9789127818477 by Smakprov Media AB

vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala. ISABEL PETRINI är leg. psykolog och arbetar på

Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala. ULF GUSTAVSSON är leg. psykolog, leg. psykoterapeut

”Äntligen har vi fått en professionell, vetenskaplig och humanistisk belysning av området. […] du som ska behandla och minska de drabbades lidande – läs boken noggrant och i sin helhet. Du behöver den.” Ur förordet av Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare

ISBN 978-91-27-81847-7

9 789127 818477

Krig, tortyr och flykt

Hur påverkas vi människor av extremt våld såsom krig, konflikter och tortyr? Kan man någonsin bli densamma? Vad ska jag tänka på i mötet med en person som har erfarenheter långt bortom mina egna? Hur arbetar jag med tolk? Och vad är möjligt för oss som vårdgivare att göra eller påverka? Krig, tortyr och flykt varvar teori och forskning med många fall exempel, berättelser och dialoger baserade på författarnas gedigna erfarenhet. De tar även upp hur man kan skapa goda förutsätt ningar för att som behandlare bära dessa livsöden på ett sätt som främjar både kvalitet i vården och den egna hälsan. Boken är skriven för alla som i sitt yrke möter människor som flytt, eller varit med om krig och tortyr: till exempel verksamma inom psykiatrin, socialtjänsten, polisen, på flyktingförläggningar, vårdcentralen och i skolan.

Oro – Att leva med tillvarons ovisshet

och f.d. verksamhetschef vid Röda Korsets behandlings center för krigsskadade och torterade i Uppsala. Han arbetar i dag i egen praktik.

Överallt ligger delar av det som varit människor, sönderslitna hjärtan och själar. På en trottoarkant står en liten flicka med stripigt hår och håller hårt i ett kvinnohuvud utan kropp. Jag tänker ofta på den flickan och undrar vad som hände med henne.

NIKLAS MÖLLER ISABEL PETRINI Anna Kåver ULF GUSTAVSSON

NIKLAS MÖLLER är leg. psykolog och verksamhetschef

NIKLAS MÖLLER ISABEL PETRINI ULF GUSTAVSSON Den lilla, blå pricken du ser på framsidan av boken är jorden. Fotot togs 1990 på sex biljoner kilometers håll av rymdsonden Voyager I och kom att kallas the pale blue dot.

Krig, tortyr och flykt Vad gör det med människan och hur vi kan hjälpa

”Det är här. Det är vårt hem. Det är vi. På den pricken har alla du älskar, känner, alla du någonsin hört talas om, alla människor som någonsin funnits, levt sina liv.” Citatet är hämtat från en föreläsning på Cornell Uni versity 1994 där astronomen Carl Sagan visade fotot för sina studenter. Vår jord är som en liten blå prick svävande i ett oändligt mörker, i stunden upplyst av en blek solstråle. Sagan fortsatte: ”Jorden är en väldigt liten scen i en oändlig kosmisk arena. Tänk på de floder av blod som spillts [för att] bli stundens härskare av en fraktion av denna prick […] Det finns kanske ingen bättre demonstration av idiotin i människans självförhävelse än denna avlägsna bild av vår lilla värld. […] Våra sätt att göra oss till, vår inbillade viktighet, vår vanföreställning att vi har en privilegierad plats i universum, utmanas av denna punkt av blekt ljus.” Vi författare valde detta foto till omslaget för att det påminner oss om vår sårbarhet och vårt behov av varandra.

9789127818477_1-292.indd 2

2017-09-12 12:32

/ Innehåll Förord 9 Inledning 11

Att fokusera på det gemensamt mänskliga 12 • Går det att bedriva behandling i en akut situation? 13 • Om bokens innehåll 14

DEL I / Karta 17 KAPITEL 1 / Krig och flykt 18 Krig 18 • Fred 19 • Krigets lagar 20 • Inblandade parter i krig 23 Fångenskap 27 • Krigets konsekvenser 28 • Flykt 29 • Världen har förändrats 34 KAPITEL 2 / Tortyr 37 Kort europeisk tillbakablick 38 • Vad är tortyr? 39 • Vanliga tortyrmetoder 40 • Hur vanligt är tortyr? 42 • Psykologiska aspekter kopplade till tortyrsituationen 43 • Psykologiska reaktioner efter tortyr 46 • Vidare konsekvenser av tortyr 49 Motståndskraft 50 • Vårdpersonal som deltar i tortyr 51 Behandling vid tortyr 53 KAPITEL 3 / Psykologiskt trauma 55 Reaktioner vid akut fara 55 • Hur uppstår ett trauma? 58 PTSD 63 • Symptomgrupper i PTSD 64 • Risk- och skydds faktorer 73 • Komplex PTSD 73 • Retraumatisering och PTSD med fördröjd debut 75 • Komorbiditet och stort vårdbehov 76 Differentialdiagnos 76 • Stress och överbelastning som nyanländ 78 • Kontinuerlig traumatisk stress 78

9789127818477_1-292.indd 5

2017-09-12 12:32

KAPITEL 4 / Ett existentiellt perspektiv 82 Vem är jag? Om självberättelsen 82 • Trauma, tillit och grundantaganden 83 • Ensamhet och isolering 85 • Sårbarhet och död 86 • Separationen från familjen – att förlora det viktigaste 88 Vi är alltid mer än offer 89 • Kris … 92 • … och utveckling 93 Relation och det viktiga mötet 98

DEL II / Kompass 101 KAPITEL 5 / Ett mänskligt perspektiv 102 Allmänmänskliga förutsättningar 104 • Kliniskt relevanta processer 108 • Känslor 116 KAPITEL 6 / Mötet 122 Tankar om bemötande 123 • Hur ser förutsättningarna för mötet ut? 123 • Att tänka på vid ett första möte 126 • Att tänka på vid alla möten 130 • Försvårande omständigheter i mötet 138 Att se varandra 146 KAPITEL 7 / Påverkan 148 Vad är det vi vill och kan påverka? 149 • Att etablera nya perspektiv 151 • Upplevelsebaserade tekniker 161 • Att påverka rädslan 172 • Exponering 173 KAPITEL 8 / Barn och unga 180 Barn i krig och flykt 181 • Barn och posttraumatiska tillstånd 182 Faktorer som påverkar utgången när barn utsätts för våld eller fara 182 • Uppväxterfarenheter kopplat till hälsa – ACE-studien 185 Vanliga symptom hos barn och tonåringar 186 • Sekundär trauma tisering 186 • Stress, förluster och oro 188 • Hur hjälper vi barn? 189 Hur kan vi hjälpa unga? 192 • Hjälpa barn och unga i väntan på eller parallellt med en traumabehandling 196

9789127818477_1-292.indd 6

2017-09-12 12:32

KAPITEL 9 / En översikt av behandling vid PTSD 207 Behandlingsupplägg 207 • Problem med uteblivna besök och för tidiga avbrott 212 • Olika behandlingsmetoder 212 • Reflektioner över behandling 224 KAPITEL 10 / Att arbeta med tolk 226 Vikten av att göra sig förstådd via tal 227 • När använda tolk – och varför? 227 • Rollen som tolk 228 • Tolk i rummet eller via telefon 231 • Rekommendationer för bra samtal med tolk 233 Avslutningsvis 237 KAPITEL 11 / Tortyrskadeutredningar 239 Att förbjuda och bekämpa tortyr 239 • Tortyrskadeutred ningar 240 • Vem ska utreda? 241 • Samtalsmiljön under utredningen 242 • Genomförandet av utredningen 243 Intygsskrivande 246 KAPITEL 12 / Behandlarens arbetsmiljö, ork och utveckling 248 Sekundär traumatisering 249 • En arbetsmiljö som förebygger och hanterar ohälsa 251 • Organisation med struktur och stöd 251 Ett förstående ledarskap 256 • Handledning 257 • Utveckling 261 Behandlare och människa 261

Tack 268 Referenser 269 Register 284

9789127818477_1-292.indd 7

2017-09-12 12:32

9789127818477_1-292.indd 8

2017-09-12 12:32

/ Förord

En solig och vacker sensommardag slog jag mig ner med manus till denna bok. Jag förstod att läsningen skulle bli tung. Vad jag inte riktigt förstod var att, vid sidan av det tunga, också det lätta skulle finnas. Det hoppfulla, det möjliga, de små stegens valör, det empatiska mötets betydelse och hur vi mot alla odds kan bidra med läkning. Trots egen gedigen erfarenhet av att behandla patienter med trauman och PTSD blir boken en ögonöppnare. Visst finns det gemensam heter, men också stora skillnader i att möta patienter med relativt ”enkla” trauman på individnivå och personer som utsatts för lång varigt våld och tortyr på samhällsnivå. Äntligen har vi fått en professionell, vetenskaplig och humanistisk belysning av området. Med många konkreta exempel och livsberättelser görs texten levande och begriplig. Författarna är fria från dogmatiskt tänkande och bemödar sig om att lyfta fram olika perspektiv. Det existentiellt humanistiska genomsyrar boken i samklang med inlärningspsykologi och modern evidensbaserad KBT. Vi får först en välbehövlig karta över det landskap som patienterna befinner sig i. Hur definierar man krig, tortyr och psykiskt trauma? Vilka lagar styr och vad säger exempelvis Genèvekonventionerna i dessa frågor? Vilka existentiella och psykologiska perspektiv är aktuella: förlorad identitet, ensamhet, isolering, sårbarhet, separation, död och förlust. Med kartan i handen får vi sedan en kompass att följa. Längs vägen redogörs för själva behandlingen med fokus på olika traumaexponeringsmetoder. Och vi får ta del av hur författarna arbetar med krigsdrabbade och torterade barn och unga, liksom vad det innebär att arbeta terapeutiskt via tolk.

förord

9789127818477_1-292.indd 9

2017-09-12 12:32

Författarna argumenterar klokt och insiktsfullt om svårigheten med att arbeta strikt manualbaserat, då grundläggande förutsättningar saknas – patienterna lever i både yttre och inre kaos. I stället ställs höga krav på bredd och flexibilitet i bemötandet. Det utmärkande för patienterna, menar de, är en intensiv upplevelse av kontrollförlust och förlorad tillit, och terapiarbetet handlar därför om att återupprätta detta. Tryggheten i terapirelationen blir central, ibland det enda och möjliga målet för terapiarbetet. Och också det som möjliggör en fortsatt traumabearbetning. Ett, enligt min mening, ovärderligt kapitel handlar om behandlarens arbetsmiljö och utveckling. Lite retoriskt frågar de sig själva hur man klarar att dagligen ta emot dessa ofattbart svåra berättelser, hur man kan ”överleva” i sina egna liv och bibehålla förmågan att vara till nytta för patienten. Ett exempel berör mig djupt. En behandlare tar emot den obegripligt fasansfulla berättelsen från en mor som tvingats se sitt lilla barn torteras till döds. Berättelsen går inte att hålla på avstånd, den äter sig in i behandlarens vardag. Om att ”ta jobbet med sig hem” innebär att tänka på människor vi mött, undra över hur det går för dem, minnas våra samtal, bära deras förtroenden, berättelser, sorger, bakslag och framsteg i hjärtat kan vi säga att vi, med tacksamhet och ödmjukhet, bär med oss vårt jobb vart vi än går, säger författarna. Ju längre jag kommer in i texten, desto mer slår mig tanken att detta är en mycket kvalificerad bok om validering. En bok för alla som möter och behandlar människor med psykiska skador och svåra livssituationer. Om hur vi måste bemöda oss om att vara lyssnande, följsamma, kreativa och utan fördomar i terapirummet. Validering, respekt, empati, erfarenhet och kunskap genomsyrar den här boken. Den borde därför i vissa delar vara obligatorisk läsning för politiker och myndighetspersoner som möter och hanterar traumatiserade människor på flykt. Och du som ska behandla och minska de drabbades lidande – läs boken noggrant och i sin helhet. Du behöver den. Anna Kåver Uppsala, 25 augusti 2017

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 10

2017-09-12 12:32

/ Inledning

Vilka riktar sig den här boken till? Och vilka handlar den om? Om vi börjar med att besvara den andra av dessa frågor skulle vi säga att den handlar om oss, vi som har skrivit den, och om våra erfarenheter. Det betyder att innehållet i boken i allra högsta grad är vinklat utifrån vårt perspektiv. Ett perspektiv som växt fram under år av att möta och arbeta med människor som genomlevt olika former av våld på samhällsnivå. Med det menar vi våld under krig och konflikter, förföljelse, internering och tortyr samt våld längs flyktvägarna till Sverige. Boken handlar även om dessa människors erfarenheter, deras situation och hur dessa erfarenheter påverkar dem. Boken riktar sig till dig som vill hjälpa och som arbetar inom vården eller andra omvårdande yrken eller som är under utbildning. När vi började arbeta med patienter som utsatts för samhällsrelaterat våld var det på många sätt en främmande värld att närma sig. Ingenstans i våra grundutbildningar fanns information om den här gruppen människor. När vi sökte i litteraturen fanns få studier, och de som existerade var relaterade till framför allt soldater som upplevt krigstrauman. Civilbefolkningen lyste med sin frånvaro. Då och då dök en studie upp om en avgränsad grupp som migrerat, men ingenstans gick att finna erfarenheter i behandlingsarbete med fokus på själva problematiken, den typ av våld dessa patienter erfarit. Självklart fanns inga behandlingsmodeller. Så är det fortfarande till stor del. Det är en speciell form av upplevelser civilbefolkning under krig erfar, det är en speciell form av våld människor som torteras erfar, det är en speciell form av våld unga människor som tvingas resa ge-

inledning

9789127818477_1-292.indd 11

/ 11

2017-09-12 12:32

nom Sahara, Libyen och över Medelhavet erfar. Och det är en speciell situation att möta dessa människor när de befinner sig i exil, utan säkerhet, utan familj och nätverk, utan språk. Vi önskar att det hade funnits en bok om detta när vi mötte våra första patienter med erfarenheter från krig och tortyr, en bok som belyser dessa specifika erfarenheter och mänskliggör personerna som genomlevt dessa.

Att fokusera på det gemensamt mänskliga Vi har i den här boken valt att närma oss arbetet med vår målgrupp utifrån vad som är gemensamt för oss som människor. Hur vi reagerar och hanterar våld, förluster och nya sammanhang. Vi har därför också valt att förstå vårt arbete och våra patienter utifrån just deras specifika erfarenheter och inte utifrån deras härkomst eller kultur (som förvisso också är en del av deras erfarenheter). Vi tror att det kan erbjuda ett brett och användbart perspektiv i det vårdgivande mötet. Vi tror också att det hjälper oss att både mötas och hjälpa när vi aktivt är försiktiga med generella kunskaper baserade på grupp medlemskap. En orsak till detta är att när vi kategoriserar individer finns en risk att rakt emot våra föresatser cementera en bild av människor från andra länder som annorlunda än vi själva. När vi väljer ut ett antal handlingar att representera en grupp riskerar vi att distansera oss från våra patienter och försvårar våra möjligheter att etablera goda och trygga arbetsallianser. Vi tror att syftet med information och kunskap om olika kulturer är till för att underlätta och hjälpa vid mötet med människor från en annan kontext, men vi ser också att det riskerar att leda till en osäkerhet hos oss som utförare. Som ett exempel på hur vi tänker kan vi åskådliggöra med en studie (Langer, Bashner & Chanowitz, 1985) som visade att instruktioner om att inte ha fördomar mot en grupp ökade rädslan för just den gruppen. Barn som delades in i två olika grupper fick instruktioner att berätta om alla fördomar och föreställningar de hade om gruppen rullstolsburna. Den ena gruppen fick ingen bestraffning, tillsägelse eller stöd i sina uttalanden, medan den andra gruppens uppfattningar korrigerades, och de informerades om icke fördomsfulla sätt att tala 12

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 12

2017-09-12 12:32

om gruppen rullstolsburna i stället. Efter det leddes barnen in i ett rum där det satt en person i rullstol. Gruppen som korrigerades och erbjöds icke-fördomsfulla uttalanden undvek att gå nära personen i rullstol i signifikant högre grad än gruppen som inte fått korrigerande information. Föreställningar om att jag ska veta specifika saker och bete mig på ett specifikt sätt riskerar att göra dessa möten mer komplicerade än de många gånger faktiskt är. Inom socialpsykologin finns ett begrepp, ultimate attribution error, för hur vi som människor tenderar att beskriva grupper som avviker från oss själva som homogena med negativa attribut, och den egna gruppen som heterogen med önskvärda attribut. Men även närliggande begrepp som etnocentrism och stereotypier är socialpsykologiskt viktiga begrepp i sammanhanget, då vi som människor tenderar att tillskriva oss själva och grupper utanför oss själva beteenden och värden som inte överensstämmer med de faktiska omständigheterna (Hogg & Vaughan, 2005). Vi ser dock nyttan med kategoriseringar och använder själva bland annat begreppet patient genomgående i boken. Även om vi också ser att det kan vara problematiskt med kategorin patient, eller en patient identitet, är det inte den aspekten vi valt att fokusera på i just den här boken. Utöver de problem som exemplet ovan visade på finns även andra problem i att aktivt försöka ge instruktioner eller information som är icke-fördomsfull, då det i stället riskerar att stärka fördomar. Detta då de vanligaste fördomarna redan är en del av befolkningens språkliga repertoar, och försök att förmedla en annan bild endast förstärker redan existerande fördomar (Roche et al., 2001).

Går det att bedriva behandling i en akut situation? Genom åren har vi mött många människor som lever under ett utvisningshot eller gömda, människor som lever med en intensiv oro för sin familj som befinner sig i rasande krig eller för syskon som tar sig fram längs farliga flyktvägar, vägar de själva vandrat, vägar där de utsatts för våld och där de bevittnat hur medresenärer dödats. Ofta

inledning

9789127818477_1-292.indd 13

/ 13

2017-09-12 12:32

kan dessa påfrestningar pågå under lång tid, ibland åratal. Parallellt med detta lider personen av svåra återupplevanden, intensiv rädsla, vaksamhet, sömnlöshet och skam. Som kliniker blir det ett dilemma: ska jag invänta att personens situation stabiliseras eller ska jag försöka hitta ett sätt att öka patientens förmåga till anpassning under pågående situation? Behandling i en akut situation är inte ultimat men många gånger ändå möjligt. Som praktiker upplever vi att psykologisk behandling handlar om att lära. Ibland lära nytt och ibland lära om. Traditionellt görs uppdelningar mellan stödjande och behandlande samtal. För oss är alla våra samtal behandlande, vad som ska behandlas skiljer sig däremot och bestäms i samråd med patienten.

Om bokens innehåll Vad är skillnaden mellan krig och konflikt? Fred? Vad menas med tortyr och varför är det viktigt att belysa det? Hur påverkas människor av att utsättas för grovt våld? Hur påverkas man av att tvingas lämna sitt hem och börja om på en ny plats? Kan man någonsin bli densamma? Vad ska jag tänka på i mötet med en person som inte delar mitt språk och med erfarenheter långt bortom mina egna? Tolk? Och vad kan vi egentligen göra eller påverka? Det breda område boken behandlar sträcker sig från grundläggande begrepp som krig och konflikt, via migrationens svårigheter till tankar om att möta och bemöta i vårdkontakter. Boken har tonvikten på det psykologiska mötet, av naturliga skäl, men boken är ingen manual för att bedriva behandling utan mer ett stöd, ett perspektiv, ett komplement till det egna yrkesutövandet. När du läser vidare kanske du blir besviken, fundersam eller glad, då du kommer att finna att stora delar av innehållet hade kunnat skrivas för vilken patientgrupp som helst. Dock får du med dig kliniska erfarenheter från oss som från morgon till kväll uteslutande möter just de här grupperna av människor. Vi har valt att ha ett såväl reflekterande som teoretiskt perspektiv i boken med återkommande fallexempel. När det gäller fallbeskriv14

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 14

2017-09-12 12:32

ningarna kan det för vissa läsare framstå som att vi valt ut de mest extrema och grova erfarenheterna. Tyvärr är det inte fallet, utan vi har valt typiska och återkommande teman för vår patientgrupp. Tvärtom finns många exempel vi valt att inte ta med, då vi själva upplevt dem för grova eller alltför specifika. I stället har vi valt mer generella erfarenheter, vilket kan medföra att eventuella patienter som läser boken upplever att vi skrivit om dem. Så är naturligtvis inte fallet. Däremot uttrycker tyvärr många liknande upplevelser. Alla fallexempel är fiktiva men baserade på de patientsamtal vi haft genom åren. Vår förhoppning är att dessa erfarenheter kan bidra till pågående patientarbete eller till framtida möten med människor som erfarit våld på samhällsnivå.

inledning

9789127818477_1-292.indd 15

/ 15

2017-09-12 12:32

9789127818477_1-292.indd 16

2017-09-12 12:32

DEL I / Karta

9789127818477_1-292.indd 17

2017-09-12 12:32

1/ Krig och flykt

et går inte att förklara ett krig för dig … Jag kan försöka, men du kommer aldrig att förstå. Tänk dig det mest smärtsamma, skräckfyllda du varit med om. Kan du minnas det ögonblicket? Minnas var i kroppen det kändes? Vilka tankar du hade? Känna skräcken? Föreställ dig sedan att du är fast i det ögonblicket i minuter, timmar, dagar, veckor och månader … … ingenstans finns skydd. Vilken sekund som helst kan vara den sis ta. Den här sekunden, den här sekunden, den här sekunden, den här sekunden, den här sekunden. Överallt ligger delar av det som har varit människor, sönderslitna hjärtan och själar. På en trottoarkant står en liten flicka med stripigt hår och håller hårt i ett kvinnohuvud utan kropp. Jag drömmer ofta om den flickan och undrar vad som hände henne … … kan du föreställa dig det? Nej, jag tänkte väl det.

Krig Krig är en relativt ny företeelse sett till människans totala tid på jorden. De äldsta spåren av krig dateras så sent som 10 000 år bakåt i tiden (Hagberg & Widman, 2016). Det var ungefär då som människor började bosätta sig mer permanent på en plats, och krig och konflikt kopplas således till den tid då människan fick egendom att skydda. Innan dess hade människan inga ägodelar att strida för. Med den kunskapen i bakhuvudet blir det intressant att reflektera över begrepp som våld och ondska, vilka ibland refereras till som en del av människans natur och som självklara följeslagare genom vår existens. 18

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 18

2017-09-12 12:32

Om krig och konflikt inte alltid varit en del av oss ger det hopp om att vi i framtiden ska kunna återgå till en samvaro utan det. Krig, här definierat som organiserad och våldsam konflikt mellan länder eller grupper inom ett land, innebär ofta många och långtgående konsekvenser för människan. Det finns mellanstatliga konflikter och inbördeskrig. Mellanstatliga konflikter utspelar sig mellan två stater och har historiskt sett varit vanliga. Exempel på mellanstatliga konflikter är till exempel de två världskrigen. Inbördeskrig utspelar sig inom en stat. En eller flera grupper kan vara diskriminerade eller illa behandlade och starta en konflikt gentemot statsapparaten eller gentemot andra grupper. I dag finns det enligt UCDP (Uppsalas konfliktdatabas) 29 pågående inbördeskrig i världen. I diket på andra sidan ängen låg fienden. Vi kunde ropa till varandra och jag visste ju vad de flesta hette. Danilo. Goran. Borislav. Stevan. Det är så svårt att förstå. Fienden var ju min granne, min gamla skol kamrat, mina bekanta från staden. Människor som jag ätit med, skrat tat med, lekt med, sjungit och skålat med. Och nu stod vi mot varandra i ett krigsspel som ingen av oss egentligen valt. Ett spel som slutade med att döda eller dödas.

Fred Begreppet fred är i sig svårt att definiera och många försök har gjorts. Fredsforskaren Johan Galtung (1969) har valt att definiera två kategorier av fred: positiv fred och negativ fred, och just dessa passar bra i vår bok. Sverige är ett land som av många skulle beskrivas ha positiv fred, även om det såklart kan diskuteras. Positiv fred betyder att man förutom avsaknad av våld även har demokrati, att mänskliga rättigheter respekteras, att ens basbehov som mat, kläder och sjukvård uppfylls. Negativ fred betyder endast avsaknad av våld. I länder med negativ fred kan det vara så att mänskliga rättigheter inte respekteras och mänsklig säkerhet, mat och boende inte är något självklart eller ens norm. I boken Krig drabbar alla skriver Hanna Rosenqvist (2010) att

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 19

/ 19

2017-09-12 12:32

i länder där det råder negativ fred finns också en större risk att falla tillbaka i konflikter. Definitionen av fred som positiv eller negativ väcker reflektion över de lagar och regler som finns för asylskäl i dag och vad vi gör när vi beslutar att någon ska tillbaka till ett land med negativ fred. De säger att det är tryggt för mig att åka tillbaka. Det låter helt absurt. Jag satt fängslad och blev torterad för att jag skrev musik. Musik! När jag flydde sökte de upp min pappa och slog honom i huvudet så att han fick en hjärnskada. För att veta var jag fanns. För att jag skrev musik! Hur kan det vara ett tryggt ställe att åka tillbaka till?

Krigets lagar Krig har konstigt nog lagar och principer. När vi pratar om krigets lagar är det de internationella lagarna (medan krigslagar är nationella). Krigets lagar, som är en samling internationella konventioner, ibland synonyma med den humanitära rätten, är att civilbefolkningen ska skyddas och att civila objekt inte får anfallas. Vidare säger krigets lagar att mord, tortyr, stympning, tagande av gisslan, avrättning utan korrekt rättegång samt grym och förnedrande behandling är förbjudna. Lagarna säger också att den som inte längre deltar i striderna ska skyddas och att vapen eller stridsmetoder som orsakar överflödiga skador eller onödigt lidande är förbjudna att använda. Krigets grundläggande principer handlar om distinktion, propor tionalitet, försiktighet, förbud mot att orsaka onödigt lidande och överflödig skada samt principen om ickediskriminering. Dessa grundläggande principer hamnar långt från den verklighet vi författare mött i våra patientkontakter och ter sig i förhållande till de erfarenheterna absurda. Så många berättelser vi mött där kriget varit långt ifrån försiktigt, där det skapat extremt lidande och skador så överflödiga att de är svåra att greppa.

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 20

2017-09-12 12:32

Genèvekonventionerna och Haagkonventionerna Genèvekonventionerna och Haagkonventionerna är internationella överenskommelser gällande internationella och interna väpnade konflikter. Cirka 200 länder har skrivit under dem. En grundprincip är att den som inte är i strid eller i stridbart skick inte får angripas. Haagkonventionerna utgör grunden för den Permanenta skiljedomstolen, även kallad Haagtribunalen. Till skillnad från Genèvekonventionerna, som tar upp statusen för sjuka och sårade samt hur krigsfångar ska behandlas, redogör Haagkonventionerna för vad som är att betrakta som soldat eller stridförande i en väpnad konflikt. 1864 – Första Genèvekonventionen: Hanterar sårade och sjuka i landkrig. 1899 – Andra Genèvekonventionen: Hanterar sårade, sjuka och skeppsbrutna i sjökrig. 1899 och 1907 – Haagkonventionen om folkrätten och krigets regler. 1929 – Tredje Genèvekonventionen: Hanterar krigsfångar. 1949 – Fjärde Genèvekonventionen: Hanterar civilbefolkningen. 1954 – Haagkonventionen om internationell privaträtt. 1993 – Konventionen mot kemiska vapen. 1996 – Haagkonventionen om barns rättigheter

Jag blev bortförd för att de upptäckt min mans ursprung. De visste att jag var gravid och menade att de skulle hjälpa mig bli av med monstret i min mage. Vad de gjorde med mig, med min bebis, kan jag inte berätta. Skulle jag berätta skulle min kropp brisera, explodera, av smärtan av minnet. Men jag berättar så här mycket för att ingen ska komma och säga att mitt land inte diskriminerar. Kriget må vara slut snart för vissa, men inte för sådana som mig. För mig kommer det alltid vara livsfarligt att återvända.

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 21

/ 21

2017-09-12 12:32

Att krigets lagar och principer inte följs är information som är svår att undgå i dag. Det går snabbt att hitta flertalet exempel på brott mot ovanstående lagar bara den senaste tiden. Vi ser civilbefolkning som inte skyddas, sjukhus som bombas, vi får rapporter om att tortyr ökar i vissa länder, och kemiska vapen fortsätter utvecklas, trots vetskapen om vilken skada de kan åstadkomma. Vi fick gömma oss i ett förråd på sjukhuset. De kom in och sköt allt som rörde sig och alla som var för svaga för att resa sig ur sängarna. Jag hade kateter och dropp och var nyopererad. Jag tappade medvetandet flera gånger. Minns inte hur mina bröder fick mig därifrån, men de har berättat att de stal en ambulans och fick mig i säkerhet.

Nedanstående är en sammanfattning av krigets lagar i form av soldatregler från Försvarsmakten.

1. Bekämpa endast fiendens kombattanter och mål av militär betydelse. 2. Vålla inte onödigt lidande eller större skada än som fordras för att lösa din uppgift. (Det är förbjudet att använda vapen, projektiler och materiel eller metoder som förorsakar onödigt lidande eller onödigt svår skada.) 3. Bekämpa inte en fiende som försatts ur stridbart skick. 4. Avväpna fångar och överlämna dem till din chef. (En krigsfånge har rätt att behålla kläder, hjälm, skyddsutrustning, matkärl och identitetshandlingar samt personliga tillhörigheter som inte har underrättelsevärde, samt få den vård som hälsotillståndet kräver.) 5. Behandla sårade, sjuka och skeppsbrutna lika, oberoende av om de tillhör våra styrkor, fienden eller civilbefolkningen. 6. Respektera och skydda civilbefolkningen. Undvik om möjligt att skada civil egendom. Plundring är förbjuden. (Urskillningslösa anfall är förbjudna. Med urskillningslösa anfall menas anfall vars verkan träffar militära och civila mål utan åtskillnad. Var och en ska så långt som möjligt medverka till att skadegörelsen blir så liten som möjligt.) 22

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 22

2017-09-12 12:32

7. Respektera personal och föremål som har särskilda folkrättsliga kännetecken, till exempel Röda Korset. (Personal, anläggningar och materiel som är utmärkta med folkrättsliga kännetecken får inte bekämpas.) 8. Ingrip för att förebygga brott mot dessa regler.

Jag kan inte hitta någon mening i att de mördade min familj. Vi var enkla bönder som skötte vårt och höll oss borta från stridigheter och politik. Det hade varit enklare om det funnits någon mening, någon anledning. Men de råkade bara finnas där. Och jag råkade ha gått till marknaden. Därför finns jag. Hur kan man sikta på ett barn? Hur kan man rättfärdiga det? Ett barn?

Inblandade parter i krig I ett krig är många parter inblandade, dels de parter som är rivaliserande, dels regeringsmakten (om den inte är en av de rivaliserande parterna). Även i inbördeskrig kan andra länder vara inblandade i konflikten. Här kommer vi att fokusera på dem som inte är aktiv part i konflikten men som ofta blir hårt drabbade, nämligen civilbefolkningen.

Civilbefolkning Efter middagen lekte jag och min lillebror med en fotboll på gruspla nen invid vår husvägg. Jag hörde ett vinande ljud och såg en man som gick några meter bort falla ner till marken med en duns. Det ven igen. Någon skrek. Jag kände hur något blött och varmt rann nerför benen, benen vek sig och jag visste att jag hade blivit skjuten och skulle dö. Men min mamma kom, släpade in mig i huset och ingenstans var jag skadad och det blöta var kiss. Men på gatan utanför satt min älskade, knubbige lillebror kvar, skjuten till döds, med fotbollen i famnen.

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 23

/ 23

2017-09-12 12:32

I konflikter delas befolkningen in i olika kategorier, och den största kategorin består av dem som kallas civila. Civila personer är de som inte deltar aktivt i krig, det vill säga de tillhör inte en stridande grupp. Den största gruppen av civila är kvinnor, barn och äldre som av olika anledningar inte rekryteras som soldater. Krigens huvudsakliga utformning har förändrats från att oftast utspela sig mellan stater till att i dag utövas inom stater mellan olika aktörer (inbördeskrig). Mellan 1816 och 1997 utspelade sig 213 inbördeskrig och av dessa ägde hälften (104) rum efter 1944. Sedan andra världskrigets slut har inbördeskrigen också kommit att bli längre, i genomsnitt fyra år mot tidigare arton månader (Wong, 2006). Det har bidragit till en stor förändring i hur civilbefolkningen drabbas. När första världskriget och tidigare krig i historien utspelade sig var det arméer som slogs mot varandra. Slagen utspelade sig ofta på stora fält utanför städerna. Det bidrog till att det var ovanligt att civila direkt drabbades. Under andra världskriget skedde det dock en förändring, och krigen flyttade in i städerna. Resultatet blev att så många som hälften av dem som dog under andra världskriget var civila. I dag har situationen förvärrats ytterligare. Av dem som dör i dagens konflikter är mellan 90 och 95 procent civila offer. Det finns en rad förklaringar till varför det ser ut som det gör. Förutom det faktum att krigen i dag utspelar sig i byar och städer, de platser där civilbefolkningen bor och arbetar, har våld mot civila också kommit att användas som en allt vanligare taktik (Rosenqvist, 2010). Om vi tittar på nutida konflikter i Aleppo i Syrien och Mosul i Irak så används hot mot civilbefolkningen aktivt i krigföringen.

Barn Som ett prov på min lojalitet och pålitlighet tvingades jag döda mina egna föräldrar. Jag var tolv år då. Jag hade en mask på mig, men jag tror att de hann förstå att det var jag. Jag vill tro att jag inte hade något val. Tortyren som pojkarna som vägrade utsattes för fyllde mig med sådan skräck. Vad tror du? Kommer jag någonsin kunna förlåta mig själv? Jag är ett monster.

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 24

2017-09-12 12:32

Historiskt sett och fortfarande är barn en särskilt utsatt och sårbar grupp i konflikter. Dels sett till antalet dödade, dels sett till alla de barn som utsätts för övergrepp, som rekryteras in i det militära och de som lämnas utan vårdnadshavare i en situation där de mer än någonsin behöver en. Barn har också mer begränsade möjligheter än vuxna att hitta sätt att försörja sig. Inte bara det direkta våldet dödar barnen i krig – enligt UNICEF dör ännu fler av de omständigheter som kommer med flykten, som brist på rent vatten, brist på mat och sjukdomsspridning (UNICEF, 2016). Exempel på indirekta konsekvenser för barn i väpnade konflikter är att de behöver avbryta sin skolgång och att de får begränsade möjligheter till fri lek, då föräldrarna inte vågar släppa ut sina barn som tidigare. I vissa konflikter ser man att barnäktenskap ökar som ett sätt att skydda flickorna från sexuella övergrepp. I dessa äktenskap är våld mer frekvent än i andra äktenskap, och ofta fråntar det också flickan möjligheter även efter krigets slut, då hon förhindras att gå i skola och få en utbildning.

Kvinnor De bröt sig in. Våldtog mig och min dotter och tvingade min man och mina söner att titta på. Hur ska man förstå den ondskan? Och den smittar. Jag hatar så mycket. Fantiserar om hämnd. Och hur ska vi stöt ta varandra, min man och jag, nära våra egna bördor är så ofantligt tunga att bära?

Enligt FN:s resolution 1820 klassas våldtäkt som ett medel eller en strategi i en väpnad konflikt. Kanske har det alltid haft en stor del i krigföring, men på senare år har det fått ett stort massmedialt utrymme som belyst problemet mer. Ett exempel är att det rapporterats mycket om den stora utbredningen av våldtäkter som genomförts och fortfarande genomförs mot framför allt kvinnor i det kongolesiska inbördeskriget. Siffror visar på att mellan 200 000 och 500 000 kvinnor beräknas ha blivit våldtagna under konflikten i Demokratiska republiken Kongo (Rosenqvist, 2010). Anledningen till att siffrorna varierar så mycket beror på att mörkertalet är stort, då få kvinnor

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 25

/ 25

2017-09-12 12:32

anmäler brotten. Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp känner ofta djup skam och skuld och kan i vissa kontexter också hamna i utanförskap och skuldbeläggas, inte bara av sig själva utan också av sin omgivning. Att ha varit utsatt för våldtäkt innebär i vissa sammanhang en uteslutning ur en gemenskap som är viktig för ens överlevnad (Rosenqvist, 2010). P: Om han visste att de våldtog mig under flykten hit så skulle han inte vilja ha mig. Och även om han ändrade sig så skulle hans familj aldrig tillåta honom att gifta sig med någon som jag. B: Någon som du? P: Någon som är smutsig och förstörd. Någon som man behöver skäm mas över. Jag klarar inte att vara den kvinnan som de ser på så. Det är lättare att stå ut med att ha sex med honom än att berätta. Och då ska du veta att jag lider varje gång. Minns stanken av svett och avföring. Hur ont det gjorde. Och hur man kände sig som en sak. Som en servett. En servett man behöver för att snyta sig. Sen slänger man den, full med snor, på marken och det kommer andra och går på den och kör över den med bilar. Och den blir svart och sliten och ful och äcklig. Jag är den servetten.

I möten med kvinnor som suttit fängslade i krig eller i länder med negativ fred har erfarenheter av sexuella övergrepp varit mer regel än undantag. För många kvinnor som suttit i fängelse under längre tid har sexuella övergrepp blivit en bisarr vardag, där andra när som helst och hur som helst har tillgång till ens kropp. De sexuella övergreppen försvårar återuppbyggandet av tillit och senare intimitet till andra människor, då beröring blivit tätt sammanvävd med något fasansfullt eller blivit något man är likgiltig inför. Ens kropp har helt tappat värde eller kontur, den naturliga avgränsningen för var en människa börjar och slutar. Det finns en förhöjd risk för dem som utsatts för sexuella övergrepp att fortsatt hamna i sexuell gränslöshet som prostitution eller destruktiva relationer, då kroppen ändå känns förstörd och värdelös. 26

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 26

2017-09-12 12:32

Fångenskap Att sitta fängslad i ett land som är rättssäkert och som respekterar de mänskliga rättigheterna är en svår upplevelse i sig. Många vi möter har suttit fängslade under omständigheter som kan vara betydligt svårare, dels att utstå, dels att bära senare. Det finns människor som suttit fängslade för poesi de skrivit eller för politiska åsikter. Det finns de som suttit fängslade utan att ens ha vetat varför. Det finns de som fängslats utan dom och utan fastställd påföljd. Till en början, skulle jag kunna säga, kände jag mig mest som ett slags gäst i fångenskapen – vilket är ganska förklarligt och stämmer bra med en bedräglig benägenhet som är gemensam för oss alla, och som när allt kommer omkring ligger i den mänskliga naturen, tror jag. (Ur Imre Kertész skildring från Auschwitz i Mannen utan öde.) Den bästa cellen var på 14 kvadratmeter om man räknade med toa letten. Vi var 28 fångar som delade på den. Vi turades om att sova – i skift låg vi ner på betonggolvet och sov. Jag gav bort en del av min mat till en annan fånge, och i gengäld höll han vakt medan jag sov så att ingen skulle ta mina foton på barnbarnen. Eftersom det var den bästa cellen tyckte jag ändå att jag hade det fint. Jag visste inte var jag var då jag hade ögonbindel under färden. Det var ett kvadratiskt rum. Iskalla väggar. Jordgolv. Inget annat. Inga and ra fångar. Inget ljusinsläpp. Jag stod lutad mot väggen och sov. Jag val de ett av hörnen där jag kissade och bajsade. Ibland hördes skrik ifrån ett annat rum. Jag tror jag klarade mig så bra som jag gjorde tack vare mina dagdrömmar. Jag låtsades att jag var med i ett tv-program som sändes live och att de hemma i tv-rummen såg mig och beundrade mitt mod och min uthållighet. I dagdrömmen var jag en hjälte.

Och i fångenskapen finns tortyr. Tortyr så som vi kanske vid en förs ta tanke föreställer oss den: fysiskt och sexuellt våld. Men det finns tortyr i många former, till exempel att förvägras kommunicera till sin familj att man lever. Eller att tvingas utföra övergrepp på andra fångar. Mer om tortyr hittar ni i kapitel 2.

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 27

/ 27

2017-09-12 12:32

Krigets konsekvenser I kölvattnet av krig och konflikt uppstår ofta skador som kommer att påverka människa och samhälle under en lång tid och i generationer framöver. Tidigare nämndes barnens uteblivna skolgång och utbildning som en allvarlig och långtgående konsekvens efter krigets slut. Ett exempel är Liberia, där konsekvensen av detta blivit att det inte finns utbildad sjukvårdspersonal för att täcka behovet av sjukvård för invånarna. Kriget leder ofta till att det även efteråt finns subgrupper i samhället som lätt hamnar i konflikt med varandra. Forna vänner är nu kanske fiender, och segregationen ökar. Ett exempel är det forna Jugoslavien, där det var inbördeskrig under hela 1990-talet. Efterspelen av krigen påverkar ännu befolkningen, bland annat i form av diskriminering av olika grupper och brist på kompensation för dem som flytt och nu återvänt. Att krig vars primära syfte är etnisk rensning också lämnar smärta i nästkommande generationer är inte svårt att förstå. Ens ursprung blir viktigt för att förhålla sig till de andra, och utifrån det tar man beslut om huruvida människan man möter är en vän eller fiende. I återuppbyggandets fas hamnar ofta många människor i ett utanförskap med bristande förutsättningar och arbetslöshet, vilket leder till ökad kriminalitet, prostitution och utslagning. Kriget lämnar stigman och öppna sår efter sig, det finns händelser som blir svårpratade och som kanske också förnekas, vilket försvårar upprättelse och därmed möjlighet att gå vidare från kriget, även om det faktiska och organiserade våldet är slut. Annat som sätter spår i landet är naturligtvis att många av dess invånare flytt därifrån och startat ett nytt liv i ett annat land.

Krigets påverkan på miljön Miljö och hälsa är intimt förknippade med varandra, och att ha en fungerande och god miljö har visat sig samspela med ett lands stabilitet. Några exempel på hur krigets effekter på miljön också kan påverka människans hälsa är kemiska och radiologiska risker som påverkar 28

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 28

2017-09-12 12:32

växter, djurarter och jordbruksresurser. Och en icke fungerande infrastruktur blir en miljöeffekt som får förödande konsekvenser för befolkningen under en lång tid framöver. I Vietnam efter kriget var till exempel merparten av broarna och järnvägssträckningarna förstörda. Stora flyktingströmmar påverkar både människa och miljö genom vattenanvändning som inte är anpassad till så många, avloppssystem som inte klarar den ökade användningen och sophantering som blir ohållbar, vilket markant ökar risken för olika sorters sjukdomar i kombination med otillräcklig sjukvård. Krig lämnar också efter sig olika toxikologiska risker genom rester av explosivämnen och metaller i mark och vatten, vilket kan skapa grundvattenföroreningar och svårigheter att bruka mark som man tidigare levt av (och därmed ökat slitage på mark som går att bruka). I Kuwait sattes oljekällor i brand, i Vietnam användes avlövnings medel till träden, vilket fick förödande hälsokonsekvenser för befolkningen. I Afghanistan har man överbelastat både flora och fauna. Utöver det lämnar kriget spår i naturen i form av minfält som fortsätter döda människor – främst barn – i decennier framöver, skogsavverkning, ökenspridning och undermåliga sanitära förhållanden (Waleij et al., 2006).

Flykt De hade en skrivtävling en gång som Hemingway vann. Utmaningen var att få ner det hemskaste, mest smärtsamma, man kunde komma på med fem ord. Han skrev: ”Babyshoes for sale. Never worn.” Det tänker jag på ofta. Han måste ha förstått det fasansfulla i att förlora sin bebis på resan över havet. Att fly från ett krig med sin bebis tätt klistrad mot bröstet, fast besluten om att ge honom ett bättre liv. Och att sedan misslyckas på värsta tänkbara sätt. Att ens bebis försvinner i havet och att hans små oanvända skor är allt jag har kvar.

Ibland är flykten bort från krig eller annan utsatthet det mest smärtsamma traumat. För den som har medel och rätt kontakter finns ibland möjligheter till säkrare flyktvägar. Och för de få som i förväg

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 29

/ 29

2017-09-12 12:32

får status som kvotflyktingar finns ofta en större chans att resa någorlunda tryggt till det nya landet. Men för de allra flesta är flykten något man minns som en svår tid. Och för vissa blir det flykten som blir det allra svåraste att hantera efteråt. De senaste åren har en del av flyktvägen kommit oss närmare genom bilder på överfulla gummibåtar på väg över Medelhavet. Många av dem vi möter har kommit den vägen och har också förlorat någon där – en förälder, en make, ett barn, en vän. Ibland vet man att den andre drunknat, i andra fall finns farhågan men ingen bekräftelse. En morbror berättar: En dag ringde en man. Han sa att han stod på Centraltorget med en pojke med en inplastad lapp med vårt telefonnummer. Pojken var min systerson Leon, fem år. Första veckorna kunde han inte prata med oss. Vi kramades och han sov och åt. Efter ett tag berättade han att han tappat bort sin mamma, min syster, när båten kom fram till Italien. En flicka som var femton år hjälpte honom genom Europa. I fodret på Leons jacka hade hans mamma sytt in en liten inplastad lapp med mitt namn, adress och telefonnummer. Vad hade hänt om min syster inte varit så förutseende med den lilla lappen?

Exemplet ovan, med en förälder som varit så förutseende att hon sytt in en lapp i fodret, stöter vi på ibland, men det hör tyvärr inte till det vanliga i de berättelser vi får höra. Mer vanligt är berättelser om borttappade familjemedlemmar, telefonnummer som inte längre fungerar och mobiltelefoner som tappas eller beslagtas – omständigheter och tillfälligheter som gör att man inte längre kan få kontakt med sin familj. Jag märker att tystnad är svårt för mig nu. När vi blir tysta här i ditt rum så blir det obehagligt. Lika när det blir tyst om kvällen. Och nu vet jag varför. Det är efter båtresan. Det värsta när båten gick sönder och flera drunknade det var just det – tystnaden. Det var ingen som skrek. Det var desperata ögon, stora ögonvitor, men alldeles tyst. Blubb, blubb. Och sen var ytan stilla som om ingenting hade hänt där. Jag står inte ut med det. 30

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 30

2017-09-12 12:32

Förluster och stress En flytt från ett land till ett annat är ofta stressande, även om flytten är frivillig och innehåller möjligheter och äventyr. Om vi med vår familj skulle flytta från Sverige till USA för en spännande arbetsmöjlighet, och allt var ordnat med boende och skolgång, skulle vi antagligen ändå känna stress över att byta språk, hus och samhällssystem. Hur fungerar sjukvården? Hur fyller vi i den här blanketten? Hur fungerar skolan? Ska man ha med egen lunch? Vi skulle känna av distansen och den potentiella förlusten av vänner, kollegor och traditioner. Under en period skulle vi kanske tappa balansen och trots alla de positiva aspekterna känna oro och nedstämdhet. Bland de sociala och psykologiska faktorer som orsakar depression är flytt en av de stressande livshändelser som brukar tas upp. Samma sak skulle ske om vi senare skulle flytta tillbaka till Sverige från USA. Trots att vi flyttar tillbaka till en kontext som vi tidigare levt i och som vi har mycket kunskap om skulle händelsen sannolikt upplevas stressande. Och vi kan ta ner det på en mindre nivå – vi flyttar från ett boende till ett annat inom samma land, kanske till och med samma stad – och det räknas fortfarande till en livshändelse som kan utlösa stress. Då är det kanske inte svårt att föreställa sig vilken stress det kan utlösa att byta land utan sin familj, utan ekonomiska resurser, utan säkra färdmedel och utan en aning om vad som väntar en när man kommer fram till det nya landet. Under flera dygn hängde vi på undersidan av ett tåg. Vi låg på smala stålbjälkar. En pojke var lite tjock och hade svårt att hålla balansen på bjälken. I början var vi så rädda, men efter ett tag började vi skratta och skämta om allt möjligt – om att ramla av, om döden, om hur mosade vi skulle bli om vi tappade taget. Det var så hemskt och jag var så rädd så jag till slut inte orkade vara rädd längre. Dör jag så dör jag. Så tänkte jag. Men det är klart jag hoppades också. Hoppades på att komma hit till Sverige. Och på att få känna mig trygg.

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 31

/ 31

2017-09-12 12:32

Vid en flykt lämnar man ofta ofrivilligt som följd av rädsla och hot mot den egna säkerheten. Man har ofta knapphändig information om vart man ska och vad som väntar en. Man vet kanske inte om eller när man kommer att återse sin familj eller sina vänner igen. Påtagliga är de många förluster man gör vid flykt. Förutom att förlora hela den värld man känner till – språk, socialt nätverk, jobb och skola, seder, status – finns också förluster av nära relationer då anhöriga omkommer eller då kanske inte hela familjen har möjlighet att fly. Jag gick över gränsen genom öknen med en smugglare och två andra flickor. Vi gick på natten för att inte synas och för att skydda oss från hettan. På dagarna gömde vi oss under buskar. För att få mat och vat ten var jag tvungen att ha sex med smugglaren. Jag var tretton år. Sedan fick vi åka på en bil med flak. Vi var jättemånga och det var så hett. Några dog i hettan. Då stannade de och slängde av kropparna och åkte vidare. Vissa var så törstiga så de drack sitt eget kiss.

Många är de vittnesmål från barn som utnyttjats längs vägen. Övergrepp är mer vanliga än ovanliga bland de barn som flytt utan någon vuxen som kan skydda dem. I våra kontakter med barn och unga framkommer en bild av en flykt kantad med övergrepp i form av våldtäkter, misshandel och internering samt med missförhållanden som svält, brist på vatten, kyla och hetta. För barnen handlar det om överlevnad i en värld där de färdas utan beskydd och ofta utan de resurser och strategier som vuxna har för att hantera utmaningar och svårigheter.

Att söka skydd och asylprocessen Janne Teller (2012) skriver i sin pedagogiska text Om det var krig i Norden om hur kriget följer en till det nya landet och påverkar en under en lång tid framöver. Man har flytt den omedelbara faran för att dö eller skadas, men kriget är på inget sätt över. Känslan av att vara vilsen, av att längta till den dag då man kan flytta hem, av oro över hur det gått för dem som lämnades kvar är något som Teller lyfter fram i sin text och som vi känner igen oss i som ett aktuellt tema i behandling. 32

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 32

2017-09-12 12:32

Jag trodde att allt det jag var med om i Somalia innan jag flydde var det värsta och att nu hade jag kommit till ett liv i trygghet. Men jag har aldrig mått sämre än nu. I avslaget från Migrationsverket står det att de inte tror på att jag kommer från den by jag alltid levt i. De sa att min dialekt inte stämmer med det jag säger. De tror att jag kommer från en stad i södra Somalia och säger att jag kan åka tillbaka dit nu då läget är lugnt. Vad ska jag göra där? Jag känner ingen där. Och åker jag tillbaka till min hemby blir jag dödad eller tvingad att strida för al-Shabab. Jag har en bensindunk gömd i skogen. Kommer de och hämtar mig [för utvisning tillbaka till Somalia] så går jag dit och tänder eld på mig själv.

Många är de vi möter som i en asylprocess känt sig i underläge, misstrodda eller dåligt förberedda på vad det innebär. Ibland begärs det av en att man ska ta fram bevis för vem man är och var man kommer ifrån, vilket i många fall är svårt då man flytt plötsligt utan att ha en genomtänkt plan eller en förståelse för dessa krav innan flykten. I asylprocessen kan det ifrågasättas att man är från den plats man säger att man flytt ifrån, att man är i den ålder man säger, att man utsatts för den tortyr man uppger eller att det hot man upplever existerar. För många blir det att gå från en svår situation före och under en flykt till en känsla av trygghet när man anländer till det nya landet, för att återigen hamna i rädsla och otrygghet. Varför får jag inte stanna? Jag har ju varit här i mer än två år nu – lärt mig svenska, fått vänner. Jag vill ju arbeta här, vara en del av landet. Vad ska jag åka tillbaka till? Jag känner ingen i Afghanistan. Jag förstår inte hur jag ska klara mig. I Afghanistan finns bara våld. Jag är så rädd, så rädd.

Asylprocessen är för många traumatisk i sig, och en process som ofta är pågående för de människor vi möter. Ibland är den processen det största traumat eller det trauma som hamnar i fokus, för det sker här och nu. I skrivande stund (våren 2017) är väntetiderna långa för att få komma på en intervju på Migrationsverket, och ännu längre för att få besked om man får stanna eller ej. Många förstår inte vikten av

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 33

/ 33

2017-09-12 12:32

att ge mycket information vid första intervjun, till exempel om man varit fängslad eller vilka olika övergrepp man varit med om. Och det är inte svårt att förstå. Kopplat till övergrepp finns ofta känslor av skam och skuld. Pst! Du som läser, tänk på något du verkligen, verkligen skäms över – kanske något som känns så skamfyllt att du aldrig tidigare berättat det för någon. Har du hittat det i ditt minne? Då så. Tänk nu att du ska gå in i ett rum och berätta om det för en eller flera helt främmande perso ner och de ska skriva ner din berättelse på ett papper som ska visas för andra. Tänk dig vidare in i att du tidigare varit med om att myndighets personer och poliser våldfört sig på dig och utnyttjat information om dig. Skulle du våga?

Att få avslag på sin ansökan eller att få besked om att det är dags att utvisas är sällan något som passerar obemärkt. Att få ett tids begränsat uppehållstillstånd kan ge känslan av att den akuta faran är över, men ganska snart kommer tankar på det längre perspektivet in i bilden. Vad händer om ett år, när tidsfristen går ut? Hur ska jag orka satsa på att komma in i samhället här, börja om, om mitt liv kanske är slut om ett år? Vid en sådan hotbild som avslag eller tidsbegränsat tillstånd är det många som mår psykiskt sämre och ibland skadar sig, till exempel genom att skära sig på armar och ben som ett sätt att hantera ångesten, och som får återkommande tankar och planer på att ta sitt eget liv, att ta tillbaka en känsla av kontroll över sitt liv och öde. Mer om denna känsla av maktlöshet finns att läsa i kapitel 3. Andra börjar fundera över alternativet att gömma sig, det vill säga att fortsätta leva i landet men utan rättigheter till vård, skola och arbete. Att åka tillbaka är i många fall inte ett alternativ.

Världen har förändrats Imre Kertész skriver i sin skildring av koncentrationslägret om upplevelsen av att inte ha alternativ. Man kan förledas, som utomstående observatör, att tro att människan i krig alltid har alternativ, att till 34

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 34

2017-09-12 12:32

exempel fly eller göra motstånd, men så är sällan fallet. Kertész skriver utifrån premissen att det är verkligheten, världen, som förändras och att människan snarare anpassar sig för att överleva. Och att denna anpassning till krigstillståndet senare, när kriget är slut, förändrar människan och att kriget i någon bemärkelse därför aldrig kan ses som ett avslutat kapitel i en människas liv. Världen har förändrats, och detta faktum kvarstår även om kriget tar slut. Kriget har tvingat en att vara i en absurd verklighet och därmed hitta normalitet och logik i den, för det är det människor gör. Och, menar Kertész, i likhet med många krig och konflikter med civila offer tar inte våldet bara de oskyldigas liv utan även deras historia, deras kultur och ibland deras framtid. Därav titeln av hans skildring – Mannen utan öde (2016). Ovanstående kan vara viktigt att komma ihåg i mötet med någon som erfarit krig, fångenskap eller andra varianter av extremt våld. Vi runt om kan ha ett behov av att prata om upplevelsen med distans, som om det vore ett avslutat kapitel och att ordningen nu återgått till det normala. Kanske är det inte möjligt för den drabbade. Kanske kan upplevelsen vara något som inte går att distansera sig från helt och fullt, och kanske kan den aldrig ses som avslutad. Att ha upplevt krig och fångenskap innebär ofta att man upplevt förlust av kontroll på ett sätt som är genomgripande och som pågått under en lång tid. En kollega jämförde det med att tappa bort sitt barn på varuhuset. Många har upplevt det som barn eller som förälder, den känslan i magtrakten som växer sig allt starkare och intensivare för varje sekund, den outhärdliga känslan. Var är hon? Var är han? Tänk om något hänt? (Kanske kan du som läser till och med känna det obehaget i magen just nu?) Och den lättnaden när man minuter senare hittar varandra. Men i kriget är du i den känslan konstant, kanske i månader eller år. Ingenstans kan du vända dig för hjälp. Ingenting kan du påverka. Kanske hittar du aldrig ditt barn eller din förälder igen. Kontrollförlusten blir ens vardag, något som är konstant. Hur man kan förhålla sig som vårdgivare och hur man kan stötta en patient som har krigs- och flyktupplevelser kommer vi att ta upp i kapitlen 6 och 7.

krig och flykt

9789127818477_1-292.indd 35

/ 35

2017-09-12 12:32

Vi slutar där vi började och påminner om att krig inte alltid varit en del av människans sammanhang utan snarare är en ung företeelse, sett till hur länge vi människor funnits. Kanske kommer det en dag då människan kan se bakåt och förundras och förfäras över den hi storiska företeelsen krig. Viktor Frankl avslutar boken Livet måste ha mening med en vädjan till oss om att vakna, och vi tycker att det passar som avslut även i detta kapitel. Låt oss därför vakna – vakna i dubbel bemärkelse. Sedan Auschwitz vet vi vad människan är i stånd till. Och sedan Hiroshima vet vi vad som står på spel.

/ krig, tortyr och flykt

9789127818477_1-292.indd 36

2017-09-12 12:32

9789127818477_1-292.indd 37

2017-09-12 12:32

vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala. ISABEL PETRINI är leg. psykolog och arbetar på

Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala. ULF GUSTAVSSON är leg. psykolog, leg. psykoterapeut

ISBN 978-91-27-81847-7

9 789127 818477

Krig, tortyr och flykt

Oro – Att leva med tillvarons ovisshet

och f.d. verksamhetschef vid Röda Korsets behandlings center för krigsskadade och torterade i Uppsala. Han arbetar i dag i egen praktik.

NIKLAS MÖLLER ISABEL PETRINI Anna Kåver ULF GUSTAVSSON

NIKLAS MÖLLER är leg. psykolog och verksamhetschef

Krig, tortyr och flykt Vad gör det med människan och hur vi kan hjälpa