Samtliga författare är verksamma vid högskolorna i Borås och Jönköping och har lång egen erfarenhet från förskola, skola och högskola.
www.liber.se
Jörgen Dimenäs red.
L Lära till lärare
ära till lärare syftar till att beskriva och fördjupa olika aspekter av hur du som lärarstuderande kan utvecklas till lärare. Boken är också ett hjälpmedel för dig som redan är verksam lärare och som vill vidareutveckla din professionella lärarroll och synliggöra den vetenskapliga grunden inom läraryrket. I Lära till lärare visar författarna hur du kan utveckla din egen praktik genom att tillägna dig vetenskapliga redskap och ett vetenskapligt förhållningssätt. Boken har en tydlig progression som gör den relevant såväl för den som är i början av sin lärarutbildning som för den mer erfarne läraren som vill utveckla sin yrkeskompetens. I texten ges rikligt med exempel från lärares vardagsarbete.
Dimenäs red.
L
¨ till lärare Lära ¨
L Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik
Best nr 47-08421-0 Tryck nr 47-08421-0-06
LIBER
OSorig Dimenäs.indd 1
2016-02-11 08:41
ISBN 978-91-47-08421-0 © 2007 Författarna och Liber AB förlagsredaktör: Bibbi Fagerström förläggare: Emma Stockhaus omslag och typografi: Birgitta Dahlkild produktion: Kenneth Olsson Första upplagan 7 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryckt: People Printing, Kina 2016
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
InlagaDimenäsOK2.indd 2
2016-02-11 08:47
Innehåll Del I 9 1
Att undersöka utbildning och undervisning 10
Vilken nytta har en blivande lärare av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt? 10 Utgångspunkter inför att planera en undersökning 15 2
Etik 21
Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? 21 Forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet 25 Del II 29 3
Observation som redskap 30
Att observera – vad innebär det? 30 Att observera för att utveckla kunskap om undervisning 41 Att observera efter schema 45 4
Intervju som redskap 47
Att genomföra en intervju 47 Intervju som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfattningar 57 Fokuserade gruppintervjuer 63 5
Self report – att använda skrivna texter som redskap 70
Att utgå från texter 70 6
Enkät som redskap 82
Att byta språk – från det verbala till det numeriska 82 Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap 84 Varför enkät? 85 7
Dokument och litteratur som redskap 97
Att använda litteratur 97 8
Teori som redskap 103
Teori 103 Vetenskapsteori, hur forskaren betraktar sina resultat i ett större perspektiv 106
InlagaDimenäsOK2.indd 3
07-01-24 11.11.36
Att använda teori som ett redskap i tolkning av observationer 107 Exempel från undervisning – sett ur ett köns- /genusperspektiv 111 9
Analys utifrån redskapen 122
Allmänt om analys 122 Del III 133 10 Etnografi som forskningsansats 134
Etnografi 134 Dataproduktion 136 11 Fenomenografi som forskningsansats 157
Fenomenografi 157 Perspektiv på den fenomenografiska ansatsen 171 12 Aktionsforskning som forskningsansats 174
Aktionsforskning 174 Aktionsforskning för utveckling av förskoleoch skolverksamhet 181 13 Kvantitativ data och forskningsansats 192
Kvantitativ metod – ett annat sätt att tänka? 192 Kvantitativa verktyg för lärare i utbildningsvetenskap 198 Ett kvantitativt vetenskapsteoretiskt förhållningssätt 202 Verktyg för att generalisera och predicera människor 208 Kvantitativa verktyg: traditionen från Pearson 212 Kvantitativa verktyg: traditionen från Fisher 219 Del IV 225 14 Uppsatsen – examensarbetet 226
Att undersöka 226 Att vara respondent och opponent 242 15 Om att verifiera undersökningsresultat 247
Inledning 247 Vetenskapliga kriterier för kvantitativ forskning 249 Vetenskapliga kriterier för kvalitativ forskning 252
InlagaDimenäsOK2.indd 4
07-01-24 11.11.36
Förord Denna bok syftar till att beskriva och fördjupa olika aspekter av hur en lärarstuderande kan utvecklas till lärare och hur man som färdig lärare kan vidareutveckla sin professionella lärarroll. Innehållet i boken avgränsas till det speciella fokus i lärarutbildningen och läraryrket som tar sin utgångspunkt i det vi benämner den vetenskapliga grunden. Vår egen erfarenhet som förskollärare, grundskollärare och lärare på universitet och högskolor säger oss att mycket krävs för att till fullo förstå den komplexitet som ryms inom lärarutövandet. Högre studier inom utbildningsvetenskap kan vara inkörsporten till ett fortsatt utvecklande av yrket. Detta uttrycks i statsmaktens intentioner att lärarutbildningen ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket också ska knytas till lärarens dagliga arbete. Vidare menar man att det vetenskapliga förhållningssättet måste löpa som en röd tråd genom lärarutbildningens samtliga delar. Utbildningen till lärare ska uppmuntra till kritisk analys av den egna verksamheten och läraren ska ha redskap att analysera och utveckla sin yrkespraktik. Vilken betydelse har det för blivande lärare att under sin utbildning genomföra ett eget forskningsarbete? Så inleder Birgit Lendahls Rosendahl sin avhandling Examensarbetets innebörder. En studie av blivande lärares utsagor (1998). Hennes avhandling fokuserar på hur blivande lärare ser på (innebörden i) forskning som en väg till kunskap. Flera studier som gjorts av examensarbetet i lärarutbildningen visar att detta är en uppgift som studenter inte alltid förstår meningen med. I Emsheimers studie Likheter, skillnader och bearbetande – en studie om studenters arbete med sitt examensarbete (2005) ger blivande lärare (kanske även lärarutbildare och yrkesverksamma lärare) uttryck för att ”jag ska bli lärare inte forskare”. Att genomföra en forskningsuppgift upplevs av blivande lärare som väsensskilt från att vara lärare eller från att genom utvecklingsarbete utveckla den egna verksamheten i undervisningen. Vi har också erfarit att studenter vid Högskolan i Borås har haft svårt att relatera examensarbetet till lärarens yrkesverksamhet och barns lärande. 5
InlagaDimenäsOK2.indd 5
07-01-24 11.11.36
Det är denna problematik vi vill göra något åt. All högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund, vilket innebär (vår tolkning) att blivande lärare bör träna förmågan att kunna se tillbaka på sin egen undervisning och sin egen utveckling som lärare med kritiska ögon och lära sig av tillbakablicken. Som lärare måste man kunna distansera sig och betrakta det som hänt utifrån olika perspektiv (teorier) och med hjälp av olika redskap (metoder). Detta behöver upplevas och problematiseras genom hela lärarutbildningen och det är vårt uppdrag som lärarutbildare att ge de blivande lärarna dessa möjligheter. En del av denna träning är att erbjuda möjligheter till vetenskapligt tänkande och handlande under alla kurser genom lärarutbildningen. Vår idé bygger alltså på att ett vetenskapligt förhållningssätt ska tränas, diskuteras och problematiseras i relation till varje kurs innehåll för att bli begriplig i en skolvardag. Detta förstärks av slutsatser i Emsheimers rapport. Han skriver bland annat att studenter har problem när det gäller att använda sig av både metod och teori. Det finns en låg grad av bearbetning av materialet från exempelvis intervjuer och observationer. De redovisas i för hög grad som en mängd data, vilka ofta saknar strukturering, tolkning och diskuterande av slutsatser. Det som är förtjänster i arbetena är att ”studenterna dragit fram en mängd material” vilket är, menar Emsheimer, det som bidrar till studenternas lärande. Vår slutsats är att studenterna genom hela skolsystemet tränat att läsa facklitteratur och dra ut det man bedömt som viktigt. Däremot förefaller de inte tillräckligt ha tränat förmågan till kritisk granskning av exempelvis skolans eller förskolans verksamhet eller av teorier och forskning. En avsikt med vår bok är att erbjuda studenter dessa möjligheter under hela sin utbildning och inte enbart under examensarbetets metod- och uppsatsdelar. Bokens huvudsakliga innehåll bör också ses som ett hjälpmedel för den som redan är verksam lärare och vill utveckla och synliggöra den vetenskapliga grunden inom sin yrkespraktik och i läraryrket. Innehållet har anpassats för att möjliggöra en grund för den lärare som vill fördjupa sin kunskap kring läraryrket och gå vidare till fors6
InlagaDimenäsOK2.indd 6
07-01-24 11.11.36
karutbildning. Det innebär att exemplen, främst i del I, är skrivna på olika nivåer och hämtade från lärarutbildningen. Tanken med detta val är att illustrera hur vetenskaplighet kan göras till redskap i studentens lärande från termin 1–7. På vilket sätt kan denna bok ge ett nytt tillskott till den redan rika flora av litteratur om vetenskap, vetenskapsteori, vetenskaplig metodik och vetenskaplig rapportering? Vi som står bakom innehållet har länge fört diskussioner runt problemet att integrera vetenskapligt arbete med innehållet i lärarutbildningens alla terminer. För det första är det viktigt att vetenskapligheten i utbildningen inte ensidigt fokuseras på form, till exempel hur man strukturerar en rapport. Formen är förvisso viktig i vetenskapliga studier, den utgör en viktig grund för att innehållet ska framstå i klar och tydlig dager och att innehållet på ett godtagbart sätt kommunicerar till läsaren, men det viktigaste är naturligtvis resultat och slutsatser kring det innehåll man undersökt. För det andra har vi i vårt arbete med så långa utbildningar som lärarutbildningen diskuterat en form av vetenskaplig progression i utbildningen, vilket vi ser som nödvändigt att tydliggöra. Studenten möter ofta stora svårigheter om den vetenskapliga grunden i utbildningen ensidigt fokuserar på det examensarbete som ska presteras mot slutet av utbildningen. I den här boken kommer därför läsaren att i flera av texterna återfinna tankar kring vetenskaplig progression. En viktig struktur i bokens uppläggning är att vi vid olika moment samtidigt behandlar hur exempelvis intervjun och dess resultat kan användas för nybörjaren, för den som är mitt i utbildningen, för den som är i slutet av sin utbildning eller för den verksamma läraren. Vår intention är att texterna ska kunna användas beroende på vad studenten har utvecklat sedan tidigare. Texterna är sprungna ur våra egna erfarenheter tillsammans med studenter i lärarutbildningen och är texter vilka öppet kan diskuteras. De kan användas för diskussion och problematisering och ska inte ses som normerande. Vår förhoppning är att läsaren läser och drar slutsatser utifrån texterna och relaterar det till sitt eget sätt att förstå läraryrket. Vår tanke är också att det inte ska vara nödvändigt att läsa boken 7
InlagaDimenäsOK2.indd 7
07-01-24 11.11.37
från första till sista sidan för att kunna använda sig av boken. De olika kapitlen kan läsas oberoende av varandra. Boken är uppdelad i fyra delar där det i del I diskuteras motiveringar till ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket. Vidare tas frågan hur man kan fördjupa sin kunskap genom att undersöka utbildningar och undervisning upp. Avsnittet behandlar också övergripande etiska frågeställningar i samband med olika undersökningar. I del II diskuteras och ges förslag på olika sätt att genomföra undersökningar. De redskap som diskuteras och problematiseras är observation, intervju, self report, enkät, dokument och litteratur. Del II avslutas med att diskutera teorin som ett redskap och hjälpmedel för att betrakta, fördjupa och förstå sin undersökning. I bokens del III ger vi några exempel på fördjupade forskningsansatser, vilka vi anser vara särskilt användbara för undersökningar kring utbildning och undervisning. I del IV tas olika erfarenheter kring examensarbeten i lärarutbildningen upp. Vidare förs en diskussion kring motivering av vetenskaplighet i pedagogiska utbildningar. För att underlätta för den läsare som ytterligare vill fördjupa sina studier i en viss vetenskaplig forskningsansats ger vi i slutet av kapitlen förslag på litteratur vi tror kan vara till hjälp. Slutligen vill vi säga att vi har skrivit utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv, där innehållet i undervisningens verksamhet utgör grunden för utvecklandet av den egna kunskapen. Birgitta Davidsson och Jörgen Dimenäs
8
InlagaDimenäsOK2.indd 8
07-01-24 11.11.37
Del I Vilken nytta har jag av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt? Hur gör jag och vad riskerar jag att utsätta andra människor för i mitt undersökningsarbete? Som lärarstuderande och lärare ställs man inför dessa grundläggande frågor när man funderar över sitt lärarutövande både som verksam lärare och som lärarstuderande under utbildning. I kapitel ett diskuteras därför några motiveringar till ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket och vad man särskilt kan uppmärksamma när man påbörjar olika undersökningar av utbildning och undervisning. I kapitel två diskuteras risker för obehag för de personer som man exempelvis kommer att lämna enkäter till, intervjua eller observera. Vi har redan i bokens inledning valt att poängtera vikten av ett etiskt försvarbart förhållningssätt i undersökningsarbetet.
9
InlagaDimenäsOK2.indd 9
07-01-24 11.11.37
1 Att undersöka utbildning och undervisning
Vilken nytta har en blivande lärare av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt? Jörgen Dimenäs
Vi har ofta från lärarstuderande fått frågan vilken nytta man som lärarstuderande och blivande lärare har av att göra olika undersökningar, att studera vetenskap, att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt och att mot slutet av sin utbildning göra ett examensarbete. Frågorna är förstås helt förståeliga och berättigade, i synnerhet i början av en lärarutbildning. Som nybliven lärarstuderande är det naturligt att förvänta att utbildningen fokuserar på kunskaper om hur man kan lägga upp undervisningen så bra att man kan leda en grupp elever eller en klass. Det är kunskaper i ämnet man vill ha, det är metodik, det är tips och idéer studenten prioriterar framför det vetenskapliga förhållningssättet. För många studerande är ett vetenskapligt förhållningssätt något som känns främmande. Mot slutet av lärarutbildningen kan detta ha förändrats. Ett vetenskapligt förhållningssätt
Det finns ett drastiskt och mycket förenklat sätt att beskriva en lärarstuderandes förhållningssätt till sin utbildning. Det förhållningssättet innebär att studenten under sina första kurser fokuserar mycket på sig själv som individ. Passar jag som lärare? Kan jag fånga klassen eller gruppen? Reder jag ut konflikter som uppstår? 10
InlagaDimenäsOK2.indd 10
07-01-24 11.11.37
Är jag bra på att lära ut? Tycker eleverna om mig? Efter en tid i utbildningen visar det sig att studenten i regel fått någorlunda svar på ovanstående frågor och därmed kan börja bygga upp en tillit till sin egen förmåga. Under den här tiden i utbildningen väljer också studenten sina inriktningar och specialiseringar. Vår erfarenhet är att detta leder till att studenten blir väldigt engagerad och intresserad av sitt ämne. Ämnena eller inriktningarna är ju det som studenten av tradition ska ägna sin undervisningskarriär åt. Vi uppfattar att studenten verkligen vill att hans eller hennes barn och ungdomar ska tillägna sig den viktiga och värdefulla kunskap som ryms inom respektive kunskaps- och verksamhetsområde. Tillsammans med en tillit till sin egen förmåga och kunskap om ämnesinnehållet finns det dock en risk att den lärarstuderandes undervisning i huvudsak byggs upp kring lärarens kunskaper i ämnet och därmed riskerar de förmedlande undervisningsmetoderna att bli ensidigt förhärskande. Denna balans mellan elevfokuserad och ämnesfokuserad verksamhet är viktig att uppmärksamma för alla lärarkategorier oavsett om man som lärare inriktar sig mot förskola, grundskola eller gymnasium. Vår iakttagelse är lyckligtvis att de flesta som genomgår lärarutbildningen också genomgår en tredje fas innan de avslutar sin utbildning, nämligen upptäckten att det finns barn eller elever närvarande! Barn och ungdomar som har olika utgångspunkter för sitt lärande, som behöver få ett innehåll presenterat på olika sätt och som har olika sätt att lära. En del barn eller elever föredrar exempelvis att ibland få höra något berättat för sig, en del förstår bra genom teckningar och bilder medan andra kanske förstår bättre om de får diskutera med varandra. Vi skulle också vilja lägga till en fjärde fas som vi alltmer skymtar i den lärarstuderandes utveckling till lärare, nämligen den professionella läraren som har utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt yrke. Det vill säga en nyutexaminerad lärare som har erövrat en förmåga och en beredskap att kritiskt granska, att reflektera, att ifrågasätta, att kunna ta del av artiklar och böcker kring aktuell pedagogisk forskning, att kunna utvärdera och rapportera, att 11
InlagaDimenäsOK2.indd 11
07-01-24 11.11.37
komma med förslag till förbättringsarbete och att kunna delta i en kvalitetssäkring av sin egen verksamhet i förskolan och skolan. Med detta menar vi att man med lärarexamen har erövrat de viktigaste grunderna för att kunna introduceras i yrket för att därefter fortsätta att fördjupa sin yrkeskunskap. Att utvärdera och utveckla
Utvärdering är ytterligare en aspekt på nyttan av att ha utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt. De lärare som utbildas i dagens lärarutbildningar förväntas ha förutsättningar att planera, genomföra och dra slutsatser av en utvärdering. Dessa lärare bör därför rimligen kunna genomföra olika slags arbetsuppgifter, exempelvis genomföra undersökningar och ta utvärderingsuppdrag åt den egna kommunen eller skolan. Att utvärdera en utbildningsverksamhet kan innebära två delvis olika saker. För många betyder utvärdering att barn och ungdomar eller studenter fyller i en enkät om vad de tycker om en viss kurs eller ett undervisningsmoment. De får uttrycka sig kring frågor om föreläsningar, seminarier och litteratur och ge förslag på vad som kan förbättras inför nästa kursomgång. Detta är något vi istället vill benämna en kursvärdering (en kursvärdering kan dock mycket väl inrymmas i det begrepp som vi vill benämna utvärdering). En utvärdering går dock djupare. De personer som är föremål för en utbildningssatsning kan i en utvärdering bedömas i förhållande till den kunskap de utvecklat i relation till de mål som satts upp. En utvärdering kan också inrymma frågor kring hur en pågående verksamhet ska förändras och blir med det ett slags processutvärdering. Syftet med en utvärdering med denna intention blir på det sättet en signal till den som ansvarar för utbildningen om hur man kan utveckla och förbättra en verksamhet och hur man lyckas fullfölja uppsatta mål. Detta är två helt skilda sätt att använda utvärderingsinstrumentet och därför inte helt oproblematiskt. Lärare av idag förväntas också vara med och bedriva långsiktiga förståelseinriktade utvecklingsarbeten vilka bygger på utvärderings12
InlagaDimenäsOK2.indd 12
07-01-24 11.11.38
insatser. Detta är speciellt intressant för verksamheten i våra olika skolformer. Scherp (2003) menar exempelvis att utvärdering i lärarandeorienterade organisationer utgår från ett dynamiskt synsätt på effektivitet där lärandet sätts i fokus. Han menar att det finns för lite av detta i skolvärlden och ställer detta mot ett utvärderingssystem som mer sker utifrån kontrollmotiv, vilket inte med automatik leder till skolutveckling. Istället för fokus på den egna verksamheten riskerar fokus att ensidigt hamna på externt uttryckta målkriterier. Liknande tankegångar uttrycker också Torper (1999) som efterlyser mer av reflekterande och analyserande motiv i utvärderingar av en verksamhet. Han menar att det görs få försök att sätta in utvärderingsresultaten i deras sammanhang och att reflektera över mot vilka mål man arbetar, vilka förutsättningarna varit och varför man fått de resultat man fått. I allt utvecklingsarbete finns det en erfarenhetsaspekt med hos dem som deltar. Inom skola och förskola är det pedagogernas erfarenheter som ger dem status som lärare i förskola, grundskola och gymnasium. Det är ur detta perspektiv man måste se utvecklingsarbete. Det innebär samtidigt att pedagogerna bär med sig kärnan av yrkeskunnande i utvecklingsarbetet och det innebär också att det bland annat är denna yrkeskunskap som också kan fokuseras och utvecklas. Innehållsmässigt rör det sig om yrkesmässiga erfarenheter vilka på olika sätt påverkar barns och elevers prestationer i det kommunala utbildningsväsendet, erfarenheter och kunskap hos pedagoger om barns och elevers bakgrund, om motivationens betydelse för lärandet, om det egna ledarskapet, om den egna kunskapen kring undervisning och om metoder för lärandet (Dimenäs, 1995; Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996; Sträng & Dimenäs, 2000). En annan central aspekt av lärarens profession är den kunskap vilken framgångsrika lärare besitter när det gäller fokus på undervisningssituationen. Det är något som Alexandersson visar i sin forskning, där några av de mest centrala delarna av lärarens profession berör lärarens förmåga att fokusera på den pågående aktiviteten, den sociala interaktionen och på det innehåll som eleverna ska arbeta med (Alexandersson, 1994). Det tycks som om utvärderingsinstrumentet 13
InlagaDimenäsOK2.indd 13
07-01-24 11.11.38
i alla dessa avseenden skulle kunna utgöra ett betydelsefullt redskap när det gäller lärarens möjligheter att i sin verksamhet själv peka på utvecklings- och förbättringsmöjligheter. Att utvärdera på detta mer djupgående sätt förutsätter också ett kritiskt tänkande och skolning i vetenskapligt förhållningssätt, vilket vi tror är en förutsättning för att som lärare kunna verka i framtidens skola. Att vara med och skapa framtidens skola
Förväntningar på lärare, oberoende av skolform, har förändrats genom åren. I slutet av 1800-talet hade lärare och förskollärare en nära relation både till den statliga och kyrkliga makten och till välgörenhetsorganisationer. Det var viktigt för lärare att undervisa och uppfostra så att barnen lärde sig läsa, skriva och räkna. Naturkunskap och kristendomskunskap var också viktiga inslag i undervisningen. Detta gällde även i de barnträdgårdar som fanns för de mindre barnen. Under det sekel som gått har samhällets förändrats, vilket avspeglats i förskola och skola. Nya ämnen och områden har tillkommit och familjestrukturen har inte längre prägeln av den bondekultur som fanns i början och mitten av 1900-talet. Läraren i grundskolan undervisar idag i olika ämnen, men förväntas också ha andra kunskaper. Genom att samhället förändrats har innehållet och uppgifterna i läraryrket i grundskolan och förskolan närmat sig varandra och de sociala och allmänna frågorna fått en allt större plats. Lärarrollen har förändrats för lärare i båda verksamheterna. Ett tänkbart scenario, med tanke på det vetenskapliga förhållningssätt vilket är ett riktmärke för lärarutbildning av idag, är att läraryrket kommer att förändras ytterligare. Den lärare som har utvecklat ett kritiskt förhållningssätt och har en vetenskaplig metodisk skolning är van att vrida och vända på argument och att se problem ur olika perspektiv. Det är också en person som vi tror är van att ta del av vetenskapliga artiklar kring olika aktuella forskningsrön. Läraren kommer än mer att vara den som inte bara tycker utan också kan argumentera och ta ställning. Det är en person som kan utföra egna undersökningar och förmedla resultaten på ett tydligt sätt till föräldrar och arbetsgivare. Vidare kommer det att finnas en 14
InlagaDimenäsOK2.indd 14
07-01-24 11.11.38
förväntan att läraren kan utföra utvärderingsuppdrag som ett led i utvecklingssträvanden, vilket vi tidigare nämnt. Utmärkande är ett reflekterande, kritiskt förhållningssätt till den egna verksamheten. Att idag utbilda sig till lärare kan innebära en fortsatt yrkeskarriär som ”undervisare”, men kommer säkerligen också alltmer att leda till andra uppdrag inom utbildningssektorn.
Utgångspunkter inför att planera en undersökning Sonja Kihlström
Hur går det till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i den egna undervisningsverksamheten? Vilka frågor är viktiga att ställa? I följande avsnitt diskuteras några utgångspunkter och frågor som ofta och påtagligt uppstår när du vill påbörja olika undersökningar antingen du går en utbildning eller är verksam lärare. Att ställa frågor
När en undersökning ska inledas är det problemets art som avgör inriktningen. Fundera därför först på: Vad vill jag få kunskap om? Att definiera problemet eller frågan är mycket grundläggande. Ofta är vi för snabba att fatta ett beslut och finner ganska snabbt att vi förivrat oss. Stanna därför till och tänk efter före, vad är det du vill veta och mera exakt: ”Vad är det som ska undersökas? Vilka frågor har jag som jag vill få svar på?” Ta tid på dig när det gäller att avgränsa problemet och formulera dina frågor. Frågor kan vara mycket komplexa och har många delar, tyvärr kan du inte själv undersöka dem alla, åtminstone inte på samma gång. De slutgiltiga forskningsfrågorna bör därför vara väl preciserade och möjliga att undersöka. Nästa fas handlar om att gå till dig själv: ”Vilka är mina erfarenheter? Vad tror/vet jag själv om detta som ska undersökas?” 15
InlagaDimenäsOK2.indd 15
07-01-24 11.11.38
Den egna förförståelsen har stor betydelse för hur undersökningen kommer att gestalta sig. Vad du vet eller tror dig veta om det som ska undersökas påverkar din undersökning. Om du inte tar reda på/funderar över vad du själv tror om dina frågor kommer förmodligen ditt omedvetna vetande att påverka dig. Det bästa är att fundera och sedan skriva ner dina utgångspunkter för det problem du ämnar undersöka. Ställ dig följande frågor: ”Varför vill jag veta något om just detta område? Vad grundar jag mitt intresse på? Vad i min omvärld har påverkat mig att välja utveckling av just detta område, denna del av verkligheten?” Det är också viktigt att fråga: ”Vems perspektiv har jag? Undersöker jag detta område för min egen skull, eller är det någon annan som har påverkat mig?” Ofta kan det också vara så att ”det som är mig närmast är mig mest främmande”. Att komma nära sig själv och sin egen omvärld är oftast det svåraste i en undersökningsprocess. Är det möjligt att distansera sig till sin levda värld? Helt görligt är det kanske inte, men det är av största vikt att försöka så långt som möjligt. Ely (1994) menar att stor förtrogenhet kan försvåra för oss: Vi är alltför förtrogna när vi ”vet” svaren i förväg och när vi känner oss alltför närstående, alltför besvärade, alltför ointresserade eller alltför subjektiva för att undersöka situationen. Vi är alltför förtrogna när vi inte kan göra det välbekanta obekant (s. 23).
Ett annat sätt att utrycka samma sak är: ”Man kan inte undersöka något man vet något om.” Att veta innebär i detta avseende att man tror sig veta sanningen om något och att undersökningen görs för att visa att det man trodde var sant. En mera öppen utgångspunkt kommer att möjliggöra för dig att få veta det som du trots allt inte vet och att få nya kunskaper om ett relativt outforskat område. I den fortsatta undersökningen kan du fundera över Menons paradox – Menons paradox utgår från en dialog om lärande mellan Sokrates och Menon 403–402 f.Kr. – (Marton & Booth, 2000): ”Hur kan man söka efter någonting när man inte vet vad det är?” (s. 16). Eller med andra ord: Man kan inte undersöka något man inte vet 16
InlagaDimenäsOK2.indd 16
07-01-24 11.11.38
något om. Att inte veta något om det man ska undersöka verkar kanske vid första anblicken vara mycket tillfredsställande. Även detta visar sig dock vara omöjligt. För att undersöka något bör du ha viss insikt inom området. Att komma som en total främling kan innebära att du inte förstår det du ser och därför inte kan införliva det i ditt tidigare vetande. Att sätta sig in i undersökningsområdet
Den följande fasen i processen handlar om att du måste sätta dig in i undersökningsområdet. Vad finns det sedan tidigare för kunskap inom problemområdet? Att läsa på är därför en viktig del i alla undersökningar. Genom att sätta dig in vad andra har presenterat kan du finna vägledning för din egen undersökning. Det du studerar ska dock vara relevant och det gäller att sovra bland allt som finns. Det finns intressanta texter överallt, böcker, tidskrifter, tidningar, Internet etc. Här måste du även ägna dig åt källkritik och värdera vad du läser! Fundera över vad som ligger bakom det skrivna. Grundar sig författaren på allmänna synpunkter eller är det faktiska forskningsresultat som ligger bakom. På Internet finns många texter utan författare, här måste du vara ytterst försiktig. Om det är allmänna synpunkter och dylikt har detta ingen relevans för ett vetenskapligt arbete. Även en historisk tillbakablick på ditt område räknas som en viktig bakgrundsfaktor. Hur har man till exempel sett på ditt problem tidigare. Genomgången innebär att du samlar den kunskap som forskare tidigare kommit fram till om ditt undersökningsområde. Översikten ska innehålla tidigare forskning men även definitioner och begrepp. Försök att strukturera bakgrunden i olika teman som berör skilda aspekter av området. Hur ska du behandla de texter du tar del av? När du läser texten så ställ dig följande fråga: Vad handlar texten om? Försök berätta detta för dig själv och skriv sedan ner din berättelse. Det innebär alltså att du inte skriver av valda delar av det lästa utan skriver om detta med egna ord. Ibland händer det att författaren skriver något som du bedömer måste vara med exakt som det står skrivet. Naturligtvis 17
InlagaDimenäsOK2.indd 17
07-01-24 11.11.39
kan du då använda ett citat, men detta bör göras i undantagsfall och vid ganska få tillfällen i den egna rapporten. Ett citat får heller aldrig stå ensamt utan alltid tillsammans med dina egna ord. Citatet kan ses som en illustration och en förstärkning av din egen text. Det enda citat som kan stå för sig självt är exempelvis en dikt, där du kanske vill få läsaren i ett särskilt känsloläge. Vi tog tidigare upp att du måste fundera över din förförståelse angående undersökningsområdet, så att inte vad du tror påverkar den undersökning du vill genomföra. Detta inverkar även på dig när du ska läsa på om området. Något som är vanligt är att endast läsa sådant som stämmer överens med vad man själv tror. Här måste du rannsaka dig själv och ställa frågan: ”Hur gör jag?” För att visa vad vi menar ger vi ett exempel från lärarutbildningen på problem du som student kan hamna i när du vill undersöka ett personligt angeläget område. Exempel – att undersöka dyslexi:
En student skulle undersöka området dyslexi. Hon var själv dyslek-
tiker och därför mycket personligt engagerad. Studenten funderade över vilken grunden var till att hon var dyslektiker och ställde frågan: Vilken orsak finns till dyslexi? Hon läste på och beskrev mycket omsorgsfullt ett biologiskt perspektiv. Att det även kunde finnas andra perspektiv var inget som denna student ens funderade över. Handledaren kunde här diskutera med henne och visa på vikten av att även belysa övriga perspektiv, som exempelvis ett pedagogiskt eller ett socialt perspektiv, det vill säga att det kan finnas andra orsaker till dyslexi.
Du ska alltså även visa på det som du kanske inte samtycker till. Forskning visar oftast på olika resultat och detta måste belysas, sätt därför de olika resultaten i relation till varandra och jämför dem. Hur ska du då skriva om det du samtycker till eller inte samtycker till? Här är svaret självklart. Du ska försöka skriva om det så värderingsfritt som möjligt, inte ta upp vad du tycker om det du läst och inte heller vad du håller med om eller inte håller med om. I 18
InlagaDimenäsOK2.indd 18
07-01-24 11.11.39
din rapport kommer avsnittet som behandlar forskningsläget före ditt resultat. Läsaren har rätt att få de olika synpunkterna, de olika forskningsresultaten som du refererar till beskrivna så neutralt som möjligt för att eventuellt själv kunna ta ställning. Om du värderar det du skriver så får läsaren inte möjlighet att själv ta ställning. Ibland händer det att man uppfattar att det inte finns något att läsa inom det tänkta undersökningsområdet. Här gäller det att vidga sökområdet. Att via biblioteket söka i olika databaser kan visa nya vägar och ge dig ytterligare kunskap om ditt undersökningsområde. Det kan också vara så att någon kunnig person inom området inte har skrivit något. Denna person kan du då söka upp och få information muntligt. En sådan person brukar benämnas informant. Även utställningar, museer, film- och teaterföreställningar kan ge viktig information om ditt undersökningsområde. För att läsaren ska kunna läsa mera om det som tagits upp i din rapport måste det i hela avsnittet som berör tidigare kunskap finnas referenser. Den som tar del av rapporten ska också kunna förvissa sig om du har läst på, satt dig in i området och att det du refererar till är vederhäftigt och forskningsbaserat. LITTERATUR
Alexandersson, M: Metod och medvetande, Göteborg studies in educational sciences, nr 96, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg 1994. Dimenäs, J.: ”Frågan – en metod att nå kunskap?”, Lendahls, B. & Runesson, U. (red.): Vägar till elevers lärande, Studentlitteratur, Lund 1995. Dimenäs, J. & Sträng Haraldsson, M: Undervisning i naturvetenskap, Studentlitteratur, Lund 1996. Dimenäs, J.: ”Olika sätt att lära”, Försvarsmaktens Pedagogiska grunder, Försvarsmakten, Stockholm 2006. Ely, M: Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar, Studentlitteratur, Lund 1994. Emsheimer, P.: Den svårfångade reflektionen, Studentlitteratur, Lund 2005. Lendahls-Rosendahl, B: Examensarbetets innebörder. En studie av blivande lärares utsagor, Göteborg studies in educational sciences, nr 122, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg 1998.
19
InlagaDimenäsOK2.indd 19
07-01-24 11.11.39
Marton, F. & Booth, S.: Om lärande, Studentlitteratur, Lund 2000. Scherp, H.-Å.: ”Förståelseinriktad och problembaserad skolutveckling”, Berg, G. & Scherp, H.-Å. (red.): Skolutvecklingens många ansikten, Liber Distribution, Stockholm 2003. Sträng, M. & Dimenäs, J.: Det lärande mötet – ett bidrag till reflekterande utvärdering, Studentlitteratur, Lund 2000. Torper, U.: ”Lokal styrning och utvärdering”, Lindqvist, L., Lindqvist, J. & Torper, U. (red.): En friare skola. Om ledning och styrning av den lokala skolan, Studentlitteratur, Lund 1999.
20
InlagaDimenäsOK2.indd 20
07-01-24 11.11.39
2 Etik Om man som lärare eller lärarstuderande planerar någon form av undersökning i den egna verksamheten i förskolan eller skolan är det viktigt att från början beakta om de personer som involveras i undersökningen på något sätt utlämnas och kan komma till skada. I det här kapitlet tar vi upp frågan om etik i planering och utförande av undersökningar i verksamheten.
Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? Susanne Björkdahl Ordell
Utan att fördjupa oss i det stora fält som kan benämnas etik och etiska frågor kommer vi här att ta upp några viktiga tankar som ligger som en grund för resten av etikavsnittet. Etik är inget som är avgränsat till att gälla enbart forskningens speciella krav på etik. Det visar exempelvis den starka betoning på etiska spörsmål i skolans verksamhet idag, det vi kallar värdegrundsfrågor. Peter Singer är en av de mest kända etikerna inom filosofi i den anglosaxiska världen. Som redaktör för A Companion to Ethics (1993) där västvärldens mest kända filosofer tillsammans ger en imponerande bild av vad etik kan vara, sett ur olika infallsvinklar: historiska, olika religioners etik, västvärldens filosofiska etikfrågor etcetera, inleder Singer med att visa på de många möjliga tolkningar som finns av fenomenet etik. Etik finns som en grund i snart sagt alla områden av mänsklig aktivitet. Medvetet eller omedvetet styr etiska överväganden vårt dagliga liv. Inom humanistisk tradition, och inom kristendomen och flera andra stora religioner, finns den grundläggande etiska regeln om 21
InlagaDimenäsOK2.indd 21
07-01-24 11.11.40
människors lika värde. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter utgår till stora delar från idén om människors lika värde, här även inbegripet barns rättigheter, formulerade i den så kallade Barnkonventionen. Det skulle vara lätt att organisera en hel kurs som enbart diskuterade olika etiska frågor. Dessa frågor skulle då också utgöra grunden för den forskningsetik som detta kapitel handlar om, det som Singer (1993) kallar praktisk eller tillämpad etik: Utifrån vilka regler handlar vi? Singer utgår från fyra principer som överraskande nog handlar om vad etik inte är. Enligt Singer är etik inte en uppsättning förbud. Etik är inte heller ett idealt system som är mycket ädelt i teorin men som inte fungerar i praktiken, här ges exemplet att ”man inte ska ljuga”, men är det fel att ljuga om man kan rädda människoliv genom att exempelvis förneka att man vet var en grupp personer gömmer sig som är flyktingar. Han påstår också att etik inte är något som endast går att diskutera utifrån en religiös kontext. Det sista som etik inte är, är att den är relativ eller subjektiv. Om den vore relativ eller subjektiv skulle det betyda att skapandet av etik och etiska regler vore helt beroende av i vilket samhälle den och de etiska reglerna existerade och vilka makthavare som för tillfället styrde. Vad är då etik enligt Singer? Han ger förnuftet en central roll i etiska beslut. Han säger samtidigt att det inte är det enda etiska synsättet, men han anser att det är ett rimligt synsätt. Utifrån detta ställningstagande argumenterar han sedan för jämlikhet mellan människor av olika kön och ras, men också mellan djur och människor. Han diskuterar också den industrialiserade världens skyldighet att hjälpa utvecklingsländer och om man som medborgare i en demokrati har rätt att motarbeta lagar som strider mot ens eget förnuft och rättsmedvetande, det vill säga civil olydnad. Redan nu börjar du som läsare av detta avsnitt att ana hur komplex frågan om vad som är rätt och fel är. Det finns inte alltid några givna regler utifrån vilka vi kan vara säkra på att vi handlar rätt. Hur relaterar detta till forskningsetik? Forskningsetik är en del av och har sin grund i den etik som finns i det samhälle och i den 22
InlagaDimenäsOK2.indd 22
07-01-24 11.11.40
civilisation av vilken forskarsamhället är en del. Forskningsetiska frågor är viktiga för att reglera förhållandet mellan forskare och forskningsobjektet, människa och djur, men också för att reglera och problematisera vad som är värdefull forskning. Forskningsprojekt som finansieras av något vetenskapligt råd måste idag ha sin forskningsplan godkänd av ett så kallat etiskt råd innan man erhåller något anslag. Samhällssyn och människosyn påverkar etiken
Holme & Solvang (1997) skriver om etik utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv. De talar om etik i samband med vilka värderingar en forskare har och på vad dessa värderingar grundas. Hur ser det samhälle ut inom vilket forskningen bedrivs? Vilka är de rådande värderingarna? Vilka religiösa och politiska grundantaganden finns? Vår syn på människan är, enligt Holme & Solvang, kopplat till detta. Ser vi människan som en del i ett kollektiv eller som en egen fri individ, oberoende av kollektivet? Om vi ser människan som i huvudsak en kollektiv varelse kanske vi kan tillåta oss forskningsmetoder som rättfärdigas av att kollektivet kommer att gagnas av att vi genomför denna forskning även om det innebär en nackdel för individen. Den helt igenom individuella människosynen, som ser människan som en individ med rätt att få fullständig information om allt, vilka hänsyn kräver den och vilka forskningsmetoder är då lämpliga? Exempel på forskning som genomförts med en människosyn som innebär att kollektivet rår över individen är en studie gjord av den tyske forskaren Günter Wallraff, när han förklädd till turkisk invandrare tog anställning vid en större firma i Tyskland. Han legitimerade sin falska identitet med att det skulle ha varit omöjligt för honom som forskare att få uppleva hur det verkligen var att vara invandrare och att han ville se hur invandrare bemöttes av ledning och arbetskamrater vid företaget. Wallraff ansåg att det hade varit omöjligt för honom att skaffa sig den informationen utan att arbeta under täckmantel. Ett exempel på forskning som inte kunde genomföras på grund 23
InlagaDimenäsOK2.indd 23
07-01-24 11.11.40
av att individen står fri från kollektivet var en studie gjord om kvinnomisshandel. Forskaren intervjuade en grupp kvinnor som utsatts för misshandel. De hade alla samtyckt till att ingå i studien. När forskaren senare, utifrån etiska skäl, visade kvinnorna vad som skulle publiceras kände de tveksamhet, eftersom de trodde att de kunde bli igenkända. Forskaren tog då beslutet att inte publicera materialet, även om det ur kollektivets, samhällets, synvinkel fanns mycket värdefulla data. Holme & Solvang (a.a.) ser ett tredje alternativ där man ser individen i kollektivet, men utan att för den skull bortse från de konflikter som finns mellan de olika perspektiven. Domarna i Nürnberg betydelsefulla för etiken
Efter andra världskriget, när de allierade hade besegrat Tyskland, ställde man ansvariga naziläkare inför rätta i Nürnberg. Det var amerikanska jurister som formulerade den etiska kod som bland annat innebar att personer skulle tillfrågas innan de utsattes för medicinska experiment, det som kallas informerat samtycke. Om detta skrev S. E. Bergentz i en artikel i Svenska Dagbladet den 19 augusti 1997. Denna etiska kod har fått stor betydelse för den medicinska forskningsetiken. Men som Bergentz skriver, oetiska försök på människor har fortsatt även efter andra världskriget. Många av dessa har tystats ner, andra har aldrig utretts, men i USA har några fall dokumenterats och redovisats öppet och fått stor publicitet i enlighet med amerikansk tradition. En av utredningarna gällde påverkan på människan av radioaktiv strålning. I en granskning baserad på närmare 400 000 delvis hemligstämplade dokument framkom att man utsatt människor för radioaktiv strålning utan att informera eller begära samtycke. Läkarna som försvarade sin forskning gjorde det med samma typ av argument som naziläkarna. De ansåg att man gjorde det för nationens bästa och att det var viktigt att veta hur människan reagerar inför radioaktiv strålning i ett eventuellt kärnvapenkrig. Riskerna bedömdes som små av forskarna i relation till betydelsen av den kunskap som kunde erhållas vid dessa experiment. Staten ansåg sig därför ha rätt att bedriva detta slags forskning. Det 24
InlagaDimenäsOK2.indd 24
07-01-24 11.11.40
så kallade forskningskravet är ofta i konflikt med individkravet, även i långt mindre kontroversiella studier än de här ovan relaterade. Att ge individen full insyn i forskarens frågeställningar kan ibland torpedera avsikten med en undersökning. Vad har detta för relevans för forskning i utbildningssammanhang, vi utsätter väl inte våra forskningsobjekt för någon skada? Eller gör vi det under förevändning att det gynnar den goda saken, kollektivets bästa? Det är en fråga som måste ställas varje gång vi planerar att studera något fenomen som inbegriper människor. Vid sjukgymnastutbildningen måste varje examensarbete som innefattar patienter granskas av en etisk kommitté. Den medicinska forskningsetiken är särskilt sträng när det är patienter involverade. Alla undersökningar, oberoende av om de utförs av studerande eller av forskare, måste granskas. Granskning kostar flera tusen kronor. Detta har lett till att i princip inga examensarbeten idag kan göras med patienter involverade. Om vi, sett ur ett etiskt perspektiv, på grund av felaktigt eller slarvigt genomförda undersökningar missbrukar det förtroende som elever, föräldrar och lärare visar oss kommer kanske lärarutbildningen också att tvingas skicka alla uppsatsplaner till en etisk kommitté och därmed i praktiken förlora möjligheten att utföra studier med personer involverade.
Forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är ett organ med nationellt ansvar att stödja och utveckla svensk grundforskning inom hela det vetenskapliga fältet. Det finns tre ämnesråd inom denna organisation, ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning. Det finns även kommittéer, bland annat en för utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådet har flera etiska kommittéer. Dels en övergripande för alla de olika vetenskapliga fälten, dels kommittéer för respektive vetenskapsområde. För det område som berör forskning inom lärarutbildningarna finns ett 25
InlagaDimenäsOK2.indd 25
07-01-24 11.11.40
antal principer, antagna av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsråden i mars 1990, vilka fortfarande gäller för humaniora och samhällsvetenskap i det som nu kallas Vetenskapsrådets ämnesråd. Vetenskapsrådet har givit ut dessa principer i form av en skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Vetenskapsrådet (2002) som går att ladda ner från www.vr.se. Denna skrift tar sin utgångspunkt i att det finns krav på att forskning bedrivs till gagn för samhället och dess medlemmar. Forskningen ska vara relevant och beröra områden av betydelse för samhällets utveckling. Detta är särskilt tydligt inom medicinsk forskning men även inom vårt fält, lärande och påverkan. De etiska principerna ska fungera som vägledning. När det gäller större forskningsprojekt och/eller projekt som kräver att individen särskilt skyddas ska projektet granskas av en etisk kommitté innan projektet beviljas forskningsmedel. Forskningskravet står ibland i motsättning till det så kallade individskyddskravet – individens krav på att behandlas utifrån godkända etiska principer. Individskyddskravet delas upp i de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav måste varje forskningsprojekt ta hänsyn till för att kunna genomföra sin studie. Detta gäller även för arbeten gjorda inom olika utbildningar på universitet och högskolor. Dessa fyra krav är till för att skydda individen och bör förstås också beaktas om man som lärare eller lärarstuderande planerar att genomföra undersökningar i anslutning till egen förskola eller skolverksamhet. De fyra huvudkraven:
1. Informationskravet: Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. 2. Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. 26
InlagaDimenäsOK2.indd 26
07-01-24 11.11.41
3. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Till dessa krav finns också ett antal regler. För mer fullständig information om vad dessa innebär hänvisas till Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Ibland uppstår konflikter mellan dessa krav och kraven att det bedrivs för samhället viktig och nödvändig forskning. Dessa krav är därför inte absoluta utan måste ständigt vägas mot varandra. Det innebär att varje gång ett nytt forskningsprojekt planeras av forskare eller studerande på en utbildning måste dessa krav diskuteras och man måste finna en korrekt avvägning. Individskyddskravet är starkt, ingen person ska utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Kravet på relevant forskning inom exempelvis skolan är också starkt. Forskare får inte undvika problemställningar av stor vikt på grund av att de ställer höga krav på hur man löser individens skydd. Det finns inga enkla regler att tillämpa utan varje fall måste diskuteras. Vetenskapsrådets etiska regler är formulerade som principer och ska utgöra riktlinjer. Varje område och varje problemställning har ofta specifika problem och detaljbestämmelser skulle vara omöjliga att formulera. Det är istället varje forskares och varje students ansvar att noga tänka igenom vilka konsekvenser den tänkta studien skulle få för individen. Den enskilde forskarens eget ansvar kan aldrig regleras bort. Att bli dokumenterad
Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation är något som bland annat diskuteras av Lindgren och Sparrman (2003). De ställer två frågor: ”Varför förs ingen etisk debatt omkring dokumen27
InlagaDimenäsOK2.indd 27
07-01-24 11.11.41
tation av barns förehavande i förskolan?” Och ”Ska ett barn tillfrågas om det vill vara med om att bli dokumenterat?” Med dokumentation menas anteckningar, fotografering, insamlande av produkter barnet skapat och filmning. Dokumentationen görs för att barnet ska få hjälp att minnas, känna igen och kunna reflektera över vad det lärt. Men genom att bli betraktad, istället för att själv betrakta, kommer frågan om vem som har makt i fokus. Barnperspektiv eller barns perspektiv? Frågan är lika brännande aktuell i skolans verksamhet. Portfoliometoden, som används i många skolor, hur relaterar den till de olika etiska aspekter som detta kapitel behandlar? Lindgren och Sparrman (2003) tar inte ställning till huruvida man ska använda dokumentation eller ej. De vill däremot granska vad barnperspektiv kan innebära när det handlar om vad man gör i förskolan utifrån detta perspektiv. En fråga vi också kan ställa i denna bok. En livlig diskussion kring etiska regler är lika viktig för att utveckla god kvalitet i förskolans och skolans dagliga verksamhet som den är för att utveckla god kvalitet i forskningssammanhang. LITTERATUR
Holme, I. M. & Solvang, B. K.: Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund 1997. Lindgren, A. & Sparrman, A.: ”Att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation”, Pedagogisk Forskning i Sverige, 2003. Singer, P.: A Companion to Ethics, Blackwell Publishers, Oxford UK 1993. Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Vetenskapsrådet, www.vr.se, Stockholm 2002.
28
InlagaDimenäsOK2.indd 28
07-01-24 11.11.41
Del II I del I har du bekantat dig med en diskussion kring frågan om motiven till ett vetenskapligt förhållningssätt i läraryrket. Du har också stött på frågor, vilka man inledningsvis bör ställa sig när man bestämt sig för att göra en undersökning för att lära sig mer om en verksamhet och vilka frågor av etiskt slag man som undersökare kan ställas inför. Det är nödvändigt att ha tillgång till olika hjälpmedel för att möjliggöra undersökningar av undervisning. Vi har valt att kalla dessa hjälpmedel för redskap. I del II får du olika redskap som visar hur du kan gå tillväga för att få kunskap om undervisningsverksamhet. Avsnittet avslutas med att även inkludera teorier kring undervisning som ett intellektuellt redskap och i texten problematiseras analys, bearbetning och tolkning av data du fått fram via användningen av de olika redskapen.
29
InlagaDimenäsOK2.indd 29
07-01-24 11.11.41
3 Observation som redskap I det här kapitlet tar vi upp observation som redskap. Vi presenterar exempel på sätt att observera och sätt att tolka observationer. Dessa sätt att observera och tolka observationer kan användas av såväl studenter i lärarutbildningar och lärare i förskola och skola som av forskare. De olika exemplen visar hur observationer kan ingå som en del av lärarutbildningen. De ger också kunskap om vad du som student bör tänka på när det gäller observationer i samband med att du ska genomföra ett examensarbete. Vi inleder med vad som kännetecknar att observera och ger därefter exempel dels från observation av barns lek genomförda i förskolekontext, dels av undervisning genomförd i skolkontext.
Att observera – vad innebär det? Sonja Kihlström
Förmågan att observera är en del av lärarens yrkesvardag och därför något du som blivande lärare bör skaffa dig kunskap om. Du ska lära dig att bli en god observatör. Genom att observera och koppla dina observationer till aktuell forskning ökar dina kunskaper om olika delar av barns och elevers utveckling och lärande. Observationen är ett exempel på hur praktik och teori hör ihop. Innan observationen tar sin början måste du sätta dig in i de etiska regler som vi skrivit om i tidigare avsnitt (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Vetenskapsrådet, www. vr.se, 2002). När det gäller barn och elever är det av största vikt att föräldrar/vårdnadshavare får möjlighet att ge sitt samtycke till alla eventuella observationer. Vad innebär det att observera? Det finns inget enkelt svar på den 30
InlagaDimenäsOK2.indd 30
07-01-24 11.11.41
Lära till lärare Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik
Jörgen Dimenäs (red.) Susanne Björkdahl Ordell Birgitta Davidsson Marianne Dovemark Anita Eriksson Ann-Sofie Holm Anna-Carin Jonsson Rauni Karlsson Sonja Kihlström Johan Malmqvist
Liber
InlagaDimenäsOK2.indd 1
07-01-29 14.09.53
Samtliga författare är verksamma vid högskolorna i Borås och Jönköping och har lång egen erfarenhet från förskola, skola och högskola.
www.liber.se
Jörgen Dimenäs red.
L Lära till lärare
ära till lärare syftar till att beskriva och fördjupa olika aspekter av hur du som lärarstuderande kan utvecklas till lärare. Boken är också ett hjälpmedel för dig som redan är verksam lärare och som vill vidareutveckla din professionella lärarroll och synliggöra den vetenskapliga grunden inom läraryrket. I Lära till lärare visar författarna hur du kan utveckla din egen praktik genom att tillägna dig vetenskapliga redskap och ett vetenskapligt förhållningssätt. Boken har en tydlig progression som gör den relevant såväl för den som är i början av sin lärarutbildning som för den mer erfarne läraren som vill utveckla sin yrkeskompetens. I texten ges rikligt med exempel från lärares vardagsarbete.
Dimenäs red.
L
¨ till lärare Lära ¨
L Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik
Best nr 47-08421-0 Tryck nr 47-08421-0-06
LIBER
OSorig Dimenäs.indd 1
2016-02-11 08:41