n e k o b d n a H a n e r in g o c h pl g n i r e d r ä ut v
Ă…sa Eklund
Cover_978-91-27-42381-7.indd 3
11-11-18 09.36.43
Text section_978-91-27-42381-7.indd 2
11-11-22 11.37.23
Innehåll Förord
8
Fritidspedagogikens grundstenar
10
Allmänna råd i praktiken
12
Uppslagsverk i det löpande arbetet
12
Diskussionsunderlag vid pedagogiska samtal
14
Diskussionsfrågor
I barngruppen
Fritidshemmets uppdrag
17
18
Normer och värden
18
Meningsfull fritid
19
Planera utifrån barnens ålder och mognad Lära känna närmiljön
Stöd i utvecklingen
20
Lek och skapande
21
Komplement till skolan
22
Planera tillsammans
Uppföljning och utvärdering
23
Systematiskt kvalitetsarbete
24
Formulera och utvärdera mål
24
Planeringsmodell
Planera och organisera verksamheten Planeringstid
29 29
Schemaläggning
Planering i arbetslaget
30
Mötesansvarig Mötestid Dagordning Minnesanteckningar Delegering
Text section_978-91-27-42381-7.indd 3
11-11-22 11.37.23
Enskild planering
32
Strukturera upp planeringstillfällena ”Att göra”-lista Reflektera och utvärdera Övriga ansvarsområden
Olika förutsättningar
33
Dela in barnen i grupper Samarbeta med andra avdelningar Planera lekmiljön Barnens delaktighet
Lokaler och utemiljö
35
Innemiljön Utemiljön
Barns delaktighet och inflytande Utveckla barnens idéer och intressen
37 37
Planera aktiviteter Delta i utvärdering Vardagsprat
Ge barnen möjlighet att påverka
38
Stormöten Utställningar Ansvar för innemiljön Tipslåda Måltider
Synliggöra och medvetandegöra verksamheten Information från fritidshemmet
41 41
Hur kan informationen förmedlas? Målgrupper – vilka ska ta del av er information?
Samarbete mellan fritidshem och hem
44
Samarbete mellan fritidshem och skola
45
Gemensamma planeringsmöten Gemensam inskolning Gemensamma utvecklingssamtal Gemensam föräldrainformation
Avslutning
48
Källförteckning
49
Text section_978-91-27-42381-7.indd 4
11-11-22 11.37.23
Bilagor
Kopieringsunderlag Inventering av fritidshemmets lokaler samt utemiljö
53
Planering med arbetslaget
56
Veckoplanering
57
Uppföljning
58
Dagbok
59
I leken lär vi …
60
Diskussionsfrågor
61
Text section_978-91-27-42381-7.indd 5
11-11-22 11.37.23
Allmänna råd i praktiken numera av skollagen, varav ett kapitel (2010:800 kap 14) särskilt behandlar fritidshemmet. Men verksamheten styrs även av läroplanen Lgr 11, där den första delen, Skolans värdegrund och uppdrag, ska tillämpas på fritidshemmet. Den andra delen, Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, gäller i ”tillämpliga delar” för fritidshemmet liksom för förskoleklassen. I den tredje delen, Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav, står dock inget som riktar sig särskilt till fritidshemmet, men det är en fördel att känna till den eftersom alla som arbetar som lärare i fritidspedagogik ska ”stimulera till utveckling”. Skolverkets dokument Allmänna råd och kommentarer – kvalitet i fritidshem är riktat direkt till fritidshemmet och dess pedagoger och bygger bland annat på skollagen och läroplanen. I dokumentet står det att fritidshemmet genom sin utforskande, laborativa och praktiska metodik ska bidra till att eleverna når målen i grundskolan. Allmänna råd är ett sätt att ge alla fritidshem samma grund och förutsättningar. Fritidsverksamheten ska följa dess råd om de inte på annat sätt kan beskriva hur de når målen. Dokumentet kan användas på många olika sätt av alla som arbetar som lärare i fritidspedagogik.
FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET STYRS
Uppslagsverk i det löpande arbetet När fritidshemmet väljer och skriver mål och syfte i arbetsplanen, veckoplaneringen eller i något informationsblad bör utgångspunkten vara de nationella målen, antingen ur läroplanen eller Allmänna råd. Det senare dokumentet kan upplevas stå närmare fritidsverksamheten och det är därför lämpligt att utgå från detta när målen, målkriterierna och metoderna ska formuleras. Använd gärna Allmänna råd som ett uppslagsverk för att ta reda på vad som gäller, eller hur aktiviteterna ska kopplas till de nationella styrdokumenten i det löpande vardagsarbetet. Detta citat kan användas för att förtydliga arbetet om syftet är att barnen ska träna grovmotorik på ett lekfullt sätt, till exempel i samband med rörelselek i gymnastiksalen: Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Allmänna råd, s. 24 10
Text section_978-91-27-42381-7.indd 10
FRITIDSHEM HANDBOKEN
11-11-22 11.37.25
Har barnen tillsammans med de vuxna bestämt en aktivitet eller regler för till exempel måltidssituationen, kan det kopplas till följande: I fritidshemmet kan barnen få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka fritidshemmets innehåll. Allmänna råd, s. 27
Skriver man sina informationsblad till föräldrarna på datorn kan man lätt kopiera in texten från Allmänna råd från ett nedladdat dokument, och sedan klistra in det direkt i informationen med en hänvisning till dokumentet. FÖRKLARANDE KORT
De råd som ges i början av varje kapitel i Allmänna råd kan skrivas på olika kort med en fin ram eller bild intill. Korten kan sedan hängas upp på anslagstavlan för att snabbt förklara syftet med en aktivitet eller liknande. De kan också användas som underlag vid diskussioner i barngruppen eller vid ett föräldramöte.
Det är viktigt att personalen aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad.
Det är v ikt persona igt att len erbj ud barnen en meni er ng stimule rande o sfull, ch utveckla nde frit id som är varie rad och ut från ba rnens be går hov och intresse n. Allm kommen änna råd och tarer i fritids – kvalitet hem (20 07:22)
Allmänna råd och kommentarer – kvalitet i fritidshem (2007:27)
FRITIDSHEM HANDBOKEN
Text section_978-91-27-42381-7.indd 11
11
11-11-22 11.37.30
Systematiskt kvalitetsarbete står det att personalen inom fritidshemmet ska ha kompetens att kunna planera, granska och utveckla sitt arbete, och att kommunen och skolans ledning ska ge förutsättningar för ett sådant arbete. Verksamheten ska med andra ord bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är viktigt att man som lärare i fritidspedagogik ser kvalitetsarbetet som en viktig del i förbättringsarbetet av fritidshemmet, och i utvecklingen av den egna yrkesrollen. Det är lätt att se kvalitetsarbetet som en pappersprodukt som är ett påbud uppifrån, som måste bli klart och lämnas in. Försök att inte se på det som en skyldighet, utan se att det faktiskt har ett syfte – att utveckla och förbättra verksamheten. Det är viktigt att fritidshemmet har sitt eget systematiska kvalitetsarbete även om samarbetet med skolan medför att verksamheten också ingår som en del i skolans kvalitetsarbete. De båda verksamheterna kan ha samma mål, men arbetsmetoderna skiljer sig åt eftersom fritidshemmet arbetar med sin egen pedagogik – fritidspedagogik.
I ALLMÄNNA RÅD
Formulera och utvärdera mål Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbetslaget på ett systematiskt sätt utgår från nuläget (förutsättningarna), och utifrån det sätter upp ett antal prioriterande mål. Ibland är det dock skolledningen eller kommunens barn- och utbildningsnämnd som formulerar målen. Redan under planeringen av kvalitetsarbetet bör en arbetsplan upprättas, där det framgår vilka de prioriterade målen är, hur de ska följas upp och utvärderas. När uppföljningen sedan är gjord ska resultaten av de olika utvärderingarna sammanställas och en djupare analys av resultaten göras. Analysen ska därefter leda fram till en slutsats med en redogörelse för vad som är bra och dåligt i verksamheten och vilka åtgärder som krävs för att utveckla fritidshemmet. Detta ger sedan ett helt nytt utgångsläge för det fortsatta arbetet. I Allmänna råd står det också att föräldrar och barn ska vara delaktiga och ha insyn i fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete. Det kan dels åstadkommas genom att ge föräldrarna får möjlighet att läsa och kommentera arbetsplanen – de prioriterade målen och de metoder och den uppföljning som är planerad. Barnen och föräldrarna kan också göras delaktiga genom exempelvis enkäter eller intervjuer.
22
Text section_978-91-27-42381-7.indd 22
FRITIDSHEM HANDBOKEN
11-11-22 11.37.33
Planeringsmodell I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att lägga tid på planeringen av de olika momenten: mål, uppföljning, resultat, analys och bedömning samt åtgärder och nya förutsättningar. För att arbetet inte ska kännas för tungt och det mesta inte skjutsas upp till sista stund, är det även viktigt att tidsätta arbetet. Det är också bra att ha avstämningspunkter för att ha koll på vad som görs och hur arbetet fortskrider. Jan Håkansson beskriver i boken Formulera och utvärdera mål (2008), en modell för systematiskt kvalitetsarbete. Figuren nedan är inspirerad av en föreläsning av Jan Håkansson på Linneuniversitetet i Växjö 2010.
Metoder/ Processer För att arbeta mot målen
Metoder Konkreta Förbättrande
Mål/Målkriterier
Förutsättningar
Metoder Enkäter, Intervjuer Samtal, Protokoll Observationser Bilder, Övrig dokumentation
Vad man förväntar sig
Nuläge, utgångsläge
Uppföljning Datainsamlig
Systematiskt kvalitetsarbete
G
En röd tråd genom verksamheten Logik hela vägen
ER
IN
Åtgärder
I mötena mellan barn/elev och pedagog
Bedömning
Slutsats Starka och svaga sidor
Ä UTV
RD
Resultat Neutralt underlag för analys
Metoder Iakttagelser Det som visar sig Speglingar Beskrivningar
Analys
Vad “säger” resultaten Metoder Tolka Problematisera Jämföra Förklara
Mål och målkriterier I en arbetsplan ska det finnas ett fåtal prioriterade mål grundade på de nationella målen i läroplanen eller Allmänna råd. Målen bestäms av ledningen eller arbetslaget utifrån de förutsättningar kommunen, rektorsområdet eller fritidshemmet har. Det är viktigt att det förs samtal om vad de prioriterade målen betyder, det vill säga vilka målkriterierna är och hur målen uppnås. Målkriterier visar hur och på vilka sätt målen har uppnåtts. Det är också viktigt att bestämma vilka metoder som ska användas i arbetet mot målen. Märker arbetslaget, skolan eller kommunen att till exempel läsförståelsen är låg (kanske utifrån nationella prov) kan ett prioriterat mål vara att: ”Skolan, inklusive fritidshemmet,
FRITIDSHEM HANDBOKEN
Text section_978-91-27-42381-7.indd 23
Metoder/ Processer För att arbeta mot målen
Mål/Målkriterier
Vad man förväntar sig
23
11-11-22 11.37.34
Enskild planering Även när det gäller att få struktur på den egna planeringen finns det några saker att tänka på som kan underlätta för att använda tiden på ett bra sätt.
Strukturera upp planeringstillfällena Som lärare i fritidspedagogik händer det att man förutom fritidsverksamheten ibland också har ansvar för lektioner eller annan verksamhet i skolan som kräver planering. För att kunna bibehålla en bra kvalitet på båda verksamheterna är det viktigt att den enskilda planeringen struktureras upp så att varje verksamhet får sin del av planeringstiden. Ett sätt att hålla ordning på detta är att i sitt personliga schema skriva in när de olika verksamheterna ska planeras.
”Att göra”-lista Att ha en ”att göra”-lista är ett enkelt sätt att skapa en överblick över det som ska göras på den enskilda planeringen. Det blir som en personlig dagordning. Ett annat sätt att ha koll på vad som ska göras är att skriva upp det som måste göras på post-it-lappar. Då är det bara att ta bort lapparna efterhand som uppgifterna är utförda. Det går förstås att ha både en gemensam och en enskild ”att göra”-lista.
Reflektera och utvärdera ”Skriv innan cementen stelnar” står det i lärarförbundets skrift Samtalskonst i praktiken. Med det menas att man ska sträva efter att göra sina reflektioner kring en aktivitet med barnen direkt efter att den ägt rum. Eftersom tiden på dagen oftast är knapp räcker det att skriva ned sina reflektionerna på små lappar som sedan kan sammanställas på den enskilda planeringen.
Övriga ansvarsområden Som lärare i fritidspedagogik kan man ha övriga ansvarsområden som kräver sin tid av den enskilda planeringen. Detta kan vara exempelvis ekonomiansvar, representant för utvecklingsgrupper eller trygghetsgrupper.
30
Text section_978-91-27-42381-7.indd 30
FRITIDSHEM HANDBOKEN
11-11-22 11.37.36
Olika förutsättningar För att kunna arbeta mot fritidshemmens mål, kan arbetslaget behöva fundera över och diskutera hur verksamheten kan organiseras så att det blir möjligt. Det är svårt att påverka storleken och sammansättningen på den barngrupp som finns på fritidshemmet. Det är förutsättningar som man ibland måste acceptera och utgå från i sin planering av verksamheten. Däremot ska kommunerna, enligt Allmänna råd, anpassa gruppstorleken och dess sammansättning, samt personaltätheten, efter barngruppens behov och intressen. Det gäller därför att vara observant på när den stora barngruppen resulterar i negativa effekter som stress, för hög ljudvolym eller att inte alla barn får sina behov tillgodosedda. För att kunna påverka barngruppens storlek och sammansättning är det viktigt att det görs en uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det ger konkreta bevis på att fritidsverksamheten med befintlig barngrupp kanske inte kan uppfylla målen i Lgr 11 eller det som står i Allmänna råd. Beroende på förutsättningarna kan lösningarna se olika ut.
Dela in barnen i grupper Fundera på om det finns tillfällen när barnen kan delas in i flera grupper. En större grupp kan kanske vara ute så att en mindre grupp har möjlighet att leka i lugn och ro inne. Eller så kan en större grupp se på film så att en vuxen får tid att sitta ned med några få barn för en mer pedagogkrävande aktivitet. Kanske finns det möjlighet för barngruppen att äta i omgångar – där en grupp äter medan de andra barnen är kvar på avdelningen, för att sedan bytas av. Har personalen dessutom möjlighet att träffas en stund innan fritidsverksamheten startar på eftermiddagen, kan gruppens sammansättning för dagen diskuteras och grupper kan eventuellt sättas samman utifrån vad som är på gång. På så sätt kan man få eftermiddagens aktiviteter att fungera så bra som möjligt.
FRITIDSHEM HANDBOKEN
Text section_978-91-27-42381-7.indd 31
31
11-11-22 11.37.38
KOPIERINGSUNDERL AG
FRITIDSHEM HANDBOKEN
Planering med arbetslaget Arbetslag: Datum: Närvarande: Mötesansvarig: DAGORDNING 1. Utvärdering/uppföljning av föregående vecka 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Minnesanteckningar: ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................................................................................
54
Text section_978-91-27-42381-7.indd 54
Kopieringsunderlag © 2011 Åsa Eklund och Natur & Kultur Fritidshem Handboken – planering och utvärdering, ISBN 978-91-27-42381-7
11-11-22 11.37.40
KOPIERINGSUNDERL AG
FRITIDSHEM HANDBOKEN
Dagbok för v. ........... PRIORITERADE MÅL ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................................................................................
VECKANS MÅL ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................................................................................
DAGBOK Planering
Spontana aktiviteter på fritidshemmet under veckan
MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG
KOPPLING TILL STYRDOKUMENTEN ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................................................................................
Kopieringsunderlag © 2011 Åsa Eklund och Natur & Kultur Fritidshem Handboken – planering och utvärdering, ISBN 978-91-27-42381-7
Text section_978-91-27-42381-7.indd 57
57
11-11-22 11.37.40
Handboken planering och utvärdering
Lärare i fritidspedagogik – synliggör verksamheten för att höja statusen på yrket! Genom att bli medveten om uppdraget och synliggöra verksamheten kan kvaliteten höjas. FRITIDSHEM Handboken ger hjälp i att tolka och förstå vad som står i styrdokumenten om fritidshemmets uppdrag. Här finns handfasta råd för hur verksamheten kan planeras och organiseras. I slutet finns kopieringsunderlag som underlättar arbetet med att planera och följa upp arbetet samt presentera vad barnen lär och utvecklar. Åsa Eklund har lång erfarenhet som lärare i fritidspedagogik. Hon har också haft en utvecklingstjänst inom Värnamo kommun med uppdraget att konkretisera fritidshemmets verksamhet.
ISBN 978-91-27-42381-7
9 789127 423817
Cover_978-91-27-42381-7.indd 2
11-11-18 09.36.39