9789144119359 by Smakprov Media AB

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter Att förebygga läsoch skrivsvårigheter

– i förskolan och skolans tidiga årskurser

– i förskolan och skolans tidiga årskurser Ba r ba r a Pav ey

Översättning: Johanna Holmberg

Barbara Pavey

Originalets titel: Dyslexia and Early Childhood – An essential guide to theory and practice © Barbara Pavey, 2016 All rights reserved. Authorised translation from the English language edition published by Routledge, a member of the Taylor & Francis Group.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39605 ISBN 978-91-44-11935-9 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Johanna Holmberg Sakgranskning: Inger Fridolfsson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2017

INNEHÅLL

Om författaren 15 Förord till den svenska utgåvan 17 Introduktion 19

1 Förståelsen av utvecklingsdyslexi idag 23 Synen på dyslexi idag 24 Aktuella diskussioner inom dyslexiforskningen 25 Utmärkande för dyslexi 25 Minnet 27 Vanliga kännetecken på dyslexi 28 I stället för synen på dyslexi som brist 29 Formella diagnoskriterier 30 Dysleximedvetna principer: att ha ett dyslexivänligt förhållningssätt 31 Dysleximedveten praktik: skriftligt material av hög kvalitet för små barn 32 Informations- och kommunikationsteknik i förskolan 33 Lek och lär: att skilja på höger och vänster 34 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 35 Inställning, förståelse, teknik, empati: professionell kunskap 35 Rekommenderad läsning 36 Användbara webbplatser 36 Litteratur 37

Innehåll

2 Små barn som ligger i riskzonen för dyslexi 41 Dyslexi i släkten 42 Långtidsstudier av dyslexi 42 Sociala faktorer 44 Dyslexi och mångfald 45 Barn som är både dyslektiker och särskilt begåvade 46 Hur känner vi igen dyslexi hos små barn? 48 Grundläggande tecken på dyslexi hos små barn 49 Dysleximedvetna principer: hur kan pedagoger och föräldrar hjälpa små barn i riskzonen för dyslexi? 50 Dysleximedveten praktik: ett extra trappsteg 51 Informations- och kommunikationsteknik bland små barn – inställning och praxis 51 Lek och lär: ta rätt kort 52 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 53 Inställning, förståelse, teknik, empati: ständig kompetensutveckling 53 Rekommenderad läsning 54 Användbara webbplatser 54 Litteratur 55 3 Tidig upptäckt av dyslexi 59 Informell, följsam bedömning 60 Lyssna när barnet läser 61 Bedömningar i förskolan 62 Phonics-bedömning 63 Response to Intervention och dynamisk testning/utredning 64 Tester för dyslexibedömning 65 Normerade och psykometriska tester 66 Dysleximedvetna principer: observation 68 Dyslexivänlig praktik: observation av aktivitetsväxling 70 Lek och lär: gissa bokstaven 70 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 71 Inställning, förståelse, teknik, empati: dyslexiutredningar 71 Rekommenderad läsning 72

Innehåll

Användbara webbplatser 72 Litteratur 73 4 De känslomässiga effekterna av dyslexi 75 Självmedvetandets utveckling i barndomen 76 Självförtroende 77 Hela familjen berörs 77 Den affektiva domänens betydelse 78 Förhållandet mellan beröm och kritik/tillrättavisningar 79 Resiliens 81 Uthållighet 82 Dysleximedvetna principer: den affektiva domänens roll i förskolan 83 Dysleximedveten praktik: process, produkt och den affektiva domänen 83 Informationsteknik: surfplattor, smarta mobiler och appar 84 Lek och lär: att känna igen ljud och bokstäver 85 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 87 Inställning, förståelse, teknik, empati: se till att den affektiva domänen finns med 87 Rekommenderad läsning 88 Användbara webbplatser 89 Litteratur 89 5 Andra samtidiga inlärningssvårigheter 91 Relaterade inlärningssvårigheter 92 Synrelaterade faktorer 92 Hörselrelaterade faktorer 93 Uppmärksamhetsfaktorer 94 Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet (adhd och add) 95 Dyspraxi/motorisk koordinationsstörning 96 Autism 98 Känslomässiga och beteendemässiga svårigheter 99 Dysleximedvetna principer: stöd till barn med andra samtidiga svårigheter 101 © S tudentlitteratur

Innehåll

Dysleximedveten praktik: en dysleximedveten strategi för barn i förskola och förskoleklass 102 Informationsteknik: internet och digitala medier 103 Lek och lär: alla byter – kroppsuppfattning och namn på kroppsdelar 104 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 104 Inställning, förståelse, teknik, empati: stöd vid samtidiga inlärningssvårigheter 104 Rekommenderad läsning 105 Användbara webbplatser 105 Litteratur 106 6 Läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga barn 109 Tvåspråkighet och dyslexi 110 Kunskapsöverföring 111 Läs- och skrivsvårigheter hos barn med andraspråk 112 Insatser 114 Dysleximedvetna principer: ett multisensoriskt förhållningssätt 115 Dysleximedveten praktik: parläsning 116 Informationsteknik: språkinlärning 117 Lek och lär: loppspel med ord 117 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 118 Inställning, förståelse, teknik, empati: dysleximedvetet arbete med flerspråkiga barn 118 Rekommenderad läsning 120 Användbara webbplatser 120 Litteratur 120 7 Dyslexi och tidig läs- och skrivutveckling 123 Språk, litteracitet och dyslexi 124 Tidig läsutveckling 126 Tidig skrivutveckling 127 Tidig stavning 128 Tidig läsförståelse 129 Att stödja grundläggande färdigheter 130 6

Innehåll

Dyslexivänliga principer: hjälp barnet göra kopplingar 132 Dyslexivänlig praktik: ”Jag börjar på M säger ...” 133 Lek och lär: rymdskeppet 134 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 135 Inställning, förståelse, teknik, empati: stöd i tidig läs- och skrivutveckling 135 Rekommenderad läsning 136 Användbara webbplatser 137 Litteratur 137 8 Svårigheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen 141 Fonologisk förmåga 142 Phonics och fonem–grafem-kopplingen 144 Sammanljudning 145 Att utveckla fonemkunskap och alfabetisk kunskap 146 Att stimulera läsförmågan 147 Att stimulera förmågan att stava och skriva 148 Dysleximedvetna principer: kartläggning av stöd 150 Lek och lär: vilket ord saknas? 151 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 152 Inställning, förståelse, teknik, empati: att utveckla läsoch skrivförmågan 152 Rekommenderad läsning 153 Litteratur 153 9 Att utveckla matematisk och naturvetenskaplig förmåga 157 Dyslexi och matematik 158 Det matematiska tänkandets grunder 158 Dyslexi som hinder i matematikinlärningen 159 Matematikångest 160 Dyskalkyli 161 Kopplingen mellan matematik och naturvetenskap 163 Responsiv räkneundervisning 164

Innehåll

Dysleximedvetna principer: strategier för att komma ikapp med räkning 165 Dysleximedveten praktik: multiplikationstabellerna 166 Informationsteknik: datorer, kodning och programmerbara leksaker 166 Lek och lär: kodspråk med bokstäver, siffror eller bilder 168 Extra stöd i övningen till barn som behöver det 168 Inställning, förståelse, teknik, empati: att utveckla matematisk och naturvetenskaplig förmåga 169 Rekommenderad läsning 170 Användbara webbplatser 170 Litteratur 171 10 Lek och kreativitet som stöd vid tidiga läs- och skrivsvårigheter 173 Lekens betydelse och sammanhang 174 Att lära genom lek och kreativitet 175 Dyslexi och kreativitet 176 Perspektiv på lek, kreativitet och litteracitet 177 Förskolan 177 Dysleximedvetna principer: lekfullhet 180 Dysleximedveten praktik: aktivt lyssnande 181 Informationsteknik: Sesame Street, Nick Jr och CBeebies 181 Lek och lär: ordormen 183 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 184 Inställning, förståelse, teknik, empati: lek och kreativitet 184 Rekommenderad läsning 185 Användbara webbplatser 185 Litteratur 186 11 Dysleximedveten praktik i arbetet med små barn 189 Den levda erfarenheten av dyslexi 190 Kompensatoriska strategier 190 Effekterna av dyslexi 192 Dyslexi hos små barn: pedagogiska verktyg 193 Tillgänglig undervisning i förskolor och skolor 195 8

Innehåll

Dysleximedvetna principer: sammanfattning 196 Dysleximedveten praktik: ett utvärderingsverktyg 197 Informations- och kommunikationsteknik: alternativ och kompletterande kommunikation 198 Lek och lär: ordstegar 200 Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det 202 Inställning, förståelse, teknik, empati: hur kan jag förbättra min praktik? 203 Rekommenderad läsning 204 Användbara webbplatser 204 Litteratur 204 Bilagor 207 Sakregister 215

Response to Intervention och dynamisk testning/ utredning

Tester för dyslexi bedömning

Tidig upptäckt av dyslexi Normerade och psykometriska tester

Phonicsbedömning

Bedömningar i förskolan

Informell, följsam bedömning

Lyssna när barnet läser

tidig upptäckt av dyslexi

FEM PUNK TER FÖR GOD PRAXIS 1 Läs högt för barnen regelbundet, ”lite och ofta” – i synnerhet när det finns en oro kring utvecklingen. 2 Samla information genom uppföljning och strukturerad observation när det finns en oro kring ett barns läsning. 3 Använd tester endast för det ändamål och den åldersgrupp de är avsedda för. 4 Se till att alla utgivna tester du använder är aktuella. 5 Se till att alla testrutiner följs genom att öva på genomförandet i förväg.

3 tidig upptäckt av dyslexi

Informell, följsam bedömning Det kan komma en tidpunkt då ett barns föräldrar, pedagoger eller lärare börjar känna att den tidiga skriftspråksutvecklingen inte går framåt som förväntat. För den som fattat misstankar följer förmodligen en orolig tid med många frågor och försök att hitta svar. När föräldrarna till sist söker professionell hjälp har de antagligen redan gjort sig en hel del funderingar kring om deras barn har särskilda svårigheter med sin skriftspråksutveckling och kanske rentav har dyslexi. Riddick (2010) konstaterar i sin forskning att det här är en gradvis process, men att mödrarna i hennes studie blev medvetna om lässvårigheterna när barnen var mellan fyra och sju år.1 I en formell dyslexiutredning tar man fasta på barnets kognitiva egen skaper snarare än på sociala och miljömässiga aspekter. Det görs genom normerade tester med teoretiskt underbyggda och noggrant utformade uppgifter som används för att få fram ett värde som visar hur barnet presterar jämfört med sina jämnåriga. Men redan innan det eventuellt blir aktuellt med en utredning går det att få en ganska god bild av barnets litteracitetsutveckling genom informell bedömning. Pedagoger i förskolan tycker sig ibland se tidiga tecken på litteracitets problem redan hos mycket små barn, men de kan dra sig för att nämna det eftersom barnet är så litet och trots allt gör vissa framsteg, eller därför att de inte själva är specialpedagoger eller har annan specialistkompetens. En annan faktor kan vara att det finns andra barn i gruppen som har allvarligare svårigheter, så att problem som är mindre bekymmersamma prioriteras lägre. Men föräldrar som berättar att de känner en oro har oftast goda grunder för det, och pedagogernas upplevelser och omdöme bör också respekteras som en del av deras yrkeskunskap. En skicklig pedagog eller lärare gör bedömningar av barnen hela tiden. I förskolan eller skolan tittar de på hur barnen reagerar, sätter in sina intryck i ett sammanhang och anpassar sin undervisning därefter. Glynn m.fl. (2006) kallar detta för ”följsam pedagogik”. Enligt dem bygger en god pedagogisk praxis på en medvetenhet om vikten av lärmiljön och det utrymme som ges för samspel med andra barn, även utanför själva förskolan eller skolan.

1 Riddicks forskningsprojekt genomfördes i Storbritannien, där den formella läs- och skrivundervisningen börjar två år tidigare än i Sverige.

3 tidig upptäckt av dyslexi

Pedagoger använder barns reaktioner och gensvar för att bättre förstå vad barnet tycker är svårt och hur de bäst kan hjälpa det. Den input som barn får i undervisningen måste vara både relevant och fokuserad. Det underlättas om pedagogiken utformas för att passa dyslektiska barn, även i de fall där dyslexi inte har förts på tal. Den dysleximedvetna praktiken stärks när barnet reagerar positivt och pedagogen i sin tur reagerar på barnets lärande. Följsam undervisning, interaktiv undervisning eller reciprok undervisning (Palinscar & Brown, 1983) förutsätter en växelverkan mellan lärare och elev snarare än en traditionell envägsförmedling. Läraren lär sig av barnet samtidigt som barnet lär sig av läraren. I sin bedömning av förskolebarn som precis börjat bekanta sig med skriftspråket lägger följsamma pedagoger märke till hur barnen reagerar på tidiga språkaktiviteter, sånger, rim och ramsor, sagor och bilderböcker. Om ett barn har svårigheter, visar motvilja mot eller saknar intresse för dessa och inte gör några framsteg trots lyhörda metoder, bör pedagogen börja fråga sig om barnet har stött på ett tillfälligt hinder eller visar tidiga tecken på större svårigheter.

Lyssna när barnet läser Den första bedömningen av barns läsförmåga brukar göras av en vuxen som lyssnar uppmärksamt när barnet läser högt. Oftast sker det utanför skolan, men för att avgöra vilken hjälp barnet behöver måste läraren själv höra barnet läsa. När vi vuxna lyssnar på ett barn som läser lär vi ofta ut läsning under tiden genom att rätta fel eller be barnet läsa om en rad, en sida eller hela boken om läsningen går hackigt. Om ord är nya kan man hjälpa barnet att ljuda dem bokstav för bokstav med hjälp av fonemkunskapen och sedan uppmärksamma dem varje gång de dyker upp i texten och träna på dem efteråt. I metoden Pause, prompt and praise (Glynn m.fl., 2006) följer en vuxen ett barns läsutveckling genom att föra noggranna anteckningar. Metoden kräver att pedagoger, lärare, föräldrar eller andra vuxna som ska lyssna på barnet lär sig att lämna en paus på fem sekunder innan de hjälper barnet på traven. Hjälpen ges sedan enligt ett specifikt mönster där den vuxna hjälper barnet i läsningen på ett exakt och konsekvent sätt. Innan den vuxna fyller

3 tidig upptäckt av dyslexi

i med ett ord som barnet inte lyckas avkoda ska han eller hon uppmana barnet att 1. fortsätta läsa eller läsa om 2. fundera över vad ordet betyder 3. fundera över hur ordet ser ut eller låter. Beröm ges om 1. ordet är nästan rätt 2. barnet rättar sig utan hjälp 3. barnet rättar sig efter att ha fått hjälp på traven av den vuxna 4. barnet anstränger sig mycket/lägger manken till (Glynn m.fl., 2006, s. 148). När ett barn har svårt med den tidiga läsinlärningen ger den här metoden värdefull information om hur barnet försöker klara uppgiften och vilken sorts hjälp som behövs. Om modellen med paus, hjälp på traven och beröm tillämpas regelbundet ger den värdefull information om barnets framsteg i läsningen och eventuella bestående svårigheter.

Bedömningar i förskolan Små barns hälsa och utveckling kontrolleras regelbundet, ibland också i förskolan. I förskolan görs ibland särskilda bedömningar för att få en bild av vilka färdigheter barn tar med sig när de börjar skolan eller kan behöva skaffa sig före skolstarten. Upprepade bedömningar gör det möjligt att mäta barnens framsteg. Dessa är inte tänkta som screeningundersökningar, men de kan också användas för det ändamålet. Om man märker att ett barn ligger efter det som förväntas av hans eller hennes åldersgrupp leder det förhoppningsvis till särskild uppmärksamhet och pedagogiska insatser för att hjälpa barnet komma ikapp. I en OECD-jämförelse mellan 28 länder konstateras: ”De flesta länder har numera nationella databaser för skolan och tar fram statistik och indikatorer på utbildningsområdet. Det blir också allt vanligare med internationella jämförelser, och dessa tas ofta upp i debatten på nationell nivå” (OECD, 2013). OECD framhåller att bedömningar och utvärderingar i allt högre 62

3 tidig upptäckt av dyslexi

grad anpassas direkt till det faktiska lärandet och att det alltså bör finnas en potential för att utvärdera lärande och undervisning på en mer detaljerad nivå. I bedömningssystemen för förskolan finns som motvikt även mål för personlig och social utveckling. I England håller den profilbedömning som förr gjordes under de första skolåren – Early Years Foundation Stage (EYFS) – nu på att ersättas av en basbedömning av alla barn som görs några veckor efter det att de börjat i den första årskursen (reception class) vid fyra eller fem års ålder. De nya bestämmelserna börjar tillämpas fullt ut 2016, men skolorna får införa dem från 2015. Fram till dess är det EYFS-profilen som gäller. Litteracitets indikatorerna i EYFS-profilen för läsning och skrivande är följande: • Läsning: Barnen använder sina kunskaper om språkljuden för

att avkoda ord med ljudenlig stavning och kan läsa dem högt på ett riktigt sätt. De kan också läsa vissa ord som inte är ljudenligt stavade. De visar att de förstått vad de läst när de talar med andra om läsningen.

• Skrivning: Barnen använder sina kunskaper om språkljuden för

att skriva ord som de låter. De kan också skriva vissa vanliga ord som inte stavas ljudenligt. De skriver enkla meningar som de själva eller andra kan läsa. Vissa ord stavas korrekt och andra är fonetiskt möjliga. (Department for Education and Standards and Testing Agency, 2013, s. 25)

Det engelska utbildningsdepartementet kartlägger också utvecklingen mot dessa mål. I Early Years Outcomes (Department for Education, 2013) finns kriterier från födseln och upp tills barnet fyller fem. Några av de barn som inte uppfyller kriterierna för läsning och skrivning kommer troligen att utveckla dyslexi.

Phonics-bedömning De flesta pedagoger är överens om att det finns ett värde av att kartlägga barns tidiga språkkunskaper. Mer kontroversiell är den språkljudskontroll som infördes i England 2012. Den görs när barnen är sex år och vittnar om den viktiga ställning som phonics har fått i läs- och skrivundervisningen i © S tudentlitteratur

3 tidig upptäckt av dyslexi

England. Phonics-kontrollen är ett normerat test som syftar till att ta reda på om ett barns fonologiska kunskaper motsvarar den läsnivå som krävs vid barnets ålder. Kontrollen görs enligt dual route-modellen för läsinlärning (Castles & Coltheart, 1993) och innebär att barnet får läsa 20 riktiga ord och 20 icke-ord. Enligt dual route-teorin finns det två sätt att närma sig läsningen: antingen genom att den som läser känner igen orden eller genom att läsaren kan bygga okända ord genom att förstå och ljuda ihop deras fonologiska byggstenar. Det har påpekats att alla nya ord är icke-ord tills ett barn har lärt sig att läsa dem och förknippa dem med mening. Men phonics-bedömningen i England görs i stället med listor av icke-ord eftersom man menar att barnet då omöjligen kan ha sett just de orden tidigare och därför blir tvunget att avkoda dem fonologiskt. De riktiga orden ger en referenspunkt som visar hur mycket mer barnet kan klara när det läser ord som det åtminstone har en chans att känna till. Phonics-kontrollen syftar inte till att upptäcka barn med dyslexi, men de fonologiska svårigheter som de flesta dyslektiska barn har gör kontrollen värdefull för dysleximedvetna pedagoger.

Response to Intervention och dynamisk testning/utredning En annan bedömningsmodell som blivit viktig för i synnerhet läsundervisning och läsinlärning ligger någonstans i mitten på skalan mellan informella bedömningar och formella test- eller utredningsinstrument. Grigorenko (2009) anser att det finns ett släktskap mellan Response to Intervention (RTI) och dynamisk testning/utredning. RTI har vuxit fram ur praktiska undervisnings- och inlärningssituationer, medan dynamisk testning/utredning har utvecklats från utgångspunkten att konventionell testning inte är till tillräckligt stor hjälp för barn med särskilda pedagogiska behov och att det behövs en alternativ men ändå rigorös form av bedömning. Båda modellerna innebär att färdigheterna eller begreppen lärs ut under bedömningen och båda kan användas med förskolebarn. I dynamisk testning och utredning mäts de framsteg som ett barn med särskilda pedagogiska behov gör, och resultaten tolkas sedan med hjälp av psykologiska mått. Oftast börjar man med att barnet gör någon form av test. Därefter får barnet särskild undervisning i momentet och sedan görs ett nytt 64

3 tidig upptäckt av dyslexi

test för att se hur mycket bättre barnet blivit. Processen har ansetts ligga närmare en verklig inlärningsupplevelse eftersom den både främjar och bedömer lärandet, och den har förknippats med Vygotskijs proximalzonsteori. Response to Intervention är fokuserat på det enskilda barnets framsteg i lärandet. I princip innebär metoden att man tar avstånd från modeller som är inriktade på brister hos barnet, men i praktiken är tillvägagångssättet ett ganska stelt reglerat system. RTI tar som sin utgångspunkt att de flesta barn svarar på kompetent undervisning, så ett barn som inte svarar behöver per definition något mer. Antingen kommer barnet ”ikapp” och behöver inga fler insatser, eller så svarar det inte tillräckligt och behöver därför större insatser. Det finns dock flera aspekter som är problematiska här. Dels kommer dyslektiska barn knappast ikapp tillräckligt för att prestera på samma nivå som barn utan dyslexi, dels är frågan i vilken grad resultatet av insatsen beror på lärarnas personliga kunskaper och resurser. Andra frågor är om RTI lägger för mycket ansvar på barnet som inte ”svarar” och om det verkligen går att erbjuda barnet kvalificerade regelbundna insatser. Pedagoger menar ändå att modellen har ett värde genom att den riktar fokus mot varje barns inlärningsbehov och lärande samt erbjuder systematiska insatser (Grigorenko, 2009; Gorard m.fl., 2014).

Tester för dyslexibedömning Insatser för tidig upptäckt av barn som är i riskzonen för dyslexi har lett till att det utvecklats normerade screening- och profilinstrument. Dessa kan användas för att identifiera dyslexi med säkerhet endast om man också vet att barnet har oöverstigliga läs- och skrivsvårigheter.2 Däremot kan de tendenser som upptäcks göra pedagoger medvetna om att det finns ett allvarligt inlärningsbehov som troligen kräver målmedvetna insatser. Barns skriftspråkliga nivå kan bedömas med hjälp av normerade tester där deras poäng jämförs med hela populationens. Det finns tester för såväl läsning och stavning som handskrivning och läsförståelse. Testerna är utformade för att bedöma barns svårigheter, svagheter, typer av fel, uthållighet 2 I Sverige använder man mer än femtio olika tester för att upptäcka och utreda barn med dyslexi. Enligt en rapport från SBU (Dyslexi hos barn och ungdomar: tester och insatser; en systematisk litteraturöversikt, 2014) saknas det emellertid vetenskapliga studier som undersöker testernas tillförlitlighet.

3 tidig upptäckt av dyslexi

och inställning, och det är svårt att undvika att fokusera på brister. Många pedagoger har känt obehag över att utsätta barn för vad som kan vara en obehaglig eller påfrestande procedur. Därför bör man tänka efter noga innan man bestämmer sig för att använda ett sådant test. Tester bör inte användas mer än nödvändigt, och om de ges är det viktigt att hitta sätt att uppmuntra barnet och kanske dela upp testet i kortare avsnitt i den mån det är möjligt utan att det inverkar på testets tillförlitlighet. Det är inte alla tester som är tillgängliga för pedagoger, utan vissa får bara användas av speciallärare eller legitimerade psykologer. Pedagoger som vill köpa ett test bör undersöka vilka kvalifikationer som krävs eller rådgöra med testförlagets kundtjänst. När det gäller tryckta tester är det särskilt viktigt att titta på utgivningsåret. Vissa tester kan behöva uppdateras eftersom ordförrådet kan ha blivit föråldrat och begrepp fallit ur bruk. Det är också viktigt att kontrollera att testet är utprovat för den åldersgrupp barnet tillhör. Vidare måste alla tester ha både validitet och reliabilitet. Validitet betyder att testerna ska mäta det de är utformade för att mäta och reliabilitet att de mäter detta på samma sätt varje gång de används. Testmanualer innehåller information om reliabilitet, validitet, urvalsstorlek och testkonstruktion, och allt detta bör man titta på innan man köper ett test. I dyslexibedömningar som görs med hjälp av normerade tester är det viktigt att pedagoger försöker undvika den så kallade testningseffekten eller träningseffekten. Om barn blir alltför bekanta med ett test kommer de ihåg hur de ska göra det och får då högre poäng än de skulle ha fått om de såg testet för första gången. Därför bör man inte ge ett barn samma test oftare än en gång om året. Tester kan också publiceras i två olika versioner för att förhindra att barnen memorerar innehållet. Mer information om dyslexibedömningar finns i bilaga 1.

Normerade och psykometriska tester Psykometriska tester, som mäter mentala och kognitiva aspekter, har haft en viktig plats i dyslexiutredningar i Storbritannien. Ett tidigt sätt att ställa diagnosen dyslexi var att konstatera att någon hade en hög förmåga inom de flesta områden men en tydlig svacka inom läsning och stavning, eventuellt i kombination med andra svårigheter, till exempel sekvensinlärning eller minne. I vissa utredningar mättes glappet mellan läs- och skrivförmågan 66

3 tidig upptäckt av dyslexi

och övriga förmågor, och om detta var tillräckligt stort ansågs det bekräfta att personen i fråga hade dyslexi. Den här så kallade diskrepansmodellen används inte längre i dyslexiutredningar i Storbritannien eftersom vi har övergett uppfattningen att dyslexi är detsamma som att högintelligenta barn har en oförklarlig oförmåga att lära sig läsa och skriva. Men en påtaglig skillnad mellan läs- och skrivförmåga och andra förmågor är fortfarande den viktigaste dysleximarkören. Alla bedömningar kan ge falskt positiva och falskt negativa utfall; de kan identifiera problem där det inte finns några eller misslyckas med att upptäcka problem där de faktiskt finns. Pedagoger måste vara medvetna om dessa risker, noggrant observera barnets framsteg och respektera sin intuition om den säger att ett barn kanske har svårigheter. Olika tester gör olika saker på olika sätt. Det är således viktigt att pedagoger vet vilka tester de ska använda för vilka ändamål och varför. De flesta länder har särskilda riktlinjer, ofta från psykologförbund eller liknande, som ger etisk vägledning i användningen av tester. Testförlagens medarbetare kan också ge goda råd. Normerade och psykometriska tester ger information genom att jämföra ett barns prestation med jämnårigas. Resultaten uttrycks som råpoäng, som sedan omvandlas till standardiserade poäng. Det betyder att alla testresultat räknas om till nivåer där de kan jämföras sinsemellan. Det är en fördel när man använder flera olika tester, till exempel när man bedömer ett barns färdigheter inom olika skriftspråkliga områden. Då blir det möjligt att se var barnets relativa styrkor och svagheter finns och bedöma om profilen är typisk för någon som har dyslexi. Normerade och psykometriska tester kan användas för att bedöma ett barns läs- och skrivförmåga, men vissa psykometriska bedömningar syftar i stället till att ge en mer heltäckande bild av barnets kognitiva förmåga. Genom att titta på barnets potential och/eller prestation inom en rad områden kan man få inblick i kognitiva aspekter som kunskap och förståelse, informationsbearbetning, problemlösning och bearbetningshastighet. Inom detta spektrum av egenskaper går det sedan att identifiera svagheter som brukar förknippas med läs- och skrivsvårigheter. Oavsett om det är speciallärare, psykologer eller logopeder som sköter utredningen brukar det ingå moment som ger en helhetsbild av barnets förmågor. Om deltesterna visar att barnet har stora läs- och skrivrelaterade svårigheter kan det stödja slutsatsen att barnets svårigheter är dyslektiska. © S tudentlitteratur

3 tidig upptäckt av dyslexi

Även om det finns ett stort antal publicerade tester understryker Nya Zeelands psykologförbund i sina riktlinjer från 2013 att man bör använda även andra källor när man vill bedöma små barns skriftspråk. I riktlinjerna påpekas att det av flera skäl är mycket svårt att fånga små barns verkliga beteende med hjälp av formella bedömningsinstrument. Där konstateras bland annat: ”Om syftet med bedömningen är att ta fram en åtgärdsplan bör andra bedömningsmetoder användas, till exempel direkt observation i naturliga miljöer och strukturerade intervjuer” (New Zealand Psychologists Board, 2013, s. 22). Det finns många publicerade bedömningsinstrument eller tester som utformats för att ge ett antal poäng som visar hur barnet som bedöms presterar jämfört med andra barn. Utbildade pedagoger kan använda många av dessa, men ansvaret för utredningen faller förmodligen på en speciallärare eller logoped. Dyslexiutredningar görs ofta för att en förälder eller annan vårdnadshavare är bekymrad över barnets tidiga skriftspråksutveckling. I första hand bör oron diskuteras med barnets förskola eller skola. Om oron kvarstår efter informella bedömningar eller bedömning av speciallärare kan nästa steg vara att ta kontakt med psykolog, barnläkare eller logoped.3

Dysleximedvetna principer: observation Observation är numera en viktig del av pedagogers och lärares vanliga arbete och görs för att dokumentera moment i undervisningen och lärandet som kan vara ganska flyktiga. Det finns många faktorer att ta hänsyn till under observationen och sätt att göra den både effektivare och mer användbar. När det gäller små barn och dyslexi är förhoppningen att en pedagog lägger märke till om barnets tidiga skriftspråkliga förmåga inte utvecklas som förväntat. I så fall kan det vara lämpligt att göra en mer systematisk observation. Denscombe (2010, s. 200) skriver att systematisk observation kan omfatta • hur ofta något inträffar • vad som sker vid en viss tidpunkt

3 På Svenska Dyslexiföreningens hemsida finns en modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Den kan laddas ner från http://www.dyslexiforeningen.se/, sök under rubriken Publikationer.

3 tidig upptäckt av dyslexi

• hur länge något pågår • vad som sker med en viss individ eller grupp av individer.

Det finns även nackdelar med observation, till exempel att man visserligen får information om beteenden och händelser men inte om deras orsaker. En observation kan också bli alltför förenklande eftersom den knappast utforskar beteenden och händelser på något djupare plan. Observationer ger normalt inte heller någon information om situationer och sammanhang. Dessutom kan observatören själv genom sin närvaro påverka beteendet eller händelserna som ska observeras. Det finns givetvis även etiska aspekter att ta hänsyn till i samband med observation. Dold observation kan till exempel upplevas som problematiskt eftersom den sker utan medgivande från den som blir observerad. För att försäkra sig om att handla etiskt är det säkrast att begära tillstånd från föräldrar/andra vårdnadshavare och förskolechef eller rektor om en strukturerad observation planeras. Med särskilda tekniker vid observationen kan pedagoger eller lärare få fram mer information än om de bara iakttar barnet och antecknar vad det gör, ett tillvägagångssätt som i praktiken kan leda till ett överdrivet fokus på det negativa i problematiska situationer. Det finns också en risk för att en observatör påverkas av bias i sin observation eller tolkning. Därför är det ofta bäst om två observatörer samarbetar, men det kan förstås vara svårt att få till i verksamheten. Strukturerade, systematiska observationer är ett annat sätt att skapa ett visst skydd mot bias. Kate Wall beskriver ett antal metoder för detta: • Tidssampling: En aktivitet eller ett beteende iakttas på förbestämda

tidpunkter och inom ett visst tidsintervall.

• Händelse- eller frekvensurval: Pedagogen försöker notera hur ofta

något sker.

• Fokuserad eller målmedveten observation: Pedagogen för detaljerade

anteckningar om vad barnet gör och hur det uppträder vid en viss på förhand bestämd tid. • Sociogram: Pedagogen försöker kartlägga och räkna barnets sociala relationer, handlingar och kommunikationstillfällen • Aktivitetsväxling: Pedagogen försöker kartlägga vilka aktiviteter ett barn väljer och hur det växlar mellan dem. (Wall, 2006, s. 112–119) © S tudentlitteratur

3 tidig upptäckt av dyslexi

Dyslexivänlig praktik: observation av aktivitetsväxling Bilaga 1 är en anpassning av Kate Walls (2006) diagram som visar hur ett barn rör sig mellan olika aktiviteter. Där framgår även hur lång tid barnet ägnade åt varje aktivitet och om det var en aktivitet som personalen tog initiativet till. En pedagog som vill göra en observation av det här slaget bör förbereda kartan i förväg. Exemplet i bilaga 1 visar ett barn som undviker bokhörnan, vilket kan vara ett tecken på att saken behöver undersökas närmare. Denscombe (2010) tar upp svårigheten med att sätta in informationen från en observation i ett sammanhang. Bilaga 2 är en mall som kan kopieras och användas för att notera information om sammanhang, inte bara vad ett barn eller en grupp gör vid en viss tidpunkt utan också vad förskolläraren, övrig personal och de andra barnen gör. Det har visat sig att formuläret kan fyllas i med 2,5 minuters mellanrum. Denscombe framhåller också att observationen måste kompletteras med anteckningar om situationen, och det finns särskild plats för detta i mallen.

Lek och lär: gissa bokstaven Det här är en lek där man utgår från känseln och ber barnen göra sig en inre bild av något de inte kan se. En tredimensionell bokstav (i plast, trä eller kartong) läggs i en ogenomskinlig påse eller placeras i händerna på ett barn som blundar. Målet är sedan att barnet ska gissa vilken bokstav det är. Ett barn som gissar rätt får behålla bokstaven tills leken är slut. Om barnet inte gissar rätt får pedagogen tillbaka bokstaven och talar om vilken bokstav det är. När leken är slut kan barnen få göra något med bokstäverna de fått behålla, till exempel bygga ett torn eller en kedja, eller använda dem som mall i en teckning. Efter McNicholas och McEntee (1991, 2004), nr 17: Letter Recognition – Guess the Letter (s. 10).

3 tidig upptäckt av dyslexi

Så ger du extra stöd i leken åt barn som behöver det • Ange tydligt om du är ute efter bokstavens ljud eller dess namn. • Bestäm om ni ska använda versaler, gemener eller båda delarna i • • •

•

leken. Förenkla leken genom att välja ett urval av ljud eller bokstäver. Låt barn som visar tecken på dyslexi få träna i förväg eftersom dyslektiker kan ha svårt att minnas. Ge barn som kanske har dyslektiska svårigheter mer tid på sig att tänka på ljudet/bokstaven genom att låta barnet lägga bokstäverna i påsen eller handen på de andra barnen. Om barnet får välja bokstav ibland så har det inte sämre förutsättningar än de andra varje gång. Om barnen får rita en form eller bild med bokstaven som mall kan de få tid att bekanta sig med bokstaven utan att behöva kunna den från början.

Inställning, förståelse, teknik, empati: dyslexiutredningar Syftet med en dyslexiutredning är att på sikt hjälpa barnet utveckla sin läsoch skrivförmåga. Följande kan därför vara ett lämpligt förhållningssätt: • Inställning: Fäst stor vikt vid ditt eget omdöme som lärare/pedagog,

förlita dig inte för mycket på formella tester och genomför dem inte för tätt. • Förståelse: Tänk på att alla tester innehåller en viss felnivå, utöver fel som eventuellt orsakas av den mänskliga faktorn, och att psyko metriska tester kan ge falskt positiva och falskt negativa utfall. • Teknik: Se till att behärska en mängd olika informella bedömningar, bland dem strukturerad observation, för att försöka förstå och främja barns lärande. • Empati: Tänk dig in i vilken negativ upplevelse det kan vara för ett barn att bli testat, särskilt om han eller hon har läs- och skriv svårigheter.

3 tidig upptäckt av dyslexi

Min dyslexiupplevelse: min egen dyslexiutredning Jag blev själv utredd för dyslexi och kände att det är för sorgligt att vi ut sätter barn för det här. Det tog evigheter, det var helt utmattande och fokus låg enbart på det jag inte kunde. Min dyslexi upptäcktes aldrig när jag gick i skolan, men jag hoppas att vi har blivit bättre sedan dess. Pedagog med dyslexi

Rekommenderad läsning 1 Backhouse, G. & Ruback, P. (2011). Special needs language and literacy assessment handbook for primary and secondary schools. London: Hodder Education. Innehåller kopieringsunderlag. 2 Phillips, S., Kelly, K. & Symes, L. (2013). Assessment of learners with dyslexic-type difficulties. London: SAGE. 3 Wall, K. (2006). Special needs and early years (2:a uppl.). London: SAGE.

Rekommenderad läsning i en svensk kontext 1 Ericson, B. (red.) (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. 2 Gustafson, S., Svensson, I. & Fälth, L. (2014). Response to intervention and Dynamic assessment: implementing systematic, dynamic and individualised interventions in primary school. International Journal of Disability, Development and Education, 61(1), 27–43. 3 SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar: tester och insatser; en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 4 Zetterqvist Nelson, K. (2000). På tal om dyslexi: en studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter. Avhandling. Linköping: Linköpings universitet.

Användbara webbplatser 1 http://www.sasc.org.uk Den brittiska organisationen SpLD Assessment Standards Committee övervakar frågor som rör utredningar av dyslexi och andra specifika inlärningssvårigheter.

3 tidig upptäckt av dyslexi

2 http://www.nhs.uk På brittiska NHS webbplats finns en sida med rubriken Dyslexia – Diagnosis med goda råd till föräldrar. Bland annat finns det tips på vad man ska göra om man är orolig att ens barn kan ha dyslexi, vart man ska vända sig och hur man begär en utredning. 3 http://www.dyslexiaaction.org.uk Det finns många organisationer och enskilda som erbjuder oberoende dyslexiutredningar mot betalning. Dyslexia Action är en organisation som har lång erfarenhet, hög kompetens och ett gott anseende på området.

Litteratur Castles, A. & Coltheart, M. (1993). Varieties of developmental dyslexia. Cognition, 47(2), 149–180. Denscombe, M. (2010). The good research guide (4:e uppl.). Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill. Department for Education (2013). Early Years Outcomes. London: DfE. Tillgänglig: https://www.gov.uk/ Department for Education and Standards and Testing Agency (2013). Early years foundation stage profile. London: DfE. Tillgänglig: https://www.gov.uk/ Glynn, T., Wearmouth, J. & Berryman, M. (2006). Supporting students with literacy difficulties: a responsive approach. Maidenhead: Open University Press. Gorard, S., Siddiqui, N. & See, B. H. (2014). Response to intervention evaluation report and executive summary. London: Education Endowment Foundation. Grigorenko, E. (2009). Dynamic assessment and response to intervention: two sides of one coin. Journal of Learning Disabilities, 42(2), 111–132. McNicholas, J. & McEntee, J. (1991, 2004). Games to improve reading levels. NASEN/ Routledge. New Zealand Psychologists Board (2013). Guidelines on the use of psychometric tests. Tillgänglig: http://www.psychologistsboard.org.nz/ Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) (2013). Synergies for better learning: an international perspective on evaluation and assessment. OECD Reviews of Evaluation and Assessment in Education. Paris: OECD. Palinscar, A. & Brown, A. (1983). Reciprocal teaching of comprehension-monitoring activities. Technical Report 269. Champaign: University of Illinois. Riddick, B. (2010). Living with dyslexia (2:a uppl). Abingdon: David Fulton/ Routledge. Wall, K. (2006). Special needs and early years (2:a uppl.). London: SAGE.

Barbara Pavey, fil.dr i specialpedagogik, har tidigare arbetat som lärare, utbildare och föreläsare. Nu arbetar hon som dyslexikonsult och författare.

Självmedvetandets utveckling Uthållighet barndomen Att förebygga läs- ioch skrivsvårigheter

– i förskolan och skolans tidiga årskurser

Det finns ett växande intresse av att tidigt upptäcka barn som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter, liksom av att fångaSjälvupp och stötta dessa barn och deras familjer. I den här boken redogör förtroende dyslexikonsult Barbara Pavey med utgångspunkt i ny forskning för vad vi vet om dyslexi idag.

Resiliens

De känslomässiga effekterna av dyslexi

I boken behandlas bland annat följande:

• vikten av att tala, lyssna och förstå språk • läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga barn • läs- och skrivsvårigheter och andra samtidiga svårigheter, i synnerhet dyspraxi • lekens betydelse • metoder för att upptäcka barn med risk att utveckla Hela läs- och skrivsvårigheter.

familjen

Pavey understryker hur viktigt det är att lärare har ett ”dyslexiberörs vänligt förhållningssätt” och anser att fokus bör ligga på att Förhållandet anpassa undervisning och lärande efter barnens behov. I boken mellan beröm finns förslag på och strategier för kartläggning och praktiskt arbete med läsoch skrivförberedande övningar, rekommendationer för kritik/tillrättagod praxis, konkreta tips, personliga erfarenheter av dyslexi samt visningar tips på vidare läsning.

Den affektiva

Detta är en mycket användbar bok för personal i förskola och domänens skola, studenter på förskollärar- och lärarutbildningar samt alla andra som vill stötta yngre barn med risk att utveckla läs- och betydelse skrivsvårigheter.

Art.nr 39605

studentlitteratur.se