Hållbar utveckling
MAGDALENA SVANSTRÖM FREDRIK GRÖNDAHL
– en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare
ISBN 978-91-47-11490-0
© 2026 Magdalena Svanström, Fredrik Gröndahl och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare Kristina Iritz Hedberg Redaktör Sophia Lundquist Grafisk form inlaga och omslag samt sättning Integra Software Services, Indien Bildredaktör Mikael Myrnerts Illustrationer Fredrik Saarkoppel Projektledare Magnus Winkler Produktion Lars Wallin
Andra upplagan 1
Repro Integra Software Services, Indien Tryck People Printing, Kina, 2026
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Innehåll
1.
1.1
1.2 Aralsjöns uttorkning – ett tragiskt exempel på en icke-hållbar utveckling
1.3
1.4
1.7 Kärnkraftsolyckan
1.8
1.9 ”Hållbar
2.3
2.4
2.5 Människan systematiserar naturens
2.7 Näringskedjan
2.8 Energins väg genom ekosystemet
2.9 Materian i ekosystemet – ett kretslopp
2.11
2.12
2.13
2.14
naturen anpassa sig till mänsklig påverkan och miljögifter?
3. Miljöeffekter och deras orsaker
3.1
och klimatförändringar
3.3 Uttunning av stratosfärens ozonskikt
3.4 Bildning av marknära ozon
3.5 Försurning av skog, mark och vatten
3.6 Övergödning
3.7
3.8
3.9
4.
4.1
4.2
4.3
4.4 Några kritiska
4.5 Vilka problem är svårast att lösa?
4.6 Avslutande reflektioner
4.7 Instuderings- och reflektionsfrågor
4.8 Litteraturtips
5. Systemtänkande och systemanalys
5.1 Varför systemtänkande är viktigt
5.2 Systemteori
5.3 Systemanalys
5.4 Systemtänkande tillämpat på systemet jorden – hållbarhetsprinciper
5.5 Avslutande reflektioner
5.6 Instuderings- och reflektionsfrågor
5.7
6. Styrning och planering för hållbar utveckling
6.1 Hållbar utveckling som riktning i samhällsomställningen
6.2 Internationella överenskommelser
6.3 EU som mellannivå
6.4 Nationella strategier
6.5 Ledningssystem och indikatorer för olika verksamheter
6.6 Märkning av varor och tjänster
6.7 Hållbar upphandling
6.8 Verksamheters egna riktlinjer för etiskt, socialt och miljömässigt ansvar
6.9 Avslutande reflektioner
6.10 Instuderings- och reflektionsfrågor
6.11 Litteraturtips
7. Tekniska lösningar visar stora möjligheter
7.1 Energisystemet
7.2
7.3
7.4 Material och kemikalier
7.5 Ut ur samhällssystemet kommer avlopp och avfall
7.6 Integrerade lösningar kan ge samordningsfördelar
7.7 Informationsteknik
7.8 Hållbar stadsutveckling
7.9 Avslutande reflektioner
7.10 Instuderings- och
7.11
8. Att uppnå förändring – hur och vem?
8.1 Miljöarbetet har förändrats
8.2 Teknikutveckling – vad avgör vad som lyckas och inte?
8.3 Varför planera med en hållbar utveckling i sikte?
8.4 Strategiskt hållbarhetsarbete i verksamheter
8.5 Det individuella perspektivet i omställningsarbetet
8.6 Vem har ansvaret och vad ska man satsa på?
8.7 Vad har ingenjören för möjligheter och ansvar?
8.8 Avslutande reflektioner och en utmaning
8.9 Instuderings- och reflektionsfrågor
8.10 Litteraturtips
Varför en bok om teknik och hållbar utveckling?
Hållbar utveckling innehåller många dimensioner, såsom ekologiska, miljömässiga, sociala, ekonomiska och politiska. Inget samhälle eller land har ännu uppnått en långsiktigt hållbar utveckling. Begreppet måste betraktas som ett ideal, något för mänskligheten att arbeta för. Vi befinner oss i en omställningstid mot en förhoppningsvis mer hållbar framtid. Men det finns vissa övergripande mål som vi måste sträva efter för att ha möjligheten att utveckla detta hållbara samhälle:
• Vi måste vända befolkningsutvecklingen från en utveckling där vi ständigt blir fler till en utveckling som är stabil.
• Vi måste förändra ekonomin från en som till varje pris ska växa till en som skyddar ekosystemfunktioner mot överutnyttjande.
• Vi måste förändra den tekniska utvecklingen från en föroreningsintensiv produktion till mer miljövänliga tekniska processer.
• Det måste ske sociala och politiska reformer som leder till att människors behov bättre tillfredsställs och att storskalig fattigdom utrotas.
• Vi måste se våra samhällen förändras från dagens bildominerade megastäder till mer levande och ekologiskt anpassade städer.
Hur vi utformar och hanterar teknik i samhället är kritiskt för vår livskvalitet och för vår inverkan på natursystemen. Med den här boken avser vi att med avstamp i den pågående diskussionen om en hållbar samhällsutveckling diskutera teknikens konsekvenser och möjligheter. Om vi ska lyckas bygga ett hållbart samhälle är det vår absoluta övertygelse att tekniken är nödvändig, men den måste utformas och användas ansvarsfullt. Ingenjörer har därmed en nyckelroll i att lösa de stora problemen och bygga det hållbara samhället.
I denna bok fokuserar vi framför allt på den blivande ingenjörens utveckling till att bli en ansvarstagande yrkesmänniska som effektivt kan bidra till den
snabba och omfattande omställning av samhället som krävs. I boken beskriver vi därför framför allt trender, modeller och hållbarhetsprinciper som är särskilt relevanta för ingenjörer. Vi vill att boken ska förmedla vikten av att en ingenjör kan gå utanför de traditionella tankebanorna kring tekniska lösningar och optimering ur direkt energi- och materialhänseende, och förespråkar i stället ett mer holistiskt perspektiv. Helhetssynen och det livslånga lärandet ses i dag som viktiga inslag hos en ingenjör som ska kunna verka för en hållbar samhällsutveckling. Denna bok förklarar varför detta ses som viktigt och ger tankeredskap för att identifiera handlingsvägar.
Boken har tagits fram för att ge de breda baskunskaper kring hållbar utveckling som varje ingenjör behöver ha och är inriktad mot kandidatnivå på tekniska högskolor. I boken strävar vi efter att ge en bas som sedan måste följas upp och återkopplas till i andra kurser för att sammanhanget med övrigt programinnehåll samt kopplingen till yrkesutövningen ska stärkas.
I dag är det inskrivet i högskolelagen att universiteten i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling. Dessutom står det i examensordningen, som beskriver vilka lärandemål som måste uppnås för studenter i högre utbildning för att lärosätet ska få behålla sin examinationsrätt, att civilingenjörer ska kunna ”visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling”. En liknande skrivning finns för högskoleingenjörer.
Den här boken syftar till att ge en bra grund för det önskade lärandet i en ingenjörsutbildning. Vi vill att ingenjörer blir rustade med en förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar ur ett brett perspektiv, att de ska ha handlingskompetens, och att de därigenom kan bli effektiva förändringsagenter för att på allvar kunna driva det förändringsarbete som behövs.
Tack till våra familjer som har stått ut med mycket kvälls- och helgarbete under framtagandet av denna bok. Dessutom vill vi tacka kollegor som har haft stort inflytande på bokens utformning och innehåll genom diskussioner och genom vetenskapligt eller pedagogiskt material som gett oss stor inspiration, framför allt i forskargrupperna Miljösystemanalys och Fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola och Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).
Förord till den andra upplagan
Vi lever i orostider. Politiskt finns det stora konflikter i exempelvis Ukraina, Sudan och Gaza och miljömässigt ser vi stora förluster av biologisk mångfald och en alltmer påtaglig global uppvärmning. Vem trodde att vi i svenskt närområde, endast 71 mil från svenska fastlandet, skulle få uppleva ett krig med hundratusentals dödsoffer?
En fara när vi befinner oss i krig eller kris är att vi inte orkar eller klarar av att prioritera långsiktiga effekter av mänsklighetens miljöpåverkan, som global uppvärmning. Krig och konflikter bidrar också i sig till stora utsläpp av klimatgaser och miljögifter och till förlust av biologisk mångfald. Vad vi behöver på vår planet är fred och samverkan för att säkra människors välmående på lång sikt.
Den första upplagan av Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare publicerades 2010. Under de 15 åren sedan dess har enormt mycket hänt inom detta breda område och tyvärr inte alltid till det bättre. En sådan utveckling är att vi har blivit betydligt fler människor på jorden. Från 2010 fram till slutet av 2024 ökade befolkningen med hela 1,2 miljarder, och om bara fem år, runt 2030, kommer vi att vara hela 9 miljarder. Gå in på ”worldometers” på nätet så kan du följa hur snabbt allt går, för allt ifrån befolkningsutveckling och koldioxidutsläpp till vattenförbrukning. Varje dag föds 370 000 människor och 183 000 dör, vilket visar på obalansen – vi blir allt fler. Med alla dessa människor blir det stora påfrestningar på jordens eko- och livsmedelssystem. Dessutom medför den snabba urbaniseringen, med megastäder som växer fram på många platser i världen, stora hållbarhetsutmaningar.
Vissa hållbarhetsutmaningar innebär att vi kommer att passera trösklar som är irreversibla. Det gäller högst troligt den globala uppvärmningen. Världens länder enades under klimatmötet i Paris 2015 om ett nytt temperaturmål. Den globala uppvärmningen skulle begränsas till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Det målet kommer vi inte att klara av, utan nu pekar mycket på att vi går mot ett mål på 2,0 grader, vilket kommer att få stora konsekvenser för väldigt många. År 2024 var den globala medeltemperaturen 15,1 grader, vilket är 1,6 grader över den förindustriella nivån för perioden 1850–1900. Ett annat område som snabbt har försämrats sedan 2010 är den biologiska mångfalden; biologisk mångfald har i dag seglat upp som en minst lika angelägen fråga för vår planet och mänskligheten som global uppvärmning. En miljöfråga som
däremot visar en hoppingivande trend under de senaste 15 åren är läkningen av ozonlagret över Antarktis. Denna läkning visar att kraftsamling från politiker och industri kan stävja stora, globala miljöproblem om bara viljan finns.
Således är en bok om hållbar utveckling för ingenjörer och andra problemlösare minst lika aktuell i dag som 2010. I denna andra upplaga har vi inkluderat de stora förändringar som skett. Siffror och data är uppdaterade så långt möjligt i alla bokens kapitel. En del text som inte längre är aktuell har tagits bort, medan nya avsnitt har tillkommit när det funnits behov, till exempel när det gäller de globala målen för hållbar utveckling och planetära gränser. Framställningen har också renodlats. Miljö- och hållbarhetsarbete på samhällsnivå och inom företag har bakats ihop i det som nu heter kapitel 6, och långsiktigt strategiskt miljö- och hållbarhetsarbete har flyttats till ett utökat sista kapitel om omställningsarbete. Nya aktuella områden har lyfts fram, inte minst i ett antal nya faktarutor och i det teknikfokuserade kapitel 7. Alla kapitel har uppdaterats med nya litteraturtips och kompletterats med ett antal instuderingsoch reflektionsfrågor, för att göra boken mer användbar för både studenter och lärare. Notera också att vi infört en särskild tankemodell över olika delar i en hållbar samhällsutveckling (bild 1.6). Denna modell försöker vi relatera till i alla kapitel. Vi hoppas ni får en trevlig läsning, men ännu mer hoppas vi att ni efteråt känner er intresserade av och bättre rustade att göra kloka val och ta itu med omställningsarbetet. Det hänger på er nu!
Magdalena Svanström och Fredrik Gröndahl
Utbredning 1990
Utbredning 2024
Utbredning 1960
1.1. Satellitbild över Aralsjön 2024. Tidigare utbredningar, 1960 och 1990, visas med linjer.
Muynak
BILD
Teknik, miljöproblem och hållbar utveckling
I dag säger man att vi är inne i människans tidsålder – antropocen – en ny geologisk epok som nästan helt präglas av människans framfart.
Människans påverkan på miljön kan innebära stora kostnader, risker och stort lidande. Vilka är utmaningarna och hur går vi framåt på ett konstruktivt sätt? Vilka är möjligheterna? Det är det vi vill diskutera och sprida kunskap om med den här boken. I det här kapitlet introducerar vi begrepp som teknik, teknikutveckling och industrialisering samt ger en historisk tillbakablick med fokus på energi och miljö. Vi diskuterar även begreppet hållbar utveckling relativt utförligt. Sist i kapitlet presenterar vi en tankemodell som beskriver de områden som boken behandlar.
1.1 Teknikens och samhällets utveckling
1.1.1 Vad menas med teknik och industrialisering?
Denna bok tar sin utgångspunkt i teknik och i ingenjörens yrkesroll i en hållbar samhällsutveckling. Teknik är ett brett begrepp. Ibland definieras det som människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Men teknik handlar i dag även om system och strukturer som inte har en fysisk karaktär. Enkelt kan man säga att ingenjörer framför allt jobbar med att utveckla eller utforma teknik, med hjälp av bland annat kunskaper och redskap från matematiken och naturvetenskapen. Ofta har teknikutvecklingen fokus på att fylla olika behov i samhället. Själva användandet av teknik brukar sägas vara en av de saker som definierar människan och skiljer henne från djuren. Vissa djur använder faktiskt redskap, men människan har också språket som gör att kommunikation och bevarande av kunskap över generationer (tradition) är möjlig. Tekniken har
utvecklats enormt under de senaste decennierna, bland annat på grund av vetenskapliga upptäckter. I dag är teknikutvecklingen så snabb att man knappt hinner vänja sig vid en ny teknik innan den avlöses av en ny och ännu mer sofistikerad, och varje ny nivå har inslag som är ännu mer komplexa och svårbegripliga för den som inte är specialiserad på området. Dessutom är tekniken alltmer integrerad och globalt kopplad vilket kan göra konsekvenserna av dess användning oöverblickbar för enskilda personer.
Teknikutvecklingen skapar enorma möjligheter för mänskligheten, men har också visat sig kunna orsaka stora problem, vilket kommer illustreras med exempel senare i detta kapitel. Men det är sällan eller aldrig som en teknik i sig är dålig på så sätt att den enbart har negativa konsekvenser, utan det är snarare när, var, hur, i vilken skala och i vilket syfte som människan använder sig av den som avgör om det blir problematiskt eller inte.
Industri kallar vi den delen av samhällsekonomin som hanterar produktion av varor och tjänster. Industrialisering kallas processen att gå över till ett samhällssystem där industrin är dominerande (ekonomiskt, socialt, tekniskt osv.). En sådan process har genomförts i den industrialiserade världen och processen pågår fortfarande i delar av världen, både i stor skala i länder som i allmänhet inte hunnit lika långt, och i viss mån i mindre delar av de flesta länder.
Termen utvecklingsland (u-land) används ibland i sammanhanget och syftar då på länder med låg BNP (bruttonationalprodukt) per capita (per person), som inte genomgått omställningen till en hög urbaniseringsgrad (med en stor andel av befolkningen boende i städer) och som har en ekonomi som ofta bygger på export av naturresurser. Termen ”utveckling” syftar på förändring avseende tekniknivåer, ekonomi samt demografi. Eftersom många av de länder man pratar om som u-länder har legat på södra halvklotet grupperar man i dag ibland ihop länder med sådan karaktär under benämningen ”det globala syd”. Här följer en överblick över teknikens och industrins historiska utveckling som en bakgrund till hur samhället ser ut i dag. Utvecklingen kan förstås beskrivas ur många olika perspektiv. Denna överblick fokuserar särskilt på den fysiska resursbasen inklusive miljön, ett område som i dag står för mycket viktiga hållbarhetsutmaningar och där ingenjörer har en nyckelroll, både avseende den teknikutveckling som orsakat utmaningarna och i att hitta mer hållbara vägar framåt.
1.1.2 Jägaren blir bonde
Människor levde först som kringvandrande nomader i ett jägar- och samlarsamhälle. Man levde av det som naturen direkt kunde erbjuda i form av frukter, bär och villebråd och fick vid behov flytta runt. Man var helt beroende av säsongsvariationer och klimat. Människan påverkade visserligen sin omgivning precis som alla organismer i ett ekosystem gör, men man formade inte medvetet i någon större utsträckning ekosystemet till att producera mer av det man behövde. Hos ett kringströvande jägar- och samlarfolk, som inte kan samla stora mängder för sin framtida konsumtion, finns inte samma behov av maktstrukturer som kan fördela insamlade resurser över tid, och den sociala strukturen är därför typiskt relativt jämlik. Än i dag finns i undanskymda delar av världen folk som lever helt i en jägar- och samlarkultur, och jägar- och samlarinslag finns naturligtvis fortfarande i alla kulturer. Den typiska natursynen för ett folk som lever som samlare och jägare är att man ser sig som en naturlig och integrerad del av det ekosystem man lever i.
Lite generaliserat kan man säga att för ungefär 12 000 år sedan började man i vissa delar av världen att bruka jorden och hålla sig med tamboskap. I det jordbrukssamhälle som växte fram kunde man då på en mindre landareal än tidigare producera det man behövde och man kunde i större utsträckning bli bofast. Man räknar med att man med avancerade jordbruksmetoder i dag kan försörja en 60–100 gånger större befolkning på en viss landareal än om man lever på den naturliga avkastningen från ett relativt oförändrat ekosystem. När färre människor kunde försörja fler blev det möjligt för vissa att specialisera sig inom nya yrken. I jordbrukssamhället finns ett tydligare inslag av att man ser sig som ägare av naturen, till exempel av den landyta som man brukar. Man gör ju trots allt stora investeringar i tid och andra resurser för att det ska bli enklare eller mer produktivt framåt. Konflikter kan då uppstå med kringvandrande folk som också är beroende av det marken ger. I Sverige, Norge och Finland finns samer som livnär sig på renskötsel och är beroende av att flytta runt sina hjordar för att följa födotillgången under året. Detta kan ibland komma i konflikt med andra gruppers syn på hur marken ska användas och är ett modernt exempel på hur olika samhällsformer samexisterar och där problem som uppstår måste diskuteras och lösningar förhandlas fram. Jordbruket är i dag en nödvändig förutsättning för världens försörjning. Andelen av alla sysselsatta som arbetar inom jordbruket minskar i dag över tid i större delen av världen. Totalt ligger andelen enligt Världsbanken typiskt på bara några procent i höginkomstländer medan det i låginkomstländer i snitt
är nästan 60 procent och ibland så mycket som 80 procent. Den totala produktionen från jordbruk, skogsbruk och fiske sammantaget utgör bara i snitt runt 4 procent av världens totala BNP men med stora variationer i världen från nästan ingenting och upp till över hälften. I Sverige sjönk andelen från 40–50 procent i slutet av 1800-talet till 2 procent år 2000. Samtidigt minskade andelen sysselsatta inom jordbruket från 70 procent till 3 procent. Man ska också komma ihåg att självförsörjningsgraden i Sverige avseende livsmedel bara ligger på ca 50 procent (har sjunkit från 75 procent under tidigt 1990-tal). Under 1900-talets början kunde en typisk amerikansk bonde producera mat till 2,5 personer. I dag kan en bonde med högteknologiskt jordbruk producera mat åt runt 130 personer. I dag är jordbruket starkt mekaniserat och beroende av både mineralgödsel och bekämpningsmedel, som har miljö- och hälsopåverkan vid såväl resursuttag och framställning som transporter och användning.
1.1.3 Industriella revolutionen och ekonomins nya inriktning
Under industriella revolutionen skedde omfattande förändringar teknologiskt, socioekonomiskt och kulturellt. Den industriella revolutionen inleddes i Storbritannien på 1700-talet och spred sig sedan gradvis ut i Europa. Under andra halvan av 1800-talet hade industrialismen på allvar fått inflytande i Europa. Man har kallat detta för en revolution trots att förändringen skedde under en tidsperiod på över hundra år.
Samtidigt skedde inom ekonomin en viktig händelse som fick stark påverkan på utvecklingen. Skotten Adam Smith, som i dag ses som den nationalekonomiska vetenskapens fader, publicerade år 1776 verket Wealth of Nations som förespråkar en fri ekonomi med stor individuell frihet. Smith var egentligen moralfilosof men han var unik i att han riktade sitt fokus på produktion och handel. Hans princip var att samhället tjänar på individens själviskhet och han målade upp ett samhälle där ständig tillväxt skulle vara möjlig. Hans liberala tänkande fick stort inflytande i Storbritannien där bland annat kontroller och monopol avskaffades. Kombinationen av en industriell revolution och det nya ekonomiska tänkandet gav en mycket stark ekonomisk utveckling. Den liberala ekonomin har ihop med den industriella utvecklingen starkt präglat stora delar av världen, särskilt det vi kallar västvärlden. Det har gett fantastiska möjligheter till välfärd, men har också skapat tekniksystem och konsumtionsmönster som vi vet inte är långsiktigt uthålliga och som kommer att behöva förändras. Här har ingenjören en nyckelroll.
Register
A
abiotisk 64 administrativa styrmedel 251, 254 aerosoler 104 algblomning 120 alger 340 alkylkvicksilver 38 alkylkvicksilverförgiftning 38 allmänna hänsynsreglerna 254, 255 allmänningarnas tragedi 193 aluminium 121 Alvestakatastrofen 36 ansvar 192 antagonistisk verkan 96 antibiotikaresistens 83 antropocen 86 antropocentrisk 55 antropogen 97
Aralsjön 21 Arrhenius, Svante 32 atmosfär 68 atomeffektivitet 324 avfossilisering 236 avmaterialisering 176, 320
B
backcasting-metodik 367 befolkningens åldersprofil 143 befolkningspyramid 143 befolkningsökning 143 bekämpningsmedel 24 bil-pool 322 bioackumulation 94 biobränslen 180, 287, 305 biocider 126 biodiesel 308
bioekonomi 180, 227 bioetanol 306 biogas 307, 340 biogeokemiska kretslopp 72 biologiska kretslopp 227 biologisk krigföring 25 biologisk mångfald 82, 131 biologiskt nedbrytbar 326 biomagnifikation 94 biomassa 65 biomimetik 224 bioplast 325 bioraffinaderi 337 biosfär 65, 68 biotisk 64 biotop 68 blockkedjeteknik 345 bly 32, 124 blyförgiftning 32
BNP (bruttonationalprodukt) 14 bomullsodling 24
Bra miljöval 265
Brundtland, Gro Harlem 44
Brundtlandkommissionen 44 bruttoprimärproduktion 67 bränslecell 305 buffertkapacitet 107 båtbottenfärg 331 bärförmåga 76 bärkraft 76 bärkraftig utveckling 54
C campus 348 carbon footprint 209 Carson, Rachel 37 CCS 288 cellandning 66
CFC-föreningar 100, 110 chemical looping combustion 293
CHP 282
cirkulär ekonomi 46, 227, 247
cirkulära flöden 219, 319 combined heat and power 282
Corporate Social Responsibility 269 cradle-to-cradle 226, 232, 369
CSR 269 cybernetik 225
D
datormodeller 105
DDT 128 dekomponering 212 dematerialisering 176
Demingcykel 262 destruenter 68
Det Naturliga Steget 360, 368 digitala produktpass 248 dimetyleter (DME) 291 dioxiner 129 dos 95 doughnut-ekonomi 169 downcycling 226
DPSIR 214 dygdetik 175
E
E85 307 ecological engineering 225 Education for Sustainable Development 376 ekodesign 248 ekoeffektivitet 177 ekoindustriella parker 221
ekologi 63 ekologisk nisch 65 ekologiskt fotavtryck 163, 203 ekonomisk tillväxt 146 ekonomiska styrmedel 251, 258 ekosystem 64, 167 ekosystemtjänster 47, 84 ekotoxikologi 92 EMAS 261 endokrina systemet 125 energibärare 287 energieffektivisering 281 energiprincipen 78 energiskatt 259 energiskog 288 energisystemet 179 energitillförsel 152 entropi 77 entropiprincipen 80, 128 EPD 266 ESD 376 etiska principer 47 etiskt ansvarstagande 269 EU-bubblan 241 exergi 77
F
Falken 265 FAME 308 fast fashion 329 filterfilosofin 37 filterstrategi 356 fiske 157 fission 291 fjärrvärme 282 flexibla mekanismer 57, 242 flödande resurser 218 FN – miljöprogram 166 – utvecklingsprogram 168 fondresurser 217 fordonsgas 307 Forum for the Future 369 fotokemisk 110 fotosyntesen 65, 67 fotovoltaiska celler 296 fragmentisering 192 framtidsscenarier 105 freoner 100 frikoppling 175 funktion 206
furaner 129 fusion 294 fyra principer 225 fysikalisk kemi 77 företagens medborgaransvar 269
företagens samhällsansvar 269 förnybar 218
försaltning 23, 31 försiktighetsprincipen 181 försurade sjöar 41, 119
Ggemensamt genomförande 57, 242
generationsmålet 251 genetiskt modifierade organismer 135 geoengineering 303 geotermisk energi 301 globala miljöeffekter 91 globala målen för hållbar utveckling 165
Global environment outlook 166
Global Footprint Network 163 GMO 135 green chemistry 324 grundläggande mänskliga behov 171 grön skatteväxling 251 glödlampa 284 grön ekonomi 227 grön kemi 324 gröna given 246 gröna nyckeltal 264 grönmålning 261
H
Hallandssjukan 118 handel med utsläppsrätter 57, 242
havsförsurning 108, 109 helhetssyn 45 hormonstörande 125 humanekologi 65 humantoxikologi 92 hybridfordon 309 hydrosfär 68 hållbar stadsutveckling 346 hållbar upphandling 267
hållbar utveckling 54 hållbarhet 54 hållbarhetsbedömning 200 hållbarhetsprinciper 215, 219 högskolelagen 376
IIHDI 168
IMUP-ekvationen 176, 279 indikator 212, 214 individ 66 industri 14 industrialisering 14 industrialismen 16 industriella revolutionen 16 industriell ekologi 220 industriell symbios 222 industrikombinat 223
Inequality-adjusted Human Development Index 168 informationssamhälle 19 informativa styrmedel 251 instabila ekosystem 81 invasiva arter 133 inventeringsanalys 208
IPAT-ekvationen 176
ISO 9000-serien 261
ISO 14000-serien 261
ISO 14001 261
ISO 14021 266
ISO 14024 265
ISO 14025 266
ISO 14040-serien 207
ISO 26000 269 isolerat system 78
Jjordbrukssamhälle 15 jägar- och samlarsamhälle 15
K
kadmium 123 kalkning 120 Kalundborg 221 karakterisering 208 katalysator 110 kausaldiagram 213, 359 kemikalieproduktion 153 kemikaliesamhälle 181 klassificering 208 klimatkonventionen 241
klon 66 klorerade kolväten 125 klorofyll 65 kolbudget 167 koldioxidhalt 98 koldioxidinfångning 288 koldioxidneutral 288 koldioxidskatt 259 koldioxidutsläpp 98 kolets kretslopp 74 kolfotavtryck 209 kolsänkor 242 konstbevattning 24, 31 konsumenter 68 konsumtionsmönster 176 koppar 124 KRAV 265, 314 kretslopp 71 kretsloppssamhälle 46 kretsloppstänkande 79 krig 159 kritiska råvaror 248 kr yptovalutor 344 kunskapssamhälle 19 kvalitetsledningssystem 261 kvicksilver 37 kvicksilverförgiftning 123 Kyotoprotokollet 57, 241 kvävefixerande bakterier 72 kvävets kretslopp 73 kärnfusion 294 kärnkraft 291
L
lagen om massans bevarande 78 lagerresurser 156, 216 landyta 180 LCA 206 linjära flöden 219 litosfär 68 livscykel 204 livscykelanalys 206 livscykelkostnad 210 livscykelperspektiv 46, 205 livscykeltänkande 205 livsmedelskris 180 lokala miljöeffekter 91 lustgas 102, 111 lycka 171
lysdiodlampor 284 lågenergilampor 284 lärande 200, 209 lärande för hållbar utveckling 376
M malaria 128 market pull 358 markförsurning 118 marknära ozon 116 Masdar City 349 massabruk 338 massbalansprincip 260 mat 311, 314 materialbalans 79, 200 materialflödesanalys 202 Max-Neef, Manfred 171 MC A 211 medellivslängd 143 medeltemperatur 105 megastäder 145 mekanismen för ren utveckling 57, 242 metaller 121 metan 101
metylkvicksilver 39, 123 miljödiplomering 263 miljöeffekt 92
miljöfarlig verksamhet 256
miljöindikatorer 264
miljökonsekvensbeskrivning 256
miljökuznetskurva 182 miljökvalitetsmål 251
miljöledningssystem 261 miljömärkning 265
miljöpåverkansbedömning 208 miljöskyddslagen 40 miljösystemanalys 200 miljövarudeklarationer 251, 266 millenniemålen 58, 147 miniatyrisering 321 mjältbrand 25
MKB 256 modell 195
multikriterieanalys 211 munkmodellen 169 musselodling 342 mänskliga rättigheter 238
N naturfrämmande ämnen 93 naturresurser 216 natursyn 15
Naturvårdsverket 40 nedbrytare 68 negativa utsläpp 167 nettonoll-utsläpp 167
nettoprimärproduktion 67, 179 normer 48
NOX 117 nyckelart 81 nyckeltal 212 näringskedja 69 näringspyramid 69 näringsväv 69
O
Odén, Svante 40 omgivning 77, 194 optimum 65 organisationsnivå 66 organiska miljögifter 125 orsak-verkan-kedjor 214 ozon 110 ozonhålet 113, 115 ozonlagret 110 ozonnedbrytning 112 ozonskiktet 110
PPalmstierna, Hans 37 parisavtalet 241 Parisöverenskommelsen 58 partiklar 104
PBB 130
PBDE 130
PCB 129
PCDD 129
PCDF 129
PDCA 262 planetära gränser 164 polybromerade bifenyler 130
polybromerade difenyletrar 130 polyklorerade bifenyler 129 polyklorerade dibensodioxiner 129
polyklorerade dibensofuraner 129
population 68 primärkonsument 69 priselasticitet 196 problemförskjutning 205 producentansvar 205 producenter 68 product stewardship 205 produktlivscykler 204 PV-celler 296
Påskön 27
R rapsmetylester 308 REACH 247 reboundeffekt 196 reduktionsplikt 259 regionala miljöeffekter 91 rekyleffekt 196 reserver 158 resiliens 82, 83 respirationen 66, 67 resursproduktivitet 178 RME 308 rättvisa 48 rättvisemärkt 314 rättvist miljöutrymme 164 rödlista 132
S
samhälle 68 samråd 256 sekundärkonsument 69 skatter 250 skatteväxling 250 S-kurva 357 slow fashion 329 slutet system 78 solceller 296 solenergi 296 solfångare 296 spårbarhet 260 stabilt ekosystem 80 stark hållbarhet 53 strategisk miljöbedömning 257 stratosfären 110 stuprörstänkande 190 suboptimering 191 substansflödesanalys 202
sur nederbörd 118 surstöt 119 surt regn 118 Sustainable Campus 348 svag hållbarhet 53 svavelhexafluorid 102 svensk miljöpolitik 251 synergistisk verkan 96 syntetisk diesel 308 syrebärare 293 system 77, 194 systemanalys 199 systemdynamik 213 systemgräns 194, 215 systemteori 194 systemtänkande 51, 189 systemvillkor 225, 368
Ttankemodell 200 technology push 358 teknikspridning 359 teknikutveckling 357 tekniska kretslopp 216, 227 teknisk inlåsning 152 termodynamik 77 tillståndsansökan 256 tillsyn 256 tillväxtkurva 75 Tjernobyl 41 tjänstesamhälle 19 toleransområde 64 toppkonsument 69 toxikologi 92 transmaterialisering 176, 322 transportsektorn 305 trofinivå 69 tröghet 198 tröskelvärde 198
U ultraviolett strålning 110
UNDP 168
UNEP 166
UNFCCC 57, 241 uppförandekoder 269 uran 292 urbanisering 144
urskog 132 utarmning 216 uthållighetsbedömning 200 uthållig utveckling 54 utilitarism 175 utsläppshandel 243 utsläppsrätter 242, 243 utspädningsfilosofin 35 utspädningsstrategi 356 UV-B 114 UV-strålning 110 V vattenfotavtryck 209 vattenklosett 35 vattenkraft 301 vattentillgång 180 viktningsfaktorer 212 vindkraft 298 virtuellt vatten 318 vågkraft 299 vätgas 309 växthuseffekten 97 växthusgaser 97
W
WBCSD 368
World Business Council for Sustainable Development 368 World Values Survey 171
Å
åldrande befolkning 144 återkoppling 195 återvinning 321 återvändsgränd 362, 367 återväxt 217
Ä ändlig 218
Ööppet system 77, 215 övergångslösning 362 övergödning 120
Bildförteckning
12
BEST-BACKGROUNDS/Shutterstock
23 Alexandre.ROSA/Shutterstock
29 lovelypeace/Shutterstock
43 APN/TT
57 Liv Oeian/Shutterstock
62 Adridiaz/Shutterstock
67 Jenya Smyk/Shutterstock
84 Staffan Andersson/TT
86 NASA/GSFC
90 Nasa Goddard Spacce Flight/USGS
109 Georgette Douwma/Science Photo Library/TT
112 NASA Ozone Watch/Goddard Space Flight
113 British Antartic Survey/Science Photo Library/TT
133 weha/Shutterstock
135 Robert Brook/Science Photo Library/TT
140 VTT Studio/Shutterstock
151 Aaron Joel Santos/NY Times/TT
159 Ran Zisovitch/Shutterstock
162 Ajit S N/Shutterstock
188 metamorworks/Shutterstock
234 Frederic Legrand – COMEO/Shutterstock
274 Jeremy Walker/Science Photo Library/TT
316 Fredrik Gröndahl
336 Virrage Images/Shutterstock
341 Fredrik Gröndahl
343 Tommy Svensson/DN/TT
349 EvaL Miko/Shutterstock
354 Asia Tsyhankova/Shutterstock
Denna lärobok är skriven för grundkurser i ämnet hållbar utveckling på universitet och högskolor. Författarna fokuserar på innebörden av hållbar utveckling och vilka strategier som kan användas för att uppnå målen. Boken är komplett med den historiska bakgrunden och de nödvändiga grundkunskaperna inom ekologi och miljöeffekter. Den är rik på exempel och grundtonen är positiv. Mänskligheten kommer att kunna lösa de stora problem vi står inför, om viljan finns.
Ett paradigmskifte står för dörren. Allt fler ledande politiker och ekonomer tror att framtidens tillväxt och arbetstillfällen kommer att drivas och skapas av omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi behöver gå från dagens industrisamhälle som drivs av icke förnybara energikällor till ett energieffektivt och resurssnålt samhälle där man tar hänsyn till vad naturen tål. Ett helhetstänkande som integrerar ekologi, rättvisa, sociala och ekonomiska dimensioner är en förutsättning för att klara det.
Författarna arbetar aktivt med hållbar utveckling på Chalmers, KTH och ute i samhället och har mångårig erfarenhet av att undervisa i ämnet.
Magdalena Svanström är professor vid avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers. Hon undervisar i miljövetenskap och miljö- och hållbarhetsbedömning för blivande ingenjörer och lärande för hållbar utveckling för blivande utbildare. Forskningen har stort fokus på metoder för hållbarhetsbedömning inom avloppsrening med näringsämnesåterföring, biobaserad produktion och komplexa material.
Fredrik Gröndahl är docent i industriell ekologi vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik vid KTH. Han undervisar i ekologi, miljöeffekter och hållbar utveckling för blivande ingenjörer och för industri, statliga förvaltningar och kommuner, både nationellt och internationellt. Forskningen är för närvarande koncentrerad på hållbart användande av marina biomassor som alger för produktion av mat, foder och material. Han är också föreståndare för det nationella sjömatscentret Blå Mat vid KTH.
