9789144090207

Etik i arbete med människor

Etik i arbete med människor introducerar etik och etiskt tänkande för personal inom socialtjänst, vård och skola. Boken behandlar etik och moral som ett grundvillkor för mänsklig existens: sårbarhet, beroende och dödlighet i relation till önskemål om självbestämmande över sitt eget liv. Olika etiska riktningar, som pliktetik, nyttoetik och närhetsetik. I boken ägnas ingående uppmärksamhet åt en modell för etiska överväganden, KLOK-modellen.

Denna tredje upplaga av boken placerar etiken i en bredare personlig, samhälls- och kulturell kontext.

Etik i arbete med människor vänder sig till universitets- och högskolestuderande inom de sociala, vårdande och pedagogiska programmen och kurserna. Den starka kopplingen mellan teori och praktisk tillämpning gör den även lämplig som vidareutbildningsmaterial för yrkesverksamma.

Etik i arbete med människor

Yrkesetik är inte bara en fråga om teorier och tänkesätt. Det har också med personliga och institutionella ramar och förutsättningar att göra, och kräver att vi förhåller oss till många olika nivåer av den sociala verkligheten. Allt arbete med människor inbegriper otaliga situationer då etiska överväganden måste göras. Men vad innebär det egentligen att göra rätt då olika värden står emot varandra? Hur kan man lösa etiska dilemman?

Henriksen Vetlesen |

Jan-Olav Henriksen är fil.dr och teologie dr, samt professor vid den teologiska menighetsfakulteten i Oslo.

Arne Johan Vetlesen är fil.dr och professor i filosofi vid Oslo universitet.

Etik

i arbete med människor

3:e upplagan

Jan-Olav Henriksen Arne Johan Vetlesen Art.nr 6647 3:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09020-7_01_cover.indd 1

2013-09-23 09.57

Originalets titel: Nærhet og distanse. Grunnlag, verdier og etiske teorier i arbeid med mennesker. Tredje upplagan. © Gyldendal Norsk Forlag AS, Oslo

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6647 ISBN 978-91-44-09020-7 Upplaga 3:1 © Studentlitteratur 2013 för den svenska utgåvan www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sven-Erik Torhell Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Fancy/Johnér Printed by Exakta AB, Sweden 2013

978-91-44-09020-7_01_book.indd 2

2013-09-19 10.07

Innehåll

Förord till tredje upplagan 9 Introduktion 11 Om bokens ramar och innehåll 11 Om exemplen 14 Den etiska blickens förankring i personligheten – och i andras erfarenheter 15 Del I

Yrkesetikens ramar: välfärdsstat, institution och organisation

K apitel 1

Politiska och samhälleliga ramvillkor i förändring 19

Från välfärdsstat till New Public Management 19 Kan god professionsetik leda till utnyttjande av enskilda personers ansvarskänsla? 23 Professionsetik och ideologikritik 27 I spänningen mellan institution och individ 30 K apitel 2

Om lojalitet mot och kritik av normer för yrkespraxis 33

Gemenskapen – ett hinder för god yrkesutövning? En sidoblick på Nietzsche 36 Lojalitet och kritik: larmandets problematik 40 Att slå larm – professionsetikens test 42 © S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 3

3

2013-09-19 10.07

Innehåll K apitel 3

Arbetets plats i våra liv 49

Arbetets värdegrund i välfärdsstaten 52 Samspel mellan ”de närmaste” och ”hjälparna” 55 Motivation för yrkesval: Kall eller självförverkligande? 56 Individens värde och lönearbetet – ett nödvändigt samband? 58 K apitel 4

Människosyn och livssyn 61

Människosynen i några aktuella livssynstraditioner 63 Lite mer om människosyn och livssyn 71 Människosyn i praktiken 72 Människosynens betydelse i vårt möte med andra 75 Människosyn och utbildning 76 Del II Personliga förutsät tningar för yrkesetik K apitel 5

Livet som beroende och sårbart 81

Omsorg – ett svar på människolivets grundvillkor 82 Beroende och autonomi 85 Förlust av förmåga 89 Sårbarhet och omsorgsförmåga 90 K apitel 6

Förutsättningar för att bli en person 93

K apitel 7

Förutsättningar för att bli ett moraliskt subjekt: den empatiska förmågans betydelse 105

Att bli mött – och möta: några utmaningar 105 Mer om empati 108 Om empati och interpersonella relationer 112 Preciseringar med avseende på utvecklingen av empati 115 Sammanfattning 118

4

978-91-44-09020-7_01_book.indd 4

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.07

Innehåll K apitel 8

En kognitiv teori om moralisk utveckling 121

Piaget som bakgrund till Kohlbergs stadieteori 122 Kohlbergs tänkande om moraliska stadier 126 Kritik av Kohlberg 130 Bidragen från Carol Gilligan 135 K apitel 9

Den narrativa etiken som grepp om livstolkning 139

Berättelse, personlighet och identitet 140 Om att vara sin egen historia 141 Berättelse och etik 143 Berättelse och värdet av en ”helhetlig blick” 145 K apitel 10

Att vara moraliskt objekt 149

Åtskillnad i professionella förhållanden 153 Mellan makt och vanmakt: gränssättningens problematik 157 Avslutning 164 Del III Teori om moralisk yrkesutövning

Inledning 169 K apitel 11

Pliktetik 173

Vad kännetecknar en plikt? 174 Kants pliktetik 175 Handlingens olika sidor 177 Vad är en acceptabel plikt? 179 Moralisk integritet och konsistens 180 Frihet och människovärde 182 Vad är goda motiv? 184 Ett alternativ till Kant: Rawls 185 Pliktetikens begränsningar 187

© S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 5

5

2013-09-19 10.07

Innehåll K apitel 12

Diskursetik och mänskliga rättigheter 189

Kommunikationsgemenskapen som etisk grund 189 Från monologisk till dialogisk moral 190 Jämbördig kommunikation som etisk grund 191 Två invändningar mot diskursetiken 195 Inte skapande, men prövning av normer 197 Rättvisa och solidaritet som innehåll 198 En upplysningspräglad människosyn. Demokrati och öppenhet 200 Mänskliga rättigheters betydelse för etiken 203 K apitel 13

Nyttoetik – lust, lycka och välfärd som etisk grund 205

”Den utilitaristiska principen” 206 Handlingens subjektiva syfte och objektiva konsekvens 210 Skillnaden mellan regelutilitarism och handlingsutilitarism 211 Hur mäter vi nytta? 213 K apitel 14

Dygdetik – kulturgemenskapen som etisk grund 217

Dygder och frågan om människosyn 218 Hur uppnår jag dygd? Dygdtillägnelse genom praktik 224 Dygdens ”plats”: praktiker och institutioner 225 Dygd och det goda framför regler 226 Dygd och livssammanhang 229 K apitel 15

Närhetsetik 231

Appellen från ansiktet 232 Vad har detta med närhet att göra? 233 K apitel 16

Konkret erfarenhet som grund för utövande av etisk kompetens 245

Från nybörjare till expert: Dreyfus och Dreyfus 247 Universella principer eller konkret erfarenhet? Jonsen och Toulmin 252 Avslutningskommentar 255

6

978-91-44-09020-7_01_book.indd 6

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.07

Innehåll K apitel 17

Etik och livssyn 257

Motivation och förankring 257 Livssyn som verklighetstolkning och identitetsprojekt 260 Nödvändigheten att rationalisera livssynstraditioner 261 Etik och livssyn – en sammanfattning 263 K apitel 18

Moraliskt ansvar – för andra och sig själv 265

Om egoism och själviskhet 265 Om att ha den andre i sin hand 266 Samvete och integritet 268 Om klokhet, omdöme och nyanser 269 Del IV En modell för at t ta ställning utifrån et t etisk t tänk ande K apitel 19

KLOK: en modell för etiskt ställningstagande 273

Att leva i det moraliska fältet: moralisk förförståelse 273 Prövning av moralisk förförståelse: att använda KLOKhet 277 KLOK i praktiken 281

Bibliografi 289 Litteratur 295 Person- och sakregister 301

© S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 7

7

2013-09-19 10.07

978-91-44-09020-7_01_book.indd 8

2013-09-19 10.07

Förord till tredje upplagan

Undervisning i etik – och yrkesetik – sker nu i en lång rad ämnes- och yrkesutbildningar i Norge. Det gör det nödvändigt att utveckla ett lämpligt material för dessa studier. Bakgrunden till denna bok är att vi tycker att några av de introduktionsböcker som finns på marknaden antingen är lite för lite grundliga eller alltför grundliga. Vi har därför sett det som en utmaning att skriva en något mer omfattande introduktion till teorier som kan ligga till grund för yrkesetiken. Vi har valt att inte gå så mycket in på yrkesspecifika dilemman utan överlåter det åt dem som står detta område närmare än vi gör.

Tanken är att denna bok ska fungera tillsammans med andra, mer specifikt inriktade böcker.

Det har också varit angeläget för oss att fokusera något mer på de samhälle­ liga och personliga förutsättningarna för utövande av moraliskt ansvar i yrkessammanhang. De två första delarna av boken kan således ses som ett försök att placera etiken i en bredare personlig, samhällelig och kulturell kontext.

Vad gäller de tankar som för övrigt ligger bakom bokens utformning hänvisar vi till introduktionen.

Vi har fått nyttiga kommentarer under skrivprocessen. Tack till Sveinung Vaage, Per Nortvedt, Åshild Slettebø, Trygve Bergem, Kjersti Fjørtoft, Berit Skorstad och Lise Askeland, som har kommit med bidrag vid olika tidpunkter. Ett särskilt tack till Astrid R. Bråten, Ida Myhre-Nielsen och Ellen Aspelund på Ad Notam Gyldendal, som har följt projektet under dess olika faser.

Vi vill gärna uttrycka vårt tack till alla som har gett en konstruktiv respons på de två första upplagorna av boken. Vi har glatt oss över att många har funnit vårt ”grepp” på problematiken fruktbart och hoppas därför att boken också i fortsättningen kan utmana till arbete med yrkesetikens grunder.

Detta är tredje upplagan av en bok vi ursprungligen skrev för nästan tio år © S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 9

9

2013-09-19 10.07

Förord till tredje upplagan

sedan. Sedan dess har vi både tillsammans och var och en för sig skrivit andra böcker om besläktade teman, och även om vi är ansvariga för egna delar är det nu svårare att identifiera oss som självständiga författare till de olika delarna än vad det var den gången. Vi har diskuterat och kommit överens om det som står här och har inget behov att markera vem som har skrivit vad i det här sammanhanget. De viktigaste förändringarna i förhållande till tidigare upplagor är att vi har utvidgat första delen något och lagt större vikt vid de samhälleliga och politiska ramarna för professionsetiken. Dessutom har vi ändrat lite på kapitelordningen och sammanhangen, och på några ställen lagt in några preciseringar och kompletteringar samt strukit vissa avsnitt.

Oslo, Sande och Ås Jan-Olav Henriksen och Arne Johan Vetlesen

10

978-91-44-09020-7_01_book.indd 10

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.07

Introduk tion

Om bokens ramar och innehåll Med denna bok vill vi ge en introduktion till ett ämnesstoff som är relevant för yrkesetik. Vi vill framför allt ge en etisk grundval för studier som är direkt knutna till arbete med andra människor. Konkret tänker vi på utbildningar inom hälso-, social- och skolsektorn. Vi försöker därför också använda exempel från dessa områden.

Boken har grundbokens prägel. Det betyder att den presenterar ett grundläggande stoff för undervisning och studier i yrkesetik. Den kan med fördel kompletteras med mer specifika böcker i yrkesetik för de enskilda professionerna, skrivna av författare med speciell kunskap om dessa. Där kan det också föras en mer ingående diskussion om de enskilda professionernas yrkesetiska regler och principer och om typiska etiska konfliktsituationer.

Det har varit viktigt för oss att sätta in de etiska temana i en vidare ram än vad som är vanligt. Yrkesetik är inte bara en fråga om teori och tänkesätt.

Den har också med personliga och institutionella ramar och förutsättningar att göra, och kräver att vi förhåller oss till många olika nivåer av den sociala verkligheten.

Vad gäller urvalet har vi medvetet valt att använda material som kan ge uttryck åt sambandet mellan det personliga och det institutionella, samtidigt som det är representativt och centralt i den aktuella diskussionen om etik.

Det har varit en viktig målsättning för oss att presentera detta på ett sätt som både låter det framstå som sammanhängande och visar vilken position vi själva intar i mötet med det.

Vilken position har vi då intagit? Vi är på många sätt övertygade om att den moderna (bland annat feministiska) kritiken av traditionell moralfilosofi © S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 11

11

2013-09-19 10.07

Introduktion

har mycket som talar för sig. Denna kritik har betonat att etik inte bara handlar om principer och regler utan också om hur människor ingår i olika relationer och beroendeförhållanden till varandra och utvecklar dessa så att det goda i relationerna tillvaratas på bästa möjliga sätt. Vi menar dessutom att etiken också är förankrad i den moraliska personligheten på ett sätt som inte har blivit tillräckligt belyst i delar av den moderna moralfilosofin. Det gör att vi också ser ett samband mellan etik, psykologi och pedagogik, samtidigt som vi finner skäl att markera att professionsetiken också samspelar med andra viktiga drag i samhällsutvecklingen.

Boken har fyra huvuddelar. I del I ser vi på några av de samhälleliga förutsättningarna för professionsetik och förordar en mer kritisk beskrivning av villkoren för yrkesutövning i viktiga välfärdsinstitutioner. I del II bygger framställningen på psykologiska teorier i en grad som är sällsynt för böcker om etik. Vi menar att psykologin ger väl så stor insikt i de olika sidorna av en människas personliga och moraliska utveckling som den traditionella moralfilosofin. Här syftar vi särskilt på de känslomässiga aspekterna av en sådan utveckling. Intresset för känslornas roll har lett oss till en annan typ av psykologisk teori än den som vanligen används när moralfilosofin explicit refererar till psykologisk teori. Många av beläggen i del II är ­hämtade från en (bred) riktning inom psykologin efter Freud, nämligen den så kallade objektrelationsteorin som den har utformats av Melanie Klein och Donald Winnicott. Vi har också låtit framställningen inspireras av bidrag från Alice Miller och den moderna ”jagpsykologins” fader, Heinz Kohut. Dessa teoretiker står alla i skuld till Freud, även om de på många (och olika) punkter bryter med psykoanalysen i dess klassiska utformning. Viktigare är att de representerar ett annat sätt att närma sig studiet av personlig och moralisk utveckling än det som används mest i modern västlig moralfilosofi, nämligen det som är influerat av Jean Piaget och har förts vidare av bland andra Lawrence Kohlberg. Medan kapitlen 5, 6 och 7 är tydligt påverkade av de förstnämnda psykologiska teorierna ger kapitel 8 en bred presentation av Piagets och Kohlbergs angreppssätt. Även om vi står det förra angreppssättet närmare försöker vi integrera insikterna i det senare.

Medan del II tydligt speglar en bestämd författarståndpunkt har del III skrivits utifrån ett något mer traditionellt läroboksperspektiv. Det betyder inte att vi slutar uttala oss om vår egen ståndpunkt i förhållande till stoffet, utan snarare att olika etiska teorier presenteras med både sina starka och 12

978-91-44-09020-7_01_book.indd 12

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.07

Introduktion

sina svaga sidor. Vi har eftersträvat kontinuitet från del II genom att fråga i vad mån de etiska teorier som behandlas tillvaratar de aspekter av att vara moraliskt subjekt och moralisk adressat som vi lade störst vikt vid i del II. Del IV presenterar en modell för att ta ställning utifrån etiskt tänkande och etiska erfarenheter, den så kallade KLOK-modellen. Mycket av det vi säger i bokens två första delar kan tolkas som skepsis till en alltför stark tro på modeller i etiken. Ändå menar vi att det just mot bakgrund av de insikter vi hoppas ha vunnit genom bokens två första delar är möjligt att säga något generellt om hur vi kan gå till väga för att orientera oss moraliskt på grundval av både teori och erfarenhet.

Boken är som sagt skriven med tanke på utbildningar inom hälso-, socialoch skolsektorn. Gemensamt för dessa utbildningar är att de ska förbereda för det som vi har kallat arbete med människor. Sådant arbete ter sig emellertid högst olika inom de yrken som det är fråga om. Sjuksköterskan arbetar med människor som lider, antingen det är somatiskt eller psykiskt. Inom den sociala sektorn arbetar man bland annat med unga människor som behöver hjälp med att lösa problem av socialt eller ekonomiskt slag, som att skaffa jobb eller bostad, missbruksproblem. Läraren arbetar med människor som ska tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Arbete med människor är därmed något som omfattar många olika situationer, och personer som utför sådant arbete har därför mycket olika roller. Frågan blir då: Vad har förskolläraren och den psykiatriska sjuksköterskan gemensamt? För att inte tala om rektorn och socionomen?

Vi ska i denna bok ge ett svar på frågan genom att gå ner till vad vi betecknar som de icke-valda grundvillkoren för människans tillvaro. Vi säger ”gå ner till”, eftersom vi skisserar ett fundament som är direkt knutet till arbetet med människor. För att få grepp om den gemensamma kärnan i allt sådant arbete måste vi ha en förståelse av vad det innebär att vara människa i världen. Vi ska belysa (besvara är för mycket sagt) denna fråga genom att framhäva hur att vara människa är detsamma som att vara sårbar, beroende och dödlig. Vi lägger därmed i vårt perspektiv stor vikt vid människosyn och livsförståelse.

Valet av perspektiv kommer ofrånkomligen att framstå som mer träffande för vissa av de nämnda yrkena än för andra. Det kommer likaledes att variera hur relevant, hur övertygande och igenkännligt vårt perspektiv kommer att upplevas av läsarna. De flesta kommer nog att anse att den vikt vi lägger vid sårbarheten och beroendet lämpar sig långt bättre för omsorgs© S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 13

13

2013-09-19 10.07

Introduktion

yrken i snäv mening än för läraryrket. En elev kräver något annat av läraren än vad patienten kräver av sjuksköterskan. Vi påstår ändå att yrkesutövaren i båda fallen måste ha en överordnad förståelse för vad det innebär att vara en person som behöver andras hjälp, insats och kompetens för att uppnå något i livet som hon inte förmår sörja för på egen hand. Sårbarheten i att vara människa rätt och slätt, beroendet av den professionellt hjälpande andre, den hjälpbehövandes krav på respekt för sin integritet och sitt värde – detta är exempel på faktorer som spelar en roll vid varje mellanmänskligt möte inom de yrken vi talar om, antingen det är lindring eller lärdom som ska ges och mottas. En huvudmålsättning i denna bok är just att peka på sådana faktorer, eftersom de är av en så grundläggande karaktär att de inte kan tänkas bort från något yrke som direkt har med människor att göra. Särskilt viktigt är det att klart få fram de etiska sidorna hos människors sårbarhet och beroende med tanke på vilka konsekvenser som dessa grunddrag har för frågan om vilka värden, skyldigheter och rättigheter vi menar att varje sådan yrkesutövare bör söka respektera.

Om exemplen Vi har använt en del exempel. De har oftast hämtats från fall knutna till en yrkessituation. Ibland tycks de nog ganska banala, ibland mer komplicerade än nödvändigt. Det finns emellertid en bestämd anledning till att vi använder dessa exempel: Vi menar att etik i stor utsträckning är något som uppstår i mötet med konkreta erfarenheter och i reflexionen över dem. Etiken är därför först sekundärt något teoretiskt – primärt är den något som uppstår när vi försöker komma till rätta med bestämda problem och sätta in dem i ett sammanhang.

Exempel kan dessutom aldrig vara rena illustrationer av allmänna poänger. Det beror på att fall kan beskrivas på olika sätt, och att många etiskt laddade situationer är open-ended, det vill säga de kan inte framställas på ett entydigt och helt klargörande sätt. Det hänger ihop med att vi möter verkligheten med en ”etisk blick” som varierar från person till person och fångar in olika saker. Dessutom kan själva situationen förändras allteftersom vi får mer insikt om den.

Vi vill därför med våra exempel göra mer än att ”illustrera” poänger i anslutning till det stoff vi presenterar. Exemplen ska stimulera läsaren till 14

978-91-44-09020-7_01_book.indd 14

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.07

Introduktion

att bearbeta stoffet utifrån egna erfarenheter och därmed skärpa sin etiska ”blick” på situationerna vi befinner oss i. Det kan tillägnelsen av etisk teori knappast göra ensam.

Den etiska blickens förankring i personligheten – och i andras erfarenheter Vi som har skrivit denna bok är alltså övertygade om att inlärning av etik är något mer än att lära sig en teknik eller några teorier. Etik handlar om att vara involverad och om att kunna se vad som står på spel i de situationer vi befinner oss i.

Att vara involverad innebär att vi befinner oss nära de människor vi arbetar med. För att denna närhet ska kunna fungera måste emellertid två saker fungera. För det första måste vi känna, och vara i stånd att använda, våra egna, personliga förutsättningar. Att utveckla sig till att bli en kompetent etisk yrkesutövare innebär därför också att vi lär känna oss själva bättre. Vi fokuserar på några viktiga sidor av detta i bokens första del, som handlar om de personliga förutsättningarna för moralisk yrkesutövning. Som moraliska människor är vår blick för vad som sker runt omkring oss intimt förbunden med vem och vad vi uppfattar oss själva som, och den förståelse och upp­ levelse vi har av oss själva och av den arbetsgemenskap som vi är del av.

Det andra som närheten behöver för att kunna fungera är den balans som vi vinner genom att ställa oss på avstånd och se på saker med distans.

Denna distans, som också innebär att vi kan se saker med andras ögon och lära av andras erfarenheter, får vi inte minst genom att arbeta med andras tankar och reflexioner om etiken. Här räcker det inte med att lära sig ett sätt att ”se”, utan man måste vara öppen för olika sätt att förhålla sig till etiken.

Det är detta som bokens andra del vill bidra till. Samspelet mellan närhet och distans gör det möjligt att utöva ett kompetent och välgrundat omdöme, där etiken inte slutar i godtycke och där du kan vara rimligt säker på att de val du gör inte är helt felaktiga.

© S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 15

15

2013-09-19 10.07

978-91-44-09020-7_01_book.indd 16

2013-09-19 10.07

Kapitel 3

Arbetets plats i våra liv

Vilken plats har arbetet i vårt liv? Frågan har två sidor, en individuell samt en historisk och samhällelig.

Vi vet en del om vad det betyder att inte ha arbete. Människor som är utan fast inkomstbringande arbete under lång tid får ofta problem, inte bara av ekonomisk utan också av social, hälsomässig och psykisk art. Att vara utan arbete gör inte bara något med ekonomin; det gör också något med självbilden. När varje möte med handläggaren på arbetsförmedlingen verkar bortkastat; när granskningen av platsannonserna i tidningen bara blir en ny påminnelse om att ens kompetens är antingen bristfällig eller oönskad; när ansökningarna kommer i retur och kallelserna till intervju fortfarande uteblir – då är det ens grundläggande känsla av värde som kränks. Mörka tankar kan infinna sig: ”ingen vill ha mig”, ”samhället har inte användning för mig”, ”jag måste leva som snyltare på samhället, ta emot utan att bidra själv”.

Gemensamt för sådana tankar är att de säger något om hur arbete är knutet till värde. Att delta i samhällets ”värdeskapande” är detsamma som att visa sig värdefull i detta samhälle och för gemenskapen. Att vara i arbete betyder att prestera något. Att prestera har stor betydelse i vår protestantiska kultur, även om den i dag präglas av sekularisering. Inställningen är att var och en ska prestera något för att få något. Följaktligen är det moraliskt tvivelaktigt att ta emot utan att ha presterat något; det är att ligga andra till last.

Låt oss illustrera den förlust av värde som den arbetslöse drabbas av med en scen från Ken Loachs film Raining stones:

© S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 49

49

2013-09-19 10.08

Del I Yrkesetikens ramar: välfärdsstat, institution och organisation

Far och dotter sitter och tittar på tv. Fadern har varit utan arbete under lång tid, men tar ibland några svartjobb tillsammans med ett par kompisar i samma situation. Nu är han pank. Dottern frågar, tydligt uppfordrande, om han har lust att gå på puben: ”Vad säger du om att ta några öl med grabbarna i stället för att tillbringa kvällen framför tv:n.”

Men han gruvar sig och säger nej. Dottern inser mycket väl att skälet är att han är pank, även om han inte säger det till henne. Så plötsligt tar hon fram en sedel: ”Se här pappa, kan du inte bara ta den här och sticka bort till puben?” Han ser förfärat på henne och ger uttryck för att det är för tokigt; hon behöver säkert pengarna själv. Men hon insisterar, och det slutar med att han, i en blandning av motvilja och tacksamhet, tar emot sedeln och ger sig i väg.

Faderns arbetslöshet är, ser vi, inte bara ett förhållande mellan honom och samhället, eller gemenskapen. Att vara far utan arbete präglar också förhållandet till barnen. I exemplet från filmen är det vanliga försörjareförhållandet ställt på huvudet. Tonårsdottern ger pengar till en far som inte har pengar till vare sig henne (och familjen) eller sig själv. De vanliga rollerna är ombytta. Vi inser att fadern är ambivalent; han är mer motvillig än tacksam. Det borde nämligen inte vara som det är nu: han, far i sin ”bästa ålder”, borde inte ha behövt hennes pengar för att gå puben med grabbarna. Hela situationen är förnedrande – för dem bägge. Förlusten av värde genom att inte kunna fylla den traditionella rollen som försörjare för sitt barn är förödmjukande för fadern. Förödmjukelsen inom familjen, inför de närmaste, är mer direkt, mer personlig, än den förödmjukelse han upplever i förhållande till samhället där ute som inte har något bruk för honom.

Vårt negativa exempel visar några viktiga sidor av arbetets betydelse i en modern människas tillvaro. Förlust av arbete innebär i regel förlust av värde i såväl andras som egna ögon. Det tär på självrespekten. Det finns alltså ett samband mellan att göra nytta för sig och att uppleva sig själv som en värdefull människa. Sambandet kan, som vi har antytt, ha en bestämd historisk-kulturell bakgrund, men det är knappast bara av kulturspecifik art. För det tycks ligga något mer allmänmänskligt i önskan att använda sina egna förmågor och krafter så att de kommer andra till godo. Vi påstår inte att denna önskan bara kan infrias i form av betalt arbete, alltså som organiserat 50

978-91-44-09020-7_01_book.indd 50

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.08

3 Arbetets plats i våra liv

lönearbete. Även obetalt arbete i hemmet, eller stöd åt familj, släkt, vänner, grannar, kolleger etcetera kommer med rätta att upplevas som ytterst värdefullt, även om det som görs inte är avlönat. Ändå hävdar vi att det fortfarande är det fasta lönearbetet som i vårt samhälle skapar förbindelsen mellan att ”göra nytta för sig” och att bli erkänd som en värdefull samhällsmedlem.

Vilken relevans har då dessa betraktelser för människor som arbetar inom skol-, hälso- och socialsektorn?

Om vi börjar med skolan, så ska den vara en förberedelse för arbetslivet.

I skolan utvecklas färdigheter som specialiseras högre upp på gymnasiet eller på högskolor och universitet. En god insats i skolan ska bilda utgångspunkt för senare möjligheter att komma in på högre utbildningar och sedan på arbetsmarknaden.

Detta är den vanliga versionen av skolans positiva funktion för arbets­ livet. Men skolan är väl, och bör väl vara, mycket mer än bara en förmedlare av kunskaper och färdigheter som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden? Motståndet mot många av de senaste skolreformerna visar att många – i synnerhet bland föräldrar och lärare – menar att skolan absolut inte har till uppgift att frambringa så kallade A4-människor. Skolan ska i stället vara en plats för utveckling av barns och ungas fantasi och kreativitet. Som det nu är trängs leken alltför ofta åt sidan av det starka inlärnings- och prestationsjaget, hävdar dessa kritiska röster. Kort sagt, skolan ska inte vara det vuxna arbetslivets förlängda arm in i barns och ungas tillvaro; konkurrensens allvar tillhör kanske med nödvändighet arbetslivet, men bör hållas borta från klassrummen, i synnerhet på låg- och mellanstadiet. Även för hälso- och socialsektorns del kan vi se en förbindelse till arbetslivet. Sagt på ett enkelt och onyanserat sätt: de som klarar sig dåligt på arbetsmarknaden löper stor risk att dyka upp som klienter eller patienter.

Det finns väldigt många skäl till att människor behöver hjälp av den typ som hälso- och socialsektorn erbjuder. Ändå är det ett faktum att förlust av jobbet, eller långvarig arbetslöshet, leder till betydligt större risk att få problem med hälsan, psykiskt såväl som somatiskt. Det tillhör också bilden att arbetslöshet kan vara en stor belastning för äktenskap och familjeförhållanden. Om jobbet försvinner och äktenskapet sedan går i krasch kan vägen vara kort till alkoholmissbruk och andra rusproblem och därefter kan det snabbt ”gå utför”, som det heter – kanske med kriminalitet och våld som konsekvenser.

© S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 51

51

2013-09-19 10.08

Del I Yrkesetikens ramar: välfärdsstat, institution och organisation

Vi vill på intet sätt ha sagt att arbetslöshet med nödvändighet sätter i gång en sådan utveckling från ont till värre, men i många fall gör den just det.

Arbetets värdegrund i välfärdsstaten Som vi har varit inne på i flera av kapitlen i denna bok är den omsorg som ges inom hälso-, social- och skolyrkena en professionaliserad omsorg. Därtill kommer att omsorgen i viss mening är kompensatorisk. Låt oss förklara begreppens innehåll mot en historisk bakgrund.

I vårt land är omsorgens institutionalisering knuten till utvecklingen av välfärdsstaten efter andra världskriget. Tanken bakom den norska välfärdsstaten, som i synnerhet socialdemokraterna historiskt har ivrat för, är att det offentliga vidkänns ett ansvar för de svagaste och minst självförsörjande. De svagaste är inte bara de som i snäv mening inte klarar sig på egen hand; det är också de som inte har några närmaste, eller vars närmaste är ur stånd att dra försorg om dem. Idégrunden är således universalistisk: välfärdsstaten ska trygga alla människors lika värde genom att sörja för likhet i utbud och fördelning av grundläggande nyttigheter som hälsa, utbildning och arbete.

Som del av detta ska hälsoutbudet vara lika för alla medborgare. Lika fördelning av grundläggande nyttigheter betyder att de framstår som allas rätt till samma, eller, sagt från motsatt håll, myndigheternas lika skyldigheter mot alla medborgare oberoende av individuella förmågor, förtjänster och motprestationer. Kort sagt handlar idén om alla individers likhet i grund­ läggande livsmöjligheter.

Välfärdsstaten tar därmed på sig en kompensatorisk funktion. Männi­ skorna växer upp med stora olikheter vad gäller ballasten från arv och miljö.

Så kommer det i viss grad alltid att vara. En väl utbyggd välfärdsstat har emellertid som mål att alla ska komma upp på samma miniminivå när det gäller de grundläggande förutsättningarna för att lyckas i livet. Asymmetrin eller obalansen i att staten garanterar likhet i livsmöjligheter utan att ställa krav på motprestationer från individernas sida tjänar därmed en överordnad målsättning att förverkliga en symmetri i individernas förhållanden till varandra som medborgare i välfärdsstaten. Detta innebär bland annat att klasskillnaderna blir mindre, eller i vilket fall som helst att individens klassbakgrund kommer att få mindre betydelse för hennes livsmöjligheter i vid mening.

52

978-91-44-09020-7_01_book.indd 52

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.08

3 Arbetets plats i våra liv

Den moderna välfärdsstaten kallas gärna för ”omsorgsstat”. Beteckningen är ofta negativt avsedd. Den amerikanske kulturkritikern Christopher Lasch hävdar att välfärdsstaten har blivit övertung och paternalistisk; den undergräver omsorgen om andra som spontan impuls och en moralisk förpliktelse som ”privata” människor känner för andra ”privata” människor.

Lasch kritiserar institutionaliseringen och professionaliseringen av omsorg för att ”omsorgen tas bort från närmiljön, avlägsnas från den enskildes fria val … solidariteten blir officiell politik. Därmed skapar omsorgen ständigt nya maktskillnader, ständigt nytt beroende, ständigt ny vanmakt” (se Berg Eriksen 1986, s. 71–82).

Laschs kritiska budskap är att omsorgsstaten gör alla till klienter. Alla naglas fast i en livslång tillvaro i passivitet, som ”behövande” och som objekt, och förvägras därmed möjligheten att vinna självständighet och individuell frihet. När omsorg blir samhällsideologi är förmyndarstaten resultatet.

Staten är som en överbeskyddande mor som aldrig låter barnen bli vuxna och lämna redet.

Vi ska inte följa den aktuella politiska debatten om välfärdsstaten. Den historiska bakgrunden till och idén med välfärdsstaten bör vi emellertid ha med oss i fortsättningen. Särskilt är det viktigt att notera att omsorgsuppgifter som tidigare utförts av familj och lokalsamhälle har flyttats över till det offentliga, det vill säga ut från hemmen och över till institutionerna. Det måste erkännas att detta är ett tveeggat svärd: å ena sidan är det utmärkt att myndigheterna tar på sig ett ansvar för de allra svagaste, för dem som inte har några ”närmaste”; å andra sidan är det betänkligt om det utbreder sig en allmän inställning att de svagaste, de som faller utanför, är myndigheternas bord, inte mitt eller vårt. Som moralisk impuls har omsorg om andras väl och ve sitt ursprung i närhetsrelationer. Både ansvar och omsorg är från början något ”civilt” till skillnad från något offentligt, något delegerat och specialiserat. Hälsoinstitutioner, sjukhus och liknande som drivs i offentlig regi måste ha som uppgift att tillvarata den spontana medmänsklighet som omsorgen springer fram ur.

Det är i dagens samhälle en utbredd uppfattning att statlig omsorg, just för att den är statlig, betyder opersonliga och känslokalla relationer mellan givare och mottagare av omsorg. Vi menar att detta är ett felslut. Vi ser inga strukturella skäl till att vård i statlig eller kommunal regi, i institutioner, skulle vara detsamma som förlust av de mänskliga och moraliska kvaliteter © S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 53

53

2013-09-19 10.08

Del I Yrkesetikens ramar: välfärdsstat, institution och organisation

som – ofta i nostalgins tecken – förbinds med omsorg utövad inom familjen och närmiljön. Small is not always beautiful. De stridande parterna i debatten om välfärdsstaten fokuserar för mycket på omsorgens organisering: huruvida den är informell och civil eller professionell och statlig. Ingen kan på allvar mena att den som är vårdgivare till yrket och mot betalning på grund av professionsrollen inte ska kunna visa den vårdbehövande mänsklig närhet, värme och förståelse. Konsekvensen av en sådan syn skulle vara att alla och envar, låg som hög, är radikalt prisgivna åt sina närmastes vilja och förmåga till omsorg. I dag – liksom i äldre tider – skulle det innebära att låta de svagaste och mest behövande klara sig ensamma.

I stället för att åter låta alla behövande vara prisgivna åt sina närmaste (med alla de antipatier och sympatier som det innebär på det personliga planet och därmed partiskhet vid fördelningen av omsorg) måste den konstruktiva uppgiften vara att göra den offentliga omsorgen allt bättre i stånd att utföra sina uppgifter. Att rusta upp den offentliga omsorgssektorn kräver stora resurser och kostar mycket pengar. Den knappaste resursen i dag är samtidigt den viktigaste: tid. Vårdens mänskliga och moraliska kvaliteter kan bara odlas i en atmosfär av ro, som i sin tur inger tillit i relationerna och en känsla av trygghet därför att man är i goda händer – trots smärtorna och obehaget över att befinna sig i rollen som behövande och beroende av andras hjälp. När vården i statlig och kommunal regi är dålig, när kontakten med läkare och sjuksköterska är reducerad till ett minimum, och patienten upplever sig som anonym och utbytbar – då är det ett felslut att hävda att det är så därför att vården äger rum i offentlig snarare än i civil regi. Påpekandet att mycket är bristfälligt och dåligt inom den statliga omsorgssektorn är enligt vår mening inte ett argument för att avveckla eller riva ner denna sektor, utan tvärtom en påminnelse om hur viktigt det är att göra den bättre. Som vi skrev i förra kapitlet är vi inte övertygade om att en sådan upprustning sker bäst genom ett ensidigt genomförande av principerna bakom New Public Management, som lägger vikt vid effektivitet, flexibilitet, målstyrning och kontraktsskrivning inom en ram definierad av ekonomiska principer.

Vi har nu gett en inblick i vad det innebär att omsorgsuppgifterna i vår moderna välfärdsstat har institutionaliserats och professionaliserats. Vi har konstaterat att utvecklingen har både goda och dåliga sidor: å ena sidan risken för att familje- och närhetsbaserade personliga förhållanden åderlåts på moralisk energi och betydelse genom att ansvar och omsorg flyttas över 54

978-91-44-09020-7_01_book.indd 54

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.08

3 Arbetets plats i våra liv

till institutioner där osynliga ”andra” tar hand om dem, och å andra sidan framsteget i att de som inte har några närmaste eller någon resursstark miljö har rätt till kunnig hjälp från en professionell apparat.

Samspel mellan ”de närmaste” och ”hjälparna” Vi nämnde ovan också att den professionaliserade omsorgen har en kompensatorisk sida. Vad menas med det? Det hänger ihop med vad vi just sagt om förflyttning av omsorgsuppgifter från familj och närmiljö till institutioner i statlig eller kommunal regi. För många klienter kommer socialförvaltningen eller det psykiatriska sjukhuset att vara ett slags provisorisk sista hållplats: i det förra fallet kan det vara fråga om stora ekonomiska och sociala problem (exempelvis till följd av arbetslöshet), i det senare om psykiska problem utlösta exempelvis av kris i äktenskapet eller av utbrändhet efter år av extremt hårt arbete utan ro att hämta sig och styrka att sätta gränser för andras krav.

När problemen anmäler sig på allvar är det vanligen familjen och de närmaste som först märker att något är på tok. Det kan vara en äkta man eller bror eller en pappa som visar sig ha börjat dricka; en god vän som slutar att ringa och drar sig tillbaka i depression; en kollega som smiter från jobbet med oklara antydningar om problem på hemmafronten. Det är när någon bland en persons ”närmaste” på detta sätt blir klar över att något är på tok, att en kris kanske är under uppsegling, som den ”civila” insatsen görs – till exempel i form av att ta kontakt och försöka inleda ett samtal om problemen, om vad de beror på och vad som kan göras. Ofta kan något göras, just inom ramarna för familjen och andra informella nätverk. En syster kan hjälpa en bror över det värsta efter ett brutet förhållande, en son kan övertala sin far att trappa ner på alkoholförbrukningen, en vän kan hjälpa en kamrat ur depressionens isolering. Vi ingår alla i sådana nätverk som både lägger märke till och försöker fånga upp och om möjligt avhjälpa den kris som en familjemedlem, en vän eller en kollega har hamnat i.

Men det är inte alltid som det räcker med detta. Då kommer den professionella hjälpapparaten in i bilden. Det informella nätverket räcker inte till, saknar kompetens, resurser och tid för uppföljning. Och dessutom: just de närmaste kan ha behov av skydd mot personen som råkat i kris. I detta perspektiv har den professionella omsorgen två aspekter: omsorgen är kompensatorisk genom att den träder in när den informella omsorgen kommer © S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 55

55

2013-09-19 10.08

Del I Yrkesetikens ramar: välfärdsstat, institution och organisation

till korta, och den är en avlastning för personens närmaste, som har behov av att leva utan allvarlig rädsla för sin egen trygghet.

Motivation för yrkesval: Kall eller självförverkligande?

Hittills har vi i detta kapitel talat om dem som omsorgen riktar sig till: männi­skor i en form av nöd eller i regelrätt kris. Låt oss nu vända blicken mot dem som utövar omsorgen, alltså dem som väljer att jobba med människor.

Vad är motivationen bakom ett sådant val?

Frågan är kanske hopplöst generell, inte minst för att arbete med männi­ skor kan vara så mycket: allt från att jobba på förskola eller gymnasiet till att jobba inom socialförvaltningen eller på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Vidare är det uppenbart att ”omsorg” kommer in i de nämnda yrkena på högst olika sätt: grundskollärarens omsorg om eleverna i första klass är av en annan typ än socionomens omsorg om en arbetslös klient eller psykiaterns omsorg om en självmordspatient.

Men låt oss återvända till frågan om motivationen bakom de yrkesval vi gav exempel på för att därefter se om omsorgen som ges ändå har en gemensam kärna.

En motivation kan vara att man ser yrket som ett kall, en annan kan vara självförverkligande. ”Kall” har i våra dagar något gammaldags över sig; vi tänker spontant på människor som väljer att bli präst eller gå i kloster och bli nunna. Det är riktigt att den som förklarar att yrkesvalet sker utifrån ett kall i regel uppfattar sitt val i ett religiöst – i vår kultur oftast kristet – perspektiv.

Man känner sig kallad av Gud att viga sitt liv åt att hjälpa människor i nöd; en sådan insats uppfattas som ett uppfyllande av plikten som kristen (se Seip 1994, s. 53).

I linje med att vårt samhälle blir alltmer sekulariserat är det frestande att hävda att motivation med ursprung i ett kall är på väg ut; eventuellt att en sådan motivation bara påträffas i kyrkliga och religiösa organisationer (till exempel Frälsningsarmén) och i humanitärt arbete (Rädda Barnen, Amnesty International, Läkare utan gränser, Röda korset och liknande). Mot detta antagande vill vi hävda att tanken om ett kall är långt mer utbredd än så.

I synnerhet inom sjuksköterskeyrket är det många som vill anföra idén om barmhärtighet och kärlek till nästan, att ”göra något för andra som verkligen behöver det”, som motiv för yrkesvalet. Och även om denna idé finns 56

978-91-44-09020-7_01_book.indd 56

© S tudentlitte r atu r

2013-09-19 10.08

3 Arbetets plats i våra liv

(till exempel) i en humanetisk variant, förutom i en explicit religiös variant, är den mycket ofta grundad på budet om kärlek till nästan, uppfattat som uttryck för en kristen livs- och människosyn.

Självförverkligande är en annan motivation, uppenbarligen mer utbredd och i takt med tiden och kulturen för övrigt än det religiöst klingande kallet.

Men här finns likheter eller förbindelser. Även tanken om självförverkligande genom ett speciellt yrkesval kan ha något tvingande över sig: ”Det är det enda sätt jag kan förverkliga den begåvning och främja de värden som är viktigast för mig.” Även om sådana formuleringar låter ytterst världsliga är de ofta uttryck för en bestämd livssyn och/eller en etisk övertygelse om vad som är viktigast i tillvaron. Självförverkligande har därmed, i likhet med kallet, en etisk dimension.

När självförverkligande utgör ett mer ”modernt” motiv än kall beror det också på faktorer av historisk och sociologisk art. Det specifikt moderna ligger i att tanken om självförverkligande nu pekar ut arbetet som sin arena: det är i arbetet, i yrkesutövningen, som självförverkligandet primärt äger rum; och det gör det som individens förverkligande av sig själv. I valet av arbete förverkligar personen sig som unik individ med möjlighet att utveckla sina helt individuella förmågor och talanger. Därmed förutsätts att arbetet skiljs ut som något eget; arbetet bildar ett eget område för mänsklig aktivitet, skilt från privatsfären och familjelivet. Först som lönearbete i modern mening har arbetet blivit en särskild aktivitet, knutet till bestämda färdigheter, roller, tidsbestämningar, befordringssystem etcetera i varje människas liv. På så sätt har arbetet blivit alltmer professionaliserat i vårt samhälle.

För att göra bilden mer fullständig ska vi också nämna att man kan ha ett instrumentellt förhållande till arbetet och yrkesvalet. ”Ett jobb måste jag ju ha.” I detta fall varken väljs eller utförs arbetet därför att personen tillskriver det ett egenvärde; i stället är det bara det nyttiga och det nödvändiga med att ha ett jobb som räknas; vad det går ut på kommer i andra hand, men det betyder mycket att det är bra betalt.

I och med att arbetet i vårt samhälle är starkt skilt från vår existens som privatpersoner (med fritid, hobbyer, vänner och så vidare) kommer det i många fall in en fjärde typ av motiv, nämligen att arbetet kan tjäna som kompensation för bristande sociala kontakter, eller för andra grund­läggande behov som inte infrias i den privata tillvaron och som kanske inte kan infrias där. Människor som förlorar arbetet saknar ofta inte först och främst själva © S tudentlitte r atu r

978-91-44-09020-7_01_book.indd 57

57

2013-09-19 10.08

Etik i arbete med människor

Etik i arbete med människor introducerar etik och etiskt tänkande för personal inom socialtjänst, vård och skola. Boken behandlar etik och moral som ett grundvillkor för mänsklig existens: sårbarhet, beroende och dödlighet i relation till önskemål om självbestämmande över sitt eget liv. Olika etiska riktningar, som pliktetik, nyttoetik och närhetsetik. I boken ägnas ingående uppmärksamhet åt en modell för etiska överväganden, KLOK-modellen.

Denna tredje upplaga av boken placerar etiken i en bredare personlig, samhälls- och kulturell kontext.

Etik i arbete med människor vänder sig till universitets- och högskolestuderande inom de sociala, vårdande och pedagogiska programmen och kurserna. Den starka kopplingen mellan teori och praktisk tillämpning gör den även lämplig som vidareutbildningsmaterial för yrkesverksamma.

Etik i arbete med människor

Yrkesetik är inte bara en fråga om teorier och tänkesätt. Det har också med personliga och institutionella ramar och förutsättningar att göra, och kräver att vi förhåller oss till många olika nivåer av den sociala verkligheten. Allt arbete med människor inbegriper otaliga situationer då etiska överväganden måste göras. Men vad innebär det egentligen att göra rätt då olika värden står emot varandra? Hur kan man lösa etiska dilemman?

Henriksen Vetlesen |

Jan-Olav Henriksen är fil.dr och teologie dr, samt professor vid den teologiska menighetsfakulteten i Oslo.

Arne Johan Vetlesen är fil.dr och professor i filosofi vid Oslo universitet.

Etik

i arbete med människor

3:e upplagan

Jan-Olav Henriksen Arne Johan Vetlesen Art.nr 6647 3:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09020-7_01_cover.indd 1

2013-09-23 09.57