barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.41
Sida 1
BARNMATSBOKEN LAGA BRA MAT FRÅN BÖRJAN
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.41
Sida 2
Barnmatsboken – Laga bra mat från början © 2014 Monique Forsberg le Roux och Pagina Förlags AB Foto Magnus Skoglöf Form Nicolas Krizan info@pagina.se www.pagina.se Pagina Förlags AB Box 2103, 174 02 Sundbyberg Tryckt och inbunden av Livonia Print, Riga 2014 Första tryckningen ISBN 978-91-636-1029-5 Tidigare utgivet av Monique le Roux Forslund: LCHF för hela familjen LCHF på riktigt www.lifezone.se
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.41
Sida 3
BARNMATSBOKEN LAGA BRA MAT FRÅN BÖRJAN Författare: Monique le Roux Forslund Fotograf: Magnus Skoglöf
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.41
Sida 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 KAPITEL 1 OM MAT, KOST OCH HÄLSA 9 9 9 10 10
Naturlig mat Proteiner Fett Kolhydrater Barnmatsboken
14 KAPITEL 2 HEMLAGAD BARNMAT 16 18 18 19 19 22 22 23 24 25 25
Om barn och kost Makt Välling och gröt Hälsosamt, hemlagat och ekologiskt Efterrätter och desserter Mjöl, bröd och smörgåsar (gluten) Komma igång, laga och förvara Mat och näring för små barn Att undvika Allergier, överkänslighet och intolerans Skillnaden mellan matallergi och matintolerans
26 KAPITEL 3 DE FÖRSTA SMAKPORTIONERNA 6 MÅNADER 31 Välling/Dryck 31 Bovetevälling 31 Äggmjölk 32 Gröt 32 Bovetegröt (om du vill ge ditt barn gröt så är bovetegröt ett bättre alternativ än traditionell gröt) 33 33 34 35 36 36 37 38 38
Grönsaker Zucchinipuré (squash) eller -stavar Morotspuré eller -stavar Butternutpumpapuré eller -bitar Ärtpuré Palsternackspuré eller -bitar Blomkålsmos eller -bitar Broccolimos eller -bitar Avokado
39 39 40 41 42
Proteiner/kött/ägg Färs av nöt, kalv, lamm, kyckling Fisk (ej insjöfisk) Kyckling Äggula/äggmos/omelett (undvik äggvita)
4
43 Bär och frukt 43 Bär: Blåbär, björnbär 43 Frukt: Äpple, päron, plommon, mango, persika 48 KAPITEL 4 SMAKLÖKARNA STIMULERAS 7–8 MÅNADER 52 52 52 53 54
Grönsaker Brysselkålspuré Vitkålspuré Sparrispuré Potatismos
55 Proteiner 55 Grillat lamm 55 Tips Enkel lunch eller middag – vad och hur mycket? 56 56 58 59 60 62 64 66 66 68 69
Recept Frikadeller med morotsquinoa Köttfärs med zucchinispagetti Köttfärsgryta med broccoli och färska örter Lammfärssås med brysselkålspuré Kycklinggryta Kyckling med rotfruktspytt Marockansk kycklinggryta Lax med grönsaker och curry Fisk- och grönsaksgryta med citron och dill Torsk med dragonsås
70 70 70 70 70 71 71
Mellanmål Smoothies Blåbärssmoothie Avokadosmoothie Äppel- och kanelsmoothie Päronsmoothie Morotssmoothie
72 72 72 72 72 72
Minimellanmålsplättar Äpple- och kanelplättar Päronplättar Bananplättar Blåbärsplättar Hallonplättar
73 73 73 73 73
Andra mellanmålstips Äggröra Avokado Oststavar Varm dryck
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.41
Sida 5
76 KAPITEL 5 NYA MATUPPLEVELSER 8–10 MÅNADER 81 Bröd 81 Gluten- och nötfritt bröd 82 82 82 82 82 82 83
Frukostförslag Äggröra Bovetegröt, se sidan 32 Smörgås med pålägg Omelett (med ost) Hälsosam kanelpannkaka Äggmos
85 Grönsaker 85 Blomkålsris 85 Potatis- och palsternacksmos 86 86 88 90 91 92 94 96 98 100 102 102 104
Recept Köttgryta med stekt strimlad sötpotatis Fläskfilé- och apelsingryta Köttgryta med höstäpplen Exotisk lammgryta Shepherd’s pie Kycklingnuggets – à la baby Kycklingcurry med färsk koriander Babyns Flygande Jacob Fiskpaket i ugn med grönsaker och palsternacksmos Fiskgryta med smörstekta grönsaker Lax i ugn med citronsås Orientaliska fiskbullar/fiskbiffar
106 106 106 106 107 107 108 108 108
Mellanmålstips Avokado- och bananmousse Mättande mandelpannkakor Broccolibuketter med dipp (eller andra grönsaker) Matiga muffins (bra att ha i frysen) Ostchips Grönsaksplättar Köttbullar Risibär (risgröt liknande Risifrutti)
112 KAPITEL 6 FRÅN LITEN TILL STOR – HJÄLP MIG ATT GÖRA DET SJÄLV 12–18 MÅNADER 117 117 118 119
Glutenfritt bröd Nötbröd Knäckebröd/matkex Kanelkex
120 120 120 120 120 120
Frukostförslag (fungerar även som mellanmål) Smörgås med pålägg Äggröra Ägg- och avokadofrukost Yoghurt med bär Spröda bananpannkakor
122 122 123 124 124 126 126 127
Grönsaker Grönsakswok Grönsaksgratäng Stuvad spenat Hummus Grillad grönsakspytt Zucchinipasta Mättande sallad
128 128 130 131 132 134 136 138 139 140 142 143 144
Recept Fläskfilé med svampsås Kalops Köttgryta med paprika Baconlindad färs på träspett Pizza – glutenfri Tomat- och basilikakyckling Kyckling- och blomkålswok Kycklingklubbor med syrlig dippsås Kycklingrisotto Curryräkor Fiskpinnar med kall sås Tacofiskgratäng
145 145 146 146 147
Mellanmålstips Mättande smoothie Ägg med majonnäs Äppelskivor med mandelsmör Isisar med bär och frukt
150 KAPITEL 7 SMÅTT OCH STORT OM KALAS, UTFLYKTER OCH PICKNICK 153 153 154 154 155 155 155
Kalas Tårta av vattenmelon Banan- och jordnötsglass Kokosbollar Fruktspett Korvspett Ostkuber
156 156 156 156 156 156
Utflykt/picknick Skink- och ostrullar med paprika Korv och äpple Kokt ägg och körsbärstomater Jordgubbar och ostkuber eller miniostar typ Babybel Matiga muffins (se sidan 107) och clementin
5
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.41
Sida 6
INLEDNING
barnmatsboken_210x250
A
14-03-31
17.41
Sida 7
lla barn är olika, alla barn är individer. Det är även vi som föräldrar! Det finns inga givna svar till vad som är rätt eller fel, inte heller hur du ska göra för att vara en bra förälder. Du kan endast utgå ifrån dina egna erfarenheter, dina resurser, din kunskap och det du kommer fram till fungerar bäst för dig och ditt barn.
Det finns många råd, tips, åsikter, forskning, studier och beprövade erfarenheter att ta till sig. Ofta vill mor- och farföräldrar också säga eller tycka sitt. Sök information, ta till dig av det du upplever som sunt förnuft, lita på din magkänsla och bilda din egen uppfattning – då blir det bra, för både dig och ditt barn. Lita på dig själv som förälder. För ett barn i vardagen är det viktigt att hitta bra rutiner, en stimulerande miljö, möjlighet till vila och sömn, en stor mängd kärlek samt bra mat och kostvanor. Jag förstår att du som förälder vill ditt barns bästa! Jag heter Monique och är trebarnsmamma, montessoripedagog inom barnomsorgen sedan 1993, kostrådgivare och kokboksförfattare. Min kunskap och den erfarenhet jag har kanske kan hjälpa just dig som förälder att förenkla vardagen. Boken ska vara ett hjälpmedel för att lättare kunna hitta rätt genom den djungel av produkter och information som finns ute i dagens samhälle vad gäller bra kost och hälsa redan från början. En vägledning till en livsstil av naturlig mat som mättar bra, minskar toppar och dalar i blodsockerkurvor och ger en hälsosam livsstil för ditt barn med de bästa förutsättningarna från den första tuggan. ATT TÄNKA PÅ redan från början … • Bra råvaror är viktiga när det ska lagas mat från grunden. • Undvik halvfabrikat och färdiga maträtter. • Använd produkter med minimal mängd tillsatser och konstgjorda aromer, färgämnen och smaksättningar. • Ge ditt barn fettrik mat vilket mättar bra. • Om möjligt, välj alltid ekologiskt. • Undvik alltid socker, läs innehållsförteckningar på det du köper. • Så fort ditt barn visar intresse, låt det vara delaktigt i både rutiner och matlagning. • Vatten är världens bästa dryck, uppmuntra ditt barn till att dricka vatten. • Följ ditt barn, låt barnet visa vägen och använd dig gärna av tankesättet ”Hjälp mig att göra det själv”. Både som förälder och personal inom barnomsorgen har jag sett hur kosten kan påverka inte bara det enskilda barnet utan en hel grupp småbarn. Jag har upplevt, gång på gång, hur lätt barn blir påverkade av socker, sött och snabba kolhydrater. Ett barn kan gå upp i varv av socker och kan få svårt att koncentrera sig på grund av fel matval. Detta redan i tidig ålder. Mitt mål är att tipsa om bra mat för växande barn, mat som gör barnen mätta och nöjda under längre tid. Naturlig mat och näringsrika råvaror är grunden för bra hälsa.
7
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.42
Sida 8
KAPITEL 1
OM MAT, KOST OCH HÄLSA 4
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.43
Sida 9
NATURLIG MAT Det absolut mest naturliga för ett litet barn är att få i sig är bröstmjölk. Att amma är det vanligaste och enklaste sättet att ge ett nyfött barn bra mat. Bröstmjölken innehåller allt som ditt lilla barn behöver. Bröstmjölk ska helst ges helt upp till cirka sex månaders ålder. Du som ammar kan med fördel fortsätta amma även när ditt barn börjar äta annan mat, gärna upp till ungefär tvåårsåldern. Det händer, av olika skäl, att vissa mammor inte kan amma. Då är modersmjölkersättning ett bra alternativ. Om vi tittar tillbaka, långt tillbaka – ända till stenåldern, då åt människan det som var tillgängligt. De jagade och samlade, och åt det de fick tag på i matväg. Spädbarn fick, så gott som, likadan mat som föräldrarna och övriga i familjen. På den tiden blev barn ammade upp till 3–4 års ålder. När barnen började äta vanlig mat (även under amningstiden) så gav man barnet just vanlig mat. Innan jordbruket kom igång fick spädbarn varken välling, gröt eller söta efterrätter för den delen. Om vi tittar närmare på modersmjölken så innehåller mjölken mer än 50 energiprocent fett för att hjärnan ska växa. Den innehåller ungefär 36 energiprocent kolhydrater för att bebisen ska tredubbla i vikt och ungefär 8 energiprocent protein för att bebisen växa på längden. När barnet ammas mindre och mindre så går man gradvis över till en kost som är rik på fett. Grönsakspuré med mycket fett kan vara en bra början vilket även kött kan vara. Avokado är en härlig frukt, näringsrik och mättande samt enkel att ha med sig och mata sitt barn med. Så småningom övergår man till flera bra animaliska produkter som lever, lamm, kyckling och fisk med grönsaker och fett. Kosten ska bestå av fett, protein och kolhydrater. Låt oss titta närmare på vad det innebär. PROTEINER Proteiner är essentiella, alltså livsnödvändiga – alla måste få i sig proteiner för att överleva. Proteiner är kroppens byggstenar, de bygger stora delar av vår muskelatur, naglar, enzymer och hår. Genom kött, fisk, fågel och ägg får du i dig det kroppen behöver. Ett ägg har en proteinsammansättning som är den bästa för kroppen. Ägg innehåller allt kroppen behöver förutom vitamin C! För en liten extra peng är ekologiska ägg att föredra på alla sätt! FETT Fett är också essentiellt, såsom proteiner, det vill säga det är livsnödvändigt – något kroppen måste ha! Fett ger lång mättnadskänsla men det behövs även för att viktiga fettlösliga vitaminer ska kunna tas upp av kroppen; såsom vitamin A, D, E och K. Fett ökar förbränningen men är också väldigt viktigt för immunförsvaret. Välj bra fett till ditt barn, fett som finns naturligt i kosten. Det finns fett i exempelvis kött, fisk, ägg, avokado, smör, grädde, kokosfett (ekologiskt) och oliver. Undvik alltid transfetter, omestrat fett, härdat och delvis härdat fett och all margarin. Margarin är konstgjort fett som har blekts, färgats och smaksatts för att vara så likt smör som möjligt och det är dessutom billigt (vil-
9
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.43
Sida 10
ket kan locka många). Margarin har lång hållbarhet, härsknar inte och är inte bra för någon och framförallt inte för ett litet barn som ska växa och utvecklas. KOLHYDRATER Kolhydrater är samlingsnamnet för stärkelse, kostfibrer och sockerarter. Socker vet vi vad det är eftersom vi känner att det är sött när vi äter det, men stärkelse är svårare att urskilja. Stärkelse finns i spannmål som mjöl, bröd, gröt, pasta, potatis, ris, majs och bönor. Kolhydrater finns även i mjölk, yoghurt och fil, grönsaker, flingor, nötter, kakor, popcorn, chips, godis, läsk och riskakor för att nämna några. Kolhydrater, olikt fett och protein, är inte essentiella – alltså inget kroppen MÅSTE ha. Vi överlever lätt utan kolhydrater. Sedan är många kolhydrater väldigt goda och väldigt energirika. Kolhydrater omvandlas snabbt till glukos – blodsocker. När du äter kolhydrater så höjs blodsockret vilket stimulerar frigörandet av insulin. Insulin är ett fettinlagrande hormon. Högt insulin är inte bra för någon. När du reducerar intaget av kolhydrater så behöver du inte vara rädd för att öka intaget av bra fett eller för kalorimängderna då det inte lagras på kroppen i form av fett. Hjärnan behöver glukos, men det behöver inte komma från överkonsumtion av kolhydrater utan levern skapar glukos av protein; den rätta mängden som hjärnan behöver. När vi tänker på barn och kolhydrater så är kolhydrater superenergi, mycket kolhydrater blir mycket socker i blodet. Det visar sig först som en energikick när blodsockerkurvorna är på topp, men när sedan blodsockerkurvan går ner i en dipp igen blir man hungrig/sugen/trött/irriterad och för att dämpa den dippen så äter vi mera kolhydrater och kurvan går sedan upp igen … Det blir som en ond cirkel, eller en ond kurva. Detta gäller även för barn! En energirik frukost med många kolhydrater i form av fruktyoghurt, gröt, flingor, bröd och juice ger ett barn turboenergi för stunden. Att dra ner på onödiga kolhydrater är ingen nackdel även för barn, men målet är att hitta ett intag av kolhydrater som är anpassat till ditt barns behov och tolerans. Du ska ge ditt barn den mat som gör att det mår bra och den mängd mat som barnet klarar av. En frukost utan alla dessa kolhydrater – men i stället innehållande förslagsvis: ägg, ost, te, smör, pålägg och naturell yoghurt – ger ett barn lagom med rätt energi. Det stimulerar även lugn, ger en rofylld mage och en mättnad som håller under längre tid. BARNMATSBOKEN Denna bok handlar om att ge ditt barn de bästa förutsättningarna för god hälsa och att ge en bra och näringsrik start i livet. Att stimulera till rätt och lagom mängd energi samt ge mättnad och en väl fungerande mage. I boken kommer du hitta vanlig, naturlig mat som hjälper till att behålla en jämn blodsockerkurva och som inte ska påfresta insulinsystemet.
10
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.43
Sida 11
I boken drar jag ner på mängden kolhydrater i form av socker och stärkelse men det finns massor av recept med både grönsaker, bär och frukt. Boken handlar om att hitta vägen till naturlig mat, näringsrik mat och mat som gör ditt barn nöjt både dagar och nätter. Målet är helt enkelt att ha nöjda och mätta barn! Jag har skrivit recept på både mosmat och ”tuggmat” – den senare kategorin går lika bra som startmat för som den som vill börja med det alternativet från första början (vid 6 månaders ålder). Förutom recept så är boken pedagogiskt uppbyggd med tips och reflektioner kring barns utveckling och behov, inte bara vad gäller mat och kost utan även hur man som förälder kan bli medveten om att hjälpa sitt barn i dess utveckling och växande.
5
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.43
Sida 12
OM MIG
P L ATS FĂ– R B I L D
Jag fĂśddes:
Hela mitt fina namn är: Sü här tyckte jag om modersmjÜlk: Och jag üt
gĂĽnger om dagen.
FÜrsta güngen jag visade intresse fÜr att äta nügot annat var: och det gick till sü här:
FĂśrsta gĂĽngen jag smakade pĂĽ riktig mat var: FĂśrsta gĂĽngen jag drack ur glas/mugg var: Min fĂśrsta tand syntes till den:
4
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.43
Sida 13
5
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.44
Sida 14
KAPITEL 2
HEMLAGAD B
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.45
Sida 15
D BARNMAT
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.45
Sida 16
OM BARN OM BARN OCH KOST
Som jag tidigare nämnt är bröstmjölk det absolut bästa och mest naturliga för ett barn. För den som inte kan amma så finns modersmjölksersättning som näringsmässigt alternativ till bröstmjölk. Den är framställd av komjölk och anpassad att likna bröstmjölk så mycket som möjligt.
Alla vuxna vill att sitt barn ska äta ordentligt, vara nöjd och mätt. Nöjda barn ger nöjda föräldrar. Före 6 månaders ålder klarar sig bebisen på flytande måltider i form av bröstmjölk eller modersmjölksersättning.
Att börja med smakportioner är ett sätt för ditt barn att undersöka nya smaker och annan mat än flytande
föda. Det blir en helt ny värld som öppnar sig och barnet får känna på olika (nya) smaker och konsistenser. Barnet ska lära sig tugga, äta själv och vara en del av den sociala samvaron som ändå kretsar runt måltiderna.
Det är viktigt för gommen och munnens utveckling att barnet lär sig äta och tugga lite större bitar mat. Var inte rädd för att börja ge småbitar att tugga på när ditt barn har ätit mosmat ett tag, eller varför inte ge det redan från början (vid 6 månader) med ”äta–själv–metoden”.
Ge ditt barn vatten att dricka, gärna i ett miniglas som små händer snart kan greppa själv. Ett barn på 6 må-
nader lär sig snabbt att dricka ur glas i stället för pipmugg. Barnet lär sig också väldigt snabbt att ett glas inte går att hålla upp och ner, såsom en pipmugg. Pipmugg är ett vuxet påfund – underskatta inte ditt barns förmåga att lära sig rätt från början. Du kommer att bli imponerad! Använd ett litet glas; exempelvis en espressomugg, shotglas eller annat smått. Tänk att ett stort glas för barn är som om vi skulle dricka ur en balja – inte lätt att träffa rätt! Får barn välja, så väljer de oftast sött före andra smaker. Vänta så länge det går med att introducera söta smaker till ditt barn. Godis och andra sötsaker ska alltid undvikas, där ingår även juice. Krydda gärna maten. Barn gillar ofta smakrik mat, och lär de sig det från en tidig ålder så blir det inga konstigheter senare i livet. Tvinga aldrig ditt barn att äta upp, barn äter sig oftast mätta och slutar att äta när de är nöjda (barn svälter sig aldrig frivilligt). Följ ditt barn och lär dig barnets signaler vid hunger och mättnad. Vill inte ditt barn äta något så vänta en stund och försök igen senare. Många gånger matar vi barnen för ofta, i tid och otid, då vi är oroliga att de ska gå hungriga eller inte få i sig nog med mat eller näring. Barn som matas konstant hinner inte självt känna efter när det är hungrigt på riktig. Då är det inte så konstigt om barnet inte äter alla gånger. Om ditt barn vägrar äta och hoppar över ett mål kommer det att överleva ändå. Det är inte hela världen om barnet emellanåt inte vill äta något. Snarare normalt. Undvik mutor och mat i kombination, det ger negativa matvanor. Tänk på att inte erbjuda efterrätter om barnet äter upp, barnet ska inte äta för att den blir lovad något annat efteråt. Undvik alltså mutor som ”om du äter upp så får du något gott efteråt”, eller ”om du smakar på det här så får du se på barnprogram” och så vidare … Mat och mutor hör helt enkelt inte ihop. Vi äter mat för att vi måste, för att vi är hungriga, för att det är dags och för att vi vill – det gäller alla. Gör i stället måltiderna till bra, mysiga familjestunder med mycket positiv energi.
16
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.45
Sida 17
OCH KOST Låt barnet bestämma mängden mat den vill äta. Är barnet mätt eller visar att det inte vill ha mera mat så ska man respektera det.
Mat och måltider ska kopplas till positiva upplevelser – det ger en grund till bra matvanor redan från tidig
ålder.
Att tänka på med mosmat är att barnen först lär sig svälja, sedan lär sig tugga. För ett barn på 6 månader är
det är en naturlig period att börja äta själv, plocka och lära sig tugga. Det är bra att tillvarata detta naturliga intresse. När barn har naturliga intressen lär de sig saker med lätthet.
Alternativ till mosmat är rejäla bitar mat. Det finns ett koncept som heter BLW (Baby-led weaning) som in-
nebär att du ger mat i större bitar som ditt barn själv håller i och matar sig själv med. Det innebär att barnet lär
sig att tugga först och sedan svälja. Det kan dock ta lite längre tid eftersom de ofta tuggar, spottar ut, tuggar igen och så småningom sväljer. Barn som matar sig själva ska ha en föreberedd miljö för det, det vill säga rena ytor
och eventuellt en plastmatta eller ett govlskydd under stolen. Det kan vara bra att inte tänka på tallrik vid det här laget utan maten kan ligga direkt på bordet. Eftersom barnet håller på att lära sig nya tekniker kan det även innebära en flygande tallrik – barnet vet ju inte vad som är rätt eller fel. Börja först med lite större bitar för hela
handen att hålla i, gärna format som stavar. Snart kan det övergå till småbitar som är bra för pincettgreppet – sånt älskar de små! Tänk bara på hur en litet barn på 6–8 månader kan hitta den minsta detalj skräp eller smula eller myra på marken. Om du använder mata sig själv-metoden med bitar så låt då barnet också mata sig självt helt och hållet. Undvik att stoppa maten i munnen på ditt barn. Barnet lär sig snabbt att äta och plocka, dessutom har ditt barn kontroll på det den stoppar i munnen. Kommer maten för långt in så känner barnet det och spottar ut. Från början är det givet att ditt barn äter med händerna men efter en tid så kan även bestick introduceras. Ibland sätter barnet i halsen men det löser barnet självt så gott som alla gånger. Kräkreflexen sitter längre ut i munnen hos ett barn än hos oss vuxna. Försök att undvika panik, utan visa i stället hur du själv gör genom att låtsastugga. Så länge barnet hostar och låter så får det luft. Ett barn som inte får luft blir extremt snabbt blått och då ska du givetvis agera. Det är dock viktigt att barnet sitter upp ordentligt när det äter. Det som är bra med att barnet direkt lär sig att äta självständigt är att hon eller han oftare är med under familjens måltider och gör sitt i stället för att bli matad av en förälder. Den sociala utvecklingen blir mer aktiverad och barnet kopplar tidigt måltider till familjestunder och sociala sammanhang. Barn som äter själva upplevs vara mindre petiga än barn som blir matade eftersom måltider är roliga, spännande och utvecklande stunder. En bebis på 6 månader vill av naturliga skäl smaka på allt den får tag på, så det blir helt naturligt för ditt barn att börja äta då. Barnet får även upptäcka fler rena smaker när det äter självt, i stället för måltider som är ihopblandade till en och samma mosportion. Under denna tid ammas ditt barn, eller får mjölkersättning, så måltiderna är inte det enda sättet som barnet får i sig näring. Maten blir snarare ett kompliment. Du väljer naturligtvis själv vilken metod du tycker passar dig och ditt barn bäst.
17
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.45
Sida 18
Barn behöver näringsrik mat, positiva upplevelser och en sund inställning till måltider. Som förälder vill du givetvis att ditt barn ska växa upp till en frisk och hälsosam tonåring och senare vuxen människa. Med rätt kost och kunskap så kommer ditt barn att hålla sig pigg och frisk under de växande åren. MAKT Det finns tre områden där barn har större makt än sina föräldrar, och det gäller mat, avföring/urin och sömn. Dessa tre ämnen kan barnet själv styra över, mer än vad föräldrarna kan. Fungerar en eller flera av dessa tre saker dåligt så blir man som förälder orolig och stressad över att barnet sitter med makten. Som förälder kan det då hjälpa att visa att du är säker på din sak, att du tydligt men kärleksfullt visar hur du vill ha det och vad som gäller. Om du som förälder visar osäkerhet och oro så för du den känslan vidare till ditt barn. Visar du självsäkerhet och tydlighet så vet barnet också vad som gäller – och det skapar trygghet hos ditt barn. VÄLLING OCH GRÖT Den välling som finns i mataffärer tycker jag att man alltid ska undvika. I den här boken finns det receptförslag på välling (varm dryck) som är mycket mera hälsosam för ett litet barn. Köpevällingen i dag är ett flytande livsmedel och den innehåller huvudsakligen mjöl, vatten eller kokt komjölk. Dessutom finns det maltodextrin i flera av de vällingsorter som är till salu! Maltodextrin är en extremt snabb kolhydrat som är mycket energirik. Maltodextrin är bland annat den främsta beståndsdelen i gainers; kosttillskott som används av bodybuilders och elitidrottare för att snabbt fylla på kroppen med kolhydrater efter intensiv träning. Det ska inte ges till små barn. Maltodextrin sägs vara beroendeframkallande och ge en lugnande ”må bra-känsla”, vilket säkert passar fint till vällingens egenskaper, men det lilla barnet blir snabbt hungrigt igen och den onda vällingcirkeln är då ett faktum. Mer välling, fler behov, fler intag = mindre sömn och mindre ätande av vanlig mat. Tänk också på att välling innehåller väldigt mycket kolhydrater, ungefär lika mycket som i Coca-Cola, vilket även påverkar barnens tänder. Välling är helt enkelt inte livsnödvändigt och bör undvikas. Under alla mina år inom barnomsorgen så har jag gång på gång sett en koppling mellan barn som äter dåligt eller inte alls på dagarna, och barn som är petiga i maten – dessa är så gott som alltid vällingbarn. Sedan finns det givetvis vällingbarn som äter bra. Men de som inte äter bra är mer än ofta just vällingbarn. Om du ändå väljer att ge ditt barn välling så läs på innehållsförteckningen och undvik alla sorter som innehåller maltodextrin. I den här boken hittar du recept på egna vällingalternativ som mättar bra och kan vara skönt att få om man vill ha den ”mysiga” varma drycken på kvällen eller vid någon annan tidpunkt. Det viktiga är att barnet får i sig järn, vilket finns tillsatt i köpevällningen. I mitt vällingrecept finns det bland annat quinoamjöl, vilket är rikt på järn. Detsamma gäller för gröten. Köpegröten är järnberikad, men i mitt recept ingår paltbröd som är väldigt rikt på järn och då får barnet i sig det extra järn som det behöver.
18
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.45
Sida 19
Vad gäller gröt så är den färdiga barngröten inget som jag rekommenderar. Man kan göra egen gröt om man vill, men det finns näringsmässigt bättre matalternativ som även mättar bättre. Tänk inte i gamla banor, att exempelvis frukost är lika med gröt och mackor – det finns massor av bra alternativ som är bättre för ditt barn. Frukosten kan vara en vanlig måltid som vilken måltid som helst, det måste inte vara traditionell frukostkost. OM JÄRNBEHOV Köpevälling och köpegröt är berikade med järn, vilket små barn behöver. Jag rekommenderar palttunnbröd som du mal och tillsätter i maten då och då för att öka järnintaget hos ditt barn. Järn finns även i kött. Också nyponmjöl innehåller järn vilket finns i det hemgjorda vällingreceptet. HÄLSOSAMT, HEMLAGAT OCH EKOLOGISKT Den bästa maten för ditt barn är den som du lagar själv. Naturliga fetter, naturliga råvaror och råvaror med så få tillsatser och kemikalier som möjligt. Jag förespråkar alltid ekologiska råvaror då dessa har högre näringsvärde och är fria från bekämpningsmedel, GMO och konstgödsel. Om du ändå av någon anledning väljer att inte använda ekologiska råvaror så är fortfarande hemlagad mat mycket bättre än färdigprocessad mat. Tänk på vilken sorts mat du själv uppskattar och gillar? Färdiglagad näringsfattig mat på burk är sällan önskvärd för oss som vuxna, så varför utsätta det viktigaste vi har i livet för den sortens mat. Ett barn som växer upp på naturlig mat – grönsaker, frukt, bär, kött, fisk, örter och kryddor – är ett barn som tidigt vänjer sig vid bra och smakrik mat. Dessutom har du som förälder full koll på vad ditt barns kost innehåller och vilka råvaror som ditt barn får i sig. Genom att göra egen barnmat får ditt barn en stor och bra variation på kosten redan från början. Ditt barn får i sig mer vitaminer och näringsämnen eftersom du kan kontrollera upphettningen vid tillagningen. Vissa vitaminer blir förstörda om de utsätts för höga temperaturer under en längre tid, vilket förekommer i den färdigprocessade maten – alltså den som finns att köpa på burk. EFTERRÄTTER OCH DESSERTER Att ge små barn efterrätter i form av frukt eller bär är en tradition. Förr trodde vi att det var nödvändigt med dessa måltider för att barnen behövde få i sig extra energi och kalorier. Tillgång på bra mat kunde vara svår förr i tiden, och kött var dyrt eller svårtillgängligt. Då skulle vi ge barnen söta energirika efterrätter, som var enkelt och billigt att få tag på. Men efterrätt vid varje måltid är ingenting jag rekommenderar. Det är inte ett behov eller beteende vi vill att barn ska vänja sig vid eller bli beroende av. Under denna första mattid ska ditt barn vänja sig vid olika smaker och upplevelser och det är onödigt att vänja ett så litet barn (eller barn över huvudtaget) med söta smaker. Det kommer de ändå att få känna på senare i livet.
19
barnmatsboken_210x250
14-03-31
17.45
Sida 20