla. En riktig vän ser när någon annan är ledsen, är beredd att prata om det som är svårt och försöker sedan hjälpa den ledsne. – En riktig vän skryter inte och försöker inte visa sig bäst hela tiden. En riktig vän kämpar inte för att alltid bestämma, utan kan anpassa sig efter vad andra vill. – En riktig vän ljuger inte och pratar inte illa om andra.

Lika mycket värda Det är viktigt hur vi är mot våra närmaste, vår familj och våra vänner. Men det är också viktigt hur vi är mot människor utanför vår allra närmaste krets. Alla har vi ju samma slags känslor innerst inne – vi känner oss jublande glada ibland. Vi blir ledsna och gråter andra gånger. Alla har vi känt oss små och rädda någon gång. Och duktiga och modiga andra gånger. Och alla är vi lika mycket värda.

Uppträd mot andra så som du vill att de ska uppträda mot dig, så blir du en bra kompis!

13


Samhälle omslag.qxd

08-01-23

13.36

Sida 1

Grundbok

PULS

PULS

finns texter om familj och vänner, lagar och regler, demokrati, arbete och massmedia. Boken avslutas med ett kapitel om vår omvärld med texter om Norden, EU och FN. Till PULS Samhällskunskap hör också en lärarbok.

Samhällskunskap

PULS Samhällskunskap beskriver hur vårt samhälle fungerar. Här

Samhällskunskap

PULS är Natur och Kulturs samplanerade läromedel i natur- och samhällsorienterande ämnen samt teknik för hela grundskolan.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Samhällskunskap

1– 3

PULS Geografi – Sverige, Europa, Världen PULS Biologi – Sverige, Människan, Världen PULS Historia

4– 6

PULS Religion PULS Fysik och kemi PULS Teknik

grundskolans senare del

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Anna Lena Stålnacke ISBN 978-91-27-62285-2 9 789127 622852

PULS


9789127622852