Page 1

 LIVET OCH BIBELN

bibelsamtal om

m ngfald STEFAN KLINT, KARIN LÅNGSTRÖM VINGE & LISA MOBRAND

VERBUM


bibelSamtal om mångfald

Stefan Klint, Karin Långström Vinge och Lisa Mobrand

Verbum

Livetochbibeln_.indd 1

2012-01-30 15.42


innehåll

Välkommen till Livet och Bibeln 4 Inledning av samtalsgruppen 14

Tillvarons mångfald . Första Moseboken 1:20 –28 16 Utblick 18 Inblick 21 Vardagsnära 26

Mångfald i samhället . Första Moseboken 11:1 –9 28 Utblick 30 Inblick 33 Vardagsnära 38

Mångfald, normer och identitet . Galaterbrevet 3:27–28 40 Utblick 42 Inblick 45 Vardagsnära 50 Religiös mångfald . Johannesevangeliet 14:1–6 52 Utblick 55 Inblick 58 Vardagsnära 64

Varandets mångfald . Lukasevangeliet 10:38–42 66 Utblick 68 Inblick 70 Vardagsnära 76

Mångfald och medkänsla . Lukasevangeliet 10:25–37 78 Utblick 80 Inblick 83 Vardagsnära 87 Avslutning av samtalsgruppen 89 Litteratur för den som vill läsa vidare 90 Lathund för bibeltolkare 91

Livetochbibeln_.indd 3

2012-01-30 15.42


tillVaronS mångfald

första moseBoken 1:20–28

Gud sade: ”Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.” Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall fåglarna föröka sig.” Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen. Gud sade: ”Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.” Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

16

Livetochbibeln_.indd 16

2012-01-30 15.42


17

Livetochbibeln_.indd 17

2012-01-30 15.42


linjeövning

*

Människolivet och naturen präglas av harmoni och ordning splittring och kaos.    

att samtala om i gruppen

* * * * *

Vad i bibelordet talar särskilt till dig? Varför? Vad är lätt att ta till sig och vad är svårt? Vad ser ni på bilden? Vilka känslor och tankar väcker bilden hos er? Vilka beröringspunkter finns det mellan bilden och bibelordet?

• Utblick

Redan från början finns det enligt den bibliska berättelsen en mångfald i skapelsen. Men den mänskliga hjärnan vill rangordna och dela in allt, och därför har berättelsen genom tolkningshistorien ofta använts som modell för att skapa en hierarki med människan högst upp. Skapelseberättelsen har använts för att skapa ett system där mannen ses som normen och kvinnan som komplement. Ofta har också orden om att härska tolkats som en tillåtelse att utnyttja djur och natur. För kristna djurrättsaktivister är texten däremot en uppmaning att leva en vegetarisk och djurvänlig livs-

18

Livetochbibeln_.indd 18

2012-01-30 15.42


stil, eftersom det står att vi ska äta örter och frukter. För många är stötestenen själva skildrandet av skapelsen som tycks stå i konflikt med Charles Darwins evolutionsteori. Inom vissa kristna riktningar, främst i USA, har den så kallade kreationismen uppstått i opposition mot Darwin, som ett sätt att ”vetenskapliggöra” bibeltexten och lära ut den som en naturvetenskaplig text. Eftersom det är en kontroversiell strid har den fått så mycket uppmärksamhet i media att många sekulariserade tror att de flesta kristna stöder den. Sanningen är snarare att de flesta kristna lever med både skapelseberättelsen och evolutionsteorin utan att det innebär alltför mycket besvär för dem. Kanske är det en påminnelse om att livet ofta är mångbottnat och motsägelsefullt och att det måste få vara det. Lisa Mobrand

livets uppkomst Det finns flera teorier om livets uppkomst, och de flesta handlar om någon form av utveckling av universums materia. Begreppet biologisk evolution avser levande varelsers utveckling från generation till generation. Enligt teorin om Big Bang expanderade rymden på ett dramatiskt sätt för 12–15 miljarder år sedan med hjälp av kompakta energier. Tron på Gud som skapare behöver inte stå i motsats till de naturvetenskapliga teorierna. Men ett sådant motsatsförhållande förutsätts av de så kallade kreationisterna, som menar att all utveckling skett genom ett direkt gudomligt ingripande. Ibland används begreppet intelligent design, som handlar om att tillvaron är alltför komplex för att kunna vara ett slumpmässigt resultat.

19

Livetochbibeln_.indd 19

2012-01-30 15.42


linjeövning

*

Det finns  det finns inte en konflikt eller motsättning mellan Bibelns skapelseberättelser och modern naturvetenskap.

fyra hörn

*

Vi tar bäst ansvar för djuren genom en god djurhållning – Vi tar bäst ansvar för djuren genom att avstå från köttätande – Vi tar bäst ansvar för djuren genom att äta kravmärkt eller ekologiskt – Eget alternativ

att samtala om i gruppen

* *

* *

I bibelordet står det att Gud såg att det skapade var gott. Vad i skapelsen är gott för dig? I vår tid ges klimatfrågan mer och mer utrymme och den anses på många sätt vara knuten till hur vi fördelar resurserna på jorden. Det finns beräkningar som tyder på att en procent av jordens befolkning förfogar över nittionio procent av världens tillgångar. Vad skulle vi kunna göra i vår vardag för att göra livet bättre för människor som lever under sämre förhållanden? Hur kan vi göra skillnad som individer, som samhälle och som kyrka? På vilket sätt skulle klimatkrisen kunna beskrivas som en andlig utmaning? Läs den första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. På vilka sätt knyter artikeln an till tankarna i 1 Mos 1:1–28?

20

Livetochbibeln_.indd 20

2012-01-30 15.42


ur fn:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

• inblick

Litterärt sammanhang

Bibeln inleds med Första Mosebokens berättelse om hur Gud i en mytologisk urtid först handlar med hela världen och de första människorna (kapitel 1–3) och därefter med världens folk och nationer (kapitel 4–11). Från kapitel 12 begränsas perspektivet till Guds handlande med en utvald individ (Abraham) och ett utvalt folk (det judiska). Andra till Femte Moseboken handlar om hur Gud befriar sitt folk från slaveri och sluter ett förbund med dem. Gud lovar att ge land och välsignelse, mot att folket lever i enlighet med en mängd bud och föreskrifter som reglerar det mesta i det dagliga livet, från tro och gudstjänst till lagar, relationer, kost och hygien.

21

Livetochbibeln_.indd 21

2012-01-30 15.42


Första Mosebokens första kapitel skildrar hur Gud först skiljer mellan ljus och mörker, mellan vattnet ovanför och under himlavalvet och mellan land och hav. Därefter skapas en mångfald av livsformer och arter, ”ett myller av liv”, i jordens olika sfärer. På så vis framhåller Bibeln att livets mångfald är en del av Guds skapelse, att Gud namnger skillnaderna och att Gud välsignar mångfalden. Men Första Moseboken innehåller inte bara en utan två skapelseberättelser, med olika fokus och sätt att beskriva Gud, människan och världen. Efter skildringen av de sex skapelsedagarna och Guds vila på den sjunde dagen börjar skeendet om på nytt med orden ”Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades”. Den första skapelseberättelsen i 1 Mos 1:1–2:3 anses komma från ett yngre traditionsskikt. Den andra berättelsen, som börjar i 1 Mos 2:4–25 och fortsätter med skildringen av hur människorna blir förvisade från Edens trädgård, anses tillhöra det äldsta traditionsskiktet i Moseböckerna.

Genre Till sin litterära form är 1 Mos 1–11 en religiös myt, som har tydliga likheter med andra främreorientaliska skapelseberättelser. Den religiösa myten är en berättelse om världens, människornas och civilisationens ursprung i en avlägsen forntid. Myten gör inga anspråk på att förmedla vetenskaplig eller historisk sanning i modern mening, men kan ändå vara sann på ett annat och mer existentiellt plan. Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter skulle till sin form kunna beskrivas som en mytisk berättelse. Lindgrens berättelse är sann, inte för att den på ett sakenligt sätt beskriver historiska individer eller sociala förhållanden under svensk medeltid, utan för att den insiktsfullt beskriver varje förälders vånda och varje barns svåra väg till att bli en självständig vuxen.

22

Livetochbibeln_.indd 22

2012-01-30 15.42


Som en skapelsemyt är poängen med Bibelns inledande kapitel inte att jorden skapades på 144 timmar, eller att det för länge sedan fanns två individer som hette Adám och Chawwá (namnen betyder ”människa” och ”liv” på hebreiska). Poängen är snarare att grunden i tillvaron är god, att Gud är starkare än kaos och att varje människa har ett särskilt värde och en uppgift på jorden.

Historiskt sammanhang Ingen vet exakt när eller av vem de fem Moseböckerna skrevs. Inom bibelforskningen har man uppmärksammat upprepningar och teologiska motsägelser i berättelserna och jämfört med andra antika texter och med kända historiska företeelser i det område som skildras. I dag räknar forskarna med att Moseböckerna är slutresultatet av en lång och komplicerad process där flera äldre samlingar av dokument har redigerats samman, en process som sträcker sig från tiden efter den enade monarkin under kung David på 1000-talet f.Kr. till tiden efter exilen i Babylon på 500-talet f.Kr. Skapelsen av världen som ett gudomligt skiljande mellan ljus och mörker och land och hav, människan som en blandning av jord från marken och ett gudomligt element, den stora floden som förintar hela mänskligheten förutom en individ, detta är tankar som Bibeln har gemensamt med de gamla sumeriska, egyptiska och babyloniska skapelseberättelserna. Men Bibeln lånar inte bara utan rymmer också en polemik mot dessa texter. En avgörande skillnad är att det i Bibeln inte är flera gudar utan endast en Gud som råder över tillvaron. I andra främreorientaliska religioner tillbads bland annat solen, månen, stjärnorna och havsodjur som mäktiga och rivaliserande gudar. Det kan vara skälet till att Första Moseboken talar om att Gud skapar ”det större ljuset” och ”det mindre”, eftersom de hebreiska orden för sol och måne annars kunde förknippas

23

Livetochbibeln_.indd 23

2012-01-30 15.42


med gudarna Shamash och Yarih. Man skulle kunna säga att den bibliska berättelsen ”avmytologiserar” naturfenomenen mer än tusen år före den moderna naturvetenskapen! En annan poäng i den bibliska traditionen är att människan inte kom till av en tillfällighet, som en tjänare som ska förse gudarna med mat som i den babyloniska skapelseberättelsen, utan som skapelseverkets höjdpunkt. Enligt bibelordet är det i stället Gud som ger människan örter och frukt att äta (1 Mos 1:29).

Berättarröst och Gud som karaktär Vem är egentligen berättaren i 1 Mos 1? Vem var där och kunde tillsammans med Gud registrera att jorden ”var öde och tom”? Vem såg och hörde allt som därefter skedde? Visserligen hör vi Gud tala i berättelsen men perspektivet och synvinkeln är ändå människornas, till exempel när fåglarna flyger ”över jorden, under himlavalvet” (vers 20). Hur kommer det sig att Gud i vers 26 talar i pluralis och säger ”Vi skall göra människor som är vår avbild”? Kanske talar Gud här i pluralis majestatis, den kungliga ”vi-form” som har brukats av kejsare, kungligheter och andra dignitärer. Eller är detta en rest från ett äldre mytologiskt traditionsskikt där Gud tänktes omgiven av ett hov av änglaväsen? Den kristna tolkningen att det är personerna i treenigheten som här tilltalar varandra kan vara intressant som ett uttryck för en mångfald även i Guds väsen. Men det är en så kallad anakronistisk tolkning, som läser in den långt senare kristna teologiutvecklingen i en ursprungligen judisk berättelse utan stöd i själva texten.

24

Livetochbibeln_.indd 24

2012-01-30 15.42


att samtala om i gruppen

*

* *

På vilka sätt skiljer sig de två olika skapelseberättelserna i 1 Mos 1:1–2:3 respektive 2:4–25 åt till stil och innehåll (fokus, gudsbild, människosyn)? Vad kan ha varit de olika berättelsernas ursprungliga budskap, och vilket är deras budskap till oss i dag? Varför har tanken på Gud som skapare varit viktig för kyrkan? Är den viktig i dag och i så fall varför? Vad betyder det att människan är skapad till ”Guds avbild”? Handlar det om någon yttre eller inre egenskap som särskilt skiljer människan från de andra djuren? Eller handlar uttrycket om att människan har fått uppdraget att regera på jorden i Guds ställe, liksom härskare på Bibelns tid och ledare i Mellanöstern än i dag placerar ut bilder av sig själva som ett tecken på herravälde över ett territorium?

läs mer ur bibeln Ps 8:4–10, 1 Mos 1:29, Joh 1:1–5, Upp 21:1–6

25

Livetochbibeln_.indd 25

2012-01-30 15.42


• Vardagsnära

På vilka sätt kan tolkningarna av bibeltexten få konsekvenser i våra egna liv? Välj någon eller några av nedanstående uppgifter. Somliga uppgifter passar bra att göra hemma under veckan som kommer.

Varde ljus! Arbeta i lera och skapa din egen ljuslykta. Modellera som kan brännas i en vanlig ugn i spisen finns i de flesta hobbybutiker. Låt jorden frambringa! Skapa din egen örtagård och starta med att plantera ett frö. Välj till exempel citronmeliss, basilika, gräslök eller dill. Kanske ger projektet mersmak? Måla till musik Lägg ett stort papper på bordet och ställ ut vattenfärger. Starta musiken och låt varje deltagare i gruppen börja måla en skapelse på ”sin” plats. Efter ett par minuter går alla ett steg åt höger och fortsätter på grannens skapelse. Detta upprepas tills man kommer tillbaka till sin ursprungliga plats. Samtala om erfarenheterna. Hur är det att fortsätta med någon annans skapelse? Hur är det att någon fortsatt och slutfört det du själv började på? Mat från Edens lustgård Vissa menar att en vegetarisk eller vegansk livsstil gynnar klimatet och spar på jordens resurser. Att avstå från kött är för en del

26

Livetochbibeln_.indd 26

2012-01-30 15.42


en handling av solidaritet med djuren och avståndstagande från ett härskande där djuren kommer till skada. Prova ett vegetariskt recept och fundera över om en minskad köttkonsumtion skulle kunna vara något för dig.

Prova en klimatsmart vecka! Fundera på hur du skulle kunna agera mer klimatsmart under veckan som kommer. Använd gruppens kunskaper och Internet för att få tips och idéer. Din egen skapelseberättelse Fantisera och skriv en egen skapelseberättelse om hur allt kom till från början. Du bestämmer själv vilka aspekter av skapelsen du vill betona, liksom textens genre och hur kort eller lång den ska vara. Det kan vara en mytologisk eller mer faktamässig berättelse, ett nyhetsreportage, ett brev, en dikt … Du bestämmer!

• Bön Formulera en bön tillsammans eller be med nedanstående ord. Kanske kan någon i gruppen eller någon annan be den vid en gudstjänst i veckan som kommer.

Gud, tack för din skapelse som du gett oss att kalla vår. Hjälp oss att vårda den på bästa sätt, och hjälp oss att fördela gåvorna du gett oss på ett rättvist sätt. Led oss så att vi använder våra kunskaper och vårt engagemang så att livet gynnas. Amen.

27

Livetochbibeln_.indd 27

2012-01-30 15.42

9789152633687  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you