9789144123967

ATT VILJA ANDRA VÄL ÄR INTE ALLTID SMÄRTFRITT ATT MOTVERKA KRÄNKNINGAR OCH DISKRIMINERING I FÖRSKOLA OCH SKOLA

SILVIA EDLING

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35613 ISBN 978-91-44-12396-7 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2012, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Orsolya Hodik, ojlemålning, ”I möte med den Andra” (författarens egen) Printed by GraphyCems, Spain 2018

INNEHÅLL

Ett stort tack 9 Prolog 11

1 Inledning 13 Systematisk tolkning av undervisningspraktik 15 Teorier som ett bollplank för tolkning 16 Bokens syfte och upplägg 18 2 Ungas berättelser 23 Känslan av att vara annorlunda 24 Ideal och känslan av ansvar för andras livssituation 32 3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag 53 Allas lika värde i svensk utbildningspolitik 53 Från kristendom och nationalism till demokrati … till nationalism? 54 Politiskt bindande dokument för mångfald och mot förtryck 60 Struktur och diskrimineringsersättning 66 Vikten av en oljad organisation 67 Disciplinära åtgärder som en sista utväg 71 Behov av lärare och verksamma som systematiskt kan analysera/tolka verksamheten 74 © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3

Innehåll

Avstamp utanför juridiken 80 Lärares yrkesetik 82 Värdegrunden i läroplaner 84 Lärarprofession och utbildningsfilosofier 89 Perennialism som glasögon 93 Essentialism som glasögon 94 Progressivism som glasögon 96 Rekonstruktivism och neopragmatism som glasögon 100 Värdegrunden – en fråga om normer och socialisation 103 Det tredje samhällsuppdraget – ett politiskt utrymme att motverka förtryck och öppna upp för en känsla av ansvar för andra 107 Avslutande tankar 110 Frågor 112 4 (O)rättvisa som utgångspunkt 113 (O)rättvisa 114 Förtryck 116 Makt 119 Normavvikelse eller möte med det annorlunda 123 Med kultur som utgångspunkt 148 Avslutande tankar 151 Frågor 152 5 Olika sätt att se på moral och etik 153 Moralutveckling (progression) 154 Rättviseetiker 154 Dygdetik 154 Pliktetik 156 Diskursetik 159 Omsorgsetik 162 Kort summering 164 Etik utan grund 165 Skillnadens etik 165 Etik som dissensus 168 Avslutande tankar 174 Frågor 175 4

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

6 Lärande och vikten av att se nyanser 177 Lärande i relation till förtryck 178 Lärande som en mekanisk process 179 Lärande som meningsskapande 182 Performativt lärande och smärtan i att lära sig 183 Olika utbildningsstrategier för att motverka förtryck 186 Avslutande tankar 203 Frågor 204 7 Tillbakablick och början på en diskussion 207 Det tredje samhällsuppdraget 207 Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt 209 Referenser 215

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

5

KAPITEL 3

Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Begreppen förskola och skola förstås här som organisationer inom vilka det bedrivs utbildning (Ekerwald & Säfström, 2012, s. 3). Utbildning används här som ett bredare begrepp än förskola/skola, i en diskussion om frågor som: Hur vill vi att förskolan och skolan ska vara? Varför ser förskolan och skolan ut som de gör? Varför väljer vi det innehåll vi väljer? Vilket samhällsuppdrag ska förskolan och skolan ha?

Förskolans och skolans samhällsuppdrag är politiskt definierat och kommer till uttryck i bland annat läroplaner och kursplaner. Dokumenten ger riktlinjer för hur lärare ska förbereda undervisningen och vad lärare ska arbeta med när det gäller barns och elevers fostran. Men för att kunna förstå det samhällsuppdrag vi har i dag räcker det inte med att läsa in sig på vad som står i de gällande styrdokumenten. Det är lika viktigt att få en inblick i hur uppdraget har förändrats över tid för att därigenom få en djupare insikt i de val som lärare förväntas göra i dag. Kapitlet syftar till att fungera som ett avstamp inför de resterande kapitlen, där det politiska utrymme som möjliggör arbete mot diskriminering i utbildningen diskuteras på olika sätt.

Allas lika värde i svensk utbildningspolitik Ofta tenderar ordet läroplan i Sverige att strikt kopplas till ett politiskt dokument medan engelskans ”curriculum” har en bredare innebörd, där fokus riktas mot de tankeströmningar ur vilka läroplanerna har vuxit fram.

Läroplansteori intresserar sig för det bredare perspektivet, nämligen hur idéer eller föreställningar i en kultur färgar av sig på utbildningens innehåll, metoder och mål (Lundgren, 1989, s. 20–21) och de konsekvenser dessa © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

53

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

föreställningar får för individers möjligheter att handla och vara i samhället (Englund, 1997). Denna utgångspunkt ligger till grund för detta kapitel.

Ideologi handlar om en eller flera idéer för hur ett samhälle ska styras, vilket innebär att utbildning som ett uttryck för rådande samhällsidéer alltid har varit och kommer att vara ideologiskt färgad, även i tider när neutralitet och renodlad objektivitet (värdebefriat) är slagord. Frågan är bara vilka villkor för (olika) människor som rådande ideologier ger förutsättningar för?

Den ideologiska styrningen för förskola/skola handlar, bland annat, om att socialisera1 ett lands medborgare till att anamma vissa etiska värderingar, vilket har lett till att frågor som rör etik flätats samman med statens strävan att skapa en medborgaridentitet. Behovet av att socialisera eller fostra ett lands medborgare är inget unikt, utan var en central uppgift redan på de gamla grekernas tid (Dahl, 2002), men vad som utmärker dagens utbildningspolitiska retorik är dess sätt att värna om individers egenvärde och således även om mångfalden i samhället.

Från kristendom och nationalism till demokrati … till nationalism?

Det har under en lång tid funnits ett skolväsende i Sverige, men det har inte alltid varit öppet för alla och inte heller statligt styrt. Undervisningen erbjöds länge i huvudsak av kyrkan och prästerskapet men bara ett fåtal fick ta del av den, nämligen de mer välbärgade.

Det är först under 1800-talet som skolan blir en statlig angelägenhet i takt med att den svenska nationalstaten börjar ta form (jfr Richardson, 2004; Lundgren, 2005). Skolans förstatligande innebär att kyrkans och kungens makt minskas, och det här begynnande brottet mellan staten och kyrkan/ kronan har av flera kommit att beskrivas som demokratins början. Förändringen skedde inte över en natt. Det dröjde, till exempel, ända till den 1 januari 2000 innan Svenska kyrkan definitivt kom att särskiljas från staten (Ekman & Todosijevic, 2002).

1 Diskussioner om det goda livet är nära sammanflätade med frågor som rör socialisering, etik och moral. Vad som särskilt lyfts fram här är den roll etiken har fått i dag för att motverka subtila former av förtryck och främja andras välbefinnande. Denna ambition har i undervisningssammanhang i mångt och mycket kommit att bli sammanvävd med socialisering (Säfström, 2005).

54

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

1800-talet är en intensiv tid då samhället genomgår en rad förändringar, och den ökade klyftan mellan stat och kyrka är bara en aspekt bland andra såsom industrialisering, urbanisering och demokratisering. Sverige var tidigare ett utpräglat jordbruksland men nu börjar industrialiseringen långsamt ta fart och allt fler människor flyttar till städerna. Urbanisering, som innebär att många människor ska samsas om utrymmet, skapar nya behov av samlevnad och industrialiseringen kan betraktas som en viktig orsak till uppluckringen av det gamla ståndssamhället, det vill säga adel, präster, borgare och bönder. I stället uppstår nya samhällsgrupperingar, som arbetarklass, medelklass och överklass, vilka kommer att spela en viktig roll för de folkrörelser som bildas under slutet av 1800-talet, och där kravet på lika rättigheter åt alla började göra sig gällande (Skolverket, 2011e).

Formandet av den svenska statliga skolan har följaktligen, överlag, gått hand i hand med bildandet av den svenska nationalstaten. Enkelt uttryckt kan man säga att en nation är beroende av människor som handlar med nationens bästa för ögonen (medborgarnas skyldigheter), och som tack tilldelas dessa individer ett politiskt och socialt beskydd (medborgarnas rättigheter). Det är med andra ord ingen slump att skolan institutionaliseras under början av 1800-talet, just när den svenska staten börjar bildas och det finns ett politiskt behov av att medborgarna ska vara ett lydigt folk (jfr Englund, 2005a; Lundgren, 1989; Olson, 2012).

I juni år 1842 bestäms det således från politiskt håll att allmän folkundervisning ska införas i landet. Det innebär att det blir obligatoriskt för alla barn att gå i skolan. Men det handlar inte om att alla barn är lika mycket värda, ska gå tillsammans, behandlas med samma respekt eller erbjudas samma undervisning. Folkskolan, som var till för de mindre välbärgade barnen, var en del i ett parallellskolesystem, där olika skolformer som folkskolan, flickskolan, privata guvernörer och realskolan existerade sida vid sida. Trots att många krafter under den här tiden håller på att forma ett demokratiskt system så innebär det inte att folkskolan är demokratisk och att lärarna undervisar om allas lika värde. Huvudsyftet med folkskolan är inte att skapa jämlika och kritiskt tänkande individer utan lydiga och kristna svenskar.

Avsikten är att knåda ihop en nationalmedvetenhet – ett folk – som kan sin Bibel, men också är beredd på att ställa upp för kung och fosterland (Englund, 2005a; Lundgren, 1989). Det önskade förhållningssättet mot andra är färgat av kristen etik. Det kräver, till exempel, att barnen och eleverna ska © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

55

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

lära sig att acceptera orättvis behandling (vända andra kinden till) och att böja sig för överheten, med motiveringen att det kommer att hjälpa dem att komma till himlen (Hedin & Lahdenperä, 2013; Linné, 2001).

Det är inte förrän efter andra världskriget som hierarkiska strukturer och brist på kritiskt tänkande i skolor ifrågasätts på ett sätt som leder till att skolans ideologiska styrning förändras i grunden. Vad som lyfts fram i de politiska debatterna är att det brutala dödandet under första och andra världskriget endast var möjligt att genomföra för att människor hade fostrats till blind lydnad – maskiner som troget ställde upp när nationen krävde snabb och effektiv mobilisering. För att hindra att samma sak skulle hända igen, betonas i Skolkommissionernas betänkanden från 1946 och 1948 att unga, i demokratins namn, ska fostras till kritiska medborgare (Ekman & Todosijevic, 2002). Baserat på FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter förs det fram att alla människor är lika värda, att pluralism är eftersträvansvärt och att formandet av studenter till kritiska och aktiva demokratiska medborgare bör sättas i förgrunden (SOU 1948:27).2 Skolan ska inte bara överföra ett kulturarv – bevara det gamla – utan även fungera som en plats där möjligheter att förändra samhället kan ta form (Englund, 1999). Allt detta innebär att den hierarkiska världsbild som tagits för given och präglat samhället och utbildningsinnehållet under så många sekler ifrågasätts och retoriskt ersätts med en horisontell världsuppfattning. Det är historiskt sett en väldigt kort tidsrymd som har förflutit sedan dess. Ambitionen att fostra demokrater föddes som en motreaktion mot auktoritära och totalitära styren men det är samtidigt viktigt att påpeka att innehållet i denna fostran har sett olika ut sedan 1940-talet fram till nu (jfr Dahlstedt & Olson, 2013). År 1962 bildas grundskolan, en obligatorisk bottenskola eller enhetsskola för alla. Det nya skolsystemet, som bygger på en vision om en skola för alla, innebär att grupper av individer som tidigare betraktades som annorlunda och därför mindre värda på grund av, till exempel, sitt kön, sin klass eller sin etnicitet, plötsligt ska behandlas som jämlika. Demokrati och människor kommer här att ges ett egenvärde, vilket betyder att oavsett om det är 2 Enligt Hedin och Lahdenperä (2013) är det möjligt att hävda att utbildningspolitiken i dag betonar vikten av att fostra moraliska medborgare med samma hetta som politiken gjorde under 1840-talet. Den stora skillnaden är att den ideologiska styrningen av samhället har gått från att fostra moraliska medborgare i termer av nationalism och kristendom till att definiera det i termer av demokrati.

56

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

nyttigt eller inte så ska alla människors lika värde respekteras (SOU 2000:1; jfr Francia, 2007). Men sättet att förhålla sig till demokrati har sedan andra världskriget pendlat mellan att betona fostran till goda demokrater där skolan aktivt ska engagera sig för fostran och värden utifrån traditioner som betonar kommunikation, pluralism/mångfald, individ och kritiskt tänkande och att leverera objektiva (värdefria) kunskaper som behövs på arbetsmarknaden med utgångspunkt i essentialism (jfr Ekman & Todosijevic, 2002; Englund, 1999, s. 23–24).

Det är lätt att se historia som något progressivt, det vill säga som något som hela tiden rör sig framåt mot något bättre. Förr var det orättvist, i dag är det mer rättvist. Förr var det ojämställt, i dag är det mer jämställt etcetera. Men hur något rör sig beror på vad som är önskvärt och de trådar som historien består av försvinner sällan helt utan tvinnas i nya former och vävmönster. Om du är nazist och kämpat för att rena mänskligheten från sådana människor som inte betraktas som önskvärda så har nog mycket av det som har hänt efter andra världskriget, där mångfald kommit att accepteras och ibland hyllas, setts som en väg mot samhällskatastrof.

All den kraft som har lagts på att förbättra villkor och rättigheter för utsatta människor och samhällsgrupper har uppstått i relation till krafter som drar åt motsatta håll. Denna dragkamp har inte slutat och kommer troligtvis inte att sluta så länge det finns människor. Forskning om demokrati och mänskliga rättigheter har visat att allt fler grupper i Europa och Amerika ställer sig bakom en snäv form av nationalism liksom nazistiska och nyfascistiska ideologier där hyllande av mångfald och allas lika värde och rättigheter betraktas som politiskt korrekta (PK) skapelser av ett korrupt etablissemang och därför borde avskaffas (jfr Bonikowski & DiMaggio, 2016; Lazaridis, Campani & Benveniste, 2016; Postelnicescu, 2016). Det är lätt att glömma att ”vanligt folk” ville ha demokrati efter de två världskrigen och att ”vanligt folk” i dag fortfarande vill ha det – om än inte alla. Samhällen rör sig alltid. Frågan är hur denna rörelse kommer att påverka lärares samhällsuppdrag i framtiden.

Mångfald När den första läroplanen formuleras 1962 efterfrågas objektiva kunskaper som anses nödvändiga för att stimulera sysselsättning och tillväxt under den här tiden. Demokrati, mångfald och allas lika värde betraktades som givna © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

57

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

och socialisation kom här att handla om att överföra traditionella värden med syfte att skapa lydnad och pliktkänsla snarare än att fostra demokratiska och kritiska medborgare som värnar om pluralism (jfr Englund, 1999).

Vad gäller frågor om mångfald så handlar 1960-talet i huvudsak om invandrarpolitik och minoriteternas skolgång. Svenskar ska få objektiv kunskap om invandrare och det är även viktigt, under den här tiden, att invandrare assimileras till den svenska kulturen och den existerande demokratiska strukturen. Indirekt förutsätts det att infödda svenskar är en homogen massa som redan är demokratiskt skolad.

Under 1970-talet kritiseras assimileringspolitiken för att särbehandla det annorlunda på ett negativt sätt. Assimilering förknippas med något negativt och hierarkiskt: de andra, det vill säga invandrarna, ska genom aktiva insatser stöpas om till svenskar. År 1975 förs begreppet kulturpluralism på förslag fram i stället för assimilering för att användas som utgångspunkt för mångfaldsfrågor. Under mitten av 1980-talet omformuleras emellertid idén om kulturpluralism till att invandrares kultur bara ska utvecklas och stimuleras om den inte strider mot det svenska samhällets normer för mänsklig samverkan. Vad som utmärker 1990-talet och även den utbildningspolitik vi har i dag är att formandet av identiteter är viktigt för att motverka främlingsfientlighet, att den processen är ömsesidig och att integration ska avlösa assimilering. Medan assimilation i stora drag handlar om att ersätta en minoritets kultur med en annan så innebär integrering att lära främlingar att följa en majoritetskulturs seder, lagar och normer men utan krav på att minoriteter helt ska ge upp sin egen kultur.

Det är först under 2000-talet som den ensidiga uppmärksamheten på invandrare eller utländska individer kommer att problematiseras i politiken och i forskningen. Vad som bland annat lyfts fram som kritik är att invandrare som kategori behandlas som ”de” i förhållande till ”oss”. De betraktas som en grupp med problem eller en problematisk grupp. Förutom att likställa mångfald med invandrare så beskrivs mångfald under 2000-talet även som en ”Andrafierande praxis” som inbegriper det förhållningssätt med vilket olika grupper som kön, klass och sexualitet görs till de Andra. Mångfald får sålunda en vidare betydelse än ”minoriteters skolgång”, ”invandrar­ undervisning” och ”många kulturers skola” samtidigt som föreställningen om att mångfald handlar om etnicitet eller mångkultur lever kvar parallellt (jfr Brantefors, 2011).

58

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Begreppet mångfald har historiskt sett ofta betraktats som något negativt och för att skapa en motvikt till detta har det funnits en poäng med att lyfta fram positiva aspekter av mångfald (jfr de los Reyes, 2001; Martinsson & Reimers, 2005). Men mångfald är varken renodlat gott eller ont och det handlar inte om att ha eller inte ha mångfald då den existerar vare sig vi vill eller inte. Det vi vet från forskning är att när mångfald enkom hanteras som något dåligt och farligt som behöver städas bort så tenderar våld mot människor att öka (jfr Edling, 2016; Allport, 1956).

Betoning på individens ansvar När skolan under 1990-talet decentraliseras och förändras organisatoriskt, bidrar det till att synliggöra enskilda aktörers ansvar. Decentralisering innebär här att staten behåller huvudansvaret för utbildningsfrågor men delegerar makt och ansvar till kommuner, skolor, rektorer, förskollärare, barn, elever och föräldrar (Lundgren, 2005). Från att som tidigare förhålla sig till ansvar som förankrat i ett kollektiv så lyfts nu individens ansvar fram som viktigt att ta hänsyn till som en följd av att individen tilldelas mer makt än tidigare (Bråkenhielm, 2001; Englund, 2004). Vad mera, den enskilda människans ansvar för inte bara sig själv utan även andra beskrivs i politiska dokument som själva drivkraften i en levande demokrati: För både kollektivens och de enskildas skull måste de medborgerliga imperativen att ta ansvar och att bidra inskärpas, odlas och efterfrågas. Med mindre kan man inte hejda att elitismen, vanmakten och utanförskapet växer i det svenska samhället. En demokrati av medborgare som på olika sätt och i olika sammanhang tar ansvar för fler än sig själva utgör både målet och den enda vägen fram till målet (SOU 2000:1, s. 37).

Larsson och Ohrlander (2005) skriver till exempel att eleverna ska ges ”bättre möjligheter att upptäcka och motverka diskriminerande och ojämställda förhållanden i samhället” (s. 31). Den här trenden är inte unik för Sverige.

Enligt Frånberg (2003) framhäver lagstiftningen i Danmark, Sverige, Island och Norge på olika sätt att alla i skolan – vilket inkluderar både lärare och studenter – bör sträva efter att skapa en social miljö där människors välbefinnande prioriteras och där mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling aktivt bör motverkas. © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

59

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Människor behöver följaktligen fostras till ett förhållningssätt som kan hantera olikhet, något som ligger nära frågor som rör etik och moral.

I utbildningen har det följaktligen skapats ett politiskt utrymme för att hantera diskriminering och mångfaldsfrågor, men hur definieras det politiska utrymmet i styrande dokument?

Politiskt bindande dokument för mångfald och mot förtryck Läraruppdraget är ett myndighetsuppdrag, vilket betyder att en lärare är skyldig att följa de lagar och riktlinjer som är kopplade till yrket. De lagar och riktlinjer som finns är hierarkiskt länkade till varandra och kan sägas forma de yttre ramarna för det utrymme som lärare ges för att arbeta med frågor som rör respekt för olikhet och motverkandet av diskriminering och kränkning i förskolan och skolan.

Diskrimineringslagen

Skollagen

Förordningar (regeringen utfärdar)

Läroplaner

Kursplaner

Skolförordning (2011:186)

Föreskrifter (skolverket utfärdar)

Skolverkets rapporter

Allmänna råd

Juridisk vägledning

Figur 3.1 De olika styrdokument som finns (lagar, förordningar och föreskrifter) är hierarkiskt organiserade, vilket betyder att de som är överst styr resten.

60

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Överst i hierarkin finns olika lagar som alla de andra dokumenten ska rätta sig efter. De lagar som rör förhållningssätt mot andra finns i huvudsak förankrade i skollagen (skolans demokratiska värdegrund och arbete mot kränkande handling) och diskrimineringslagen (diskriminering och trakassering).3 Vad som kan nämnas är att den demokratiska värdegrunden, som handlar om etik, genom detta får en juridisk förankring.

I relation till dessa lagar har regeringen utfärdat förordningar som också är bindande: läroplaner (riktlinjer för hur skolans verksamhet och mål ska utformas i relation till den demokratiska värdegrunden), kursplaner (där målen i respektive ämne tas upp mer utförligt) samt en mängd andra förordningar som skolförordningen, förordning om behörighet och legitimation och gymnasieförordningen. Medan förordningar formuleras på regeringsnivå är föreskrifter i form av rapporter Skolverkets ansvar. Även föreskrifter är bindande. Utöver dessa dokument finns även allmänna råd och juridisk vägledning som tillkommit som ett stöd för lärare för att kunna arbeta med de lagar, förordningar och föreskrifter som ingår i uppdraget. Dessa är inte bindande, men rekommenderas att ta hänsyn till.

Skollagen och diskrimineringslagen Från och med januari 2009 upphörde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever från 2006 och kom att ersättas av skollagen, som tar upp frågor som gäller kränkande behandling, och diskrimineringslagen, som tar hand om diskrimineringsfrågor. För att jobba med kränkning och diskriminering så har lärare varit tvungna att fokusera på båda regelverken. Detta kan inom kort komma att ändras då Skolverket (2017), baserat på ett remissförslag från SOU 2016:87, föreslår en utredning om att skapa en lagtext där både annan kränkande behandling och diskriminering hanteras i skollagens paragraf 6. I skollagen (14a § 3) slås det fast att skolan vilar på demokratisk grund och att verksamheten i skolan ska genomsyras av den demokratiska värdegrunden. Här finns även direktiv som handlar om skolans relation till kränkande behandling.

3 Dessa är även påverkade av andra lagar som arbetsmiljöskyddslagen, vilken bland annat tar upp behovet av trygghet, ordning och arbetsro på arbetsplatser, men kommer inte att tas upp här separat eftersom de även nämns i skollagen.

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

61

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

­ ränkande behandling inkluderar i princip alla tillfällen då någon känner K sig illa behandlad och kan handla om mobbning4, att någon blir illa behandlad på grund av vissa egenskaper (hårfärg, kroppsstorlek, klädval, fräknar, utpekas som plugghäst eller nörd, för att nämna några exempel) men också om att man utsätts för psykiskt eller fysiskt våld, till exempel en knuff, ryck i håret, blickar och utfrysning. Det understryks på samma sätt som i tidigare lagar att det råder nolltolerans mot kränkande behandling, vilket innebär att alla verksamma på en skola är skyldiga att ta det på allvar och att vidta åtgärder (14 a § 7, 9).

Medan kränkning inbegriper enskilda individers upplevelser så handlar diskriminering (diskrimineringslagen, 3 kap. 15 §) om att människor trakasseras på grund av att de tillhör en utsatt grupp: kön, könsidentitet eller -uttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Begreppet diskriminering innefattar en maktdimension, vilket innebär att barn/elever/studenter inte kan diskriminera andra människor utan detta gäller endast huvudman och personal (Skolverket, 2014b).

Diskriminering kan vara både direkt och indirekt. Direkt diskriminering handlar om att individer i dagliga relationer, i en jämförbar situation, ges sämre villkor på grund av att man tillhör en kategori i samhället som löper risk för detta. Några exempel på direkt diskriminering som kan diskuteras: Exempel 1

En lärare i årskurs två ska sätta på TV:n för att visa en film om skelettet och den tekniska utrustningen krånglar. Amanda vill hjälpa till med det tekniska men får till svar att ”det här är det nog bäst om någon av killarna hjälper till med eftersom de kan det här bättre”.

4 Mobbning handlar om att kränkningar upprepas vid flera tillfällen samt att personen eller personerna som mobbar medvetet vill skada den andre. Mobbning inbegriper därmed inte enstaka kränkningar och den skada andra orsakar omedvetet (Skolverket 2011c, s. 18). Det kan röra sig om psykisk misshandel vars främsta syfte är att knäcka en annan individ, men kan också komma till uttryck fysiskt genom stryptag, knuffar och slag (i Ekerwald & Säfström, 2012).

62

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Exempel 2

Klassen i årskurs nio ska gå och äta i matsalen och Abdul, Linus och Niklas pratar alla tre högljutt med varandra i matkön. Ett skolmåltidsbiträde kommer fram och ber Abdul ställa sig längst bak i kön för att han bråkar.

Exempel 3

Sebastian sitter i rullstol och får skriva skrivstil i klassrummet medan klassen är ute i skogen och plockar blåbär fast han gärna hade velat följa med.

Exempel 4

Marina spänner sig varje gång hennes mamma kommer till skolan för att hämta henne på fritids. Hon har huvudduk och de andra barnen retar Marina för det. Hon berättar det för fritidspedagogen som kramar om henne och säger att han förstår att det är tufft, men inte gör något mer.

Exempel 5

Evelina i ettan frågar läraren: ”Kan du förklara för mig vad kromosom är” och läraren svarar: ”Jag tror inte att det är någon vits med att jag förklarar eftersom du är så liten än”.

Indirekt diskriminering innebär att individers möjligheter begränsas via bestämmelser som vid första anblicken låter objektiva och neutrala men där vissa grupper av individer missgynnas. Ett exempel är formuleringar som trycker på att alla ska behandlas lika eftersom likhet indirekt är kopplad till en specifik norm och öppnar upp för frågan: vem ska vi vara lika? (a.a.).

Exempel på indirekt diskriminering: Exempel 1

Alla barnen på skolan ska äta korv med griskött till lunch, men Samir kan inte äta korven eftersom han är muslim.

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

63

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Exempel 2

Förskollärare ber alla föräldrar fylla i information om vårdnadshavares telefonnummer och det står ”Mamma” och ”Pappa” på blanketten.

Exempel 3

Gymnastikläraren inleder lektionen med att säga att klassen ska spela innebandy och att alla ska tänka på att passa till varandra. Men när spelet är igång så hejar han i huvudsak på killarna i gruppen: ”Toppen Max – snyggt.” Killarna nämns vid namn, men inte flickorna: ”Passa tjejerna också Peter.”

Exempel 4

Sexualundervisningen inleds med: ”Kärlek är något vackert och som alla har rätt till”, samtidigt handlar texten eleverna ska läsa om heterosexuell kärlek utan att läraren påtalar eller problematiserar detta.

Exempel 5

Förskolläraren inleder samlingen med att säga att: ”Det är viktigt att alla behandlar varandra som man själv vill bli behandlad.”

Medan endast personal och huvudman kan diskriminera andra så är trakasseri, i juridisk mening, något som alla – inklusive barn/elever/studenter – kan göra sig skyldiga till (Skolverket 2014b). Trakasseri som är en form av diskriminering handlar om ett uppträdande av någon eller några som fungerar kränkande i relation till diskrimineringsgrunderna, exempelvis att bli kallad hora eller blatte i nedlåtande ton. Exempel på trakasseri kan vara följande: Exempel 1

Karl kommer till skolgården och letar efter någon att leka med och får höra att: du får inte vara med – det är bara tjejer som får.

64

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

3 Demokrati och förskolans och skolans samhällsuppdrag

Exempel 2

Maja går in i klassrummet i årskurs åtta och sätter sig i bänken framför Niklas och Assar. Niklas utbister irriterat: ”Flytta på dig hora”, varpå Assar frustar till av skratt. Läraren tittar upp från sina papper, rynkar ögonbrynen och skakar på huvudet mot Niklas och Assar, men gör inget mer.

Exempel 3

På förskolan får Love (4 ½ år) höra av Matilda och Lukas (6 år) att han ska sluta hänga efter dem hela tiden som en bebis.

Exempel 4

Ofta när Richard går förbi Lina, Irina och Gabriella i korridoren på gymnasiet så gör de pussljud eller påpekar något om att han har en snygg bak.

Richard som tyckte det var smickrande i början tycker nu bara att det är jobbigt och kränkande.

Exempel 5

Amanda säger under samlingen i ettan att hon är kär i Miranda och hela gruppen börjar fnittra. Ett av barnen, Stina, tittar menande på henne och säger: ”Du är väl inte kär på riktigt för ni är ju kompisar. Kär är man i killar.”

Exempel 6

Yasmin får hela tiden höra hur konstigt hon uttalar svenska städer. Någon i klassen/förskolegruppen utbrister: ”Har ni hört vad Yasmin sa igen: ’Tookholm’” – skratt.

Exempel 7

Stefan är öppet homosexuell och några i klassen har lagt ut en bild på honom på Facebook med en text under som lyder ”Bögjävel efterlyses”.

© F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

65

Silvia Edling är docent i didaktik och excellent lärare. Hon är för närvarande anställd som lektor vid högskolan i Gävle. Hennes forskning tar avstamp i den etiska dimensionen av demokrati, nämligen respekten för allas lika värde och utbildningens uppdrag att motverka olika former av våld, och rör sig således huvudsakligen mellan fälten lärarprofession, demokrati, rättvisa, etik och utbildning.

ATT VILJA ANDRA VÄL ÄR INTE ALLTID SMÄRTFRITT Lärare har i uppdrag att arbeta för lika villkor och uppmärksamma undervisningens värdedimension. Detta arbete innebär mycket mer än att föregå med gott exempel och visa respekt. Att arbeta med värden kan nämligen väcka motstånd, eftersom det inbegriper förändringar av etablerade vanor och tankesätt.

Den här boken ger stöd och inspiration till alla som vill främja lika villkor i förskola och skola. Ett sätt att närma sig detta uppdrag är att ställa sig frågor som: • Hur kommer det sig att vissa människor särbehandlas på ett negativt sätt?

• Hur påverkar våra föreställningar och handlingar andra människors livssituation?

• Hur ser vi på normer och olikhet?

• Vilka mönster uppstår och förändras i de relationer vi är involverade i?

Författaren redogör för begrepp som rättvisa, normer, förtryck, mångfald, makt, kultur och lärande med tydlig koppling till konkret yrkespraktik och unga människors erfarenheter.

I denna uppdaterade andra upplaga beaktas juridiska förändringar som har skett i frågor som rör diskriminering och kränkning med koppling till utbildning.

Boken riktar sig i första hand till verksamma och blivande lärare från förskola till gymnasium samt forskare, men kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för frågor som rör mångfald och hur man arbetar för att motverka förtryck.

Andra upplagan

Art.nr 35613

studentlitteratur.se