9789147108206

• Faktafrågor kopplade till lärobokens text.

• Analyserande uppgi er baserade på lärobokens text.

• Fördjupningsuppgi er som kräver kunskapsinhämtning även utanför läroboken.

• Källövningar som är konkreta exempel på hur forskning i historieämnet går till.

dick harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har ge ut e fyrtiotal böcker. katarina harrison lindbergh är förfa are och har e förflutet som gymnasielärare i historia och svenska.

Best.nr 47-10820-6 Tryck.nr 47-10820-6

Bilden av historien 1b

Bilden av historien 1b vänder sig till elever, lärare och andra som vill ha en lä hanterlig överblick över världshistorien, med särskild betoning på västerlandet.

Bilden av historien innehåller en mycket stor mängd illustrationer, som skapar sammanhang och bidrar till en större förståelse för människors ski ande livsbetingelser under olika historiska perioder. Bilderna komple erar även den traditionella politiska och ekonomiska historien med social- och kulturhistoriska utblickar och fördjupningar.

Historia handlar y erst om människor och därför finns det inom varje epok e antal personporträ för a synliggöra individens påverkan på den historiska utvecklingen.

För a underlä a och fördjupa studierna finns det olika sorters uppgi er i boken:

Bilden av historien

1b Dick Harrison & Katarina Harrison Lindbergh

Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh

Dick Harrison & Katarina Harrison Lindbergh

Bilden av historien 1b

Artemisia Gentileschi räknas nnas som en en aavv de främsta europeiska konstnärerna ons nstnärer rernaa under barockepoken på 1600-talet.

600-ta 600-talet.

Flera av dåtidens kungar ochh ffurstarr anlitade henne, och hon blev som första föörrst sta kvinna medlem av konstakademin akkadeemin i Florens. Bilden är ett självporträtt v rätt vporträtt från 1630.

ISBN 978-91-47-10820-6 © 2016 Dick Harrison, Katarina Harrison Lindbergh och Liber AB redaktion: Magnus Andersson, Thomas Johansson bildredaktör: Mikael Myrnerts formgivning: Birgi a Dahlkild kartor: Pe er Lönegård, Lönegård & Co produktion: Adam Dahl

första upplagan  repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: People Printing, Kina 2016

kopieringsförbud De a verk är skyddat av upphovsrä slagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rä a kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrä sorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rä igheter enligt upphovsrä slagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

III

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd II

2016-06-03 08:17

Förord Bilden av historien vänder sig till elever, lärare och andra som vill ha en lä hanterlig överblick över världshistorien med fokus på Västerlandet.

Den fungerar både för den som ägnar sig åt självstudier och för den som har regelbundna lektioner varje vecka.

För a underlä a studierna finns olika typer av uppgi er. Faktafrågorna är kopplade till lärobokens text och är avsedda a hjälpa eleven med de väsentligaste momenten i den historiska utveckling som skildras. Med hjälp av analysfrågorna tränar eleven på a se samband i historien och analysera dessa. Fördjupningsuppgi erna är mer avancerade.

Dessa kräver a man med utgångspunkt i boken söker på annat håll e er li eratur och källmaterial, tänker vidare, resonerar och värderar information. Slutligen finns e antal källuppgi er. De ger exempel på hur forskning i historieämnet går till.

Var tid har sina läroböcker och sina idéer om vilken kunskap som är viktig a inhämta. På 1800-talet och under en stor del av 1900-talet dominerades läroböckerna i historia av texter om Sverige och Norden, med fokus på hur staterna har utvecklats politiskt. Historieämnet var en del av en nationell medborgarfostran. Eleverna skulle lära sig a känna stolthet över Sverige och därigenom manas a bidra till nationens utveckling. Däre er har vår uppfa ning om historia förändrats, liksom våra behov av a kunna orientera oss i omvärlden. Europa, senare även övriga världsdelar, har få ta plats.

Den här boken avspeglar utvecklingen, men den är också avsedd a vara mycket mer än en traditionell skildring av politisk historia. Här finns lidande poeter, science fiction, hjältar, rymdhundar, terrorister, hippier, antika dramer, bilar, sport, feminister, slavar och hisnande livsöden. Historien utgörs av allt som mänskligheten har hi at på, av våra samlade erfarenheter. Boken innehåller go om tips på li eratur, film och musik.

Titeln, Bilden av historien, säger en hel del. Det är en vackert illustrerad bok. Det är dessutom vår personliga bild av historien, av vad vi har anse , utifrån ämnesplanen, vara mest väsentligt a berä a om.

Välkommen till vår bild av historien!

Katarina Harrison Lindbergh & Dick Harrison IIII IIII

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd III

2016-06-03 08:17

Innehåll Historia

7

Historiebruk 10 Historiemedvetande 12 Epoker 13 Historiesyn 14

Islam 78 Det medeltida kulturlandskapet formas 79 Kungariken i Västeuropa 82 Karl den store 84 Bysantinska riket 86 Guptadynastins Indien 87 Tangdynastins Kina 88

Källkritik 16

Vikingar, kejsare och korsfarare 92

Kvarlevor och berä ande källor 18 Äkthetskriteriet 20 Närhetskriteriet 21 Beroendekriteriet 22 Tendenskriteriet 23 Genrens betydelse 27

Vikingatiden 92 Gårdarike och Miklagård 94 Sverige, Norge och Danmark 96 Tysk-romerska riket 97 Det starka påvedömet 98 Normanderna 99 Feodalism 99 Korståg 100

Varför historia? 8

I. Forntiden och antiken Civilisationernas gryning 32 De första människorna 33 Från jägare till jordbrukare 34 Konstbeva ningen, hjulet och skrivkonsten 35 Mesopotamien 36 Egypten 38 Induskulturen 39 Kina 40 Olmekerna i Amerika 41

Antikens Grekland 44 Kreta och Mykene 44 Stadsstaternas samhälle 46 Den grekiska kolonisationen 48 Perserkrigen 49 Athen och Sparta 51 Alexander den store 55 Hellenismen 56 Filosofi och vetenskap 56 Staden vid Tibern 62 Rom erövrar Italien 64 Rom blir en stormakt 64 Den romerska republikens kris 66 Kejsardömet 69 Pax Romana 70 Senantikens kejsardöme 71 Kristendomens seger 72

74

Tidig medeltid 76 Romarrikets fall i väster 76

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd IV

Högmedeltiden 104 Nyodling och folkökning 104 Det europeiska bondesamhället 106 Riddarnas tid 107 De medeltida städerna 109 Birger jarl och det svenska riket 111 Kina under Song 112 Shoguner och samurajer i Japan 113 Mongolväldet 114

Senmedeltidens kris 116 Digerdöden 116 Katastrofens konsekvenser 118 Hundraårskriget 119 Tyskland och Italien spli ras 121 Kalmarunionen 122 Bondeupprorens era 123 Tidig kapitalism 124 Osmanska riket 127

III. Civilisationerna möts

Romerska riket 62

II. Medeltiden

30

132

Renässansepoken 134 Renässansen 134 Boktryckarkonsten 137 Portugiserna upptäcker Afrika och Asien 138 Spanjorerna koloniserar Nya världen 139 Amerikas tragedi 140 Afrika och européerna 142 Mingdynastin och omvärlden 143 Renässansen i Norden 144

Den tidigmoderna staten 148 En ny furstemakt 148 Riksdagarna och ständerna 150

2016-06-03 08:17

Nordamerikanska frihetskriget 226

Staten och kapitalet 151 Reformationen 152 Gustav Vasas Sverige 153 Den katolska motoffensiven 155 Huset Habsburgs stormaktsvälde 157 Absolutism 158

Det koloniserade Nordamerika 226 Ska ekonflikten 228 Låsta positioner och krig 229 Upproret blir e världskrig 232 De förbundna segrar 232 Krigets deltagare 233 Krigsslut och konsekvenser 234 Det unga USA 235

Det krigiska 1600-talet 160 E inbördeskrig i Tyskland … 160 … blir e internationellt storkrig 162 England går sin egen väg 164 Sverige blir en stormakt 164 Försvenskning 166 Ludvig XIV:s era 167 Versailles: absolutismens ansikte 168 Nederländernas storhetstid 170

Franska revolutionen 238 Onda tider 238 En försiktig början 240 Motsä ningarna växer 241 Krig 241 Skräckväldet och reaktionen 243 Revolutionskalendern, metersystemet och det Högsta Väsendet 245 Skräck och förhoppningar i Sverige 246

Handel och kolonier 174 Handelskapitalismens tid 174 Den transatlantiska slavhandeln 177 Plantagerna i Amerika 179 Från handelsstation till koloni 180 Indien under stormogulerna … 181 … och under bri erna 182 Kina och manchuerna 183 Tokugawashogunatet i Japan 184

Napoleontiden 250

Maktbalans och nya stormakter 186 Spanska tronföljdskriget 188 Ryssland under Peter den store 189 Stora nordiska kriget 190 Maktförskjutning i sydöst 192 Rule, Britannia! 193 Kabine spolitikens era 195 Preussen 195 Tronföljdskrig blir världskrig 196 Polens undergång 197

IV. Revolutionernas tid

Revolution blir krig 250 Framgångarnas år 252 Napoleontidens reformer 255 Vändpunkt och fall 255 Långbyxor och empire 258 Finska kriget 260 Den svensk-norska unionen 261 Wienkongressen 263

V. Europas århundrade

Ideologier, nationalism och revolutioner 268

200

Industriella revolutionen 202

Tankar i tiden 268 Konservatismens storhetstid 270 Liberalism 270 Liberal kamp för konstitutionalism 271 Nationalism 272 Socialister och kommunister 274 Revolutionsvågor 276 Revolutionsåret 1848 277

Vägen mot industrisamhället 203 Brukssamhällen och förlagssystem 204 Storbritannien och dess imperium 205 Förutsä ningarna på hemmaplan 206 Det började med bomull … 206 … och fortsa e med järnvägar 207 Fabriksarbetaren träder in på scenen 208 Barnarbete, prostitution och föroreningar 209 Borgerligheten och dess värderingar 210

Det borgerliga århundradet 280

Upplysningstiden 214

Amerika på 1800-talet 292

Upplysning 214 Tankar om samhället 216 Vetenskapliga framsteg 217 Religionskritik 219 Ekonomiska idéer 219 Salongernas värld 220 Upplyst despotism 222 Spridningen av idéerna 223

USA växer 293 Landet utforskas 294 Slaveriet i Södern 295 Amerikanska inbördeskriget 296 Emigrationen till Amerika 298 Vilda västern 299 Latinamerikas frigörelse 300 Brasilien 301

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd V

266

Industrialismens expansion 280 Tre familjer i Sverige 282 Pengar och makt 283 Borgerliga värderingar 284 Familjen 284 Nöjen och sällskapsliv 285 Romantiken 286 Historiens återkomst 289

2016-06-03 08:17

Jazzåldern 386 Vetenskapliga framsteg 388 Människan lär sig flyga 390 Kulturell modernism 391 Börskraschen på Wall Street 392

Imperialismens tidsålder 306 Det starka Europa 306 Krimkriget 308 Italien enas … 310 … liksom Tyskland 311 Bri iska Indien 313 Sydöstasien 314 Kina från opiumkrig till revolution 315 Japan moderniseras 316 Det okända Afrika 317 En kontinent delas upp 318 Australien koloniseras 321

Det mörka 1930-talet 394 Depression och återhämtning 394 Adolf Hitler och nazismen 396 Nazisterna tar makten 396 Tredje riket 397 Tyskland växer 398 Sovjetunionen under Stalin 399 Krig i Östasien 402 Krig i Afrika 403 Imperierna vacklar 404 New Deal i USA 405 Den svenska modellen 406 Spanska inbördeskriget 407

Den långa freden 324 Fred i Västeuropa 324 Kulturell förnyelse 326 Tre kejsardömen 327 Nationalister på marsch 328 Socialdemokrater och feminister 329 Folkrörelser 330 Frikyrka och nykterhet i Sverige 332 Socialism i Sverige 333 Vägen mot demokrati 333 Sverige industrialiseras 336 Samerna i Norden 338 Spänningen ökar 341 Europas oroliga hörn 342

VI. Världskrigens epok

Andra världskriget 410

346

Första världskriget 348 Varför krig? 349 Sommaren 1914 350 Kriget i Västeuropa 351 Kriget i Östeuropa 352 Kriget växer 354 USA inträder i kriget 355 Livet i sky egravarna 356 Kriget i Mellanöstern och Afrika 358 Det armeniska folkmordet 360 Spanska sjukan 361 Kriget slutar 362 Versaillesfreden 362

Ryska revolutionen 366 Tsarväldets skymningstid 367 De två revolutionerna 1917 368 Revolutionen övergår i inbördeskrig 370 Sovjetunionen 373 Kommunismen utanför Ryssland 374

Bräckliga demokratier och modernism 380 Den misslyckade freden 380 Västeuropa i krigets skugga 382 1920-talets Sverige 383 Demokratin faller i Östeuropa 384 Det fascistiska Italien 384 Det starka USA 385

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd VI

Kriget bryter ut 410 Hitler och Stalin krossar Polen 412 Finska vinterkriget 413 Operation Weserübung – invasionen av Danmark och Norge 414 Blixtkrig och lu krig 415 Mussolini gör Medelhavet till krigsarena 417 Tyskarna i Nordafrika och på Balkan 418 Operation Barbarossa – invasionen av Sovjetunionen 419 Pearl Harbor 420 Japans offensiv 421 Förintelsen 422 Vändpunkterna 424 De allierade landstiger i Europa 426 Tysklands fall 428 Japan besegras 429 Beredskapstidens Sverige 430 Bokslut över e världskrig 432

VII. Efterkrigstiden

436

Välståndets tid 438 E er krigen 438 Marshallplanen 440 De gyllene åren 441 Förlorarna tar ekonomisk revansch 442 Mot en europeisk gemenskap 443 Det kommunistiska Europa 443 TV i varje hem 444 Tonåringen 445

Den svenska välfärdsstaten 448 Folkhemmet 449 Trygghet från vaggan till graven 450 Semester i folkhemmet 452 Tält, husvagn och charterresor 453 Vi blir stadsbor – och landsbygdsnostalgiker 454 Rivning och bostadsbyggande 455

2016-06-13 07:22

Diktaturerna faller i Sydeuropa 532 Europeisk integration 533 Hiv-epidemin 534

ABC-staden och H55 458 Samhället går för långt 460

Kalla kriget 462

Kalla krigets slutfas 536

Järnridån 462 NATO, Warszawapakten och FN 464 Det röda Kina 465 Koreakriget 467 Kapprustningen 468 Tövädret och Ungernrevolten 469 Berlinmuren 470 Kubakrisen 471

En kort tid av avspänning 536 USA och kampen mot kommunismen 538 Revolutionen i Iran 538 Afghanistankriget 539 Förnyat kallt krig 540 Solidaritet i Polen 541 Sovjetunionen under Gorbatjov 542 Kina e er Mao 543 Muren faller 544

Kolonialväldena kollapsar 475 Avkolonisering 475 Israel och konflikterna i Mellanöstern 476 Operation Ajax och Suezkrisen 477 Indien blir självständigt – och delas 478 Avkolonisering i Sydöstasien 479 Frigörelse i Afrika 481 Kongokrisen 482 Apartheid 483 Latinamerikas bekymmer 484

VIII. Kriser och förändringar Frigörelsens tid 492

IX. Nutidens historia

546

Världen e er murens fall 548

490

Sovjetunionens undergång 548 Demokratin segrar – men får problem 550 Jugoslavien spli ras … 551 … och förvandlas till krigszoner 552 Kina blir en ekonomisk stormakt 554 Indien e er självständigheten 555 Apartheidregimens fall i Sydafrika 557 Folkmordet i Rwanda 558

En tid av experiment 492 Den amerikanska medborgarrä srörelsen 494 Martin Luther King och Malcolm X 494 Den sexuella revolutionen 496 Den moderna feminismen 497 Hippierörelsen 498 Sekularisering och andliga rörelser 500

Teknik, individ och sociala rörelser 560

Politisk radikalisering 502

Internationella konflikter vid millennieski et 568

Vänstervågen 502 Vietnamkriget börjar 504 En supermakt besegras 505 FNL-rörelsen, proggen och gröna vågen 506 Terroristerna 508 Pragvåren och Brezjnevdoktrinen 509 Kulturrevolutionen 510 Röda khmerernas skräckvälde 511

Främlingar, invandrare och flyktingar 516 Folk i rörelse 516 Romer och resande 518 Arbetskra sinvandringen till Sverige … 519 … följs av flyktinginvandring 520 Sexdagarskriget och oktoberkriget 521 En permanent flyktingkatastrof 522 Främlingsfientlighet i Sverige 523

Västeuropa i krisernas skugga 526 ”De gyllene åren” tar slut 526 Oljekrisen bromsar tillväxten 528 Välfärdsstaterna vacklar 528 Miljörörelsen 530 Regimski en i Sverige 531

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd VII

Datorerna 560 Internet 562 Den mediala expansionen 563 Den nya individualismen 564 Nya sociala rörelser 565 Informationssamhällets krav och problem 566

USA som enda supermakt 568 Kuwaitkriget 571 al-Qaida och den militanta islamismen 572 Den 11 september 2001 573 Åter krig i Afghanistan 574 Irakkriget 575 Intifadan i Palestina 576 Arabiska våren 578

Mot en osäker framtid 581 USA och Brasilien: Amerikas stormakter 582 E starkare Asien 582 Afrika och krigen i Kongo-Kinshasa 583 Rysslands stormaktsambitioner 584 EU:s expansion 585 Den moderna terrorismen 585 Bä re och bä re dag för dag? 588 Eller Highway to Hell? 589 Personregister 596 Ort- och sakregister 605 kartor 627

2016-06-13 07:22

66

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 6

2016-06-03 08:17

Historia Lämningar av förflutna civilisationer har alltid fascinerat folk. Här ser vi turister vid ruinerna efter Zeustemplet i Athen omkring 1860.

historia är inget nytt ämne. Tvärtom – det tillhör mänsklighetens äldsta bevisade intressen. Så långt tillbaka i tiden som vi har skri liga källor till mänsklig aktivitet har folk varit fascinerade av det förflutna.

Människan vill orientera sig i tiden, söka sina rö er i det som har hänt och utifrån de a sia om vad som kommer a ske. De äldsta stora berä elser som överhuvudtaget nedtecknats – Gilgamesheposet i Mesopotamien, Gamla testamentet i Främre Orienten, vedahymnerna i Indien, Iliaden och Odysséen i Grekland, med flera – är ambitiösa försök a berä a om vad som hänt och sä a in händelserna i sammanhang.

De första historieberä arna ville bland annat förklara hur och varför jorden skapades och varför vissa människor var mäktigare än andra.

Dessutom ville folk gärna höra spännande berä elser om forna tider, till exempel om hur hjältar skyddat mänskligheten från fiender. Intresset för a berä a historia kom både från den politiska eliten och från vanligt folk.

Ordet historia är grekiska. Det har två betydelser. Å ena sidan betyder det ”vetande”, ”kunskap” och ”forskning” och sy ar på en strävan a gräva fram sanningen om vad som har hänt. Å andra sidan betyder det ”berä else” och sy ar på våra försök a redogöra för vad vi har kommit fram till i forskningen om det förflutna.

Historia är alltså två saker: dels utforskandet av människans samhällen i förfluten tid, dels beskrivningen av dem. Redan under antiken räknades historia både som en vetenskap och som en skön konst. Historieskrivaren skulle ägna sig åt såväl forskning som förfa arskap. De gamla grekerna likställde rentav historieskrivandet med dramatik, kärlekslyrik och andra konstnärliga u ryck. Historieämnet fick en egen gudinna, musan Klio. Grekernas grundidé gäller fortfarande. När vi talar om historia menar vi både det förflutna i sig – ”historien” – och våra skildringar av det förflutna.

Med ”det förflutna” menas allt som har hänt före det nuvarande ögonblicket. En historiker kan ägna sig åt såväl forskning och berä ande om forntiden och medeltiden som forskning om de allra senaste åren. Till och med den som söker rekonstruera vad som hände för några månader sedan ägnar sig alltså åt historisk forskning.

De a gör a historia har fyllt många funktioner: ämnet har skänkt mening åt livet, förklarat varför samhällena ser ut som de gör och roat och underhållit människor.

7

7

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 7

2016-06-03 08:17

Varför historia?

Varför skall vi forska om, skriva om och läsa om historia? Idag har vi väl inget behov av gamla myter för a förstå meningen med livet? Vi har många alternativa former av underhållning. Vad är poängen med just ämnet historia för dagens människor?

För det första är historia en källa av mänskliga erfarenheter. Historisk forskning lär oss om människors beteende i andra tider, om vår möjlighet till såväl ondska som godhet. Genom a ta del av erfarenheterna kan vi finna lösningar på problem, inse samband och, förhoppningsvis, bli bä re människor. Vi lär av historien.

För det andra ger oss historia fördjupade insikter i världen runt omkring oss. Genom kunskap om historia ser vi mer av kulturlandskapet än vi annars skulle ha gjort. Vi förstår innebörden av gamla borgruiner, hamnar, prästgårdar, stadskärnor, med mera. Det är som med kunskapen om djur och växter: om vi lär oss deras namn och förutsä ningar upptäcker vi dem lä are i skog och mark. Vi ser mer av verkligheten.

För det tredje lär oss historien a ta ansvar. Ju mer vi studerar historia, desto mer inser vi a det är vi människor som bestämmer, a individen

88

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 8

2016-06-03 08:17

har en betydelse. Beslut om krig, fred, äktenskap, in- och utvandring, uppfinningar och annan mänsklig verksamhet fa as av enskilda individer. Vi har makt. Vi gör skillnad.

För det ärde finns risken a någon annan tar kontroll över historien och sprider sin version av den, om vi inte själva är medvetna om vad som hänt i det förflutna. Historia kan förljugas och missbrukas. Lögner om historia kan användas i politiken, med förfärliga resultat, vilket 1900-talet uppvisade många exempel på. När nazisterna i Tyskland förföljde judar på 1930- och 1940-talen, och dödade omkring 6 miljoner av dem, var det bland annat genom a ljuga om hur judarna hade agerat i det förflutna.

Om vi skaffar oss egen kunskap kan vi motarbeta sådana lögner. Ju mer vi kan, desto svårare blir vi a lura.

För det femte utvecklar kunskap om historia och historisk forskning vår känsla för källkritik. Vi lär oss a ifrågasä a politikers, andra opinionsbildares och journalisters påståenden. Vi blir smartare.

För det sjä e ger historia oss en identitet i tid och rum. Genom kunskaperna inser vi både den egna bygdens betydelse och behovet av ständiga kulturmöten. Vi lär oss vilka kra er som påverkar utvecklingen och varför nutiden ser ut som den gör. Kort sagt, vi blir visare människor.

De nio muserna var gudinnor för sång, musik, poesi och lärdom: Kalliope (epik), Klio (historieskrivning), Melpomene (tragedi), Erato (sång till lyra), Euterpe (flöjtmusik), Thalia (komedi), Terpsichore (körlyrik och dans), Polyhymnia (dans och pantomim) och Urania (astronomi).

De skall ha varit döttrar till Zeus och Mnemosyne.

Muserna dansar med guden Apollon.

Målning av den italienske renässanskonstnären Baldassare Peruzzi (1481– 1536).

9

9

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 9

2016-06-03 08:18

Historiebruk Historia ger oss grunden för vår syn på världen. När vi bildar oss en uppfa ning om hur människor beter sig, hur folk har agerat och kommer a agera, då utgår vi från historiska erfarenheter. Vi frågar oss hela tiden hur man har gjort förr.

Därför är historia både viktigt och farligt. Den som kan kontrollera historien – berä a för oss vad som har hänt, vad människor har gjort förr och hur samhället har se ut – har makt a styra över våra tankar och påverka hur vi kommer a agera.

När historiker diskuterar hur det egna ämnet används i vardagen förekommer o a termen historiebruk. Vi omges ständigt av olika typer av historiebruk. När en forskare studerar historia för a så objektivt som möjligt ta reda på mer om det förflutna talar man om vetenskapligt historiebruk. När en enskild individ funderar över sin roll i tid och rum – genom frågor som ”varför finns jag?”, ”varifrån kommer jag?” och ”vilken är min plats i tillvaron?” – brukar man tala om existentiellt historiebruk.

När man hänvisar till historien för a legitimera e politiskt förslag eller rä färdiggöra något, exempelvis e krig, talar man ideologiskt historieGuy Fawkes var en katolsk konspiratör som medverkade i ett misslyckat försök att spränga det engelska parlamentet i luften den 5 november 1605, en händelse som kallas the Gunpowder Plot (krutkonspirationen). Fawkes upptäcktes på natten före det planerade attentatet, varefter han torterades, dömdes till döden och hängdes. Till minne av händelsen firas i Storbritannien Guy Fawkes Night på årsdagen av händelsen, då man tänder brasor med en halmdocka föreställande Fawkes, som därmed fick en fast förankrad plats i brittisk historiekultur. Ytterligare en dimension tillkom när Alan Moore och David Lloyd skapade serien V för Vendetta på 1980-talet.

Huvudrollsinnehavaren V, en rebell med frihetspatos som bekämpar en totalitär stat i ett framtida Storbritannien, döljer ansiktet med en Guy Fawkes-mask. Efter att serien blivit en framgångsrik film 2006 spred sig användandet av sådana masker, och idag används de av många som motsätter sig vad de uppfattar som överhetens tyranni och maktmissbruk. I och med det har Guy Fawkes, hundratals år efter sin död, kommit i fokus för både kommersiellt och politiskt historiebruk.

1010

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 10

2016-06-03 08:18

bruk, moraliskt historiebruk eller politiskt historiebruk. E exempel är hur den rasistiska apartheidregimen i Sydafrika på 1900-talet målade upp sin egen historia som en berä else om hur Gud gav dem landet och hur de byggde upp samhället med egna händer. Fascistiska och kommunistiska diktaturer har skapat historiska berä elser i vilka det förflutna har tillrä alagts för a passa regimens sy en.

För den enskilda individen är det viktigt a kunna räkna ut vilken typ av historiebruk hon har a göra med. Det är en sak a reflektera över sin egen plats i nuet och ägna sig åt släktforskning. Det är en annan sak a ta del av kampanjer för a känna nationell stolthet över landets förflutna, till exempel i samband med nationaldagsfirande. När historien brukas – o a förvrängs och förändras – i filmer och TV-serier är det av kommersiella skäl: manusförfa are och regissörer lägger kanske till en kärlekshistoria eller en mordgåta för a historien skall bli mer spännande för publiken.

Allra farligast är när opinionsbildare söker manipulera vår uppfa ning av historien av politiska skäl. Ideologiskt och politiskt historiebruk har, som i fallet med nazisternas historiebruk, inspirerat till krig och folkmord.

11

11

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 11

2016-06-03 08:18

Historiemedvetande Vid sidan av historiebruk talar historiker gärna om historiemedvetande.

Det är vår övergripande uppfa ning om människans plats i nuet, vår syn på vad som varit och vad som kommer a ske.

E vanligt exempel på historiemedvetande är idén a ”det var bä re förr”. I antikens Grekland trodde man a världen hade blivit allt sämre: först fanns det en lycklig guldålder, sedan en mindre lycklig men fortfarande bra silverålder, och så vidare. När bönderna gjorde uppror i senmedeltidens Sverige ville de få tillbaka de gamla goda tiderna, då kungen var god och rä vis och när fogdarna inte krävde hög ska . Idealet låg i det förflutna.

Det ingår fortfarande i många människors historiemedvetande a vi förlorade något viktigt när vårt samhälle utvecklades, a människor var lyckligare förr. Men en stor förändring har ägt rum. På 1800-talet började allt fler människor blicka framåt istället för a se till det förflutna. Inom politiska ideologier som liberalism och socialism drömmer man om a lägga historien bakom sig och uppnå e bä re samhälle. Det förflutna förknippas med förtryck och orä visor.

Ibland anstränger sig konstnärer, författare, filmoch spelmakare för att göra sina bearbetningar av historien så verklighetstrogna som möjligt. Ett bra exempel är den allierade invasionen av Normandie på D-dagen den 6 juni 1944, en av andra världskrigets avgörande händelser. Överst till vänster ser vi ett autentiskt fotografi från landstigningen, till höger en bild från dataspelsserien Medal of Honor, därunder en scen från filmen Rädda menige Ryan (1998). De människor som får sin bild av D-dagen från film och spel är sannolikt många fler än de som påverkas av originalfotografier.

1212

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 12

2016-06-03 08:18

Vi har dessutom en tendens a sä a etike er på historiska epoker och förknippa dem med speciella kvaliteter. E känt exempel är uppfa ningen a antiken var ljus, lycklig och ganska fredlig (”den romerska freden”), medan den e erföljande perioden, mellan 500-talet och 1400-talet, kännetecknades av krig, pest, vidskepelse och elände (”den mörka medeltiden”). Sådana värdeladdade periodiseringar finns också i vår syn på långt senare epoker, som i den spridda uppfa ningen a 1920-talet var en ovanligt lycklig tid (”det glada 20-talet”).

En särskilt intressant fråga berör vad som påverkar vårt historiemedvetande. De undersökningar som gjorts visar a det i stor utsträckning formas av historiska filmer och TV-serier, dataspel, umgänget med äldre människor och av resor till andra kulturkretsar.

Epoker När vi blickar tillbaka på det förflutna gör vi det o a genom a använda epokbegrepp. Epoker gör det lä are för oss a orientera oss i historien, men varje epok är skapad av e ervärlden. Antikens greker och romare visste inte a de levde i antiken, lika lite som medeltidens européer visste a de levde på medeltiden.

Termen medeltid – på latin media aetas, mellantiden – är e bra exempel på hur en epok har blivit till. Termen skapades av italienska intellektuella under renässansen som en nedlåtande benämning på den tid som låg mellan den beundrade antiken och den tid de själva levde i. Mellan 1400-talet och 1700-talet blev begreppet medeltid en mycket negativ term. Så används termen ibland även idag, som när någon säger ”det där är ju rena rama medeltiden”. I själva verket finns det inte mycket som förenar de personer som levde under tidig medeltid och sen medeltid, men e ersom begreppet är så inarbetat fortsä er vi a använda det.

Epokindelningen skiljer sig åt mellan länder och kulturkretsar. I Sverige talar vi om stormaktstiden på 1600-talet och frihetstiden på 1700-talet.

De finns inte i andra länder. Termen vikingatid är viktig i Skandinavien, men inte någon annanstans. I Kina utgår man från kejserliga dynastier – Han, Tang, Song med flera – när man delar in historien i perioder.

Västerländsk epokindelning Forntiden

Antiken 1000f.Kr.–500 e.Kr.

Äldre MellanYngre Bronsåldern stenåldern stenåldern stenåldern –10 000 f.Kr. 10 000 f.Kr.–4000 f.Kr. 4000 f.Kr.–1800 f.Kr. 1800 f.Kr.–500 f.Kr.

Medeltiden 500–1500

Järnåldern 500 f.Kr.–1000

Svensk medeltid 1000–1521

Tidigmodern tid 1500–1800

Modern tid 1800–nu

Tidigmodern tid 1521–1800

Modern tid 1800–nu

Svensk epokindelning

13

13

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 13

2016-06-03 08:18

Historiesyn Det finns många olika sä a betrakta det förflutna.

Historiker har varit, och är fortfarande, djupt oense om vilka drivkra er som har fört historien framåt.

E känt exempel på historiesyn är den historiematerialistiska uppfa ningen a historien drivs framåt av klasskamp: olika klasser strävar e er a kontrollera jord, redskap, fabriker och livsmedel. I det kapitalistiska samhället, för a ta e exempel, utvecklas samhället i motsä ningen mellan arbetare och kapitalister. När klasskampen når en kulmen utbryter en revolution, då arbetarna försöker ta makten och skapa socialism. Sådana tankar har varit av stor betydelse för socialistiska och kommunistiska samhällsexperiment under 1900-talet.

Motsatsen till historiematerialistisk historiesyn kallas idealistisk historiesyn. Enligt denna styrs historien av idéer och starka personer. På 1800-talet, när

1414

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 14

2016-06-03 08:18

historieforskningen slog igenom, var de a den dominerande historiesynen. Nationalstaten sågs som slutmålet för samhällsutvecklingen, och staternas politiker och fältherrar fick framträdande platser i historieskrivningen. De a resulterade i berä elser med go om kungar och krig.

Vid sidan av dessa historiesyner finns många andra. Inom åtskilliga religioner, exempelvis i Bibelns berä elser, finns en historiesyn som framhåller hur historien drivs framåt av relationen mellan människor och Gud: om människorna syndar blir de straffade av Gud, som dock håller sin hand över sina trogna och hjälper dem till seger och frälsning.

Inom modern genusteori och feministisk historieskrivning betonar man hur skillnaderna mellan män och kvinnor har utgjort en grund för den historiska utvecklingen. Männens välde över kvinnor, patriarkatet, får förklara varför världen ser ut som den gör.

Historiesynen har stor betydelse för vad man tycker är viktigt a studera, för vilka frågor som ställs och för vad som till slut hamnar i TV-program, artiklar och läroböcker. När historiematerialistisk historiesyn var populär, på 1970- och 1980-talen, forskade man mycket om arbetare. När de feministiska tankarna fick fäste intresserade man sig för kvinnor i det förflutna.

Babels torn, målad av den flamländske 1500-talsmästaren Pieter Brueghel den äldre och idag förvarad på Kunsthistorisches Museum i Wien, skildrar en episod ur Gamla testamentet.

Tornet i Babel (Babylon) ska ha varit en himlastormande anläggning som människorna byggde gemensamt.

Gud stoppade projektet genom att ge människorna olika språk, så att de inte förstod varandra. Berättelsen är typisk för en religiös historiesyn som förr präglade vår del av världen. Idag tolkas episoden som en ursprungsmyt som skapats för att förklara varför det finns sinsemellan obegripliga språk.

Den är visserligen mythistoriskt intressant, men den säger oss inget om den faktiska händelseutvecklingen.

15

15

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 15

2016-06-03 08:18

Den bibliske hjälten Josua och hans män stormar Jeriko, en känd händelse i Gamla testamentet, här skildrad i ett manuskript från staden Mardin i dagens östra Turkiet, daterat till 1775.

Det ovärderliga manuskriptet, en lysande källa till 1700-talets kulturella traditioner i Mellanöstern, har i modern tid restaurerats. Omsorgen om källor är av största vikt för historievetenskapen.

1616

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 16

Källkritik Historikerns viktigaste metod kallas källkritik. Den används också av journalister och andra som arbetar med a utvärdera information. A lära sig de källkritiska reglerna underlä ar för alla som vill hantera den ofantliga mängd fakta som vi omges av till vardags genom tidningar, tidskri er, databaser och på webbsidor.

Huvudprincipen går ut på a man måste vara misstänksam. Man skall inte utan vidare tro a det man läser är sant. Det är tillräckligt svårt a kunna lita på en nutida tidningsnotis. Det är ännu svårare a veta hur det står till med sanningshalten i en tidning från 1800-talet eller i e privatbrev från 1700-talet, e flygblad från 1600-talet eller i en historieskildring från 1500-talet.

Några av de mest kända berä elserna om vårt förflutna har visat sig vara osanna. Hit hör skildringarna av Gustav Vasas äventyr i Dalarna under vintern 1520–1521, som generationer av svenska skolbarn tidigare fick läsa om. De flesta äventyren hi ades på i e erhand, vissa på order av Gustav själv, andra ännu senare. En av de senast uppfunna skrönorna är historien a Gustav skulle ha åkt skidor mellan Mora och Sälen. Det är därför vi numera arrangerar Vasaloppet. I själva verket nämns skidåkningen ingenstans i 1500-talets källor. Den enda 1500-talsmänniska som bevisligen u alade sig om Gustav Vasas färdsä anger a han bar snöskor.

2016-06-03 08:18

Det är lä a tro a många källor om en händelse är bä re än en enda källa. Så kan det vara, men det är inte alls säkert. Varje källa måste granskas för sig. Källor kan vara förfalskade. De kan ha tillkommit så långt e er de händelser de berä ar om a vi måste sä a frågetecken framför dem. De kan vara beroende av varandra. De kan vara skrivna med en tendens, det vill säga i sy e a påverka läsaren i särskild riktning, som i fallet med reklam och propaganda. De kan vara skrivna i en särskild genre, där genrens regler påverkar hur saker presenteras.

Genre: typ av text. Det finns åtskilliga genrer. Tidningsnotis är en genre, dagbok en annan, deckare en tredje.

Gustav Vasa talar till dalkarlarna i Mora på en historieromantisk målning av Johan Gustaf Sandberg (1836). Målningen låg till grund för valaffischen till höger, som användes av Allmänna Valmansförbundet (Moderaternas föregångare) vid andrakammarvalet 1928. Flertalet svenskar förväntades vid denna tid känna till historierna om Gustav Vasa äventyr i Dalarna – varav många har visat sig påhittade.

17

17

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 17

2016-06-08 15:38

Kvarlevor och berättande källor Historikerns källor är av två typer: kvarlevor och berä ande källor. En kvarleva är en rest e er något, medan en berä ande källa har tillkommit i e erhand, för a skildra det som har hänt. När en historiker forskar läggs nästan alltid större vikt vid kvarlevan. Här finns inga risker för missförstånd e ersom den är en direkt lämning från det historiska skeendet. Berä ande källor kan innehålla medvetna eller omedvetna förvrängningar av sanningen.

Anta a man grundar en förening. De protokoll som föreningens styrelse lämnar e er sig, liksom brev från ordförande och styrelse till föreningens medlemmar, är kvarlevor av verkliga händelser. Om ordföranden e par år senare bestämmer sig för a redogöra för föreningens verksamhet i en tidningsartikel eller i en broschyr blir det en berä ande källa. Ordföranden kan minnas fel eller välja a ljuga, kanske för a framhäva sin egen insats. Alltså måste vi vara misstänksamma när vi utvärderar den berä ande källan. Med protokollet är det tvärtom: här står exakt vad som hände, vilka beslut som klubbades igenom och vilka som var närvarande på mötet.

Sankt Göransporten i Visby, en fortfarande brukad kvarleva från gotländsk medeltid.

1818

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 18

2016-06-03 08:18

Berä ande källor behöver inte vara skri liga. I forskning om modern historia är det vanligt a man använder muntliga källor, till exempel intervjuer med människor som varit med i det historiska skeendet. I dessa fall gäller samma regler som för skri liga källor. Det är lika lä för en intervjuad person a minnas fel och ljuga som för en person som skriver sina memoarer.

Det största problemet med kvarlevan är a historikern måste vara inläst på epoken och källans genre för a förstå vad det är hon läser. För den som inte har en aning om hur en förening fungerade när protokollet skrevs är kvarlevan svårbegriplig. Ju längre tillbaka i tiden vi blickar, desto större specialkunskaper krävs för a vi skall förstå kvarlevor.

Alla rester e er mänsklig aktivitet är a betrakta som kvarlevor. Majoriteten av dem är inte skri liga. En byggnad, eller en ruin, är en kvarleva. Krukskärvor, glasbitar, skele och fingeravtryck är också kvarlevor.

Bland skri liga kvarlevor som o a används av historiker kan nämnas olika typer av avtal – testamenten, köpe- och bytesbrev – och räkenskaper.

För både kvarlevor och berä ande källor gäller a de kan förfalskas.

De a för oss över på det första källkritiska kriteriet.

En forskare studerar Codex Sinaiticus, en av världens äldsta bevarade kristna biblar. Pergamenthandskriften, som inte är bevarad i sin helhet, tillverkades på 300-talet och räknas som en av de viktigaste källorna till senantikens religiösa historia. Eftersom handskriften är uppdelad på fyra länder och bibliotek har en digital version skapats för att underlätta forskningen.

Arkeologin skänker oss ständigt nya kvarlevor att analysera. Här blottlägger en arkeolog mellan femton och tjugo skelett som påträffats vid Djäknegatan i centrala Malmö i februari 2014. Skeletten begravdes troligen på en hospitalskyrkogård.

19

19

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 19

2016-06-03 08:18

Äkthetskriteriet

Den västtyske journalisten Gerd Heidemann visar upp Adolf Hitlers dagböcker, som han menade sig ha hittat. Fyndet väckte sensation 1983, men senare framkom det att dagböckerna var förfalskade. Heidemann dömdes till fängelse.

Det första, och viktigaste, källkritiska kravet gäller äkthet. En källa måste vara äkta. A förfalska källor har varit, och är fortfarande, vanligt. Det händer exempelvis a webbplatser förfalskas, och det är inte ovanligt a falska uppgi er sprids på nätet. Under medeltiden förfalskade rika jordägare dokument för a visa a de ägde mer jord än de i själva verket gjorde. Inom kyrkan förfalskade man reliker, det vill säga låtsades a man hade kvarlevor e er helgon. Det gjordes för a man ville dra till sig pilgrimer som kunde lämna gåvor. Några sekler senare var det vanligt a adelsmän förfalskade sina stamtavlor för a deras släkt skulle framstå som ädlare, liksom a patrioter i städer förfalskade stadsdokument för a städerna skulle framstå som äldre. I modern tid har det hänt a personer har utge sig för a ha hi at värdefulla källor, till exempel Adolf Hitlers dagböcker, för a tjäna pengar på fynden. De a gäller i ännu högre grad konstnärliga verk. Konsthistorien är full av förfalskningar. Även en förfalskad källa kan vara användbar, beroende på vad historikern forskar om. På 1400-, 1500- och 1600-talen var det vanligt a svenska kungar, ärkebiskopar och andra högt uppsa a svenskar lät skriva texter om Sveriges äldsta historia, med mängder av påhi ade härskare och krig som aldrig ägt rum. Dessa skri er kan inte brukas som källor till de epoker de hävdar a de u alar sig om.

Se ur det perspektivet är de förfalskningar.

Men de är utmärkta källor till hur folk tänkte under den tiden. De lär oss vad man tyckte var bra och dåligt, hur man ville a det förflutna skulle ha varit.

2020

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 20

2016-06-03 08:18

Närhetskriteriet N ärhetskriteriet Deet Det D et an andr andra dra ra kä k källkritiska äll llk ll krit kr riti itis iska isk ka k kriteriet riite rite teri riet ri et ssom om een n hi hist historiker stor st orik ik ker m måste åste ttänka åste änka änk ka p påå är n närär-är hett i tid he tid och occh rum. r m. ru m Enkelt Enk nkel eltt u el u r rryckt: yckt yc kt:: ju kt un ärma är m re källan ma käl ä la lan n är de händelser häänd del else serr den se den närmare u alar sig om, desto bä re. Ju större avståndet är, desto svårare är det a lita på den.

E bra exempel är forskningen om den britanniske sagokungen Artur, ryktbar från historierna om ”riddarna kring runda bordet” och en av Englands mest berömda härskare genom tiderna. Det finns go om filmer och TV-serier om honom. Kung Artur är en av få tidigmedeltida gestalter som även icke-experter brukar ha hört talas om. Han skall ha levt på 400-talet eller 500-talet. De flesta berä ande källor som u alar sig om kungen är emellertid från perioden mellan 1100-talet och 1400-talet. De är skrivna nästan tusen år e er de händelser de påstår sig berä a om.

Om vi vänder oss till de äldsta källor som överhuvudtaget nämner Artur hamnar vi på 800-talet, då han i egenskap av ”krigsledare” (inte ”kung”) förekommer i en lista över tolv fältslag. I e annat verk, som skrevs på 800- eller 900-talet, uppges han ha segrat i e fältslag år 516 och stupat år 537. Det är allt. I ännu äldre källor om Britanniens historia hi ar vi ingenting om Artur. Vi finner go om hänvisningar till andra kungar och krig, men inget om Artur, hans dro ning Guinevere och ”riddarna kring runda bordet”.

Hur skall de a förklaras? En möjlighet är a kungen under sin livstid var så obetydlig a ingen nämnde honom. Men varför skulle han i så fall plötsligt dyka upp i två källor på 800-talet och förvandlas till medeltida

Heliga Graal, ett mytomspunnet föremål, uppenbarar sig för kung Artur och riddarna kring runda bordet på ett franskt 1400-talsmanuskript. Under hög- och senmedeltiden blomstrade litteraturen om kung Artur, men flertalet moderna forskare tvivlar på att kungen existerat.

21

21

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 21

2016-06-03 08:18

superkändis på 1100-talet? En annan möjlighet är a historieskrivarna på 500-, 600- och 700-talen avskydde Artur och gjorde allt de kunde för a förmörka hans insatser. Men är det verkligen sannolikt a alla historieskrivare i England, Sko land och Wales under tre sekler skulle ha deltagit i en anti-Artur-konspiration? En tredje möjlighet – som är den flertalet historiker tror på – är a kung Artur inte har existerat. En och annan person har kanske burit namnet, men allt som nämns i de medeltida sagorna om kungen är just sagor. Många av de inslag som finns i Artur-sagorna, till exempel Sir Lancelot, Heliga Graal och svärdet Excalibur, introducerades först på 1100- och 1200-talen.

En källa vinner alltså i trovärdighet ju närmare skribenten har varit det hon eller han skildrar. En journalist eller fotograf som själv befann sig på plats när de allierade invaderade Normandie under andra världskriget är en bä re källa än en general som berä ar om invasionen i en bok flera år senare. En svensk redogörelse för en valrörelse i Sverige på 1920-talet är med stor sannolikhet en bä re källa än en redogörelse för samma valrörelse skriven i Amerika, mot bakgrund av vad amerikanen har tro sig förstå av brev och tidningsnotiser.

Beroendekriteriet Det tredje källkritiska kriteriet handlar om källors beroende av varandra.

Anta a fyra förfa are – källa 1, 2, 3 och 4 – beskriver e och samma händelseförlopp, till exempel e fältslag eller en statskupp. Vid en närmare granskning visar det sig a källa 2, 3 och 4 har tillkommit i e erhand, mot bakgrund av vad som redan står i källa 1. De a gör 2, 3 och 4 värdelösa som källor. Vi har egentligen bara en källa – 1.

E av de mest kända exemplen på användande av beroendekriteriet är den forskning som bedrivits om Nya testamentet. Jesus och lärjungarnas verksamhet skildras i fyra evangelier. Källkritiska studier har visat a tre av dessa – Ma eus, Markus och Lukas evangelier – uppvisar så stora likheter a de måste bygga på samma berä elser. Det ärde evangeliet, Johannesevangeliet, skiljer sig på avgörande punkter från de tre förstnämnda. De a gör a källvärdet i de samlade evangelietexterna minskar.

Istället för fyra huvudtraditioner har vi två.

Om vi skall bli övertygade om a en källa ger en korrekt bild av verkligheten bör den backas upp av minst en eller två y erligare källor, som inte är beroende av den första källan. Exempel: Om e ögonvi ne till en bilolycka säger a den ena bilföraren körde rakt på den andra bilen, då kan vi inte utan vidare lita på ögonvi net. Men om två andra ögonvi nen – som inte känner eller har talat med det första vi net – har observerat samma händelse från andra sidan gatan och berä ar samma historia, då ökar sannolikheten för a det verkligen gick till på det sä et. Ju fler av varandra oberoende källor, desto bä re.

2222

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 22

2016-06-03 08:19

I synnerhet när vi forskar om äldre historia är beroendekriteriet av avgörande betydelse. Många medeltida källor är krönikor, det vill säga berä ande sammanställningar av stora förlopp. Krönikörerna baserade o a sina skildringar på äldre krönikor. Vissa skrev av andra texter utan a berä a om de a i sina egna skri er. För forskaren är det av stor vikt a räkna ut vem som har skrivit av vem och om något misstag har begå s vid nedskrivandet.

Tendenskriteriet Det ärde källkritiska kriteriet rör tendensen. Y erst få texter är neutrala.

O a har förfa aren e sy e med texten, vilket ger källan en tendens.

Politiska tendenser är tydligast. Om en socialdemokratisk politiker skildrar e demonstrationståg mot en borgerlig regering finns det skäl a misstänka a politikern överdriver tågets storlek för a få läsaren a tro a massor av människor slöt upp för a protestera. Om en medlem av den borgerliga regeringen skildrar samma tåg finns det skäl a tro a personen överdriver åt andra hållet för a få det a se ut som om det var e ganska litet demonstrationståg.

Det gäller alltså a ta reda på allt man kan om källans ursprung. Vem har skrivit? Vem har skribenten arbetat åt? Har skribenten få betalt för a skriva på e visst sä ? Har skribenten, eller skribentens uppdragsgivare, tjänat på a historien presenteras ur en viss synvinkel?

Denna målning från 1670-talet av Guillam Forchondt den äldre och Willem van Herp visar en berömd scen ur Johannesevangeliet. Maria Magdalena tror att den man hon mött utanför Jesu grav är en trädgårdsvakt, men när han tilltalar henne ”Maria” känner hon igen honom som Jesus och säger ”Rabbouni!” (”Mästare!”). Jesus svarar: ”Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader.

Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.” I och med detta blir Maria Magdalena den första lärjungen som vittnar om Jesu uppståndelse.

Maria Magdalenas möte med Jesus efter uppståndelsen tillhör de nytestamentliga händelser som nämns av alla evangelister, både i Johannesevangeliet och i de tre övriga. Det sätt på vilket just Maria Magdalena framhävs i mer än en källa har tolkats som att hon måste ha spelat en viktig roll under kristendomens äldsta tid. Hennes betydelse var så stor att det inte gick att hoppa över henne i kyrkliga texter som annars dominerades av män.

23

23

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 23

2016-06-03 08:19

Det finns många typer av tendentiösa källor. De grövsta är de som innehåller lögner. Typiska exempel på tendentiösa källor är krigslögner, som när Adolf Hitler gjorde gällande a polska trupper hade angripit Tyskland, varför det tyska angreppet på Polen år 1939 var a betrakta som e försvarskrig. E känt lögnexempel från svensk historia är unionskungen Kristian II:s försök a förklara bort a han var ansvarig för Stockholms blodbad 1520. Kristian hi ade på en historia om a han själv utsa s för e a entat, vilket skall ha le till kravaller.

I de a fall är lögnen enkel a genomskåda, e ersom det finns go om andra källor till händelseförloppet, men om vi bara har en enda källa a utgå från måste tendensen utvärderas noga innan vi vågar lita på uppgi erna.

Rena lögner är dock ovanliga i historiska källor. Den person som vinklar en text vill ju bli trodd av sin egen samtid. Alltför grova avvikelser från sanningen gör a läsaren inte tror på någonting man skrivit.

De flesta tendentiösa skribenter är smartare än så. De föredrar a berä a delar av vad som verkligen hände, men inte allt. De utelämnar saker som är besvärande för dem själva och tolkar händelseförloppet Kristian II

Maria I regerade över England mellan 1553 och 1558. Hon var djupt troende katolik och gjorde stora ansträngningar för att åter göra katolicismen till dominerande religion i landet, något som resulterade i förföljelser mot protestanter. Efter hennes död tog protestanterna åter makten, med följd att minnet av Maria kom att färgas av detta. Hon blev känd som Bloody Mary, ”Blodiga Maria”, en blodtörstig tyrann. I själva verket uträttade hon även mycket gott som kritikerna valde att förtiga, bland annat inom skatte- och kolonialpolitiken. Detta uteslöts vanligtvis från historieböckerna. Eftervärldens historiker ville att Maria skulle ha varit en helt igenom dålig härskare. Målning av Antonis Mor år 1554.

2424

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 24

2016-06-03 08:19

så a det gynnar dem. Som exempel kan nämnas skildringarna av defenestrationen i Prag 1618, som resulterade i tre ioåriga kriget. Tre katoliker kastades från e slo sfönster, föll mer än tjugo meter men överlevde. Den våldsamma händelsen är skildrad av flera ögonvi nen, bland annat av en av de utkastade. I de skri er som producerades under de påföljande åren är alla överens om huvuddragen, men detaljerna skiljer sig åt. Protestanter påstod a de tre katolikerna klarade sig e ersom de landade i en gödselstack. Katoliker påstod a de räddades av änglar. Moderna historiker har ha svårt a räkna ut exakt vad som hände. Antagligen klarade katolikerna sig e ersom de inte föll rakt ned utan gled stora delar av vägen. Dessutom gav nog dåtidens klädmode kroppen e rejält skydd.

En god princip är a leta e er besvärande omständigheter i källtexterna. Om en förfa are erkänner något som går emot den egna tendensen talar mycket för a det som påstås faktiskt är sant. Anta a förfa aren till en hyllningsskri noterar a den person man hyllar har gjort sig skyldig till e mord. De a är försvårande för den egna saken. Enda skälet till a skriva sådana saker i en hyllningsskri – som egentligen bara är till för a berä a positiva saker – måste rimligen vara a händelsen är så välkänd a den inte går a dölja. Trovärdigheten i texten hade minskat om förfa aren inte hade tagit upp bro et. Alltså kan vi lita på uppgi en.

Borgen i Prag, varifrån de tre katolikerna kastades 1618, och ett träsnitt från 1600-talet, där händelsen skildras.

Redan när träsnittet gjordes cirkulerade mängder av motstridiga uppgifter om vad som egentligen hände. Bilden säger mer om konstnärens fantasi än om det verkliga händelseförloppet.

25

25

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 25

2016-06-03 08:19

2626

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 26

2016-06-03 08:19

Genrens betydelse E särskilt problem ligger i tolkningen av genren. Fakta presenteras på olika sä beroende på vilken genre (det vill säga typ av källa) den läggs in i. En och samma medeltida händelse kan skildras i en krönika, en folkvisa, e brev och en klosteruppteckning. På grund av skillnaderna mellan genrerna ser berä elserna olika ut. I folkvisan lade man kanske in en kärlekshistoria eller e dramatiskt dödsfall, e ersom publiken uppskattade de a – ungefär som man gärna gör i nutidens filmer. I klosteruppteckningen noterades kanske en from gåva till klostret, vilken inte nämns någon annanstans (e ersom ingen annan hade skäl a nämna den). I brevet hoppade skribenten kanske över åtskilligt, e ersom han eller hon tog för givet a mo agaren redan kände till det, men lämnade i gengäld viktig information om bipersoner. I krönikan sa es kanske händelsen in i e storpolitiskt sammanhang. Alltså: om vi missförstår vad som var viktigt för genren riskerar vi a få en förvriden bild av händelseförloppet.

En bild av hur vi har missförstå historien på grund av bristande förståelse för genren kan vi få om vi studerar historien om Sankt Erik, en svensk kung som levde i mi en av 1100-talet. Enligt hans helgonbiografi, som skrevs mer än e sekel senare, var Erik en utmärkt kung, som gav sig ut för a kristna Finland. Erik påstås ha nedkämpat det hedniska motståndet på andra sidan havet och spri kristendomen. Däre er skall han ha återvänt hem och lidit en våldsam död e er e kyrkobesök i Uppsala.

Länge uppfa ade man de a som en huvudsakligen korrekt skildring av historien, men på 1900-talet började man jämföra skildringen med andra helgonbiografier. Det visade sig a nästan allt som står om Sankt Erik även står i andra sådana texter om medeltida härskare. Den som skrev Eriks biografi använde en mall för hur sådana texter skulle se ut. A Uppsala framhävs i berä elsen beror på a Eriks kvarlevor, hans reliker, förvarades i Uppsala, och på a ärkebiskopen och prästerna i staden lät skriva ned helgonbiografin. De gjorde allt de kunde för a framhäva Uppsalas och relikernas betydelse.

Resultatet av forskningen är a vi inte kan lita på biografin, inte ens på tåget till Finland. Det tidsmässiga avståndet till händelserna är för stort.

Genren ställde krav som gjorde a Eriks liv anpassades e er en färdig förlaga. Tendensen är dessutom lä a genomskåda. Historien om Sankt Erik säger oss ingenting alls om kungen och hans liv. Däremot säger den oss en hel del om hur prästerna i Uppsala tänkte e sekel senare.

Om vi vänder oss till 1100-talets egna källor lär vi oss inte mycket om Erik. Däremot vet vi a hans hustru Kristina låg i fejd med munkar i Västergötland omkring 1158. Egentligen har vi alltså bä re kunskaper om Eriks dro ning än om Erik själv.

Sankt Erik nedkämpar det hedniska motståndet i Finland. Väggmålning i Uppsala domkyrka. Målningen gjordes hundratals år efter Eriks levnad – varken de avbildade rustningarna eller vapnen fanns på 1100-talet.

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 27

27

27

2016-06-03 08:19

Faktafrågor 1. Historia har två grundbetydelser. Vilka?

2. Historiebruk är e begrepp som har blivit på mode inom historievetenskapen. I historieböcker från exempelvis 1920-talet skrevs inget om de a. Ingen tänkte på a det fanns. Ge en enkel förklaring till vad ordet betyder. Ge också några exempel på hur historien kan brukas.

3. Vad är det för skillnad på kvarlevor och berättande källor?

4. Om du skall intervjua en person, vad bör du då tänka på för a få fram så bra information som möjligt?

5. Källor och kvarlevor innehåller olika typer av uppgi er. En del är sant, en del är falskt, i e och samma dokument. Ta dagböcker som exempel. a) Hur skall du gå tillväga när du analyserar en dagbok? b) Vad borde vara sant i en dagbok? c) Vilken typ av uppgi er finns det skäl a misstänka är falska?

6. I boken står a kung Artur får betraktas som en påhi ad figur.

när de berä ar om hur det var a gå i skolan förr, lärare undervisar historia enligt Skolverkets kursplaner. Historia används i böcker, spel och film.

Tänk e er: när träffade du senast på någon form av historiebruk? Vilket var sy et med de a bruk?

3. Historiemedvetande är högst personligt. Di historiemedvetande säger dig hur du ser på dig själv och din plats i tillvaron. Det formas av allt du är med om. Skriv ned mellan tio och tjugo ord som du tänker på när du hör ordet historia. Ägna inte mer än e par minuter åt skrivandet. Fundera över varför det blev just dessa ord. Vad säger de om di historiemedvetande? Jämför din lista med någon annans. Hur skiljer de sig åt? Varför?

4. Vad innebär beroendekriteriet? I boken nämns de fyra evangelierna som exempel. Ge e eget exempel på hur beroendekriteriet kan ta sig u ryck.

5. För det mesta vill folk a det de själva uppska ar ska framstå som så bra som möjligt. Det man ogillar eller är ointresserad av riskerar a få mindre utrymme eller a framställas på e dåligt sä . a) Vad kallas de a problem? b) Hur hanterar man det källkritiskt?

6. Ti a på bilderna med dalkarlarna i Mora (s. 17).

Hur används historien på de två bilderna?

a) Varför gör historiker den bedömningen?

Fördjupningsuppgifter

b) Vad skulle få dem a ändra uppfa ning?

1. Ta reda på vad plagiat är för något. Hur ska du göra för a inte riskera a anklagas för a ha plagierat?

7. Visby ringmur är en kvarleva. Vad kan vi utläsa av den?

Analyserande frågor 1. Räkna upp så många skäl du kan till a historia är viktigt. Sä dem i ordning, så a det du tycker är viktigast kommer först och det du tycker är minst viktigt sist.

Vad påverkar din rangordning?

2. Historia brukas överallt i samhället och av alla människor. Äldre generationer brukar historia

2. Fördjupa dig i en av de historiesyner som nämns i boken. Leta upp en person som företräder eller har företrä denna syn. a) Vad har personen intresserat sig för? b) Undersök också några av dagens svenska historiker. Verkar de intressera sig för någon av dessa historiesyner, eller väljer de något annat förhållningssätt? Hur märks deras ställningstagande?

2828

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 28

2016-06-03 08:19

3. Du vill veta hur folk klädde sig i Norden på medeltiden.

Du kan få information om de a genom a studera kläder som bevarats (till exempel Bockstensmannens dräkt i Varberg och Söderköpingskjorteln).

Du kan ti a på medeltida kyrkomålningar av människor.

Du kan ti a på Carl Gustaf Hellqvists historiemålning med motivet där Visby brandska as av Valdemar A erdag. Brandska ningen (som inte har ägt rum) utspelar sig 1361, men målningen gjordes 1882. a) Hur bedömer du de olika källorna? b) Vilken källa är bäst? Vilka källkritiska kriterier använder du?

4. Det är skillnad på texter och texter. I boken står a genren, alltså den typ av text det rör sig om, spelar roll för hur den skall uppfa as. Nedan finner du persondata om en kvinna som heter Lize e.

Din uppgi är a skriva: a) Lize es kontaktannons (30–40 ord) b) e e-brev till en släkting där du nämner Lize e, som släktingen har pluggat med (100–150 ord) c) en kvällstidningsartikel om händelsen nedan (150–200 ord).

Byt eventuellt texter med någon annan. Vilka genrekrav ställer de olika tex yperna och hur påverkar det bilden av Lize e?

c) Vad lär dig mest om hur folk klädde sig på medeltiden? Varför?

Lizette Albrektsson är 32 år. Hon är 162 cm lång och väger 85 kg. Håret är ljust och lockigt och når henne nästan till midjan. Lizette uppfattar själv håret som sin främsta tillgång. Lizette är envis och erkänner nästan aldrig ett fel. Hon tränar på Friskis och Svettis, gillar att dansa och att laga mat. Hon äger sedan fyra månader tillbaka en Cadillac Eldorado från 1953. Hon fick den i arv efter farbror Ronald, som handlade med veteranbilar i lyxklassen.

Ronald var Lizettes manliga förebild. Han påminde utseendemässigt om en ung Elvis Presley, men blond och inte alls lika ung. Ronald var 60 år gammal när han dog. Eftersom han alltid höll på med bilar luktade han olja och hade skitiga händer, oavsett hur mycket han tvättade dem. Lizette gillar doften av olja och tvål. Hon tyckte också om Ronald för att han var rolig och för att han älskade surströmming. Ingen annan i Lizettes bekantskapskrets åt surströmming, så det var alltid bara Lizette och Ronald som delade på en surströmmingsburk och drack öl till långt in på kvällen.

Så länge Ronald levde tänkte aldrig Lizette på att stadga sig, men den senaste tiden har hon börjat kän-

na sig gammal. Hennes vänner och arbetskamrater är gifta eller sambo eller ”between boyfriends”, som de kallar det när det just har tagit slut med någon.

Hon vill träffa en kille som vill gifta sig, bo i ett litet hus och kanske få barn med henne. I den lilla by där Lizette bor finns bara en sådan kille (Oscar) och honom har Lizette redan varit ihop med för flera år sedan. Det fungerade inte och nu är han ihop med Jennifer, en arbetskamrat till Lizette.

Igår hände något hemskt i klädbutiken där Lizette arbetar. Alldeles vid stängningsdag kom det in två maskerade män. Den ene stannade vid dörren och den andre hotade Lizette med kniv. Det rörde sig om ett rån. Aldrig hade Lizette blivit så arg som hon blev då. Det slog bara slint i skallen på henne. Mannen med kniven var längre än Lizette, men han var rätt mager. Hon gick till anfall och gav honom en hård spark rakt på låret. Sedan vräkte hon sig över honom och fick tag på kniven. Mannen vid dörren stack, men Lizette slog den andre i huvudet med Jennifers kvarlämnade träskor. Därefter ringde hon polisen.

Båda rånarna kunde gripas: den ene på platsen och den andre i en park en bit bort.

29

29

001-007 rom o 001-029 Inledning BAH 3.indd 29

2016-06-03 08:20

I. Forntiden I. Forntiden och antiken och antiken Frå a i tiotusentals år ha varit jägare och samlare utveckFrån lade människan blomstrande jordbrukskulturer. Utvecklingen, tog fart mellan 8000 och 4000 f.Kr., ledde till Från a isom tiotusentals år ha varit jägare och samlare utveck imponerande imänniskan ponera blomstrande a civilisationer skapades vid bördiga flodlade jordbrukskulturer.

Utveckda alar isom nuvaran dalar nuvarande Egypten, Pakistan, Kina och Mexilingen, tog fartIrak, mellan 8000 och 4000 f.Kr., ledde till k o.

Från dessa o ko. områden spreds kunskaper om jordbruk a imponerande civilisationer skapades vid bördiga flod-och konstbeva ning, nin riksbildning och organisation, skrivkonst, dalar i nuvarande Irak, Egypten, Pakistan, Kina och Mexiko. bearbetn och byggnadsteknik till allt fler delar av metallbearbetning Från dessa områden spreds kunskaper om jordbruk och den. Civilisa världen.

Civilisationer uppstod och grunderna lades till de konstbeva ning, riksbildning och organisation, skrivkonst, hällen som äännu präglar världen. samhällen metallbearbetning och byggnadsteknik till allt fler delar av der denna pe Under period skapades pyramiderna i Egypten, det världen.

Civilisationer uppstod grunderna lades till de första aalfabetet och flertalet avoch de stora religionerna. samhällen som historia ännu präglar Under denna europei I europeisk har devärlden. städer och riken somperiod byggskapades pyramiderna i Egypten, det första alfabetet och des upp av greker g och romare vid Medelhavet få enorm flbetydelse ertalet av de religionerna. etydelse förstora vå vår uppfa ning om det förflutna och för våra Iolitiska europeisk hartraditioner. de städer och rikenperiod som byggdes ochhistoria kul politiska kulturella Denna – antiken upp av igreker romare vid Medelhavet få som enorm bety–h har mångaoch europeiska länder uppfa ats en gulddelse vårhar uppfa ning om förflutna och för våra poåålder, lde för , ssom inspirerat tilldet politiska experiment, konst, ark tek och filosofi litiska och kulturella traditioner.

Denna period – antiken – arkitektur er in i nutiden. har i många europeiska länder uppfa ats som en guldålder, som har inspirerat till politiska experiment, konst, arkitektur och filosofier in i nutiden.

12 000-talet -talet f.Kr.: f mä De första förstamännimänniät skorna skornabosätter bosätter e. sig sig ii Sverige.

Sverige.

8000-talet f.Kr.: Jordbruket Jordbruketbreder breder ut sig sig ii Främre Främre Orienten.

Orienten.

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 30

60 6000 000

7000 70 0

80 00 000 00

900 90 9 00 000 00

10000 0000 0

11000 00 00 0

12000 2 200 20

30

2016-06-03 08:38

Nef Ne N efffert e errrttar ert e ari a rii M Me errit riiittm tm mut mu utt, en av ffara u fa arao ar ara a ra ao Rams amses am msses es II: II: II I:s kun k ku ung un ng gli gl lliig ga ag ge emå em åle le er på 1200 20 2 00 0 0-ta ale le ett ff. f.K .K Krr. r , va arr en en av a vd de em mest me e t ffra est es ram ra am mtr trä trä räd räd da dan ande an de kvi kvi kvin v nno no orn rn na aid de det ett forn for ffo orrn rnt nti nt t da tid ti da Egypt Eg Egy gyp g gy ypt pten pte ten, te n, en en pe pers per erso er sson on o n so som om v vii ä än n iidag da ag g kan k a kom an komma ko k mma mm ma på påfallan åfallande falland a ande de nära de nä när n ära tta är ära ack a ac ck k var vare are e mål målm må ålninga ning ningar nin inga ar o ar och ffornfynd, och fornfynd n nfynd, nfynd , int in inte nte e min mins m minst inst nst sku skulp sskulpturer. skulptu kulpturer. urrer u er.

Til Neferta Till Nefertaris Ne efert fert rtaris ris minne nn finns nns n ett ettt ståtlig e sst ståtligt tåt igt gtt ttempel tempe empel p vid id Abu Abu Sim imbel bell och be ch en ch en prak p pr pra praktfu raktf raktf aktfull ak tfull ulll g grav rav av v i Thebe heb e e, da d dag dagens ag gens ens n Lu Lux xor. x o orr. r

4000 f.Kr.: Jordbruket 4000 f.Kr.: når Sverige. når Jordbruket Sverige.

3300 f.Kr.: 3300 f.Kr.: KilKilskriften skriften utvecklas utvecklas i Mesoi potamien.

Mesopotamien.

110-talet: Romerska riket når sin största utsträckning.

479–430 479–430f.Kr.: f.Kr.: Athens Athensstorhetstid. storhetstid.

430–403 430–403f.Kr.: f.Kr.: PeloPeloponnesiska ponnesiska kriget kriget mellan mellan AthenAthen och och Sparta.

Sparta. ca 1600 1600 f.Kr.– f.Kr.– ca 1040 f.Kr.: f.Kr.: Shang1040 dynastin härskar Shangdynastin i Kina. i Kina. härskar ca 1400–400 1400–400 f.Kr.: f.Kr.: ca Olmekernas civiliOlmekernas sation blomstrar civilisation blomst-i Mexiko. rar i Mexiko.

ca 2500 f.Kr.: ca 2500 De De stora f.Kr.: pyramistora pyramiderna derna i Egypten i Egypten byggs. byggs.

340–270f.Kr.: f.Kr.: Rom 340–270 erövrar den den italienRom erövrar ska halvön. italienska halvön.

323–31f.Kr.: f.Kr.: Hel323–31 lenismen – grekisk Hellenismen – grekultur präglar kisk kultur präglar FrämreOrienten Orienten Främre ochMedelhavsMedelhavsvärloch den. världen.

1200-talet– 1200-talet– 700-talet f.Kr.: f.Kr.: 700-talet 221f.Kr.: f.Kr.:Shi ShiHuHuFeniciernautvecklar utveck- 221 Fenicierna angdienar enarKina Kinatill till lar handel handel ochoch alfabets- angdi ettkejsardöme. kejsardöme. alfabetsskrift. ett skrift.

280-talet: Efter en militär kris omorganiseras romarriket och kejsarmakten stärks.

320-talet:Romerska 110-talet: jsar onstantin Kejsar Konstantin riket når sin största e store bygger ut den utsträckning. a in nopel ttill ny Konstantinopel 280-talet: Efter romersk huvudstad en militär kris och gyn gynnar kristenomorganiseras dome domen. romarriket och 9 395: kejsarmakten stärks. a riket rik riket Romerska 395: Romerska strom och delasiiVästrom Västrom delas Östrom. Östrom.

76 6 Västrom går 476: 476: strom går under.

Västrom under.

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 31

200 2000 20

1000 10 000 000

0

10 000 0

2000 200 000 0

3000 000

4000 4 000 0

500 50 5 000 000

31

2016-06-03 08:38

Civilisationernas gryning 3

3

1

3

2 3

Nuttids idsmän män ännis nii kan nis kan Hom kan, Homo Ho sapiens, är den enda åte teers rst ståen åeende dee arten av hominidsläktet, de människoliknande primater som funnits på jorden under de senaste årmiljonerna. Hominiderna föregicks av andra primater, vilka hade mycket gemensamt både med oss och med aporna. Det mest kända exemplet är Australopithecus afarensis (Sydlig apa från Afar-regionen).

1974 hittades ett tre miljoner år gammalt kvinnoskelett av en sådan förmänniska i Etiopien. ArArAr keologerna döpte henne till Lu uccy u efter Beatleslåten Lucy in n the he Sk he S y with Diamonds, som om m spelad ad dess under utgrävning ge . gen ge Hennes utseende nde nd d fast de faast stställdes via benbi nbita tar so som m lade ladess ihop till skelett.

4

5

Lucys skelett.

32

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 32

2016-06-08 15:43

De första människorna Allt började för omkring 65 miljoner år sedan. Tidigare hade jordklotet dominerats av dinosaurier. Deras tid avslutades av en katastrof. En gigantisk asteroid eller komet kolliderade med jorden på Yucatánhalvön i dagens Mexiko. Kollisionen och explosionen ledde till bränder, tsunamier och kanske även till omfattande vulkanutbrott. Väldiga mängder stoft blockerade solljuset under lång tid och temperaturen sjönk kraftigt. Dinosaurierna

8

3

1. Homo ergaster 2. Homo georgicus 3. Homo neanderthalis 4. Homo georgicus 5. Homo habilis (kvinna) 6. Homo floresiensis 7. Australopithecus afarensis (Lucy och Lucien) 8. Cro magnon 9. Paranthropus boise 10. Sahelanthropus tchadensis 11. Australopithecus africanus

7 9

3

7

6

10

11

kunde inte överleva. Men för många andra betydligt mindre djur blev katastrofen början på en ny tid. Däggdjuren tog över.

Människan, liksom aporna, tillhör en grupp däggdjur som brukar kalllas primater. De äldsta fossilfynden av primater har daterats till cirka 55 miljoner år f.Kr. Men det dröjde innan den undergrupp av primater som vi tillhör, släktet Homo (ett latinskt ord som betyder ”människa”), började utvecklas. Inte förrän under perioden från cirka 7 miljoner f.Kr. till cirka 2 miljoner f.Kr. fanns förfäder till människosläktet i Afrika. Fynd av Homo erectus (”upprättstående människa”), som levde för 1 miljon år sedan, har gjorts över stora delar av jorden. Hon har troligen, liksom övriga medlemmar av släktet Homo, utvecklats i Afrika och därefter spridit sig över världen.

Vi själva, som utgör arten Homo sapiens (”vis människa”), har under de senaste 100 000 åren etablerat oss som planetens mäktigaste varelser och konkurrerat ut alla andra människoarter. Forskningen om denna utveckling är i högsta grad levande, och nya fynd är vanliga. Så sent som år 2004 hittades lämningar efter ett ovanligt småväxt människosläkte på den sydöstasiatiska ön Flores. Denna avlägsna släkting till oss, Homo floresiensis (Floresmänniskan), populärt kallad hobbit efter J.R.R. Tolkiens påhittade småfolk, dog av okända skäl ut för cirka 12 000 år sedan.

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 33

33

2016-06-08 15:43

Från jägare till jordbrukare

kulturlandskap: Ett landskap som omvandlats av människans aktivitet.

Under största delen av sin existens har människan varit jägare och samlare av föda. I tiotusentals år drog våra förfäder omkring på jakt e er i första hand storvilt, e ersom de tjänade på a så stora djur som möjligt dödades – ju mer kö , desto lä are a förse folk med livsmedel. De a levnadssä krävde a människan var rörlig. Nomader på jakt e er byte fly ade i hopp om a hi a nya områden med riklig tillgång på mat, och på så sä började jorden befolkas. Genom a ta sig fram över en landbrygga som idag motsvaras av Berings sund befolkade människan även Amerika för mellan 40 000 och 17 000 år sedan.

Från och med 12 000-talet f.Kr. fann nomader vägen till nuvarande Sverige. A de inte anlände tidigare berodde på a Norden var täckt av inlandsis, men i takt med a glaciärerna drog sig tillbaka fly ade jägarfamiljerna in. Vi vet numera a de kom från olika håll – vissa från den europeiska kontinenten i söder, andra västerifrån och y erligare andra från öster.

Den största revolutionen i människans historia inträffade när jägarna och samlarna övergick till a bli bofasta och bruka jorden. När människan blev jordbrukare ökade hennes möjlighet a försörja familjen. Dessutom behövde hon inte längre fly a mellan jaktmarker utan kunde bo kvar på samma ställe i flera generationer. Jordbruket ledde till a byar, kulturlandskap och till slut även städer växte fram.

Försök ti Fö till rek kons on tru t ktion on av hur hu de et kan ha set e t ut när nut utids idssmän nnis ni kor mö m tte te oc och h ssamt amtala amt ala a lade med d nea eande nde de err talmän tal talmän män nnis i kor kor, en männ ännis isk ssk koar a t som ar m dog utt ca a 30 30 00 000 f.K Krr.. Nea N nde Ne n rta tala alar l na var va ko korta tare tare e och grrövrre bygg y da yg a än vi är. är.

34

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 34

2016-06-03 08:50

Folk utvecklade jordbruk i olika delar av världen, främst genom a de lär sig a plantera och skörda sädesslag som växte vilt. Sannolikt gjorde lärde de det för a de var så illa tvungna. Klimatförändringar, som långa period oder av torka, krävde a människan hjälpte naturen på traven genom a odla grödor som hon vant sig vid a kunna plocka och äta. I Mellanöstern od och Östasien blev de a allt vanligare på 8000-talet f.Kr. Omkring 4000 f.K f.Kr. nådde jordbrukstekniken till Sverige.

K Konstbevatt ningen, hjulet och skrivkonsten sk Nä människan blivit jordbrukare ökade folkmängden, och avancerade När samhällssystem tog form. Ju mer spannmål som producerades, desto sam fleer munnar kunde mä as och desto större blev byns befolkning. För a un undvika missväxt och svält måste människorna lära sig var och när det var bäst a plantera. De måste bygga magasin för a förvara skörden, och de måste uppföra murar och skaffa sig effektiva vapen för a skydda ma maten från avundsjuka grannar.

Dessutom ledde de stora skördarna till a människor kunde frigöras ffrå från arbetet på fälten och ägna sig åt andra saker. Vi fick specialiserade hantverkare och köpmän. Metallhantverk – först i guld, sedan i silver, ha h koppar och brons – utvecklades. Kungar som tog sig rä en a regera över kop k de allt större byarna hävdade o a a de hade särskilda förutsä ningar d a ordna bra skördar e ersom de hade kontakt med gudarna. I och med a d började man även utnämna präster och bygga tempel. det De a resulterade i stora uppfinningar. Allra viktigast var konstbevva ning. Genom a gräva kanaler från floder och beva na åkrarna på konstgjort vis mångdubblades skördarna, men det krävde ännu större ko k arbetsinsatser än tidigare och ställde krav på ledarnas kompetens. En aarb annan viktig uppfinning var hjulet, som kom i bruk omkring 3500 f.Kr. i dagens Irak och kom till användning både när man drejade lera och när man transporterade saker i vagnar. Även skrivkonsten var en konsekvens av jordbruket. Med hjälp av skrivna tecken kunde människorna dokumentera sådd, skörd och förvaring. Skrivkonsten gjorde det möjligt a beräkna hur mycket folk var skyldiga a arbeta och betala i ska . Den kom även till användning i templen, där präster lät rista in hymner, böner och andra budskap. Kungarna brukade skrivkonsten i propaganda. De äldsta skrivtecken vi känner till, så kallad kilskri , uppkom omkring 3300 f.Kr. i e område som brukar kallas Mesopotamien.

Babylonisk kilskrift från 1700-talet f.Kr. Ursprungligen föreställde tecknen bilder, men därefter förenklades de till omkring 600 tecken, vilka trycktes in med kilar i tavlor av mjuk lera, som torkades eller brändes.

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 35

35

2016-06-03 08:50

Su Sum S umere um ere er rerna rn na n a konst kon ko nsstrue nst sstrue rru ue u erad erad rad ade sto ade to tor orra tem emp e mp m pelp elp el lplat lla attttformar for fo o orrm mar ma arr, så k a kall all al a llade ll la ad ade de d e ziq zziiq iqq qu qur ura at. at t. B Biilde illd lde den vis de isa isa sar den en rre rek eko ek on ons nssttru n trru ruera uer era e rra ad de e an an anl nllä ägg äg ggnin gg gn niin nin ing gen ge en e n i rru rui uiin u nssstta nst ad ade de d en Ur Ur i sö ödr öd drra Irrak d ra ak a k. k.

Mesopotamien M

H mur Ham murabi ab s lag abi lag a är ett e av vä värld rldsrld shistor his torien tor ienss förs ien förs örsta ta sto s ra jur juridi idiska idi ska dokume dok ument. ume nt. Öv Övers erstt ser ers ser vi sol solgud guden gud en Shamas Sha m h, rät mas rättvi tvisan tvi sanss besk san besk eskydd yddare ydd are,, are som si sitte tterr på tte på sin sin tro tron n och och skä skänke nkerr nke lagarn lag arna arn a till till Ham H mur murabi abi b.

Mesopotamien Me M e låg mellan Eufrat och Tigris i dagens Irak. Här skapades på 33000-talet 30 0 f.Kr. några av de första stadscivilisationerna på jordklotet. Från städerna sst tä spreds uppfinningar som kilskri en och hjulet till stora delar av västra vvä äs Asien, och här skrevs våra äldsta kända li erära verk.

Det första mesopotamiska folk som framträder i historien var sumerrerna. re er De levde i städer i nuvarande södra Irak, vilka styrdes av kungar ssom so om även var överstepräster. Kampen mellan städerna var o a blodig.

Världshistoriens V Vä ä första kända krig ägde rum i sumerernas land.

Babylonierna, som levde i nuvarande mellersta Irak, och assyrierna, ssom so om levde längre norrut, tog senare över sumerernas roll som härskarffolk fo ol i regionen. Den babyloniske kungen Hammurabi, som härskade på 1700-talet 117 770 0 f.Kr., lät nedteckna si imperiums 282 lagar på en stor sten som idag iid d daa finns på museet Louvren i Paris. Här finns en straffskala som utgår ffr rå vedergällningsprincipen (”öga för öga, tand för tand”). från Striderna mellan sumerer, babylonier, assyrier och andra folk ledde till tti illll uppkomsten av allt större riken och alltmer avancerade försök a il kkontrollera ko o vidsträckta territorier. Järnhantering, kavalleri och hästdragnaa stridsvagnar spred sig från det ena folket till det andra. Den som inte n llärde lä är sig tekniken riskerade a förlora i strid och bli förslavad. Härskarna kunde ku k u använda sig av terrorpolitik, som tvångsförfly ningar. Ibland var dee toleranta och lät invånarna behålla sin religion. d Kombinationen av krig och fredliga kulturmöten ledde till a mängder av riken med kungar, hov och organiserade religioner växte fram även av utanför ut u ta ta Mesopotamien, där folken tog till sig de tekniska och politiska nyheterna. ny n y E exempel är Israel, som blomstrade på 900-talet f.Kr. De pollitiska li ittii och religiösa traditioner som växte fram här blev grundläggande för jju judendomen ud och, i förlängningen, den kristna kulturkretsen samt islam.

Kav Kavalleri är en militär term för stridsmän till häst.

36

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 36

Imp Imperium: perium:: SStormakt to tor to orrm mak ma aakkt där där är h hä här härskarna ärsska är skkkaarna rn na do na d dominerar om miin min ineera erra rar både båd åde åde de ö öv över veerr deet d det et egna egna eg na ffo fol o ollkket keeett och och ö oc över veerr underkuvade ver ve un u und nde deerrkku der kuv uvvaade u ad de de ffo olk llk. kk.. folket folk.

Mesopotamien är grekiska och betyder ”landet mellan floderna”.

2016-06-03 08:50

Akkad, det första imperiet

S

Det första väldokumenterade imperiet i världshistorien n kallades Akkad, efter huvudstaden med samma namn. n.

Imperiebyggaren Sargon, som regerade mellan 2330-talett och 2279 f.Kr., är den förste med säkerhet kände erövraren, n, en krigarkung som lade under sig hela Mesopotamien. n.

Hans drottning hette Tashlultum.

Enligt en legend var Sargon ursprungligen en tjänare e hos hos en kung i den sumeriska staden Kish. Han avancerade och ch blev uppsyningsman med ansvar för arbetet med konstbevattningttningen. Med sina arbetare som maktbas störtade Sargon kungen ung gen och erövrade grannstäderna.

Bevarade texter berättar att han inte nöjde sig med landet an ndet mellan Eufrat och Tigris utan fortsatte till Medelhavet och ch lade l under sig områden på Arabiska halvön och i dagens Iran. n. Han lät bygga palats och befästningar och sätta upp skulpturer er av a sig själv för att påminna undersåtarna om sina segrar.

När Sargon blivit gammal gjorde underkuvade folk up uppror, ppror, men även på ålderns höst kunde han återställa ordningen. gen n. Under ett par generationer var Sargons efterträdare segerrika, rrik ka, och imperiet växte. Kungarna stärkte makten genom att göra a sönerna s till guvernörer på strategiska platser, och vissa döttrar utn utnämndes nämndes till prästinnor åt mångudinnan Sin i den stora sumeriska a sstaden taden Ur. Andra döttrar giftes bort med underlydande härskare i iimperiets mperiets utkant. Folket tvingades betala skatt dels i form av spannmål, ann nmål, dels i form av arbete med exempelvis stadsmurar, tempel och h kanaler k kanaler. e.

På 2150-talet f.Kr. angreps Akkad av krigare från Zagrosbergen, sbe ergen, och imperiet kollapsade. De politiska traditioner som vuxit fram f am fr fra am i impeimpe imp m ee riet hade emellertid kommit för att stanna. Det gällde även ve en sp sspråket. rå åk ke et. t.

Invånarna i Akkad var semiter och talade ett språk som ä ärr be besläktat b esl s äk sl äkta ta tat at med arabiska och hebreiska. Under flera sekler var akkadiskan skkaan M Me Mellanellan llllaan n-n österns stora diplomat- och handelsspråk.

*

Sargon av Akkad, historiens förste kände imperiebyggare, här avbildad i brons. Reliefen i bakgrunden skildrar hur en av Sargons efterträdare, Naramsin, besegrar sina fiender.

37

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 37

2016-06-03 08:52

Egypten En av En av d de e sst stö tö törrs rst sstta hä änd än nd n dels els el lsern ern rna i egy eg eg gy yp p-to tol to ollogi og og giin nss – fors fors orrrsskni o skni kn k niing n nge ge g e n om de ett g ga gam am a mla la Egy Eg Egy gypte ptte p ten – h hiissto stto toria riia ri a var var när va nä ärr a arrk ark ke eo eol olloge o og og ge en How H Ho ow o ward arrd a rd Ca Carrte rtte ter år 19 92 922 22 fa 22 fan nn n ffar fa arrao a ao Tut Tu T uttan u tan ank a nk n kham ha h amo am ons on nss op n opllun lu und un dra dr rra a ade de g de grrra gra av ffrån rån rå rån ån 13 130 1 30 3 00 0-t 0--ttale ta ale al lle et f..Kr .K Krr. Hä K ärr un und u nde nd ers er rrssö ök öke ke ker Ca art ar rrtte err fa ffar arao ar ao aon on nens en e nss m n mu um miie mie ie.

&

Hieroglyf är ett grekiskt ord

som betyder ”heligt tecken”.

Medan Mesopotamien kännetecknades av politisk spli ring i många riken blev Egypten e enat land. E av de främsta skälen var behovet av va en.

I Mesopotamien fanns e flertal floder, men i Egypten var alla beroende av en enda va enkälla: Nilen. Under flodens årliga översvämning lade sig e bördigt slam över åkrarna. Slammet gjorde det möjligt a odla – men om planteringen, sådden och skörden inte ägde rum på rä tid riskerade egyptierna a drabbas av svält. Behovet a samarbeta ledde till a e rike skapades i söder, Övre Egypten, och e vid Nilens delta i norr, Nedre Egypten. Omkring 3000 f.Kr. förenades rikena till e .

Den egyptiska civilisationen är välkänd. Orsaken är a egyptierna skrev ned mycket om sig själva med sin skri : hieroglyfer. Dessutom gjorde inkomsterna från jordbruket vid Nilen och kontrollen av böndernas arbetskra a Egyptens härskare, faraonerna, kunde bygga monumentala gravar och tempel som fortfarande finns kvar och utgör några av forntidens mest imponerande kulturminnen. Som exempel kan nämnas de stora pyramiderna vid Giza, strax utanför Kairo, som byggdes omkring 2500 f.Kr., och de väldiga tempelanläggningarna vid staden Luxor, som anlades och byggdes ut under mer än e millennium. Pyramiderna var gravar, medan templen var helgade åt de gudar som faraonerna representerade och tillbad å folkets vägnar.

Visserligen drabbades Egypten ibland av utländska invasioner och inre spli ring, men under långa perioder var landet en av Mellanösterns

38

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 38

2016-06-03 08:52

stormakter. Det gäller särskilt för den fas som brukar kallas Nya riket (cirka 1550–1069 f.Kr.), då faraonernas makt sträckte sig långt söderut in i dagens Sudan och långt norrut in i dagens Syrien. Från a ha varit en fredlig civilisation blev Egypten en krigisk stat, och på tempelreliefer som har överlevt in i nutiden kan vi se faraonerna som segerrika fältherrar.

Induskulturen Samtidigt som riken och imperier växte fram i Egypten och Mesopotamien uppkom en kultur vid floden Indus i dagens Pakistan. Från 2500-talet f.Kr. blomstrade flera städer här. De mest berömda städerna, Harappa och Mohenjo-Daro, har grävts ut och studerats på 1900-talet. Arkeologerna fann a städerna hade regelbundna gatunät, va en- och avloppssystem, badanläggningar, byggnader på höjder – gissningsvis fästningar – och stora spannmålsmagasin. Stadsborna använde koppar och brons. De hade e utvecklat vikt- och må system och säregna sigillstenar med inristade figurer och skrivtecken.

De a tyder på a induskulturen visserligen försörjdes av e omfattande jordbruk vid floderna, men a handelsmännen i städerna var en dominerande samhällsgrupp. Vi vet a de stod i förbindelse med sumererna i Mesopotamien, men e ersom induskulturens skri system ännu inte har tolkats – allt som allt har fler än 3 500 inskri er bevarats – är det omöjligt a veta hur viktiga kontakterna var. Vi vet inte heller om städerna vid Indus ingick i e större rike eller om de var självständiga.

Det är ovisst hur och varför induskulturen gick under. Av de arkeologiska fynden a döma, till exempel fynd av obegravda människor på gator och torg i Mohenjo-Daro, inträffade en katastrof på 1700-talet f.Kr. Forskare har gissat på översvämningar, epidemier och krig. Men den allra största gåtan är vilka som levde i induskulturen. Vi vet inte om det var förfäder till folk som lever i dagens Sydasien, eller om det var e okänt folk.

Under de sekler som följde skapades nya riken i Indien och Pakistan, och rika jordbrukskulturer uppstod även vid floden Ganges. Under det sista årtusendet f.Kr. lades här grunden till de kulturer som sedan dess har präglat södra Asien, med religioner som hinduism och buddhism.

Far Fa F arrao a ao Ra Ra Ram am msse ses ess IIII le e led der de er ssiin er na a tr ttru rru upp pp ppe pe er till til illll ill seg sse ege eg er. er rr.. R Re elie ief i te ie temp mpl m p plle ett i Abu bu S Siim Sim imbe be bel ell i sö ödr öd drra Egy d Eg Eg gy ypte ptte p ten n..

Rui Ru R uiine u ner n errn e na a ef efft eft fter te err ssta sttta ad de den en e nM Mo ohen he h en e njjo joo--Da o Dar D aro ar miiin min m nn ner ne er ä er än n iid dag dag ag o om m iin ind ndu nd usssk usk ku ullt ult lture tu ure ur rre en n..

Sta S St tta ad den de en e n do dom miin min inera nera erra e rades de d ess a e av ve en nu up pphö ph p hö h öjjd d plla p pla atttf ttttffor orm o rrm m , me ed eda dan övr da vri v rriiga ig ga a sst sta tta adsd dssd d sde ella ela lar ar utg ut utg tgjjor jo orrdes o des de es a av vg ga ato ttor orr me o med tä ätt bebygg be beb be eb by ygg yg gg e gg elllsse els e..

Hu H Hus usse u en n va var var ar b by y yggd ggd g gg gd g da av tege eg e gell.. ge

39

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 39

2016-06-03 08:53

Kina

Fantasiporträtt av Shi Huangdi, grundaren av det kinesiska kejsardömet på 200-talet f.Kr.

Vid Shi Huangdis grav i Xi’an skapades en armé av soldater, tillverkade i terrak te rakott tta a (brä (bränd d ler lera). a). Ar Armén mén,, som som skulle skydda kejsaren i livet efter detta, a hittades 1974 74 4 och oc är en st s or turis tur riist stat att attrak ttrak a tio ak tion. ti n.. n

Invånarna i Mesopotamien, Egypten och kulturområdet vid Indus kom a lära känna varandra genom handel och krig. På 500- och 400-talen f.Kr. infogades de dessutom i e och samma imperium, det stora perserriket med centrum i Iran. Men den ärde flodkulturen – den kinesiska – levde länge si eget liv vid sidan av de andra.

Den kinesiska civilisationen växte fram i norra Kina, bland annat vid floden Huang He. På 3000-talet och 2000-talet f.Kr. byggdes här allt större byar med bönder, stormän och försvarsanläggningar. Det första kända riket dominerade Nordkina från cirka 1600 f.Kr. under Shangdynastin.

Bronsgjutningen nådde en hög konstnärlig nivå. Bönderna odlade hirs, vete och ris.

I spetsen för Shangdynastin stod en kung med prästfunktioner. En av kungens uppgi er var a kommunicera med gudarna och förfäderna genom orakel. På ben och sköldpaddsskal nedtecknades kungens dialoger med förfädernas andar, till exempel frågor om skördar, jaktlycka och krig. Många av texterna är bevarade. De skrivtecken som förekommer på benen och sköldpaddsskalen är föregångare till de kinesiska tecken som används än idag.

Omkring 1040 f.Kr. störtades Shangdynastin av furstarna av Zhou, som däre er dominerade det kinesiska kulturområdet. I praktiken blev dock Kina e spli rat land med rivaliserande kungariken som förde krig mot varandra. Spli ringen upphörde först under den brutale men skicklige krigarkungen Shi Huangdi, som förenade Kina till e kejsardöme år 221 f.Kr. Han genomförde reformer, lät anlägga vägar och försvarsmurar och erövrade stora landområden i nuvarande Sydkina.

Shi Huangdis dynasti störtades redan e er något decennium, men kejsardömet levde vidare under andra dynastier. Från och med nu var Kina östra Asiens självklara stormakt och e av jordens folkrikaste imperier. .

40

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 40

2016-06-03 08:54

Olmekerna i Amerika Den första högkultur som uppstod i Amerika låg i Perus kustland och existerade mellan cirka 3500 och 1700-talet f.Kr. Den brukar kallas Norte Chico-civilisationen och är känd för sina pyramidmonument. Vi vet mycket litet om det folk som byggde monumenten, e ersom forskningen befinner sig i e tidigt skede. Våra kunskaper är större om den högkultur som hade si centrum i nuvarande Mexikos tropiska kustland, där den olmekiska civilisationen blomstrade från cirka 1400 till 400 f.Kr. Kulturen vilade på goda möjligheter till jordbruk och kommunikationer på floder.

Olmekernas härskare har lämnat tydliga spår i det mexikanska kulturlandskapet och i konsthistorien. De lät bygga stora pyramider av jord och lät göra värdefulla hantverksprodukter, bland annat av jade. Mest ryktbara är de kolossala stenhuvuden, vissa över tre meter höga, som höggs ut och restes på olmekiska centralorter.

Ingen har hi ills kunnat ge en förklaring till varför den olmekiska kulturen försvann. Området drabbades av en stor och permanent folkminskning på 300-talet f.Kr. I vilket fall som helst överlevde de konstnärliga och religiösa traditioner som olmekerna hade utvecklat. Under tiden som följde grundades många nya kulturella centra. En av de viktigaste tidiga kulturerna i Amerika skapades av mayafolket i nuvarande sydöstra Mexiko, Guatemala och Belize.

Folk i Mesopotamien, Egypten, Indusdalen och Kina utvecklade skrivkonsten oberoende av varandra. Även i Mellanamerika utvecklades skrivkonsten. Den senaste forskningen tyder på a olmekerna omkring 900 f.Kr. hade utformat e teckensystem för a bland annat göra inskri er på stenar. Dessvärre är det bevarade materialet för litet för a ge oss några större kunskaper om olmeksamhället. Några sekler senare spred sig emellertid skrivkonsten till flera grannområden, och därmed blir det möjligt a studera även Amerikas historia i skri liga källor. .

Olmekiskt kolossalhuvud, idag placerat i en arkeologisk park i Villahermosa i Mexiko.

ASIEN S K KINA

MESOPOTAMIE MESOPOTAMIEN OPO OP POTAM P OTAM AM A M PAKISTAN STTTA STA A

A TL ANTEN EGYPTEN

OLMEEEKER RNA R

INDIEN

STILL A HAVET

AFRIKA STILL A HAVET NORTE C NO N CHICO

SY M SYDAMERIKA SY KA 0

1000

3000

INDIS S KA OCEAN ANEN

41

5000 km

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 41

2016-06-03 08:54

* Fenicierna och alfabetet

&

Ordet fenicier kommer av grekiskans

foinikes, ett ord som betyder ”purpur-

män”. Fenicierna var nämligen mästare på att utvinna färg ur purpursnäckor för att färga tyger.

Fenicier 42

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 42

Fenicierna spelade en viktig roll i det forntida Mellanöstern. De levde i stadsstater vid kusten i dagens Libanon och Syrien, där de upplevde en blomstringstid mellan 1200-talet och 700-talet f.Kr. Förutom jordbruk och hantverk ägnade de sig åt långväga handel. Till feniciernas viktigaste handelsvaror hörde cederträ, som växte i det egna hemlandet, och färgade ylle- och linnetyger. Deras skepp seglade över Medelhavet och vidare ut på Atlanten på jakt efter områden med koppar, silver och tenn. De grundade kolonier som senare blev stora städer, till exempel Karthago (utanför dagens Tunis i Tunisien) och Gades (dagens Cádiz i Spanien). Handeln krävde goda kommunikationer, vilket var det främsta skälet till att just fenicierna spred alfabetet över Medelhavets värld. Äldre teckensystem, som den mesopotamiska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna, var komplicerade och krävde att skrivaren hade kunskap om hundratals tecken och teckenkombinationer. Fenicierna och deras grannar vid kusten rationaliserade detta till ett system med endast 22 tecken, där varje tecken motsvarade ett ljud. Resultatet var ett alfabet som var lätt att lära sig. Ur det feniciska alfabetet utvecklades senare det grekiska alfabetet, som har inspirerat till det latinska, som denna text är skriven med. Även de arabiska och hebreiska alfabetena går tillbaka på alfabetiska teckensystem som utvecklades i Mellanöstern under forntiden. .

Feniciskt benämGrekiskt Latinskt alfabet ning betydelse alfabet alfabet aleph

oxe

Α

Alfa

A

beth

hus

Β

Beta

B

gimel

kamel

Γ

Gamma

C, G

daleth

dörr

Δ

Delta

D

he

fönster

Ε

Epsilon

E

waw

krok

zayn

vapen

Ζ

Zeta

Z

heth

staket

Η

Eta

H

teth

hjul

Θ

Theta

yod

arm

Ι

kaph

handflata

Κ

Kappa

K

lamed

pådrivare

Λ

Lambda

L

mem

vatten

Μ

My

M

nun

orm

Ν

Ny

N

samekh fisk

Ξ

Xi,

X

ayin

öga

Ο

Omikron

O

pe

mun

Π

Pi

P

sade

papyrusplanta

qoph

nålsöga

resh

huvud

Ρ

Rho

R

shin

tand

Σ

Sigma

S

taw

märke

τ

Tau

T

F, U, V, Y

Jota

I, J

Q

2016-06-08 15:44

Faktafrågor 1. Vem eller vad är: a) Sargon

d) hieroglyfer

b) Ur

e) Floresmänniskan

c) Lucy

f) Luxor

2. Mesopotamien, Egypten, induskulturen och Kina kallas o a flodkulturer. Varför växte blomstrande kulturer fram just vid floder?

3. Vilka konsekvenser fick jordbruket för mänskligheten?

4. Vilka var olmekerna? Var levde de och vilka lämningar kan man se e er dem?

5. En stor del av kapitlet kan sammanfa as i ord som kulturutbyte, utveckling, samhällsbyggande, blomstring och undergång. Sammanfa a kapitlet i en text på 600 till 800 ord där dessa begrepp ingår.

Ta exempel ur boken. Lägg gärna till egna begrepp med exempel som du finner betydelsefulla.

Fördjupningsuppgifter 1. Dinosaurier har länge fascinerat människan. a) Var har de viktigaste dinosauriefynden gjorts? b) Vilka museer skulle du rekommendera a man besöker om man vill se dinosauriefynd?

2. Boken nämner knappast neandertalmänniskan. a) När och var levde denna varelse?

Analysfrågor 1. Vilka utmaningar ställs människor som är jägare och samlare respektive jordbrukare inför? Vad var det som gjorde a många människor övergav livet som jägare och samlare och blev jordbrukare istället?

2. Jämför flodkulturerna med varandra. På vilka sä är de lika och på vilka punkter skiljer de sig åt? Tänk exempelvis på sådant som hantverk, statsbildning, religion och skrivkunnighet.

3. Resonera kring uppfinningar som skrivkonst, hjul, metallbearbetning och konstbeva ning.

Hur fungerar e samhälle utan de a? Ge exempel från boken på hur olika samhällen har eller inte har ha tillgång till de här uppfinningarna och hur det har påverkat deras historia.

4. Fenicierna var resande handelsmän och historieintresserade hör deras namn o a. a) Varför behövde de e ny alfabet? b) Fundera över resandets betydelse. Vad innebär det för dels den som reser, dels för dem som blir besökta? Ge exempel som stödjer dina resonemang.

b) Hur ser släktskapet ut mellan neandertalmänniskan och dagens människa, homo sapiens? c) Beskriv neandertalaren utifrån vad som är känt om dess levnadssä .

3. Historiker ser Hammurabis lag som en milstolpe i människans väg mot e civiliserat samhälle. Ta reda på mer om lagen. a) Vilka typer av bro tas upp och hur bestraffas bro slingar? b) Vilka slutsatser drar du om samhället utifrån denna information?

4. Jordbruket, skrivkonsten, religionen, städerna, lagsti ningen, hjulet. Allt de a uppfinns under de årtusenden som beskrivs i kapitlet. Utan dessa saker skulle människans liv vara helt annorlunda.

Välj en av ovanstående uppfinningar, läs på och skriv sedan ned hur du tror a just den saken påverkat mänskligheten. Hur skulle det vara utan den?

Gör inte bara e hopp från dåtid till nutid utan tänk på a uppfinningen har funnits med och påverkat historien hela tiden fram till nu.

E tips kan vara a bläddra i historieboken och fundera över vad som skulle se annorlunda ut om exempelvis, skrivkonst, religion eller hjul inte existerat.

43

030-043 B1 1 Civilisationens gryningNY.indd 43

2016-06-03 08:55

Antikens Grekland Kreta och Mykene De första europeiska högkulturerna växte fram i sydöst. Närheten till Egypten och Mesopotamien gjorde att folk i nuvarande Grekland påverkades politiskt och kulturellt. I slutet av bronsåldern, i perioden mellan 2000 och 1000 f.Kr., utvecklades därför framstående kulturer i den grekiska övärlden och på fastlandet.

Den första och mest gåtfulla civilisationen i Europa hade sitt centrum på Kreta och brukar kallas minoisk, efter sagokungen Minos. Vi vet inte vad minoerna kallade sig själva. Eftersom deras skriftspråk inte har kunnat tolkas vet vi inte ens vilket språk de talade. Tack vare utgrävningar, framför allt i den stora ruinstaden Knossos på Kreta och på ön Thera, vet vi en hel del om deras kultur. Av bevarade väggmålningar framgår att den minoiska civilisationen var en thalassokrati. Kontakter med andra länder via skepp hade stor betydelse.

Det tycks ha varit en fredlig kultur med stora, öppna palatsanläggningar som inte liknar senare arkitektur från Grekland.

Knossos är den mest kända utgrävningsplatsen från det minoiska Kreta. Under senare sekler förknippade grekerna kulturen med sagan om Minotaurus – till hälften människa, till hälften tjur – som skall ha dödats av hjälten Theseus, som fick hjälp av kungadottern Ariadne. Bilden är från en amfora från 500-talet f.Kr.

4444

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 44

2016-06-03 09:19

Den helladiska kulturen, som uppkom på fastlandet i södra Grekland, var annorlunda. I städer som Mykene, Tiryns och Pylos byggdes befästa anläggningar för kungar och stormän i krigiska småriken. Eftersom skriftspråket har kunnat tolkas vet vi att de talade en tidig variant av grekiska.

Fastlandsstädernas expansion ledde till att de så småningom erövrade Kreta och andra öar. Hundratals år senare, när grekerna berättade sagor om forntiden, kom historierna om dessa expeditioner att påverka deras uppfattning om sitt förflutna. Ett exempel är berättelsen om hur hjälten Theseus besegrade monstret Minotauros på Kreta. Ett annat är historien om hur argonauterna – en grupp hjältar på skeppet Argos – for över Svarta havet till landet Kolchis vid Kaukasus för att komma över det sägenomspunna gyllene skinnet.

På 1100-talet f.Kr. drabbades östra medelhavsvärlden av en djup kris. Många stater gick under eller försvagades.

Den grekiska bronsålderscivilisationen försvann. Exakt vad som hände – om städerna krossades av fiender eller om befolkningen gjorde uppror – är okänt. Grekland gick in i en mörk tidsålder.

Thalassokrati är ett grekiskt ord som betyder ”havsvälde”.

45

45

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 45

2016-06-03 09:19

Τροία

*

Troja

Upptäckten av Troja

Av alla berättelser som senare generationers greker har fört vidare om Greklands bronsålder står Iliaden och Odysséen i en klass för sig. Dessa väldiga diktverk, som skrevs av Homeros på 700-talet f.Kr., är den europeiska litteraturhistoriens första stora mästerverk.

De har lästs och beundrats i millennier. Handlingen i Iliaden kretsar kring ett krig mellan ett förbund av grekiska städer, under ledning av Mykene, och staden Troja. Den trojanske prinsen Paris rövar bort den sköna Helena, drottning av Sparta. De grekiska krigarna belägrar och erövrar Troja för att få henne tillbaka.

I Odysséen skildras hur en av grekerna, den listige kung Odysseus, upplever många äventyr under tio farofyllda år innan han äntligen kommer hem till ön Ithaka, där hustrun Penelope troget har väntat på honom.

Men har historierna en verklig bakgrund? I mitten av 1800-talet var man skeptisk. De städer som nämns i diktverken var försvunna. En som trodde på dikten var den tyske affärsmannen Heinrich Schliemann, som lade ned stor möda på att hitta Troja och Mykene. Han utgick från att det fanns en sanning bakom Homeros skildringar och försökte räkna ut var de båda städerna legat.

Det väckte stor sensation när Schliemann på 1870-talet lyckades hitta städerna. I efterhand har han blivit hårt kritiserad för att utgrävningarna var ovetenskapliga. Han råkade förstöra mängder av fornfynd, men utan hans verksamhet hade arkeologin knappast fått det stora genomslag den fick i slutet av 1800-talet.

Föremål som Schliemann fann i Troja.

Han trodde att de var från trojanska krigets tid, men i själva verket är de äldre.

Helena, den vackraste kvinnan i den antika grekiska litteraturen, omgiven av kärleksgudinnan Afrodite, den flygande kärleksguden Eros och kung Menelaos av Sparta. Vasmålning från 440-talet f.Kr.

.

Stadsstaternas samhälle

4646

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 46

Några sekler e er Mykenes fall började en ny grekisk civilisation växa fram. På 700-talet f.Kr. utvecklades grekiska stadsstater, befästa städer som kontrollerade den omgivande landsbygden. Vid denna tid hade även e grekiskt alfabet uppkommit. Forskare kan alltså läsa om hur samhället fungerade och behöver inte förlita sig på arkeologiska fynd.

Den epok som därmed inleddes, och som skulle sträcka sig ända till 500-talet e.Kr., brukar kallas antiken. Själva termen började användas på 1700-talet och visar hur mycket människor beundrade de gamla grekerna och romarna, särskilt deras konst och arkitektur. För 1700- och 1800-talens européer framstod antiken som en europeisk guldålder, då grunden till den västerländska civilisationen lades. Man bortsåg från a den grekiska kulturen växte fram i skuggan av Främre Orientens imperier och påverkades av dessa.

2016-06-03 09:19

Stadsstaterna: Athen, Sparta, Argos, Korinth, Thebe med flera var små, och de låg o a i fejd med varandra. Likväl var invånarna medvetna om a de alla var greker och a de hade mycket gemensamt. Vissa religiösa ritualer och fester var gemensamma, till exempel de olympiska spelen, idro stävlingar som hölls vart ärde år i Olympia på Peloponnesos. Viktiga helgedomar, till exempel Apollontemplet i Delfi där en prästinna med titeln Pythia siade om framtiden, besöktes av folk från hela Grekland.

En grekisk stadsstat kallades polis och borgklippan i en stad kallades akropolis (hög stad); hit sökte sig folket när fiender anföll. Den viktigaste mötesplatsen under fredstid var stadens torg, på grekiska agora. Det är ingen slump a vi känner igen orden (som i politik, politiker och agorafobi, det vill säga torgskräck). E ersom grekerna diskuterade sina stadsstater och si samhälle i skri har senare europeiska kulturer inspirerats och införlivat de grekiska orden i sina egna språk. Ord som aristokrati (de bästas välde, det vill säga stormannavälde), demokrati (folkvälde) och teokrati (gudsvälde) härstammar från det gamla Grekland.

Från början styrdes stadsstaterna av kungar med hjälp av rika jordägare, men snart uppkom välbärgade skikt av köpmän och hantverkare, som ville ha del av makten. Stadsstaterna präglades därför av inre stridigheter.

O a störtades kungarna av jordägarna, vilka i sin tur utmanades av rika köpmän. På 600- och 500-talen f.Kr. hände det a skickliga politiker spelade ut de rivaliserande grupperna mot varandra och tog makten själva. Sådana härskare kallades tyranner, e ord som senare fick en negativ klang. Många tyranner var dugliga härskare som skapade fred och genomförde lagändringar som minskade orä visorna i samhället. Men deras regimer blev sällan långlivade. Det krävdes stor politisk skicklighet för a behålla makten.

Akropolis i Athen har kommit att symbolisera det antika Grekland, inte minst på grund av de praktfulla tempelruinerna på klippan.

Diskuskastaren av Myron (cirka 450 f.Kr.) är ett av de kändaste grekiska konstverken. Skulpturen vittnar om hur högt grekerna värderade idrottsliga prestationer.

47

47

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 47

2016-06-03 09:19

Den grekiska kolonisationen

Både grekerna och deras feniciska konkurrenter anlade kolonier vid Medelhavets kuster. Kolonierna bidrog till att göra hemlandet rikt och till att kulturer möttes och påverkade varandra.

E ersom stadsstaterna var så små blev det brist på odlingsbar mark när befolkningen växte. Städerna var beroende av jordbruket, och om man inte ville kriga till sig mer jord från grannarna fick man söka ny land ärran från hemstaden. Redan tidigare hade greker slagit sig ned vid Mindre Asiens västkust och grundat städer. Nu utvecklades dessa kolonisationsresor.

På 700- och 600-talen sände grekerna ut expeditioner till andra kuster på jakt e er marker som kunde uppodlas. En mängd jordbrukskolonier grundades från Spanien i väster till Krim och Georgien i öster. Senare grundades y erligare kolonier av greker som ville skapa baser för handel och hantverksproduktion. Kolonierna bevarade banden till sina moderstäder men var på många sä självständiga. Grekerna etablerade sig till och med i Främre Orientens gamla högkulturer. I Nilens delta slog de sig ned i staden Naukratis, som blev en viktig handelsstad och en kulturell brygga mellan Grekland och Egypten.

Resultatet var imponerande: på 500-talet f.Kr. fanns det grekiska städer, grekiska jordbrukare och grekiska köpmän över hela Medelhavet och Svarta havet. Vissa av städerna är ännu betydelsefulla, som Marseille i Frankrike och Neapel och Syrakusa i Italien. I södra Italien fanns det så många grekiska städer under antiken a området kallades Storgrekland, och än idag finns det go om grekiska ruiner i en stor del av Sydeuropa.

Donau

Korsika

SVARTA HAVET

Sardinien

Grekland

Fenicien

Grekiskt inflytande

Feniciskt/karthagiskt inflytande Feniciska städer och handelsplatser

Grekiska städer och handelsplatser 0

500

1 000 km

Syrakusa

Athen Sparta Korinth

MEDELHAVET

G GREKLAND

Eu

f ra

Rhodos Cypern

Kreta K

Nilen

Karthago

Tigris

LYDIEN

Sicilien

t

FENICIEN

EGYPTEN

4848

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 48

2016-06-09 11:51

Perserkrigen De små grekiska stadsstaterna hotades av större riken. De a, samt striderna och inbördeskrigen, gjorde a de utvecklade starka militära traditioner. De tungt rustade grekiska fotsoldaterna kallades hopliter. De kämpade i slagkra iga falanger, det vill säga enheter, och tillhörde sin tids främsta krigare.

Hopliterna behövdes när stadsstaterna tvingades möta en verklig stormakt. På 500-talet f.Kr. skapade perserna i dagens Iran e enormt imperium. Perserna underkuvade hela Främre Orienten, inklusive Egypten och Mesopotamien. I öster nådde de ända till induskulturens gamla områden, i väster till Thrakien i dagens Bulgarien. De grekiska städerna i Mindre Asien kunde inte stå emot perserna, och när de gjorde uppror blev de besegrade på 490-talet f.Kr.

De tungt rustade grekiska hopliterna, här illustrerade både på lergods från 500-talet f.Kr. och av en nutida konstnär, gav de små grekiska stadsstaterna en militär fördel i konflikter med grannarna.

49

49

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 49

2016-06-03 09:19

Sla S Sl Slaget lag get ge et vi v vid iid dS Salamis, alla ala a lamis m , mis skildrat ski kild ki ld ldr drat at på å en en his histor historiei ttor orie ie ieeromantisk romant rom mant antisk isk k må målni målning lning ning ng g av Wilhelm Wilhe Wil helm m von von Kau Kaulba Kaulbach lbach ch (1868).

(1868) (18 68).. I eu europ europeisk r eis rop eisk k trad ttradition r iti rad i on n har sl slage slaget age g th hyllats yllats yll ats so som me en n storr sege sto sseger egerr fför ör de ör e eur europe europeiska opeisk ope iska isk a makterna makter mak terna na öve över verr e ett t hot tt hotful hotfullt fullt ful lt Asien.

Asi e I sjä en. själva jälva lva va a ve verke verket rkett b biib ib behöll ehö höll ll perserna perser per serna na ett e be betydande etyd t and a e ininn flytan ytande y tande de d e öve ö överr Gre G Grekland k and kla nd d tro trot trots rots nederlagen nederl ned erlage agen n i per perser perserkrigen. s krigen ser krigen en..

SVAR SV ARTA AR TA HAVET

Th Th hasos Chalkidik Chalkidike hal alkidi lkidik idik iike ke ke

A Ath Athos

FRYG FFRYGIEN RYGIEN RYG RY YGIE IEEN N

Lemn nos os

THESS THESSALI THE THESSAL TH ESSA ALI ALIE LLIEN IEN EN

Delfi D De elfi fi

EGEISKA HAVET

Thebe TThe hebe eb e be Ma Plataiai Pl P Pla llataiai ataiai t aii 479 4 47 79 9 Marath M aarathon ath 490 Pireu Pir Pireus ir ireu reus eu eu uss A Ko Kor K Kori orrinth or orinth rin iin inth ntth P nth n Ath At th hen en en SSala Sa aalamis alam laam mis m iss 4 48 80 8 0 ATTI ATT A AT T TIK TT KA A A go Arg Argo oss o

JONISKA HAVET Grekiska allierade Persiska riket Neutrala områden Persiskt flottangrepp 490 f.Kr. Persiska härens väg 480 f.Kr. Persiska flottans väg 480 f.Kr. Fältslag/sjöslag med årtal f.Kr. 100

200

MYSIEN MYSIE MY YSS EN N

Lesbos Lesbos Lesbo esbo sb bo

Arte A Ar Art rrtte tem emis misi ssion io io on n 480 4

Th Ther Therm The Th hermopyle erm rm rmopyl mopy mo mopyle opyle op pyle y e 480 yle 4 48 80 0

0

MARMARAA ASJÖN J N

MAKEDON MAKEDONI M MAK AKE AK DO ONIEN N EN N Pell Pe ellla

Ambr Amb A mbr mbrakia mb brakia a ia akia

5050

Byzantio Byzantion Byzan yyzaaanti ntio on on

THRAKIE THRAKI THRAK R KI KIEEN

LYDIEN LYDIEN YD EN Samos amos

PELOPONNESOS PELOPONNESO PE P ELOP ELO EL ELOPONNESO LOPONNESO PO ON ONNES ONN NNEESSSO OS Spar Sp Spa paar arta rtaa

SSardes Sar Sard de d es

Chios Chio Ch hio hio os os

Myykale M Mykale ykale 4 47 79 9 KAR KA ARIEN IEEEN N Miilileto M illetos letttoss

Naxos Nax Na N a axos ax os

Rh Rho R ho od dos

K eta Kre ta a 300 km

MEDELHAVET

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 50

2016-06-09 11:51

De a blev början på flera drabbningar som kallas perserkrigen. Åren 490 f.Kr. och 480 f.Kr. invaderade perserna Grekland för a bestraffa och helst erövra stadsstaterna. Mot alla odds lyckades e förbund av grekiska städer under ledning av Athen (som stod för sjöstridskra erna) och Sparta (som hade den bästa armén) stå emot perserna och bevara städernas frihet. I slaget vid Salamis år 480 krossade athenarna den persiska flo an.

Påföljande år besegrade spartanerna den persiska armén.

Se ur det stora perserrikets perspektiv var de a marginella händelser, men för grekerna var segrarna viktiga. Athen utny jade framgången och skapade e sjöherravälde på Egeiska havet och förskönade staden med nya byggnader, däribland Parthenontemplet på Akropolisklippan. Den grekiske historieskrivaren Herodotos skildrade perserkrigen som en stor kra mätning mellan väst och öst och tragediförfa aren Aischylos, som deltog i striderna, förevigade segern i dramat Perserna.

Athen och Sparta

A T

Tiden e er perserkrigen, särskilt åren 479–430 f.Kr., brukar ly as fram som det antika Greklands klassiska epok, då konst, arkitektur och dramatik fick e uppsving. De skulpturer, offentliga byggnadsverk och li erära verk som skapades i Grekland på 400-talet f.Kr. har o a e erliknats av senare generationer. Epoken har framhållits som en av den globala kulturhistoriens första höjdpunkter. Ända sedan andra häl en av 1700-talet har beundrande västerlänningar velat e erlikna det klassiska Greklands kultur.

Blomstringen var mest synlig i Athen, vars medborgare uppnådde ovanligt stort politiskt inflytande tack vare införandet av demokrati.

Athens motpol var Sparta, där kungar och stormän härskade över en underkuvad befolkning. Det spartanska politiska systemet fungerade för a de manliga spartanerna levde i ständig militärtjänst och lydde under järnhårda lagar.

Inledningsvis samarbetade Athen och Sparta, men när de byggde upp politiska förbund med andra städer blev de o a fiender. Rivaliteten mellan Athen och Sparta blev så stor a de och deras förbundna drabbade samman i det peloponnesiska kriget (430–403 f.Kr.). Kriget komplicerades av a Athen till en början var svagt till lands, medan Sparta var svagt till sjöss. Krigsmakterna hade svårt a komma åt varandra. Slutligen segrade Sparta, men priset var högt. Det visade sig omöjligt för staden a permanent betvinga fienden. På 300-talet fortsa e därför kampen mellan Athen, Sparta, Thebe och andra städer utan a någon i längden kunde styra över de andra.

51

51

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 51

2016-06-09 11:55

*

Kvinnor i antikens Grekland Antikens Grekland, särskilt Athen på 400- och 300-talen f.Kr., var ett utpräglat mans-

Θ

kvinnor i litteratur, religion och myter. Dessa blev populära bland dåtidens greker.

Α

samhälle. Kvinnor var utestängda från offentligheten, men det fanns intressanta

Η Α

var för henne Parthenontemplet på Akropolisklippan byggdes, än

Ν

Den mest iögonfallande är Athena, Athens skyddsgudinna. Det idag ett av Europas mest beundrade byggnadsverk. Athena var gudinna för både vishet och krig, och hon beskyddade hantverkare – som skeppsbyggare – och konstnärer. Hennes symbol var ugglan och hon avbildades med hjälm, spjut och en speciell sköld, den så kallade egiden, prydd med monstret Medusas huvud.

En annan mytisk kvinnogestalt var den skrämmande prinsessan Medea.. Hon var en av huvudpersonerna i sagan om Jason, som for till det avlägsna Kolchis, dagens Georgien, för att hämta det sägenomspunna gyllene skinnet. Den trolldomskunniga Medea hjälpte Jason till framgång. När han svek henne för en annan prinsessa hämnades hon genom att mörda rivalen. Dramatikern Euripides skrev ett berömt skådespel om Medea.

En av Medeas motpoler i den litterära kvinnovärlden var Penelope, som var gift med Odysseus, huvudpersonen i Homeros epos Odysséen.

Odysseus, kung av ön Ithaka, tillbringade tio år i trojanska kriget och ytterligare tio år irrande omkring på havet i desperata försök att ta sig hem. Under tiden skötte Penelope kungariket. Till slut, när hon var hårt pressad att gifta sig med en av de stormän som ville stormännen. Penelope representerade en typ av maktägande kvinna som var vanlig vid kungahoven på 800- och 700-talen f.Kr. men som blev ovanligare under de sekler som följde.

5252

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 52

θΗΛΥΚΟΣ

härska över Ithaka, återvände äntligen Odysseus och massakrerade

2016-06-08 15:45

De mest kända kvinnliga kritikerna mot männens agerande återfinns i dramatikern Aristofanes komedi Lysistrate. Pjäsen, som skrevs 411 f.Kr., handlar om grekiska kvinnor som vägrar ligga med sina män för att tvinga dem att stoppa kriget mellan Athen och Sparta. När männen står inför sexstrejken ger de upp och inleder fredsförhandlingar.

Inom den antika grekiska kulturen fanns även ett antal verkliga kvinnor, som blev föremål för stor beundran. Hit hörde lyrikern Sapfo, som levde på ön Lesbos på 600- och 500-talen f.Kr. Ända sedan antiken har hon hyllats som en av de största kärlekspoeterna genom tiderna. En av hennes dikter lyder:

Gudars like syns mig den mannen vara, han som mittemot dig kan sitta, han som i din närhet lyssnar till din kära stämmas älskliga tonfall och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt stockar sig rösten tungans makt är bruten och under huden löper elden genast i fina flammor ögats blick blir skymd och det susar plötsligt för mina öron svetten rinner ned och en ristning griper all min arma kropp jag blir mer färglöst blek än ängens strå och det tycks som om vore döden mig nära.

53

Översä ning: emil zilliacus

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 53

53

2016-06-08 15:45

* En stor del av invånarna var dessutom slavar, och de hade inga rättigheter alls. Enligt en uppskattning hade Athen på 300-talet f.Kr. omkring 120 000 fria män, kvinnor och barn, varav omkring 21 000 vuxna manliga medborgare. Till detta kom omkring 20 000 slavar, vilket innebar att den ofria befolkningen var nästan lika stor som antalet röstberättigade män. Även på andra punkter skilde sig den athenska demokratin kraftigt från vårt nuvarande system. Samtliga diskussioner var muntliga och ägde rum i folkförsamlingar, där alla kunde diskutera och rösta om förslagen.

Många ämbeten tillsattes genom lottning och roterade så att alla kunde räkna med att inneha dem vid något tillfälle. De politiker som misstänktes för att ha farliga idéer, som planer på en statskupp, kunde röstas ut ur systemet och dömas till landsförvisning i tio år.

Ett av de intressantaste, och radikalaste, inslagen i den athenska demokratin var att många ämbeten var avlönade. I och med det hade även vanliga athenska bönder och hantverkare råd att åta sig politiska plikter.

Historiskt sett är detta mycket sällsynt. Det normala i flertalet civilisationer har varit att sådana uppdrag är oavlönade, varför endast de rika har ägnat sig åt politik.

Den athenska demokratin Både Athen och Sparta var manssamhällen. I de skriftliga källorna nämns kvinnor ytterst sällan. Faktum är att det antika grekiska samhället är ett av de strängaste patriarkaten vi känner till i världshistorien. Synbarast är kvinnornas politiska maktlöshet i Athen, som annars brukar framhållas som ett för sin tid ovanligt demokratiskt samhälle. Men det var en demokrati på ojämlika villkor..

För det första fick bara fria vuxna män delta i dett politiska livet. Kvinnor var uteslutna från all offentlig verksamhet och förväntades hålla sig till hemmet. För det andra måste männen vara athenska medborgare, det vill säga inte bara de själva utan också deras förfäder måste ha bott i staden och haft medborgarskap. Detta uteslöt metoikerna, män vars familjer kanske hade bott i Athen i några generationer men som ändå räknades som utlänningar.

På dessa lerskärvor har athenare skrivit namnen på personer som de önskar landsförvisa, bland annat Aristeides. Om tillräckligt många skrev samma namn tvingades personen gå i temporär exil, såsom också blev fallet för Aristeides på 480-talet f.Kr. Processen kallades ostrakisering, av ostrakon, ”lerskärva”.

δημοκρατία demokratia d k ti 5454

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 54

2016-06-09 13:25

Alexander den store De grekiska stadsstaternas största problem var deras småskalighet. Dee kunde inte enas i stora riken. Därmed blev de sårbara. Visserligen hadee grekerna hejdat perserna på 480-talet, men de klarade inte av a hejdaa Makedoniens mak illväxt på 300-talet.

Makedonien var e kungarike i norra delen av dagens Grekland. Invå-narna talade e språk som var besläktat med grekiska, och det makedo-n niska hovet var påverkat av grekisk kultur. Kung Filip II av Makedonien utvidgade si rike betydligt och lyckades på 330-talet besegra en koalition n av grekiska stadsstater. Sonen Alexander fortsa e arbetet med a skapaa en stormakt sedan Filip mördats år 336. När grekerna gjorde uppror blevv de besegrade.

Under sin korta regeringstid genomförde Alexander e fäl åg österutt och erövrade perserriket. I det ena fältslaget e er det andra besegrade han n de fientliga arméerna. I Egypten hälsades Alexander som en befriare och h en gud. Inte ens e er a ha erövrat induskulturens gamla territorier i dagens Pakistan var han nöjd. Endast hotet om myteri från den egna armén fick honom a avstå från a rycka vidare in i Indien. Alexander avled i Babylon år 323, endast tre iotvå år gammal, och har blivit ihågkommen som Alexander den store, den störste fältherren och erövraren genom tiderna.

Med Alexanders erövringar spreds den makedoniska och grekiska kulturen över e väldigt område. Under erövringståget grundade Alexander städer med grekiska invånare, till exempel Alexandria i Egypten. Städerna blev baser för makedoniska härskare och en kultur som bars upp av det grekiska språket. Denna politik blev utgångspunkten för en av de mest kreativa epokerna i vår äldre historia – hellenismen.

Byst av Alexander den store, en av de mest beundrade och avbildade människorna under antiken.

Alexander den store (till vänster) i slaget vid Issos år 333 f.Kr., där hans styrkor besegrade den persiska armén i grunden. Den persiske storkonungen Dareios III står i sin stridsvagn till höger.

Golvmosaik från ca 100 f.Kr., funnen i Pompeji.

55

55

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 55

2016-06-03 09:25

Hellenismen

Den äldsta buddhistiska konsten, som blomstrade i landskapet Gandhara i dagens Pakistan och Afghanistan under den hellenistiska eran, var en direkt vidareutveckling av grekisk konst.

På Skolan i Athen, en fresk i Vatikanen som målades 1509–1510, har renässansmästaren Rafael avbildat antikens lärda män. män m n. I mitten miitte tt n står står Platon Platon oc o och h Aristoteles.

Ariisto stotel teles es.

Rafael Raf fael ae p ae pa passade assa ssade de p på å att ttt po p porträttera ort rrtr t ättera er flera av v sam ssamtidens am mtti tid iiden ens e n sst storheter to orrh orh rhete te er – bi b bilden ld n av lde av Platon Pla Pl P llaton n ärr så ssåledes åled le ede ed ess ege eg egentligen gen ge ntl t ig tl ige ge g en en en bild bild av v Leonardo L eona nar n arrdo a do da da Vinci.

Viin V Vin nci. cciii..

Den hellenistiska eran – e er Hellas, Grekland – sträckte sig från Alexander den stores död år 323 till 31 f.Kr., då Egypten, den sista hellenistiska staten, erövrades av romarna. Under denna tid dominerades östra Medelhavets kuster av ä lingarna till Alexander den stores generaler. De förde o a krig med varandra och med andra grannar, men deras riken bestod i hundratals år. Städer som Antiochia i Syrien och Alexandria i Egypten fick en fruktbar blandkultur: grekisktalande härskare, köpmän och vetenskapsmän mö e och utby e erfarenheter med egyptier och asiater.

Några hellenistiska härskare fortsa e österut och erövrade e betydande område i norra Indien. De buddhistiska skulpturer som tillverkades under epoken uppvisar tydliga likheter med antikens grekiska skulpturer. Överallt i det hellenistiska området fungerade grekiskan som gemensamt språk. Det blev e världsspråk, ungefär som engelska idag. Mängder av bevarade dokument är därför skrivna på grekiska. När Nya testamentet nedtecknades under seklerna e er Kristi födelse gjordes det på grekiska.

Däremot överlevde inte det antika Greklands politiska system. Varken Spartas militärstyre eller Athens demokrati hade möjlighet a utvecklas.

De var båda avpassade för små stadsstater, inte för imperier. De hellenistiska kungarikena inspirerades istället av de äldre styrelseformerna i Främre Orienten. I Egypten härskade Alexander den stores arvtagare som faraoner.

Filosofi och vetenskap Den hellenistiska erans historia visar hur betydelsefulla kulturmöten är: ju mer människor umgås, diskuterar och lär känna varandra, desto mer ut-

5656

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 56

2016-06-03 09:25

vecklas kultur och vetenskap. Både inom Främre Orientens civilisationer och i det antika Grekland hade tänkare som Sokrates och Platon gjort stora framsteg inom filosofi och vetenskap. I de hellenistiska metropolerna togs ännu större kliv framåt. Framstegen spreds över e stort område och kom a påverka forskning och tänkande under mer än tusen år.

O a var de hellenistiska härskarna själva vetenskapligt intresserade.

Alexander den store hade ha Aristoteles, en av antikens främsta filosofer och vetenskapsmän, som lärare. Aristoteles utvidgade kunskaperna i så go som alla kända ämnen: anatomi, geografi, fysik, zoologi, etik, politik, ekonomi, li eratur, med mera. Allt skulle samlas in och allt skulle förklaras. För senare civilisationer, i synnerhet för medeltidens araber och västeuropéer, spelade hans tankar stor roll.

I det hellenistiska Alexandria samlades lärda män i Museion, ”musernas tempel”, en forskningsinstitution med medlemmar från den grekisktalande världen. Där skapades tidens största bibliotek. Texter från hela den kända världen samlades in, översa es till grekiska och skrevs ned på papyrus. Bland de män som kom till Museion kan nämnas Arkimedes från Syrakusa, en av de största matematikerna genom tiderna, Eratosthenes från Kyrene, en astronom som lyckades beräkna jordens omkrets med y erst liten felmarginal, och Euklides, vars bok om geometri blev grundläggande för denna vetenskap. Allt som allt levde e tusental avlönade vetenskapsmän i Museion.

Museion var inte den enda institutionen av si slag. I Pergamon i Mindre Asien fanns e annat stort bibliotek. Bristen på papyrus ledde till a man här föredrog a skriva på behandlade djurhudar, e material som e er namnet på staden, kom a kallas pergament.

Arkimedes från Syrakusa i sitt badkar.

Det lär ha varit i ett sådant som han formulerade ”Arkimedes princip”.

Denna vetenskapliga lag stipulerar att ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan.

&

Papyrus är papper som tillverkas av en vattenväxt som växer vid Nilen. Det är mycket hållbart.

57

57

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 57

2016-06-09 13:22

Faktafrågor

Analysfrågor

1. Vad eller vem är följande:

1. På 500-talet f.Kr. fanns greker över hela Medel-

a) minoiska kulturen

d) hopliter

b) tyrann

e) metoiker

c) Athena

f) Alexander den store?

havet och Svarta havet. Varför? Hur påverkade det området? Ge flera exempel och rangordna dem e er hur betydelsefulla du anser a de var.

2. a) Varför fick Schliemanns upptäckter betydelse

2. Vad kännetecknar en stadsstat? Ge exempel tag-

na ur boken på hur stadsstater kan styras och fungera.

3. E avsni i texten har rubriken Perserkrigen.

Vilka var perserna? Hur kunde de bli så framgångsrika?

4. Ordet demokrati är grekiskt och en av de för-

sta demokratierna i världen fanns i stadsstaten Athen. Vilka omfa ades av demokratin? Hur fungerade den?

5. Hur kom det sig a grekiskan blev e världs-

språk under den hellenistiska eran?

för arkeologiintresset? b) Schliemann kritiserades för sina metoder.

Hur ska man göra? Bör man låta arkeologiska platser vara och gå miste om information, eller ska man gräva trots a saker kanske förstörs för alltid? Motivera di ställningstagande.

3. Mycket av texten handlar om krig och erövring-

ar som orsakade stort lidande, men konflikterna ledde också till utveckling. Vilka konflikter nämns i kapitlet och vilka positiva effekter fick de?

När Heinrich Schliemann grävde ut Troja fann han detta gulddiadem, som han lät sin hustru Sophia bära på fotografiet från omkring 1874.

Schliemann ville gärna tro att föremålet stammade från den tid som Homeros skildrar i Iliaden och kanske hade burits av den sköna Helena, en av eposets huvudpersoner, men numera vet vi att det är betydligt äldre.

5858

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 58

2016-06-03 09:25

Fördjupningsuppgifter 1. De olympiska spelen har antika anor. a) Hur gick spelen till på den tiden? Vilka deltog

b) Hur används det idag? c) Vilken roll hade figuren eller företeelsen i den

och vad tävlade man i? b) När började man tävla i modern tid och varför

grekiska mytologin? d) Tycker du a dagens användningssä stäm-

gjorde man det? c) Hur ser du på de olympiska spelens framtid?

mer överens med den ursprungliga funktionen? Motivera di ställningstagande.

Vad talar för a spelen kommer a fortleva och vad talar emot?

7. Athen och Sparta var de två största stadsstaterna

2. Apollons tempel i Delfi nämns i texten. Ta reda

på varför det ansågs så viktigt.

3. Sokrates, Platon och Aristoteles anses fortfarande

vara några av världens viktigaste tänkare. Vilka var de? Vad vet man egentligen om dem och deras idéer?

4. Vem äger historien? Runt om i världen finns det

men de var mycket olika.

Ta reda på mer om hur livet var i städerna.

Vad ansågs viktigt? Hur styrdes staterna? Hur såg man på folk, slavar, barn, gamla, invandrare, kvinnor och män? Vilket kulturliv fanns?

8. Du styr över en stadsstat i det antika Grekland. a) Vilka delar från Athen respektive Sparta väljer

du till din stadsstat? Fundera över användning av slavar (som alla grannstater har), fria medborgare, invandrare, kulturarbetare, rösträtt, militärtjänst, övernaturligheter och prästerskap.

museer som har föremål ifrån andra länder eller landsdelar. Vem har rä till gamla lämningar och vem ska bestämma hur de eller om de ska visas upp? a) Gå in på British Museums webbplats och se

hur de argumenterar för a behålla den grekiska Parthenonfrisen. b) Gå igenom British Museums webbplats och se

om du kan hi a andra föremål som inte har si ursprung i de bri iska öarna. Hur har de föremålen hamnat i London?

b) På vilket sä skulle du hålla igång handel och

sköta jordbruk? c) Hur skulle du finansiera templen och hur

skulle du hantera stadsbor som tror a gudarna är emot dig när fiskefångsterna uteblir? e) Hur ser du på det militära? Vad gör du när en

annan stadsstat vill testa sin armé på din stad?

c) Bör bri erna lämna tillbaka föremålen?

Motivera di svar.

5. Ta reda på mer om den minoiska kulturen. Vilka

Söktips till fråga 6 Zeus

Demeter

Hefaistos

Athena

Styx

Artemis

Pegasus

Hades

Herakles

tiken har inspirerat senare konstnärer, förfa are och marknadsförare. Gör en sökning på internet på någon av de grekiska figurerna eller företeelserna.

Kerberos

Odysseus

Oidipus

Poseidon

Akropolis

sköna Helena

Medusa

Dionysos

Medea

Minotaurus

dryad

Sisyfos

a) Hur avbildas eller beskrivs det du valt? Ge någ-

Ariadne

sirener

Skylla och Karybdis

lämningar finns? Var kan man se dem?

6. Många av berä elserna som skapades under an-

ra olika exempel.

59

59

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 59

2016-06-03 09:25

Analys av källtex t

Herodotos historia Herodotos från Halikarnassos levde på 400-talet f.Kr. och kallas ibland världens första historiker. Han skrev e historieverk som är uppdelat på nio böcker. Det handlar bland annat om krigen mellan perserna och grekerna på 400-talet, händelser som utspelade sig kort tid innan förfa aren föddes. Själv deltog Herodotos alltså inte i krigen, varför berä elsen vilar på andrahandsuppgi er. Han reste mycket och skrev om de platser han besökte.

Herodotos ambition var a berä a vad som ske . Han ville inte hi a på, men han levde över 2 000 år innan ordet källkritik uppfanns. Hans historia är en viktig källa till information om epoken, men man kan inte tro på allt han skriver. När hans verk jämförs med arkeologiska upptäckter finner man a han o a har hållit sig till sanningen, men inte alltid.

Textutdraget är hämtat från den å onde boken. Det handlar om vad som hände när perserna tågade mot den grekiska staden Delfi, platsen med det berömda Apollontemplet med oraklet. Ortsborna kallas delfer.

Atene Proneias helgedom var e tempel helgat åt gudinnan Athena. För a komma till Delfi österifrån var man tvungen a passera det.

Romersk kopia av en grekisk marmorskulptur föreställande gudinnan Athena.

Antikt fragment av Herodotos historieverk.

6060

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 60

2016-06-03 09:26

KÄLLTEXT

nder det att dessa barbarer vände sig hit, gick de andra under ledning av vägvisare till templet i Del i, med Parnassos på höger hand. Vart de kom i okis, härjade de allt. De brände panopernas, dauliernas och aiolidernas stad. De hade skilt sig från den andra delen av hären och tågade fram denna väg i akt och mening att plundra helgedomen i Del i och överlämna dess skatter åt konung erxes. Enligt vad jag har hört, hade erxes bättre reda på allt nämnvärt, som fanns i templet, än på vad han själv lämnat efter sig i sitt eget hus. Det var så många, som talade om det, och allra mest talade de om Kroisos’, Alyattes’ sons, tempelskänker.

När delferna ick reda på detta, blev de häftigt uppskrämda, och i sin stora förskräckelse frågade de oraklet om de heliga skatterna, antingen de borde gräva ned dem i jorden eller föra ut dem till ett annat land. Guden förbjöd dem då att lytta skatterna och förklarade, att han var själv i stånd att värja sin egendom, När delferna hörde detta, sörjde de sedan blott för sig själva. Kvinnor och barn skickade de över viken till Akaia. Själva gick de mest upp på topparna av Parnassos och förde sin egendom in i grottan Korykion. En del lydde bort till Am issa i Lokris. Så lämnade alla delfer staden, förutom översteprästen och sextio andra män.

När nu barbarerna hade ryckt fram i närheten och redan kunde se templet, ick översteprästen, som hette Akeratos, se, hur vissa heliga vapen hade blivit förda ut ur tempelrummet och nu låg framför helgedomen; dem kunde ingen människa vidröra utan synd. Han gick nu

för att för de kvarvarande delferna omtala undret. Men när barbarerna skyndade fram och hunnit till Atene Proneias helgedom, inträffade ett ännu större under än det nyss timade. Ty väl var det mäkta märkligt, att vapen hade av sig själva lagt sig utanför templet. Men det under, som sedan inträffade, är dock av alla under det märkligaste. Ty när barbarerna under sin framryckning hunnit till Atene Proneias helgedom, slog blixtar ner på dem från himlen, och från Parnassos lösslets två klippspetsar, som med väldigt larm störtade ner på dem och dödade många av dem, och från Proneias tempel hördes rop och härskri.

När allt detta sammanträffade, överfölls barbarerna av skräck. Och när delferna märkte, att de lydde, steg de ner och dödade en mängd av dem. De överlevande räddade sig till Boiotien. Såsom jag hört berättas, förklarade de barbarer, som kom tillbaka, att de dessutom sett även andra järtecken. Två hopliter av övermänsklig gestalt hade följt efter dem, jagat och dödat dem. Delferna påstod, att dessa två varit landets heroer, ylakos och Autonoos, vilkas heliga lundar ligger invid helgedomen. ylakos’ lund ligger vid själva vägen, ovanför Proneias helgedom, Autonoos’ lund däremot nära Kastaliska källan, nedanför bergstoppen Hyampeia. De klippblock, som föll ned från Parnassos, låg kvar ännu på min tid i samma skick i Atene Proneias helgedom, dit de störtade ned tvärs igenom barbarernas leder. På detta sätt ick dessa män dra bort från templet.

Herodotos Historia, övers. av Claes Lindskog, reviderad av Gerhard Bendz och Axel Lindskog, Norstedts, Stockholm 2000, s. 504–505.

Frågor 1. Hur märks det att Herodotos är grek?

2. Hur förklarar han segern över perserna? Vad har han för bevis för att det gick till på detta sätt?

3. Om du jämför Herodotos text med en nutida text om historia (läroboken eller en artikel i en tidskrift eller liknande), hur skiljer de sig åt?

4. En nutida historiker skulle inte hävda att perserna besegrades genom gudomliga ingripanden. På den punkten är inte Herodotos pålitlig. Detta innebär inte att allt han skriver behöver vara påhittat. Finns det några delar i texten som du finner trovärdiga?

Vad grundar du den bedömningen på?

61

61 Marmorbyst M Mar m bys mor b ta av v Hero Hero erodot do d dot otos. os

044-061 B1 2 Antikens Grekland2.indd 61

2016-06-03 09:26

Romerska riket Staden vid Tibern

I Grekland gjordes stora konstnärliga och vetenskapliga framsteg, och de politiska och militära experimenten – allt från Athens demokrati till Alexander den stores fälttåg – har fascinerat folk i årtusenden. Men på en punkt misslyckades grekerna: de kunde inte enas till ett rike.

Antikens imperiebyggare, framför alla andra, var romarna i Italien.

Ursprungligen påminde det romerska samhället om de grekiska stadsstaterna. På 600-talet och 500-talet f.Kr. var Rom bara en av många småstäder som styrdes av kungar och förmögna jordägare. Staden låg på sju kullar vid floden Tibern. Stadsdelarna hade ett gemensamt torg, Forum Romanum (det ( et romerska torget), (d torg get), ), där folk möttes för att diskutera te ra politiska pol olit itis iska ka angelägenheter, ang ngel eläg ägen enhe hete terr, hålla hål ålla la domstol dom omst sttol och och handla. han andl dlaa. Invånarna dl Invvånar ånarna ån na talade tala ta lade de llatin. atin at in..

Ett romerskt par från vår tideräknings första århundrade, ett exempel exemp e el på hur nära vi kan komma antikens ant ntik ikens n romare. rom o are ar .

62

062-073 B1 3 Romerska riket kopia.indd 62

2016-06-03 10:02

Norr om Rom dominerade ett annat folk, etruskerna, som också levde i stadsstater, och i södra Italien fanns det flera grekiska städer. Det fanns inget som talade för att just Rom skulle bli en stormakt. Tvärtom: romarna var militärt svagare än etruskerna och lydde i några generationer under etruskiska kungar.

Omkring 510 f.Kr. genomfördes en statskupp i Rom. Den etruskiske kungen störtades och de förmögna romerska jordägarna, patricierna, tog över.

Deras nya samhälle betecknades som res publica. Från och med nu styrdes Rom och dess landområde av de rika familjernas rådsförsamling: senaten.

Varje år valdes två ledare, konsuler, som republikens högsta ämbetsmän.

Inte heller detta var förvånande. Strider mellan kungar och rika jordägare var vanliga även i andra städer. Men den romerska republiken kom att utvecklas i en annan riktning än de etruskiska och grekiska grannstäderna.

Res publica betyder ”den allmänna saken”. Ordet republik härstammar från detta begrepp.

Forum Romanum, romerska torget, mitt i Rom var det romerska imperiets centrum. På Palatinen, kullen som skymtar längst till höger i bakgrunden, låg några av de viktigaste kejserliga residensen.

Idag är området en arkeologisk park som lockar stora turistströmmar.

63

062-073 B1 3 Romerska riket kopia.indd 63

2016-06-03 10:03

• Faktafrågor kopplade till lärobokens text.

• Analyserande uppgi er baserade på lärobokens text.

• Fördjupningsuppgi er som kräver kunskapsinhämtning även utanför läroboken.

• Källövningar som är konkreta exempel på hur forskning i historieämnet går till.

dick harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har ge ut e fyrtiotal böcker. katarina harrison lindbergh är förfa are och har e förflutet som gymnasielärare i historia och svenska.

Best.nr 47-10820-6 Tryck.nr 47-10820-6

Bilden av historien 1b

Bilden av historien 1b vänder sig till elever, lärare och andra som vill ha en lä hanterlig överblick över världshistorien, med särskild betoning på västerlandet.

Bilden av historien innehåller en mycket stor mängd illustrationer, som skapar sammanhang och bidrar till en större förståelse för människors ski ande livsbetingelser under olika historiska perioder. Bilderna komple erar även den traditionella politiska och ekonomiska historien med social- och kulturhistoriska utblickar och fördjupningar.

Historia handlar y erst om människor och därför finns det inom varje epok e antal personporträ för a synliggöra individens påverkan på den historiska utvecklingen.

För a underlä a och fördjupa studierna finns det olika sorters uppgi er i boken:

Bilden av historien

1b Dick Harrison & Katarina Harrison Lindbergh

Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh

Dick Harrison & Katarina Harrison Lindbergh

Bilden av historien 1b

Artemisia Gentileschi räknas nnas som eenn aavv de främsta europeiska konstnärerna ons nstnärer rernaa under barockepoken på 1600-talet.

600-ta 600-talet.

Flera av dåtidens kungar ochh ffurstarr anlitade henne, och hon blev som första föörrst sta kvinna medlem av konstakademin akkadeemin i Florens. Bilden är ett självporträtt v rätt vporträtt från 1630.