9789144166292 by Smakprov Media AB

SKRIVAKTIVITETER

FÖR LÅGSTADIET

Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån

ännu

LÄS OCH PROVA

LÄRARPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

SKRIVAKTIVITETER FÖR LÅGSTADIET

Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån

Lärarpaketet Skrivaktiviteter för lågstadiet består av en tryckt lärarhandledning med över 30 meningsfulla skrivaktiviteter där eleverna får skriva berättande, beskrivande, argumenterande och reflekterande texter. I de digitala resurserna finns kopieringsunderlag för nedladdning samt förberedda genomgångar. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl de digitala resurserna som den tryckta lärarhandledningen.

LÄRARHANDLEDNING

I lärarhandledningen kan du läsa om vad forskningen säger om elevers skrivinlärning och skrivutveckling. Det finns också konkreta förslag på hur du kan arbeta med bokstäver och hur du kan planera skrivaktiviteterna.

Interaktiv version av lärarhandledningen, där det går att söka, stryka under, anteckna och länka.

DIGITALA RESURSER

Det digitala lärarmaterialet är ett komplement till den tryckta lärarhandledningen. Här finns digitala resurser som förberedda genomgångar och kopieringsunderlag.

Med förberedda genomgångar och kopieringsunderlag.

Skrivaktiviteter för lågstadiet

Skapa skrivglädje från start!

Iris Hansson Myran • Marita Byberg Johansen • Anne Holten Kvistad

Kathrine Vik Tollaksen • Gustaf B. Skar

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Textkällor till kopieringsunderlag

20: Fågelflickorna av Kirsten Langbo, hämtad ur Til Soria Moria Slott, Barndomslandet, nr 4, s. 123, Gyldendal forlag A/S 1965. Några förenklingar och omskrivningar har gjorts med författarens tillstånd.

25–28: rovdjur.se, nrm.se, www.wwf.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46007

ISBN 978-91-44-16629-2

Upplaga 1:1

Översättare: Elin Pettersson

Formgivare: Jakob Meijling

Illustratör kopieringsunderlag 4 Bokstavshjälp: Lena Serholt

Övriga illustrationer: Shutterstock

Printed by Eurographic Group, Poland 2025

Förord av Anne-Maj Böös

När ett barn knäcker läskoden öppnas dörren till en värld av ord och berättelser. Det är en magisk stund där bokstäverna blir nycklar till förståelse och kunskap i både läsning och skrivning. När barnet knäckt skrivkoden blir skrivandet barnets egen röst och varje streck på papperet bär med sig en del av deras personlighet.

Tyvärr upplever många elever skrivandet som komplext och de har till och med svårt att komma på vad de ska skriva. Vi lärare är nyckelpersoner i att väcka och främja den kreativa gnistan hos våra elever. Mitt motto är att aldrig lämna eleven ensam i sitt skrivande. Elever behöver erfarenheter för att ha något att skriva om och de allra bästa texterna kommer till när man har upplevt saker tillsammans. För de yngre eleverna behöver vi lärare därför skapa inspirerande situationer på skolan, vilket ni får ett flertal exempel på i den här boken. För de äldre eleverna rekommenderar jag att ni beger er ut till fots eller på cykel i samhället. Det finns så mycket att upptäcka och bli inspirerade av. Texterna som skapas utifrån minnena blir automatiskt fulla av engagemang, relevanta fakta och välfyllda av beskrivande ord. Genom att förstå de olika aspekterna av skrivinlärning och vara mer förberedda på vilka fallgropar som finns för eleverna kan vi lärare bli bättre på att skapa en inspirerande och stödjande miljö. En central del för mig som lärare har varit att tidigt ge eleverna stödstrukturer för olika texttyper. Genom att erbjuda eleverna dessa ramar och riktlinjer känner de sig mer trygga i skrivandet. De kan i stället rikta sin kraft på att utforska och utveckla textens innehåll, snarare än att kämpa med osäkerheten i själva skrivprocessen. Den här boken innehåller stödstrukturer och ramar för skrivande som ger eleverna en trygghet i skrivandet. Boken visar också på hur lärare kan leda och stötta eleverna genom en skrivprocess.

När vi lärare investerar tid och ger stöd i dessa tidiga skrivsteg, får eleverna verktyg som kommer att följa dem genom hela deras liv. När jag lyckas ge mina elever trygghet och självförtroende i läs- och skrivförmågan vet jag att de hittar vägen i det livslånga lärandet.

Anne-Maj Böös

Anne-Maj Böös är 1–7-lärare Sv/SvA/SO och arbetar som klasslärare. I september 2022 tilldelades Anne-Maj Svenska Akademiens Svensklärarpris ”då hon genom sin gärning stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen”. Anne-Maj arbetar också med att driva skolans kollegiala lärande vad gäller språk i alla ämnen, driva olika centrala nätverk i kommunen och initiativtagare till skolans lyckade projekt ”Läsänglarna” som nu sprider sig i kommunen.

Förord

Den här boken kom till för att vi så gärna ville dela med oss av skrivaktiviteter som Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking * under många år har utvecklat för att stötta lärare i arbetet med skrivundervisningen i de första årskurserna. Några av aktiviteterna är ”klassiker”, medan andra är nya och framtagna till nyare projekt som Skrivesenteret har varit involverade i.

Lärare som har använt sig av aktiviteterna i den här boken i sin undervisning, vittnar om att de upplever ett ökat engagemang för skrivande hos sina elever.

Vi vill tacka Torild Solbjør Eliassen, Maria Hole-Forsmo och alla andra lärare som har gett oss inspiration till skrivaktiviteterna. Vi vill även ge ett stort tack till Johan Dragvoll, som har bidragit med design, och till våra kollegor på NTNU som längs vägen har hjälpt oss med att hålla fokuset riktat mot det funktionella perspektivet och syftena med skrivaktiviteterna. Till slut vill vi tacka förlagsredaktör Kristin Hide, som har varit ett fint stöd på vägen från skrivaktiviteter till bok.

Trondheim, maj 2021

Iris Hansson Myran, Marita Byberg Johansen, Anne Holten Kvistad, Kathrine Vik Tollaksen & Gustaf B. Skar

* Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking vid NTNU ska bidra till att höja kvaliteten på skrivundervisningen i norska skolor. De arbetar forskningsbaserat och praktiknära. Deras målgrupp är bland annat lärarutbildningar, skol- och förskoleägare, chefer och anställda i förskolor och skolor. NTNU fungerar också som rådgivare till nationella utbildningsmyndigheter inom området skrivutbildning.

Innehåll

Vad kommer boken att ge dig som läser? 6

Terminsplaneringar 7

Vad säger forskning om skrivutveckling och skrivundervisning? 8

Planering av skrivaktiviteter 17

Hösten, termin 1

Bokstavsarbete 20

Skriva bokstäver 22

Tidningslek 24

Gemensamt skrivande 26

Beskriv en superhjälte 28

Beskriv vardagsrutiner 30

Brev till förskolan 32

Julkort och önskelistor 34

Våren, termin 2

Bilderböcker som stöd och inspiration till skrivande 36

Hundradagarstext 38

Experiment med vatten och kyla 40

Beskriv en leksak 42

Skriv vidare på någon annans berättelse 45

Efterlysning 47

Planera en berättelse 49

Häxgryta 51

Brev till nästa års förstaklassare 53

Hösten, termin 3

Sommarminne 55

Experiment med kläder som torkar 57

Känna igen berättelsens delar 60

Känna igen strukturen i en berättelse 62

Planera och skriv en berättelse 64

En läskig berättelse 66

Instruktioner till en barnvakt 68

Faktatext om renen 70

Skriv en ansökan till jultomten 72

Våren, termin 4

Argumentera för något som du tycker eller något du önskar 74

Skriv för att övertyga 77

Skriv för att reflektera över din utveckling och ditt lärande 80

Föreställ dig själv som vuxen 82

Skriv en miljöbeskrivning med hjälp av sinnena 84

Faktatext om djur 86

Byt ut delar av en berättelse för att skapa en ny berättelse 88

Planera och skriv en berättelse 91

Skriv en reflektion över din egen skrivutveckling 92

Bedömning av elevtexter 94

Översikt – kopieringsunderlag 97

Vad kommer boken att ge dig som läser?

I den här boken hittar du varierande och meningsfyllda skrivaktiviteter som passar elever i första och andra klass, och som lätt kan anpassas till äldre elever. Skrivaktiviteterna bygger bland annat på forskningen som presenteras i bokens inledande kapitel. Där finns det även avsnitt om hur man kan lägga upp bokstavsarbetet och hur man kan planera och genomföra övergripande skrivprocesser. I boken finns det också ett bedömningsstöd för bedömning av elevtexter.

Genom ett utforskande förhållningssätt och ett aktivt deltagande kommer eleverna att upptäcka den alfabetiska principen och utvecklas som skribenter. Skrivaktiviteterna har som mål att eleverna ska behärska skrivandet och känna att det är både meningsfullt och motiverande. Skrivaktiviteterna är kopplade till NO-ämnena och svenskämnet. Aktiviteterna är utformade på så sätt att eleverna får skriva texter med olika syften, samtidigt som de lär sig strategier för att planera, skriva och bearbeta mer och mer komplexa texter. Läraren anpassar uppgifterna, vägleder och stöttar eleverna genom skrivprocessen och ger eleverna möjlighet till att medverka, upptäcka och utforska. I ett förslag på terminsplaneringar (sidan 7) visar vi med hjälp av färgkodning vilka texttyper eleverna kommer att skriva. Eleverna får utveckla sitt skrivande genom att beskriva, berätta, argumentera och reflektera. Planeringarna visar i vilken ordning de olika aktiviteterna kan genomföras och över hur lång tid aktiviteten sträcker sig. Eleverna får möta de olika texttyperna flera gånger under terminerna. I planeringarna finns en inbyggd progression, till exempel i de berättande skrivaktiviteterna, där tonvikten läggs på att eleverna får flera tillfällen att utveckla sin berättarförmåga. Eleverna blir bekanta med berättelsens struktur samtidigt som de lär sig strategier för att planera och skriva en berättelse. Genom att skriva flera berättelser över tid får eleverna flera tillfällen att använda kunskaperna de har tillägnat sig i de nya skrivsituationerna.

Till flera av aktiviteterna finns det tillhörande kopieringsunderlag i de digitala resurserna. Dessa är ordnade tematiskt och har samma färgkodning som skrivaktiviteterna.

Terminsplaneringar

Hösten, termin 1

3 veckor Julkort och önskelistor

3 veckor Brev till förskolan

2 veckor Beskriv vardags rutiner

2 veckor Tidningslek 2 veckor Gemensamt skrivande 4 veckor Beskriv en superhjälte

2 veckor Bli bekant med Bokstavs hjälpen samt utforska och använda bokstäverna med hjälp av den.

4 veckor Brev till nästa års första klassare

2 veckor Efterlysning 3 veckor Planera en berättelse 3 veckor Häxgryta

2 veckor Skriv vidare på någon annans berättelse

3 veckor Beskriv en leksak

Våren, termin 2 2 veckor Bilderböcker som stöd och inspiration till skrivande 2 veckor Hundra dagarstext 2 veckor Experiment med vatten och kyla

2 veckor Skriv en ansökan till jultomten

3 veckor Faktatext om renen

2 veckor Instruktioner till en barnvakt

3 veckor En läskig berättelse

3 veckor Planera och skriv en berättelse

Hösten, termin 3

2 veckor Skriv en reflektion över din egen skriv utveckling

3 veckor Planera och skriv en berättelse

2 veckor Byt ut delar av en berättelse för att skapa en ny berättelse

3 veckor Faktatext om djur

2 veckor Skriv en miljö beskrivning med hjälp av sinnena

2 veckor Föreställ dig själv som vuxen

2 veckor Experiment med kläder som torkar 1 vecka Känna igen berättelsens delar 1 vecka Känna igen strukturen i en berättelse

1 vecka Sommar minne

3 veckor Skriv för att reflektera över din utveckling och ditt lärande

2 veckor Skriv för att övertyga

Våren, termin 4 3 veckor Argumentera för något som du tycker eller något du önskar

Texttyper: beskrivande , berättande , argumenterande och reflekterande

Tidningslek

En av skriftens viktiga funktioner är att informera om vad som händer i världen runt om kring oss, något som bland annat sker genom tidningar. Att låta eleverna ”leka tidning” kan vara en bra utgångspunkt för att inspirera till skrivande, för är det något som de yngsta eleverna kan, så är det att leka.

Genom att föra in leken i undervisningen kan vissa elever utforska skriften mer än vad de skulle göra i andra undervisningssituationer.

Syfte: Eleverna ska få utforska hur skriftspråket kan användas för olika syften i en tidning.

Skrivaktivitet: Du ska få leka att du arbetar på en tidning, och du ska skriva texter som passar i tidningen.

Material: Kopieringsunderlag 4 Bokstavshjälp, penna, suddgummi, papper/ dator och andra redskap som kan finnas på en tidningsredaktion och inspirera till arbetet med tidningen.

Att tänka på under planeringsfasen:

• Hur ska arbetet organiseras? Det kan vara bra att göra olika redaktioner (grupper). Eleverna kan till exempel skriva lokalnyheter, sportnyheter och väderleksrapporter.

• Vilka verktyg måste vara tillgängliga? Eleverna bör ha tillgång till relevant rekvisita och olika sorter av papper och pennor.

• Hur ska rummet inredas så att det inspirerar till lek?

• Hur kan eleverna medverka i planeringen och igångsättningen av leken? Ska de själva få önska roll/redaktion? Ska de leka att de skriver texter till en viss typ av tidning?

Introduktion

Samtala med eleverna om varför vi har tidningar, och vad en tidning kan innehålla:

• Hur ser en tidning ut?

• Känner du någon som läser tidningar?

• Varför tror du att man läser tidningar?

• Vad tror du att man kan läsa om i tidningen?

• Vad skulle du ha skrivit om i en tidning?

Presentera skrivaktiviteten

Tavla 1–3 som visar skrivaktivitetens namn, presentation och kopieringsunderlag.

”Du ska få leka att du arbetar på en tidning, och du ska skriva texter som passar i tidningen.”

Eleverna leker

Efter att du har förberett för tidningsleken och eleverna är i gång med den, kan du:

• låta eleverna själva få driva tidningen. Du observerar elevernas sätt att skriva, och är tillgänglig när eleverna önskar hjälp.

• inta rollen som redaktionschef och leda arbetet.

Huvudfokus bör först och främst vara på skrivandets funktion framför form. Eleverna bör även uppmuntras till att stötta varandra.

Ta del av varandras texter

När skrivandet är en del av en lek, bör inte fokus vara på den färdiga produkten. Likväl kan det vara elever som har lust att visa upp de texter som de har jobbat med. Tidningen kan eventuellt även hängas upp på väggen i klassrummet eller på en plats där förbipasserande kan läsa den. Det kan även vara motiverande att få göra en digital tidning.

Tips

• Låt eleverna få utforska olika tidningar som SvD Junior, Minibladet eller 8 sidor för att se vad en tidning kan innehålla.

• Aktiviteten kan pågå under flera dagar. Elever som vill, kan ta med saker att använda i leken.

• Ge eleverna olika roller med hjälp av till exempel rollkort.

• Andra miljöer som kan vara motiverande för liknande aktiviteter kan vara sjukhus, butiker, postkontor/post i butik, flygplats, bilverkstad och så vidare.

• Medan några elever leker, kan det uppstå tillfälle för dig att vägleda enskilda elever eller smågrupper i andra skrivaktiviteter.

• Finns det vårdnadshavare i klassen som själva jobbar på en tidning? Kan de bidra med information, utrustning, besök i klassen eller bjuda in klassen på ett studiebesök på tidningsredaktionen?

Beskriv en superhjälte

Eleverna ska skriva en text där de beskriver en superhjälte som de själva har hittat på. Eftersom det är eleverna själva som får hitta på superhjälten, är det också de som bestämmer vilka av superhjältens egenskaper som de ska beskriva. Texten kan innehålla både en beskrivning av superhjältens utseende och de superkrafter som den har.

Syfte: Eleverna ska få erfarenhet av att skriva en beskrivande text.

Skrivaktivitet: Du ska skriva en text där du beskriver en superhjälte som du har hittat på. Hur ser den ut? Vilka superkrafter har den?

Material: Kopieringsunderlag 4 Bokstavshjälp, penna, suddgummi, papper/ dator och material så att eleverna kan skapa sina egna superhjältar, till exempel toalettpappersrullar, frigolitkulor, piprensare, filt, tyg, ull, glanspapper, garn, tuschpennor, lim, papp, pärlor, sax och glitter.

Att tänka på under planeringsfasen:

• Bör aktiviteten delas upp över flera lektioner?

Introduktion

Samtala med eleverna om vad en superhjälte är, och vad som kännetecknar superhjältar. Eleverna kan komma med förslag på superhjältar som de känner till.

Tankekarta

Gör en gemensam tankekarta. Tankekartan bör placeras synlig för eleverna så att de kan använda den som stöd när de ska skriva sina egna texter.

Eleverna skapar en superhjälte

Eleverna skapar sin superhjälte, ger den ett namn och bestämmer vilka superkrafter den ska ha.

Presentera skrivaktiviteten

Tavla 1–3 som visar skrivaktivitetens namn, presentation och kopieringsunderlag.

”Du ska skriva en text där du beskriver din superhjälte. Hur ser den ut? Vilka superkrafter har den?”

Eleverna skriver

Eleverna ska ha tillgång till sin superhjälte när de skriver. Här är förslag på stödfrågor som kan ställas under arbetets gång:

• Vad heter din superhjälte?

• Hur ser din superhjälte ut?

• Vilka superkrafter har din superhjälte?

Ta del av varandras arbeten

Låt eleverna visa upp och berätta om sin superhjälte för varandra. Det kan också vara roligt att anordna en utställning med superhjältarna och de tillhörande texterna.

Tips

• Under den här aktiviteten kan det vara bra att fokusera på några utvalda ordklasser och vilka funktioner olika typer av ord kan ha. I arbetet med superhjältarna kan man använda begreppet adjektiv: ”Min tuffa superhjälte flyger fort.” Eleven kan också beskriva genom att använda andra ordklasser som substantiv: ”Musklerna putar ut.” och verb: ”Krafterna strålar. ” Beroende på vilka ord/ordklasser eleverna använder i sina meningar kan dessa ordklasser också vara bra att arbeta med under skrivaktivitetens gång.

• Klassen kan läsa böcker/lyssna på ljudböcker om superhjältar i samband med aktiviteten.

• Det går att förenkla aktiviteten genom att eleverna får rita och måla sina superhjältar i stället för att skapa dem med olika material.

• Man kan arbeta vidare med fler skrivaktiviteter som har liknande upplägg, men med andra karaktärer, till exempel en clown eller ett troll. Allt eftersom kan eleverna utmanas att använda liknande beskrivningar i sina berättelser/sagor.

Planera och skriv en berättelse

Genom att arbeta med berättande texter vid flera tillfällen, ökar elevernas förmåga att känna igen berättelsens olika delar och struktur. De lär sig också fler strategier som hjälper dem att planera och skriva egna berättelser. I den här skrivaktiviteten ska eleverna använda sina kunskaper när de ska samtala om och ge respons på andras berättelser.

Syfte: Eleverna ska kunna planera och skriva en berättelse genom att använda sina kunskaper om berättelsens delar och struktur. Eleverna ska samtala om och ge respons på andras texter.

Skrivaktivitet: Du ska planera och skriva en berättelse som har med berättelsens alla delar.

Material: Kopieringsunderlag 10 Skrivmall: Berättelse (2), 20 Berättelse: Fågelflickorna, penna, suddgummi och linjerat papper/dator.

Att tänka på under planeringsfasen:

• Över hur många lektioner ska aktiviteten delas upp?

• Hur ska responsgrupperna organiseras och hur ska responsen genomföras?

Introduktion

Berätta för eleverna att de ska planera och skriva en berättelse som ska läsas upp för klasskompisarna.

Läraren läser

Läs berättelsen Fågelflickorna av Kirsten Langbo. Innan du börjar läsa, så uppmärksamma eleverna på att de ska följa med i berättelsen och komma ihåg vilka karaktärer som är med och vad som händer.

Fyll i författarens skrivmall

Efter att du har läst berättelsen kan du ställa följande fråga: ”Vad tror du att författaren har skrivit under de olika rubrikerna i sin skrivmall?”

Visa kopieringsunderlag 10 Skrivmall: Berättelse (2) (gärna i A3-format) som inte är ifyllt, och låt eleverna få komma med förslag:

• Vem är huvudkaraktären i berättelsen?

• Finns det några andra karaktärer?

• På vilken plats utspelar sig berättelsen?

• Uppstår det ett problem eller en konflikt?

• Vilka känslor har karaktärerna i berättelsen?

• Hur slutar berättelsen?

• Vilka känslor har karaktärerna i slutet?

Låt eleverna prata om med sin parkompis innan förslagen lyfts i helklass. För att modellera hur skrivmallen kan användas skriver du in elevernas förslag som nyckelord i skrivmallen.

Presentera skrivaktiviteten

Tavla 1–4 som visar skrivaktivitetens namn, presentation och kopieringsunderlag.

”Du ska planera och skriva en berättelse som har med berättelsens alla delar.”

Eleverna planerar

Eleverna planerar de olika delarna i sina berättelser genom att skriva in nyckelord i skrivmallen. Eleverna bestämmer sig för vilka karaktärer som ska vara med, var berättelsen ska utspela sig (plats), vilka problem/konflikter som karaktärerna möter, vilka känslor karaktärerna har och hur berättelsen slutar (lösning). De ska även skriva in hur karaktärerna känner sig i slutet av berättelsen (slutkänslor).

Eleverna skriver

Eftersom eleverna tar del av varandras texter i mindre grupper får texterna verkliga mottagare. För att lyfta elevernas texter på bästa sätt bör det vara du som läser dem högt, och eleven som har skrivit berättelsen kan sitta bredvid under högläsningen. Då kan du läsa elevernas berättelser med inlevelse, tydliggöra ord som kanske är svårlästa och fylla i ord som eventuellt saknas. Efter att du har läst berättelsen, ställ frågor till gruppen som passar till elevens text:

• Vem är med i berättelsen? (karaktärer)

• Var utspelar den sig? (plats)

• Vad händer? (problem/konflikt)

• Vad känner …? (känslor)

• Hur slutar berättelsen?

Responsen ska fokusera på berättelsens olika delar. Eleverna kan till exempel ge som respons ”I din berättelse har du med tre karaktärer …”, ”Din berättelse utspelar sig …”.

Handled en grupp åt gången. Under tiden som du leder en grupp, kan övriga elever arbeta med arbetsuppgifter som de kan arbeta med självständigt.

Föreställ dig själv som vuxen

I den här skrivaktiviteten ska eleverna beskriva sig själv som vuxna: Vem är jag? Var bor jag? Vad jobbar jag med? Texten kan vara ett brev till eleven själv, som läggs i ett kuvert och klistras igen och sedan läses av eleven när hen har blivit äldre. Mottagarna i den här skrivaktiviteten är alltså eleverna själva.

Syfte: Eleverna ska använda skrivandet för att föreställa sig själva som vuxna och reflektera över vilka de är då.

Skrivaktivitet: Du ska skriva en text till dig själv där du föreställer dig själv som vuxen.

Material: Penna, suddgummi, linjerat papper, brev och eventuellt klistermärken.

Att tänka på under planeringsfasen:

• Hur kan skrivaktiviteten presenteras så att eleverna förstår att det är de själva som mottagare?

• Ska de elever som vill få läsa sitt brev högt för sina klasskompisar, eller ska de få återberätta muntligt textens innehåll, efter att brevet har klistrats igen?

• Det är tänkt att vårdnadshavare ska hjälpa till att spara breven. Hur förmedlar man det till vårdnadshavarna på bästa sätt?

Presentera skrivaktiviteten

Tavla 1–2 som visar skrivaktivitetens namn och presentation.

”Du ska skriva en text till dig själv där du föreställer dig själv som vuxen.”

Motivera eleverna genom att berätta hur roligt det kan vara att som vuxen läsa hur man, när man var liten, föreställde sig själv som vuxen.

Läraren modellerar

I den här texten föreställer sig eleverna vilka de är som vuxna. Betona att det är tillåtet att hoppas och drömma! Frågor som kan ställas:

• Vem är du?

• Var bor du?

• Har du en familj?

• Bor du tillsammans med någon?

• Vad jobbar du med?

• Vad gillar du att göra?

• Har du några fritidsintressen?

• Hur ser ditt hus ut?

Listan med frågor kan bli lång. Välj därför ut de frågor som är relevanta för dina elever.

Gör en tankekarta som visar de olika teman som kommer upp i samtalet med eleverna, eller skriv startmeningar baserade på elevernas förslag. Eleverna kan också samtala två och två för att få idéer om vad de kan skriva om.

Berätta för eleverna att de ska skriva datum i brevet så att de som vuxna vet när brevet skrevs. Visa på tavlan hur man skriver datum.

Eleverna planerar och skriver

Eleverna planerar sin text. De kan använda tankekartan eller inspiration från samtalet som de eventuellt hade. Eleverna skriver och ritar bilder till sina texter.

Texterna färdigställs

Texterna läggs i kuvert som klistras ihop med till exempel ett klistermärke. Eleverna skriver sedan sitt eget namn utanpå kuvertet. På baksidan kan de skriva: ”Öppnas när jag är vuxen”.

Ta del av varandras texter

Eleverna får med texterna hem och vårdnadshavarna får i uppdrag att spara brevet fram till att det ska öppnas.

Bedömning av elevtexter

Eftersom skrivande är en komplex färdighet, kan det vara svårt att bedöma elevernas texter. Vi har hittills inte heller haft ett kvalitetssäkrat bedömningsverktyg till hjälp. Här presenteras ett sådant bedömningsverktyg som är utvecklat i samarbete med projektet Funktionellt skrivande under de första läsåren (Skar et al., 2020). Bedömningsverktyget är utvecklat i tätt samarbete med lärare utifrån ett stort urval elevtexter för lågstadiet.

Bedömningsverktyget består av åtta bedömningsområden. Genom att läsa elevtexter med olika ”glasögon” kan man lättare upptäcka styrkor vid elevernas skrivande. Det kan vara lätt att fastna i att bedöma enbart vissa aspekter, till exempel handstil. Genom att utgå från bedömningsverktygets åtta bedömningsområden lägger man märke till fler aspekter av texterna, och på så sätt få upp ögonen för vad elevernas texter faktiskt innehåller.

Syftet med att använda bedömningsverktyget är att läraren ska få information om elevernas skrivutveckling inom olika områden. Informationen kan vara användbar för planeringen av nästa skrivaktivitet, så att man kan anpassa undervisningen till den enskilda elevens behov. När läraren ska vägleda eleverna i en skrivaktivitet, behöver hen inte nödvändigtvis lägga vikt vid de områden där eleverna har fått en lägre poäng. Genom att grundligt analysera texterna med hjälp av bedömningsverktyget, kanske det blir tydligt vilka områden där eleverna är på väg att ta steget till nästa nivå. Möjligen behövs det bara en liten ”knuff” för att någon elev ska ta steget?

Bedömningen kan gärna diskuteras i arbetslaget i samband med planeringen av skrivundervisningen, men den ska inte visas för eleverna med syftet att de ska bearbeta sina texter. Det är inte heller meningen att bedömningen ska presenteras för vårdnadshavare. På utvecklingssamtal får läraren gärna lyfta fram vad det är som eleverna har lärt sig, gärna i samband med att de får visa upp och presentera olika texter som de har skrivit.

Bedömningsverktyget består av åtta bedömningskriterier som har fem nivåer. Det innehåller också en beskrivning av bedömningsområdena, en begreppslista och ett bedömningsschema (se kopieringsunderlag nr 33, 34, 35 och 36). När man bedömer en elevtext, ska man hitta den nivåbeskrivning som beskriver texten bäst. Det kan hända att ingen av beskrivningarna passar helt, då väljer man den beskrivning som man anser bäst överensstämmer med elevtexten.

Översikt – kopieringsunderlag

Här följer en översikt över de kopieringsunderlag som finns för nedladdning i bokens digitala resurser.

I boken är kopieringsunderlagen markerade med den här symbolen: I e-boken kommer man direkt till det aktuella kopieringsunderlaget när man klickar på symbolen.

4a. Bokstavshjälp 4b. Bokstavshjälp: VERSALER 4c. Bokstavshjälp: gemener

5. Skrivhjälp 6. Skrivmall: Rapport 7. Exempel på hypoteser

Efterlysning

Illustration

Beskrivning

Belöning

8. Efterlysning

11. Berättelsekort

14. Berättelse: Katten Kajsa

Katten Kajsa

Det var en gång en stor katt som heter Kajsa.

Hon bodde i ett stort gammalt hus tillsammans med sin ägare.

En dag kom Kajsas ägare hem med två kattungar som heter Tuss och Fläcken. Kajsa blev rasande. Hon ville inte ha andra djur i sitt hus! Kajsa sprang ut ur huset och klättrade upp på sitt favoritstaket.

Medan Kajsa satt på staketet, blev det plötsligt ett våldsamt åskväder. Blixten skrämde Kajsa. Hon ramlade ner från staketet och rätt ner i ett hål, där hon fastnade. ”Mjau! Mjau!” jamade Kajsa. Hon var väldigt rädd.

De två kattungarna Tuss och Fläcken hörde att Kajsa jamade, och kom springande för att hjälpa henne. De började gräva jorden, så att Kajsa till slut klarade av att komma upp. Kajsa var väldigt lättad över att vara fri igen. Nu var hon bara glad för att Tuss och Fläcken hade flyttat in i hennes hus.

Skrivmall: Berättelse (1)

Titel Författare

Karaktärer

Plats

Konflikt/problem

Lösning

Skrivmall: Berättelse (2)

Titel: Författare: Karaktärer Plats

Konflikt/problem

Känslor Lösning

Känslor slutet

9. Skrivmall: Berättelse (1) 10. Skrivmall: Berättelse (2)

12. Berättelse: Den sluga räven

Den sluga räven

I en stor skog fanns det ett rävgryt. I rävgrytet bodde en slug och hungrig räv. Varje dag var räven på jakt efter mat. Någonstans skogen måste det finnas något intressant att äta.

Plötsligt såg räven en fågel som åt på en ost. Räven började att klättra upp trädet där fågeln satt. När räven närmade sig fågeln, flög den till ett annat träd. ”Den fågeln kommer flyga vidare om jag provar att klättra upp det trädet”, tänkte han. ”Men jag måste få tag den där osten!” Då bestämde sig räven för att lura fågeln att ge honom osten. ”Fru fågel”, sa den sluga räven. ”Jag har hört att du har den finaste rösten i skogen. Jag skulle verkligen vilja höra din sångröst.” Fågeln blev stolt och öppnade näbben för att sjunga. Då ramlade osten ner på marken. Räven åt upp osten, medan fågeln fortfarande var hungrig. Räven var stolt över sig själv för att han var slugare än fågeln.

12. Berättelse: Den sluga räven

15. Berättelse: Bondens berättelse

Bondens berättelse

På en bondgård bodde en gammal bonde, en åsna, en hund och en katt.

Bonden ville få in sin åsna i ladugården, men det ville inte åsnan. Han prövade att putta på åsnan, men åsnan ville inte röra på sig. För att få in åsnan, bad bonden hunden att skälla, men den lata hunden vägrade.

Bonden började bli arg för att han inte kunde få in åsnan i ladugården. Då tänkte han att katten kunde få hunden att skälla, för att få fart på åsnan. Han lyckades få katten att klösa hunden så att den skällde. Åsnan blev så rädd att den skuttade in i ladugården.

Bonden blev väldigt stolt över sig själv för att han äntligen hade fått in åsnan ladugården.

13. Berättelse: Fisken Fredrik

16. Klipp isär: Den sluga räven

Den sluga räven

I en stor skog fanns det ett rävgryt.

I rävgrytet bodde en slug och hungrig räv.

Varje dag var räven på jakt efter mat.

Någonstans skogen måste det finnas något intressant att äta.

Plötsligt såg räven en fågel som åt på en ost.

Räven började att klättra upp i trädet där fågeln satt. När räven närmade sig fågeln, flög den till ett annat träd. ”Den fågeln kommer flyga vidare om jag provar att klättra upp i det trädet”, tänkte han. ”Men jag måste få tag i den där osten!”

Då bestämde sig räven för att lura fågeln att ge honom osten.

”Fru fågel”, sa den sluga räven. ”Jag har hört att du har den finaste rösten i skogen.

Jag skulle verkligen vilja höra din sångröst.” Fågeln blev stolt och öppnade näbben för att sjunga. Då ramlade osten ner på marken.Räven åt upp osten, medan fågeln fortfarande var hungrig.

Räven var stolt över sig själv för att han var slugare än fågeln.

14. Berättelse: Katten Kajsa 15. Berättelse: Bondens berättelse 16. Klipp isär: Den sluga räven

Klipp isär: Fisken Fredrik

Fisken Fredrik

I en stor insjö fanns det väldigt många fiskar.

En av fiskarna hette Fredrik.

Han var stor och hade svarta och vita ränder.

En dag simmade Fredrik lyckligt runt i vattnet.

Plötsligt såg han en stor och saftig mask i vattnet ovanför sig.

Fredrik var hungrig och tänkte: ”Den masken kommer att bli en delikat lunch!”. Han simmade lugnt upp mot masken och tog en stor bit av den.

Plötsligt kände Fredrik att han drogs upp ur vattnet och landade en båt! Åh nej! Han hade blivit fångad av en fiskare!

Fredrik blev ledsen och önskade att han hade varit lite mer försiktig.

46007-01_SkrivaktiviteterForLagstadiet_b002_.indd 24

18. Klipp isär: Katten Kajsa

Katten Kajsa

Det var en gång en stor katt som heter Kajsa. Hon bodde ett stort gammalt hus tillsammans med sin ägare. En dag kom Kajsas ägare hem med två kattungar som heter Tuss och Fläcken. Kajsa blev rasande. Hon ville inte ha andra djur i sitt hus!

Kajsa sprang ut ur huset och klättrade upp på sitt favoritstaket. Medan Kajsa satt på staketet, blev det plötsligt ett våldsamt åskväder.

Blixten skrämde Kajsa. Hon ramlade ner från staketet och rätt ner ett hål, där hon fastnade. ”Mjau! Mjau!” jamade Kajsa. Hon var väldigt rädd.

46007-01_SkrivaktiviteterForLagstadiet_b002_.indd 25

19. Klipp isär: Bondens berättelse

Bondens berättelse

På en bondgård bodde en gammal bonde, en åsna, en hund och en katt.

Bonden blev väldigt stolt över sig själv för att han äntligen hade fått in åsnan i ladugården.

46007-01_SkrivaktiviteterForLagstadiet_b002_.indd 26

17. Klipp isär: Fisken Fredrik 18. Klipp isär: Katten Kajsa 19. Klipp isär: Bondens berättelse

Fågelflickorna

sa Berte för de lekte att de var kråkor. ”Flaxa lite med vingarna så blir du nog varm, Siri!”. ”Kra, kra”, svarade Siri och flaxade med sina osynliga vingar. ”Du, Berte” sa hon efter en stund. Men Berte svarade inte, för kråkor pratar inte. ”Vad äter kråkor?”

20. Berättelse: Fågelflickorna

Berättelse: Det läskiga huset på kullen 22. Husmall 23. Recept: Häxgryta

30. Skrivstrategi

Strukturera

Utgå

31. Skrivstrategi: Argumenterande text

Planera

Skriv vilka argument du vill ha med för att övertyga. Gör en tankekarta eller lista.

Strukturera

Välj ut minst tre argument från tankekartan eller listan. Bestäm vilken ordning argumenten ska komma.

Skriva

Skriv din text och använd de valda argumenten för att övertyga läsaren.

Bearbeta Läs igenom din text. Har du fått med det du tänkte?

46007-01_SkrivaktiviteterForLagstadiet_b002_.indd 39

46007-01_SkrivaktiviteterForLagstadiet_b002_.indd 40 29. Brev från jultomten / Ansökan till jultomten

30. Skrivstrategi 31. Skrivstrategi: Argumenterande text

32. Skrivmall: Miljöbeskrivning

Användning kommatecken kan förekomma, speciellt vid uppräkning och framför ”men”. G. Stavning Enstaka bokstäver kan förekomma texten och/eller det kan förekomma låtsasskrivning form klotter, representerat bågar och streck som härmar skrift.

Texten innehåller bokstavskombination(er) och enskilda ord Orden stavas ljudenligt, och några högfrekventa och elevnära ord rätt stavade. Det förekommer exempel icke ljudenligt stavade ord som rätt stavade (t.ex. ”och”). Det kan förekomma exempel övergeneralisering. Det finns många exempel att även icke ljudenligt stavade ord rättstavade. H. Bokstavs kännedom Några bokstäver kan vara svåra att tyda. formade på ett vedertaget sätt. Bokstävernas riktning och form

Bedömningsverktyg för elevtexter i åk 1–3

34. Beskrivning av bedömningsområden

35. Begreppslista till bedömningsverktyg

36. Bedömningsschema för elevtexter åk 1–3

Skrivaktiviteter för lågstadiet

Skrivaktiviteter för lågstadiet – skapa skrivglädje från start! innehåller över 30 skrivaktiviteter. De är framtagna utifrån beprövad erfarenhet och grundar sig på forskning om barns skrivutveckling. Eleverna får skriva berättelser och faktatexter samt öva på att argumentera och reflektera.

Den inledande delen presenterar vad forskningen säger om skrivinlärning och skrivutveckling. Det finns också konkreta förslag på hur man kan planera skrivaktiviteterna.

Till varje aktivitet finns en tydlig och överskådlig planering. I boken finns också modelltexter och skrivmallar som ger stöttning i skrivandet. Boken avslutas med ett utvärderingsverktyg som ger stöd i bedömningen av elevtexter.

I de digitala resurserna som medföljer boken finns den tryckta boken som e bok, kopieringsunderlag till många av skrivaktiviteterna samt förberedda genomgångar.