9789140653314

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Vad menas med att lyckas som lärare? Författaren Birgitta Kimber menar att en lyckad lärare måste ha förmåga att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat för sina elever. Det innebär bland annat:

Birgitta Kimber har gjort många observationer av lärare som arbetat i ”tunga” områden och som trots minskade resurser lyckas att skapa en trygg miljö som främjar inlärning. Vad gör dessa lärare? De visar på den kraft som finns hos en god ledare. Det är viktigt att lärare har roligt, tycker om sitt jobb och ser problem som utmaningar. Att man gör vad man kan istället för att säga, ”Det går inte, vi har inga resurser”.

Birgitta Kimber är speciallärare, leg. psykoterapeut och doktorand KI. Birgitta är en mycket omtyckt och flitigt anlitad kursledare och har lång erfarenhet som författare.

I boken får du många praktiska exempel och konkreta tips och ger en god grund för dig som vill utvecklas och lyckas som lärare.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Birgitta Kimber

• det finns ett tillåtande gruppklimat där eleverna ser och uppskattar att alla är olika • det råder ro i rummet som är förutsättningen för lärande • det finns ett klimat som ger alla barn möjlighet att lära sig utifrån sin förmåga • barnen känner sig sedda och märker att läraren tror på att de klarar av sina uppgifter

Lyckas som lärare

Lyckas som lärare

Lyckas som lärare Birgitta Kimber

Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD

7

SYSTEMTEORI Kompisläraren Den fulländade Hönsmamman – Storpappan Den auktoritära Processer

9 11 13 14 15 16

SOCIAL INLÄRNINGSTEORI

20

RISK- OCH SKYDDSFAKTORER

21

LIGG STEGET FÖRE

23 23 24 25 28 29 30 32

Ge tydliga målsättningar Se till att dagen eller lektionen är förutsägbar Inledning och avslutning av en lektion Vikten av att röra på sig Variation Uppmaningar Regler

SKAPA ETT LUGNT, POSITIVT KLIMAT – SPRID GLÄDJE! Musik Massage Avslappning Rörelse/rörelserum Humor Bjuda på sig själv, skratta med Var positiv – sprid glädje!

Håll ordning, visa att rummet är viktigt Positiva förväntningar Sänkningar

SE VARJE ELEV Personliga kommentarer

3

35 35 36 40 41 42 44 45 46 47 50

52 52

Hembrev eller veckobrev Loggbok Ta i hand Egna målsättningar Presentationer Kamera Självbiografier En dekal Kontaktannons Övningar man kan göra för att elever ska bli sedda

BERÖM I STÄLLET FÖR KLANDER Positiv tid tillsammans Ta dem på bar gärning när de gör rätt!

Beröm Tacka Uppmuntra Förmedla hopp i stället för att anklaga Säg ja i stället för nej Gå med i stället för emot Ställ krav Belöningar Positiva omformuleringar

53 54 55 56 57 57 58 58 58 59 60 60 61 61 63 63 64 65 66 66 67 69

ETT EXEMPEL FRÅN EN SKOLA I EN FÖRORT TILL STOCKHOLM

71

PROBLEM

75

KONFLIKTHANTERING

80 82

Exempel på konflikter och hur de kan lösas

ÅTGÄRDSPROGRAM MED FRAMSTEGS- OCH FRAMGÅNGSJOURNAL Exempel på åtgärdsprogram med framstegs- och framgångsjournal Framgångsjournal för flicka (15 år) i grupp för barn med särskilda behov Vecka x Övrigt som är positivt

4

88 89 90 90 90

Framgångsjournal för samma flicka Vecka x Övrigt som är positivt

91 91 91

BESKRIVNING AV EN FRAMGÅNGSJOURNAL I ARBETE MED EN GRUPP

92

ATT SKAPA EN KLASS ELLER GRUPP DÄR ALLA TRIVS OCH LÄR SIG

94

STRESSHANTERING

99

FÖRÄLDRASAMVERKAN Skapa positiva cirklar Hembrev Allians Alla föräldrar älskar sina barn Alla föräldrar är experter på sina barn Den enda man kan förändra är sig själv

100 100 102 104 105 106 107

Att vara professionell Rummet Hierarkin Begränsa antalet personer Avgränsning Lägga tillbaka ansvaret

108 108 109 109 109 110 111

SAMTAL

SAMTALSMETOD Inledning Fokus Lägga tillbaka ansvaret Minikontrakt/handlingsplan Uppföljning/utvärdering Aktivt lyssnande Processfrågor Skillnadsfrågor Mirakelfrågor Framgångsfrågor Undantagsfrågor

5

112 112 112 112 112 113 114 114 115 116 116 116

Framtidsfrågor Tracking Om-frågor Exempel på samtal Samtal med föräldrar Svårt samtal med föräldrar

SKOLAN SOM ARBETSPLATS BÅDE FÖR ELEVER OCH PERSONAL

6

117 117 117 118 120 122

125

RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Barns och ungdomars utveckling påverkas av många faktorer. Något som vi vet en hel del om är risk- och skyddsfaktorers inverkan på den unge. Om vissa riskfaktorer föreligger kan psykisk ohälsa eller något problembeteende som till exempel asocialitet, kriminalitet och missbruk utvecklas. Riskfaktorer återfinns på flera nivåer: individnivå (aggressivitet, koncentrationssvårigheter och skolk etc), familjenivå (kriminalitet, psykisk sjukdom, våld i familjen, tillåtande attityd till droger etc), kamratnivå (kamratproblem, umgänge i asociala kretsar etc), skolnivå (otrivsel, låg kunskapsnivå, låga förväntningar på eleverna etc) och samhällelig nivå (fattigdom och segregation etc).

Om man trots många riskfaktorer, vill försöka se till att ett barn klarar sig bra och inte hamnar i kriminalitet etc, bör man försöka stärka de skyddande faktorerna. De kan neutralisera eller reducera eventuella riskfaktorers inflytande. Även skyddsfaktorer återfinns på flera nivåer: individnivå (social kompetens, stark KASAM (se nedan), god emotionell stabilitet), familjenivå (god familjesammanhållning, kärleksfulla relationer och monitoring, dvs att föräldrarna vet vad barnet gör utanför hemmet på grund av att barnet självt väljer att berätta), skolnivå (god social ordning, förväntningar på att eleverna ska klara målen, skickliga skolledare och pedagoger), kamratnivå (en strukturerad fritidsaktivitet eller hobby, att kunna skapa och behålla relationer), samhällsnivå (en väl utvecklad välfärdsstat). Det finns också något man brukar kalla ”en annan viktig vuxen”. Det är en person (annan än föräldrarna) som finns som en god förebild och som stöttar och hjälper den unge.

KASAM (Känsla av sammanhang) definieras som ”en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig” (Antonovsky, Hälsans mysterium).

KASAM delas in i tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begriplighet handlar om i vilken utsträckning man upplever yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, dvs som strukturerad och tydlig information snarare än som ett slumpmässigt och oförklarligt brus.

Hanterbarhet handlar om i hur hög grad man upplever att man har resurser till sitt förfogande som hjälper en att möta de krav som ställs av de stimuli man utsätts för.

Att lyckas som lärare!

Gleerups

21

Uppmaningar Det finns mycket att tänka på när man ska ge uppmaningar. Det första och viktigaste är att tala om vad man vill i stället för att tala om vad man inte vill.

Om jag säger till dig ”tänk inte på ishockey”! Vad tänker du på då? Om jag vill att du ska tänka på balett så ska jag säga ”tänk på balett”! Om man uppmanar eleverna att inte springa, blir det lätt så att de springer. Vill jag att de ska gå, så fungerar det oerhört mycket bättre om jag säger ”Jag vill att ni går till er bänk”.

Samma sak gäller om jag vill att eleverna ska vara tysta. Då är det bättre att säga ”Jag vill att ni är tysta och lyssnar” i stället för att säga ”Sluta prata”! Det blir så mycket lättare för eleverna att följa uppmaningar om de är tydliga och man talar om vad man vill att de ska göra.

Uppmaningar bör också vara korta och konkreta. Det ska klart framgå vad jag vill att eleverna ska göra. Låt mig ge ett exempel. En lärare säger till sina elever: ”I dag ska vi träna oss i att vara goda lyssnare, så jag vill att ni tar fram svenskaboken och slår upp den på sidan 96. Där finns det några bra knep om hur man blir en god lyssnare. Om ni lär er det kommer ni att bli jättebra så småningom och ni vet ju att de allra flesta tycker om någon som kan lyssna. Dessutom är det ju så att ni ska gå i skolan under många år och då är det också bra om man kan lyssna, man lär sig så mycket mer då. Lärarna tycker bättre om elever som lyssnar och när lärarna gillar eleverna blir det roligare i klassrummet. Vi vill ju alla ha det roligt på vår arbetsplats, så därför är det viktigt att lära sig sådant som hjälper till med det.”

Efter denna uppmaning tror jag att eleverna har glömt vad de skulle göra.

Det blir betydligt enklare om läraren kort säger till eleverna att slå upp svenskaboken på sidan 96. Det blir ännu bättre för eleverna om läraren dessutom skriver samma sak på tavlan. När eleverna tagit fram boken och slagit upp sidan kan läraren förklara varför de ska lära sig det här. Man bör alltså hålla isär uppmaningar och förklaringar för att göra det lättare för eleverna att förstå vad man vill. När man förklarar samtidigt som man ger instruktioner har eleverna för länge sedan glömt vad man ville att de skulle göra.

Undvik uppmaningar där man ställer frågor. ”Ska ni ta och plocka undan nu?” Om jag inte menar det som en fråga utan som en uppmaning är det bättre att jag säger ”Jag vill att ni plockar undan nu!”. Ställer jag en fråga kan jag lika gärna få ett nej som ett ja och vad gör jag då? Det är alltid bättre att klart säga vad man vill, att linda in det i en fråga kan göra budskapet förvirrande. Om man säger ”Ska vi ta och städa upp?” när man menar ”Jag vill att du städar upp” blir

30

Att lyckas som lärare!

Gleerups

Regler För att samvaron i klassrummet ska bli så bra som möjligt är det viktigt att ha regler som fungerar. När man skapar regler är det bra att se till att de är konkreta och tydliga. Det allra bästa är om man kan formulera reglerna i form av observerbara beteenden och att de uttrycker något man vill i stället för negationer. Elever förstår regler som ”Sitt vid din plats” mycket bättre än ”Stör inte”. När man formulerar regler bör man tänka på samma saker som vid uppmaningar, se föregående avsnitt. Om man är klasslärare kan man formulera de regler som ska gälla i klassrummet tillsammans med klassen. Klassrumsregler bör handla om hur man ska ha det i klassrummet för att det ska fungera så bra som möjligt. Ett fåtal regler som är formulerade på ett sätt där man klart talar om vad som ska gälla räcker. Man bör också se till att berömma eleverna när de följer reglerna, i stället för att straffa dem om de bryter mot dem. Det vi vill ha mer av ska vi uppmuntra och stödja, och det vi inte vill se eller höra är det oftast bäst att ignorera. Man kan enkelt uttrycka detta med uppmaningen: ”Ta dem på bar gärning när de gör rätt”. När man introducerar en regel bör man se till att man kan stärka och uppmuntra eleverna varje gång man ser att de följer den. Man kan också skapa belöningssystem för att inspirera eleverna att rätta sig efter det man har bestämt. Man kan till exempel markera på tavlan varje gång eleverna följer reglerna och när de har fått tillräckligt många markeringar får de göra något de tycker om. På så vis ”tar man dem på bar gärning när de gör rätt” vilket ger det goda beteendet den uppmärksamhet det förtjänar.

För de äldre eleverna räcker det ofta med de regler som finns formulerade på skolan, eftersom det ofta upplevs som barnsligt med klassrumsregler eller trivselregler. I stället kan man diskutera vad som gör det trivsamt på en arbetsplats och tillsammans komma fram till några spelregler som klassen ska hålla sig till. Det är precis lika viktigt för äldre elever som för yngre att man berömmer dem när de följer reglerna. Man kan till exempel säga ”Jag uppskattar verkligen att du stängde av din mobil när den började ringa” eller ”Tack för att du tar av dig kepsen. Det är snällt att du bryr dig om vad jag tycker om kepsar vid matbordet”.

När man formulerar regler är det viktigt att man har klart för sig att alla vuxna på skolan är modeller. De krav man ställer på eleverna måste man också ställa på sig själv. Detta kan tyckas självklart, men tänk efter hur det är på den skola där du arbetar. Hur uppför sig lärarna på konferenser eller studiedagar? Beter de sig så som de förväntar sig att eleverna ska göra eller ... ? Om lärare inte lyssnar

32

Att lyckas som lärare!

Gleerups

Avslappning Att lära eleverna avslappning är ytterligare ett sätt att hjälpa dem att hantera stress. Vi vet att många elever far illa av den stress de utsätts för, inte minst i skolan. Avslappning, precis som massage, kan läggas in under arbetsveckan.

Både massage och avslappning hjälper eleverna att bli mer koncentrerade. Det finns många olika avslappningsövningar. Man kan antingen göra egna eller använda sig av förinspelade. Det finns även en hel del cd-skivor där man lär ut avslappning. Det är viktigt att använda skivor som är på rätt nivå för eleverna.

Det brukar inte vara svårt för dem att förstå vikten av att kunna slappna av. Om man använder avslappning ofta är det bra om eleverna har ett liggunderlag eller en fi lt som de ligger på. Man kan också slappna av liggandes med överkroppen mot ett arbetsbord. Att använda avslappning tar, precis som massage, lite tid, men det lönar sig i form av ökad koncentration hos eleverna och lugn och ro i klassrummet. Tyvärr är det ofta så att massage och avslappning används mest på låg- och mellanstadiet. Elever i år 6-9 skulle säkerligen också ha stor nytta av både massage och avslappning. Under de åren är eleverna mer stressade än någonsin. Det beror inte bara på att skolan är mer krävande, utan också på att de ska lära sig hantera nya relationer, och även de kärleksrelationer som är typiska för åldern. Många oroar sig över sitt utseende, och över om de ska duga i andras ögon osv. På grund av att de är i puberteten har de också ofta ansträngda relationer med sina föräldrar och andra vuxna. Behovet av att lära sig sätt att hantera stress och oro är därför stort. Över huvud taget har skolan mycket att

40

Att lyckas som lärare!

Gleerups

visa vad som gäller.” ”Jag behöver inte vara perfekt med en gång, jag tar ett steg i taget.”. Ens känslor påverkar både hur man tänker och hur man agerar. Om man tänker positivt och har positiva förväntningar, så förmedlar man tillförsikt och vänder på så sätt negativa cirklar till positiva. Det finns också skolforskning som visar att om lärarna tror att eleverna klarar av saker, så gör de det i större utsträckning än om lärarna inte tror det. När läraren har tilltro till elevens förmåga, så hittar han eller hon också metoder som passar just denna elev. Trots att man har positiva förväntningar så kan eleverna misslyckas, och då måste man trösta och uppmuntra genom att säga saker som: ”Vi gör alla misstag ibland, vad kan du lära av det här?” ”Hur kan du göra annorlunda nästa gång så att det inte blir fel?”. Självklart bör man som lärare vara generös med sina egna misstag och kommentera dem på samma sätt, till exempel genom att säga ”Hoppsan, här gjorde jag ett misstag. Vad kan jag nu göra för att rätta till det?”. Barn och ungdomar som känner hopp och framtidstro klarar sig mycket bättre än de som inte gör det. Ett sätt att förmedla hopp och tilltro till elevernas förmåga är just att ha positiva förväntningar. Krav kan upplevas som positiva förväntningar om de förmedlas på rätt sätt, dvs att man ställer krav på någon just för att man tror på den personens förmåga.

Sänkningar Något man absolut bör undvika i skolarbetet är så kallade sänkningar. Sänkningar är kommentarer, miner eller gester som talar om för någon att den inte duger. När man sänker en människa tar man inte ansvar för det man säger eller gör, vilket man gör när man ger kritik. När man kritiserar någon talar man ju om vad man tycker för att den andre ska ha en chans att göra något åt det, men vid en sänkning antyder man att det bara är så här. Sänkningar kan vara kommentarer som ”Du som är så duktig borde väl klara det där.” ”Har du inte förstått det där ännu?”, ”Du som tränat så länge borde väl klara det där.” Sänkningar kan också utgöras av blickar eller gester som till exempel

50

Att lyckas som lärare!

Gleerups

Regler konsekvenser

Tydliga instruktioner Uppmärksamma – Ignorera

Positiv tid tillsammans; beröm, belöning, positiv förstärkning

BERÖM I STÄLLET FÖR KLANDER Ovanstående figur är bra att utgå ifrån när man tänker på hur man bör arbeta i skolan. Grunden, basen, ska alltid vara positiv tid tillsammans, beröm, belöning och förstärkning. Därefter följer att uppmärksamma och ignorera eller så kallat ”selektivt seende” dvs att man väljer att se det som fungerar, men ignorerar det man inte vill ha samt hur man ger instruktioner. Högst upp och sist kommer regler och konsekvenser. I många skolor och klasser börjar man i stället med det som finns i pyramidens topp och då kommer det aldrig att fungera. Basen måste vara stabil och det är den som allting annat bygger på. Utan en bred och stabil bas blir toppen i det närmaste verkningslös. Därför bör det mesta man lägger ner kraft på vara hämtat från basen. Nedan följer en del att tänka på när man ska lägga grunden.

Positiv tid tillsammans Om man har det roligt tillsammans är det lättare att tackla de problem som uppstår. Det mesta i denna bok handlar om olika sätt att se till att elever och lärare får en positiv tid tillsammans. Det finns säkert mer att tänka på som att till exempel se till att elever och lärare gör saker tillsammans som de tycker om, att man samlar klassen till ett gemensamt mål och att man försöker engagera föräldrarna så att de också blir delaktiga i att skolan blir en plats där eleverna trivs och utvecklas.

60

Att lyckas som lärare!

Gleerups

KONFLIKTHANTERING När elever är i konflikt med varandra eller med en lärare, så behöver de hjälp för att kunna hantera den. Det bästa är om man kan träna eleverna i att själva hantera konflikten. Det första de måste lära sig är att lugna ner sig. När är upprörd och i affekt har man inte tillgång till sina kloka tankar, utan vill bara agera. Hela organismen är då inställd på att göra något. När vi är i affekt är vi styrda av våra känslor och då känslorna tar över agerar vi genom att slåss (verbalt eller fysiskt) eller genom att fly. Om man ska kunna hantera konflikter måste man alltså ha kontakt med sina kloka tankar, och för att få tillgång till dem måste man lugna ner sig. Vi kan lära elever olika tekniker för att lugna ner sig som de kan träna på dem både hemma och i skolan. Det är oerhört viktigt att vi aldrig börjar hjälpa till med att lösa en konflikt förrän alla har lugnat ner sig. För en del tar det tid att lugna ner sig, och då måste de få den tiden. Självklart gäller detta också de vuxna på skolan. Innan man tar tag i en konflikt med en elev eller med någon annan, så måste man lugna ner sig själv också. Om man agerar med en gång så förmedlar man bara sin ilska, och den man pratar med uppfattar inte vad man säger utan ”hör” bara ilskan. För att kunna nå fram till den andre måste man vara lugn och behärskad. Detta gäller i synnerhet mellan vuxna och barn.

Vill jag att ett barn ska förstå och ta till sig mitt budskap, bör jag vara lugn och kontrollerad. Då jag eventuellt ger en konsekvens bör jag göra det med en lugn stämma, och genom en kroppshållning som förmedlar lugn och bestämdhet. Då går budskapet fram. Om jag står och skäller och skriker, hör barnet bara ilskan och kan inte ta till sig mitt budskap.

Ett exempel på en konflikt: Två tonårsflickor har bestämt att de ska vara tillsammans på eftermiddagen. Under lunchen säger den ena flickan, Eva, till den andra, Sara, att hon har ångrat sig. Hon vill istället vara med några andra som ska spela fotboll. Sara blir upprörd och skriker till Eva att hon är dum i huvudet.

Eva blir också arg och skriker till Sara att hon är egoistisk och bara bryr sig om sig själv. Sara svarar med att upprört undra vem av de båda som är egoistisk.

Steg ett är alltså att lugna ner sig.

Steg två är att se vilka som är inblandade och försöka förstå vilka känslor de har. I vårt exempel är Sara och Eva inblandade. Sara känner sig ledsen och övergiven, medan Eva känner sig lite dum för att hon har svikit ett löfte, men hon är också arg och sårad för att Sara skriker till henne att hon är dum i huvudet.

80

Att lyckas som lärare!

Gleerups

Steg tre är att se vilket problemet är. Problemet är att flickorna vill göra olika saker på eftermiddagen och att dessa står i konflikt med varandra.

Steg fyra är att fundera på vad det är man vill, vilket som är målet. För Evas del är det att kunna spela fotboll med gott samvete, och för Saras del att få vara med Eva på eftermiddagen.

Steg fem är nu att hitta så många lösningar man kan på det här problemet.

Eva och Sara hittar följande lösningar: ❥ Eva spelar fotboll och struntar i Sara. ❥ Sara ser till att Evas fotbollskompisar inte vill spela med henne och då blir hon kanske kvar och är med Sara. ❥ Sara följer med och tittar på fotbollen, och sedan är Sara och Eva tillsammans. ❥ Eva struntar i fotbollen och spelar en annan dag. ❥ Eva spelar fotboll och går sedan hem till Sara. ❥ Sara hittar på något annat och så ses Eva och hon en annan dag. ❥ Sara går med och börjar träna fotboll hon också. ❥ Sara går hem till sin kille och struntar i Eva. ❥ Eva ser till att de blir ovänner om något annat, och så kan hon spela fotboll för då vill Sara i alla fall inte vara med henne.

När flickorna har listat de lösningar de kan komma på så analyserar de vilka konsekvenser de olika lösningarna får. När de gjort det väljer de den lösning de tror mest på. Flickorna valde att Eva skulle spela fotboll och Sara skulle träffa sin kille och sedan skulle de ses och göra läxor tillsammans. När de har prövat sin lösning utvärderar de den och ser hur den fungerade. I det här fallet var flickorna nöjda. Båda fick ju göra det de ville och de var fortfarande sams.

Den här modellen är hämtad från Livsviktigt ett läromedel som tränar barns och ungdomars sociala och emotionella kompetens. Där kallas den för vvv.lösningar.se. Eleverna tränas i att tänka på det här sättet: V – vilka personer är inblandade och vad känner de?

V – vilket är problemet?

V – vilket är målet?

Lösningar – hitta så många du kan S – se konsekvenserna e – en lösning väljs, utvärdera och lär

Att lyckas som lärare!

Gleerups

81

BESKRIVNING AV EN FRAMGÅNGSJOURNAL I ARBETE MED EN GRUPP MÅL:

Att klassen ska arbeta under lektionerna och att eleverna ska hinna med sitt skolarbete. Eleverna ska hjälpa varandra och uppmuntra varandra så fort de ser att någon är en bra kamrat.

DELMÅL:

Alla kommer i tid.

När läraren ger tecken ska alla tystna.

Eleverna ska hjälpa varandra med skolarbetet.

Varje elev har en plan som han eller hon följer, läraren följer kontinuerligt upp att eleverna är ”i fas”.

Varje vecka har man en ”hemlig kompis” som man hjälper extra mycket.

Varje vecka delar man ut ”positiva lappar” i sina grupper.

Varje dag uppmärksammas de som följer klassens regler.

RESURSER:

Läraren som uppmuntrar och stödjer eleverna, och som också hjälper till med planering och stöd. Eleverna som hjälper varandra och som följer klassens regler.

Föräldrarna som hjälper eleverna hemma med läxor. Skolmåltidspersonalen som serverar mat så att vi orkar. Städpersonalen som hjälper oss att hålla fint.

Vaktmästaren som alltid är så glad, snäll och hjälpsam. ÅTAGANDEN:

Här skriver man ner vad var och en sagt, till exempel att Anders ska hjälpa Ulf med matten varje vecka, och att Lena ska träna på att lugna ner sig innan hon går in i klassrummet.

DETTA ANVÄNDS SOM UPPMUNTRAN OCH FÖRSTÄRKNING: (BESKRIV KONKRET OCH DETALJERAT)

Varje dag summerar läraren allt som fungerat och berömmer.

Läraren uppmärksammar dem som följer klassens regler.

Efter varje lektion markerar läraren vilka delmål som har fungerat. När klassen

92

Att lyckas som lärare!

Gleerups

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Vad menas med att lyckas som lärare? Författaren Birgitta Kimber menar att en lyckad lärare måste ha förmåga att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat för sina elever. Det innebär bland annat:

Birgitta Kimber har gjort många observationer av lärare som arbetat i ”tunga” områden och som trots minskade resurser lyckas att skapa en trygg miljö som främjar inlärning. Vad gör dessa lärare? De visar på den kraft som finns hos en god ledare. Det är viktigt att lärare har roligt, tycker om sitt jobb och ser problem som utmaningar. Att man gör vad man kan istället för att säga, ”Det går inte, vi har inga resurser”.

Birgitta Kimber är speciallärare, leg. psykoterapeut och doktorand KI. Birgitta är en mycket omtyckt och flitigt anlitad kursledare och har lång erfarenhet som författare.

I boken får du många praktiska exempel och konkreta tips och ger en god grund för dig som vill utvecklas och lyckas som lärare.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena:

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Portfolio / IUP Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Birgitta Kimber

• det finns ett tillåtande gruppklimat där eleverna ser och uppskattar att alla är olika • det råder ro i rummet som är förutsättningen för lärande • det finns ett klimat som ger alla barn möjlighet att lära sig utifrån sin förmåga • barnen känner sig sedda och märker att läraren tror på att de klarar av sina uppgifter

Lyckas som lärare

Lyckas som lärare

Lyckas som lärare Birgitta Kimber

Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet