9789140670670

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

Boken som lockar fram kraften i skolan så att alla barn trivs och lär sig En fungerande skolgång är centralt för självbilden.

Att misslyckas i skolan är en katastrof för en elev, en katastrof som kan döljas genom utagerande beteende. Att stämplas som ”besvärlig” blir ofta en självuppfyllande profetia, en nedåtgående spiral som är svår att bryta.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare, förskollärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Birgitta Kimber

Den här boken problematiserar hur vi ser på ”busungar”, och pekar på skolans ansvar för alla elever. På ett framåtriktat och hoppfullt sätt visar Birgitta Kimber på tips och tekniker för lärare och skolledning, tekniker som inkluderar alla elever i lärandet.

Birgitta Kimber är speciallärare, leg. psykoterapeut och forskare. Birgitta är en mycket omtyckt och flitigt anlitad kursledare och har lång erfarenhet som författare.

Att hantera busungar och andra ungar

Att hantera busungar och andra ungar

Att hantera busungar och andra ungar Boken som lockar fram kraften i skolan så att alla barn trivs och lär sig Birgitta Kimber

Innehåll

Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Elever med skolproblem eller skolor med elevproblem?

5

Risk- och skyddsfaktorer

9

Kartläggning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Systemteori

13

Elever med skolproblem – att hitta kärnan

18

Att förebygga och hantera.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Elevsyn, förhållningssätt och attityder som stärker elevers positiva utveckling

27

Förebyggande åtgärder

33

Goda exempel på hur skolan kan bli framgångsrik

35

Skolan

45

Kollegorna

65

Eleverna

74

Föräldrarna Råd för en lyckad skola

93 104

Referenslista.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Egna anteckningar

112

Innehåll

3

Inledning Hur skolan sköter sitt uppdrag diskuteras ständigt, inte minst i media.

Skolan är våra barns vardag och upptar en stor del av deras liv. Det är deras liv eller verklighet under en lång tid, och hur skolan fungerar kan vara livsavgörande.

En fungerande skolgång är en av de viktigaste skyddande faktorerna för våra barn och ungdomar. Lärare och annan skolpersonal tycker att deras arbete blivit svårare under de senaste åren. Fler elever upplevs som svåra och man tycker sig sakna metoder för att få skoldagen att fungera för dessa ”busungar”. Det är också allt fler elever som upplever skolan som stökig och rörig.

Det är inte lätt att arbeta som lärare idag, höga krav ställs på att man skall kunna hantera alla typer av elever utan att man samtidigt ges de verktyg som visat sig fungera. Denna bok är tänkt att ge lärare fler verktyg så att alla, elever såväl som lärare, gynnas. De elever som upplevs som störande och bråkiga ges inte alltid den chans de förtjänar. Ofta lyfts de ur sin undervisningsgrupp och placeras i grupper

4

Inledning

för ”elever med behov av särskilt stöd”, trots att den typen av särskiljande lösningar sällan vare sig gynnar den enskilda eleven eller hans/ hennes skolkamrater. Elevernas självvärdering och motivation påverkas negativt. Dessutom påverkas lärares förväntningar och skolkamraternas attityder också av detta vilket gör saken ännu värre.

Det är viktigt för alla elever att känna att de förmår, att de kan. Det gäller inte minst de som har det svårast i skolan. Självklart är det inte helt lätt att undervisa elever som har olika typer av svårigheter, men skolan måste göra sitt yttersta för att utveckla arbetsformer som är inkluderande.

En förhoppning är att den här boken kan vara till hjälp för lärare så att de kan bli ännu bättre på att se till att ”busungar” och andra klarar av skolan.

Elever med skolproblem eller skolor med elevproblem?

En hel del lärare och föräldrar tycker att stökiga elever bör avskiljas från klasserna och att man skall satsa resurserna där de bäst behövs.

Man tycker att elever med problembeteenden skall placeras i särskilda grupper där kompetenta speciallärare kan ta hand om dem. Detta trots att preventionsforskningen entydigt visar att i grupper där normbrytande kamrater är i majoritet så ökar risken för negativ social inlärning. En omotiverad elev som placeras i en specialklass tillsammans med andra stökiga elever riskerar att hamna i en destruktiv spiral, lära sig antisociala beteenden och få ännu större svårigheter i skolan och i tillvaron överhuvud taget. Eleverna påverkas självklart av de attityder lärare och kamrater har, det blir lätt så att elever med problem stigmatiseras, deras självbild blir påverkad i negativ rikt-

Inledning

5

ning. Det finns också hela klasser som lärare upplever som besvärliga.

När dessa klasser går ut skolår 9 övertar ofta en ny klass epitetet och blir den ”besvärliga”. Då blir det viktigt att ställa frågan hur det kommer sig. Är det något i systemet som skapar dessa ”problemelever” och/eller ”problemklasser”?

När en elev inte uppfyller de krav skolan ställer på dem, vare sig det är kunskapsmässigt eller socialt/emotionellt, måste skolan ta reda på orsaken till detta och också upprätta åtgärdsprogram för att komma till rätta med svårigheterna. Det sätt man gör detta på är synnerligen viktigt, både hur man undersöker orsaken till problemen och hur man upprättar åtgärdsprogram. I ett flertal vetenskapliga undersökningar, men också i enskilda kommuners undersökningar, framträder en tydlig bild. Lärares syn på och attityd till eleverna är avgörande för hur de utvecklas. Är inställningen från skolans sida att det är elever som av en eller annan anledning har problem med skolan, eller kan man kanske se det som att det är skolan som har problem med eleven? Då dessa elever beskrivs inom elevvårdsarbetet är det ofta i mycket vaga termer som t.ex. okoncentrerad, svag, långsam, svårt med skolarbetet o.s.v. Trots att dessa beskrivningar är vaga anses de förvånande nog ofta tillräckligt relevanta för att utmynna i någon form av åtgärd.

Trots att man inte definierat vad som menas med en svag elev o.s.v. kan en sådan beskrivning ligga till grund för skolans insatser. Ofta finns också en stark tendens till att lägga problemet hos eleven, mycket sällan undersöker man om något annat kan ligga till grund för elevens problem. Det skulle ju kunna vara så att en elev har svårigheter eftersom läraren använder sig av en metodik som inte passar just denna elev. För att öka sin professionalitet bör man titta på allt som kan tänkas påverka eleven och inte automatiskt lägga problematiken hos den enskilda individen.

6

Inledning

Skolans fostransmål (t.ex. att kunna planera sitt skolarbete) ses ofta som en förutsättning för att klara av skolarbetet. Om eleven inte kan planera sitt skolarbete så bör man anta att ingen har lärt honom eller henne det.

Då man beskriver elever på ett visst sätt gång efter annan blir det lätt en självuppfyllande profetia, men inte bara det, man påverkar också andra vuxna på skolan att se eleven på ett speciellt sätt och då behandlas eleven ofta som om beskrivningen vore en sanning. Till sist så blir det en sanning.

Trots att skolan ständigt diskuteras och att lärandet står i fokus så talas det väldigt lite om själva metodiken. En lärare ska vara duktig inom sitt ämnesområde, men om han eller hon inte vet hur man hanterar en grupp eller hur man rent pedagogiskt genomför vissa moment så står han sig slätt. Många lärare ropar efter metoder för hur man hanterar konflikter i klassrummet och i skolan i stort, hur man skapar ett gott klimat i klassrummet och hur man gör för att få en god kontakt med föräldrarna. Trots att det finns kunskap om detta får blivande lärare sällan ta del av den kunskapen på sin utbildning, och trots att det finns studier som visar på hur man skapar en god grund för lärande så lyfts dessa inte fram i debatten. Det verkar också som att en del myter styr skolan mer än den kunskap som finns. I debatten märks till exempel attityder som speglar idén att förmågan att leda är något medfött, som man inte kan lära sig. Det stämmer inte – ledarskap är något som kan läras ut. Det går att lära lärare att bli bättre ledare. Mycket av den skolforskning som bedrivits i USA och också i Sverige visar på hur viktig ledaren och ledarens attityder är. Det finns mycket av det goda ledarskapet som kan läras ut och våra elever gagnas av om lärarna i den svenska skolan får lära sig det så att de slipper pröva sig fram med hjälp av trial and error. Eleverna slipper då också vara försökskaniner. Inställningen att lärarledarskapet inte kan stude-

Inledning

7

ras och läras in utan enbart kan utvecklas i takt med växande undervisningserfarenhet är till skada för både lärare och elever. För att citera Terje Ogden (professor i psykologi och forskningsdirektör vid Adferdssenter i Oslo): ”Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap, ändå bygger skolan sin egen verksamhet på allt annat än kunskap!” Det är dags att den kunskap som finns om lärande och god lärandemiljö sprids och ligger till grund för det som görs i våra klasser! Lärares attityd formas naturligtvis av vad de själva fått lära sig men också av de föreställningar som finns i ett kollegium. Om attityder som speglar en orimlig syn på elevers möjlighet att lära sig saker får finnas utan att de blir bemötta, så är det skolan som har problem, inte eleverna. Det har också varit en debatt i Sverige om lärarens ämneskunskaper och självklart är dessa viktiga, men enligt en rapport från Skolverket (”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

En kunskapsöversikt”, 2009) verkar det som att lärarens ämnes­ didaktiska kunskaper (förmåga att undervisa i ämnet) är viktigare än själva ämneskunskaperna! Även lärarens sociala kompetens lyfts fram i rapporten, som något som påverkar elevernas resultat. Social kompetens är också något som man kan utveckla och lära sig.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns en hel del kunskap om hur skolan kan arbeta för att alla elever skall vara inkluderade.

Det är inte odelat enkelt men skolan måste fortsätta att försöka. En fungerande skolgång är en av de viktigaste skyddande faktorerna som finns och också en som skolan verkligen kan stärka.

8

Inledning

Inspiration och personlig utveckling

Inspiration och personlig utveckling

Boken som lockar fram kraften i skolan så att alla barn trivs och lär sig En fungerande skolgång är centralt för självbilden.

Att misslyckas i skolan är en katastrof för en elev, en katastrof som kan döljas genom utagerande beteende. Att stämplas som ”besvärlig” blir ofta en självuppfyllande profetia, en nedåtgående spiral som är svår att bryta.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare, förskollärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Birgitta Kimber

Den här boken problematiserar hur vi ser på ”busungar”, och pekar på skolans ansvar för alla elever. På ett framåtriktat och hoppfullt sätt visar Birgitta Kimber på tips och tekniker för lärare och skolledning, tekniker som inkluderar alla elever i lärandet.

Birgitta Kimber är speciallärare, leg. psykoterapeut och forskare. Birgitta är en mycket omtyckt och flitigt anlitad kursledare och har lång erfarenhet som författare.

Att hantera busungar och andra ungar

Att hantera busungar och andra ungar

Att hantera busungar och andra ungar Boken som lockar fram kraften i skolan så att alla barn trivs och lär sig Birgitta Kimber