9789127423022 by Smakprov Media AB

GEOGRAFI 9

ELEVBOK

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson och Ludvig Myrenberg

Temat Sju länder i världen beskriver USA; Japan, Ryssland, Brasilien, Kina, Indien och Nigeria. Samma rubriker återkommer i respektive beskrivning, vilket underlättar jämförelser mellan länderna.

ELEVBOK

Temat Människan och miljön handlar om jordens befolkning och fattigdom och utveckling. Frågor som var bor människorna?, orsaker till fattigdom och ohälsa och åtgärder att minska fattigdomen får här sina svar.

GEOGRAFI 9

Geografi 9 innehåller två teman som ansluter till kunskapskraven enligt Lgr11.

Boken erbjuder fördjupning genom färgade nivå 2-texter. Faktarutor och arbetsuppgifter kompletteras av frågeuppslag i tre nivåer för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning. Geografi 9 finns som digital bok med inläst text. Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus Arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga

ISBN 978-91-27-42302-2

delar är strukturerade på samma sätt.

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg

9 789127 423022

SOL_Omslag_Geografi9.indd 1

2013-02-08 16:30

Geografi_9_korr5.indd 305

2013-02-11 14:52

innehåll tEma 5

MäNNisKAN oCh MiLJöN

308

Jordens befolkning 310 Var bor människorna? 310 Befolkningsutvecklingen 313 Flytten till staden 317 Människor på vandring 319 Geografiska informationssystem 322

Fattigdom och utveckling 324 Stora skillnader 324 Att mäta utveckling 327 Orsaker till fattigdom 330 Kampen mot hunger 332 Vad kan man göra? 334 Samarbete för utveckling 338 UPPGIFtER

340

Ryssland 376 Natur och klimat 376 Befolkning i Ryssland 382 Arbete och försörjning 384 Ekonomi och handel 386

Brasilien 388 Natur och klimat 388 Befolkning i Brasilien 392 Arbete och försörjning 396 Ekonomi och handel 401 Kina 404 Natur och klimat 404 Befolkning i Kina 410 Arbete och försörjning 414 Ekonomi och handel 418

indien 422 tEma 6

sJU LäNDER i VäRLDEN

342

UsA 344 Natur och klimat 344 Befolkning i USA 350 Arbete och försörjning 354 Ekonomi och handel 360

Japan 362 Natur och klimat 363 Befolkning i Japan 368 Arbete och försörjning 370 Ekonomi och handel 374

Geografi_9_korr5.indd 307

Natur och klimat 422 Befolkning i Indien 430 Arbete och försörjning 433 Ekonomi och handel 437

Nigeria 440 Natur och klimat 440 Befolkning i Nigeria 444 Arbete och försörjning 446 Ekonomi och handel 447 UPPGIFtER

448

2013-02-11 14:52

tEma 5

MäNNisKAN oCh MiLJöN

308

Människan och miljön

Geografi_9_korr5.indd 308

2013-02-11 14:52

n utveckling mot en bättre framtid kräver stora insatser av jordens invånare. Det finns tyvärr inga enkla, snabba svar på jordens ödesfrågor. Vi vet däremot att en framtid utan balans mellan ekonomisk utveckling och ekosystemen inte är möjlig. om världens alla 7 miljarder människor – som nu lever i jordens tunna hinna av livsrum, biosfären – ska kunna få ett bra liv, behövs det en utveckling som är hållbar. Utvecklingen ska ge oss mera mat, rent vatten, bättre hälsa, bra bostäder, utbildning och arbete, samt mycket annat.

Att odla grönsaker på ett tak mitt i storstaden New York är ett litet bidrag till en hållbarare utveckling.

309

Geografi_9_korr5.indd 309

2013-02-11 14:52

Jordens befolkning

Var bor människorna? Människan har funnits på vår jord i kanske fyra miljoner år. När man för 10 000 år sedan började odla jorden och bli bofasta, fanns det troligen bara omkring 8 miljoner människor på hela jordklotet. I dag har man beräknat att vi är över 7 miljarder. Vi blir dessutom fler och fler för varje dag som går. 310

7 miljarder människor! Det är svårt att föreställa sig ett så stort tal. De största folksamlingar vi kan se i dag är kanske några hundra tusen vid en rockgala eller något stort idrottsevenemang. Stora massmöten i Indien eller Kina kan ibland samla någon miljon människor på ett och samma ställe.

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 310

2013-02-11 14:52

Ändå är vi inte så många om vi fördelar oss över hela jordytan. Om man skulle sprida ut alla människor på jorden så blir det omkring 49 människor på varje kvadratkilometer. Det är faktiskt ganska gott om plats. Och om hela jordens befolkning nöjde sig med ståplats (5 personer per kvadratmeter) skulle vi alla rymmas på Öland.

Ojämn fördelning Världens befolkning är inte jämnt fördelad över ytan. Av jordens yta är cirka 70 procent täckt av vatten. Av de återstående 30 procenten är ungefär 10 procent helt obefolkade, eftersom det är för kallt, för torrt, för hett, för fuktigt eller för bergigt där. Jordens 7 miljarder människor lever alltså på så lite som 20 procent (en femtedel) av jordklotets yta. Nära hälften av jordens invånare lever tätt tillsammans i städer. De allra flesta bor dessutom vid kuster och på flodslätter.

Världsdelarna

Här bosätter sig folk Vissa områden är mer lockande än andra att bosätta sig på. Det är framför allt tillgången på vatten som avgör var människor väljer att bo.

Norra pol ci

För att kunna försörja en stor befolkning krävs ett gynnsamt klimat och bördiga jordar, som lämpar sig för olika typer av odlingar. Floddalar och lågland har ofta goda förutsättningar för en växande befolkning. Några exempel är de folkrika floddalarna i östra Kina och låglandet längs med Ganges i norra Indien. Det näringsrika slammet som floderna för med sig har skapat bördiga jordar; det varma klimatet gör att bönderna kan få ut stora skördar. Där är befolkningstätheten hög. Flodens betydelse syns också tydligt längs med Nilen i norra Afrika. Floden har försörjt en ökad befolkning i tusentals år. Ett annat intressant exempel är ön Java i Indonesien, som är ett av världens mest tättbefolkade områden. Här bor över 140 miljoner invånare. Näringsrika vulkaniska jordarter, kombinerat med ett gynnsamt klimat, gör det möjligt att försörja en så stor befolkning.

Bland världsdelarna har Oceanien den minsta folkmängden. Där lever 36 miljoner människor, och där är befolkningstätheten ganska låg – 4 invånare per kvadratkilometer.

rkeln

Moskva Paris Los Angeles

Norra vändk re

New York

Istanbul Kairo

tsen

Teheran Karachi Mumbai

Mexico City

Beijing Delhi Dhaka Kolkata

Lagos

Seoul

Tokyo Osaka Shanghai Manila

Ekvatorn

Jakarta Rio de Janeiro Sāo Paulo

tsen Södra vändkre

Buenos Aires

lcirkeln Södra po

Invånare per km2 över 200 100 – 200 50 – 100 10 – 50 0 – 10 Stad med mer än 10 miljoner invånare

Jordens befolkning, tätbygdsområden och megastäder. Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 311

311

2013-02-11 14:52

diga jordar och vid kusterna som människor bor tätt. • Europa. Ungefär 10 procent av jordens befolkning bor i Europa. Här finns några av världens mest tättbefolkade områden. • Västafrika. Här bor nära 200 miljoner människor, och befolkningsökningen stiger hastigt. • Nordöstra USA. Här bor omkring 140 miljoner människor, med flera stora städer som håller på att växa ihop till stora megastäder.

FAK TA

Störst befolkning har Asien med över 4 miljarder invånare. Asiens befolkning utgör mer än 60 procent av hela världens befolkning. Där ligger världens två folkrikaste länder – Kina och Indien. Ändå är folktätheten inte mer än omkring 70 invånare per kvadratkilometer eftersom stora områden är nästan obebodda (till exempel Sibirien). Afrika har nu totalt över 1 miljard invånare och är den världsdel med näst störst folkmängd. Afrika är ändå ganska glest befolkat, cirka 30 invånare per kvadratkilometer, alltså bara lite mer än Sverige. Afrika är den världsdel där befolkningen ökar snabbast i dag. Europa har omkring 730 miljoner invånare och kommer därmed trea efter Asien och Afrika. Europa med Rysslands europeiska del inräknad har cirka 70 invånare per kvadratkilometer. Europa är den världsdel där befolkningen förväntas minska i framtiden. I Nordamerika lever omkring 550 miljoner människor och i Sydamerika bor cirka 390 miljoner. Tillsammans är de inte fler än befolkningen i Afrika. Folktätheten i både Sydamerika och Nordamerika är omkring 20 invånare per kvadratkilometer.

• Jorden har drygt 7 miljarder invånare. Jordens befolkning bor på en femtedel av jordklotets yta, oftast på flodslätter och vid kusterna. Hälften bor i städer. • Asien har flest invånare bland världsdelarna. Afrikas befolkning ökar hastigast. Europas befolkning förväntas minska. • 90 procent av människorna lever i fem stora tätbygder – Östasien, Indiska halvön, Europa, Västafrika och nordöstra USA. GE OGR AFISK A B E GRE PP

biosfären, hållbar utveckling, floddalar, lågland, befolkningstäthet, tätbygdsområden

De flesta människor bor alltså tätt tillsammans. Nära 90 procent av jordens befolkning lever sammanträngda i fem stora tätbygdsområden (se kartan på s. 311). I storleksordning från störst till minst: • Östasien. Här bor mer än en tredjedel av mänskligheten. Kina är världens folkrikaste land. Där lever befolkningen längs kusten och i de bördiga floddalar som omger de stora floderna. • Indiska halvön. Mer än en femtedel av jordens befolkning bor på den indiska halvön. Det är framför allt i norr, längs med Ganges bör-

312

UNDERSÖK

Fem tätbygder 1 Rangordna världsdelarna efter: a) storlek b) befolkning c) folktäthet 2 Studera kartan över jordens befolkning (s. 311). a) Vilken färg har områden med högre folktäthet? b) Vilken färg har områden med lägre folktäthet? c) Varför är inte världens befolkning jämnt fördelad över jordklotet? 3 Vad är det som gör att vissa områden på jorden har större befolkning än andra?

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 312

2013-02-11 14:52

Befolkningsutvecklingen Befolkningen på jorden har genom historien varit väldigt stabil. Under flera århundraden var ökningen mycket liten. Återkommande hungersnöd och sjukdomar gjorde att folkmängden minskade vissa år. Titta på diagrammet så ser du att den totala mängden länge låg på några hundra miljoner. I slutet av 1800-talet började den kraftiga befolkningsökningen. I början av det århundradet fanns det 1 miljard människor på vår jord, men helt plötsligt fördubblades jordens befolkning till 2 miljarder på bara 100 år. Det var bland annat den industriella revolutionen i Europa och Nordamerika som bidrog till att människor där fick det bättre och levde längre. De nya samhällena kunde försörja en mycket större befolkning än tidigare. Dessutom bidrog nya mediciner och effektivare jordbruksmetoder till att färre dog och fler levde längre. Men den allra kraftigaste befolkningstillväxten inträffade under 1960–1970-talen. Då ökade världens befolkning med över 2 procent per år. Med den takten fördubblades jorden befolkning på bara 30 år!

Ökningstakten Varje sekund ökar jordens befolkning med två till tre människor. På fem dagar blir vi 1 miljon fler. Varje år blir det nära 80 miljoner nya världsmedborgare, vilket motsvarar ungefär Tysklands befolkning. På sommaren 1999 passerade jordens befolkning 6 miljarder, och på hösten 2011 passerades 7-miljardersstrecket. Det innebar att jordens befolkning ökade med 1 miljard människor på 12 år. Troligen föddes jubileumsbabyn i ett fattigt land i södra Afrika, där befolkningstillväxten är som störst i dag. Enligt FN:s beräkningar kommer antalet människor fortsätta att öka, men ökningen kommer inte att vara lika snabb som tidigare. År 2050 beräknas jordens befolkning plana ut till omkring 9,1 miljarder.

Färre nyfödda – men fler äldre Hur utvecklingen blir beror på hur många barn varje kvinna får. På 1960-talet fick varje kvinna i genomsnitt 5 barn, i dag är genomsnittet nere

Jordens befolkning har ökat kraftigt sedan 1800-talet. 11 Miljarder människor 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 År 1500

1550

1600

1650

1700

1750

1800

1850

1900

1950

2000

0 2050

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 313

313

2013-02-11 14:52

Världens befolkning – framtidsprognos år 2010

år 2030

Hela världen 6 906

år 2050

Hela världen 8 305

Hela världen 9 151 730

690 45

590 36

450

410

350

690

720 730 4 920

4 170

2 000

1 520

1 030

Asien

Europa

Latinamerika atinamerika

Afrika

Nordamerika

Oceanien

Siffror: antal miljoner invånare

i 2,5 barn. Det gör att familjer med två blir allt vanligare. Antalet nyfödda barn i världen ökar inte längre. Däremot blir jordens befolkning allt äldre, vilket innebär att medellivslängden stadigt ökat. År 1950 var medellivslängden bland jordens befolkning 48 år, i dag är den omkring 68 år och år 2050 beräknas medellivslängden öka till 76 år. Men det är inte utrymmet som är problemet när jordens befolkning närmar sig 9 miljarder. Problemen kommer att handla om hur jordens resurser ska användas.

De fattigaste länderna Den största befolkningsökningen sker i dag i världens fattigaste länder. Av 10 nyfödda barn har 9 fötts i områden med stor fattigdom, som till exempel södra Afrika, och vissa delar av Sydasien. Nästan hela folkökningen fram till 2050 kommer att ske i den fattiga delen av världen. Och det är stadsbefolkningen i de fattigaste länderna som ökar mest.

314

5 230

Källa: Världsbanken

många barn eller planerad familj? Antalet barn som dör före fem års ålder, det vill säga barnadödligheten, har minskat i hela världen sedan 1980-talet. Men fortfarande dör många barn av undernäring och sjukdomar som malaria, tuberkulos och aids. För att vara säkra på att ha två vuxna söner – som stöd på äldre dagar – skaffar sig familjerna i de fattigaste länderna många barn. I vissa länder finns också traditioner och religiösa orsaker som gör det svårt att minska barnafödandet. De länder där det föds många barn får stora barn- och ungdomskullar att ta hand om. I vissa afrikanska länder kan hälften av befolkningen vara under 15 år. Många barn föds till ett liv som kännetecknas av brist på: mat, rent vatten, bostäder, sjukvård och utbildning.

minskad fattigdom leder till färre barn Minskad fattigdom och bättre förhållanden leder till minskad barnadödlighet, vilket i sin tur gör att man skaffar färre barn. Att bekämpa fattigdom är alltså det bästa sättet att minska befolkningstillväxten. Bättre utbildning, infor-

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 314

2013-02-11 14:52

mation om familjeplanering, preventivmedel och barnbegränsning är då nödvändiga åtgärder. Till exempel så finns det enligt FN över 215 miljoner kvinnor i världen som vill ha tillgång till preventivmedel, men som inte har möjlighet.

Stabil befolkning Med ekonomisk utveckling, bättre välfärd och ökad utbildning, särskilt för kvinnorna, följer nästan alltid en nedgång av antalet födda barn. Bättre välfärd leder alltid till färre antal barn, oavsett i vilken kultur eller i vilken del av världen det handlar om. Japan: 2010

Män

Kvinnor

FAK TA

80+ 75–79 70–74 65–69 60–64 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

I många av världens rikaste länder har snart all naturlig folkökning upphört; det innebär att födelsetalet (antal födda barn) är lägre än dödstalet (antal döda). Endast invandring hindrar folkmängden från att sjunka i vissa länder. Befolkningen i de flesta västeuropeiska staterna hade i stort sett upphört att växa i början av 2000-talet. Ett 30-tal av världens knappt 200 länder har nu en stabil folkning, vilket betyder att befolkningen varken stiger eller sjunker kraftigt. En minskande befolkning i ett land skapar också problem. Andelen åldringar ökar, medan andelen människor som arbetar och försörjer landet och de äldre blir allt färre. På längre sikt kan det leda till brist på arbetskraft.

• Den största befolkningsökningen sker i de fattigaste länderna.

1 0 0 1 Befolkning (i miljoner)

• Genom familjeplanering och fattigdomsbekämpning försöker man hejda folkökningen.

GE OGR AFISK A B E GRE PP

Källa: U.S. Census Bureau. International Data Base

Nigeria: 2010

Män

14 12 10

befolkningsökning, medellivslängd, stadsbefolkning, barnadödlighet

Kvinnor

UNDERSÖK

80+ 75–79 70–74 65–69 60–64 55–59 50–54 45–49 40–44 35–39 30–34 25–29 20–24 15–19 10–14 5–9 0–4

• Varje år ökar världens befolkning med nära 80 miljoner människor. Jorden har nu 7 miljarder invånare.

10 12 14

Befolkning (i miljoner) Källa: U.S. Census Bureau. International Data Base

Här ovan ser du två befolkningspyramider: en för Japan, som är ett rikt land och en för Nigeria, som är ett fattigt land. En befolkningspyramid består av 5-årsklasser staplade på varandra ända upp till 80 år och däröver. Antalet kvinnor kan du avläsa till höger om mittlinjen och antalet män till vänster.

1 Vad var det som gjorde att befolkningen började öka kraftigt på 1800-talet? 2 Hur ser prognoserna ut för framtiden, kommer jordens befolkning fortsätta att öka i samma takt? 3 Medellivslängden i världen ökar; från 48 år 1950 till beräknade 76 år 2050. Vad säger den utvecklingen om situationen i världen? 4 Vad är det bästa sättet att minska befolkningstillväxten i världen? 5 Studera befolkningspyramiderna. Var skulle du placera dig själv och din familj i pyramiden? 6 Ge exempel på problem som kan uppstå i ett land med a) många unga, b) många äldre människor?

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 315

315

2013-02-11 14:52

Hur förändras folkmängden? Ett lands folkmängd förändras genom att människor föds, dör och flyttar. Skillnaden mellan födelsetalet i promille (antalet födda per 1 000 invånare) och dödstalet (antalet döda per 1 000 invånare) blir ett lands naturliga folkökning. Befolkningsutvecklingen i länder brukar delas in i fyra stadier beroende på hur födelsetalen och dödstalen ser ut.

befolkningsökning

Födelsetal

Stadie 4

Dödstal Stadie 1

Stadie 2

Stadie 3

Lågt

Stadie 4

År

Stadie 1

Många föds och många dör = ingen befolkningsökning. Fram till 1880-talet var Sverige i det här stadiet. Många barn föddes och många dog tidigt i barnsjukdomar. Vuxna fick sätta livet till i sjukdomar och krig. Stadie 2

Många föds, men dödstalen sjunker = befolkningen ökar. Det kan bero på att befolkningen fått det bättre, nya mediciner gör att fler överlever sjukdomar, utvecklat jordbruk leder till att fler kan äta sig mätta, fred leder till att färre dör. Många av Västeuropas rika länder befann

316

Stadie 3

Färre föds och dödstalen sjunker = befolkningsökningen avtar. Under det här stadiet har levnadsstandarden ökat och utvecklingen gjort att allt fler barn överlever. Den ökade standarden, utbildning och ett modernare samhälle gör att det inte ”behövs” lika många barn längre. Det leder till att folkökningen minskar. Sverige befann sig i det här stadiet fram till 1930-talet.

Få föds och få dör = ingen befolkningsökning. Familjerna är mindre, människor lever allt längre. Befolkningen ökar inte, den kan i vissa fall minska. De allra flesta rika länder i västvärlden befinner sig i det här stadiet i dag. Stadiet kännetecknas av moderna, utvecklade samhällen, med stor välfärd. UNDERSÖK

Födelse- och dödstal

Högt

sig i det här stadiet under slutet av 1800-talet. Den industriella revolutionen och nya tekniska uppfinningar ledde till att allt fler människor levde längre. Många fattiga länder befinner sig här i dag.

1 Vad är det som påverkar den naturliga folkökningen? 2 Varför sjunker födelsetalet när människor får det bättre ställt? 3 Studera befolkningspyramiderna på s. 315. I vilket stadie befinner sig a) Nigeria, b) Japan?

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 316

2013-02-11 14:52

Ekvatorn

Andelen procent av befolkningen som bor i städer 80 – 100 60 – 80 40 – 60 20 – 40 10 – 20 Saknar data

Andel av befolkningen i världens länder som bor i städer.

Flytten till staden

Storstadsproblem

Det har funnits städer i årtusenden, men ända fram till våra dagar har de allra flesta människorna bott på landsbygden, eftersom nästan alla var jordbrukare. Men under 1800- och 1900-talen utvecklades allt fler länder till industri- och tjänstesamhällen. Då började den största folkomflyttningen genom tiderna, den från landsbygden in till städerna. Flytten från landsbygd till stad kallas urbanisering. I dag närmar sig stadsbefolkningen 3,5 miljarder. Det innebär att över hälften av världens befolkning i dag bor i städer. Urbaniseringen har gått längst i de utvecklade industriländerna – där bor redan över 8 av 10 människor i städer och tätorter. I de fattiga länderna i Afrika och Asien lämnar miljontals människor landsbygden och flyttar till storstäderna i hopp om ett bättre liv. För de flesta leder flytten inte till ett bättre liv, många hamnar i stället i stora slumområden kring städerna. Under de närmaste 25 åren kommer stadsbefolkningen att fortsätta växa i den fattiga världens städer.

Världen har nu cirka 130 miljonstäder och fler än 20 så kallade megastäder med mer än 10 miljoner invånare. Stora städer är motorn i ett lands ekonomiska utveckling, nu som förr i tiden. Men de flesta av världens storstäder har problem med transporter, luftföroreningar, avfallshantering och trångboddhet. Många av storstäderna i världens fattiga länder växer helt utan kontroll. Runt städerna breder stora slumområden ut sig. I dessa slumområden bygger invånarna baracker, hyddor och kojor av trälådor, plåtbitar, säckar och vad de kan finna. Ofta saknas vatten, avlopp och toaletter. Det gör att livsvillkoren i de här områdena är mycket svåra. I städer som Dar es-Salaam, Casablanca och Kolkata lever mer än 70 procent av stadens befolkning i slumområdena omkring staden. Trots de eländiga förhållandena stannar människorna kvar, det finns inget bättre alternativ för dem. Slumområdena i världen går under namn som favelas, shanty towns, villas miserias. Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 317

317

2013-02-11 14:53

Det går knappast att hejda storstädernas tillväxt i de fattiga länderna. Livet i storstaden är lockande för många landsbygdsbor – där finns trots allt flera chanser att få arbete eller att tjäna pengar på andra sätt. Men det finns metoder att styra utvecklingen:

FAK TA

En strategi för förbättring

• I många fattiga länder växer städernas invånarantal snabbt, många hamnar i städernas slumområden.

Alla dessa sätt att göra livet i städerna bättre används runt om i världen. I Brasilien kallas storstädernas slumområden för favelas. Där lever människor under svåra förhållanden och fattigdomen är stor. Santa Teresa är en av många favelas som omger miljonstaden Rio de Janeiro.

318

GE OGR AFISK A B E GRE PP

urbanisering, slumområden, megastäder, sekundära centra

UNDERSÖK

• Boende och hygien kan förbättras genom att myndigheterna accepterar den olagliga bosättningen och satsar mer på att rusta upp slumområdena.

• Städer med mer än 10 miljoner invånare kallas megastäder. • De flesta storstäder har problem med transporter, föroreningar, avfallshantering eller trångboddhet.

• Med lagar och regler kan man hindra städerna att bli alltför stora. • Man kan också stimulera framväxten av mindre tätorter utanför storstäderna, så kallade sekundära centra.

• Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer.

1 Vad finns det för orsaker till att människor flyttar från landsbygden till städerna? 2 I dag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Vad finns det för a) fördelar och b) nackdelar med den utvecklingen? 3 Studera kartan på s. 317. Ge exempel på några länder som har en a) stor andel stadsbor, b) liten andel av befolkningen som bor i städer. 4 Gör en sökning på Internet efter bilder på favelas, shanty towns eller villas miserias och beskriv dina intryck.

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 318

2013-02-11 14:53

människor på vandring Människor har i alla tider av olika anledningar flyttat från en plats till en annan. Orsakerna till att människor flyttar kan se mycket olika ut. Vissa har sökt efter nya möjligheter, andra flyr från krig och förföljelse. Ett begrepp som ofta används för mänsklig flyttning är migration. Beräkningar visar att omkring 3 procent av världens befolkning är på väg från ett land till ett annat. Det är över 210 miljoner människor. Över hälften av dessa flyttar mellan länder med liknande utvecklingsnivå, det vill säga antingen mellan två rika länder eller mellan två fattiga länder. De allra flesta som flyttar är högutbildade.

Flytta till arbete Många lämnar helt frivilligt sina hemländer; de lämnar sina hem för att arbeta eller studera i ett annat land. Under de senaste årtiondena har arbetskraft sökt sig till länder som kunnat erbjuda arbete inom industri och service. Dessa så kallade gästarbetare har i hög grad bidragit till att skapa den rikedom och det välstånd som finns i många av

I Dubai arbetar gästarbetare från Indien och Pakistan långa dagar. De flesta bor trångt, 12–20 personer i ett rum är inte ovanligt.

de rikaste länderna. Ofta utför gästarbetarna de smutsigaste och tyngsta arbetena, som det egna landets arbetare inte vill ha. Många är fattiga och ger sig av med förhoppning om ett bättre liv, bland annat kommer de från Filippinerna, Indien, Sri Lanka och Egypten. Många miljoner arbetar på oljefälten i Mellanöstern och i de sydafrikanska gruvorna. Till Mellanöstern ger sig också tusentals filippinska kvinnor i väg. Här arbetar de som tjänstefolk i hemmen. De försörjer inte bara sig själva, utan skickar också hem pengar till sina familjer. Men de lever utlämnade till sina arbetsgivares godtycke och välvilja och är i det närmaste rättslösa. Det finns en FN-konvention (en internationell överenskommelse som slutits med FN:s medverkan) som ger gästarbetare och deras familjer samma rättigheter som invånarna i mottagarlandet. Men det är långt ifrån alla länder som lever upp till målet med konventionen. På längre sikt behöver många av de rika länderna en ökad invandring av arbetskraft. Den egna befolkningen åldras och det finns för få unga som tar vid. Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 319

319

2013-02-11 14:53

Fly från förföljelse och krig Mindre än 10 procent av alla migranter i världen är flyktingar. Det är människor som flyr undan krig och förföljelse. Enligt FN är en flykting en person som flytt sitt land i fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, eller politiska åsikter och inte kan eller vill återvända. I dag väntar mer än 16 miljoner människor i flyktingläger, oftast i fattiga länder som inte kan ta hand om dem. De fattiga afrikanska staterna Kongo (Kinshasa), Kenya, Tchad, Etiopien och Uganda har hundratusentals flyktingar boende i läger. Människorna i lägren har flytt från grannländerna, undan krig och blodig förföljelse. De flesta vill återvända till hemlandet så fort förhållandena där har blivit bättre.

320

I Pakistan och Iran befinner sig miljoner människor, som flytt undan krig i Afghanistan. Den typiska flyktingen i dag är alltså en människa som flyr från ett fattigt land till ett annat fattigt land.

Fly undan miljökatastrofer Flera miljoner människor är på flykt undan miljökatastrofer, som gjort det omöjligt för dem att leva kvar i hembygden. De kallas miljöflyktingar och är en flyktinggrupp som förväntas öka i framtiden. Några exempel är torkkatastroferna i Sahelområdet i Afrika och Sudan, men det kan också handla om miljökatastrofer i den rika världen, som översvämningar eller förgiftad mark. Även

Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 320

2013-02-11 14:53

Flyktingar till Sverige I ett avtal med FN har Sverige lovat att varje år ta emot ett visst antal flyktingar, en kvot, från världens flyktingläger. Varje år tar Sverige emot omkring 2 000 sådana kvotflyktingar. Dessutom kommer varje år tiotusentals flyktingar till Sverige för att söka asyl, det vill säga skydd från krig eller förföljelse. Många avvisas omedelbart vid gränsen, då de inte räknas som flyktingar. De som får stanna får uppehållstillstånd och slussas, liksom kvotflyktingarna, ut till kommunerna. År 2011 sökte omkring 30 000 flyktingar asyl i Sverige, varav ungefär 10 000 beviljades uppehållstillstånd.

FAK TA

vattenbrist, jordbävningar och vulkanutbrott kan tvinga människor att överge sina hem och fly. Många människor i fattiga länder hamnar i läger eller blir flyktingar i det egna landet, de kallas internflyktingar. Ett hot för flera tättbefolkade länder i framtiden är, enligt många forskare, människor som tvingas fly på grund av det förändrade klimatet. Den globala uppvärmningen orsakad av växthuseffekten förväntas ge ökad torka, stigande havsnivåer och mer extrema väderförhållanden. Lågt liggande kustområden och vissa öar kommer långsamt att översvämmas av havet och det kommer att bli svårare att odla jorden på redan torra platser. Det är några orsaker som kan tvinga människor att flytta, och bli så kallade klimatflyktingar.

• Omkring 210 miljoner människor beräknas vara migranter, det vill säga de flyttar från ett land till ett annat. • Många fattiga lämnar sina hemländer för att arbeta i ett annat land. • Ungefär 10 procent av alla migranter är flyktingar. Det är människor som flyr sitt land i fruktan för förföljelse eller krig. Den typiska flyktingen är en människa som flyr från ett fattigt land till ett annat. • Människor som flyr undan miljökatastrofer väntas öka i framtiden. GE OGR AFISK A B E GRE PP

UNDERSÖK

migration, gästarbetare, FN-konvention, flyktingar, miljöflyktingar, internflyktingar, klimatflyktingar, asyl, kvotflyktingar, uppehållstillstånd

1 Varför flyr människor? Ange olika skäl och ge exempel på länder som människor flyr från. 2 Försök att föreställa dig att du tvingas att fly till ett annat land. Vilka problem kommer du att möta? Hur skulle du vilja bli mottagen i ditt nya land? Diskutera.

Tälten står tätt och breder ut sig över ett stort område utanför Somalias huvudstad Mogadishu. Tiotusentals människor har flytt från svälten i landets södra delar år 2011. Jordens befolkning

Geografi_9_korr5.indd 321

321

2013-02-11 14:53

GEOGRaFISKa INFORmatIONSSYStEm (GIS)

Digitala kartor visar vägen Tänk dig att du landar trött och hungrig i en okänd stad. Du öppnar en applikation på din mobil och får direkt information om hotell, restauranger och kaféer i området där du

befinner dig. Du väljer bland flera olika alternativ och du hittar snabbt en restaurang som passar dig. Kartan ger dig en vägbeskrivning. Med hjälp av den digitala kartan har du kunnat ta ett beslut baserat på information från en mängd olika källor. En sådan karttjänst är ett exempel på vad geografiska informationssystem (GIS) är och hur GIS kan användas i en vardaglig situation.

Hur fungerar GIS?

Digitala kartor har många fördelar jämfört med en tryckt karta. Hur kan en digital karta hjälpa dig när du ska planera en semesterresa?

322

GIS handlar om att samla en stor mängd geografisk information och sedan visa den på olika sätt i en digital karta. Med hjälp av GIS kan man samla in, bearbeta, lagra, analysera och presentera en mycket stor mängd geografisk information. Du har säkert sett eller använt GIS på något sätt; Google Maps och Google Earth är två kända exempel. På satellitkartor över världen kombineras en stor mängd information på olika lager i kartan. Det handlar om landsgränser, vägar, gatuvyer, tredimensionella bilder, vulkaner, jordbävningar, väder och information om miljöprojekt, foton från olika användare och mycket mera. Tack vare den digitala tekniken kan en mycket större mängd geografisk information hanteras än med manuella metoder. Informationen i kartan kan komma från flera olika håll, till exempel myndigheter, företag, organisationer eller enskilda användare. Möjligheterna att analysera och presentera information via digitala kartor blir på det sättet användbart inom allt fler områden, till exempel nöje, shopping, väder, navigationstjänster, klimatforskning, samhällsplanering eller för att sprida kunskap.

Geografiska informationssystem

Geografi_9_korr5.indd 322

2013-02-11 14:53

En bättre bild av verkligheten Geografiska informationssystem används i dag också av forskare och politiker för att analysera och dra slutsatser genom att kombinera en mängd olika informationskällor. Till exempel kan en samhällsplanerare analysera behovet av nya bostäder, vägar eller butiker i ett område. En mängd aktuell data om till exempel hälsa, utbildningsgrad, inkomster och transportmönster matas in, bearbetas och analyseras för att skapa en aktuell bild över ett område. Med hjälp av kartorna kan man sedan få en tydligare bild av hur området ser ut i verkligheten och vilka behov som finns. Informationen kan i sin tur ligga till grund för rapporter om var det behövs bostäder, skolor eller nya vägar. GIS kan på så sätt bidra till att sprida information, samt ge en bättre och mer fördjupad bild av verkligheten. Flera olika delar måste samverka

Lager 1: höjdkurvor, sjöar och vattendrag

Lager 2: vegetation

Lager 3: bebyggelse

Lager 4: vägar

Sammanslagning av lagren

Pro gra m

Flera olika delar måste samverka för att GIS ska fungera för GIS ska fungera.

Datorer och programvaror

Geografisk information läggs i lager på varandra. Varje lager visar en viss typ av information. Lagren slås sedan samman och bildar själva kartan.

Metoder att analysera informationen

GIS

Geografisk information

• Hur du använt digitala kartor i något sammanhang? Berätta hur det fungerade och vilka funktioner som du tycker är bra. • Använd en dator eller en smartphone och gå in på Google Maps eller Google Earth. Ta en digital vandring i någon av de stora städerna, till exempel New York, London eller Paris. Ge exempel på olika typer av information som du kan få från kartan.

Människor som använder kartorna

GIS handlar om att visa en mängd geografisk information i en digital karta. För att det ska fungera krävs det geografisk information, datorer, programvaror, analysmetoder och människor. Geografiska informationssystem

Geografi_9_korr5.indd 323

323

2013-02-11 14:53

Fattigdom och utveckling

Lycka i ett fattigt land kan vara att bära hem frukt till familjen. Från Afrikas största soptipp utanför Lagos i Nigeria.

Stora skillnader

Orättvisa villkor

Det är stora skillnader mellan rika och fattiga människor i vår värld. Fortfarande lever drygt 1 miljard människor i fattigdom. Men de senaste 50 åren har fattigdomen minskat, och det finns hopp om ett bättre liv för världens befolkning. Allt fler av de allra fattigaste länderna slipper betala sina skulder. På en rad områden har det gjorts framsteg: födelsetalen minskar, matproduktionen har ökat, antalet fattiga och undernärda minskar, barnadödligheten sjunker, livslängden har ökat och världens länder har börjat samarbeta för en rättvisare handel.

De rika länderna i världen har genomgående en hög levnadsstandard, vilket innebär att de använder den största delen av jordens resurser. I dag förbrukar till exempel en svensk lika mycket energi som nära 20 människor i Etiopien. Livsmedel, råvaror och energi konsumeras av den rika världens människor i en omfattning som närmar sig slöseri (den så kallade konsumtionsexplosionen). Den rika världens konsumtion går alltså hårt åt miljön. Den höga levnadsstandarden förutsätter att det finns tillgång till billiga resurser från länder i den fattiga delen av världen.

324

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 324

2013-02-11 14:53

Naturtillgångar hamnar i de rika länderna

I många fall kontrollerar fattiga länder i Afrika eller Asien inte själva sina naturtillgångar. Ett exempel är oljan i Nigeria. Där når en mycket liten del av pengarna från landets olja befolkningen. Den största delen av pengarna hamnar hos de stora oljebolagen och några få mycket rika personer i landet. Världshandeln gynnar de rika länderna

Världshandeln har, hittills, mest skett på de rika ländernas och de stora multinationella företagens villkor. Därför får de fattiga länderna ofta dåligt betalt på världsmarknaden när de ska sälja sina råvaror: bränslen, grödor, malm med mera. De rika staterna har byggt upp gränsskydd i form av tullar (avgifter) och importförbud för billiga industrivaror, som tyger och kläder, från de fattiga ländernas växande industri. Redan 1974 antog FN en resolution om en ny världsordning, som bland annat innebar krav på en friare och rättvisare handel. 20 år senare bildades Världshandelsorganisation, WTO (World Trade Organization), som i dag arbetar för en friare handel mellan världens länder. Organisationen har mer än 150 medlemsländer som samarbetar för att minska skillnaderna mellan världens länder, till exempel genom att sänka tullarna på industrivaror, samt ta fram avtal som underlättar för en friare handel. Organisationen har fått kritik för att gynna de rika länderna och de stora multinationella företagen. Många fattiga länder har inte samma möjlighet att få igenom sina krav.

Fattigdom och ohälsa Undernäring, sjukdom, analfabetism, nedslitna omgivningar och hög barnadödlighet kan sammanfattas i två ord: fattigdom och ohälsa. Mer än 1 miljard människor, eller nästan var femte människa på jorden, lever i absolut fattigdom. Det innebär att de har mindre än 1,25 dollar om dagen att leva av. Den summan räcker inte ens till de mest grundläggande behoven av mat, kläder och tak över huvudet. I denna stora grupp befinner sig nära 500 miljoner i Sydasien och mer än 300 miljoner människor i Afrika söder om Sahara. De fattiga bor oftast på landsbygden och arbetar i jordbruket, men äger ingen jord själva. De är försvagade av undernäring och drabbas ofta av sjukdomar. De svaga och sjuka orkar inte arbeta och får därför ännu mindre att köpa mat för – de är fast i det man kan kalla fattigfällan.

Konsumtion i den rika världen. Vår välfärd bygger på att det finns tillgång till billiga råvaror från fattiga länder. Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 325

325

2013-02-11 14:53

FAK TA

De barn som överlever i de fattiga familjerna får mycket ofta för lite mat, samt bristfällig eller ingen utbildning. De riskerar också att utnyttjas till barnarbete eller i prostitution. Barnens situation hänger samman med kvinnornas ställning. I många av de fattigaste länderna är kvinnornas status låg, och de har för lite inflytande över besluten, både i familjerna och i politiken. Många miljoner barn har aldrig upplevt fred. Det finns barnsoldater i ett 20-tal länder. Miljontals gatubarn i världens storstäder har gatan som sitt enda hem. Det finns barn som sitter i fängelse för att de till exempel stulit mat eller saknar fast bostad.

• De rika ländernas konsumtion av livsmedel, råvaror och energi förutsätter att det finns tillgång till billiga resurser från fattiga länder. • Handelsorganisationen WTO vill underlätta för en friare och rättvisare handel, dock är det fortfarande de multinationella företagen och de rika länderna som gynnas. • Var femte människa på jorden lever i absolut fattigdom. • Barn drabbas hårt av fattigdom, undernäring och sjukdomar.

Tillgång till rent vatten är viktigt för att må bra och hålla sig frisk.

GE OGR AFISK A B E GRE PP

levnadsstandard, konsumtionsexplosionen, tull, importförbud, Världshandelsorganisationen, absolut fattigdom, fattigfällan

I världens fattiga länder dör mer än 20 000 barn under fem år varje dag! Det innebär omkring 8 miljoner barn på ett år. Hälften av dem dör av undernäring eller sjukdomar som enkelt skulle kunna förebyggas eller botas. Sjukdomen aids drabbar barnen särskilt hårt. En halv miljon barn dör i sjukdomen varje år. Mer än 17 miljoner barn i världen har blivit föräldralösa på grund av aids. Bara tre av fyra barn har rent vatten att dricka. Många barn, ungefär 5 000 barn varje dag, dör av uttorkning på grund av diarréer, orsakade av infekterat vatten. Ett paket vätskeersättning för några kronor kan rädda livet på ett barn som riskerar att dö av uttorkning. 326

UNDERSÖK

Barnen – en utsatt grupp

1 Ge exempel på några orättvisor som råder i världen mellan rika och fattiga länder. 2 Vad menar man med att vissa fattiga människor är fast i fattigfällan? 3 På vilket sätt skulle WTO kunna bidra till att minska fattigdomen i världen? 4 Många barn och unga drabbas hårt av fattigdom. Ge exempel på vad man skulle kunna göra för att bidra till en positiv utveckling inom något område. Vad kan FN göra? Vad kan Sverige göra? Vad kan du göra?

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 326

2013-02-11 14:53

att mäta mänsklig utveckling Att endast mäta den ekonomiska utvecklingen har fått kritik för att det inte tar hänsyn till hur människorna verkligen har det. Begreppet rikedom är för snävt och måste vidgas, menar många. Ett mått på mänsklig utveckling som varje år tas fram av FN kallas Human Development Index, HDI. Det innebär ungefär ”ett tal som beskriver hur människorna har det”. För att få fram ett lands HDI tar man hänsyn till tre saker: människornas hälsa och livslängd, människornas utbildning och kunskaper, samt den ekonomiska levnadsstandarden mätt i köpkraft. Man väger även in människornas inflytande över beslut och hur det är med jämställdheten mellan kvinnor och män. Resultatet blir ett tal (index) mellan 0 och 1. Alla länder rangordnas sedan utifrån indextalen. Omkring 50 länder hamnar i gruppen Mycket hög mänsklig utveckling. Länder som har den lägsta HDI räknas till gruppen Låg mänsklig utveckling. De två mellangrupperna Hög mänsklig utveckling och Medelhög mänsklig utveckling är störst, med ett 90-tal länder.

De mest utvecklade länderna En fjärdedel av mänskligheten lever i de 25 rikaste och mest utvecklade länderna. Hit hör länderna i Norden och Väst- och Sydeuropa, liksom de två industrijättarna USA och Japan. Även Canada, Australien, Nya Zeeland, samt några mindre länder i Sydostasien brukar räknas in. Gemensamt för de mest utvecklande länderna är stor produktion och konsumtion av varor och tjänster (service). Alla varor och tjänster som produceras under ett år räcker mer än väl för att ge invånarna ett bra liv och en hög levnadsstandard. Mer än 80 procent av alla inkomster i världen tillfaller de rika länderna. Dessa länder förbrukar också mer än hälften av jordens råvaror och energi. Du lever själv i ett av världens rikaste länder och vet därför hur det är att bo och leva i ett rikt land. Du kan räkna med att leva längre än dina jämnåriga i ett fattigt land. Det är självklart att du går i skolan och att det finns vård om du blir sjuk. Du har någonstans att bo och kan äta dig mätt. Du lever i ett tryggt samhälle, där alla enligt lagen har lika värde och invånarna kan påverka samhället genom att rösta i fria val.

Mänsklig utveckling bland världens länder år 2011.

Ekvatorn

Mänsklig utveckling HDI Mycket hög Hög Medelhög Låg Saknar data

Geografi_9_korr5.indd 327

2013-02-11 14:53

Bangladesh drabbas ofta av översvämningar. Den flyttbara spisen gör det möjligt för Ashiya att laga mat till familjen när monsunregnen kommer.

Länder på väg ur fattigdom Det har skett förbättringar för en mängd länder de senaste 50 åren. Många länder som tidigare var mycket fattiga har nu lyckats ta sig över gränsen för absolut fattigdom. Några exempel är Indien, Egypten och Vietnam. Människor har fått det lite bättre ekonomiskt, barnadödligheten har minskat och medellivslängden har ökat i de allra flesta av världens länder. För 50 år sedan var det endast de rika länderna i västvärlden som hade en medellivslängd över 65 år. I dag har alla länder i världen uppnått detta, utom de allra fattigaste länderna söder om Sahara.

Den fattiga världen Den allra fattigaste delen av vår värld omfattar ett femtiotal av jordens länder. Omkring 70 procent av dessa fattiga länder ligger i Afrika söder om Sahara, resten finns i Asien. 328

I de fattigaste länderna är barnadödligheten hög, utbildningsnivån låg, fattigdomen och hungern utbredd, dödligheten i sjukdomar hög. De flesta av de här länderna har en mycket liten del av den globala handeln. Även om det finns skillnader mellan de fattigaste länderna, så finns det några gemensamma drag som gäller för många av dem: • Inkomsterna är låga och ojämnt fördelade. Att leva i absolut fattigdom innebär att man har mindre än 1,25 dollar om dagen att leva av. • Hög befolkningstillväxt. I många av de fattigaste länderna ökar befolkningen snabbt. • Svält. Många människor får för lite och ofta felaktig näring. • Jordbrukssamhällen. I de allra fattigaste länderna arbetar de flesta i jordbruket. Arbetet sker ofta med enkla hjälpmedel. • Vattenbrist. Här ligger de länder som har störst vattenbrist.

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 328

2013-02-11 14:53

FAK TA

• Analfabetism och ohälsa. Utbildning och sjukvård är inte självklara rättigheter för alla. Spädbarnsdödligheten är stor och medellivslängden är låg. • Låg energiförbrukning. I de fattiga länderna lever de flesta människorna utan de bekvämligheter som vi är vana vid. Många saknar elkraft, vatten och avlopp. För transport får de lita till egen muskelkraft, dragdjur och vind. Människorna lever i lågenergisamhällen.

• Varje år tar FN fram en lista över den mänskliga utvecklingen i världens länder, HDI. Den tar hänsyn till hälsa, utbildning och ekonomisk utveckling. • Typiskt för de mest utvecklande länderna är en hög levnadsstandard och stor konsumtion av världens råvaror och energi. • Många länder har fått det bättre de senaste 50 åren. De har tagit de första stegen ur fattigdom. • I de fattigaste länderna är spädbarnsdödligheten hög, utbildningsnivån låg, dödlighet i sjukdomar hög och hungern utbredd. De flesta av dessa länder ligger i Afrika söder om Sahara.

andelen fattiga i världen minskar

GE OGR AFISK A B E GRE PP

human Development index (hDi), lågenergisamhälle

1970 levde 1,4 miljarder, 38 procent, på mindre än 1 dollar om dagen. Befolkning i världen: 3,7 miljarder.

26%

UNDERSÖK

38%

1 Vad är typiskt för de mest utvecklade länderna i världen? 2 Var i världen är fattigdomen som störst? 3 Studera kartan på s. 327. a) Kan du finna några geografiska mönster? b) Vad kan du dra för slutsatser? 4 På s. 328–329 finns några gemensamma drag för fattiga länder. Vad är viktigast att åtgärda först? Rangordna punkterna och motivera.

1990 levde 1,4 miljarder, 26 procent, på mindre än 1 dollar om dagen. Befolkning i världen: 5,3 miljarder.

Sydasien 10%

Sahara

Afrika

2015 lever 0,7 miljarder, 10 procent, på mindre än 1 dollar om dagen. Befolkning i världen: 7,2 miljarder.

Sydasien har det högsta antalet fattiga människor (av vilka 522 miljoner lever på mindre än 1 dollar per dag). Länder söder om Sahara i Afrika har den högsta andelen fattiga människor. Ungefär halva regionens befolkning är drabbad av fattigdom.

Källa: Gapminder

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 329

329

2013-02-11 14:53

Orsaker till fattigdom Orsakerna till fattigdom kan variera från land till land och ser olika ut över världen, men det finns några gemensamma orsaker som gäller för många av de allra fattigaste länderna.

Brist på mat En stor del av världens fattigaste människor lider av hunger. De bor på landsbygden och är beroende av jord, vatten och grödor för att överleva. Många har bara en mycket liten bit jord som ska försörja många, eller ingen jord alls. Fattiga bönder har ofta inte råd med utsäde för att kunna odla tillräckligt för att mätta sina familjer. Dåligt utbyggd infrastruktur, som tillräckligt med vägar, lagerbyggnader och bevattningssystem är också ett stort problem för många fattiga länder. Omodern jordbruksteknik, felaktiga odlingsmetoder och övergödning utarmar också åkerjorden och ger upphov till brist på mat i vissa områden. Många av de allra fattigaste människorna bor även i områden som är svåra att odla, till exempel Sahelområdet söder om Sahara. Med enkla medel plöjer jordbrukarna den magra jorden i Dogondalen i Mali, som ligger i Sahelområdet söder om Sahara.

330

En annan orsak som också ökat hungern de senaste åren är de globala ekonomiska kriser som har sänkt inkomsterna och ökat arbetslösheten för många människor i fattigare länder. Allt fler har inte råd att köpa den mat de behöver.

Vattenbrist Vattenbrist och dålig tillgång till rent vatten är ett stort problem för många människor i världens fattigaste länder. Omkring 900 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten och varje dag dör tusentals barn på grund av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten. Orsakerna till att vattenbristen ökar är bland annat fler torkkatastrofer, ökenspridning, föroreningar från industrier och avsaknad av hygieniska toaletter, som gör att vatten förorenas. Den globala uppvärmningen kommer dessutom att påverka tillgången på rent vatten i framtiden. Jordens befolkning måste vänja sig vid längre torrperioder och kraftiga översvämningar. Kampen om vattenresurserna kommer med största sannolikhet att leda till fler intressekonflikter i framtiden.

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 330

2013-02-11 14:53

Orättvis handel och ekonomiska hinder

Konflikter, maktmissbruk och korruption Fattigdom, hunger och ohälsa orsakas dessutom ofta av konflikter, maktmissbruk och korruption. Konflikter mellan olika grupper i landet kan ge upphov till stort mänskligt lidande och miljontals människor hotas av svält. Ett exempel är situationen på Afrikas horn, där torka och inbördeskrig i Somalia orsakat svält, död och stort lidande. Bristande demokrati och brott mot mänskliga rättigheter hindrar utvecklingen i många länder. Ett exempel är när en liten styrande klass lever i

FAK TA

lyx och överflöd utan vilja att förbättra situationen för landets övriga invånare, om det hotar deras inflytande. Ofta är det gamla traditioner som står för maktmissbruk och korruption, i många fall är de svåra att bryta. Dessutom leder en låg utbildningsnivå bland befolkningen till att folkets möjligheter att påverka situationen är liten.

• Brist på mat orsakas av dåliga jordar, svag ekonomi, illa utbyggd infrastruktur och omoderna jordbruksmetoder. • Omkring 900 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. • Orättvis handel och ekonomiska hinder, upprättade av rika länder, är en orsak till att många fattiga länder är kvar i fattigdom. • Ensidig odling av råvaror inriktad på export till rika länder är en orsak till att många fattiga länder inte utvecklar sin ekonomi. • Konflikter, maktmissbruk och korruption föder och upprätthåller fattigdom. GE OGR AFISK A B E GRE PP

infrastruktur, vattenresurser, kolonier, subventioner, korruption

UNDERSÖK

Många av de fattigaste länderna i världen har varit kolonier till länder i Europa. Koloniernas jordbruksproduktion var inriktad på att förse kolonialmakterna med billiga råvaror, så som socker, tobak, kakao och kryddor. Trots att de flesta kolonier blev självständiga under 1960–70-talen finns det gamla mönstret kvar. Många fattiga länders produktion och export är inriktad på att sälja billiga råvaror till rika länder i världen. Beroendet gör att det är svårt för länderna att ta sig ur fattigdomen. Dessutom bidrar den ensidiga produktionen till att man odlar för export i stället för till den egna befolkningen. Utvecklingen av handeln i världen har alltså inte gynnat de fattigaste länderna. De rika länderna har infört en mängd ekonomiska hinder för att skydda sin egen produktion och begränsa konkurrens från fattiga länder. Det handlar till exempel om tullar på förädlade varor som gör att fattiga länder sitter fast i en ensidig råvaruexport. Dessutom betalar många rika länder ut mycket pengar för att stödja och subventionera sitt eget jordbruk. Detta stöd hindrar fattiga länder att få bättre betalt för sina varor på världsmarknaden. Enligt Världsbanken betalade de rikaste länderna i världen ut omkring 300 miljoner amerikanska dollar för att stödja den egna jordbruksproduktionen. Det är sex gånger mer än det totala biståndet i världen.

1 a) Ge exempel på några orsaker till att människor i fattiga länder har brist på mat och rent vatten. b) Vilka orsaker kan kopplas till klimat eller naturresurser? 2 Ge exempel på hur handeln i världen bidrar till att skapa fattigdom och ohälsa i fattiga länder. 3 På vilket sätt kan konflikter och korruption bidra till ökad fattigdom och svält?

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 331

331

2013-02-11 14:53

Kampen mot hunger Världens jordbrukare producerar i dag mer mat än någonsin tidigare. Sedan 1960 har skördarna mer än tredubblats. Produktionen har till och med ökat snabbare än folkökningen i vissa delar av världen. Den gröna revolutionen på 1970-talet (se s. 436) har förbättrat tillgången på mat i många länder i till exempel Asien. Men det är ändå i de rika ländernas högteknologiska jordbruk som den största ökningen skett. Enligt FN finns det i dag mat så att den skulle räcka åt jordens nuvarande befolkning, om den bara fördelades rättvist. Orsakerna till att skördarna och produktionen av mat har ökat de senaste 30 åren är många – större odlad yta, bättre utsäde, ökad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel samt utökad konstbevattning. Allt detta har bidragit till att bönderna blivit allt effektivare. Trots att det finns mer mat än tidigare har mer än 1 miljard människor – de allra flesta i den fattiga världen – inte tillräckligt med mat för dagen.

I olika delar av världen

Månader av torka driver människor på flykt i norra Kenya. Humanitärt bistånd behövs för att människor ska överleva under dessa svåra förhållanden.

332

I vissa delar av världen är problemet att matproduktionen inte håller jämna steg med folkökningen. Länderna söder om Sahara är värst utsatta. Där har människorna bland annat vattenbrist och jordförstöring att kämpa mot och har därför inte kunnat öka produktionen. Men befolkningen har däremot ökat snabbt, och tillgången på mat per person har därför minskat med 1 procent om året. I Asien har flera länder blivit överskottsländer, bland annat på grund av ökad gödsling och bevattning. I till exempel Kina har 75 miljoner kineser fått så mycket mera mat att de inte längre hungrar. Även i Indien har situationen förbättrats. I Sydamerika har inte livsmedelssituationen försämrats, men jorden är orättvist fördelad. I Centralamerika behöver flera länder hjälp. De har haft långa torrperioder, men härjas också av

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 332

2013-02-11 14:53

orkaner med översvämningar och enorma jordskred som följd. Här är även jordbävningar och vulkanutbrott vanliga.

Produktionen av mat måste öka De närmaste 30 åren måste produktionen av mat från jordbruk och fiske öka med 60 procent om hela jordens befolkning ska få äta sig mätta. Flera studier som forskare gjort visar på att ett effektivare jordbruk, utan att äventyra resursbasen (jord, vatten, skog), skulle kunna producera mat för ungefär 10 miljarder människor. Med mycket enkla metoder skulle dessutom hundratals miljoner undernärda människor kunna få ett friskare och bättre liv. Det största hotet mot en säker livsmedelsförsörjning är bristen på rent sötvatten.

Krig, naturkatastrofer och sjukdomar bidrar till att jordbruket producerar mindre mat i flera områden. I södra Afrika har 7 miljoner människor på landsbygden, de flesta kvinnor, dött i aids de senaste åren. Det får förödande effekter för familjens försörjning, eftersom det i många länder är kvinnorna som sköter jordbruket. annat än fisk från havet

Fiskfångsterna, som är den viktigaste proteinkällan för 1 miljard människor, kan inte öka mer; det intensiva fisket har gjort att många fiskarter

riskerar att utrotas. Kanske måste vi lära oss att äta mera av det som havet ger, inte bara de vanliga matfiskarna utan också alger, musslor och snäckor.

FAK TA

Konflikter och sjukdomar skapar hinder

Ett prisbelönt bevattningsprojekt hjälper bönder i fattiga länder att få ut större skördar med mindre vatten. Metoden går ut på att återanvända avloppsvatten på ett säkert sätt, vilket gör det möjligt att få ut mer mat för varje droppe vatten.

• Produktionen av mat har ökat i världen, men den är orättvist fördelad. • Över 1 miljard människor får inte tillräckligt mycket att äta. • Vattenbrist är ett hot mot att öka produktionen av mat i framtiden.

UNDERSÖK

Nya jordbruksmetoder

Jordbruket använder 70 procent av allt sötvatten som förbrukas; det behövs till exempel nästan 3 ton vatten för att producera ett kilo ris. Utan att konstbevattna går det inte att odla på åkrarna i stora delar av världen. Rent vatten är en begränsad resurs. Jordbrukarna måste därför lära sig nya ”vattensnåla” metoder för bevattning och börja odla mindre vattenkrävande grödor. Annars räcker inte de begränsade tillgångarna. Över 1 miljard människor lider redan i dag brist på rent dricksvatten.

1 Har jordbruksproduktionen i världen ökat eller minskat de senaste 50 åren? 2 Ge exempel på delar av världen som har fått det bättre på grund av effektivare jordbruk. 3 Vad krävs för att kunna öka produktionen av mat i världen?

Fattigdom och utveckling

Geografi_9_korr5.indd 333

333

2013-02-11 14:53

GEOGRAFI 9

ELEVBOK

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson och Ludvig Myrenberg

ELEVBOK

GEOGRAFI 9

Geografi 9 innehåller två teman som ansluter till kunskapskraven enligt Lgr11.

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga

ISBN 978-91-27-42302-2

delar är strukturerade på samma sätt.

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg

9 789127 423022

SOL_Omslag_Geografi9.indd 1

2013-02-08 16:30