Page 1

Goodwill

Eva Blomkvist Bo Egervall

FÖRETAGSEKONOMI

BONNIERS

1


Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktör: Inger Cleland, Rolf Johansson, Wolfram Trostek, Linda Karlsson Grafisk form, grafik och bildmontage: Anders Wikberg Omslag: Anders Wikberg

Goodwill – Företagsekonomi 1 ISBN: 978-91-523-0479-2 © 2004 Eva Blomkvist, Bo Egervall och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen    Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryckt i Lettland av Livonia Print, Riga 2011


ENTREPRENÖRSKAP & FÖRETAGANDE

2

EKONOMI I SIFFROR

44

1 Entreprenörer gör livet lättare

4

6 Ekonomiska grundbegrepp

46

All framgång bygger på goda idéer  4 Vad är en entreprenör?  4 Entreprenörer är nyskapande  5 Eget företag eller anställd?  8 diskutera   sammanfattning  9

2 Affärsidén viktigast för företaget

10

Affärsidén är grunden för framgång  10 Affärsidén ska tillfredsställa behov  11 Vad en affärsidé ska omfatta  12 En ledstjärna  14 Franchising 14 diskutera   sammanfattning  15

3 Att starta eget

16

Ledarskap 36 Vad är en bra ledare?  38 Organisera 39 Funktionsorganisation 40 Produktorganisation 40 Projektorganisation 41 diskutera   sammanfattning  42

IV  ●  innehåll

8 Konsten att göra bra inköp

59

26

36

65

Olika inköp – flera leverantörer  65 Så går inköpen till  67 Vilket anbud ska företaget välja?  70 diskutera   sammanfattning  72

9 Pris och moms

Olika företagsformer att välja mellan  26 Företaget i samhället  30 Företagens sociala ansvar  32 Verksamhet och ägande  33 diskutera   sammanfattning  35

5 Leda och organisera

7 Nollpunktsanalys – en varningssignal Kostnaderna och intäkterna måste analyseras  59 Fasta och rörliga kostnader  60 Nollpunkten – när resultatet är noll  61 diskutera   sammanfattning  64

Ett stort steg  16 Att tänka på före starten  17 Registrera företaget  22 Samhället ställer vissa krav  22 diskutera   sammanfattning  24

4 Företagsformer och mer om företag

Inbetalning, inkomst och intäkt  46 Utbetalning, utgift och kostnad  48 Varukostnad – hur mycket finns på lagret?  51 Personalkostnader 53 Företagets resultat  55 diskutera   sammanfattning  57

74

Vad påverkar priset  74 Pålägget beräknas i förväg  76 Marginalen beräknas i efterhand  78 Pålägg och marginal hänger samman  80 Moms betalas på nästan allt  81 diskutera   sammanfattning  84

10 Budget – ekonomisk planering Budgetering 86 Resultatbudgeten 87 Likviditetsbudgeten 90 Skillnader mellan resultatbudgeten och likviditetsbudgeten  92 Varför budgetera?  93 diskutera   sammanfattning  94

86


MARKNADSFÖRING 96

BOKFÖRING & BOKSLUT

130

11  Marknad, målgrupp och mål

15 Bokföring och balans

132

98

Bokföring ger information  132 Affärshändelser och verifikationer  133 Balansräkning 135 Dubbel bokföring  137 Sammanställning av balansräkningen  140 diskutera   sammanfattning  142

Marknadsföring 98 Marknad 100 Målgruppen har något gemensamt  100 Behov 102 Mål 103 diskutera   sammanfattning  105

12 Produkt, pris, plats och påverkan – vilken mix

106

17 Kontera verifikationer 118

Marknadsföringslagen 118 Andra begränsningar vid marknadsföring  120 Begränsningar av konkurrensen  122 diskutera   sammanfattning  123

14 Undersök och analysera Marknadsundersökningar 124 Genomförande av en enkätundersökning  127 Analysera företagets produkter  128 diskutera   sammanfattning  129

144

Viktiga begrepp  144 Resultaträkning 146 Kontoplanen 147 Kontanta affärshändelser  148 Kreditaffärer 149 diskutera   sammanfattning  152

Konkurrens 106 Produkt 107 Pris 108 Plats 109 Påverkan 110 Personalen – ett femte P  115 Marknadsmix 116 diskutera   sammanfattning  117

13 Marknadsför rätt

16 Aktivitet ger resultat

124

154

Baskontoplanen 154 Balanskonton   156 Resultatkonton 158 Att välja rätt konto   158 Kontering 159 Grundbok och huvudbok  161 Att arbeta i bokföringsprogram  163 diskutera   sammanfattning  164

18 Att bokföra med moms

166

Moms 166 Bokföring med moms  167 Momsredovisning 171 Betalning till skattekonto  173 diskutera   sammanfattning  174

19 Att göra bokslut

176

Årsbokslut eller årsredovisning  176 Stegen i bokslutsarbetet  177 Bokslutstablå 182 Eget kapital i enskild firma  184 Förenklat årsbokslut  185 diskutera   sammanfattning  187 Bokföringslagen 189 Bildförteckning 198 Register 199

innehåll  ●  V


Engångskattlådan När finanskrisen slog till några år in på 2000-talet och stora amerikanska finansinstitut gjorde konkurs, så gungade marken rejält även för svenska företag. Plötsligt rasade vinsterna och på aktiebörserna runt om i världen sjönk dataföretagens aktier. Tusentals anställda sades upp, bland dem Viljam som efter tre års anställning blev utan arbete. Då föddes tanken på att starta ett eget företag. Men vad skulle han göra? Det måste vara en bra affärsidé, något som det fanns behov av och som folk verkligen ville köpa. Viljam funderade. Han hade i många år retat sig på äckliga kattlådor som ofta luktade illa på grund av att de var dåligt rengjorda. Kanske gick det att göra en kattlåda som efter några dagars användning kunde kastas med innehåll och allt? Viljam satte sig vid skrivbordet och några timmar senare hade han gjort en ritning som verkade fungera. Därefter kontrollerade han med tillverkare vad det skulle kosta att tillverka en sådan produkt. Nu insåg Viljam att han behövde ett startkapital. Det skulle bli dyrt att tillverka en låda som var billig, höll tätt och samtidigt var miljövänlig och gick att kasta med de vanliga soporna. För att inte tala om vad det skulle kosta att tillverka, marknadsföra och sälja lådan. På arbetsförmedlingen ansökte han om och fick ett starta-eget-bidrag. Arbetsförmedlingen gav honom rådet att göra en affärsplan som bland annat presenterade affärsidén och hur mycket han räknade med att tjäna på produkten. Med affärsplanen som stöd lyckades Viljam få ytterligare ett bidrag och han fick dessutom låna pengar i banken. Nu registrerade han en enskild firma och lät tillverka ett provexemplar av lådan. Den var av tättslutande papper, hade en ljusblå färg och dekorerades med bilder av små svarta kattungar. Viljam använde sin pappas gamla katt Alice som testkatt. Han var mycket noga med att lådan skulle hålla tätt och att den skulle vara lätt att vika ihop efter användandet. Det var också viktigt att katten verkligen ville använda lådan.

2  ●


När de första lådorna var klara anmälde han sig till olika husdjursmässor för att sälja dem. Försäljningen lyckades verkligen över förväntan. Lådorna sålde slut på några timmar och han tvingades ringa tillverkaren för att beställa fler. Nu har han kontaktat flera butikskedjor runtom i landet som säljer djurartiklar och intresset är stort. Framtiden ser onekligen ljus ut för Viljam …

●  3


1 Entreprenörer gör livet lättare Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som har producerats av svenska och utländska företag. Bakom många av företagen finns ofta driftiga personer som kommit på och utvecklat smarta idéer.

All framgång bygger på goda idéer Ett företag kan enklast beskrivas som en organisation av människor som arbetar med samma idé och säljer varor eller tjänster. Många av företagen har grundats när en eller flera personer uppfunnit något eller utvecklat en idé till något som många har nytta av. De män och kvinnor som har lyckats bygga upp framgångsrika företag av en idé brukar kallas entreprenörer.

Vad är en entreprenör? Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till: ”den som får något gjort”. Begreppet entreprenör har flera olika betydelser. Den vanligaste definitionen på en entreprenör är ”en person som ser möjligheter och organiserar nyskapande verksamhet”. En entreprenör anses ha karaktärsdrag som inte alla har. Han eller hon kommer i regel på något nytt som ingen annan tidigare har sett. Det innebär att entreprenören ibland måste gå emot vanliga uppfattningar om hur saker och ting ska göras. Vanliga drag hos entreprenörer anses vara nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande. Entreprenörer förknippas för det mesta med personer i näringslivet, alltså med de företag och andra organisationer som producerar varor och tjänster. I regel behöver entreprenören ett företag för att driva sina idéer vidare. Men för den skull är de flesta egna företagare inte entreprenörer. En pizzeria eller en matbutik kan troligen vara till nytta och glädje för de människor som 4  ●  entreprenörskap & företagande


Nytänkande och hållbart företagande – Kicki Theander startade Middagsfrid år 2007. Hennes affärsidé är att leverera en kasse med mat, veckomeny och recept hem till kunden. Hon har medvetet valt att verksamheten ska bedrivas så miljövänligt som möjligt. Exempelvis är minst 25 procent av varorna ekologiska. Middagsfrid har verksamhet på 250 orter i norra Europa.

bor i området. Men om de driver sin verksamhet på samma sätt som alla andra i branschen, så är de inga entreprenörer eftersom de inte gör något nyskapande. En entreprenör kan även vara en person eller ett företag som tar på sig totalansvaret för exempelvis ett bygge eller ett företag som tar hand om snöröjningen i en kommun. Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap kan finnas lite överallt i samhället. Även i skolan försöker man arbeta med entreprenörskap för att utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende. En skolelev som tänker i nya banor och exempelvis kommer på eller organiserar ett nytt, annorlunda sätt att anteckna på lektionerna eller att plugga inför prov, visar också prov på entreprenörskap.

Entreprenörer är nyskapande En entreprenör är inte samma sak som uppfinnare även om en del entreprenörer också varit uppfinnare. Inte heller är en upptäckare som hittat en ny kunskap är någon entreprenör. Entreprenören är den som tar tillvara uppfinningen eller upptäckten och gör något nyskapande av den. En ny lösning som leder till en ny verksamhet brukar benämnas innovation. Genom historien har alla kända entreprenörer nästan alltid varit män. Detta har dock jämnat ut sig med åren och idag finns det många företag med nya idéer som drivs av kvinnliga entreprenörer. Vad är det då som är nyskapande eller innovativt? Gränserna är förstås flytande, men det bör vara något som leder till en bestående förändring för de som tillverkar och för de konsumenter som köper en produkt, det vill säga en vara eller tjänst. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE  ●  5


p

So ator ●

ciala medier ●

Nät

bu t

ike r●

Ett nytt sätt att tillverka på

Ap p

le

ns

ma

ng

●D

m it ● yna

Facebook ● Body

Fil ip

B

i ilt

k er llv

Sho p

●F op pa t off el

6  ●  entreprenörskap & företagande

ne

g n in

l te

• Ny/egen design, nya val av material. Filippa Knutsson kom tidigt i kontakt med internationella trender inom mode. 1993 startade hon tillsammans med två kompanjoner klädföretaget Filippa K. Hennes entreprenörskap består av nyskapande design av kläder och nya val av material. Filippa K lanserade bland annat de första stretchjeansen.

m ed

• Socialt ansvar och miljöprofil. The Body Shop, som säljer kosmetikaprodukter, grundades på 1970-talet i Storbritannien av Anita Roddick och hennes make. Företagets bärande idé är att värna om miljö, rättvisa och hållbar utveckling. Därför säljer de endast produkter som inte testats på djur, använder återvinningsbara förpackningar och gör inköp som stödjer fattiga producenter i tredje världen.

on

d öpan på l

o bi

lef on

En ny tjänst

•  Ett nytt sätt att distribuera varor och tjänster till kunderna på. Ingvar Kamprad som Ett nytt sätt startade Ikea på att distribuera på 1940-talet kom på att möbler kan säljas Ett nytt sätt att mycket billigare om kommunicera på köparna själva transporterar hem och monterar sina platta paket.

Ett nytt sätt att programmera på

ab

e band ● Plast ● Wik

IDÉ

En ny vara

• Ett nytt sätt att tillverka produkter på. Henry Ford konstruerade exempelvis på 1910-talet det löpande bandet i sin bilfabrik i Detroit, USA. Detta innebar att bilarna kunde tillverkas snabbare och billigare.

Arts ● Eldriven bil ronic ●M

• En ny produkt. Dynamiten, uppfanns av Alfred Nobel på 1860-talet, gjorde att man kunde spränga tunnlar och annat på ett säkrare sätt.

lek t

i p ed

●E

ia ●

j ea

Ett nytt sätt att informerapå

Ett nytt sätt att sälja på

tch

pa

K

s Lä

ta lat

ond e rs ●P

re St

Några exempel på vad som har varit nyskapande eller innovativt

•  Ett nytt sätt att sälja på. Jan Stenbeck startade på 1980-talet ett företag som senare blev Comvik. Han lanserade i Sverige idén att sälja mobiltelefoner och abonnemang i samma paket. • En ny tjänst. Mark Zuckerberg startade 2004 tillsammans med tre studiekamrater en gemenskap på internet som döptes till Facebook. Detta var en ny tjänst som nu finns över hela världen.


Plastens historia Plast är knappast något som brukar förknippas med entreprenörskap, men utvecklingen av plasten har faktiskt möjliggjort många innovationer som sedan driftiga entreprenörer har utnyttjat. Den första plasten uppfanns 1862 av britten Alexander Parkes, men fick sitt stora genombrott i mitten av 1900-talet. Plast tillverkas oftast av råolja och kan användas till nästan allt. Plaster kan vara hårda eller elastiska och mjuka, starka eller spröda, vattentäta eller vattenlösliga. Man har till och med uppfunnit plaster som leder elektricitet. Den grupp av forskare som lyckades med detta belönades med nobelpriset i kemi år 2000. Den mesta plasten används till förpackningar, men olika former av plast finns i nästan allt som vi använder i vår vardag. Bilar, båtar, datorer, mobiltelefoner, proteser, skor, sladdar, vindkraftverk är bara några av tusentals saker som knappast skulle existera om inte plasten fanns. Plaster har också lång hållbarhet, vilket kan vara ett problem ur miljösynpunkt. Italien har som första land förbjudit användandet av plastpåsar från 2011, eftersom de inte är ekologiska och inte bryts ner i naturen.

ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE  ●  7


Eget företag eller anställd? En entreprenör med en idé som han eller hon vill förverkliga kan antingen göra det genom att driva ett eget företag eller genom att arbeta som anställd i ett befintligt företag. Fördelen med att starta eget kan vara att entreprenören själv kan bestämma över och utveckla idén på det sätt som denne tycker är bäst, utan att behöva tillstånd och stöd från chefer och medarbetare som kanske har en annan åsikt. Nackdelen kan vara att det ofta behövs mycket pengar för att utveckla en idé till något som är kommersiellt gångbart. Alltså till något som går att sälja i större skala. Att starta och driva ett eget företag kan också vara riskabelt eftersom man kanske måste satsa mycket pengar på något som är osäkert. Pengar som man inte vet om man får tillbaka. Därför måste ägarna till nystartade företag, om de inte redan har ett tillräckligt stort kapital, försöka hitta vägar att finansiera verksamheten. Ett alternativ är att låna pengar i bank. Ett annat är att försöka få en så kallad riskkapitalist, någon med mycket pengar, att gå med som delägare i företaget. Ett tredje alternativ kan vara att sälja idén vidare till ett stort och etablerat företag som har resurser att utveckla idén. Av ovanstående skäl så kan det ibland vara enklare att utveckla idéer som anställd i ett större, mer etablerat företag. Men bara om företaget ger sina medarbetare utrymme för att skapa nya idéer. Personer som är förnyare i ett etablerat företag eller någon annan organisation brukar kallas intraprenörer.

BIld på uppfinning eller entreprenör verksamhet ”Jag har världens bästa jobb, jag är entreprenör” – Viktor Lindén har en unik kompetens i hur man bör kommunicera med ungdomar. Han är grundare och ägare till företaget Find The Future AB. Företagets affärsidé är att hjälpa företag att nå ut med sina varor och tjänster till ungdomar.

8  ●  entreprenörskap & företagande


Diskutera n 1. Entreprenörer från förr Varför är det genom historien nästan bara manliga entreprenörer som startat företag som senare blivit stora och framgångsrika?

n 2. Framgångsrika företag På vilket sätt kan samhället bidra till att vi även i fortsättningen ska få fram entreprenörer som skapar framgångsrika företag i Sverige?

n 3. Idéer Varför lyckas vissa entreprenörer förverkliga sina idéer medan andra misslyckas?

Sammanfattning Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som tillverkas och transporteras till köpare av svenska och utländska företag. Bakom många av företagen finns en eller flera män och kvinnor som har uppfunnit något eller utvecklat en idé till något som många har nytta av. De driftiga personer som har lyckats bygga upp framgångsrika företag av en idé brukar kallas entreprenörer. Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till ”den som får något gjort”. Den vanligaste definitionen på en entreprenör är ”en person som ser möjligheter och organiserar nyskapande verksamhet”. Entreprenörer kan finnas överallt i samhället. Vanliga drag hos entreprenörer anses vara nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande. Entreprenören är den som tar tillvara en uppfinning eller upptäckt och gör något nyskapande av den som får betydelse. En ny lösning som leder till en ny verksamhet brukar benämnas innovation. För att driva sina idéer vidare behövs i regel ett företag, men de flesta som är egenföretagare kan inte anses vara entreprenörer, eftersom de inte gör något nyskapande. En entreprenör kan välja mellan att förverkliga sina idéer i ett eget företag eller genom att arbeta som anställd. Personer som utvecklar idéer i ett befintligt företag brukar kallas för intraprenörer.

ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE  ●  9


EKONOMIiSIFFROR 44  ●

Drömmen om en klädbutik Redan på gymnasiet visste Lina att hon skulle öppna affär någon gång i framtiden. Nu har drömmen blivit sann och Lina äger sedan knappt ett år en liten klädbutik. Den säljer framför allt kläder för tjejer i åldern 18–25 år. En grupp som Lina känner väl, eftersom hon själv tillhör den. Inköp, försäljning och marknadsföring har inte varit några större problem för Lina. Hon har köpt in kläder som hon själv och hennes kompisar skulle vilja ha. Vid invigningen av butiken ordnade hon en modevisning som gjorde att butiken snabbt blev känd. Hon fick dessutom en hel del gratis reklam i lokaltidningen som var där och gjorde ett reportage. Det som skapat problem för Lina är alla siffror. Det hela började när hon skulle sätta pris på sina första tröjor. Vad skulle hon ta för dem? Leverantören rekommenderade ett pålägg på minst 90 procent. Var det för mycket eller för lite? Lina ringde till sin ekonomiska rådgivare Sara för att fråga. Hon påminde henne om att det är många saker som påverkar priset. Räkna ut vilket pålägg du behöver, föreslog hon. Men hur räknar man ut ett pålägg? Vad ska det täcka? Nästa problem blev momsen. Den varierar för olika produkter upptäckte Lina. Moms räknas dessutom inte som en kostnad för företaget. Varför inte? Vad som är en kostnad eller inte är mycket aktuellt för Lina eftersom hon för första gången ska sammanställa företagets resultat. Och hur beräknas resultatet? Det får bli ett nytt samtal med Sara.


●  45


6 Ekonomiska grundbegrepp I vardagen använder vi ofta orden kostnad och utbetalning som om betydelsen var densamma. När Gustav ska köpa ett nytt kylskåp säger han att kostnaden för kylskåpet är 6 000 kronor när han egentligen menar att utbetalningen är 6 000 kronor. För honom spelar det ingen roll att han använder begreppen fel ur ett företagsekonomiskt perspektiv. I ett företag kan det däremot få allvarliga konsekvenser om begreppen blandas ihop.

Inbetalning, inkomst och intäkt Inbetalningar innebär att pengar, likvida medel, kommer in i företaget. Det finns många olika sorters inbetalningar. Bilfirman Auto får en inbetalning när du betalar bilen som firman sålt till dig. Vid kreditförsäljning får du bilen direkt men betalar den vid ett senare tillfälle. Först när du betalar bilen får Auto inbetalningen. Det är vanligt med kreditförsäljning när företag köper produkter av varandra. Andra exempel på inbetalningar som Auto får är när banken betalar ut ett nytt lån eller när ägarna satsar pengar i företaget. Inkomster uppstår när företagen säljer något kontant eller när de skickar en faktura till en kund. En inkomst behöver nämligen inte innebära att en inbetalning sker. Bilfirman Auto får de flesta inkomsterna genom försäljning av bilar. Andra inkomster för Auto är ränteinkomster och hyresinkomster. Ränteinkomster får Auto eftersom företaget har pengar på ett konto i banken och hyresinkomster genom att hyra ut bilar till framför allt olika företag. Intäkterna är den del av inkomsterna som avser en viss period. Perioderna kan vara olika långa, men är oftast ett år. För Auto är intäkterna de sammanlagda inkomsterna under året. Inbetalningar och inkomster är ibland samma sak, men inte alltid. För alla företag gäller det att ha klart för sig vad som är en inkomst och vad som är en inbetalning.

46  ●  EKONOMI i siffror


Inbetalningar och inkomster – ibland samma sak Inbetalningar och inkomster är ibland samma sak men inte alltid. Som företagare är det viktigt att hålla reda på vad som är vad. Några vanliga inbetalningar och inkomster:

Kontant försäljning

Inbetalning

Inkomst

X

X

Kreditförsäljning

X

Betalning för produkter sålda på kredit

X

Upptagande av lån

X

Ränteintäkter

X

Ägarinsats

X

X

Vad är företagsekonomi? – Företagsekonomi är läran om företags hushållande med begränsade resurser. Inom företagsekonomisk vetenskap brukar också till exempel marknadsföring och redovisning ingå. Även miljötänkande och hållbar utveckling har blivit en del av företagsekonomin.

EKONOMIska grundbegrepp  ●  47


Utbetalning, utgift och kostnad Utbetalningar innebär att pengar lämnar företaget. Det finns många olika slags utbetalningar. En vanlig utbetalning i klädbutiken Wason är betalning för kläder som köps in. Om kläderna köps på kredit får Wason kläderna från leverantören, men betalar dem vid ett senare tillfälle. Först när klädleverantören får betalt sker utbetalningen. Det normala är att företag handlar på kredit. Andra exempel på utbetalningar är löner till de anställda, ränta och amortering på lån och ägarnas uttag av pengar för privat bruk. Räntan är den ersättning som Wason betalar till långivaren för att få låna pengarna och amorteringen är en avbetalning på lånet. Utgifter uppstår när företaget köper något. Den vanligaste utgiften för Wason är inköp av kläder, kontant och på kredit. Utgiften uppstår vid inköpstillfället även om kläderna betalas vid ett senare tillfälle. Hyra för butikslokalen och löner till de anställda är två andra vanliga utgifter. I båda fallen köper Wason något, i det ena rätten att vara i en lokal och i det andra personalens arbetsinsatser och kunnande. Inköp av inredning är också ett exempel på en utgift.

48  ●  EKONOMI i siffror


Utbetalningar och kostnader – ibland samma sak Utbetalningar och kostnader är ibland samma sak men inte alltid. Som företagare är det viktigt att hålla reda på vad som är vad. Några vanliga utbetalningar och kostnader: Utbetalning Kontant varuinköp

X

Varuförbrukning Kontant inköp av en maskin

Kostnad X

X

Avskrivning på maskinen

X

Amortering

X

Räntekostnad

X

Ägaruttag i enskild firma

X

X

Amorteringar är enbart utbetalningar eftersom man lämnar tillbaka pengar som man tidigare lånat. Kostnaden för lånet är räntan, det vill säga ersättning till långivaren för lånet. Räntan är dessutom en utbetalning eftersom den betalas till långivaren.

Kostnader avser vad företaget har förbrukat under en period, exempelvis under ett år. Man kan därför också säga att kostnader är en periodiserad utgift. Klädbutiken Wason får en utgift när en ny inredning köps och fakturan kommer. Kostnaden däremot fördelas på det antal år som inredningen ska användas, nyttjandeperiod. Den ska inte förväxlas med den tekniska livslängden (hur länge maskinen håller) som många gånger är väsentligt längre. Den årliga kostnaden för inredningen är värdeminskningen, som även kallas avskrivning.

Avskrivning = utgift/nyttjandeperiod

Andra kostnader som Wason har är hyreskostnader för lokalen, räntekostnader för lånen, varukostnader för de kläder som säljs och personalkostnader för de anställda. EKONOMIska grundbegrepp  ●  49


Alina Systems bil Alina Systems har som affärsidé att serva datorer i små företag. De köper en bil för 200 000 kronor i början av år 1. Hälften av priset betalas kontant vid leveransen och resten den 1 januari år 2. Man räknar med att kunna använda bilen i fem år. År 1

År 2

År 3

År 4

År 5

Utbetalning

100 000 kr

100 000 kr

0 kr

0 kr

0 kr

Utgift

200 000 kr

0 kr

0 kr

0 kr

0 kr

40 000 kr

40 000 kr

40 000 kr

40 000 kr

40 000 kr

Kostnad (avskrivning)

Utbetalningen äger rum när pengarna lämnar Alina Systems, halva bilen betalas år 1 och resten år 2. Utgiften uppstår när Alina Systems köper bilen, år 1. Eftersom bilen ska användas i fem år blir kostnaden inte densamma som utgiften. Utgiften måste fördelas över den tid som Alina Systems tänker använda bilen. Den årliga kostnaden (avskrivningen) för bilen är 40 000 kronor per år (200 000/5).


Varukostnad – hur mycket finns på lagret? Utgiften för varuinköp skiljer sig ofta från varukostnaden. Varukostnaden ska visa hur stort värdet är på de varor som har förbrukats under perioden. Utgifterna för varuinköp visar hur stora inköp som gjorts. Har exempelvis lagret i en matvaruaffär minskat under året har man förbrukat mer varor än vad man köpt in. Varukostnaden blir därför större än utgifterna för varuinköp. Allt som förbrukats är en kostnad för butiken även om det inte köpts in i år. Om lagret däremot har ökat i värde har butiken inte förbrukat alla varor som den köpt in. Utgifterna är då större än varukostnaden, eftersom en del av varorna ligger kvar i lagret. För att man ska kunna räkna ut om lagret har ökat eller minskat i affären måste lagrets värde vid årets slut beräknas. Att räkna det som finns på lagret kallas att inventera och det kan ske flera gånger under året. Butiken brukar inventera lagret minst två gånger om året. En skolklass eller idrottsklubb anlitas en kväll och de räknar allt som finns i lagret och på hyllorna i butiken.

Ingående lager + Varuinköp – Utgående lager = Varukostnad

1.

2.

Lager 20 000

Lager 40 000

Inköp 100 000

Förbrukat 80 000

Lager 20 000

Lager 10 000

Inköp 100 000

Förbrukat 110 000

Lagret den sista dagen på året kallas utgående lager och värdet på lagret den första dagen på året kallas för ingående lager. Utgående lager ett år blir ingående lager nästa år.

Bild in här.

1.  När lagret har ökat under perioden är utgiften för varuinköpen större än kostnaden. 2.  När lagret har minskat under perioden är utgiften för varuinköpen lägre än kostnaden.

EKONOMIska grundbegrepp  ●  51


Ramverkstans varukostnad Ramverkstan är en liten butik som ramar in tavlor och säljer ramar. Vid årets början har Ramverkstan ett lager värt 50 000 kronor. Vid årets slut inventerar verkstan lagret och nu är det värt 40 000 kronor. Under året har butiken köpt in varor för 340 000 kronor. Ingående lager Varuinköp

50 000 kr + 340 000 kr

Utgående lager

– 40 000 kr

Årets varukostnad

350 000 kr

Lagret har minskat i värde med 10 000 kronor under året. Det innebär att Ramverkstan har förbrukat en del av sitt ingående lager. Årets varukostnad blir därför högre än årets utgift för varorna. Varukostnaden är 350 000 kronor och utgiften 340 000 kronor.

52  ●  EKONOMI i siffror


Personalkostnader Om ett företag har anställda får det kostnader för personal. Personalkostnaderna består av lön till de anställda, arbetsgivaravgifter och semesterlön. De anställda kan också ha förmåner som tjänstebil eller subventionerad lunch. Kostnaden för förmånerna räknas också som personalkostnader. I tjänsteproducerande företag, till exempel en stor restaurang, är personalkostnaden ofta den största kostnadsposten. Den lagstadgade arbetsgivaravgiften är en avgift på för närvarande (år 2011) 31,42 procent av lönen (i exemplen i denna bok används 33%). Avgifterna är lägre om man exempelvis anställer ungdomar under 26 år, samt för de som vid årets ingång fyllt 65 år. Arbetsgivaravgifterna ska betalas in till Skatteverket månaden efter löneutbetalningen. Arbetsgivaravgiften används bland annat till sjukförsäkring och pension för den anställde. Det innebär att om en servitör tjänar 20 000 kronor i månaden före skatt är kostnaden inklusive arbetsgivaravgift 26 600 kronor för restaurangen (20 000 kronor i lön + 6 600 kronor i arbetsgivaravgift).

EKONOMIska grundbegrepp  ●  53


Lönerna i livsmedelsbutiken En liten livsmedelsbutik har sju anställda. Arbetsgivarens totala lönekostnad, de anställdas sammanlagda bruttolöner, för januari är 112 000 kronor. Bruttolönen består av två delar, skatt och nettolön (det belopp som den anställde får utbetalt). Bruttolön i januari

112 000 kr (företagets lönekostnad, exklusive arbetsgivaravgifter, för januari)

Skatteavdrag (30 %)

– 33 600 kr (ska betalas in till Skatteverket i februari)

Nettolön i januari

78 400 kr (betalas ut till de anställda i januari)

Löneutbetalningen till de anställda är i januari 78 400 kronor och butikens bruttolönekostnad 112 000 kronor. Butikens totala personalkostnad inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter för de sju anställda i januari blir 148 960 kronor. Bruttolön i januari Arbetsgivaravgift (33 %) Personalkostnad i januari

112 000 kr (företagets lönekostnad, exklusive arbetsgivaravgifter, för januari) + 36 960 kr (ska betalas in till Skatteverket i februari) 148 960 kr

Som anställd har du en bruttolön, lön före skatteavdrag. Du får inte ut hela bruttolönen från din arbetsgivare eftersom företaget behåller skattedelen för att senare betala in den till Skatteverket. Det innebär att servitören som tjänar 20 000 kronor får ut 14 000 kronor i månaden i nettolön om skatten är 30 procent. Restaurangen behåller skatten, 6 000 kronor, och betalar den till Skatteverket månaden efter löneutbetalningen tillsammans med arbetsgivaravgiften. Semesterlönen är 12 procent av den anställdes lön före skatt. Den betalas normalt ut en gång om året i samband med semestern. Den som är anställd i ett företag en kortare tid, till exempel som sommarvikarie, och inte får någon semester har ändå rätt till semesterersättning. Jenny som har tjänat 30 000 kronor i bruttolön under sina nio veckors sommarvikariat på vårdhemmet får 3 600 kronor i semesterersättning (30 000 x 0,12) från kommunen som äger vårdhemmet. 54  ●  EKONOMI i siffror


Företagets resultat Alla företag räknar fram resultatet minst en gång om året. Det visar hur det gått under en period, vanligtvis ett år. Resultatet får man genom att lägga samman intäkterna och sedan dra av samtliga kostnader. Om exempelvis bageriet Brantans intäkter är större än kostnaderna blir resultat en vinst. Om kostnaderna är större än intäkterna har Brantan gjort en förlust.

Resultat = intäkter – kostnader

När intäkterna för brödförsäljningen är lika stora som kostnaderna blir resultatet noll kronor. Brantan kan bara under en kort tid sälja brödet utan vinst. På längre sikt behövs en vinst, bland annat för att kunna köpa in nya maskiner som ugnar och degblandare. Om ett företag är lönsamt eller inte går inte att mäta enbart med hjälp av resultatet. Lönsamheten mäts genom att resultatet sätts i relation till något, exempelvis försäljning, satsat kapital och/eller antalet anställda. Företaget Brantan har tio anställda och ett resultat på en miljon kronor. Den värsta konkurrenten har också ett resultat på en miljon kronor men bara åtta anställda. Det gör dem lönsammare än Brantan om man ser till vinsten per anställd. Resultatet per anställd blir 100 000 kronor för Brantan och 125 000 kronor för konkurrenten. EKONOMIska grundbegrepp  ●  55


JohannasBil AB 56  ●  EKONOMI i siffror

Resultatet för Johannas bil En liten bilverkstad, Johannas bil, drivs som en enskild firma och har två anställda. Ägaren arbetar också i verkstaden. Johannas bil har följande intäkter och kostnader under ett år: Intäkter Utförda reparationer

1 890 000 kr

Kostnader Materialkostnad

715 000 kr

Personalkostnad

583 400 kr

Hyreskostnad

75 600 kr

Räntekostnad

25 000 kr

Avskrivningar

70 000 kr

Resultat

1 469 000 kr 421 000 kr

Resultatet i en enskild firma tillfaller ägaren, i detta fall Johanna. Resultatet ska räcka till lön åt Johanna och nyinvesteringar. I en enskild firma är ägarens ”lön” inte någon kostnad för företaget utan enbart en utbetalning.


Diskutera n 1. Lönsamhet Två företag har lika stora resultat ett år. Det ena företaget tycker att lönsamheten är mycket god och det andra tycker att lönsamheten är dålig. Vad kan detta bero på?

n 2. Vad ska resultatet räcka till? Vinsten i ett företag ska räcka till olika saker. Ett aktiebolag och en enskild firma skiljer sig åt på en punkt när det gäller vad resultatet ska användas till. Vilken är skillnaden?

n 3. Pengar i företaget Ett företag som har ett positivt resultat kan ändå ha problem med att betala sina räkningar. Vad kan det bero på? Och vad kan företaget göra för att få bättre likviditet, mer pengar?

EKONOMIska grundbegrepp  ●  57


Sammanfattning Inbetalningar uppstår när pengar, likvida medel, kommer in i företaget. Inkomster får företaget när det säljer något, kontant eller på kredit. Med intäkter avses inkomsterna under en period, vanligtvis ett år. Utbetalningar uppstår när pengar lämnar företaget, vid inköp, både kontant och på kredit. Kostnaden är den del av utgiften som hör till en viss period. Avskrivningar är värdeminskningen på företagets inventarier, eller kostnaden för inventarierna. Det innebär att företaget delar upp utgiften för en inventarie under den period som den ska användas. Varukostnaden i ett företag får man fram genom att ta hänsyn till förändringarna i varulagrets värde och till varuinköpens storlek. Företag måste inventera sitt lager minst en gång om året för att kunna beräkna varukostnaden. Bruttolönen är lönen före skatt och nettolönen är lönen efter skatt. Nettolönen får den anställde och skatten betalar företaget in till Skatteverket månaden efter löneutbetalningen. Företagets personalkostnader är de anställdas sammanlagda bruttolöner plus arbetsgivaravgifterna. Till det kommer semesterersättningen som alla anställda har rätt till. Företagets resultat är ett viktigt mått bland annat vid beräkningar av företagets lönsamhet. Resultatet är intäkterna minus alla kostnader som företaget haft under perioden.

58  ●  EKONOMI i siffror


MARKNADSFÖRING 96  ●

En lyckad kampanj Ali och Tilde blev ett par när de båda arbetade på ett bageri som tillverkade matbröd i stor skala åt en livsmedelskedja som sålde över hela landet. De trivdes med jobbet trots de tidiga morgnarna, men drömde ändå om att skaffa något eget som de kunde driva själva utifrån egna idéer. Tillfället kom efter några år när en morbror till Ali beslöt sig för att gå i pension. För ett lågt pris fick de ta över ett litet bageri som låg centralt i ett bostadsområde. Problemet var bara att lönsamheten var dålig. Trots att kunderna hade uppskattat bakverken som morbrodern bakat, så var det svårt att konkurrera med affärer som sålde liknande varor till betydligt lägre priser. De två kompanjonerna insåg att de måste profilera sig på något sätt för att sticka ut från mängden. Ekologiskt och kravmärkt, alltså mat gjord på naturliga råvaror utan konstiga tillsatser, hade på senare tid blivit alltmer efterfrågat. Likaså surdegsbröd. Kanske kunde detta vara något att satsa på? Ali och Tilde trodde båda på den nya affärsidén, men för säkerhets skull ville de ändå testa den på kunderna. Därför började de i liten skala att dela ut gratisprover med egentillverkat ekologiskt matbröd till de kunder som handlade i butiken. Kunderna fick också betygsätta bröden i en enkätundersökning. Och det visade sig att kunderna till övervägande delen var klart positiva till de nya bröden. Därmed var saken avgjord, Ali och Tilde, rensade ut alla sockerstinna och fettdrypande bakverk ur sitt sortiment och lade om produktionen. Efter några dagar var den lilla butiken i bageriet fylld med hälsosamma ekologiska matbröd. Nu uppstod nästa problem; vilka kunder kunde vara intresserade av bageriets nya brödsorter och hur skulle man kunna locka dem till butiken? Tilde, som hade läst ekonomi i gymnasiet, insåg att bageriets nya inriktning måste marknadsföras på något sätt. Men hur skulle detta gå till? Ali och Tilde vände sig till en reklambyrå som hjälpte dem att göra en marknadsplan. Genom denna kunde de definiera en målgrupp och genomföra en reklamkampanj med en mix av konkurrensmedel som var anpassad för målgruppen. Kampanjen blev lyckad och nya kunder hittar till butiken mest varje dag.


marknad, målgrupp och mål  ●  97


11 Marknad, målgrupp och mål Det sägs ibland att med rätt marknadsföring kan man sälja glass vid Nordpolen och sand i Sahara. Det är kanske lite tillspetsat men motsatsen stämmer oftast: med fel marknadsföring misslyckas många företag trots lysande produkter eller tjänster. Marknadsföring är centralt för ett företags framgång.

Marknadsföring Marknadsföring är allt ett företag gör för att nå befintliga och nya kunder. Utgångspunkten för marknadsföring är företagets affärsidé. Många sätter likhetstecken mellan reklam och marknadsföring, men marknadsföring är mycket mer än reklam. För en stor tillverkare av löparskor skulle marknadsföringen kunna omfatta bland annat:

n vilka sportbutiker som ska sälja deras löparskor n hur löparskorna ska transporteras till butiken n hur löparskorna ska förpackas n hur de ska prissättas n den personliga försäljningen i butiken n riktlinjer för hur löparskorna ska presenteras, exempelvis i reklam

98  ●  marknadsföring


Marknadsföringen har utvecklats Massmarknadsföring innebär att företagen försöker nå så många kunder som möjligt. Målet är att budskapet ska passa i princip alla kunder. Det kan exempelvis vara tidningsannonser i dagstidningar med stora upplagor. Under andra halvan av 1900-talet var detta det vanligaste sättet att sälja på. Massmarknadsföring används fortfarande men det har blivit allt vanligare och viktigare med relationsmarknadsföring. Vid relationsmarknadsföring utgår företaget från kunden. Företagen har insett betydelsen av att lära känna och anpassa sig till kunden. Man vill helst skapa kundrelationer som kan bli långvariga. På så sätt kan lönsamheten förbättras.

marknad, målgrupp och mål  ●  99


Marknad Pizzeria A 30 %

Övriga pizzerior 70%

En marknad är en plats där köpare och säljare möts. Förr avsågs oftast torgmarknaden i en stad, det var där kunderna fanns. Numera kan en marknad, förutom fysiska möten mellan köpare och säljare i butiker och på liknande ställen, även avse möten på internet. Det kan vara på företagens egna hemsidor på internet eller på köp- och säljsidor som Blocket. Vid marknadsföring pratar man ofta om att ett företag har en viss marknadsandel, det vill säga hur stor del av en marknad man behärskar. Om exempelvis en pizzeria har 30 procents marknadsandel inom en stadsdel, betyder det att av alla pizzor som säljs i stadsdelen så kommer 30 procent från den pizzerian.

Målgruppen har något gemensamt Vid all marknadsföring är målgruppen ett centralt begrepp. Målgruppen är den kundgrupp som företaget har valt att rikta sig till. Gruppen består av människor eller företag som har något gemensamt. Ett företag som har en väl definierad och/eller avgränsad målgrupp blir effektivare i sin marknadsföring och kan bättre formulera ett budskap och välja lämpliga medier vid annonsering. Ett företags målgrupp kan definieras med hjälp av exempelvis följande nyckelord:

kön

boende

inkomst

bostadsort

intressen

ideologi

100  ●  marknadsföring

ålder

förmögenhet

utbildning

religion

yrke


Ofta kombinerar företag flera olika segmenteringar, det vill säga indelningar och urval, för att beskriva sin målgrupp så noga som möjligt. Ålder och kön är en vanlig kombination som används av bland annat bokklubbar som vill skicka ut erbjudanden till nya kunder. En målgrupp kan vara kvinnor över 30 år eftersom de läser mycket böcker. Inkomst kan vara ett sätt att segmentera för exempelvis företag som säljer exklusiva klockor. Det kan krävas att man har gott om pengar för att ha råd att köpa klockorna och därför väljer man att rikta sig till personer med höga inkomster. För tillverkare av miljövänligt bekämpningsmedel är målgruppens yrke och intressen/livsstil centrala när man vill definiera målgruppen. Produkten är nämligen i första hand avsedd för miljöintresserade lantbrukare med ett Kravgodkänt jordbruk.

Målgrupp vid business to business Vid business to business (B2B), det vill säga när företag gör affärer med varandra, kan målgruppen vara företag i en viss bransch eller företag av en viss storlek. Exempelvis kan en reklambyrå specialisera sig på mindre butiker inom en region och erbjuda dem hjälp att producera reklam som ska sändas i den lokala radiokanalen. marknad, målgrupp och mål  ●  101


Behov

Sekundära behov uppskattning trygghet

Primära behov mat

värme sömn

status

självförverkligande

Primära och sekundära behov

Genom marknadsföring vill företagen väcka ett behov hos målgruppen och få den att tro att den produkt som företagen säljer kan tillfredsställa detta. Tillverkare av sportdryck vill få motionärer att känna att de behöver släcka törsten och tillgodose kroppens näringsbehov med något annat än vanligt vatten och en frukt. Behov kan delas in på olika sätt. Man brukar skilja på primära behov och sekundära behov. Ett primärt behov är ett något som vi måste tillgodose för att överleva. Hit räknas att äta, sova och skydda sig mot kyla. Sekundära behov behöver vi inte uppfylla för vår överlevnad. Exempel på sådana är trygghet, uppskattning, status och självförverkligande. Behov kan även delas in på följande sätt:

n fysiska n psykiska n sociala De fysiska behoven är liksom de primära behoven sådana som vi behöver tillfredsställa för att överleva. Vi behöver äta, sova och vara skyddade, annars överlever vi inte. 102  ●  marknadsföring


Psykiska behov handlar om vad som får en individ att må bra själsligen. Det kan exempelvis vara att handla ekologiska varor. En del menar att psykiska behov handlar om självförverkligande. Sociala behov handlar om vårt behov av uppskattning och att vara en del av gemenskapen i exempelvis kompisgänget eller fotbollslaget. För att tillgodose detta behov vill vi kanske ha ett par snygga skor. Både psykiska och sociala behov anses ofta vara sekundära.

Mål Ett vinstdrivande företag strävar efter att uppnå ökad försäljning och högre vinst, det är primära mål. Dessa mål går dessutom att mäta och är därför även kvantitativa mål. Företags mål kan även vara kortsiktiga och långsiktiga. Ett kortsiktigt mål brukar avse maximalt ett år men det kan även brytas ned till dagliga mål, som hur mycket man vill sälja för i en butik varje dag. Långsiktiga mål omfattar en längre tidsperiod än ett år. För en butik kan det exempelvis vara att man vill öppna ytterligare två butiker i andra städer inom en femårsperiod eller att öka marknadsandelen från 30 till 40 procent.

marknad, målgrupp och mål  ●  103


Marknadsföringens mål Det räcker inte med övergripande primära mål som ökad vinst när ett företag ska planera sin marknadsföring. Företaget behöver även sätta upp övergripande mål för själva marknadsföringen. Dessutom bör varje enskild marknadsföringsinsats ha ett angivet delmål. Ett delmål kan vara att en kampanj gör kunderna mer positivt inställda till företaget och dess varumärken. Sådana mål kallas kvalitativa och är svårare att mäta än kvantitativa. I det här fallet kan man intervjua kunderna före och efter kampanjen för att se om den har gett något resultat. Delmålen kallas även sekundära mål.

Smarta mål Ett mål, både primärt och sekundärt, kan formuleras så att det blir smart. Ett företag som sätter upp mål bör sträva efter att det ska vara:

104  ●  marknadsföring

S

Specifikt, och avse exempelvis en reklamkampanj

M

Mätbart, kunna utvärderas

A

Accepterat av medarbetarna

R

Realistiskt, vara möjligt att uppnå

T

Tidsbegränsat, finnas ett slutdatum


Diskutera n 1. Priset på jeans Vad är det som gör att vissa kunder betalar 1 999 kronor för ett par jeans när de kan köpa ett annat par för 199 kronor?

n 2. Hur ser ett smart mål ut? Försök att formulera ett smart mål för dina studier i företagsekonomi.

n 3. Marknadsföring utanför Sverige Vilka speciella problem kan uppstå när man ska marknadsföra en produkt utomlands och använder sig av den reklam företaget haft i Sverige?

Sammanfattning Marknadsföring är allt ett företag gör för att nå kunderna. Man skiljer på massmarknadsföring, som riktar sig till många, och relationsmarknadsföring, där man försöker nå varje kund. Utgångspunkten för all marknadsföring är företagets affärsidé. Vid marknadsföring är målgruppen viktig. Målgruppen är den del av en marknad som ett företag vill nå. Den kan delas in efter exempelvis ålder, kön, intressen, inkomst, yrke och boendeform. Ett företag kan ha flera olika målgrupper. Vid business to business, när företag handlar med varandra, kan olika branscher och storlekar på företag vara exempel på segmenteringar. Vid marknadsföring gäller det att väcka kundens behov av en produkt. Behov kan delas in i primära (vad vi behöver för att överleva) och sekundära (vad vi vill ha för att må bra). Ett annat sätt att dela in behov är i fysiska, psykiska och sociala. Företag behöver mål för sin verksamhet och för marknadsföringen. Mål kan vara primära (ofta övergripande) och sekundära (delmål för att uppnå det primära målet). Ett bra mål är smart, det vill säga det är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbegränsat.

marknad, målgrupp och mål  ●  105


BOKFÖRING & BOKSLUT

Bokföringskonsulterna

130  ●

Markus och Anna är gifta och äger tillsammans ett aktiebolag som de har döpt till Bokföringskonsulterna. De driver företaget från ett kontorsrum i den egna lägenheten som de har inrett med datorer, skrivare, skrivbord, bokhyllor, telefoner och annat som de behöver för sin verksamhet. Bokföringskonsulterna sköter bokföringen åt ett 20-tal små företag. Bland deras kunder finns bland annat frisörsalonger, restauranger och dataföretag. Alla företag som har en vinstdrivande verksamhet måste ha en bokföring som visar resultatet och den ekonomiska ställningen. En del företagare sköter detta själva. Men många har inte tid eller kunskap för att bokföra och överlåter det i stället på företag som Bokföringskonsulterna. Bokföringsarbetet går praktiskt till så att företagarna samlar alla sina verifikationer, alltså fakturor, kvitton och annat, i pärmar som lämnas över till Markus och Anna med jämna mellanrum. De går sedan igenom verifikationerna och noterar hur de ska bokföras, alltså vilka konton som ska debiteras och vilka som ska krediteras. Alla verifikationer registreras sedan i ett bokföringsprogram som sammanställer dem så att man när som helst kan ta fram skriftliga rapporter som visar hur företaget har gått. I deras arbete ingår också att räkna ut hur mycket moms som företagen ska betala, samt att lämna in skattedeklarationer till Skattemyndigheten. Arbetet är roligt men också ansvarsfullt eftersom det är viktigt att allt blir rätt och att alla papper är i ordning. Markus och Anna har delat upp arbetet så att de ansvarar för ungefär lika många företag var. Tidigare arbetade Markus och Anna på en större redovisningsbyrå, men de valde att starta eget för att få den frihet som det innebär att kunna jobba hemifrån och själv bestämma över sin tid. Det var inget lätt beslut att lämna en trygg anställning, men de gjorde noggranna budgetar som visade att de troligen skulle komma att tjäna minst lika mycket som tidigare. Egenföretagandet har inneburit många fördelar för Markus och Anna. De har två små barn, fem och tre år, och de kan hämta och lämna på dagis när det passar utan att behöva fråga någon chef om lov. Och de har möjlighet att resa bort ibland utan att behöva ansöka om semesterledighet. Friheten är mycket värd för Markus och Anna, även om den ibland innebär att de måste arbeta kvällar och helger för att hinna med sina arbetsuppgifter.


bokföring och balans  ●  131


15 Bokföring och balans Ansvariga i företag måste hela tiden kunna se hur verksamheten går. Blev det vinst eller förlust? Räcker pengarna? Kan lönerna höjas och i så fall med hur mycket? För att kunna få svar på sådana och många andra frågor måste företaget ha ett fungerande redovisningssystem.

Bokföring ger information Det finns många personer, inom och utanför ett företag, som vill veta hur företaget går. Dessa personer är, som beskrivs i kapitel 4, ofta beroende av företagets överlevnad och vill exempelvis veta hur stor vinst företaget redovisar. För att kunna ta fram den information som behövs för att alla intressenter ska bli nöjda, måste företagen ha en ordnad bokföring. Bokföring och redovisning beskrivs ofta i vardagligt tal som om det vore samma sak men det stämmer inte riktigt. Bokföringen är det grundmaterial som sammanställs och används som information i redovisningen. Redovisningen omfattar mer än själva bokföringen. I redovisningen ingår även till exempel budgetering och analys. Den redovisning som handlar om alla affärer med omvärlden, och som behandlas i det här blocket, kallas för affärsredovisning eller extern redovisning.

132  ●  bokföring och bokslut


Affärshändelser och verifikationer I bokföringslagen anges bland annat: Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör.

Grunden för all bokföring är affärshändelserna i ett företag. Affärshändelser är allt av ekonomiskt intresse som händer i företaget. Till exempel inköp av varor, försäljning av varor, utbetalning av löner eller att ägaren sätter in pengar eller tar ut pengar i sitt eget företag. Det är viktigt att kunna verifiera vad som hänt. Enligt bokföringslagen måste det för varje affärshändelse finnas en verifikation, som bevisar att affärshändelsen har ägt rum. Det kan vara fakturor från köp och försäljning, kvitton på betalningar eller egna insättningar och uttag från banken. En egenhändigt tillverkad verifikation kallas för bokföringsorder. En sådan kan skrivas exempelvis när ägaren sätter in eller tar ut pengar ur företaget, eftersom även det är en affärshändelse som måste registreras i bokföringen. Verifikationerna registreras i ett bokföringsprogram. Syftet är att för varje månad, varje kvartal eller vid årets slut ta fram rapporter som visar företagets resultat och ekonomiska ställning.

Kvitton Ingelina jobbar extra i en klädaffär. En dag hade hon en kund som precis hade betalat 600 kronor för en klänning. Ingelina slog in summan i kassaapparaten, tog emot kundens pengar och stängde kassalådan. Då började problemen. Ingelina insåg att det måste ha blivit något fel på kassaapparaten eftersom den inte skrev ut något kvitto. Kunden blev arg eftersom hon köpt klänningen till en modevisning och behövde kvittot till sin egen bokföring. Ingelina var ensam i butiken och kön med kunder växte. Hon försökte skruva upp kassaapparaten

för att se om kvittot fastnat inne i apparaten, men hon kunde inte öppna den hur mycket hon än försökte. Då upplyste kunden henne om att hon i stället kunde skriva ett kvitto för hand på ett vanligt papper. Där skulle det stå vilket klädesplagg det gällde, hur mycket klänningen kostade, hur stor del av köpesumman som var moms och naturligtvis också datum och i vilken affär den var köpt. Kunden sa att ett handskrivet kvitto fungerar lika bra i bokföringen som ett kvitto från kassaapparaten. Ingelina skrev kvittot och avslutade med att skriva under med sitt eget namn. Hon gav originalet till kunden och behöll en kopia på kvittot. Kunden blev nöjd och lämnade butiken. Senare berättade ägaren att kassaapparaten hakade upp sig ibland, och att det fanns ett kvittensblock under disken.

bokföring och balans  ●  133


Bokföringslagen styr Bokföring, eller löpande redovisning som det också kallas, är något som alla företag måste göra enligt lag. Bokföringslagen är i detta sammanhang den viktigaste lagen och den har för avsikt att skapa grundläggande regler för bokföring som ska vara lika för alla företag. Bokföringsskyldigheten innebär att:

n Alla affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i registre-

ringsordning och i sådan systematisk ordning att de kan visa företagets resultat och ekonomiska ställning.

n Alla företag ska varje år upprätta ett bokslut som visar företagets resultat och ekonomiska ställning.

n Det ska finnas underlag, verifikationer, till alla noteringar i bokföringen.

n Alla verifikationer, bokföringsböcker och annan information om bokföringen ska sparas i minst sju år.

Bokföringen kan göras manuellt i olika böcker, men i praktiken utförs nästan all bokföring med hjälp av datorer. Det finns färdiga datorprogram att köpa som kostar allt från några hundralappar till flera tusen kronor.

Skilj på det privata och företaget Ibland kan det vara svårt att skilja den privata ekonomin från företagets ekonomi. Men det måste ändå göras. Reglerna säger att man endast ska bokföra affärshändelser som gäller inköp av sådant som används i företaget. En bil ska till exempel bara bokföras som tillgång i företaget om den till nästan hundra procent används där. Den som använder bilen dagligen till privata ärenden, som att handla mat eller att hämta barnen på dagis, ska inte bokföra bilen i företaget. Då kan ägaren i stället dra av driftskostnaderna för bilen de gånger som bilen används i företagsärenden.

134  ●  bokföring och bokslut


Balansräkning Ett företag måste ha tillgångar för att kunna driva sin verksamhet. Till exempel så behöver ett åkeriföretag lastbilar, en taxirörelse behöver taxibilar och ett it-företag behöver datorer och skrivbord. Dessutom behöver alla företag pengar och en del andra tillgångar för att driva verksamheten. Maskiner, inventarier, bankmedel och kassa (kontanter) är alltså exempel på vanliga tillgångar. Köpet av tillgångarna måste också finansieras (betalas). Ägaren måste antingen satsa egna pengar eller så måste företaget låna pengar för att finansiera tillgångarna. En balansräkning visar hur detta har gått till. Balansräkningen (BR) är en sammanställning av de tillgångar som finns i ett företag och hur dessa har finansierats.

Plusgiro och bankgiro Plusgiro och bankgiro är bekväma betalningssätt för företag och privatpersoner. Genom internet eller genom att fylla in en blankett och posta den, kan man enkelt girera, alltså föra över pengar till andra plusgiron och bankgiron.

BALANSRÄKNING Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa

10 000

Plusgiro

15 000

Eget kapital

25 000

25 000

25 000

Den vänstra sidan på balansräkningen visar tillgångar och den högra sidan eget kapital och skulder. Den vänstra sidan kallas debet och den högra sidan kredit. I det här exemplet har tillgångarna finansierats genom att företagets ägare satsat 25 000 kronor. Varje affärshändelse ändrar sedan balansräkningens utseende. Om företaget lånar 25 000 kronor i banken och sätter in pengarna på företagets plusgiro får balansräkningen följande utseende: BALANSRÄKNING Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa

10 000

Eget kapital

25 000

Plusgiro

40 000

Banklån

25 000

50 000

50 000

bokföring och balans  ●  135


Om företaget därefter tar 5 000 kr från kassan och använder dessa pengar till att amortera (återbetala) på lånet får balansräkningen följande utseende: BALANSRÄKNING Tillgångar Kassa Plusgiro

Eget kapital och skulder 5 000 40 000 45 000

136  ●  bokföring och bokslut

Eget kapital

25 000

Banklån

20 000 45 000


Dubbel bokföring Den teknik som används vid bokföring kallas för dubbel bokföring och har funnits ända sedan 1400-talet. Då användes den av sjöfarare i Venedig för att räkna fram vinsterna från de handelsresor som fartygen gjorde till olika delar av världen. Det som gör den dubbla bokföringen så användbar över hela världen, är att den har ett inbyggt kontrollsystem som gör att man lätt kan upptäcka om man bokfört fel.

Bokföring på balanskonton Ett bra sätt att visa hur den dubbla bokföringen fungerar är att utgå ifrån balansräkningen. Varje affärshändelse ändrar balansräkningens utseende, men i riktiga företag är balansräkningen alldeles för omfattande för att det ska vara praktiskt möjligt att ta fram en ny balansräkning för varje affärshändelse. I stället får varje post i balansräkningen ett eget separat konto. Ett konto är en plats eller en adress där affärshändelser noteras. Om vi delar upp balansräkningen i exemplet får vi följande fyra konton: Kassa

Eget kapital  5 000

Plusgiro

Banklån  40 000

DEBET

Debet = vänster sida på ett konto

25 000

KREDIT

Kredit = höger sida på ett konto

20 000

Dessa konton kallas för T-konton eftersom de ser ut som ett T. T-konton används inte i praktiken när företag bokför, men är väldigt användbara för att visa hur bokföring fungerar. Principen är densamma för de konton som används i verkligheten. Dubbel bokföring innebär att en verifikation från varje affärshändelse ska bokföras i debet på ett konto och i kredit på ett annat konto. Det händer ibland att en verifikation bokförs på fler konton. Summan på debetsidan ska dock alltid vara lika stor som summan på kreditsidan. Datoriserade bokföringsprogram har denna kontroll inbyggd. Det innebär att programmet säger ifrån om man av en händelse inte skulle mata in lika stora belopp i debet och kredit. bokföring och balans  ●  137


För att lära sig att debitera och kreditera är det enklast att utgå från kassakontot. Ett kassakonto kan liknas vid ett kassaskrin eller en stor plånbok. När pengar kommer in till företaget ökar behållningen på kassakontot och när pengar betalas ut från företaget minskar den. Ökningar på kassakontot debiteras och minskningar krediteras. ( +) Kassa

(–)

Ökar

Minskar

Vi utgår nu från de tillgångskonton som finns i exemplet, Kassa och Plusgiro. Vi tar ut 12 000 kronor från plusgirot och lägger i kassan. Det bokförs så här: (+) Kassa

( –) ( –) Eget kapital

(+ )

 5 000 (Plusgiro)

25 000

12 000 ( –) ( –) Banklån

(+) Plusgiro  40 000 (Kassa)

(+ )

12 000

20 000

Tillgångskonton debiteras alltså när de ökar och krediteras när de minskar. Kassa debiteras och motkontot Plusgiro, noteras framför beloppet. På samma sätt debiteras motkontot Kassa, när Plusgiro krediteras. Det blir lättare att följa bokföringen om man anger motkontot varje gång man debiterar eller krediterar. Om företaget i det här exemplet tar 8 000 kronor från kassan och betalar tillbaka på (amorterar) banklånet, bokförs detta på följande sätt: (+) Kassa

( –) ( –) Eget kapital  5 000 (Banklån)

(Plusgiro)

(+ )

8 000 

25 000

12 000

(+) Plusgiro

( –) ( –) Banklån  40 000 (Kassa)

138  ●  bokföring och bokslut

12 000 

(Kassa)

(+ ) 8 000

20 000


Skulder och eget kapital krediteras när de ökar och debiteras när de minskar. Skillnaden mellan summorna på debetsidan och kreditsidan på ett konto kallas för saldo. Om beloppet är större på debetsidan blir det ett debetsaldo och om det är större på kreditsidan har vi ett kreditsaldo. På kassakontot ovan har vi ett debetsaldo på 9 000 kronor (5 000 + 12 000 – 8 000) och på banklånet ett kreditsaldo på 12 000 kronor (20 000 – 8 000). Ägaren satsar ytterligare 2 000 kronor i företaget. Pengarna sätts in på kontot Plusgiro. (+) Kassa

( –) ( –) Eget kapital  5 000 (Banklån)

(Plusgiro)

 8 000

25 000

12 000

(Plusgiro)

(+) Plusgiro

2 000

( –) ( –) Banklån  40 000 (Kassa)

(Eget kapital)

(+ )

12 000

(Kassa)

(+ ) 8 000

20 000

2 000

Saldot på kontot Banklån är nu 10 000 kronor. Kontot Banklån debiterades när lånet avbetalades och skulden minskade. Kontot Eget kapital ökade däremot och krediterades när ägaren satsade mer pengar i företaget.

Callebild in här

bokföring och balans  ●  139


Sammanställning av balansräkningen Varje affärshändelse bokförs på separata konton. Men förr eller senare måste kontona ställas samman för att visa balansräkningen. I vårt exempel ser kontona ut så här efter alla transaktioner: (+) Kassa

( –) ( –) Eget kapital  5 000 (Banklån)

(Plusgiro)

8 000 

25 000

12 000

(Plusgiro)

(+) Plusgiro

2 000

( –) ( –) Banklån  40 000 (Kassa)

(Eget kapital)

(+ )

12 000

(+ )

(Kassa)

8 000

20 000

2 000

Med utgångspunkt från kontona ovan kan vi sedan sammanställa balansräkningen genom att läsa av saldona från alla konton. Det ger en balansräkning med följande utseende: BALANSRÄKNING Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa

 9 000 Eget kapital

Plusgiro

27 000

30 000 Banklån

12 000

39 000

39 000

Balansräkningen kan också visas i form av en rapport. Då ser den ut så här: BALANSRÄKNING Tillgångar Kassa Plusgiro

 9 000 30 000

39 000

Eget kapital och skulder Eget kapital Eget kapital

27 000

Skulder Banklån

140  ●  bokföring och bokslut

12 000

39 000


December

De flesta företag är enligt bokföringslagen skyldiga att åtminstone en gång Mars en balansräkning som visar den ekonomiska ställningen i varje år upprätta företaget. Den sammanställs i samband med årsbokslutet som för det mesta upprättas efter kalenderårets slut den 31 december.

31 12

Balansräkning Anläggningstillgångar

MÅNDAG

Eget kapital Kronor

Immateriella anläggningstillgångar

B2

Byggnader och markanläggningar

 

Obeskattade reserver

B3

Mark och andra tillgångar som inte  får skrivas av

 

B11 lämnar du i rutorna U1– U4

B4

Maskiner och inventarier

 

Avsättningar

 

B12 Du får inte göra avsättningar i det förenklade bokslutet

ONSDAG

Sylvester

 27 000

B10 Eget kapital

B1

Kronprinsessans namnsdag Övriga anläggningstillgångar B5 Omsättningstillgångar

Obeskattade reserver ingår ej i eget kapital Upplysningar 

Skulder  10 000

B6

Varulager

 

B13 Låneskulder

B7

Kundfordringar

 

B14 Skatteskulder

 

B8

Övriga fordringar

 

B15 Leverantörsskulder

 

B9

Kassa och bank

 37 000

B16 Övriga skulder

 

Summa tillgångar  

=         37 000

Summa skulder och eget kapital

=         37 000

De tillgångskonton som räknats upp tidigare i kapitlet är Kassa, Plusgiro, Maskiner och Inventarier. Andra vanliga tillgångskonton är Kundfordringar, Checkräkning och Bank. De bokförs alla på samma sätt med ökningar i debet och minskningar i kredit. De skuldkonton som använts i exemplet är Eget kapital och Banklån. Eget kapital räknas som ett skuldkonto eftersom eget kapital betraktas som en skuld som företaget har till ägaren. Andra vanliga skuldkonton är Leverantörsskulder och Banklån. Alla skuldkonton bokförs med ökning i kredit och minskning i debet.

Tillgångar + Debet

Eget kapital och skulder – Kredit

– Debet

BALANSRÄKNING

Inkomster +

Kredit

+

Debet

Kredit

RESULTAT

bokföring och balans  ●  141


Öppningsbalansräkning och ingående balans Den som startar en enskild firma måste göra en öppningsbalansräkning. Det innebär att ägaren gör en sammanställning av värdet på firmans tillgångar och storleken på eget kapital och skulder. När företaget väl har startat sin verksamhet omvandlas balansräkningen i slutet av varje år till ingående balans (IB) för det kommande räkenskapsåret. Det innebär att beloppen från det år som avslutas förs över till kommande år.

Diskutera n 1. Viktiga beslut En företagsledning behöver veta företagets resultat och ekonomiska ställning för att kunna fatta viktiga beslut. Vilka viktiga beslut behöver företagsledningen fatta med bokföringen som underlag?

n 2. Fördelar i framtiden Försök att lista alla fördelar som du kan få i framtiden om du förstår bokföring och redovisning?

n 3. Eget kapital och skulder Varför anses det vara viktigt att det egna kapitalet inte är alltför litet jämfört med skulderna?

142  ●  bokföring och bokslut


Sammanfattning Bokföring och redovisning beskrivs ofta i vardagligt tal som om det vore samma sak, men det är det inte. Bokföringen är ett grundmaterial som sammanställs och används som information i redovisningssystemet. Den redovisning som behandlar transaktioner med omvärlden kallas för affärsredovisning eller extern redovisning. Bokföringslagen ger grundläggande regler för bokföring. Alla företag måste enligt lagen ha en ordnad bokföring och varje år göra ett årsbokslut. Avsikten med lagen är att bokföringen ska göras på ett likartat sätt oavsett vilket företag som gör den. De flesta företag använder dataprogram för sin bokföring. Affärshändelser visar vad som händer i företaget. Enligt lag måste det för varje affärshändelse finnas en verifikation, som bevisar att affärshändelsen har ägt rum. Det kan vara fakturor från köp och försäljning, kvitton på betalningar eller egna insättningar och uttag från banken. En balansräkning visar vilka tillgångar som finns i ett företag och hur de har anskaffats. Exempel på tillgångar är maskiner, inventarier, kassa, kundfordringar, bank och plusgiro. Skulder och eget kapital visar hur köpet av tillgångarna har finansierats. Tillgångskonton och skuldkonton utgör balanskonton. I den löpande bokföringen får varje post i balansräkningen ett eget konto. Vänstra sidan på ett konto är debetsidan och den högra sidan kreditsidan. Dubbla bokföringens princip innebär att varje verifikation bokförs på minst två konton så att summan i debet är lika stor som summan i kredit. Bokföring på ett tillgångskonto innebär att om tillgångarna ökar så debiteras kontot. Om tillgångarna minskar så krediteras i stället kontot. På skuldkonton ska ökningar av skulden krediteras medan minskningar ska debiteras. Eget kapital betraktas som en skuld som företaget har till ägaren.

bokföring och balans  ●  143


Goodwill Företagsekonomi 1 – FÖRBÄTTRAD, FÖRNYAD OCH ANPASSAD TILL GY 2011

Goodwill Företagsekonomi 1 behandlar grundläggande kunskaper i ämnet och består av fyra block: Entreprenörskap och företagande, Ekonomi i siffror, Marknadsföring samt Bokföring och bokslut. I uppgiftsboken finns, utöver de fyra blocken, även kapitel om Projektmetodik. Faktabokens block inleds med en företagsekonomisk episod, vilken kan användas som utgångspunkt inför ett nytt arbetsområde. Blocken består av kapitel som alla avslutas med diskussionsuppgifter och en sammanfattning. Den separata uppgiftsboken inleds med Projektmetodik. Därefter följer ett stort antal övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad, med kortfacit i slutet av uppgiftsboken. Många uppgifter kan lösas med digitala verktyg som Excel och valfritt bokföringsprogram (exempelvis Edison bokföringsprogram som medföljer kostnadsfritt). Alla block avslutas med Uppdrag, där eleven ges möjlighet att arbeta praktiskt med ämnesområdet. Ett utförligt elevfacit finns i såväl digital som tryckt form. Till läromedlet finns ett digitalt lärarstöd. Läs mer om Goodwill Företagsekonomi 1 på www.bonnierutbildning.se

www.bonnierutbildning.se

Best. nr 523-0479-2 (0479-2)


9789152304792  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you