9789127089105

utifrån detta enorma urval är både kreativt och spännande. För att resultatet ska bli lyckat är det bra att veta något om färg och form och vilka perenner som är fina att kombinera.

Det handlar också om livsmiljö – att hitta den bästa platsen för varje perenn.

Oavsett vilken stil man vill ha på sin trädgård finns det perenner som passar. Man kan även välja skötselnivå, alltifrån omständligt, svårt och pyssligt till sparsmakat och lättskött.

Med den här boken vill jag inspirera alla som har en trädgård att anlägga perennrabatter.

Eva Robild Görgen Persson

”Det härliga med perenner är att det finns en sådan mångfald, och att skapa vackra rabatter

Perenna rabatter

Färger och former • Kombinationer • Livsmiljö •

Perenna rabatter

Vackra, små, stora, färgstämda, brokiga, skuggiga, mormorsblommande, praktfulla eller raritetsfyllda. Alltså precis så som du själv vill ha det.”

Eva Robild är trädgårdsskribent med uppdrag för vecko- och månadstidningar, som Allers, Allt om trädgård, Drömhem & Trädgård och Trädgårdsliv. Hon är också flitigt anlitad som föreläsare. Tillsammans med fotograf Görgen Persson har hon på Natur & Kultur tidigare gett ut Första trädgården (2005) och Pioner (2007).

Eva Robild Görgen Persson

Innehåll Förord

7

Perennrabatten

Historik med trendspaning 12 Det börjar under ytan – jord och livsmiljö Fem år – rabatten utvecklas 26 Låt rabatten spegla din personlighet – växternas språk 29

21

Elsies och Yngves rabatt 82 Idérabatt 86 Rabattens nomader 87 Perenner som blommar nästan hela sommaren 91 Plantporträtt: näva 92

45

Modern mormorsrabatt

Birgittas rabatt 50 Idérabatt 54 Klassiska rabattväxter 55 Perenner som blommar från vår till höst Marktäckare i soligt läge 59 Plantporträtt: daglilja 60

Ethels rabatt 64 Idérabatt 68 Perenner i kallt klimat 69 Tips för bättre mikroklimat 73 Sand- och gräsmetoden 77 Plantporträtt: pion 78

Rabatt med inspiration från naturen

Vårblommande rabatt Evas rabatt 34 Idérabatt 38 Vintergrön stomme 39 Vårens perenner 41 Kombinera med lökväxter Plantporträtt: julros 46

Rabatt på norrländska

Enfärgad rabatt

56

Christinas rabatt 96 Idérabatt 100 Färgen spelar roll 101 Sju färgstämda rabatter 102 Plantporträtt: vallmo 108

Innehåll Förord

7

Perennrabatten

Historik med trendspaning 12 Det börjar under ytan – jord och livsmiljö Fem år – rabatten utvecklas 26 Låt rabatten spegla din personlighet – växternas språk 29

21

Elsies och Yngves rabatt 82 Idérabatt 86 Rabattens nomader 87 Perenner som blommar nästan hela sommaren 91 Plantporträtt: näva 92

45

Modern mormorsrabatt

Birgittas rabatt 50 Idérabatt 54 Klassiska rabattväxter 55 Perenner som blommar från vår till höst Marktäckare i soligt läge 59 Plantporträtt: daglilja 60

Ethels rabatt 64 Idérabatt 68 Perenner i kallt klimat 69 Tips för bättre mikroklimat 73 Sand- och gräsmetoden 77 Plantporträtt: pion 78

Rabatt med inspiration från naturen

Vårblommande rabatt Evas rabatt 34 Idérabatt 38 Vintergrön stomme 39 Vårens perenner 41 Kombinera med lökväxter Plantporträtt: julros 46

Rabatt på norrländska

Enfärgad rabatt

56

Christinas rabatt 96 Idérabatt 100 Färgen spelar roll 101 Sju färgstämda rabatter 102 Plantporträtt: vallmo 108

Förord

Rabatt på berget

Anjas rabatt 112 Idérabatt 116 Stenparti, klippträdgård eller rasbrant 117 Perenner för heta och torra lägen 118 Plantporträtt: små men fräcka 121

Rabatt i skugga

Vivians rabatt 126 Idérabatt 130 Perenner för skuggsidan 131 Plantporträtt: funkia 136

Sensommarrabatt

Annas rabatt 140 Idérabatt 144 Perenner för sensommarprakt 145 Plantporträtt: röd rudbeckia 148

Rabatt med djungelkänsla Lotties rabatt 152 Idérabatt 156 Perenner som orkar konkurrera (och lite om de som inte kan) 157 Plantporträtt: prydnadsgräs 162

Andra rabattidéer

Färdig rabatt på rekordtid 166 Lättskött rabatt 169 Rabatt med inspiration från Holland och USA 170 Doftande perenner 172 Perenner för fjärilar m.fl.

175 Perenngrop – ett gömställe bland växter 177 Perenner i och vid vatten 178 Perenner för alla lägen 180 Solitära perenner 181 På gränsen till perenn 182 Perenner i kruka 185 Perenner i vas 186

Skötsel

Skötselkalender 190 Inköp 192 Anlägga ny rabatt 193 Renovera gammal rabatt 194 Gödsling 194 Omplantering 195 Förökning – delning, sådd, sticklingar Växtstöd 196 Ogräs 197 Skadegörare och sjukdomar 198 Kort om perenna personer Tips på plantskolor 200 Källor 201 Tack 201 Växtregister 202

195

När jag var barn på 1970-talet tillbringade jag en del av sommarloven hos farmor och farfar i Helsingborg.

De hade inte haft råd att bygga ett eget hus förrän de kommit upp i 50-årsåldern, men kanske just för att de fått spara, vänta och drömma väldigt länge tog de sig an trädgården med enorm odlingslust.

Köksodlingen var farfar Gunnars huvudsyssla. Han beskar äppelträden, en rest från den gamla fruktodlingen där huset låg, och han satte potatis, lök och morötter i långa rader.

Farmor Elsa älskade blommor av alla de slag. Jag minns särskilt hennes stolthet, den långa och breda perennrabatten utmed oxelhäcken.

Den blommade jämt. Farmor gick böjd över härligheten, delade plantor och klippte visset, band upp höga blommor och såg till att alla växterna mådde bra.

När jag nästan 40 år senare går igenom pappas fotoalbum för att återuppliva mina minnen hittar jag den. Rabatten måste vara minst tjugo meter lång och tre, fyra meter bred, lätt svängd och avgränsad med öländsk kalksten mot gräsmattan. I ena änden står en forsythia och i andra en lila fjärilsbuske. På vårbilderna dominerar blålila aubretia med tulpaner i bakgrunden, senare blommar kantnepeta, kärleksört och nejlikrot. Där finns prästkragar och praktlysing, plymspirea och purpurklätt. Starkast av allt lyser höstflox i vitt och purpur samt den höga höstrudbeckian gullboll.

Ettåriga ringblommor har sått sig här och där. Låga perenner längst fram avlöses av högre i bakgrunden.

Visste jag inte bättre kunde jag tro att hon hade varit i England och funnit inspiration, men jag tror inte att det ens fanns i hennes föreställningsvärld att kunna åka dit. Kanske besökte hon Sofiero och såg kronprinsessan Margaretas rabatter eller så tog hon intryck av någon trädgård hos de välbeställda familjerna hon var städerska hos.

Jag hoppas farmor Elsa sitter där uppe på ett moln och nickar uppmuntrande när jag nu skriver om perenna rabatter, och mina favoritväxter – perennerna.

200

Förord

Rabatt på berget

Anjas rabatt 112 Idérabatt 116 Stenparti, klippträdgård eller rasbrant 117 Perenner för heta och torra lägen 118 Plantporträtt: små men fräcka 121

Rabatt i skugga

Vivians rabatt 126 Idérabatt 130 Perenner för skuggsidan 131 Plantporträtt: funkia 136

Sensommarrabatt

Annas rabatt 140 Idérabatt 144 Perenner för sensommarprakt 145 Plantporträtt: röd rudbeckia 148

Rabatt med djungelkänsla Lotties rabatt 152 Idérabatt 156 Perenner som orkar konkurrera (och lite om de som inte kan) 157 Plantporträtt: prydnadsgräs 162

Andra rabattidéer

Färdig rabatt på rekordtid 166 Lättskött rabatt 169 Rabatt med inspiration från Holland och USA 170 Doftande perenner 172 Perenner för fjärilar m.fl.

175 Perenngrop – ett gömställe bland växter 177 Perenner i och vid vatten 178 Perenner för alla lägen 180 Solitära perenner 181 På gränsen till perenn 182 Perenner i kruka 185 Perenner i vas 186

Skötsel

Skötselkalender 190 Inköp 192 Anlägga ny rabatt 193 Renovera gammal rabatt 194 Gödsling 194 Omplantering 195 Förökning – delning, sådd, sticklingar Växtstöd 196 Ogräs 197 Skadegörare och sjukdomar 198 Kort om perenna personer Tips på plantskolor 200 Källor 201 Tack 201 Växtregister 202

195

När jag var barn på 1970-talet tillbringade jag en del av sommarloven hos farmor och farfar i Helsingborg.

De hade inte haft råd att bygga ett eget hus förrän de kommit upp i 50-årsåldern, men kanske just för att de fått spara, vänta och drömma väldigt länge tog de sig an trädgården med enorm odlingslust.

Köksodlingen var farfar Gunnars huvudsyssla. Han beskar äppelträden, en rest från den gamla fruktodlingen där huset låg, och han satte potatis, lök och morötter i långa rader.

Farmor Elsa älskade blommor av alla de slag. Jag minns särskilt hennes stolthet, den långa och breda perennrabatten utmed oxelhäcken.

Den blommade jämt. Farmor gick böjd över härligheten, delade plantor och klippte visset, band upp höga blommor och såg till att alla växterna mådde bra.

När jag nästan 40 år senare går igenom pappas fotoalbum för att återuppliva mina minnen hittar jag den. Rabatten måste vara minst tjugo meter lång och tre, fyra meter bred, lätt svängd och avgränsad med öländsk kalksten mot gräsmattan. I ena änden står en forsythia och i andra en lila fjärilsbuske. På vårbilderna dominerar blålila aubretia med tulpaner i bakgrunden, senare blommar kantnepeta, kärleksört och nejlikrot. Där finns prästkragar och praktlysing, plymspirea och purpurklätt. Starkast av allt lyser höstflox i vitt och purpur samt den höga höstrudbeckian gullboll.

Ettåriga ringblommor har sått sig här och där. Låga perenner längst fram avlöses av högre i bakgrunden.

Visste jag inte bättre kunde jag tro att hon hade varit i England och funnit inspiration, men jag tror inte att det ens fanns i hennes föreställningsvärld att kunna åka dit. Kanske besökte hon Sofiero och såg kronprinsessan Margaretas rabatter eller så tog hon intryck av någon trädgård hos de välbeställda familjerna hon var städerska hos.

Jag hoppas farmor Elsa sitter där uppe på ett moln och nickar uppmuntrande när jag nu skriver om perenna rabatter, och mina favoritväxter – perennerna.

200

Farmor var också duktig på textilt hantverk och gjorde underbara färgstarka flamskvävnader som numera hänger på väggen i min skrivarlya och gör mig pigg och glad. Så var också hennes perennrabatt: en glädjefylld prunkande färgkavalkad där det viktiga var att det blommade något hela året, inte att det var sparsmakat och diskret eller färgkombinerat.

Själv har jag blivit växtälskare. Jag tycker det är intressant att kombinera bladens former och försöker hitta kombinationer av växter som är snygga ihop. Men i ärlighetens namn älskar jag även de klatschiga och icke färgstämda rabatterna, trots att de inte är trendiga för tillfället. Men vad är väl rabattens mening om inte att sprida glädje?

Får man skylla på sin uppväxt när det uppstår färgkrockar i rabatten?

Jag vet mycket om hur man kombinerar och hittar accentfärger så att det borde bli snyggt, men så kommer jag hem med något nytt växtfynd och gräver ner plantan där det för tillfället finns plats. Med resultatet att jag ofta får flytta den året därpå. Men precis som jag tror det var för min farmor är glädjen med perennrabatten inte bara att det ska blomma fint utan också själva arbetet med växterna. Omplanteringarna, flyttarna och de tillfällen när en kombination blir riktigt bra. Det är lycka i det lilla! Arbetet med att dela, klippa ner och rensa mellan plantorna är en del av allt detta. Att ta bort det som blivit för mycket och ersätta växter som dött likaså. Det är sant att det är arbetet som är den stora glädjen med att odla.

När jag skaffade min första trädgård 1991 var farmor inte längre i livet, annars hade hon säkert delat med sig av sina perenner så som hon gjorde till mamma. Istället fick jag plantor av min arbetskamrat Karin. Den gamla mormorsperennen studentnejlika i rödorange minns jag fortfarande, kanske för att den med sin starka färg var så svår att placera.

Genom åren har jag lärt mig hur viktigt det är att varje växt får rätt plats.

Inte bara att det blir snygga kombinationer utan att det finns en livsmiljö som är optimal för varje växt. Det går inte att med framgång odla skuggväxter i solen, och växter som trivs i kalkrik lerjord får det kämpigt i skogen, där jorden har lågt pH-värde.

En del växter behöver ha tomt utrymme omkring sig för att inte tyna bort, andra ska ha tuffa grannar att knuffas med för att inte ta över hela rabatten.

Bland alla de trädgårdsmänniskor som lärt mig om perenner måste jag få nämna ett par. Harriet Hägle från Billesholm hade en passion för perenner och en förståelse för deras personligheter som var imponerande. Det var hennes rabatter också – fantastiska kombinationer i färg och form med hänsyn tagen till varje växts individualitet och behov. Harriets perfekta säsongsövergångar har jag aldrig sett maken till. Peter Gaunitz känsla för natur och växternas livsmiljö ökade förståelsen för att växter beter sig olika beroende på var de grävs ner. Han påstår till och med att ju mer extrem en miljö är, desto mer lättodlat är det. Jag är böjd att hålla med, fast då gäller det att ha mycket stor kunskap om växter och välja rätt, och det har Peter.

Det härliga med perenner är att det finns en sådan enorm mångfald. Oavsett vilken stil man vill ha på sin trädgård finns det perenner som passar. Och för den delen kan man även välja skötselnivå, alltifrån omständligt, svårt och pyssligt till rabatter som är lättskötta eller åtminstone kräver färre timmar per kvadratmeter och år än gräsmattan.

Med den här boken vill jag uppmana alla som har en trädgård att anlägga perennrabatter. Vackra, små, stora, färgstämda, brokiga, skuggiga, mormorsblommande, lättskötta eller raritetsfyllda. Alltså precis så som du vill ha det.

För att spegla en del av mångfalden har jag besökt duktiga trädgårdsmänniskor runt om i landet som visar sina rabatter och delar med sig av sin kunskap. Låt dem och deras rabatter tjäna som inspirationskällor till att genomföra dina personliga trädgårdsdrömmar.

Lycka till!

”Meningen med en rabatt är väl att sprida glädje. ”

Farmor var också duktig på textilt hantverk och gjorde underbara färgstarka flamskvävnader som numera hänger på väggen i min skrivarlya och gör mig pigg och glad. Så var också hennes perennrabatt: en glädjefylld prunkande färgkavalkad där det viktiga var att det blommade något hela året, inte att det var sparsmakat och diskret eller färgkombinerat.

Själv har jag blivit växtälskare. Jag tycker det är intressant att kombinera bladens former och försöker hitta kombinationer av växter som är snygga ihop. Men i ärlighetens namn älskar jag även de klatschiga och icke färgstämda rabatterna, trots att de inte är trendiga för tillfället. Men vad är väl rabattens mening om inte att sprida glädje?

Får man skylla på sin uppväxt när det uppstår färgkrockar i rabatten?

Jag vet mycket om hur man kombinerar och hittar accentfärger så att det borde bli snyggt, men så kommer jag hem med något nytt växtfynd och gräver ner plantan där det för tillfället finns plats. Med resultatet att jag ofta får flytta den året därpå. Men precis som jag tror det var för min farmor är glädjen med perennrabatten inte bara att det ska blomma fint utan också själva arbetet med växterna. Omplanteringarna, flyttarna och de tillfällen när en kombination blir riktigt bra. Det är lycka i det lilla! Arbetet med att dela, klippa ner och rensa mellan plantorna är en del av allt detta. Att ta bort det som blivit för mycket och ersätta växter som dött likaså. Det är sant att det är arbetet som är den stora glädjen med att odla.

När jag skaffade min första trädgård 1991 var farmor inte längre i livet, annars hade hon säkert delat med sig av sina perenner så som hon gjorde till mamma. Istället fick jag plantor av min arbetskamrat Karin. Den gamla mormorsperennen studentnejlika i rödorange minns jag fortfarande, kanske för att den med sin starka färg var så svår att placera.

Genom åren har jag lärt mig hur viktigt det är att varje växt får rätt plats.

Inte bara att det blir snygga kombinationer utan att det finns en livsmiljö som är optimal för varje växt. Det går inte att med framgång odla skuggväxter i solen, och växter som trivs i kalkrik lerjord får det kämpigt i skogen, där jorden har lågt pH-värde.

En del växter behöver ha tomt utrymme omkring sig för att inte tyna bort, andra ska ha tuffa grannar att knuffas med för att inte ta över hela rabatten.

Bland alla de trädgårdsmänniskor som lärt mig om perenner måste jag få nämna ett par. Harriet Hägle från Billesholm hade en passion för perenner och en förståelse för deras personligheter som var imponerande. Det var hennes rabatter också – fantastiska kombinationer i färg och form med hänsyn tagen till varje växts individualitet och behov. Harriets perfekta säsongsövergångar har jag aldrig sett maken till. Peter Gaunitz känsla för natur och växternas livsmiljö ökade förståelsen för att växter beter sig olika beroende på var de grävs ner. Han påstår till och med att ju mer extrem en miljö är, desto mer lättodlat är det. Jag är böjd att hålla med, fast då gäller det att ha mycket stor kunskap om växter och välja rätt, och det har Peter.

Det härliga med perenner är att det finns en sådan enorm mångfald. Oavsett vilken stil man vill ha på sin trädgård finns det perenner som passar. Och för den delen kan man även välja skötselnivå, alltifrån omständligt, svårt och pyssligt till rabatter som är lättskötta eller åtminstone kräver färre timmar per kvadratmeter och år än gräsmattan.

Med den här boken vill jag uppmana alla som har en trädgård att anlägga perennrabatter. Vackra, små, stora, färgstämda, brokiga, skuggiga, mormorsblommande, lättskötta eller raritetsfyllda. Alltså precis så som du vill ha det.

För att spegla en del av mångfalden har jag besökt duktiga trädgårdsmänniskor runt om i landet som visar sina rabatter och delar med sig av sin kunskap. Låt dem och deras rabatter tjäna som inspirationskällor till att genomföra dina personliga trädgårdsdrömmar.

Lycka till!

”Meningen med en rabatt är väl att sprida glädje. ”

Perennrabatten

10

perennrabatten

historik med trendspaning

12

det börjar under ytan – jord och livsmiljö

21

fem år – rabatten utvecklas

26

låt rabatten spegla din personlighet – växternas språk

29

perennrabatten 11

Perennrabatten

10

perennrabatten

historik med trendspaning

12

det börjar under ytan – jord och livsmiljö

21

fem år – rabatten utvecklas

26

låt rabatten spegla din personlighet – växternas språk

29

perennrabatten 11

Perenn betyder flerårig, och med perenner menas i regel örtartade växter (till skillnad från vedartade buskar och träd) som vissnar ner på hösten men återkommer året därpå från samma rot. Det finns dock några undantag: växter som egentligen är halvbuskar men räknas till perennerna, till exempel lavendel, salvia och helgonört. Ibland är skillnaden också hårfin mellan vad som är en lök- eller knölväxt och vad som är en perenn.

Balkansippa och brandlilja köps oftast i form av en knöl eller lök men används som perenn. Prydnadsgräs och ormbunkar räknas ofta också in bland perennerna, eftersom de har samma användningsområde.

Historik med trendspaning Rabatt, får man det på rea, eller?

Enligt Nationalencyklopedin är en rabatt ett (långsmalt) jordskikt för plantering av prydnadsväxter, särskilt blomsterväxter, alternativt en blomstergrupp. Ordet finns i svenskan sedan 1651 och kommer av tyskans Rabatte, som i sin tur härstammar från franskans rabat, vilket betyder nedfällbar krage.

Kanske kan man förenklat beskriva rabatten som något blommande som ramar in trädgården. I den här boken har vi gjort valet att kalla olika former av planteringar för rabatt, även om de ser ut på många olika sätt och i regel även rymmer vedartade växter och lökar.

Föregående uppslag.

Aubretia och akleja.

Rosenkrage är en klassisk perenn med intensiv färg.

12

perennrabatten

Smygande start De första blommande växterna i våra trädgårdar var samtidigt nyttoväxter, ofta kryddor i form av medicinalväxter, till exempel åbrodd och malört. Visserligen blev planterade växter populära under 1700-talet, men få människor hade trädgård vid den tiden. Bönderna hade kanske en blomsterlist intill huset, där de odlade en och annan prydnadsväxt såsom brandlilja och akleja, men trädgård i vår betydelse fanns i början på 1800-talet endast hos kungligheter, präster och adelsmän. En och annan perenn fick dock ökad spridning genom att anställda fick överblivna plantor eller tog skott med sig hem. Att åka till plantskolan var inte möjligt; välbeställda personer köpte oftast sina växter från utlandet.

perennrabatten 13

Perenn betyder flerårig, och med perenner menas i regel örtartade växter (till skillnad från vedartade buskar och träd) som vissnar ner på hösten men återkommer året därpå från samma rot. Det finns dock några undantag: växter som egentligen är halvbuskar men räknas till perennerna, till exempel lavendel, salvia och helgonört. Ibland är skillnaden också hårfin mellan vad som är en lök- eller knölväxt och vad som är en perenn.

Balkansippa och brandlilja köps oftast i form av en knöl eller lök men används som perenn. Prydnadsgräs och ormbunkar räknas ofta också in bland perennerna, eftersom de har samma användningsområde.

Historik med trendspaning Rabatt, får man det på rea, eller?

Enligt Nationalencyklopedin är en rabatt ett (långsmalt) jordskikt för plantering av prydnadsväxter, särskilt blomsterväxter, alternativt en blomstergrupp. Ordet finns i svenskan sedan 1651 och kommer av tyskans Rabatte, som i sin tur härstammar från franskans rabat, vilket betyder nedfällbar krage.

Kanske kan man förenklat beskriva rabatten som något blommande som ramar in trädgården. I den här boken har vi gjort valet att kalla olika former av planteringar för rabatt, även om de ser ut på många olika sätt och i regel även rymmer vedartade växter och lökar.

Föregående uppslag.

Aubretia och akleja.

Rosenkrage är en klassisk perenn med intensiv färg.

12

perennrabatten

Smygande start De första blommande växterna i våra trädgårdar var samtidigt nyttoväxter, ofta kryddor i form av medicinalväxter, till exempel åbrodd och malört. Visserligen blev planterade växter populära under 1700-talet, men få människor hade trädgård vid den tiden. Bönderna hade kanske en blomsterlist intill huset, där de odlade en och annan prydnadsväxt såsom brandlilja och akleja, men trädgård i vår betydelse fanns i början på 1800-talet endast hos kungligheter, präster och adelsmän. En och annan perenn fick dock ökad spridning genom att anställda fick överblivna plantor eller tog skott med sig hem. Att åka till plantskolan var inte möjligt; välbeställda personer köpte oftast sina växter från utlandet.

perennrabatten 13

Under andra halvan av 1800-talet upplevde Sverige en högkonjunktur och samtidigt tog trädgårdsintresset fart på allvar. Det hängde delvis samman med att järnvägen underlättade transporter och att skiften genomfördes i byarna. Plötsligt hade bönderna mark kring sitt eget hus som kunde användas till att skapa det vi kallar trädgård. Här hittar vi en av förklaringarna till att trädgårdstraditionen är äldre i södra Sverige – det var nämligen där skiftena genomfördes först.

Högkonjunktur för trädgård Från 1850 ökade antalet trädgårdar enormt, även om nyttoväxterna fortfarande stod i fokus. Rabatterna anlades i regel som en smal remsa nära huset eller längs med gången från grinden upp till huvudentrén. Perenner fick man i regel genom att byta plantor eller fröer med varandra. Att ta med sig en rotknöl eller planta som present var mycket uppskattat.

Blommornas färger fick gärna vara klara och starka, som rött, orange och lila. Genom att växter med kontrastfärger planterades tillsammans förstärkte de varandra och gav ett sprakande intryck. Man dekorerade gärna rabatten med vitmålade stenar, piedestaler eller spegelklot.

Under 1800-talet ökade antalet trädgårdsväxter närmast explosionsartat. Växtjägare for till Asien och andra delar av världen för att ta hem nya plantor, och man förädlade fram nya sorter med fyllda blommor och nya färgkombinationer eller blomformer. Luktpion, rosenkrage, höstflox, blodalunrot och funkia är några av de växter som introducerades under 1800-talet. Ofta kombinerade man med ettåriga blommor och dahlior.

Vurmen för det exotiska stod på topp!

Intresset i vågor Nya trädgårdsföreningar bildades i slutet på 1800- och början av 1900-talen och gjorde att intresset för trädgård växte ytterligare, därtill öppnades många plantskolor, vilket gjorde det lättare att få tag i de nya växterna.

Andra influenser kom från skolträdgårdarna och järnvägsstationerna där man länge hade några av de finaste rabatterna i landet. SJ forskade också kring växternas härdighet. Fortfarande låg rabatterna ofta längs huset, i remsor på båda sidor av entrégången eller som en liten rundel. Stenpartiet blev populärt, efter engelsk modell. Människor med gott om pengar började uppföra villor på landet med tillhörande trädgårdar, och kolonirörelsen bidrog också till ett ökat intresse för perenner.

14

perennrabatten

I början av 1900-talet blev det åter lågkonjunktur och under de båda världskrigen rådde isolering och ransonering. På 1950-talet vändes utvecklingen uppåt igen och trädgårdsintresset tog ett nytt skutt framåt. Importen av nya växter ökade och många skapade vackra perennrabatter i sina trädgårdar. Fortfarande gjorde man ofta plats för rosor, dahlior och ettåriga växter bland perennerna. Om rabatten inte låg intill huset använde man gärna en mur eller häck som bakgrund. Med funkisen kom idealet med lättskötta trädgårdar och där passade rabatterna inte in. De krävde för mycket skötsel. Istället förordades terrasser och gräsmattor där man kunde vila och leka efter arbetstid. Att odla exotiska växter ansågs vid den här tiden vara snobbigt och omodernt.

Sakta men säkert krympte trädgårdsintresset, många köksland lades igen och istället för rabatter planterades i stor utsträckning träd, barrväxter och rhododendron.

Ny högkonjunktur Bortsett från gröna vågen-odlandet på 1960- och 70-talen ansågs trädgårdsarbete länge som otidsenligt och politiskt inkorrekt. Men i slutet på 1980-talet började något hända med trädgårdsintresset i Sverige. Grönsaksodling, kryddor och perenner efterfrågades igen. När tidningen Allt om Trädgård kom ut med sitt första nummer 1993 hade Karin Berglunds bok Längtans blommor och Lotte Möllers Trädgårdens natur redan bäddat för succén. På omslaget till första numret slog Allt om Trädgård ett slag för ”Tuffa perenner för vilda rabatter”. Snart fick läsarna frossa i engelska perennial boarders och lära sig vem Gertrud Jekyll var.

Under de senaste åren har flera svenska trädgårdspersonligheter lyfts fram och fått sitt förtjänta beröm. Konstnären Emma Lundberg som skapade fantastiska trädgårdar, bland annat sin egen på Lidingö, kronprinsessan Margareta med sina prunkande engelskinspirerade rabatter på Sofiero och Ulla Molin och hennes sparsmakade stil, för att bara nämna några.

På ett mer offentligt plan jobbade landskapsarkitekterna Sven-Ingvar Andersson, Per Friberg och Gunnar Martinsson. Kommuner som Sävsjö och Enköping, där man planterat mycket perenner har också inspirerat allmänheten.

Bland dem som fortfarande är verksamma har Heidi Palmgren, Peter Gaunitz, Mona Holmberg, Ulf Nordfjell och holländaren Piet Oudolf varit viktiga inspirationskällor för hur man använder perenner idag. Gemen-

perennrabatten 15

Under andra halvan av 1800-talet upplevde Sverige en högkonjunktur och samtidigt tog trädgårdsintresset fart på allvar. Det hängde delvis samman med att järnvägen underlättade transporter och att skiften genomfördes i byarna. Plötsligt hade bönderna mark kring sitt eget hus som kunde användas till att skapa det vi kallar trädgård. Här hittar vi en av förklaringarna till att trädgårdstraditionen är äldre i södra Sverige – det var nämligen där skiftena genomfördes först.

Högkonjunktur för trädgård Från 1850 ökade antalet trädgårdar enormt, även om nyttoväxterna fortfarande stod i fokus. Rabatterna anlades i regel som en smal remsa nära huset eller längs med gången från grinden upp till huvudentrén. Perenner fick man i regel genom att byta plantor eller fröer med varandra. Att ta med sig en rotknöl eller planta som present var mycket uppskattat.

Blommornas färger fick gärna vara klara och starka, som rött, orange och lila. Genom att växter med kontrastfärger planterades tillsammans förstärkte de varandra och gav ett sprakande intryck. Man dekorerade gärna rabatten med vitmålade stenar, piedestaler eller spegelklot.

Under 1800-talet ökade antalet trädgårdsväxter närmast explosionsartat. Växtjägare for till Asien och andra delar av världen för att ta hem nya plantor, och man förädlade fram nya sorter med fyllda blommor och nya färgkombinationer eller blomformer. Luktpion, rosenkrage, höstflox, blodalunrot och funkia är några av de växter som introducerades under 1800-talet. Ofta kombinerade man med ettåriga blommor och dahlior.

Vurmen för det exotiska stod på topp!

Intresset i vågor Nya trädgårdsföreningar bildades i slutet på 1800- och början av 1900-talen och gjorde att intresset för trädgård växte ytterligare, därtill öppnades många plantskolor, vilket gjorde det lättare att få tag i de nya växterna.

Andra influenser kom från skolträdgårdarna och järnvägsstationerna där man länge hade några av de finaste rabatterna i landet. SJ forskade också kring växternas härdighet. Fortfarande låg rabatterna ofta längs huset, i remsor på båda sidor av entrégången eller som en liten rundel. Stenpartiet blev populärt, efter engelsk modell. Människor med gott om pengar började uppföra villor på landet med tillhörande trädgårdar, och kolonirörelsen bidrog också till ett ökat intresse för perenner.

14

perennrabatten

I början av 1900-talet blev det åter lågkonjunktur och under de båda världskrigen rådde isolering och ransonering. På 1950-talet vändes utvecklingen uppåt igen och trädgårdsintresset tog ett nytt skutt framåt. Importen av nya växter ökade och många skapade vackra perennrabatter i sina trädgårdar. Fortfarande gjorde man ofta plats för rosor, dahlior och ettåriga växter bland perennerna. Om rabatten inte låg intill huset använde man gärna en mur eller häck som bakgrund. Med funkisen kom idealet med lättskötta trädgårdar och där passade rabatterna inte in. De krävde för mycket skötsel. Istället förordades terrasser och gräsmattor där man kunde vila och leka efter arbetstid. Att odla exotiska växter ansågs vid den här tiden vara snobbigt och omodernt.

Sakta men säkert krympte trädgårdsintresset, många köksland lades igen och istället för rabatter planterades i stor utsträckning träd, barrväxter och rhododendron.

Ny högkonjunktur Bortsett från gröna vågen-odlandet på 1960- och 70-talen ansågs trädgårdsarbete länge som otidsenligt och politiskt inkorrekt. Men i slutet på 1980-talet började något hända med trädgårdsintresset i Sverige. Grönsaksodling, kryddor och perenner efterfrågades igen. När tidningen Allt om Trädgård kom ut med sitt första nummer 1993 hade Karin Berglunds bok Längtans blommor och Lotte Möllers Trädgårdens natur redan bäddat för succén. På omslaget till första numret slog Allt om Trädgård ett slag för ”Tuffa perenner för vilda rabatter”. Snart fick läsarna frossa i engelska perennial boarders och lära sig vem Gertrud Jekyll var.

Under de senaste åren har flera svenska trädgårdspersonligheter lyfts fram och fått sitt förtjänta beröm. Konstnären Emma Lundberg som skapade fantastiska trädgårdar, bland annat sin egen på Lidingö, kronprinsessan Margareta med sina prunkande engelskinspirerade rabatter på Sofiero och Ulla Molin och hennes sparsmakade stil, för att bara nämna några.

På ett mer offentligt plan jobbade landskapsarkitekterna Sven-Ingvar Andersson, Per Friberg och Gunnar Martinsson. Kommuner som Sävsjö och Enköping, där man planterat mycket perenner har också inspirerat allmänheten.

Bland dem som fortfarande är verksamma har Heidi Palmgren, Peter Gaunitz, Mona Holmberg, Ulf Nordfjell och holländaren Piet Oudolf varit viktiga inspirationskällor för hur man använder perenner idag. Gemen-

perennrabatten 15

samt för dem är att de gjort både privatträdgårdar och offentliga planteringar och rabatter där allmänheten kan hämta inspiration.

Man kan se två tydliga linjer i dagens trädgårdsintresse – den som drar åt det naturromantiska och vildvuxna och den som har ett mer estetiskt och minimalistiskt uttryckssätt.

Perenner för den moderna människan Intresset för perenner har varit på uppgång i många år, och nu är det enormt stort. Många har upptäckt perennernas stora fördel – att de återkommer år från år utan särskilt stor ansträngning från trädgårdsägarens sida. Att de vissnar ner på hösten är en fördel, både för att det gör dem tåligare mot våra kalla vintrar men också för att man får längta och drömma efter dem – något som är nog så viktigt.

Många anger också pysslandet med blommor i trädgården som en nödvändig kontrast mot stressen i vardagen. Perenner som både klarar att sköta sig själva och som kan pysslas om i oändlighet, allt efter vad man själv väljer, är perfekta som avkoppling och jordnära hobby.

En annan orsak till perennernas stora popularitet är förstås mångfalden. Ett slitet uttryck, men här passar det verkligen. Det finns många tusen perenna arter och sorter. Perenner kan vara små pytteväxter som kryper längs marken eller över två meter höga plantor och allt däremellan. I alla lägen, även de som kan tyckas mest eländiga, finns det alltid några perenner som trivs.

Olika perenna stilar Mormorsväxterna har fått ögonen på sig, de gamla klassiska perennerna som våra äldre släktingar hade i sina trädgårdar. Pioner, löjtnantshjärta, rudbeckia, höstanemon, bergenia, höstflox – listan kan göras lång över dessa ”säkra kort”. Man vet ju att de är långlivade, blommar i regel snällt och gör sig ofta fint i vas. Idag står gamla torp- och sommarstugerabatter som romantisk modell för perennrabatter i våra villaträdgårdar.

På 2000-talet bygger den medvetne rum i trädgården, mer eller mindre avskilda platser med olika karaktär.

Perennrabatterna placeras helst inte intill huset, eftersom moderna hus omges av en väldränerad grund där det inte är lämpligt med växter med stort behov av vatten och näring. Istället anläggs rabatterna ute i trädgården, helst där man kan njuta av dem från uteplatsen när

16

perennrabatten

Jättevallmo ’Patty’s Plum’ och stäppsalvia ’Caradonna’, med mörka stjälkar, matchar varandra i färg.

perennrabatten 17

samt för dem är att de gjort både privatträdgårdar och offentliga planteringar och rabatter där allmänheten kan hämta inspiration.

Man kan se två tydliga linjer i dagens trädgårdsintresse – den som drar åt det naturromantiska och vildvuxna och den som har ett mer estetiskt och minimalistiskt uttryckssätt.

Perenner för den moderna människan Intresset för perenner har varit på uppgång i många år, och nu är det enormt stort. Många har upptäckt perennernas stora fördel – att de återkommer år från år utan särskilt stor ansträngning från trädgårdsägarens sida. Att de vissnar ner på hösten är en fördel, både för att det gör dem tåligare mot våra kalla vintrar men också för att man får längta och drömma efter dem – något som är nog så viktigt.

Många anger också pysslandet med blommor i trädgården som en nödvändig kontrast mot stressen i vardagen. Perenner som både klarar att sköta sig själva och som kan pysslas om i oändlighet, allt efter vad man själv väljer, är perfekta som avkoppling och jordnära hobby.

En annan orsak till perennernas stora popularitet är förstås mångfalden. Ett slitet uttryck, men här passar det verkligen. Det finns många tusen perenna arter och sorter. Perenner kan vara små pytteväxter som kryper längs marken eller över två meter höga plantor och allt däremellan. I alla lägen, även de som kan tyckas mest eländiga, finns det alltid några perenner som trivs.

Olika perenna stilar Mormorsväxterna har fått ögonen på sig, de gamla klassiska perennerna som våra äldre släktingar hade i sina trädgårdar. Pioner, löjtnantshjärta, rudbeckia, höstanemon, bergenia, höstflox – listan kan göras lång över dessa ”säkra kort”. Man vet ju att de är långlivade, blommar i regel snällt och gör sig ofta fint i vas. Idag står gamla torp- och sommarstugerabatter som romantisk modell för perennrabatter i våra villaträdgårdar.

På 2000-talet bygger den medvetne rum i trädgården, mer eller mindre avskilda platser med olika karaktär.

Perennrabatterna placeras helst inte intill huset, eftersom moderna hus omges av en väldränerad grund där det inte är lämpligt med växter med stort behov av vatten och näring. Istället anläggs rabatterna ute i trädgården, helst där man kan njuta av dem från uteplatsen när

16

perennrabatten

Jättevallmo ’Patty’s Plum’ och stäppsalvia ’Caradonna’, med mörka stjälkar, matchar varandra i färg.

perennrabatten 17

man kommer hem från sitt arbete. Man kan också göra en minirabatt på några få kvadratmeter intill en bänk i ett avskilt hörn av trädgården.

Att plantera få perenner, men många av varje, talade man om redan på tidigt 1900-tal, men den som följer denna stil idag är oftast ännu mer sparsmakad, ibland på grund av att utrymmet är begränsat. Många plantor av samma sort ger ett flöde av växter där färg och form blir viktigare än den enskilda växten.

En annan trend är det som kallas den holländska vågen, den som egentligen har sitt ursprung i Tyskland, där trädgårdsmästaren Karl Foerster tog fram nya perenner och använde prydnadsgräs i rabatterna redan under första halvan av 1900-talet. Holländska perenner har mindre blommor i dova toner och ett lösare växtsätt. Prydnadsgräs blandas med blommande perenner och växterna ska helst inte behöva bindas upp utan fläta in sig i varandra och ge ett intryck av behärskad natur. Perenner med starkt skulpturalt utseende och snygg vintersilhuett uppskattas också.

Stenpartiet, det traditionella med några runda stenar i en slänt och frodiga marktäckande växter, har varit omodernt, men eftersom intresset för sten växer är det bara en tidsfråga innan stenpartiet, kanske omdöpt till klippträdgården, är här igen.

Samlare anlägger rabatter där de kan få ovanliga växter från världens alla hörn att överleva. Några växter är tåligare och når ut till en större allmänhet, medan andra kräver mycket omsorg och blir förbehållna entusiasterna.

Woodland – eller skogslund på svenska – hade redan Linné, men idag anlägger många medvetet en skuggträdgård med lundens karaktär. Här är solen lika viktig som skuggan, det ska sila ner ljus mellan lövverket så att det skapas gläntor där det går att odla mängder av läckra perenner som sippor, funkior, lungört och treblad. Ormbunkarna har äntligen fått en renässans efter att ha varit ur modet i hundra år. I lunden är det särskilt behagligt att vistas när den svenska sommaren visar sig från sin ”bästa” sida och solen gassar som värst.

18

perennrabatten

Lätt som en plätt Lättskött är en annan paroll som närmast blivit ett mantra för nya husägare. Tomterna som säljs är numera ofta små i förhållande till husen, så det finns inte mycket utrymme vare sig för gräsmatta eller för rabatter. Man är tillbaka till listerna längs huset – eller så odlar man perenner i kruka.

I samma anda har marktäckare blivit populära. I skuggan är marktäckande perenner ett mycket bättre alternativ än gräsmatta, som efter få år får problem med mossa och ogräs. Perennerna, däremot, frodas och trivs i en skuggig och fuktig miljö på husets norrsida eller under träd och buskar. Enormt lättskött, om man bara är noga med ogräsrensningen tills marktäckarna växt ihop och verkligen täcker marken!

Trender tycks komma och gå, men perennerna blir kvar, bara använda på nya sätt och i ständigt nya kombinationer. Numera anses det dessutom okej att vara individualist och skapa en trädgård för sin egen skull. Därmed är alla stilar lika rätta, bara man väljer efter sitt eget hjärta!

Frilandsadiantum är en av de ormbunkar som ökar i popularitet.

perennrabatten 19

man kommer hem från sitt arbete. Man kan också göra en minirabatt på några få kvadratmeter intill en bänk i ett avskilt hörn av trädgården.

Att plantera få perenner, men många av varje, talade man om redan på tidigt 1900-tal, men den som följer denna stil idag är oftast ännu mer sparsmakad, ibland på grund av att utrymmet är begränsat. Många plantor av samma sort ger ett flöde av växter där färg och form blir viktigare än den enskilda växten.

En annan trend är det som kallas den holländska vågen, den som egentligen har sitt ursprung i Tyskland, där trädgårdsmästaren Karl Foerster tog fram nya perenner och använde prydnadsgräs i rabatterna redan under första halvan av 1900-talet. Holländska perenner har mindre blommor i dova toner och ett lösare växtsätt. Prydnadsgräs blandas med blommande perenner och växterna ska helst inte behöva bindas upp utan fläta in sig i varandra och ge ett intryck av behärskad natur. Perenner med starkt skulpturalt utseende och snygg vintersilhuett uppskattas också.

Stenpartiet, det traditionella med några runda stenar i en slänt och frodiga marktäckande växter, har varit omodernt, men eftersom intresset för sten växer är det bara en tidsfråga innan stenpartiet, kanske omdöpt till klippträdgården, är här igen.

Samlare anlägger rabatter där de kan få ovanliga växter från världens alla hörn att överleva. Några växter är tåligare och når ut till en större allmänhet, medan andra kräver mycket omsorg och blir förbehållna entusiasterna.

Woodland – eller skogslund på svenska – hade redan Linné, men idag anlägger många medvetet en skuggträdgård med lundens karaktär. Här är solen lika viktig som skuggan, det ska sila ner ljus mellan lövverket så att det skapas gläntor där det går att odla mängder av läckra perenner som sippor, funkior, lungört och treblad. Ormbunkarna har äntligen fått en renässans efter att ha varit ur modet i hundra år. I lunden är det särskilt behagligt att vistas när den svenska sommaren visar sig från sin ”bästa” sida och solen gassar som värst.

18

perennrabatten

Lätt som en plätt Lättskött är en annan paroll som närmast blivit ett mantra för nya husägare. Tomterna som säljs är numera ofta små i förhållande till husen, så det finns inte mycket utrymme vare sig för gräsmatta eller för rabatter. Man är tillbaka till listerna längs huset – eller så odlar man perenner i kruka.

I samma anda har marktäckare blivit populära. I skuggan är marktäckande perenner ett mycket bättre alternativ än gräsmatta, som efter få år får problem med mossa och ogräs. Perennerna, däremot, frodas och trivs i en skuggig och fuktig miljö på husets norrsida eller under träd och buskar. Enormt lättskött, om man bara är noga med ogräsrensningen tills marktäckarna växt ihop och verkligen täcker marken!

Trender tycks komma och gå, men perennerna blir kvar, bara använda på nya sätt och i ständigt nya kombinationer. Numera anses det dessutom okej att vara individualist och skapa en trädgård för sin egen skull. Därmed är alla stilar lika rätta, bara man väljer efter sitt eget hjärta!

Frilandsadiantum är en av de ormbunkar som ökar i popularitet.

perennrabatten 19

Det börjar under ytan – jord och livsmiljö Jorden är rabattens början. Den avgör dels vilka växter som kommer att trivas hos dig, dels hur mycket arbete rabatten kommer att ge dig.

Arbeta med jorden Ta reda på vilken typ av jord du har. Vanligen är grunden lerjord, sandjord eller mjäla, som är något mittemellan. Lerjord är tung och kompakt, seg att gräva i när det är vått och hård som betong när det är torrt. Rullar man lite jord mellan fingrarna blir det en korv eller kula som går att hålla i handen. Sandjord är lätt och luftig, ofta torr. Gräver du i jorden rinner den av spaden. Mjäla, liksom mojord, ligger mitt emellan sand- och lerjord vad gäller jordens kornstorlek och är vanlig i Norrlands kustland.

Under matjordslagret består jorden av alv, den bör inte grävas upp till ytan.

Lerjorden har fördelen att den håller vatten och näring bra och att många växter blir stora och kraftiga. Ofta är lerjorden också kalkrik, det vill säga har ett högt pH-värde, vilket många växter tycker om. Nackdelen är att den kan bli väldigt kompakt och rötterna får besvär att ta sig igenom.

Under torrperioder blir det extremt torrt och svårt för växterna att ta upp vatten. Genom att förbättra lerjorden med organiskt material, mullämnen, blir lerjorden mer lättarbetad. Tillför i första hand kompost, i andra hand köpt torv eller barkmull. Du kan också blanda in grus eller singel för att få lerjorden luftigare, men inte sand som binder till leran och gör den hård som cement.

Sandjord har fördelen att den är lättgrävd och att jorden torkar upp tidigt på våren. Man riskerar sällan stående vatten eftersom jorden är väldränerad, vilket de flesta växter gillar. Nackdelen är att både näring och vatten rinner rakt igenom. Det betyder att du måste gödsla och vattna mer, om du inte väljer särskilt torktåliga växter. Att tillföra kompost, eller torv och barkmull, ger jorden mer struktur så att den håller vatten och näring bättre – men räkna med att det är en ständigt återkommande uppgift.

Mjäla kan låta som den optimala jorden eftersom den är en kombination av sand- och lerjord, men eftersom den torkar upp sent på våren och gärna blir kompakt är den ett problem i norr, där den här typen av jord är vanlig. Att dränera jorden och tillföra organiskt material som förbättrar strukturen är viktigt. Upphöjda bäddar är ett bra alternativ i kallt klimat.

I skogsområden eller i en trädgård full med träd har jorden berikats med mycket nedfallna löv och fått ett tjockt humuslager. Om skogen består

20

perennrabatten

Taklök trivs där jorden är mager och torr, som i klippskrevor.

perennrabatten 21

Det börjar under ytan – jord och livsmiljö Jorden är rabattens början. Den avgör dels vilka växter som kommer att trivas hos dig, dels hur mycket arbete rabatten kommer att ge dig.

Arbeta med jorden Ta reda på vilken typ av jord du har. Vanligen är grunden lerjord, sandjord eller mjäla, som är något mittemellan. Lerjord är tung och kompakt, seg att gräva i när det är vått och hård som betong när det är torrt. Rullar man lite jord mellan fingrarna blir det en korv eller kula som går att hålla i handen. Sandjord är lätt och luftig, ofta torr. Gräver du i jorden rinner den av spaden. Mjäla, liksom mojord, ligger mitt emellan sand- och lerjord vad gäller jordens kornstorlek och är vanlig i Norrlands kustland.

Under matjordslagret består jorden av alv, den bör inte grävas upp till ytan.

Lerjorden har fördelen att den håller vatten och näring bra och att många växter blir stora och kraftiga. Ofta är lerjorden också kalkrik, det vill säga har ett högt pH-värde, vilket många växter tycker om. Nackdelen är att den kan bli väldigt kompakt och rötterna får besvär att ta sig igenom.

Under torrperioder blir det extremt torrt och svårt för växterna att ta upp vatten. Genom att förbättra lerjorden med organiskt material, mullämnen, blir lerjorden mer lättarbetad. Tillför i första hand kompost, i andra hand köpt torv eller barkmull. Du kan också blanda in grus eller singel för att få lerjorden luftigare, men inte sand som binder till leran och gör den hård som cement.

Sandjord har fördelen att den är lättgrävd och att jorden torkar upp tidigt på våren. Man riskerar sällan stående vatten eftersom jorden är väldränerad, vilket de flesta växter gillar. Nackdelen är att både näring och vatten rinner rakt igenom. Det betyder att du måste gödsla och vattna mer, om du inte väljer särskilt torktåliga växter. Att tillföra kompost, eller torv och barkmull, ger jorden mer struktur så att den håller vatten och näring bättre – men räkna med att det är en ständigt återkommande uppgift.

Mjäla kan låta som den optimala jorden eftersom den är en kombination av sand- och lerjord, men eftersom den torkar upp sent på våren och gärna blir kompakt är den ett problem i norr, där den här typen av jord är vanlig. Att dränera jorden och tillföra organiskt material som förbättrar strukturen är viktigt. Upphöjda bäddar är ett bra alternativ i kallt klimat.

I skogsområden eller i en trädgård full med träd har jorden berikats med mycket nedfallna löv och fått ett tjockt humuslager. Om skogen består

20

perennrabatten

Taklök trivs där jorden är mager och torr, som i klippskrevor.

perennrabatten 21

av barrträd eller ekar är jorden i regel sur, det vill säga har ett lågt pH-värde. I sådan jord trivs många lund- och skogsväxter, medan kalkälskande växter kan ha det svårt.

I vissa områden är jorden full av sten, så kallad moränjord. Det är jobbigt när man ska gräva men bra för växterna, eftersom jorden blir varmare och porösare med fickor för luft som ger växternas rötter tillgång till syre. Bor man på rena hälleberget är det bästa att anpassa sig till naturen och odla i de fickor som uppstår mellan bergsskrevorna. Annars får man bygga upp rabatter och odla i dem, men räkna med att sådana bäddar lätt torkar ut eftersom växterna inte kan hämta vatten underifrån.

Om jorden ofta är vattensjuk är det svårt att odla traditionella trädgårdsväxter. Det allra bästa är att ”gilla läget”, vilket kan vara att gräva en damm och omge den med växter som tycker om att stå med rötterna i väta. Alternativet är att dika ut eller lägga på fyllnadsmassor så att jorden torkar upp bättre.

Man kan odla i alla sorters jordar, även i extremt sandig jord eller tung lera. Det viktiga är att välja växter efter förhållanden på platsen. Kika på naturen och härma den!

För att du ska kunna odla traditionella rabattperenner behöver jorden innehålla mycket mullämnen, organiskt material. Det sker i naturen genom att löv och växtdelar förmultnar. Du kan alltså tillföra kompost för att öka mullhalten i rabatten och få den mer odlingsvänlig. Att lägga färskt gräsklipp på jorden är ett annat sätt att berika sin jord, oavsett utgångsläge.

Ett gråludet bladverk, som på krypmalört ’Nana’, är ett bra kännetecken på en växt som tål sol och torka.

22

perennrabatten

Livsmiljö Varje växt har sitt ursprung i naturen – den kommer någonstans ifrån även om den planta du håller i handen kan vara förädlad och trädgårdsanpassad sedan hundra år tillbaka i tiden.

När man ska ta reda på var en växt trivs är det därför bra att veta var den har sitt ursprung.

Har den växt i skuggan under träd eller i öppen, solig terräng? Kommer den från en varm och torr växtplats eller ett klimat som är fuktigt och kyligt?

Har den sitt ursprung högt uppe i en bergskedja eller vid havet?

Ta malört, Artemisia. Där är det ganska enkelt att bedöma livsmiljö.

Den växer ursprungligen på torra ängar, i sandig jord och är utsatt för torka och sol, vissa arter även för salta havsvindar. Man kan se på bladen

perennrabatten 23

av barrträd eller ekar är jorden i regel sur, det vill säga har ett lågt pH-värde. I sådan jord trivs många lund- och skogsväxter, medan kalkälskande växter kan ha det svårt.

I vissa områden är jorden full av sten, så kallad moränjord. Det är jobbigt när man ska gräva men bra för växterna, eftersom jorden blir varmare och porösare med fickor för luft som ger växternas rötter tillgång till syre. Bor man på rena hälleberget är det bästa att anpassa sig till naturen och odla i de fickor som uppstår mellan bergsskrevorna. Annars får man bygga upp rabatter och odla i dem, men räkna med att sådana bäddar lätt torkar ut eftersom växterna inte kan hämta vatten underifrån.

Om jorden ofta är vattensjuk är det svårt att odla traditionella trädgårdsväxter. Det allra bästa är att ”gilla läget”, vilket kan vara att gräva en damm och omge den med växter som tycker om att stå med rötterna i väta. Alternativet är att dika ut eller lägga på fyllnadsmassor så att jorden torkar upp bättre.

Man kan odla i alla sorters jordar, även i extremt sandig jord eller tung lera. Det viktiga är att välja växter efter förhållanden på platsen. Kika på naturen och härma den!

För att du ska kunna odla traditionella rabattperenner behöver jorden innehålla mycket mullämnen, organiskt material. Det sker i naturen genom att löv och växtdelar förmultnar. Du kan alltså tillföra kompost för att öka mullhalten i rabatten och få den mer odlingsvänlig. Att lägga färskt gräsklipp på jorden är ett annat sätt att berika sin jord, oavsett utgångsläge.

Ett gråludet bladverk, som på krypmalört ’Nana’, är ett bra kännetecken på en växt som tål sol och torka.

22

perennrabatten

Livsmiljö Varje växt har sitt ursprung i naturen – den kommer någonstans ifrån även om den planta du håller i handen kan vara förädlad och trädgårdsanpassad sedan hundra år tillbaka i tiden.

När man ska ta reda på var en växt trivs är det därför bra att veta var den har sitt ursprung.

Har den växt i skuggan under träd eller i öppen, solig terräng? Kommer den från en varm och torr växtplats eller ett klimat som är fuktigt och kyligt?

Har den sitt ursprung högt uppe i en bergskedja eller vid havet?

Ta malört, Artemisia. Där är det ganska enkelt att bedöma livsmiljö.

Den växer ursprungligen på torra ängar, i sandig jord och är utsatt för torka och sol, vissa arter även för salta havsvindar. Man kan se på bladen

perennrabatten 23

att de skyddar mot det extrema läget: de är grå och ludna för att reflektera solen. Krypmalört, Artemisia schmidtiana, tål uttorkning bra och är en bra marktäckare i soligt läge, som ett stenparti. Den klarar även att stå i kruka.

Malört är ett exempel, men de allra flesta växter har faktiskt en perfekt livsmiljö, det gäller bara att veta hur den ser ut.

Livsmiljön består av flera komponenter. Till exempel är klimatet en begränsande faktor som gör att vi inte kan odla tropiska växter. I Sverige måste man också ta hänsyn till var i landet trädgården ligger. Det är stor skillnad mellan klimatet i Malmö och Umeå. Det handlar också om att se till den enskilda trädgårdens mikroklimat. På en solig innergård råder ett helt annat klimat än i ett blåshål ute vid vägen, till exempel. Mikroklimatet kan man förbättra genom att skapa rumslighet och läskydd i trädgården samt jobba med sten och vatten, som båda är temperaturutjämnande.

Tillgång på ljus avgör vilka växter som kommer att trivas i rabatten.

Perenner finns för alla lägen, soligt, skuggigt och halvskuggigt, men gränserna är flytande. Många gånger kan en skuggälskande växt klara sig i sol om den får tillräckligt med vatten, särskilt på våra breddgrader där somrarna är korta. Vissa solälskande växter kan överleva i skuggigt läge, men blommar i regel sämre. Ju längre norrut man bor, desto soligare vågar man sätta växter för skugga och halvskugga, eftersom säsongen är kortare.

Fjällväxter kan ha svårt att blomma i södra Sverige eftersom dygnet där har för få soltimmar – växterna kräver helt enkelt midnattssol för att sätta knopp! Å andra sidan finns det några växter som inte gärna blommar i norr på grund av att dagslängden där är för lång.

Alla växter måste ha tillgång till vatten för att kunna växa. Sumpväxter kallas de som helst står med rötterna i blöt hela tiden. Det är sådana som passar i dammkanten eller en ständigt fuktig miljö. De allra flesta växter dör om det är för vått, då kan deras rötter inte ta upp syre. En normal rabatt är fuktighetshållande men relativt väldränerad så att överskottsvatten rinner bort inom rimlig tid. I ett stenparti eller en sandig trädgård är det alltid torrt, och då får du välja växter som uppskattar en torrare jord. Att ge varje växt rätt förutsättningar när det gäller jordens fuktighet är en viktig faktor för hur den kommer att trivas.

24

perennrabatten

Jord är många olika saker. Sandjord, mjäla och lerjord har vi gått igenom tidigare i kapitlet. Det är jordar med olika struktur, och precis som det finns växter för både sol och skugga finns det de som gillar sand och andra som föredrar en mer kompakt jord. Jordens näringsinnehåll och pH-värde har också betydelse. Surjordsväxter, de som trivs med lågt pHvärde, kan ha svårt att överleva i en kalkrik jord. Kalkföredragande växter tycks ha lättare att anpassa sig, men visst kan man se att en kalkälskande växt som blåeld trivs bäst i kalkrik jord.

Den som längtar efter andra växter än de som trivs i de lägen som finns får jobba hårdare för att få växterna att trivas. I trädgårdens skuggiga hörn kan det vara lockande att göra ett surjordsparti, eftersom många skuggväxter trivs i jord med lågt pH-värde. Har man lerjord, som i regel är kalkrik, får man skapa rabatter med annan jordtyp. Ett sätt är att bygga upp en rabatt ovanpå den gamla, till exempel med torvblock eller sten.

Innanför ”ramen” tillför man okalkad torv och kompost på barr, kottar och eklöv. På det sättet kan man lura surjordsväxterna att trivas i en trädgård med kalkrik jord.

Många perenner har lätt att anpassa sig och blir fina i flera olika livsmiljöer. Gamla klassiska mormorsväxter klarar sig många gånger nästan var som helst, utom där det är för blött eller skuggigt. Ju mer du lär dig om växternas livsmiljö, desto större förståelse får du för var och hur du ska plantera dina perenner.

Vill man göra det lätt för sig härmar man naturen och planterar endast växter som föredrar just de förutsättningar och den livsmiljö som finns i trädgården. Då gör man en rabatt med hänsyn till klimat, sol/skugga, fuktigt/torrt, lerjord/sandjord, jordens struktur och pH-värde. att tänka på • Klimat (zon + mikroklimat) • Ljusförhållande (sol/halvskugga/skugga) • Fuktighet (torrt/normalfuktigt/sumpigt) • Jordmån (lera/mjäla/sand) • pH-värde (kalkrikt/normalt/surjord)

perennrabatten 25

att de skyddar mot det extrema läget: de är grå och ludna för att reflektera solen. Krypmalört, Artemisia schmidtiana, tål uttorkning bra och är en bra marktäckare i soligt läge, som ett stenparti. Den klarar även att stå i kruka.

Malört är ett exempel, men de allra flesta växter har faktiskt en perfekt livsmiljö, det gäller bara att veta hur den ser ut.

Livsmiljön består av flera komponenter. Till exempel är klimatet en begränsande faktor som gör att vi inte kan odla tropiska växter. I Sverige måste man också ta hänsyn till var i landet trädgården ligger. Det är stor skillnad mellan klimatet i Malmö och Umeå. Det handlar också om att se till den enskilda trädgårdens mikroklimat. På en solig innergård råder ett helt annat klimat än i ett blåshål ute vid vägen, till exempel. Mikroklimatet kan man förbättra genom att skapa rumslighet och läskydd i trädgården samt jobba med sten och vatten, som båda är temperaturutjämnande.

Tillgång på ljus avgör vilka växter som kommer att trivas i rabatten.

Perenner finns för alla lägen, soligt, skuggigt och halvskuggigt, men gränserna är flytande. Många gånger kan en skuggälskande växt klara sig i sol om den får tillräckligt med vatten, särskilt på våra breddgrader där somrarna är korta. Vissa solälskande växter kan överleva i skuggigt läge, men blommar i regel sämre. Ju längre norrut man bor, desto soligare vågar man sätta växter för skugga och halvskugga, eftersom säsongen är kortare.

Fjällväxter kan ha svårt att blomma i södra Sverige eftersom dygnet där har för få soltimmar – växterna kräver helt enkelt midnattssol för att sätta knopp! Å andra sidan finns det några växter som inte gärna blommar i norr på grund av att dagslängden där är för lång.

Alla växter måste ha tillgång till vatten för att kunna växa. Sumpväxter kallas de som helst står med rötterna i blöt hela tiden. Det är sådana som passar i dammkanten eller en ständigt fuktig miljö. De allra flesta växter dör om det är för vått, då kan deras rötter inte ta upp syre. En normal rabatt är fuktighetshållande men relativt väldränerad så att överskottsvatten rinner bort inom rimlig tid. I ett stenparti eller en sandig trädgård är det alltid torrt, och då får du välja växter som uppskattar en torrare jord. Att ge varje växt rätt förutsättningar när det gäller jordens fuktighet är en viktig faktor för hur den kommer att trivas.

24

perennrabatten

Jord är många olika saker. Sandjord, mjäla och lerjord har vi gått igenom tidigare i kapitlet. Det är jordar med olika struktur, och precis som det finns växter för både sol och skugga finns det de som gillar sand och andra som föredrar en mer kompakt jord. Jordens näringsinnehåll och pH-värde har också betydelse. Surjordsväxter, de som trivs med lågt pHvärde, kan ha svårt att överleva i en kalkrik jord. Kalkföredragande växter tycks ha lättare att anpassa sig, men visst kan man se att en kalkälskande växt som blåeld trivs bäst i kalkrik jord.

Den som längtar efter andra växter än de som trivs i de lägen som finns får jobba hårdare för att få växterna att trivas. I trädgårdens skuggiga hörn kan det vara lockande att göra ett surjordsparti, eftersom många skuggväxter trivs i jord med lågt pH-värde. Har man lerjord, som i regel är kalkrik, får man skapa rabatter med annan jordtyp. Ett sätt är att bygga upp en rabatt ovanpå den gamla, till exempel med torvblock eller sten.

Innanför ”ramen” tillför man okalkad torv och kompost på barr, kottar och eklöv. På det sättet kan man lura surjordsväxterna att trivas i en trädgård med kalkrik jord.

Många perenner har lätt att anpassa sig och blir fina i flera olika livsmiljöer. Gamla klassiska mormorsväxter klarar sig många gånger nästan var som helst, utom där det är för blött eller skuggigt. Ju mer du lär dig om växternas livsmiljö, desto större förståelse får du för var och hur du ska plantera dina perenner.

Vill man göra det lätt för sig härmar man naturen och planterar endast växter som föredrar just de förutsättningar och den livsmiljö som finns i trädgården. Då gör man en rabatt med hänsyn till klimat, sol/skugga, fuktigt/torrt, lerjord/sandjord, jordens struktur och pH-värde. att tänka på • Klimat (zon + mikroklimat) • Ljusförhållande (sol/halvskugga/skugga) • Fuktighet (torrt/normalfuktigt/sumpigt) • Jordmån (lera/mjäla/sand) • pH-värde (kalkrikt/normalt/surjord)

perennrabatten 25

utifrån detta enorma urval är både kreativt och spännande. För att resultatet ska bli lyckat är det bra att veta något om färg och form och vilka perenner som är fina att kombinera.

Det handlar också om livsmiljö – att hitta den bästa platsen för varje perenn.

Oavsett vilken stil man vill ha på sin trädgård finns det perenner som passar. Man kan även välja skötselnivå, alltifrån omständligt, svårt och pyssligt till sparsmakat och lättskött.

Med den här boken vill jag inspirera alla som har en trädgård att anlägga perennrabatter.

Eva Robild Görgen Persson

”Det härliga med perenner är att det finns en sådan mångfald, och att skapa vackra rabatter

Perenna rabatter

Färger och former • Kombinationer • Livsmiljö •

Perenna rabatter

Vackra, små, stora, färgstämda, brokiga, skuggiga, mormorsblommande, praktfulla eller raritetsfyllda. Alltså precis så som du själv vill ha det.”

Eva Robild är trädgårdsskribent med uppdrag för vecko- och månadstidningar, som Allers, Allt om trädgård, Drömhem & Trädgård och Trädgårdsliv. Hon är också flitigt anlitad som föreläsare. Tillsammans med fotograf Görgen Persson har hon på Natur & Kultur tidigare gett ut Första trädgården (2005) och Pioner (2007).

Eva Robild Görgen Persson