9789127418073

Lars Westman

Springtjuven

Springtjuven

Mysteriet tätnar över Stockholm…

Tobias och Isabel gick på Slottsbacken och spanade efter turister, men inte vilka turister som helst.

De letade efter turister som försökte fotografera varandra framför någon känd byggnad. Det var då Tobias och Isabel brukade gå fram till dem.

– God dag! Vi kan ta en bild med er kamera så att ni kommer med på bilden allihop. Det kostar bara fyra kronor.

Ett Stockholmsmysterium av Lars Westman

Tobias och Isabel tjänar pengar på turisternas önskebilder. Men deras verksamhet är hotad av en mystisk kille – Springtjuven.

Tillsammans med Tobias och Isabel lär vi känna Stockholm i en spännande äventyrsberättelse med oväntad upplösning.

Lars Westman är journalist och författare.

Hans Sverigesaga Pojken och Tigern har lästs och uppskattats av hundratusentals skolbarn i mer än två decennier.

ISBN 978-91-27-41807-3

9

Springtjuven OMSLAG.indd 1

1 0 0 0 0

789127 418073

09-08-21 13.35.18

Springtjuven.indd 2

09-08-21 10.21.22

Springtjuven.indd 3

09-08-21 10.21.25

Jag vill tacka alla som gjort arbetet med den här boken så roligt. Alla vänner på förlaget, min redaktör Ewa Malmborg, Sonja Reuterskiöld som fyllt mina fotografier med liv, författaren Svante Björkum i ”spökkällaren” på Köpmangatan. Och ni elever och lärare i Husbygårdsskolan som beställde en bok om Stockholm av mig.

Så här blev den.

Lasse

Springtjuven.indd 2

09-08-21 10.21.26

Innehåll

kapitel 1 Fotografen kommer aldrig med på bilden 4 kapitel 2 Hemligheter och ljug är inte samma sak 19 kapitel 3 Springtjuven slår till 26 kapitel 4 En räddande ängel i kyrkan 35 kapitel 5 Skatten i Lejontornet

42

kapitel 6 Fiender

49

kapitel 7 Det gamla fängelset

55

kapitel 8 Klart skepp till drabbning 62 kapitel 9 Stockholms mysterier

71

kapitel 10 Inget tjuvspring på Akvariet 80 kapitel 11 Dockning i rymden över Stockholm 87 kapitel 12 Tant Signe i Tantolunden 94

Springtjuven.indd 3

kapitel 13 Hur skuggar man en skugga?

104

kapitel 14 Bryggeriets hemlighet

112

kapitel 15 Kattögon lyser i mörkret

121

kapitel 16 Kattmumien

128

09-08-21 10.21.26

kapitel 1

Fotografen kommer aldrig med på bilden På Halshuggartorget blir det alltid problem.

Det hörs ju på namnet!

– Det verkar vara ont om turister idag, sa Tobias.

Han och Isabel gick på Slottsbacken och spanade efter turister, men inte vilka turister som helst. De letade efter turister som höll på att fotografera varandra.

Det var till exempel en familj som ville ha en bild på sig själva framför Slottet.

Tyvärr är det alltid en viss person som inte kommer med på bilden, nämligen fotografen.

Först är det pappan som tar en bild. Fast då kommer han inte med själv. Då ger han kameran till sin fru som tar en ny bild. Men då kommer inte hon med på bilden.

Ibland måste barnen också ta en bild så att både mamman och pappan kommer med. Men då kommer inte barnen med.

Så där höll många turister på.

Det var då Tobias och Isabel brukade gå fram till dem.

4

Springtjuven.indd 4

09-08-21 10.21.27

5

Springtjuven.indd 5

09-08-21 10.21.30

– Goddag vi kan ta en bild med er kamera så att ni kommer med allihop.

– Åh, va bra! brukade turisterna svara.

– Det kostar bara fyra kronor, sa Tobias.

Fyra kronor var taxan. Det svåra var att se om turisterna var svenskar eller utlänningar. Tobias hade lärt sig några meningar på engelska.

– I can take the photo, kunde han säga. Det är engelska och betyder: Jag kan ta bilden.

– Fine, thank you, svarade turisterna. Det betyder: Bra, tack så mycket.

Många utlänningar hade inte fyra kronor löst. Kanske hade man en tia eller en tjugasedel. När Tobias skulle lämna växel tillbaka sa turisterna nästan alltid: ”It is OK, keep the change”. Det betyder ungefär: Det är okej, behåll växeln.

Ibland brukade turisterna vilja ta bilder på Tobias och Isabel också. ”Vad heter den här söta flickan?” kunde de säga. Isabel var verkligen söt, det tyckte Tobias också, fast han aldrig sagt det till henne. Man brukar inte säga sånt till varandra.

I början hade han tagit med henne in till stan därför att hon kunde spanska. Hennes mamma och pappa kom från Chile i Sydamerika. I nästan hela Sydamerika talar man spanska. Det kom massor av turister som talade spanska och då fick Isabel rycka in.

– Nu får du sköta snacket, sa Tobias.

Det räckte ofta med att Isabel sa ”Buenos Dias”, som

6

Springtjuven.indd 6

09-08-21 10.21.30

betyder Goddag på spanska. Då började turisterna prata med henne och fråga var hon bodde. Isabel brukade peka norrut. Långt där borta, norr om Stockholm, låg förorten Husby där hon och Tobias bodde och gick i skolan.

De gick i samma klass i Husbygårdsskolan och var lika gamla, elva år. Skillnaden var att Isabel var född i Sydamerika och Tobias i Skåne. Nästan hela deras klass var barn från alla möjliga länder. Iran. Irak. Eritrea. Sudan.

Det fanns länder som inte ens lärarna hört talas om.

Deras lärare var nästan som en kompis. Hon hette Vera. Man kunde prata om allt med henne. Det var bara en sak som var lite jobbig med henne. När man blandade stora och små bokstäver i en mening låtsades hon bli jättearg.

Då måste man göra armhävningar på golvet som straff.

Fem armhävningar för varje fel man gjort.

– Tobias ska göra tjugofem armhävningar i läxa! sa hon ofta.

Ibland fick hela klassen lägga sig ner och göra armhävningar. Alla stönade. Vad gör Det om maN blaNdar stOra och smÅ bokstäver I en menIng? Huvudsaken är väl att man fattar!

Men en sak var bra med armhävningarna.

– Ni är den starkaste klassen i hela Husbygårdsskolan, kanske i hela Stockholm, sa Vera när de låg alldeles utpumpade på golvet.

Och sen sa hon en annan sak: – Ni kommer från hela världen. Men kom ihåg att nu

7

Springtjuven.indd 7

09-08-21 10.21.30

är ni svenskar. Och ni kan bli statsministrar i Sverige allihopa.

Isabel och Tobias brukade ta tunnelbanan in till Gamla Stan när skolan var slut. Gamla Stan var det säkraste stället i Stockholm om man ville hitta turister. De brukade börja uppe vid Slottet.

Turisterna stod förstås och väntade på att kungen och drottningen skulle dyka upp. Under tiden tog man bilder av varandra.

De flesta människor skulle nog betala vad som helst för att bli plåtade ihop med kungen, tänkte Tobias. För en sådan bild skulle han inte ta fyra kronor, nej fyra hundra, kanske fyra tusen kronor!

Men det var ingen risk. Kungen och drottningen ställde inte upp på sådana bilder, det räckte med alla bilder i tidningarna. De var nog trötta på fotografer.

Den här dagen hade Tobias och Isabel åkt in mitt på dagen till Stockholm. Det var halv studiedag i skolan.

Lärarna satt i möten till klockan ett.

– Vi hinner in till vaktparaden, sa Tobias.

En gång hade han varit inne i stan med sin mamma och sett vaktparaden. Det var en massa soldater som kom ridande på hästar. Det roligaste var när hästarna pruttade mitt på gatan. Längst bak gick en sopgubbe och plockade upp hästpruttarna.

I täten red en hel musikkår. De var på väg till Slottet som soldaterna hade vaktat i flera hundra år.

8

Springtjuven.indd 8

09-08-21 10.21.30

Det var massor av turister som ville se vaktparaden, trodde han.

– Vi kommer att tjäna hundra kronor, sa han. I alla fall sextio.

– Lovar du att vi hinner tillbaka till skolan? sa Isabel.

De delade på pengarna de tjänade. Isabel sparade sina, Tobias köpte mest glass för sina.

– Pengarna liksom bränner i fickan, hade han sagt till Isabel.

Nu stod de utanför Slottet bland alla turisterna. Där var en massa japaner. De hade kameror som inte var större än tändsticksaskar. Men det blev jättefina bilder.

– Världens bästa kameror görs i Japan, hade Tobias pappa sagt.

– Jag vet, hade Tobias svarat.

Men han hade aldrig berättat för sin pappa om sina utflykter in till stan. Att plåta turister är min affärsidé, sa han till Isabel. En affärsidé är en sorts hemlis som man ska hålla för sig själv. Isabel hade lovat att inte säga något.

De tyckte om varandra, kanske därför att de hade Tobias hemliga affärsidé ihop. Dessutom var det roligt att fara in till Stockholm från Husby. Pengar till biljetterna hade de tjänat ihop till många gånger om.

Stockholm var spännande på en massa sätt. Ibland kom det polisbilar med påslagna sirener. Då var det något bankrån. Eller en eldsvåda. Det brann tydligen alltid någonstans i Stockholm.

9

Springtjuven.indd 9

09-08-21 10.21.30

De brukade stå och titta på folk som matade fåglarna på Strömmen.

Därifrån var det bara hundra meter upp till torget där bronshästarna stod. Blasieholmstorg heter det. Isabel älskade hästar. Hon ville rida på en bronshäst, men antagligen var det förbjudet.

Det var svårt att veta vad som var förbjudet eller inte.

Det var förbjudet att lämna hundbajs på gatorna. De kände en tant som hette Maj. Hon gick omkring och satte små svenska flaggor i alla hundbajsar hon såg.

Ibland stod de vid Tegelbacken och såg på alla tågen som rullade söderut på järnvägsbron.

– De går ända till Köpenhamn, sa Tobias. Man kan kliva på tåget på Stockholms Central och sedan kliva av i Köpenhamn.

På andra sidan järnvägsbron låg Riddarfjärden med Söders höjder bakom. Stockholm är byggt på öar, med Gamla Stan i mitten.

– Det enda felet med Husby är att det är så långt till havet, sa Tobias. Det fanns bara en liten å och en plaskdamm nedanför Husby gård. Småbarnen gick dit, men de kissade alltid i vattnet. Där kunde man inte bada.

Inne i Stockholm kunde man bada mitt i stan. En politiker i Stadshuset hade en gång fyllt en mugg med vatten från Riddarfjärden och borstat tänderna i TV bara för att visa hur rent vattnet var. Då hade en politiker från ett annat parti hoppat i sjön och simmat över till Riddarholmen.

10

Springtjuven.indd 10

09-08-21 10.21.31

11

Springtjuven.indd 11

09-08-21 10.21.34

Alla fotografer hade rusat över Centralbron och fotograferat honom när han klev upp på kajen.

På somrarna var det folk som ville bli plåtade när de hoppade i sjön direkt från Riddarholmskajen. Turisterna blev liksom förtrollade av allt vatten som fanns i Stockholm. De flesta huvudstäder har inte en droppe vatten, bara någon liten brunslammig flod som rinner igenom. Överallt i Stockholm stod det fiskare med långa spön, särskilt vid Norrbro. I det forsande vattnet kunde man få upp jättelaxar. En gång hade de sett hur en man fick upp en riktig bamselax. Han var alldeles svettig när laxen äntligen låg på kajen.

– Synd att du inte har en kamera, då hade vi kunnat plåta dig med laxen, hade Tobias sagt.

– Jag har en kamera, hade fiskargubben ropat. Så hade de tagit en bild av honom.

– Vi glömde ta betalt av honom, sa Isabel efteråt.

– Man måste idka välgörenhet någon gång, svarade Tobias. Det var ett uttryck han hade hört sin pappa använda. Att idka välgörenhet betyder att man ger bort pengar eller gör något gratis, som någon sorts hjälp alltså.

Tobias brukade komma hem vid sextiden.

– Var har du varit? frågade hans mamma.

– Ute med en kompis, sa han. Att det var en tjej sa han inte. Att de varit inne i Stockholm sa han inte heller.

Vuxna människor var bra på att missförstå allting.

12

Springtjuven.indd 12

09-08-21 10.21.34

Nu kom vaktparaden ridande uppför Slottsbacken. Musiken dånade mellan husväggarna och hästarnas hovar klapprade mot kullerstenarna. Soldaterna red in mellan kanonerna utanför Slottet.

Tobias och Isabel hjälpte familjer där alla sprang fram och tillbaka med sina kameror och plåtade varandra.

– Tänk om kungen kommer, ropade de.

– Om kungen kommer blir det dubbel taxa, sa Tobias.

Solen blänkte i fönstren på Slottet. Musiken spelade.

Det var verkligen festligt och Isabel och Tobias glömde nästan att leta efter turister. Slottet var flera hundra år gammalt. En gång styrdes hela Sverige härifrån. Här hade många av de där kungarna bott som nu fanns som statyer runt om i Stockholm.

En kung hade blivit skjuten på Operan borta vid Kungsträdgården. Man hade burit hem honom till Slottet där han dog. Det var Gustaf den tredje.

En annan kung åt för mycket semlor och dog. Han var i tokig i semlor och åt tills han sprack. Det var kung Adolf Fredrik. Han dog på Fettisdagen den 12 februari 1771. Man vet vad han åt, det var inte bara semlor. Surkål, böckling, rysk kaviar, hummer, kött med rovor. Som efterrätt en jättesemla. Den blev hans död.

En annan kung låg i sängen hela dagarna på vintern.

Det var kallt på Slottet, det fanns inga element, bara öppna spisar. Kungen hette Karl Johan.

Man sa att han styrde hela Sverige från sin säng. Alla som ville prata med kungen fick gå in i sängkammaren

13

Springtjuven.indd 13

09-08-21 10.21.34

och bocka sig för honom och förklara sitt ärende.

Det finaste var att få se kungen stiga upp och klä på sig och bli pudrad av hovlakejerna!

Det var på den tiden Sveriges kung var den som styrde vårt land. Nu är det riksdagen och statsministern som styr.

Kungen behöver inte ta emot folk i sängkammaren.

– Kungen bestämmer lika lite som jag, brukade Tobias pappa säga. Men han finns kvar. Han är en symbol för vår historia och vårt land, kan man säga.

Han finns på våra pengar och frimärken. Isabel brukade titta på pengarna de fick. Där var kungens bild. I Sydamerika där hon var född fanns det inga kungar.

Hon tyckte det var konstigt att vår kung inte hade någon staty i Stockholm. Alla gamla krigarkungar hade egna statyer. Karl den tolfte stod och pekade mot Ryssland i Kungsträdgården. Han krigade mot Ryssland i nästan tjugo år.

Han fick en kula i huvudet och dog.

Och utanför Operan stod en annan krigarkung, Gustav Adolf. Han blev skjuten i ett krig nere i Tyskland.

– Måste man bli skjuten i ett krig för att bli staty? sa Isabel en gång när de fotograferade en japansk familj framför Gustaf Adolf-statyn.

På den tiden när Slottet byggdes var Stockholm en pytteliten stad, inte mycket större än det som nu kallas Gamla Stan. När det kom gäster från Frankrike till Stockholm blev de alltid besvikna. Slottet var pampigt men Stock-

14

Springtjuven.indd 14

09-08-21 10.21.34

holm var en liten håla med smala och trånga gränder i ett enda gytter på en liten holme. En fransk filosof bodde en gång på Slottet men han hade så tråkigt att han dog.

En filosof är en människa som försöker förstå meningen med livet. Men livet i Stockholm var kallt och meningslöst, tyckte han.

Dessutom fick han bara saltad strömming att äta.

De som nuförtiden kommer hit från utlandet gillar gyttret av trånga gränder i Gamla Stan. Alla vill fotografera varandra på Stortorget. Isabel och Tobias hade tagit många bilder av turister där.

På Stortorget hade danske kungen huggit huvudet av en massa svenskar en gång. Han bjöd svenskarna på fest men när alla hade kommit, högg han huvudet av sina gäster.

Blodet rann från torget nerför gränderna. Därför kallar man Stortorget för Halshuggartorget.

Tobias och Isabel brukade lyssna på guiderna, särskilt en som hette Svante.

– Tur att man inte bodde här när danske kungen högg huvudet av folk, sa Tobias till Isabel en gång.

Guiden Svante hörde vad han sa.

– Din farfars farfars farfars far blev kanske halshuggen här, sa han och pekade på Tobias.

Då hade jag ju inte levat, tänkte Tobias. Förresten var det svårt att tänka så långt tillbaka i tiden.

– Du har tur som lever, sa Svante. Egentligen har alla tur som lever. Alla människor har några förfäder

15

Springtjuven.indd 15

09-08-21 10.21.34

som stupade i krig eller drunknade när ett skepp gick på grund eller blev halshuggna på ett torg i Stockholm.

Men alla hann göra barn innan de dog. Så har det varit i alla tusen år.

Det är därför vi alla lever.

– Tänk på er farfars farfars farfar nån gång, sa han.

Plötsligt hände det något. Det hördes en fanfar från en trumpet. Alla tittade bort mot Slottet.

– Kungen kommer, kungen kommer! ropade folk.

Nu blev det liv. Kungen gick fram till chefen för vaktparaden. Han skulle dela ut en svensk flagga till soldaterna. Det är ganska vanligt att kungen delar ut svenska flaggor.

Alla turisterna trängdes för att se bättre. Tobias tog en bild av en familj.

– Kommer kungen med på bilden? ropade pappan.

– Han syns fast han blir väldigt liten, sa Tobias.

– Det gör inget. Vi vet att han är där, ropade familjen.

De sa att de skulle sätta in bilden på en hel sida i sitt fotoalbum. I Japan och Norge fanns deras bilder i massor av album. Det borde stå ”Foto: Tobias och Isabel.”

Men huvudsaken var att de fick betalt. Borggården vid Slottet var rena guldgruvan. Folk kände sig nog rika när de fick se kungen.

Isabel fick en hel tjuga medan Tobias var igång med nästa bild. Det var en amerikansk man och hans fru. Amerika är världens mäktigaste land men det har ingen kung.

16

Springtjuven.indd 16

09-08-21 10.21.34

Springtjuven.indd 16

09-08-21 10.21.34

Lars Westman

Springtjuven

Springtjuven

Mysteriet tätnar över Stockholm…

Tobias och Isabel gick på Slottsbacken och spanade efter turister, men inte vilka turister som helst.

De letade efter turister som försökte fotografera varandra framför någon känd byggnad. Det var då Tobias och Isabel brukade gå fram till dem.

– God dag! Vi kan ta en bild med er kamera så att ni kommer med på bilden allihop. Det kostar bara fyra kronor.

Ett Stockholmsmysterium av Lars Westman

Tobias och Isabel tjänar pengar på turisternas önskebilder. Men deras verksamhet är hotad av en mystisk kille – Springtjuven.

Tillsammans med Tobias och Isabel lär vi känna Stockholm i en spännande äventyrsberättelse med oväntad upplösning.

Lars Westman är journalist och författare.

Hans Sverigesaga Pojken och Tigern har lästs och uppskattats av hundratusentals skolbarn i mer än två decennier.

ISBN 978-91-27-41807-3

9

Springtjuven OMSLAG.indd 1

1 0 0 0 0

789127 418073

09-08-21 13.35.18